Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Jag som förväntade mig att det skulle bli en lika livlig debatt om den här viktiga frågan så som vi hade om strömmingar häromsistens.

Syftet med den här åtgärdsmotionen är att fokusera en kort stund på situationen för våra åländska studerande och deras möjligheter att bedriva studier och skaffa sig en utbildning som i bästa fall betyder att de kommer tillbaka till Åland med viktiga kunskaper som vårt samhälle behöver, eller kanske att de får en bra utbildning och ett bra liv någon annanstans. Bara bra saker alltså. Som en parentes de här med strömmingsmotionen, kan bara konstatera att det finns en enda motion som har behandlats under den här mandatperioden, jag har inga förväntningar om att den här heller kommer att få någon annan behandling än den om kostnadsfria mensskydd eller den om barnomsorgsavgifter. De har samtliga förblivit obehandlade.

Min förhoppning är att dessa tankar ändå följer med till nästa period och då kan behandlas på något bra sätt. Det var ingen kritik av själva strömmingen. Bara ett konstaterande att frågor som dessa brukar bli obehandlade.

Under våren har vi behandlat en revision av studiestödslagen och en liten tillfällig justering av nivån på bostadsbidragen. Under utskottsbehandlingen konstaterades att frågan om ungdomars bostadstillägg har tangerats i beredningen av den nya studiestödslagen, men att man har avskrivit det som för kostsamt.
Jag vet inte om det stämmer men så var informationen. Jag uppfattade inte att man hade fördjupat sig särskilt i frågan.

För något år sedan ändrades lagstiftningen för bostadstillägg till studerande i riket så att den kopplades till inkomstgränserna i det allmänna bostadsbidraget. Låga inkomster ger högre bostadsbidrag också under sommarmånaderna. Många studerande har bostäder på sina studieorter som de måste betala hyra för även under somrarna, trots att man kanske inte bor på studieorten utan sommarjobbar hemma. Nivån på de åländska bostadstillägget för studerande är inte på samma nivå som i riket. Med den ändring i studiestödslagstiftningen som nu genomförs på Åland stiger bostadstillägget till högst 274 euro per månad.
Det finns även andra skillnader i förmånerna för studerande på Åland jämfört med riket, men ingen klar helhetsbild.

Vi föreslår nu att landskapsregeringen utreder möjligheten att förändra bostadstillägget för studerande så att det bli inkomstbaserat och utbetalas under hela året, samt att man gör en jämförelse av stödformerna för åländska studerande och studerande i Finland för att få en klar bild om våra åländska studerande har det minst lika bra som i riket.
När man vill göra förändringar eller förbättringar av olika stödformer som skiljer sig från de finländska, argumentet är faktiskt ofta att det ena eller det andra är bättre vi har högre inkomstgränser eller vi har bättre stöd på något annat. Därför är det väldigt svårt att veta hur helheten faller ut.

Det finns kanske de som tycker att det räcker med att vi har höjt inkomstgränsen för studiestöd att ungdomar kan jobba för att tjäna ihop sina pengar för att studera. Jobbar det gör studerande ungdomar redan idag. Men de som har föräldrar som kan hjälpa till kanske kan unna sig en sommarvila, kanske ett par veckor när man inte jobbar efter ett helt år av studier och för de flesta också arbete. Vem i den här salen skulle vilja jobba och plugga hela året och sedan jobba hela sommaren och betala en hyra för en bostad som man inte använder och sedan ofta av en ganska anspråkslös lön, det är inte många.

Man borde se över studiestödssystemet så att alla har den ekonomiska möjligheten att studera och att de som kommer ut ur utbildningarna är friska och pigga och välutbildade unga människor, inte utbrända och sönderstressade och överskuldsatta.

Med de menar jag inte att de inte orkar jobba på somrarna men ungdomar behöver också vila och de behöver även utrymme i sin ekonomi att någon gång ta det lugnt.

Det här behöver ses över och hoppas att det åtminstone kan bli en fråga att diskutera i nästa regeringsprogram.

