Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Herr talman! Bästa lagting och åhörare. Kriserna i vår värld avlöser varandra och just nu står vi inför en av de större kriserna någonsin vad gäller vår energi. Vår uppgift här är att göra allt för att energiförsörjningen, elförsörjningen ska fungera speciellt inkommande vinter.

Innan jag återvänder till elkrisen, låt mig berätta om några moment här i tilläggsbudget nummer 3. Jag vet att mina ministerkollegor vid behov också är beredda att bistå med närmare detaljer.

Först lite det som rör energiområdet. Vi föreslår en satsning på energirådgivning. Summan är 20 000 euro. Här är målet att stöda konsumenter, kommuner och företagare i steget mot att öka sin energieffektivitet och förnybar energi.

Vi föreslår också ett stöd för installation av solceller med ytterligare 750 000 euro. Intresset för solceller har varit enormt, som ni vet, och regeringen vill fortsättningsvis bidra till elförsörjning samt möjliggöra lägre elkostnader för våra invånare. Det här stödet på 750 000 föreslår vi att ska finansieras med ett motsvarande belopp som är en minskning av produktionsstödet för vindkraft. I budgetförslaget för nästa år, 2023, så återkommer vi med ytterligare åtgärder för att möjliggöra energieffektivisering på olika sätt.

Vi föreslår ett antal åtgärder för att underlätta för våra invånare. Vi har en bestående höjning av ensamförsörjartillägget i barnbidragslagen. Här föreslår vi en höjning från nuvarande 60 euro till 80 euro per månad, alltså 20 euro per månad. Det här blir en budgetpost på 51 000 euro.

Ytterligare föreslår vi en indexförhöjning om 3,5 procent i studiestödslagen. Det är för perioden den 1 augusti detta år till den 31 juli nästa år, så det är tidsbegränsat. Summan för detta i liggande budgetförslag är 121 000.

Sedan föreslår vi på samma område en temporär höjning av landskapsandelarna med cirka 2,1 miljoner. Höjningen är då budgetmässig styrd till äldreomsorgen där vi uppfattar att det finns stora behov i dag.

I andra tilläggsbudgeten upptogs ett anslag om 475 000 för att säkerställa produktionsförutsättningarna för mjölkproduktion och kalvuppfödning. I just detta moment finns det 96 500 outnyttjat och här föreslår landskapsregeringen att medlen kan användas till inköp av foder till husdjursgårdar med anledning av den omfattande torka som vi har haft här på Åland.

I budgeten så föreslår landskapsregeringen ett anslag på 565 000 som gäller de direkta kostnader för elhybridavtalet. Eftersom den här direkta kostnaden inte varit föremål för besvär så föreslås att utbetalning sker.

Bland de övriga kan polismyndigheten nämnas, här äskas det om 66 000 euro och det gäller införskaffande av modern utrustning samt därtill hörande utbildning.

Det som är mycket glädjande är att arbetslösheten sjunkit stadigt under året. Den har i princip tickat ner ett snäpp för varje månad. Arbetslösheten i augusti stannade vid 3,9 procent och det torde vara den lägsta i Finland.

När man gjorde grundbudgeten för 2022, så var läget helt annat och man tog höjd för en hög arbetslöshet. Och, som sagt var, arbetslösheten är på en rimlig nivå, kanske inte exakt där vi vill ha den, men närmar sig sakteligen. Så vi föreslår nu en minskning av momentet med 1,2 miljoner, och då ska vi notera att det finns en buffert kvar på momentet. Det finns ett antal månader kvar ännu och vi vet ju inte exakt hur arbetslösheten kommer att se ut.

Landskapsregeringen har avyttrat sina andelar i Ålands Vindenergi Andelslag och där uppstår en försäljningsvinst om 32 000.

I likhet med föregående tilläggsbudget så skriver landskapsregeringen i den allmänna motiveringen om den snabba ökningstakten på livsmedel, drivmedel och energi. Eventuella kostnadsökningar i nuläget är inte kända. Här återkommer vi med ett senare förslag till tilläggsbudget med förslag till finansiering av dessa eventuella kostnadsökningar, inklusive förslag till omfördelning.

Åter till krisen inom el. Från elbolagens sida har man tydligt kommunicerat en kommande likviditetsbrist som förväntas nå sin kulmen nu i december. Det har sin grund förstås i att elbolagen behöver betala sina elinköp, de behöver garantera till sina leverantörer medan betalningen från konsumenterna tar ett antal veckor. Det handlar helt enkelt om en likviditetsbrist.

Den finska regeringen har som bekant utlovat ett stödpaket på 10 miljarder till elbranschen. Det har sagts att Åland skulle kunna komma att ta del av dessa pengar, men i skrivande stund är det dock inte helt klart på vilket sätt våra elbolag kan ta del av paketet eller hur villkoren ser ut. För att garantera att det finns el i december så begär landskapsregeringen fullmakt att ingå proprieborgen för likviditetslån eller i sista hand lån ur landskapets medel. Tack, herr talman!

Talman! Finansministern lyfte återkommande energikrisen. Liberalerna lämnade in en motion gällande landskapsregeringen eget agerande. Vi känner ju alla till att energikrisen förstås uppdagades långt före Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, men har därefter kraftigt förvärrats på grund av den energibrist som råder i Europa. Alltså att minska sin energiförbrukning är att visa internationell solidaritet. Vad gör landskapsregeringen själva för att minska sin elförbrukning såsom en stor fastighetsägare och andra stora anläggningar inom det åländska territoriet?

Tack, herr talman! Här håller vi för närvarande på att formulera ett inriktningsbeslut. Vi har i våra dagliga samtal med vår avdelning och våra myndigheter påpekat att det inte är de andra som ska spara el, utan det här gäller i lika hög grad oss själva.

Talman! Finansministern svarar som vanligt på väldigt politiska frågor. Konkreta svar får man leta efter hos någon annan minister. Men frågan kvarstår ändå, vad tänker man konkret göra? Hur ser man på det på den problematik som kan uppstå om priserna rusar ännu mera? Det som sannolikt inte kommer att hända här på Åland, i Finland och Sverige är alltså elransonering. Men vad gör man ifall en
sådan situation skulle uppstå? Har landskapsregeringen någon krisberedskap till den delen?

Tack, herr talman! Vi har en kontinuerlig och i princip daglig diskussion med vårt bolag Kraftnät Åland. Vi har också i princip dagliga diskussioner med våra elbolag, helt enkelt för att diskutera vad risken är för att vi kan drabbas av en nedstängning under någon period. Från branschen tror man inte att det här ska inte drabba oss, men vi har ändå valt att ta det på största allvar och föra den här diskussionen.

Vad gäller vår egen förbrukning och vad vi kan göra så har vi kontakt med vårt fastighetsverk som sitter på mycket av energiförbrukningen och kan bistå där.

Tack, talman! Jag är lite intresserad av att höra om finansministern kunde förklara lite närmare hur landskapsregeringen har resonerat angående pengarna till kommunerna när man har valt just landskapsandelarna till äldreomsorgen som parameter. Ansåg man att just Mariehamn, som får nästan 1 miljon av de här pengarna, var i särskilt behov av dem? Vi vet ju alla att när man ger landskapsandelar på det här sättet så finns det inga garantier för vad pengarna går till och inte heller går det att föra dem direkt ut i verksamheterna i september när kommuner och stan inte tilläggsbudgeterar på det sättet. Varför valde man just den här parametern istället för någon annan? Fanns det en tanke med det och vilken var den i sådana fall?

Tack, herr talman! Det är precis som ledamot Fellman sade, när landskapet tilldelar landskapsandelar till kommuner så är de pengarna hyfsat fria att använda. Det är klart att de måste användas till lagstadgat, men man kan göra egna prioriteringar inom kommunerna. Vi har ju noterat här under senare tid, och kanske till och med längre än det, att det är inom äldreomsorgen som det finns ett antal brister. Vi ser i olika kommuner att det faktiskt finns platser men det finns inte bemanning. Vi läser om de problem som finns på Oasen och på Trobergshemmet. Det här är ett problem märker vi som drabbar hela det åländska samhället och hela den åländska verksamheten runt äldreomsorgen. Därför har vi riktat in pengarna och uppmanar att använda dessa i första hand till äldreomsorgen där vi har noterat att det finns problem.

Poängen är just den att pengarna inte nödvändigtvis går till äldreomsorgen. Det handlar inte om äldreomsorgen, utan om hur man har beslutat att kanalisera de här pengarna. Då är min fråga, varför valde man just den här kanalen? Varför just den här landskapsandelen? Hade man valt utbildningssektorn så hade det fallit ut på ett annat sätt. Tycker man att Mariehamn särskilt är i behov av pengar eftersom lejonparten nu går till Mariehamn? Hade man några tankar kring att just den här parametern skulle ge det bästa utfallet? Vad hände med den där gruppen som skulle fundera på hur man på ett strukturerat sätt fördelar mera pengar till kommunerna?

Tack, herr talman! Det är ju så att när man fyller på landskapsandelssystemet, man laddar med mera pengar, då går ju lejonparten till de största kommunerna. Det är ju den matematik som finns där. Man kan inte öka laddningen i systemet och rikta in det till bara vissa kommuner, utan de fördelas idag enligt en viss matematik.

Vi såg som sagt behov inom äldreomsorgen. Vi vet att det är ett antal månader kvar på året. Det har ryktas frågor om man hinner göra något i slutskede av året. Det är 3,5 månader kvar, så vill man så kan man absolut vidta åtgärder och det förutsätter jag att man kommer att göra. Sen om man har sin äldreomsorg i bra skick så kan man använda pengarna till andra områden där man kanske inte har det lika bra, kanske till skolmat än vad än det kan vara som (… taltiden slut).

