Ett ärendes gång


De som kan väcka ett ärende i lagtinget

Arbetet i lagtinget är mycket formaliserat. Det är inte möjligt för vem som helst att väcka ett ärende i lagtinget. Enligt reglerna kan ett ärende väckas bara av

  • republikens president
  • landskapsregeringen
  • lagtingsledamöterna själva
  • medborgarna genom ett medborgarinitiativ

Olika typer av ärenden

Landskapsregeringens förslag

Landskapsregeringen är lagtingets viktigaste "uppdragsgivare". Landskapsregeringen kan väcka förslag om att lagtinget ska stifta en landskapslag. Det finns inga tidsbegränsningar för när lagförslag kan väckas.

Landskapsregeringen kan även väcka budgetförslag som gäller:

  • förslag till anslag i landskapsbudgeten
  • frågor om landskapsgarantier
  • initiativ till riksdagen
  • ansökan om extra anslag

Landskapsregeringen avger årligen ca 50 förslag per år till lagtinget.

Landskapsregeringen har tjänstemännen i förvaltningen till sin hjälp för att bereda ärendena.

Presidentframställningar

Republikens president kan lämna framställningar till lagtinget.

Det är presidenten som för ändringar av självstyrelselagen till lagtinget för samtycke.

Enligt självstyrelselagen ska lagtinget ge sitt samtycke till lagar som sätter internationella fördrag i kraft om de internationella fördragen berör landskapets behörighetsområde. I annat fall blir de internationella avtalen eller fördragen inte gällande på Åland.

De vanligaste internationella fördragen som lagtinget ger sitt samtycke till gäller dubbelbeskattning och förmåner på social- och hälsovårdens område men lagtingets samtycke krävdes också i fråga om anslutningen till EU.

Talmanskonferensens förslag

Lagtingets eget organ, talmanskonferensen, kan väcka förslag i lagtinget. Talmanskonferensens förslag rör interna lagtingsfrågor.

Motioner

Lagtingsledamöternas egna förslag kallas motioner. Motioner ska vara skriftliga och de kan undertecknas av en eller flera ledamöter.

Det finns tre slag av motioner:

  • lagmotioner
  • budgetmotioner
  • åtgärdsmotioner

Lagmotioner kallas de motioner som innehåller ett färdigt formulerat lagförslag. Lagmotioner kan väckas när som helst under den tid när lagtinget är församlat.

Budgetmotioner innehåller förslag till anslag i landskapsbudgeten. Budgetmotioner får väckas senast kl. 12.00 den elfte dagen efter det att budgetförslaget har tagits upp för kännedom på lagtingets föredragningslista. En budgetmotion med anledning av ett förslag till en tilläggsbudget eller ett kompletterande budgetförslag ska lämnas in senast kl. 12.00 den fjärde dagen efter att förslaget har upptagits för kännedom på föredragningslistan.

Åtgärdsmotioner innehåller förslag om att lagtinget ska begära att t.ex. landskapsregeringen ska vidta en viss åtgärd. En sådan begäran kan förutom till landskapsregeringen vara riktad till riksdagen, talmanskonferensen eller självstyrelsepolitiska nämnden.

Meddelanden

Landskapsregeringen kan också avge meddelande till lagtinget i sådana frågor som landskapsregeringen anser att lagtinget bör informeras om och uttala sig i. Meddelandena innehåller inte något direkt förslag till åtgärd av lagtinget. Ofta handlar meddelandena om stora reformer som ännu är på planeringsstadiet.

Berättelser

Lagtinget behandlar också ett antal berättelser. Enligt lagen ska

årligen till lagtinget avge en berättelse över sin verksamhet. Landskapsrevisionen ska dessutom avge en berättelse över den årliga revisionen samt effektivitetsrevisionen.

Medborgarinitiativ

Tusen medborgare kan tillsammans lämna in ett medborgarinitiativ till lagtinget. Initiativet ska lämnas in skriftligen till lagtingets kansli och det ska innehålla ett förslag i form av en lagtext eller ett förslag om att lagstiftningsåtgärder ska vidtas. Frågor av olika slag får inte tas in i ett och samma initiativ. Initiativet ska ha en kort motivering.

I initiativet ska anges vem som är initiativets ombud samt viceombud. Ombudet ska även vara initiativets första undertecknare. Ombudet ska samtidigt med undertecknandet skriftligen anmäla till lagtingets kansli att insamlingen av namn för medborgarinitiativet har startat. Insamlingen av namn kan pågå under högst fyra månader.

Initiativtagarna ska i initiativet försäkra att de enligt valregistermyndighetens rösträttsregister var röstberättigade i det senaste lagtingsvalet. Under personernas egenhändiga namnunderskrifter ska deras namn, titel, yrke eller syssla och adress antecknas tydligt. Underskrifterna ska tydligt numreras.

