Landskapsregeringen


Landskapsregeringen består av fem till åtta medlemmar och dess ordförande är lantrådet. Uppgifter om den nu sittande landskapsregeringen hittar du på regeringens webbplats.

Regeringsbildningen

Sedan år 1988 tillsätts Ålands landskapsregering enligt parlamentariska principer. Valet grundar sig på förhandlingar mellan de politiska grupperna i lagtinget och hela landskapsregeringen måste åtnjuta lagtingets förtroende. Fram till år 2003 krävdes minst 16 röster i lagtinget för valet av lantråd och landskapsregering, vilket innebar att en minoritetslandskapsregering inte var möjlig. Numera räcker det med att lantrådet och landskapsregeringen får mer än hälften av de avgivna rösterna.

När tillsätts landskapsregeringen?

Enligt landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse ska en ny landskapsregering alltid tillsättas efter nyval till lagtinget.

Om lagtinget förklarat att lantrådet saknar lagtingets förtroende ska likaså en ny landskapsregering utses. Detsamma gäller om lantrådet avlidit, på egen begäran befriats från uppdraget eller blivit varaktigt förhindrad att handha uppdraget.

Hur går regeringsbildningen till?

Regeringsbildningen går till så att lagtingsgrupperna genast efter valet inleder förhandlingar om bildande av en landskapsregering. Det finns inga regler för under vems ledning förhandlingarna ska föras men i praktiken torde den sedvanliga parlamentariska praxisen följas enligt vilken förhandlingarna i första hand förs under ledning av det vinnande partiet i valet. Med det vinnande partiet avses i regel det största partiet. Råder det oklarhet om vilket parti som är störst tillmäts antalet röster och antalet ökade mandat betydelse liksom hittills.

I samband med lagtingsöppningen förrättas talmansval och talmannen har till uppgift att inför lagtinget föreslå vem som ska utses till lantråd. För att kunna lägga ett förslag som har förutsättningar att vinna tillräckligt understöd måste talmannen sondera med lagtingsgrupperna men denna sondering sker informellt. Talmannen meddelar härefter inför lagtinget vem som är lantrådskandidat och efter det väljer lagtinget ett lantråd. Blir kandidaten inte vald föreslår talmannen en ny kandidat och lyckas inte heller denna bli vald förrättas öppet val i lagtinget.

När lagtinget valt ett lantråd ska denne meddela talmannen vilka som föreslås bli ministrar i den nya regeringen. Talmannen utnämner därefter ministrarna. Den nya landskapsregeringen ska omedelbart när den är utnämnd som första åtgärd överlämna sitt program till lagtinget i form av ett meddelande. Meddelandet debatteras i lagtinget och därefter fattas beslut om godkännande av regeringens program. Vid denna förtroendeomröstning krävs mer än hälften av de avgivna rösterna för godkännande. I annat fall måste åtgärder inledas för att påbörja processen med att bilda landskapsregering på nytt. 

Samma förfarande ska iakttas när landskapsregeringens program ändras på ett betydande sätt.

Landskapsregeringen ska även överlämna ett meddelande till lagtinget om landskapsregeringens sammansättning ändras på ett betydande sätt. I detta fall debatteras meddelandet, men någon omröstning om godkännande av regeringens nya sammansättning sker inte. Detta innebär att lantrådet kan byta ut en minister utan lagtingets medverkan. Möjligheten att rikta misstroende mot lantrådet finns dock alltid även i en sådan situation. 

Lagtingets misstroende kan enbart riktas mot lantrådet som hela tiden måste se till att det finns ett tillräckligt förtroende i lagtinget för hela landskapsregeringen. Beslutar lagtinget om misstroende faller hela landskapsregeringen och en ny tillsätts.

Landskapsregeringens uppgifter

Ålands landskapsregering, den åländska regeringen, bereder och verkställer de frågor som hör till självstyrelsen. 
Till sin hjälp har landskapsregeringen en förvaltningsapparat bestående av bland annat det centrala ämbetsverket med sex avdelningar. Landskapsregeringen utövar förvaltning på alla de områden som enligt självstyrelselagen ska skötas av landskapet i stället för staten. Således sköter landskapsregeringen uppgifter som i riket sköts av statsrådet och olika ministerier och av olika centrala ämbetsverk.