Talman! Mina frågeställningar berör avsaknad av reformer och budgetdisciplin. Vi kan igen konstatera att det är en tilläggsbudget som ökar omfånget rejält. Jag skulle vilja veta hur finansministern ser på landskapets ekonomi som helhet. Nästa budgetår lär inte bli direkt lysande, vi vet till exempel att de två ekonomiska systemen hakar i varandra och då är den här puckeleffekten borta. Hur står det till och hur ser finansministern på landskapets ekonomi?

Jo, tack för en riktigt bra fråga, ledamot Sjögren. Gällande ekonomin så kan vi ju konstatera att tack vare puckeln så har vi haft extra tillkommande skattemedel. Vi håller på att titta på budgeten för 2023. Jag tror att vi kommer att märka av det läge som vi ser i samhället nu när det gäller högre kostnader, avtalsförhandlingar och bunker etcetera.

Vad gäller skatteintäkterna så håller vi på att kika på det som bäst. Det torde klarna nu inom den här eller nästa vecka. Vi får se om det blir ett skattebortfall jämfört med innevarande år, det är för tidigt att säga.

Likviditeten diskuterade vi i samband med årsredovisningen. Den är väl inte lysande, men i alla fall okej och har hållit sig på nivån mellan 40- 50 miljoner. (… taltiden slut).

Talman! Vi ser att det går utför med landskapets ekonomi. Vi ser inga tecken från oppositionens sida att landskapsregeringen skulle ta tag i frågan kring ekonomin på allvar. Det finns heller inga alternativa reformer. Vad gör finansministern för bedömning inför kommande mandatperiod? Det är drygt ett år kvar på den här mandatperioden, men det ligger ju nog i farans riktning att vi måste införa både landskapsskatt och ta lån för driften. Hur stor risk är det, finansministern?

Tack, herr talman! När det gäller samarbete över blockgränserna så det som jag tog initiativ till med den här parlamentariska kommittén som tittar på det finanspolitiska ramverket och nådde enighet där förutom PAF-frågan som kanske ligger lite utanför, så tycker jag väl att kanske är bland det största och viktigaste som har gjorts här för att uppnå en samsyn runt den långvariga ekonomiska politiken.

Vad gäller reformer så håller vi på med mycket inom bland annat miljösidan, vindkraft etcetera.

Sedan vad gäller nästa års budget, hur den kommer att se ut och hur den kommer att sluta så det måste jag återkomma till när vi har kommit längre i det arbetet.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Statens låne- och garantiprogram är notifierat, om jag förstått saken rätt, men väntar på ett riksdagsbeslut för att sedan kunna erbjuda landets elbolag likviditetslån och garantier. De åländska elbolagen förefaller kunna falla in i samma modell. Men jag ställer frågan därför att vad jag har förstått, när jag har läst på, så är ränteprocenten via detta lån 15 procent. Ska då vår åländska elbolag belåna sig med 10 miljoner så enligt min matematik så utgör det 1,5 miljon euro per år som ju är ganska kraftigt. Jag förstår problematiken när det gäller säkerheten. Men är det inte sist och slutligen en bättre affär att landskapet själva belånar 15 miljoner åt våra åländska elbolag? På det sättet stannar pengarna innanför ö-riket.

Tack, herr talman! Jag tycker att ledamot Holmberg för ett klokt resonemang här som jag håller med om. Ursprungligen så diskuterade vi hur vi kan ställa upp med de garantier som vi vet att behövs. Det finska stödpaketet dök upp ganska hastigt. Vi noterade då att vi inte vet detaljerna. Vi hörde också talas om en ränta på mellan 12 och 14 procent eller om det kan vara 15, men mellan 12 och 14 och hårda villkor. För att då möjliggöra alternativ så lade vi in det här förslaget i tilläggsbudgeten 3 med garanti eller lån från landskapet. Sedan får man se vilket som fungerar och vad villkoren slutligen blir. Men jag säger inte emot det här.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Det verkar som att den här debatten börjar bra. Vi har samsyn. Då tänker landskapsregeringen så som den liberala lagtingsgruppen tänker, att det kanske är en bättre affär för åländska elkonsumenter och Åland i stort att landskapet själva står för lånegarantin till elbolagen. Jag förstår också problematiken eftersom alla detaljer inte kända, men då har vi en samsyn kring ärendet.

Det har vi. Det är ju så som ledamot Holmberg sade själv att blir det 15 procents ränta på att få ett lån eller någon typ av garanti så handlar det om mångmiljonbelopp som då ska betalas av våra konsumenter. Det är inte optimalt. Det är därför som vi helt enkelt har lämnat alla möjligheter öppna. Vi har både hängslen, bälte och flytväst och allt vad man kan tänka sig.

Det skulle säkert förvåna finansminister Höglund om jag skulle kritisera att det äntligen kommer pengar till kommunerna. Det är någonting som ministern vet att jag har efterlyst i tre års tid. Men det jag inte förstår är varför man inte reviderar systemet så att man tar bort de största orättvisorna innan man för ut mera pengar. Eller är det så att regeringen inte vill ha tillväxt? För såsom det fördelas nu så drabbar det ju de kommuner som har tillväxt. Som vi vet så medför det stora kostnader att bygga upp infrastruktur, skolor, dagvård och så vidare. Så min fråga är: Varför såg man inte till att det kom ett mer rättvist system än det gamla som vi vet att slår snett mot tillväxtkommuner?

Så är det. Det här landskapsandelssystemet har varit igång i sin senaste skepnad en ganska kort tid, och den sista av ingredienserna kom in den 1 januari 2021. Man har sagt, egentligen kanske ända sedan systemet ändrades, att det ska vara en revidering. Inget system, mig veterligen, har varit perfekt från början. Denna revidering låter sig göras först 2023 eller 2024 när det gått ett antal år så att man har siffror att revidera helt enkelt. Vi vet att en ordentlig revidering av systemet är ett ganska omfattande jobb där vi behöver ta in externt folk med hjälp av ÅSUB etcetera. I de diskussioner som har varit nu runt laddningen den här gången så har det diskuterats att man behöver titta kanske på annat än (… taltiden slut).

Om man skjuter fram det här till 2024, då ger man ju en ganska tydlig signal om att vi vill inte ha tillväxt ute i de åländska kommunerna. Är det faktiskt den signalen man vill ge? Det är min tydliga frågan jag ställer.

Och det andra, vi ser att de här pengarna kommer temporärt, oavsett om det är skärgårdsturlistor vi pratar om eller om det är kommunernas finansiering så måste det finnas någon sorts framförhållning. Nu vet man inte om detta var någonting som man lyckades få ihop den här gången. Vad kommer nästa år? Vad kommer i den ordinarie budgeten? Nog håller väl finansminister Höglund med om, som gammal kommunpolitiker, att det också är bra om kommunerna lite vet vad man har att förvänta sig?

Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan ledamot Eriksson. Jag håller med om att nu har det varit några år med temporära pengar i mångt och mycket, inte bara vad gäller landskapsandelar utan de tider som har rått så har bidragit till det förstås. Nog är ju min tanke att om vi går in för en ändring i landskapsandelarna så permanentar man det. I samband med det så tittar man också på de här nycklarna som finns i systemet. Är grundskolefördelningen okej? Är skattekompletteringen okej? Man tittar på sådant som man kan göra utan att kalla det den stora revisionen. Så vi har en samsyn där. Jag håller med det, jag tycker inte heller att allting i landskapsandelssystemet är det optimala, utan det finns saker som man bör titta på och eventuellt bör ändra.

Talman! Finansministern, i främjande av livsmedelsproduktion finns det ett belopp över från tilläggsbudgeten 2 där man väldigt smalt hade ett stöd till husdjursgårdar, i synnerhet mjölkgårdar. Det som blev över nu då så motiverar man med anledning av den omfattande torkan under odlingssäsongen 2022, och då ska man igen då stöda samma smala sektor, fast det gavs lite löften i tilläggsbudget 2 att man skulle se över behovet över hela lantbrukssektorn. Och som vi vet så har torkan slagit hårt inom väldigt många andra områden. Har ni inte alls diskuterat det här inom regeringen, att det skulle spridas på ett bredare område?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Salmén. Vi har diskuterat. Vi vet också att det här är det som man helt enkelt från avdelningen har för fört fram. Man har de här pengarna som inte kommer att behövas och man har hittat en nödvändig omfördelning. Sen kanske näringsminister Fredrik Karlström i något skede via en replik eller i ett anförande kan förklara mera.

Tack ministern. Det skulle ju vara bra att få klarhet i vad reglerna är med det här husdjursstödet, om det bara är ensidigt igen till samma sektor. Eller gäller det alla som husdjur och har kostnader, till exempel köp av foder, inte bara bortifrån utan också köp av foder på Åland? Hur tänker man fördela det? Vad är det för regelverk, och inte bara de minimis? Det är lite magert på textsidan om vad det gäller.

Tack, talman! 2,5 miljoner är alltså styrda till äldreomsorgen. Ministern sade att kommunerna kan, om de vill, förslagsvis använda pengarna till äldreomsorgen. Men det är ingenting som de då är bundna till, utan det är ett förslag.

Jag och Liberalerna har kommit med många förslag, motioner och förbättringsförslag för äldreomsorgen, till exempel i årets budget. Men då har man alltid sagt nej, vi ska skriva ett äldrepolitiskt program, det ska vänta, det kommer sen, det kommer sen. Men vad var det nu som fick ministern att skruva på kranen?

Det som fick finansministern att skruva på kranen, då måste vi egentligen gå tillbaka till 2019, för där drogs det bort mellan 3 och 4 miljoner från landskapsandelssystemet. Det har varit en diskussion sedan dess, alltifrån ett återställande till en del av ett visst återställande. Jag drar mig till minnes finans- och näringsutskottets betänkande som bland annat tog upp frågan om återställande. I förra tilläggsbudgeten skrev vi ganska klart och tydligt att det ska ske en laddning om minst 2 miljoner, och sedan har vi noterat att det är äldreomsorgen speciellt som vi vill stöda och hjälpa.