Talman! Jag och Liberalerna delar uppfattningen om att man skulle behöva se över både studiestödet och bostadsbidragen som därtill är kopplade som en helhet, idag är det lite av ett lappverk.

Diskussionen på slutet om att man på något sätt skulle bli utbränd av att sommarjobba, alla människor har sommarjobbat på somrarna. Ofta är det så att man är studietrött, däremot hungrig att få ta del av arbetslivet och få den erfarenheten.

Det som är lite intressant är de inkomstbaserade förslaget som socialdemokraterna anför. Det här är en ganska spännande verklighet vi har framför oss, ifall vi tänker att vi kommer i mål med de datalagren som vi har talat om. Då börjar man kunna göra, utan att det blir administrativt tungt, anpassningar av studiestöd baserat på vilken studieort du är, få lägre studiestöd ifall du lever i ett land med mycket lägre KPI, kanske högre studiestöd ifall du studerar någon annanstans, det möjliggör helt nya bedömningsgrunder.

Till det första, det är klart att man sommarjobbar nästan alla ungdomar som jag någonsin har kommit i kontakt med har sommarjobbat. Men det är olyckligt om man aldrig är ledig och det är olyckligt om en stor del av ens sommarlön går åt till att betala en hyra som man inte kan få något stöd för.

Jag håller helt med när det gäller digitaliseringen. Det finns jättestora möjligheter, inte bara när det gäller stöden till ungdomar och studerande, utan alla möjliga överföringar som vi jobbar med. De argumenten som finns idag för att inte inkomstbasera olika typer av bidrag den tröskeln kan försvinna om vi lyckas med en digitalisering som möjliggör det.

Talman! Det här är förstås en del av det ärende vi diskuterar, men samtidigt också en bredare ideologisk diskussion. Alltså ska den breda medelklassen som de facto står för de stora mängderna skatteinkomster få någonting tillbaka eller ska man då att aktivt arbeta för lägre skatter och bara bidrag till dem som är absolut behov. Betyder det att studiestödet på sikt kommer att sänkas för stora grupper, likaså barnbidrag och annat. Det här är en ganska stor och omfattande fråga när man diskuterar de här sakerna inkomstbaserat och den dag de administrativa hindren är borta.

Jag har precis ett minne av att vi har stått på andra sidan i den här frågan om den breda medelklassen och barnbidragen, då hade vi kanske motsatta åsikter. Men det är precis som ledamoten säger, det här är en väldigt stor och omfattande fråga. Ska vi ha en generell välfärd som kommer alla till del och ökar förståelsen för sådana överföringar eller ska vi bara inkomstbasera dem. Jag kan inte på något sätt säga att den diskussionen är klar, men den är intressant.

Tack, talman! Tack ledamoten för motionen. Landskapsregeringen hade i inledningen av mandatperioden en arbetsgrupp som tittade på att ta fram ett underlag just kring revideringen av landskapslag om studiestöd. Där diskuterades aldrig bostadstillägget, så av den anledningen har det inte kommit med förutom att vi höjde bostadstillägget med 25 euro.

Det är tidskrävande och det är precis som ledamoten säger, det är kanske något man behöver titta på nästa mandatperiod om den politiska viljan är att titta igenom hela studiestödslagen. Vår lag med vår självstyrelse ser det olika ut, våra högskolestuderande har ungefär 100 euro mer i månaden. Våra studerande kan arbeta på sommaren utan att det ska påverka studiepenningen, det ser väldigt olika ut.

Precis. Det är just därför som vi föreslår att man ser över helheten. Även om man försöker sätta sig in i det idag, ganska oöverblickbart om man försöker jämföra hur det ser ut i Finland och på Åland, börjar man jämföra med Sverige så är det svårt att se hur hur vi står oss i jämförelse och om det lapptäcke vi har idag om alla delar hänger ihop.