Vid insamlingen av namnunderskrifter ska reglerna om valfrihet i fråga om lagtingsval gälla.

Lagtinget är skyldigt att utan dröjsmål ta upp ett medborgarinitiativ till behandling om det har gjorts så som lagtingets arbetsordning föreskriver. Initiativ som innehåller förslag i form av en lagtext ska behandlas i lagstiftningsordning på samma sätt som en lagmotion med ett förslag till en landskapslag. Initiativ som innehåller förslag om att lagstiftningsåtgärder ska vidtas ska behandlas i en enda behandling på samma sätt som en åtgärdsmotion.

Lagtingets beslut med anledning av ett medborgarinitiativ ska skriftligen meddelas ombudet.

Funderar du på att starta ett medborgarinitiativ?

Kontakta lagtingets kansli i god tid om ni planerar ett initiativ!

Det finns blanketter som kan användas vid ett medborgarinitiativ så att alla uppgifter kommer med.

Ladda ner blanketten för anmälan om medborgarinitiativ

Ladda ner blanketten för namninsamling för medborgarinitiativ

Kontaktuppgifter till lagtingets kansli

Hur ärendena behandlas i lagtinget

De flesta ärenden i lagtinget behandlas både i plenum och i ett utskott.

Alla lagtingsärenden behandlas först i plenum där lagtingsledamöterna får tillfälle att diskutera. Den här debatten kallas remissdebatt. Därefter remitteras eller sänds i stort sett alla ärenden, utom vissa meddelanden, i enlighet med talmanskonferensens förslag till ett utskott för behandling. Landskapsregeringens lag- och budgetförslag, presidentens framställningar, ledamöternas motioner och medborgarinitiativ måste alltid behandlas av ett utskott innan de kan behandlas i plenum.

Vid utskottsbehandlingen har utskotten möjlighet att höra sakkunniga. Utskottsbehandlingen sker bakom stängda dörrar, behandlingen är alltså inte offentlig.

Då behandlingen i ett utskott är klar formulerar utskottet sitt beslut i ett betänkande som behandlas i plenum. Utskottens betänkanden är att betrakta som förslag till lagtinget eftersom alla slutliga beslut fattas i plenum.

Om ärendet gäller ett lagförslag eller ett internationella fördrag ska beslutet fattas vid två olika behandlingar i plenum.

Vid den första behandlingen är en allmän diskussion tillåten. När diskussionen är avslutad fattas ett beslut om förslaget, om det t.ex. är fråga om en landskapslag fattar lagtinget ett beslut om hur den ska se ut.

Avgörande beslut i ärenden gällande internationella fördrag och i lagärenden fattas vid en andra behandling då lagtinget bara kan ta ställning till att godkänna förslaget såsom det utformades i den första behandlingen eller helt förkasta det.

Om ärendet gäller annat än lagärenden eller internationella fördrag fattas det avgörande beslutet direkt på basen av ett specialutskotts betänkande. Den här behandlingen kallas enda behandling.

Beslut i lagtinget

Som lagtingets beslut gäller i regel majoritetens åsikt. Vid lika röstetal avgör talmannens röst utom vid val då det blir lottning.

I fråga om självstyrelselagen, jordförvärvslagen, lagtingsordningen, landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval och landskapslagen om Ålands landskapsregering krävs dock kvalificerad majoritet (två tredjedelar av de avgivna rösterna).

De lagtingsärenden som inte slutbehandlats då lagtinget upplöses i samband med val förfaller.

Lagstiftningskontrollen

När lagtinget har fattat beslut om att anta en landskapslag ska beslutet sändas till republikens president för kontroll av behörigheten. Innan ärendet föredras för presidenten ska Ålandsdelegationen avge ett utlåtande och i vissa fall även högsta domstolen.

Ålandsdelegationen är en typ av skiljemannaorgan som består av fem ledamöter varav två utses av statsrådet och två av lagtinget. Landshövdingen fungerar som delegationens ordförande. Förutom att utöva lagstiftningskontroll har Ålandsdelegationen vissa uppgifter gällande den ekonomiska avräkningen mellan riket och landskapet.

Presidenten har vetorätt gentemot de åländska lagarna om de

1 innebär en överskridning av landskapets behörighetsområde eller

2 strider mot rikets yttre eller inre säkerhet.

Presidenten kan alltså inte förordna att en lag helt eller delvis ska förfalla av politiska skäl. Innan presidenten lägger in sitt veto måste utlåtande även inhämtas av högsta domstolen. Enligt självstyrelselagen har presidenten fyra månader på sig att fatta sitt beslut. Först därefter kan landskapsregeringen utfärda lagen så att den kan träda i kraft.

Ålandsdelegationen

Republikens Finlands president