Tack, talman! Tack ministern för svaret. Ministern hänvisar till finans- och näringsutskottets betänkande för ett tag sedan. De var ju tydliga med att landskapsregeringen behöver ta ett tydligt ledarskap inom äldreomsorgen och speciellt i demensfrågan. Den här förändrade åldersstrukturen vi har så ger ju ökade verksamhetskostnader. Det finns helt klart ett kompetensförsörjningsproblem. Men det är ju inte så att det sitter personal hemma och väntar på att bli anställda dessa årets sista månader. Det pratas om att höja yrkets attraktionskraft. Men hur ska man göra det på ett par månader?

Jag vet att mina ministerkollegor som sitter på det här området diskuterar hur man kan hjälpa för att helt enkelt få anställda att göra yrket mer attraktivt. Man kanske kan ha olika nivåer på yrkesutförandet för att locka personal. Men kommunerna kan ju själva hjälpa till, kommunernas anställda, och göra yrket mer attraktivt. Man kan se över villkor, löner och hur man kan motverka en ganska hög sjukskrivning inom detta område. Det är ju inte bra på många sätt. Hur kan man komma emot där?

Tack, herr talman! En sak som vi inom den liberala lagtingsgruppen har funderat över är solcellsstödet på 750 000 som nu omfördelas till att utöka anslaget. Det står i budgeten, och även finansministern själv sade, att efterfrågan på solceller på Ålands är hög - eftersom stödet är högt så klart - men det är ändå en ganska het marknad vi pratar om. Vilka syften har man här? Varför behöver man stöda en redan så pass het marknad som faktiskt solcellsmarknaden är i detta läge? Finns det inte en risk att man bara knuffar på inflationen?

Det är helt sant. Jag tror att jag uttryckt mig som att det här stödet har varit väldigt populärt. Det har möjliggjort för sådana som annars kanske inte hade haft den här möjligheten. För även fast man får det här stödet på max 2 500 så om man inte hade fått de stödet så skulle man kanske inte ha haft råd med den här satsningen, som handlar om kanske mellan 6 000, 8 000 och 10 00 0 och uppåt. Så det här har bidragit till att vi idag har mycket solceller. Vi märker nu att det här trycket och intresset har ju ökat förstås i takt med att elpriset har blir bättre. Återbetalningstiden är ju betydligt billigare. Sedan tror jag att anläggningarna i sig kanske har gått upp i pris, det vet jag inte men allt annat har gjort det. Det har gjort att vi helt har möjliggjort för många, som annars kanske inte skulle ha haft solceller, att ha solceller på sina tak.

Tack, herr talman! En person som minister Höglund har ju ändå ganska bra koll på marknadsekonomins grundförutsättningar och de balanser som där finns. Det förbryllar oss att man just lägger in ett stöd på en sådan här marknad. Något som också förbryllar oss är; har man verkligen underbudgeterat så pass i årsbudget så att man har fått in ansökningar som har slagit över 750 000? Det finns mycket frågor som inte får svar, varken från ministern eller i budgetskrivningarna. Det är inte riktigt förenligt med god marknadsekonomi att faktiskt använda stöd på det här sättet. Man behöver ju ändå rikta stödet mot ett specifikt syfte och skulle syftet då vara att det är en marknad som behöver stödas, men den behöver ju inte stödas.

Tack, herr talman! Så är det. När vi gick in med grundbudgeten för detta år så såg vi inte det här komma. Ingen såg det här komma. Vi var inte ensamma där. Så därför fyllde vi på redan i tilläggsbudgeten 2 och nu fyller vi på en gång till. Det här är ju de facto så att det ökar ju självförsörjningen hos hushållen närmast. Det är väl otroligt bra för sådana som annars skulle få ett problem med höga elräkningar förstås. Det kommer vi kanske alla att få i någon mån, vi kommer att märka av dem. Så visst var det underbudgeterat från början, så var det. Nu ser vi till att vi budgeterar till den nivå som behövs. Vi hittade också finansieringen genom vindkraftsstödet som vi märkte att inte kommer att behövas. Så jag tycker att för Åland i stort så är det här väldigt lyckat. Sen vet vi också (… taltiden slut).

Tack, herr talman! I avslutningen i budgeten så kan vi läsa att ni utan krav på motsäkerhet ska ge lån om 15 miljoner till två privata företag. Då undrar jag dels hur ofta det är som landskapsregeringen ger sådana här lån utan garantier, utan säkerheter? Varför kan inte dessa företag ta ett lån från banken i stället med säkerheter?

Tack, herr talman! När det gäller den första frågan gäller de här bolagen - det kan vara ett, två eller flera - bör de då gå till banken och begära ett sedvanligt lån med sedvanlig ränta?

Fråga nummer två. Räcker det till? Får de lån? Jag vet inte. Det här är ett sätt att säkerställa att de här elbolagen levererar el till oss närmast i december. Vi vet att om elen klipps av till våra hushåll, offentliga byggnader, skolor och företag, då har vi ett problem som är mycket, mycket större än 15 miljoner.

Tack, herr talman! Enligt senaste årsredovisning så har bolagen tagit lån för tidigare likviditetsproblem utan problem. Läser man i media så framgår det ju att det ena bolaget säger att de inte behöver likviditetsstöd men det andra vill ha. Det betyder i praktiken att det är 15 miljoner till ett företag utan säkerhet på en konkurrensutsatt marknad. Passar det ihop med marknadsekonomi?

Tack, herr talman! Dessa 15 miljoner som vi pratar om, så vi vet inte om det är ett, två eller flera bolag, utan det är vad de eventuellt kommer att anhålla om och kanske redan har anhållit, om jag har läst media rätt. Men för mig så är det här ett sätt att trygga att elförsörjningen fungerar i vinter. Sen vet jag att bolagen i sig är ju stabila. Det har mycket egendom etc. men om den egendomen fungerar som säkerhet gentemot en bank, det vågar jag inte uttala mig om. Det här var nog för att verkligen säkerställa att elen fungerar i vinter.

Talman! Den pågående energikrisen gör sig allt mera påmind i hela vårt samhälle. Krisen berör på individnivå, dvs det handlar om vår hushållsekonomi och vår vardag. Den påverkar företagens verksamhetsförutsättningar - ja hela samhället påverkas av de skyhöga energikostnaderna.

Hotbilderna kablas ut. Nyhetsförmedlingen i TV påminner om att i vinter är det inte ens säkert att det alltid och överallt kan garanteras finnas någon ström i våra eluttag. Detta benämns med facktermer som roterande bortkoppling i elnätet.

Hur sannolikt är det att det händer på Åland? Här vill jag genast betona att Åland ligger bra till mellan två stora stamnät. Åland har som bekant möjlighet till inkoppling både mot Sverige och Finland vilket tekniskt sett kan komma att bli ytterst viktigt vid eventuella brister i tillgången på eleffekt i de båda ländernas stamnät.

Det instabila läget på energimarknaden i Europa påverkar även elpriserna till slutkunderna på Åland. Våra elhandlare på Åland har det kämpigt med likviditeten i bolagen då elpriserna är ytterst volatila på den gemensamma nordiska elhandelsplatsen Nordpool. Så har det varit en längre tid. Dessvärre ser läget ut att kunna fortsätta en längre tid framöver. 2

Orsakerna till prisfluktuationerna är komplexa och många. Jag väljer i centerns gruppanförande att lyfta fram några exempel som jag ser som extra tydliga orsaker till konsekvenserna på elmarknaden.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har gett kraftiga prisuppgångar på världens bränsle- och energimarknader. Elpriserna i Europa påverkas av de höga gaspriserna och den strypta gastillförseln från Ryssland. Detta eftersom gas i många länder används som bränsle vid elproduktion. Allt detta har även haft en kraftig påverkan på den nordiska elbörsen Nordpool.

Sverige har under en lång tid satsat stort på omställningen till fossilfri elproduktion. Samtidigt har man delvis fasat ut kärnkraften och därmed minskat på kapaciteten i elproduktionen från sina kärnkraftverk. Bortfall av reglerkraft har visat sej ha negativa följder på den momentana elöverföringskapaciteten i det överliggande stamnätet, dvs det elnät som transporterar elenergi från t ex vattenkraften i norra Sverige till elkunder i mer tätbebyggda områden i södra och mellersta Sverige.

Problemet som uppstår benämns som s.k. flaskhalsar i energisystemet. Denna överliggande systemproblematik har betydelse även för elpriserna för oss på Åland. Detta sker i.o.m. att Åland är inkopplad till Sverige på elområde SE3 Stockholm, ett av de elprisområden som stundtals har mycket höga elspotpriser.

I Finland upphörde under våren importen av el från Ryssland. Detta har givetvis konsekvenser för elhandeln i stort och snabbar på stabiliserande åtgärder. Finland har valt att minska sitt importberoende och blir rätt så långt självförsörjande på el i och med uppstarten av den nya kärnreaktorn Olkiluoto 3 och med hjälp av annan ny inhemsk elproduktion.

Bygget av Olkiluoto 3 har kantats av en rad tekniska problem och stora förseningar. Från början så planerades kraftverket vara klart för att tas i bruk redan år 2009 men nu 13 år senare, dvs i december 2022, så beräknas den slutligen komma i full drift. Detta ses som ett välkommet tillskott av eleffekt under vinterkölden. Det ökar även trögheten och därmed stabiliteten i det nordiska elsystemet som i sin tur tekniskt sett även medger en större mängd ny förnybar fossilfri elproduktion i elnätet.

