Stenografiskt protokoll från plenum den 7 mars 2001 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 7 mars 2001 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Dennis Jansson, vtm Viveka Eriksson, ltl Erland och ltl Christer Jansson).

26 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vtm Viveka Eriksson och ltl Dennis Jansson på grund av sjukdom och för tiden 7.3-12.3 ltl Erland på grund av deltagande i Nordiska rådet. Beviljas.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 1:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare. (FR nr 6/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson:

Herr talman!

I Finland och på Åland håller vi kvar en förmån som lagstiftarna har givit till lantbruksnäringen till den delen det gäller mjölkproduktionen och det är att tillse att vi har ett fungerande semestersystem för dem. I samband med förhandlingarna inför år 2000 om regelverket har man i riket kommit överens om att öka antalet semesterdagar från 22 till 23. I  anledning av det anhöll den åländska producentorganisationen hos landskapsstyrelsen om att man här skulle öka från 22 till 24 med hänvisning till att till delar hade villkoren för skärgårdsjordbruket som hela Åland innefattar försämrats. Landskapsstyrelsen har studerat situationen och kommit till att jämfört med riket är det en total försämring i landskapet för den här näringsdelens del, som är mindre än vad den är i riket generellt. Därför är det rimligt att vi genomför samma förändring i landskapet som i riket: plus en dag. Det föreslår vi för lagtinget att skall genomföras gällande fr.o.m. år 2000.

 

Dessutom gör vi en andra förändring i landskapslagen om avbytarverksamhet genom att till 12 § föra en reglering som har varit reglerad i landskapsförordning, alltså bestämmande av tidpunkten för semestern. Vi tycker att det är rimligt att eftersom det gäller enskilda personers säkerhet skall det vara i lag stadgat och därför för vi in det i 12 §. Det finns inget semesterkvalifikationsår för lantbrukarna på det sättet som det finns för anställda utan det är kalenderåren som gäller och här skulle man ha möjlighet att skjuta det högst till följande år.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av 30 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. (FR nr 7/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sundman:

Herr talman!

Landskapsstyrelsen föreslår att 30 § i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon nr 19/93 ändras. I paragrafen införs en regel om att fordon vars registreringsskyltar omhändertagits av en myndighet och inte använts inom sex månader från omhändertagandet skall avregistreras.

 

I lagutskottets betänkande nr 10/1999-2000, vilket ändringen föranleds av, uppmärksammades just att ändringen borde införas och med anledning härav har landskapsstyrelsen föreslagit den. Bakgrunden är att enligt det förfarande som tillämpas i dag finns ett fordon, vars registreringsskyltar omhändertagits, kvar i fordonsregistret i två år. För länsstyrelsen innebär detta att myndigheter med jämna mellanrum måste kontrollera fordonsregistret för att ta reda på vilka registreringsskyltar som har omhändertagits och vars ägare efter sex månader skall få tillbaka fordons- eller dieselskatt. Detta gör länsstyrelsen en gång i månaden. Motorfordonsbyrån vet inte vilka fordonsägare som återfått  skatt, eftersom fordonen finns kvar i deras register. Ett problem som kan uppstå är att en fordonsägare besiktigar bilen innan de två åren har gått, men efter sex månader har ägaren fått tillbaka skatten. Hos motorfordonsbyrån får bilägaren tillbaka de gamla registreringsskyltarna. Motorfordonsbyrån har ingen notering i sitt register om att ägaren har fått tillbaka skatt. Länsstyrelsen i sin tur vet inte om att bilten har tagits i bruk igen och därför skall beskattas på nytt.

 

Avsaknaden av en bestämmelse om avregistrering efter sex månader av fordon vars registreringsskyltar omhändertagits och inte avhämtats har lett till en onödig hantering för länsstyrelsen och motorfordonsbyrån. Att som i dagsläget fordon avregistreras och fordons- eller dieselskatt betalas åter vid olika tillfällen gör hanteringen svåröverskådlig och svårkontrollerad. Därför föreslår vi denna lagändring, som, som sagt, innebär att fordon vars registreringsskyltar har omhändertagits av en myndighet och inte har avhämtats inom sex månader från omhändertagandet skall avregistreras.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 3:

 

Landskapsstyrelsens framställning om ändring av naturvårdslagen. (FR nr 8/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsstyrelseledamoten Lindeman:

Herr talman!

