Val till lagtinget


Allmänt om lagtingsvalet

Lagtingets ledamöter utses genom omedelbara och hemliga val där rösträtten är allmän och lika för alla röstberättigade.

Lagtinget har enligt självstyrelselagen självt lagstiftningsbehörighet i fråga om val till lagtinget. Bestämmelserna om lagtingsval finns i landskapslagen om landstingsval och kommunalval (ÅFS 1970:39). 

Rösträtt och valbarhet

I val till lagtinget får bara de som senast på valdagen fyllt 18 år och som har åländsk hembygdsrätt delta. Hembygdsrätten är också en förutsättning för valbarhet, d v s för rätten att ställa upp som kandidat i valen.

När lagtingsval sker

Ordinarie lagtingsval hålls den tredje söndagen i oktober vart fjärde år. Man kan också förtidsrösta eller brevrösta om man är bosatt utanför landskapet eller annars har svårt att ta sig till vallokalen. Vidare ordnas det förtidsröstning på olika inrättningar (sjukhus och vårdhem).

Uppställande av kandidatlistor

I valet har så kallade etablerade politiska föreningar, i dagligt tal partierna, rätt att lämna in kandidatlistor. Utöver partierna har s.k. valmansföreningar rätt att lämna in kandidatlistor. En valmansförening är ett antal röstberättigade personer som går samman i en valmansförening och upprättar en gemensam kandidatlista med en eller flera kandidater. För varje uppställd kandidat krävs tio personer i valmansföreningen. Partierna och valmansföreningarna kan i sin tur bilda valförbund. En lista eller ett valförbund får innehålla högst 90 kandidater.

Valmatematiken

Varje kandidat i lagtingsvalet har ett eget nummer. Den som röstar skriver sin kandidats nummer på valsedeln. Man röstar således direkt på en kandidat och inte som i många andra länder på en partilista.

Det åländska lagtingsvalet är en kombination mellan personval och listval. Valet är proportionellt och då valresultatet räknas ut används en metod som utvecklats av den belgiske advokaten Victor D'Hondt.

Fördelningen av de 30 mandaten i lagtinget sker proportionellt på basen av kandidatlistornas och valförbundens sammanlagda röstetal, d.v.s. det antal röster som kandidaterna på listan eller i valförbundet erhållit tillsammans.

Vilka personer som blir invalda avgörs av kandidaternas personliga röstetal. Inom varje lista görs en prioritering, den som har flest personliga röster erhåller hela listans röstetal som sitt s.k. jämförelsetal, den som erhållit näst mest med röster erhåller hälften av listans röster som jämförelsetal och trean erhåller en tredjedel av listans röster som jämförelsetal o.s.v. Motsvarande beräkning görs för valförbundet som helhet efter det att man rangordnat kandidaterna enligt deras jämförelsetal på listan.

Det senaste valet

Det senaste lagtingsvalet hölls den 18 oktober 2015. Efter valet är sju grupper representerade i lagtinget. Här kan du läsa mera om lagtingsvalet.

Nästa lagtingsval hålls i oktober 2019.

På ÅSUBs hemsida finns statistik om valen.

www.val.ax 

www.asub.ax

Andra val

Samtidigt med valen till lagtinget hålls valen till fullmäktige i de 16 åländska kommunerna. När det gäller val till riksdagen och EU-parlamentet samt vid presidentval går ålänningarna till valurnorna samtidigt som resten av landet.

Valdeltagande i val som hållits på Åland sedan 1979

Siffror och underlag i Excelformat finns att hämtas från ÅSUB.