Vädret en viktig faktor då det gäller den kommande vinterns elpriser. Temperaturen, vindkraften och andra förnybara energikällor och tillgången på vattenkraften och hur säkert kärnkraften fungerar kommer att spela en avgörande roll. Även kärnkraftverken drabbas tidvis av planerade avbrott och oplanerade driftstörningar. Vid ett helt eller delvis driftstopp så faller betydande elproduktion bort från det nordiska elnätet vilket skjuter fart på de redan höga elpriserna på marknaden. Senaste veckas torsdag så var t ex Finland tvungen att starta två oljeeldade kraftverk för att undvika elbrist i tre timmar.

Den volatila elmarknaden är problematisk och påverkar i hög grad likviditeten hos våra elhandelsbolag på Åland. Slutkundens får sin elräkning i efterhand och till det kommer en betalningstid före pengarna landar på elhandlarens konto. Likviditeten i elhandelsbolagen riskerar därmed att bli ansträngd då de fungerar som en kudde som tar den första samlade stöten redan i samband med inköpet av elen. Fasta elpriser till elkunden är numera extra problematiskt då marknadspriserna rusar upp och ner på ett sätt vi aldrig tidigare sett och risktagningen blir stor för elhandlaren.

Detta är kort sagt en utmanande uppgift. I förslaget till tilläggsbudget ingår därför en anhållan om fullmakt att bevilja landskapsgaranti eller lån om sammanlagt 15 miljoner euro för att säkerställa att likviditeten är tryggad för elhandelsföretagen på Åland. Jag tror alla förstår att det handlar om att ta ansvar och trygga en basservice som behövs för att hela samhället ska fungera i vardagen.

Sen lite om energirådgivning. Det är glädjande och viktigt att energirådgivning tydligt finns med i tilläggsbudgeten. Energirådgivning ger effekt i samhället. Det visar bl a en effektanalys som Sweco gjort på uppdrag av Energimyndigheten i Sverige. Hälften av de rådsökande privatpersonerna, företagen och organisationerna uppger att de har genomfört en eller flera energieffektiviserande åtgärder efter kontakten med energi- och klimatrådgivarna. Kunskap gör skillnad.

Till sist några ord om solcellsstödet. Det råder just nu en mycket stor efterfrågan av stöd för främst installation av solceller. Landskapsregeringen föreslår att redan anvisade anslag utökas med ytterligare 750 000 euro. Istället minskas produktionsstödet för vindkraftel med motsvarande belopp. Det finns helt tydligt ett stort momentum i viljan att producera sin egen solel. Det är en positiv trend som helst inte bör brytas i det känsliga läge som råder på energimarknaden. Egen el ökar givetvis vår självförsörjningsgrad och den ökar även medvetandegraden om den egna elkonsumtionen. Solcellsstödet förefaller att göra skillnad i rådande läge men ska givetvis ses över i ljuset av andra potentiella åtgärder såsom t ex energieffektiviseringar i fastigheter och verksamheter.

Talman! Centerns lagtingsgrupp står bakom denna tredje tilläggsbudget för år 2022. Tack för ordet talman!

Talman! Jag har en enkel fråga till gruppledare Mansén. Är det så att Centern är nöjda med att man fortfarande inte kan ge långsiktiga besked till kommunerna gällande finansiering genom landskapsandelar?

Tack, talman! Jag tog inte upp det i mitt anförande, men jag kan nog ändå svara på det, på så vis att nej, givetvis vill man ju ha långsiktighet i kommunerna. Det har också debatterats, jag tror att finansministern var inne på det också. Vi är inte helt nöjda såklart. Långsiktighet behöver kommunerna ha.

Talman! Den landskapsandelshöjning som man nu gör för 2022 så kommer enbart att förbättra resultaten för kommunerna. Det kommer inte att bli någon praktisk verkstad av det. Hur ser centergruppen på att man levererar ett underskott på 13 miljoner och väljer att föra över pengar för att förbättra andra enheters resultat i stället för att förbättra det egna resultatet?

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Hur jag ser på det? Jag skulle säga att för det första så är det bra att det är upp till kommunen att avgöra hur man använder pengarna, för det varierar väldigt mycket. Det har också framkommit i debatten att vissa kommuner, tillväxtkommuner, har stora utmaningar när det gäller t ex barnomsorgen, medan andra kommuner faktiskt har problem inom äldreomsorgen. Jag skulle säga att det är bra att det finns möjlighet för kommunen att avgöra. Däremot kan jag ha lite åsikter om det är bra att fördelningsnyckel är just äldreomsorgen. Jag hade hoppats på någonting annat när det gäller just möjligheter för tillväxtkommuner. Men jag förstår situationen. Jag tror att det kommer ett anförande längre fram, från Centerns ledamot Högman, som kanske klarlägger detta tydligare.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Det har väl aldrig varit mer lönsamt att investera i solcellsenergi än vad det är idag. Efterfrågan har väl heller aldrig varit större. Problem är att vårt elnät inte är anpassat i dag efter att alla ålänningar ska investera i solcellsenergi. Är det då lämpligt att landskapsregeringen fortsätter att subventionera en väldigt överhettad marknad?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag tror att man nog ska undvika att kalla det för en överhettad marknad i ett läge där vi har en energikris. Jag förstår vad du är ute efter, alltså det är stor efterfrågan på solceller just nu, vilket också sätter tryck på leverantörer och på installatörer och så vidare - ja. Men i det rådande läget så är det nog bra om vi kan höja självförsörjningsgraden så mycket det går. Sen huruvida det klaras av när det gäller el anslutningarna så det är ju en diskussion som man så klart måste föra med distributionsbolaget om man börjar nå Tipping Point, dvs. när det inte längre går att ansluta. Men på vissa platser finns det nog potential för rätt mycket mer installation av även solenergi.

Tack, talman! Då blir det här en mer regionalt anpassad subventionering egentligen, beroende på var på Åland du bor så kan du komma i åtnjutande av solcellssubventioneringen. Nätkapaciteten är inte heltäckande idag för att alla ålänningar ska kunna göra det här.

Sedan vänder jag mig lite emot att vissa leverantörer på Åland har upp mot ett års väntetid, leveranstid. Vissa kan inte ens svara på hur lång tid det tar. Efterfrågan är så pass stor. Är det då faktiskt rimligt att landskapsregeringen fortsätter att driva inflation och skapa ännu mer energiorättvisa över Åland via ett sådant system? Man behöver ju inte alltid göra av med nya pengar när de har uppstått. Nu tar man pengar från produktion av vindkraft för att fortsätta subventionera solcellsstödet. Det känns inte rimligt. Det måste finnas ännu bättre och smartare sätt att driva energipolitik på.

Tack, talman! Jag skulle inte kalla det här för ett regionalt stöd. Det är inte så enkelt att det går att bygga ut mera i Lumparland men kanske mindre i Sund. Det är inte så som det ser ut just nu. Det är på de ställen där kanske transformatorn är högt belastad för att man har mycket solceller i det området som den här problematiken kan finnas. Men då är det ju en diskussion som man får föra med distributionsbolaget för att hitta de tekniska lösningar. Jag tror att vi blir lite för generella när vi säger att det handlar om regionalt stöd, det skulle jag inte vilja kalla det för.

När det gäller väntetider ett år, ja, så kan det säkert vara. Men finns det en efterfrågan så brukar det också komma lösningar. Jag hoppas verkligen att det kommer lösningar. Att installera solpaneler kan faktiskt en elektriker med behörighet göra, det här handlar kort och gott om elinstallationer. Så hemskt mycket specialitet handlar det inte om. I sådana fall handlar det om leveransen av solpanelerna, det kan vara utmaningen.

Tack, talman! Jag blev lite förvirrad, jag trodde att ledamoten skulle hålla Centerns gruppanförande och att det skulle handla om helheten i tilläggsbudgeten.

Min fråga gäller kommunstöden så jag hoppas att talmannen tillåter frågan. Jag fick egentligen inget svar av finansministern på frågan om hur man har kommit fram till just den här landskapsandelen. Varför har man valt den här och inte någon annan som skulle ha fördelats på ett annat sätt? Och har man inom regeringsblocket eller inom Centern diskuterat varför man valde just den här formen, den här kanalen och inte en annan? Hur går det med arbetet i den där gruppen som skulle komma fram med sådana strukturella lösningar?

Tack, talman! Förvirrad var förnamnet, ledamot Fellman. Du ställde frågor som jag egentligen inte tog upp i mitt anförande. Men jag förstår att du ställer dem. Jag hoppas att du ställer dem igen till finansministern. Jag kan säga så här att när det handlar om diskussionen i Centergruppen kring det hela så ja, vi har fört en diskussion om just fördelningsnyckeln. Vi har så klart olika åsikter som man har i alla partier. Finansministern sade också att det här är någonting som man ska se över framöver. Men i det rådande läget, i den tajta tidsplanen som vi från finans- och näringsutskottet har levererat så har man kommit fram med den här lösningen i dagsläget. Därom tvista de lärda, brukar man säga, men det finns säkert förbättringspotential i hela den här fördelningsnyckeln.

Socialdemokraterna har ju framfört både i tidigare debatter, i tilläggsbudgetdebatter och i en motion nu att man i stället skulle ha riktat det här stödet till KST som har både behov och möjlighet att använda pengarna under det här året, vilket kommunerna ju egentligen inte har. Fanns det en sådan diskussion?

Tack, talman! Jag tror jag lämnar det vid att inte kommentera den biten. Hur fördelningsnyckel ska se det ut, det får det långsiktiga arbetet visa nu som vidtar när man förhoppningsvis mera ska permanenta den här laddningen, så att säga. Så jag tror att jag avstår från att ge något ytterligare svar på det.

Tack, herr talman! I ert anförande så tog ni upp orsakerna till den här så kallade energikrisen, bland annat situationen i Sverige där man har lagt av en del kärnkraftverk och satsat på vindkraft, vilket ju är en orsak till den här stora volatiliteten på marknaden. Jag funderar, nu när landskapsregeringen å andra sidan försöker få i gång det här stora vindkraftsprojektet som ska producera motsvarande fyra kärnkraftverk när det blåser lagom och ingenting när det inte blåser lagom. Hur tror ni att det påverkar prisbilden på el?