Landskapsstyrelsen föreslår en mycket liten ändring i naturvårdslagen i 14 §, där vi möjliggör en partiell fridlysning. Bakgrunden till den är så enkel att särskilt senaste höst men också hösten förut visade det sig att det kom ganska mycket irriterade telefonsamtal till miljöbyrån om att havtornspressning hade satts i system under tidig höst här på Åland; eftersom det finns en fastställd datum i riket för övrigt passade man på och kom hit och gjorde lite extra affärer i väntan på att få börja på rikssidan. Jag vet att vi diskuterade frågan för många år sedan i landskapsstyrelsen och upplevde det då inte som något problem, men särskilt senaste höst var det många irriterade markägare som tog kontakt och så tycke vi, att okej, vi kan väl också sätta ett datum för att komma bort från det här. Det visade sig då att vi hade ingenting i lagen som möjliggjorde det. Vi hade ingen partiell fridlysning som krävdes för att göra detta och eftersom vi var inne i den här diskussionen ansåg vi att vi kunde göra den ganska enkla förändringen så att det i framtiden möjliggörs att vi sätter en datum för pressning av havtorn också på Åland. Den partiella fridlysningen ger också möjligheter till andra växter i naturen i framtiden som vi nu inte vet något om och som alltså är en enklare fridlysning än den fridlysning som lagen i dag möjliggör. Det är bakgrunden till denna enkla förändring.

 

 

 

Ltl Sundback:

Herr talman!  

Jag har ingen känndom om bakgrunden till förslaget och det var intressant att höra att det fanns ett praktiskt exempel som låg till grund för förslaget. Det finns säkert också andra aspekter som kan beaktas, om lagförslaget vinner lagtingets gehör. Jag har läst framställningen utgående från de diskussioner vi har haft om grundlagens bestämmelser i fråga om begränsningar av förordningsrätten när det gäller enskildas rättigheter och skyldigheter. Det sägs i punkt 3 på sidan 2: ”I lagen räknas inte några specifika förbud upp, utan bestämmelsen utgör en delegering till landskapsstyrelsen att bestämma både vilken art som skall skyddas och vilket slag av ingrepp eller störning den skall skyddas från.” Det måste innebära någon form av begränsning av rätten att nyttja markområdet. Det kanske är helt irrelevant, men på något vis tycker jag att det här rör rätten att nyttja ett markområde och det måste väl om någonting räknas som en enskilds rättighet. Det kunde vara på sin plats att få höra om landskapsstyrelsen överhuvudtaget har reflekterat över detta?

 

Landskapsstyrelseledamoten Lindeman:

Herr talman!

Vi har diskuterat det med lagberedningen och kom då fram till att det inte borde vara det. Att man talar om ingreppets art och på vilket sätt har att göra med, om vi tar havtornet som ett exempel, att där är det just tiden för att pressa som blir aktuell. Det kan vara andra växter som det kan vara något speciellt med, så det är inte en total fridlysning, som lagen redan i dag talar om. Det var grunden till skrivningen. Det är klart att man eventuellt kan diskutera så här, men så var inte diskussionen vid lagberedningen.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Man kanske inte ändå kan hänga upp hela resonemanget på havtornspressningen utan man måste väl se mera principiellt på det hela. Eftersom det sägs att det är fråga om ingrepp eller störning i användningen av markområdet tycker jag ändå att det ligger nära grundlagsparagrafen och jag tror att det är viktigt, åtminstone intressant, att social- och miljöutskottet granskar förslaget. Att föra över en sådan begränsning till förordningen innebär att lagtingets möjligheter att ta ställning till detta undandras helt och hållet.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

 

Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Republikens presidents framställning om godkännande av överenskommelsen med Litauen om social trygghet och med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. (RP nr 4/2000-2001).

 

Ärendet upptas till behandling måndagen den 12.3.

 

 

Landskapsstyrelsens framställning om ny plan- och bygglag för landskapet Åland. (FR nr 9/2000-2001).

 

Tidpunkten för remiss meddelas senare.

 

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående bidrag till en jaktvårdsförening för inköp av vapen. (EF nr 5/2000-2001).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsstyrelsen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsstyrelsen meddela lagtinget om detta och orsaken till att svar inte ges.

 

 

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående grunderna för ett beslut om fraktstöd. (EF nr 6/2000-2001).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsstyrelsen mottagit frågan.  Kan frågan inte besvaras skall landskapsstyrelsen meddela lagtinget om detta och orsaken till att svar inte ges.

 

Lagtingets nästa plenum infaller måndagen den 12 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.20).

Originalfil