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen för den frågan som var ganska stor faktiskt. När det handlar om, som jag försökte förklara, det här med balanserande kraften så är utmaningen just nu bland annat i Sverige, som jag tog upp, att man har tagit bort kärnkraften som är en stabiliserande faktor för att upprätthålla nätet. Vi ska kunna använda överföringarna på ett effektivt sätt. Om kopplingen då till den kommande havsbaserad vindkraften blir lite mer annorlunda, för den kommer ju faktiskt att placeras just i området SE3, dvs. det område som konsumerar väldigt mycket energi. Den kommer rätt, den kommer att stärka upp ett elområde som är i behov av mera elkraft. Så att det är nog till nytta, skulle jag säga, överlag.

Tack, herr talman! Ja, vi hoppas att det är till nytta att vi ena dagen har fyra kärnkraftverk och den andra inte ens ström för en lampa.

Men ni nämnde också energirådgivningen och jag förstår att det är populärt i de här dagarna. Det råkar vara 0,8 procent av avdelningens kostnader. Skulle det kanske ha funnits möjligheter att omdisponera medel och inte så här bara lägga till pengar?

Tack, talman! Energirådgivningen, såsom jag lyfte också i Centerns gruppanförande så är det oerhört viktigt att energirådgivningen kommer i gång. Mycket verktyg finns redan, distributionsbolagen, elbolagen bedriver också delvis energirådgivning. Men det vi saknar i det här fallet är den förenande faktorn som skulle kunna ha hand om det här och därför behöver landskapet ta ett ansvar och ett helhetsgrepp om detta. Och det gör man ju i den nybildade energikommissionen där den här typen av frågor ventileras. Jag tror utgående från den diskussion som nu vidtar att det kommer att komma fram nya idéer och tankar kring energieffektivisering och nya satsningar på egen produktion, elproduktion på Åland till nytta för alla ålänningar.

Talman! Låt mig börja med det som Centerpartiet uppenbarligen inte ens vågade behandla i sitt gruppanförande, nämligen landskapsandelarna.

Landskapsregeringen föreslår nu för år 2022 förstärkta landskapsandelar till kommunerna. Det är ett omfattande problem med det förslag som landskapsregeringen ger. För det första så kommer de här pengarna inte att kunna omsättas i praktiken i kommunerna. Kommunernas system bygger inte på någon form av tilläggsbudgetering där man mitt i året kan utöka verksamheten, inte heller kan kommunerna föra över medel från ett budgetår till ett annat. Detta kommer alltså att vara ett anslag som enbart fungerar som resultatförbättrande för kommunerna, medan landskapet låter landskapets egen budget bli allt sämre och sämre.

För det andra så uppfattar vi att landskapsregeringen inte är fullt ärlig. De här pengarna kanaliseras inte till äldreomsorgen. Det är felaktigt att påstå det. Därför är vi mycket fundersamma över den titel som man har gett till lagförslaget som medföljer där man säger att det är höjd landskapsandel för äldreomsorgen. Alltså, man har kanaliserat pengar till kommunerna genom beräkningsgrunden för äldreomsorgen. Det är vad landskapsregeringen har gjort. Det har inte kommit en cent till kommunernas äldreomsorg. Vill landskapsregeringen att kommunerna ska satsa mera på äldreomsorgen så sker ju det förstås genom lagstiftning. Det är det enda sättet som landskapsregeringen har att styra kommunerna.

För det tredje så är det helt omöjligt att lösa de problem som finansminister Höglund lyfte på presskonferensen. Man hävdade att man skulle stärka kommunernas förutsättningar till bemanning och rekrytering. Ponera nu att man skulle kunna använda sig av tilläggsanslag inom äldreomsorgen. Vad ska man göra, visstidsanställa någon för årets tre sista månader? Det är ju inte direkt så att det finns någon kö på behörig personal till äldreboenden. Problemet är ju det motsatta. Vill man göra någonting åt äldreomsorgen så kräver det helt andra helhetsgrepp. Det är kommunernas ansvar att sköta äldreomsorgen, men samtidigt har landskapsregeringen ett övergripande ansvar. Man kan använda sig av tillsyn genom information och man kan titta på hur landskapsregeringen är organiserad. Föglö kommun har kommit med ett initiativ om att flytta institutionsvården till ÅHS exempelvis. Man kan titta på hur den finansieras därmed. Vilka utbildningsinsatser kan landskapsregeringen göra? Och på vilket sätt kan fortbildning och arbetsvillkor diskuteras? Det här är strukturella frågor som landskapsregeringen kan ägna sig åt för att ändra förutsättningarna för den åländska äldreomsorgen.

Att ge 2 miljoner den här årstiden gör faktiskt ingen skillnad alls förutom förbättrade resultat för kommunerna. Skulle man vilja göra något nu som faktiskt har effekt så skulle man idag meddela att vi kommer att ge 2 miljoner till nästa år till kommunerna. Med ett sådant besked hade kommunerna i sitt budgetarbete - som pågår i detta nu och som är klart före lagtinget årsbudget är klubbad - kunnat använda de pengarna i praktiken. Att komma med pengar den här tiden är bara ett rent budgetslitage för landskapsregeringen.

Dessutom är det oerhört problematiskt att förutsägbarheten för kommunerna fortfarande inte har stärkts. Att veta vilka spelregler som gäller är det absolut viktigaste för kommunerna. Man kan anpassa sig till lägre landskapsandelar och man mottar förstås gärna högre. Men att ständigt leva på Centerns löften om att det kommer nog mera pengar till kommunerna, så kan inte en seriös kommun agera. Detta förfarande är under all kritik. Jag utgår ifrån att finans- och näringsutskottet granskar den här frågan. Hör KST, hör kommundirektörer och se över en bättre lösning än den som nu är föreslagen!

Skulle man vilja kanalisera ut de pengarna till hushållen så hade man kunnat damma av den gamla lagstiftningen om jobbskatteavdrag. Hade man velat lösa problemen med de ökade kostnaderna för KST så hade man såsom Socialdemokraterna kunnat föreslå att landskapsandelen till KST skulle öka med 2 miljoner för nästa år. Det finns konstruktiva lösningar på det här problemet. Det här är det sämsta möjliga.

Talman! Jag väljer att övergå till energifrågan. Den problematik som föreligger behöver knappast närmare beskrivas, den känner vi nog alla väl till. Det som Liberalerna vill lyfta fram är att här behöver man också ta beslut för den egna verksamheten, besluta om att sänka inomhustemperaturen och besluta om att kanske stänga vissa delar av fastigheter eller hela fastigheter och så vidare.

Här behöver också tas fram en krisplan för hur man ska kunna hantera eventuellt en än värre situation. Finansministern sade att man diskuterar det. Här får man gärna komma till beslut om handlingsplaner och inte bara prata.

När det gäller de här landskapsgarantierna för energibolagen så är vi förstås av uppfattningen att man måste se till att grundinfrastrukturen inom el fungerar. Däremot har vi en hel del frågor. Hur är det här gjort, med stöd av vilken lag och under vilka villkor ska elbolagen få låna? Vad är egentligen det bästa sättet?

Vid sidan av de motioner som Liberalerna har inlämnat så förutsätter vi att det här kommer att bli en av de frågor som finans- och näringsutskottet verkligen fördjupar sig i. Det är mycket pengar, men det är också frågan om vad som är lagligt och inte bara lägligt.

Slutligen, talman, så vill Liberalerna igen lyfta den grundläggande ekonomiska politiken. Vi ser här igen en tilläggsbudget som kommer utan ambitioner på genomgripande reformer. Det är en tilläggsbudget som helt saknar långsiktighet. Man fattar beslut för de sista månaderna på året. Man säger ingenting om framtiden.

Vi uppfattar också att det tyvärr finns en hel del penningströsslande. Vem är det i majoriteten som stöder dessa 750 000 till solcellerna? Det är en fullt fungerande marknad där priserna förvisso har stigit på installationer av solcellsanläggningar, men där återbetalningstiden för de enskilda hushållen aldrig har varit kortare. Vem stöder att vi ska lägga 750 000 euro på det här? Ni får gärna anmäla ert intresse. För mig är det fullständigt oklart och för Liberalerna likväl. Det är bra och det är viktigt med egen produktion av el, men det är inte samma sak som att landskapet ska ut med stöd till en fullt fungerande marknad med en kort återbetalningstid för hushållen.

Sedan vill jag och Liberalerna höra ett resonemang från finansministern i två frågor, antingen här i salen eller sedan i utskottet. Vi får se hur diskussionen utfaller och hur finansministern uppfattar att det bäst. Det är dels frågan om att i den här budgeten som kommer nu, efter att den ekonomiska kommittén har klubbat sitt betänkande, så ser vi inga spår av det parlamentariska arbetet på tal om långsiktighet och reformer. Här finns ingen intention, ingen vilja av landskapsregeringen att föra in skrivningar om att man vill gå in i ett nytt ekonomiskt system. Här skulle det ha varit ett ypperligt tillfälle inför årsbudgeten att fastslå vilka principer man vill börja med och genomföra dem som inte kräver lagstiftningsändringar. Jag måste säga att den liberala gruppen är mycket besviken och vi kommer förstås att följa med arbetet. Vi ser med viss oro på att man lämnar också den här frågan till efter det kommande valet.

Sedan, talman, den andra frågan som behöver diskuteras är frågan om stöd till hushållen kontra inflationen. Här anser vi i finans- och näringsutskottet att man behöver lyssna på nationalekonomer för att se vilka åtgärder man kan göra utan att spä på inflationen ytterligare och att det blir åtgärder som slår någorlunda rättvist och jämnt till hushållen och de enskilda.Vi får inte glömma bort företagen i den bilden, så att vi får grundförutsättningar för företagen men också för hushållen att fortsätta leva under någorlunda drägliga förhållanden.

Till den delen, talman, så säger vi också i en av våra budgetmotioner att landskapsregeringen behöver agera för att de berörda parterna på elmarknaden går ut med en god information gentemot hushållen. Det kommer att bli tufft för de åländska hushållen i vinter. Vi kommer alla att behöva sänka vår inomhustemperatur och fundera på vilka råvaror vi köper. Vi kommer att få betydligt mindre köpkraft. Till det här behöver man stöda hushållen samtidigt som vi alla behöver hålla i minnet att vår insats är liten jämfört med den ukrainska befolkningens. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Zetterman för gruppanförandet. Jag håller med om den här oron inför kommande vinter och hur våra hushåll förstås kommer att drabbas. Vi kommer alla att drabbas, den saken är ju helt klar.

Sedan tycker jag inte alls att den här laddningen på dryga 2 miljoner till kommunerna är bortkastat på något sätt. Det finns ett antal månader kvar här. Man kan absolut använda de här pengarna - helt rätt. Har man inte använt pengarna så då är det som när man får lön typ den 25 december, man behöver inte göra sig av med dem före årsskiftet utan pengarna är ju kvar.

Sedan tycker jag att vi har en samsyn runt landskapsandelarna i övrigt. Det ska vara en långsiktighet där. Liberalerna är inne på att en ökning ska vara långsiktig, vilket jag håller med om. De senaste åren har ju varit mera temporära (… taltiden slut).

Talman! Jag tror att finansminister Höglund och jag är överens om två saker. Det ena är att kommunerna utför ungefär det som är lagstadgat, inte så mycket mer. Vi är säkert överens om det också att det som är lagstadgat så spelar det ingen roll ifall det finns budgetmedel för eller inte, man är oavsett skyldig att upprätthålla det. Nummer tre; kommunerna har inget system för att införa tilläggsbudgeter där man ändrar riktning på sin verksamhet. Är vi överens om de tre punkterna? Ifall svaret är ja, vilket det borde vara för en finansminister, så inser man också att de här kommunpengarna i det här skedet är meningslösa.

Jo, jag tänker egentligen fortsätta på mina noteringar från anförandet. Den parlamentariska kommittén blev ju klar med sin slutrapport som sagt var. Då hade Liberalerna förväntat sig en skrivning om det i denna tilläggsbudget. En tilläggsbudget ska ju uppstå på grund av plötsliga och oförutsedda händelser eller kostnader, det kan vara intäkter också för den delen. Den här tilläggsbudgeten är framtagen under mycket skyndsamma förhållanden, speciellt den här lånegarantin på 15 miljoner och den blev vi klara med endast någon timme före vi skulle lämna tilläggsbudget 3 till lagtinget.

Talman! Som vanligt har ju Liberalerna lämnat in motioner som syftar till budgetdisciplin och när de upptas i finans- och näringsutskottet så kan säkert finansministern också informera om det här nya finanspolitiska ramverket. Så kan utskottet föra in skrivningar med anledning av Liberalernas motioner om hur man kan nå en förbättrad budgetdisciplin baserat på det finanspolitiska ramverket. Allt går bara man har en vilja.

Talman! ledamot Zetterman ondgör sig över landskapsandelar till kommunerna för äldreomsorgen. Men man ska komma ihåg att många kommuner har sagt så oerhört mycket på äldreomsorgen de senaste åren.

Talman! Jag vill understryka för ledamoten Häggblom att det är inga landskapsandelar för äldreomsorgen. Det är landskapsandelar som utbetalas för beräkningsgrunden för äldreomsorgen. Kommunerna har inget verkligt verktyg att omsätta det här i praktiken. Man kan inte anställa fler närvårdare för att man får de här pengarna. Skulle man vilja göra någonting långsiktigt och konkret så skulle man nu lämna besked om att det kommer 2 miljoner extra till nästa års budget, under den tid som den kommunala planeringen pågår. Inte i efterhand.

Man ska komma ihåg att det har satsats så pass mycket i vissa kommuner på äldreomsorgen att de övriga investeringarna har blivit inställda. Det betyder ju att även om de här miljonerna eller pengarna inte direkt skulle gå till äldreomsorgen så kompenserar man det man har lagt på äldreomsorgen på annat i stället. Jag tycker att det här var ett väldigt bra förslag av regeringen.

Talman! För liberalerna är det ålänningarna som står i centrum, inte institutionerna, inte kommunerna, inte Ålands lagting utan ålänningarna. Vår poäng är att det här stödet kommer enbart att fungera som resultatförbättrande åtgärd för kommunerna. Det kommer inte att förändra någonting för de äldre i Hammarland eller Mariehamn eller Sottunga. Det här kommer att gå in i ett budgetår som i princip är över när pengarna kommer.

Tack, talman! Lagtingsledamot Zetterman, när det gäller dessa 750 000 till solcellsstödet så kan jag väl till viss del dela skepsisen att man betalar stödet till en verksamhet som man kan räkna hem ganska enkelt ändå. Det är en ganska snabb utveckling och väldigt många har ju redan fått stödet det här året. Är det inte rimligt att man behandlar alla lika? Ni har väl säkert själv lyft det här stödet eller hur är det? Tycker ni inte då att andra också ska få ta del av det?

Talman! Gällande mina personliga lyft av stöd så förstår jag faktiskt inte riktigt vad det har med saken att göra. Det ingår i ledamoten Måtars retorik att misstänkliggöra sina lagtingskollegor och faktiskt kanske inte riktigt följa paragrafen om ett värdigt agerande i lagtingssalen. Men visst kan jag svara på det. Jag lyfte det för flera år sedan när marknaden fortfarande var ganska svag och när man också hade en mycket kortare återbetalningstid faktiskt för sin investering. Men jag kan ställa frågan tillbaka till ledamoten Måtar. Står Obunden Samling enhälligt bakom att dessa 750 000 ska ut? Svara på den frågan ledamot Måtar!

Tack, talman! När det gäller vad Obunden Samling anser så anser man i allmänhet att det får gärna vara någon form av likabehandling så att säga och gärna under ett år. Vi är mycket skeptiska till det här solcellsstödet men har väl tagit det med långa tänder. Där får väl ministern försvara det närmare.

Sen undrar jag när det gäller pengar till kommunerna. Är enda sättet att hjälpa kommunerna att betala pengar till dem just innan deras budgeteringsarbete är klart? Hjälper inte pengarna om man inte gör det? Är det detta som ni står och hävdar, lagtingsledamot Zetterman?

Det som jag och Liberalerna understryker är att vill man hjälpa kommunerna så måste man få förutsägbara besked i förhand innan man lägger sin egen budget. Det är då man kan använda pengarna för sina medlemmars väl och ve.

Sedan när det gäller likabehandling, helt ärligt - och där tror jag faktiskt att jag och ledamoten Måtar har en samsyn - den här typen av stöd genom budget borde aldrig finnas. Ska man ge stöd till enskilda så borde det förstås regleras i lag så att var och en har rätt att pröva i fall de betalas ut på rätt sätt. Jag hoppas och tror att ledamoten Måtar och jag är överens. Att ge stöd till enskilda genom budgetbeslut, det är egentligen ingenting som är förenligt med vår rättsstatsmodell.

Tack, talman! Ledamot Zetterman talade sig varm i Liberalernas gruppanförande för att sänka temperaturen. Det låter lite som en quick fix. Hur tänker man sig då? Är det för höga temperaturer på sjukhuset och på landskapets fastigheter? Det låter väldigt drastiskt.

Det finns säkert en viss mån av möjlighet där. Men har ni tittat på vilken potential vi egentligen pratar om i förhållande till hur många andra åtgärder som det behöver tas till?

Talman! Här finns ett långsiktigt arbete som behöver göras. Fastighetsverket bör kontinuerligt behöver ställa om till en högre energieffektivitet. Vi behöver se på vilken belysning vi har på våra landsvägarna etc. Det finns ett långsiktigt sådant arbete, men det finns också ett kortsiktigt arbete. Och nej, jag har inte fördjupat mig i landskapets fastigheter. Men jag har fördjupat mig i andra offentliga fastigheter och man kan där konstatera att temperatursänkningar nog gör skillnad. Det finns ju många olika delar av detta. Jag nämnde temperatursänkningar som ett förslag. Jag tycker att i stället för att pinpointa något konkret förslag som jag ger - jag vet att ledamoten Mansén är kunnig delvis inom området - så kom med konkreta förslag och försök hjälpa till att bidra i stället för att hacka ner på de konkreta förslag som kommer från oppositionen!

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Jag hackar inte ner på oppositionens förslag. Tvärtom, jag tycker att det var ett bra förslag. Du visade också i ditt svar att det var en av de åtgärder som man kan tänka sig. Det var bra att du utvecklade det lite för det lät lite smalt, så att säga, att gå in gång på gång och betona att vi måste sänka temperaturen. Vi måste också tänka på konsekvenserna. Men jag förstår poängen i det hela.

Du nämnde mycket långsiktighet och jag håller helt med. Vi behöver också tänka långsiktigt när det gäller solcellsstödet. Att nu säga att man solcellsstöden skapar problem, men det är väl också så att det ger väldigt stora, mera långsiktiga lösningar för vårt samhälle. Vi har äntligen fått ett bra driv och vi får upp mer egen produktion hos hushållen på det sätt som de verkligen kan påverka sin vardag. Eller hur, ledamot Zetterman?

Talman! Vi kommer aldrig att klara av klimatomställningen om allt ska bygga på offentliga bidrag, allra särskilt när det lönar sig för hushållen att investera själva. Vad är nästa steg i den retoriken? Att vi ska ge bidrag för energisnåla frysar och för ledlampor till hushållen? Varje hushåll kan bidra med hur mycket som helst. Om politiken ska bygga på att man ska ge bidrag för åtgärder som är extremt lönsamma redan för hushållen, då ska vi nog blåsa upp den här årsbudgeten en hel del. Det där tror jag att alla nog inser att faller på sin egen orimlighet.

Tack, herr talman! Personligen tycker jag nog att det är bättre att höja temperaturen i debatten, även om jag inte tänker göra det just nu.

Ni hade ett intressant anförande, ni talade om budgetdisciplinen i ett skede. Jag konstaterar att jag har ju en liknande motion som ni har. Jag försökte i en tidigare replik fråga just om den här energirådgivningen som ska få, enligt förslaget, 20 000 euro. Då fick jag bara svar på vad den innehöll, men det är faktiskt 0,8 procent av årsbudgeten och det tycker jag, och jag har förstått att ni också tycker, att det kan man göra via omdisponeringar, oberoende hur viktigt det är. Så det är bra att vi talar om den saken. Jag ska tala om det också i utskottet.

Talman! Vi har lite gjort det här till vår princip att stryka de här små anslagen just för att visa på orimligheterna att vi som parlament sitter och hanterar 10 000 här och 20 000 där. Det här är ju också en del som förstås behöver utvecklas i det sätt som vi hanterar finanserna på. Alltså vad kräver vi att ska vara bindande på anslagsnivå, på avdelningsnivå? För min personliga del så tycker jag att vi kunde släppa mycket mera till avdelningsnivå än på anslagsnivå såsom vi har det idag. Vi borde också fatta principer om att belopp kanske under 50 000 aldrig skulle tas upp. Och framförallt själva grundprincipen att bokslutet alltid ska sluta på noll. Går en post minus under året så går en post minus under året. Det är ju inget konstigare än att det liksom ska gömmas undan med tilläggsbudgeter.

Herr talman! Några kommentarer med anledning av förslaget till tredje tilläggsbudget. Jag tror att jag tar dem i den ordning som de noteras i förslaget. Det finns mycket bra saker i det här förslaget och det finns väldigt bra saker i det här förslaget. En sak är att man höjer ensamförsörjartillägget från 60 till 80 euro per barn och månad för ensamförsörjare. Det är jättebra och nödvändigt i nuvarande läge.

Nästa punkt som noteras här handlar om landskapsandelar, vilken har varit den stora frågan för oss inom Moderaterna. För det första vill jag än en gång avliva myten om att 4 miljoner skulle ha försvunnit någonstans från tilldelningen till kommunerna. Om man ser på bokslutet för 2021 så kan man se - ja, vi kan ta budgeten för 2022 till och med - att det är samma belopp som anges som landskapsandelar till kommunerna som man hade året innan det nya landskapsandelssystemet infördes. Okej, man kan säga på samma nivå, då har man i och för sig inte beaktat inflationen och indexjusteringar, men det behöver man ha kännedom om.

Vi hade en förhoppning om att vi på något sätt skulle kunna bedöma nivån på vad som är rimligt och vettigt att tilldela kommunerna i landskapsandelar. Det kanske inte är de 2 miljoner som här har utlovats, det kanske är 3. Men vi hade önskat att man skulle göra en analys, sade vi, av själva landskapsandelssystemet i sig. Titta efter var det finns eventuella brister som har påtalats, hur de bristerna skulle åtgärdas och om det med anledning av de korrigeringarna är nödvändigt att skjuta till extra medel.

För Moderaternas del så är vi absolut villiga att ge kommunerna de bidrag som behövs, men vi ger ju gärna då till de kommuner som faktiskt har behov. Vi visste inte riktigt hur vi skulle hantera den här frågan och det har varit viss armbrytning naturligtvis i landskapsregeringen i den här frågan. I ett skede här plötsligt så kom det fram att det ska användas till äldreomsorgen, och då fick man ju backa tillbaka lite. För vem kan säga nej till pengar för äldreomsorgen? Det vill vi också, naturligtvis vill vi det även fast vi har tankar om att bidra till äldreomsorgens försörjning genom att möjligen ge bidrag till de nödvändiga investeringar som är på kommande. Nu valde man den här gången att stöda de kommuner som har en äldre befolkning. Fine! Bra så, även fast, som här har sagts tidigare, inte en cent av det här nödvändigtvis behöver gå till äldreomsorgen. De här tre månaderna som är kvar av det här året så lär man inte ställa till med så hemskt mycket extra anställningar och dylikt som skulle kräva medel. Så det är alldeles uppenbart, för mig åtminstone och för någon till här i salen, att de här pengarna bara kommer att förstärka resultaträkningen för de kommuner som får det här extra bidraget.

Man kan nog säga på det sättet förstås att det här är den offentliga sektorn, det är landskapet och kommunerna, och inte en cent har gått till kostnader. Bra. Den offentliga sektorn har sparat de här pengarna, det är bara det att de har gått från en ficka till en annan.

Jag tycker, som jag har sagt förut, att det är hemskt mycket lättare att bidra med landskapsandelar också i större mått om vi själva har ordning på vår ekonomi, dvs. att vår resultaträkning i genomsnitt över åren, efter en avsättning till någon sorts buffert, ger ett plus. Då finns det medel att avsätta till kommunerna som absolut behöver mera pengar, det tror jag också.

Det som lite saknas i den här texten eller om det inte gör det så är avsikterna för fortsättningen. Är det här ett 2 miljoners bidrag eller vad man vill kalla det, landskapsandel, som bara handlar om 2022? Eller ska det fortsätta? Vill man då läsa det som det står här och vad det inte står här så ska det ju inte fortsätta så här. För har man tänkt att det ska fortsätta så borde man ha skrivit en mening till; att vi har avsikt att återkomma i ordinarie budget med motsvarande belopp. Det kanske är en alltför fri tolkning att säga det på det sättet.

Vad vi naturligtvis önskar är att man ska införa en behovsprövning och att de arbetsgrupper som har jobbat med det här skulle komma med någon form av facit i alla fall, kanske inte fulländat men några riktlinjer om vad som är rimligt.

Det belopp som står här, man ska veta att landskapsregeringen har naturligtvis debatterat det här sinsemellan väldigt mycket. Det här är en budget som alla partier står bakom. Men det måste ändå sägas det som jag har sagt.

Den beskrivning som jag gör här så det är också ganska intressant att notera att när man läser tidningarnas ledarsidor - Ålandstidningen som jag läste alldeles nyss och även Nya Åland om jag kommer ihåg rätt - så har de precis samma beskrivning som jag har försökt åskådliggöra här nu. Så det känns lite märkligt med dessa 2 miljoner i den belysningen, dvs. det är mera en politisk beställning än ett faktiskt behov som vi försöker tillfredsställa.

När det gäller att man indexjusterar studiestödet med 3,5 procent så är det både bra och nödvändigt. I texten kunde man ange, som man gör ibland, vad det blir för årskostnad när man gör på det här sättet. Nu skriver man bara vad det handlar om för pengar till årsskiftet. Men det är positivt som sådant.

Här finns också, som nämndes, slantar till energirådgivning 20 000. Det är inget belopp som man kanske ska fastna vid så många minuter. Jag undrar förstås lite vad en sådan informationskampanj egentligen har för värde. Jag föreställer mig att alla som betalar elräkningarna åtminstone inser att ju mera el man använder som är dyr, så desto mera får man betala, och att det kan finnas en idé med att släcka lampor eller dra ner temperaturen med någon grad. Men det kan ju hända att det finns de som inte förstår det och då kan det vara bra med en broschyr.

När det gäller 750 000 till solceller så det också en diskussion naturligtvis, hur man ska hantera det. Det här är nu resultatet av de diskussionerna. Man vill ha ett tilläggsanslag på 750 000 för att hantera det här året. Men det här är ju en sak som rimligen är en utfasning. Det kommer väl knappast att fortsätta, vad jag kan förstå. Det kan hända att det inte bara gäller solceller, om vi vill satsa på verkliga energisparkampanjer så finns det ju många, många fler sätt att stöda. Det gäller att få ett helhetsgrepp om det här, att det inte bara är solceller.

Det som är intressant i det sammanhanget är att ju fler som har solceller, desto besvärligare blir det här. Det här en sak som jag kom att tänka på vid en diskussion med finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson som faktiskt påminde om att om alla skulle ha solceller, så vem ska då betala överföringsavgifterna? För varje gång som någon skaffar egna solceller så minskar alltså stödet till elandelslaget och Mariehamns energi. Det är någonting som man kanske inte tänker på i första hand.

Det finns ett moment som heter "Upphandling av sjötrafik". Man avser att ta upp 565 000 och det är ju korrekt. Jag tycker att man på något sätt borde ha med, när vi pratar budget, uppfattningen om de totala kostnaderna, det vill säga någonting i stil med att en rättsprocess pågår, bedömningen osv. och att det finns en risk att man får betala något belopp - vad nu det ska vara. Man får ju fundera väldigt, väldigt mycket på vad man skriver naturligtvis för att inte påverka processen. Men att ha en budget där så avgörande belopp saknas - man kanske inte behöver berätta om det i euron och cent, man kanske kan berätta om det på något annat sätt - så tycker jag att är en liten brist. Vi har läst om det här i tidningarna, alla kan det ämnet utan och innan, men i våra officiella handlingar behöver det finnas vad vi har iakttagit och vad vi har tagit för beslut.

Finansieringen av de 750 000 när det gäller solcellerna så får man genom att minska anslaget för överföringar till produktionsstöd. Det är ju fantastiskt. Det är den enda fördelen som finns här i världen med högre elpriser. Vi får vara tacksamma för att vi inte behöver betala ut det här stödet i samma grad som tidigare.

Ordförande, jag ska precis just sluta. En annan positiv sak är att medlen för arbetslöshetsunderstöd minskas med 1,2 miljoner. Det är också en väldigt positiv sak att vi har så låg arbetslöshet som vi har här i landskapet just nu. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Det var ett ärligt anförande. Vi kan konstatera att om den här tilläggsbudgeten går igenom så kommer underskottet ligga på ungefär minus 13,4 miljoner. Ledamot Silander, precis som de flesta andra, inser att landskapsandelsmiljonerna var bara för att köpa arbetsro några månader. Det var det som det var. Det ger ju ett löjets skimmer till hela parlamentet.

Solcellsstödet är jag förvånad över att Moderaterna går med på. Det är en marknadsekonomisk märklig tvist. Det finns en marknad som sköter sig självt. Det har aldrig någonsin varit mer lönsamt att konvertera om till solenergi. Det finns ett problem för våra elbolag när solcellsproducenter kopplar upp sig och det finns en överhettad marknad helt enkelt. Jag förvånad över att Moderaterna går med på det här.

Tack, talman! Det är någonting som man kan förvånas över förvisso, men samtidigt är det så att vi har liksom ingen jävsituation, att om ni tycker det här nu så kommer vi att jäva hela ärendet. Ibland blir det så att man diskuterar, man bryter arm ett tag och så kommer man till en slutsats. I de allra flesta fallen tycker vi att det är bra slutsatser. Ibland tycker vi att de är lite sämre.

För ett par veckor sedan stod ledamot Silander i talarstolen, när vi debatterade årsredovisningen och bokslutet, och förklarade hur problematiskt det var att spara och att effektivera verksamheterna. Här har vi nu ett levande bevis på hur det går till. Alla är lite nöjda, ingen behöver spara på någonting utan alla får en julklapp och så går livet vidare.

Subventioneringen av solcellsstödet har väl aldrig haft en större budgetering än nu, så att tro att det nu förhoppningsvis är sista gången som vi ser det, så det tror jag inte. Hur ska vi komma vidare i det ekonomiska balanseringsarbetet när den här kulturen bara få fortsätta? Det viktiga för Moderaterna här, tror jag, var att sitta stilla i båten och att få vara kvar i landskapsregeringen. Det syns ingenting i denna tilläggsbudget av moderat politik. Absolut ingenting, tvärtom!

Tack, herr talman! Jag noterar ledamot John Holmbergs tankar och åsikter.

Talman! Lagtingsledamot Silander var ärlig gällande kommunpengarna. Jag uppfattade också att finansministern faktiskt sade detsamma, om än mycket mer inlindat, i ett tidigare replikskifte. Alltså, det här är inga pengar som gör kommunerna större nytta, utan det är ett vallöfte som infrias och det kommer att förbättra resultatet för kommunerna för 2022. Någon långsiktighet ger det inte.

Jag ville däremot, säkert till ledamot Silanders missnöje, fortsätta med Moderaternas ekonomiska linjedragningar. Liberalerna har dragit ner kostnaderna i den här budgeten med 2 750 000 drygt. Sen har vi också strukit våra små belopp, men om vi bortser från det, så vi anser inte att kommunpengarna ska ges ut på det här sättet. Vi anser att solcellsstöden är onödiga. Hur ser Moderaterna på landskapsregeringens arbete när det gäller långsiktig ekonomisk stabilitet?

Tack, talman! Jag har fortfarande stora förhoppningar om att man ska börja prata långsiktig ekonomi. Det finns ju en arbetsgrupp och det finns ett utkast eller redan beslutat - det kommer jag inte ihåg - men en handlingsplan i alla fall hur man ska gå till väga. Följer man den någorlunda vettigt så finns det förhoppningar.

Talman! Ett bekymmer i den här ekvationen är att Centern har tydligt sagt att stora beslut inte ska fattas före lagtingsvalet. Det har man sagt ända sedan år 2019. Stora beslut ska inte fattas innan lagtingsvalet! Det betyder att den här landskapsregeringen har nu någon månad på sig att komma med stora omändringsprojekt och vi ser inte ett embryo till ett sådant arbete. Vi frågade finansministern för någon vecka sedan om han kunde ge tre exempel på hur man hade strukturerat minskat kostnadsmassan i landskapet. Han kunde inte ge ett enda exempel. Vad kommer Moderaterna att bidra med så att det blir någon form av ordning och reda i de offentliga finanserna? Vad kan Moderaterna göra? Vad kommer man att göra?

Ja, för det första så alla anslag och alla åtgärder som görs är faktiskt före nästa val. Vi är där redan alltså och det bör beaktas.Vad Moderaterna kan göra, det är att fortsätta den diskussion vi kontinuerligt för om olika alternativ. Ibland så faller det i god jord, ibland går det sämre, men vi kämpar på.

Tack, talman! Nu har vi i flera budgetdiskussioner, i flera tilläggsbudgeter och också i debatten om grundbudgeten hört Moderaterna uttrycka sin frustration och sin inre oppositionspolitik mot framförallt den ekonomisk politiken som landskapsregeringen för. I finans- och näringsutskottets har Moderaternas representant mer eller mindre allierat sig med oppositionen i flera frågor. Det hjälps inte, den enkla raka frågan blir: Varför sitter Moderaterna kvar i en regering vars politik man inte längre stöder?

Tack, talman! Det där är ju inte sant. Vi stöder ju landskapsregeringen och vi kämpar i varje fråga för det som vi tycker att är den rätta lösningen. Ibland är vi överens, ibland är vi mindre överens. För egen del - och jag tror att det gäller för oss alla moderater - så har vi bestämt oss för att sitta med i regeringen om det är tillräckligt vettigt att göra det och det tycker vi att det är. Vi tycker att om vi bara kan vara med och hålla i rorkulten lite grann så är det bättre än att bara sitta på läktaren som man gör i princip när man sitter i opposition. Vi har åtminstone möjlighet att påverka.

Tack, talman! Det hjälps inte, det blir ju lite koketterande att debatten gång efter gång handlar om vad man egentligen skulle ha velat göra, men måste kompromissa bort. Och om det är så att Moderaterna stannar i regeringen för att man resonerar att man ändå kan göra lite mer nytta på insidan, vilken nytta anser ledamoten Silander att Moderaterna de facto har gjort under den här mandatperioden? Vilka resultat har man uppnått när det är en helt motsatt politik mot den som man säger att man vill föra?

Talman! Det finns massvis med frågeställningar som vi diskuterar inom landskapsregeringspartierna. Det som uttrycks som frustration ska ju i den bemärkelsen inte tas mera allvarligt än vad det låter som. Självklart eftersom vi är tre olika partier - vi är fyra - men självklart kan vi ju inte vara överens om allting hela tiden. Det skulle vara väldigt konstigt, men vi är överens om väldigt, väldigt mycket.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Silander för tänkvärda ord. Den dagen vi alla tänker lika så har vi slutat tänka, det läste jag häromdagen och jag tycker att det är tänkvärt.

Det som ledamot Silander tog upp var ju ganska mycket runt de kommunala pengarna. Det görs en översyn här, det är ett pågående arbete. Vissa av synpunkterna kom regeringen till godo. Den informationen som man samlade in från den politiska referensgruppen så gav man sedan vidare till tjänstemännen för att jobba in i den här budgetlagen. Det hette, enligt projektdirektiven, att en översyn skulle göras först införs tilläggsbudget och sedan ska det här jobbet fortsätta och titta på den fortsatta laddningen. Detta som ett förtydligande bara.

Tack, herr talman! Jag har inget att tillägga till det.

Tack, herr talman! Tack ledamot Silander för det gruppanförandet. Jag är ledsen ledamoten, men jag måste instämma i föregående repliker. Jag kan tänka mig att det inte är det roligaste gruppanförandet att hålla i dessa sammanhang. Man kan ju verkligen undra om Moderaterna har haft något att säga till om i den här budgetprocessen? Samma fråga har vi ju ställt egentligen ända sedan den första budgetdebatten. Ledamot Silander sade att det var mycket som var bra i den här budgeten och nämnde ensamförsörjartillägget och studiestödet. Samma sak säger ju vi. Jag undrar om Moderaterna kanske var med på vårt gruppmöte istället för budgetförhandlingarna? Vad vet jag?

Det här gruppanförandet är ett tydligt bevis på, herr talman, att det inte är en borgerlig regering vi har bredvid oss när ett av de mest borgerliga partier i hela regeringen har ett så pass kritiskt gruppanförande mot en tilläggsbudget. Det är tydligt och det ser vi allihop, inklusive Moderaternas ledamot Silander. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag har absolut ingenting emot att hålla gruppanförande oavsett ämne, så det är ingen som lider av det, inte jag i alla fall, kanske någon annan. Sen är jag ju väldigt tacksam för den omtänksamhet och de tankar som finns om den moderata politiken. Vi funderar själva på den en hel del. Tack så mycket.

Det gläder mig att ledamoten funderar på att komma till oppositionens sida. Ni är välkomna när som helst.

En annan sak som ledamoten nämnde i sitt gruppanförande var just informationskampanjen för 20 000, det är några tusenlappar, men det är ju ändå en ganska liten summa. Vi har en budgetmotion från Liberalerna, som återkommer i varje tilläggsbudget, där man ifrågasätter varför de här summorna ska finnas med i en tilläggsbudget. Vad har ledamoten Silander, som ändå har ganska mycket budgeterfarenhet, att säga om den saken? Är det förenligt med god budgetering och en god anda att sätta till de här tusenlappar i budgeten? Varför kan man inte bara vara ärlig med det som kommer att vara på sista raden?

Tack, talman! Ju mer man informerar desto bättre må man ju tycka att det är, förvisso. Så i den bemärkelsen är det bra att man sätter in mindre anslag och berättar vad man ska göra med dem.

Men min grundtanke är nog ändå att vi måste närma oss mer och mer något slag av rambudgetering där vi berättar att så här hur mycket pengar finns det. När de är slut så är de slut och därför tvingas man att omprioritera om nya anslag ska komma till stånd.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum som hålls efter frågestunden idag. Frågestunden hålls kl. 15.10 idag.