Tack, talman! Anledningen till att studiestödet med bostadstillägget, som nu heter bostadsstödet från och med i höst, är att våra åländska studerande läser i majoritet i Sverige på universitet, högskolor, yrkesskolor, ungefär 58% enligt den senaste statistiken och 37 % i Finland.

I Finland har man fortfarande kvar bostadstillägget och det är de finska studerande som väljer att studerande på Åland eller utomlands, till exempel Sverige. Då är det ett bostadstillägg på 210 och det är också kopplat till studiepenningen. De finska studerande som väljer att studera på Åland eller i Sverige får inget bostadsbidrag under somrarna. Bara att säga att också bostadstillägg finns kvar i riket. Men jag välkomnar att man gör en större men det behöver tidsmässigt ske över nästa mandatperiod.

Som jag redan konstaterade så har jag kanske inga förväntningar att landskapsregeringen nu ska rusa till och göra en förändring. Men vi tyckte ändå det var värdefullt att lyfta den här diskussionen och peka på att här finns arbete kvar att göra. Både för att göra jämförelsen och för att se till att utvecklingen går vidare när det gäller att möjliggöra för våra ungdomar att studera.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Ena stunden säger socialdemokraternas Nina Fellman att man vill se över helheten och nästa stund säger socialdemokraten Nina Fellman att man hoppas att den här frågan kommer med i nästa regeringsprogram, kommande landskapsregering. Det här är någon form av propaganda för att det här kommer att införas. Det kommer socialdemokraterna att gå till val på. För två veckor sedan, tre veckor sedan så understödde Socialdemokraterna den nya studiestödsreformen, som innebär cirka 1 miljon högre kostnader som också involverar kostnadsfri gymnasieutbildning och också involverar ett höjt inkomsttak för att blidka arbetslinjen. Alltså att få fler att jobba, fler att studera. Men parallellt, då vill man också ha en bidragslinje. Har jag förstått saken rätt?

Jag måste säga att trots att jag under hela mandatperioden har hört ledamoten Holmberg prata om arbetslinjen och bidragslinjen och det ena med det andra, så kan jag inte riktigt hålla i huvudet vad de olika sakerna betyder.
Det vi vill är att man fortsätter jobba för att utveckla möjligheterna för våra ungdomar att studera. Att få ett system som som gör det möjligt också för de som kommer från familjer med lite lägre inkomster. Eftersom vi medverkat till denna höjning av inkomstgränsen så tyckte vi att det var en bra sak att ungdomar i högre utsträckning kan jobba utan att bli av med bostadsbidraget bara det finns en gräns för det. Det finns saker vi är överens om och saker vi inte är överens om för vi hör inte till samma parti.

Tack, talman! Minister Hambrudd förklarade ganska tydligt kring de olika nivåerna och logiken kring det. Men jag försöker bara få någon sorts linje i det sedan att det är en arbetslinje ibland men det är en ekonomisk linje med tanke på att vi ska förhålla oss till ett finanspolitiskt ramverk som vi bygger på att vi har ett kostnadstak. Det låta lite tråkigt, men det är faktiskt verkligheten. Men det förefaller tydligare att det blir nog ingen riktig verkstad kring det utan det är business as usual att man ska gå till val på diverse frågor som ska locka röster. På det sättet så skulle jag gärna haft ett svar jag ställde frågan i samband med studiestödslagstiftningen, vilken väg önskar ni vandra? Ska det vara mera bidrag eller ska det vara en linje där ungdomar främst lockas och främjas att arbeta under bland annat sommarlov som ett sätt också att lättare komma in på en arbetsmarknad men också tillföra samhället där det behövs, speciellt inom vård och servicebranschen.

Tack, talman! Jag vet inte om jag av det här resonemanget ska utgå från att Liberalerna tänker gå till val med frågor som inte lockar väljarna och att de inte tänker berätta för väljarna vad de vill göra. Det är väl självklart att man vill göra det, att man vill berätta vad som är ens politik. Vår politik i detta fall är att göra allt vi kan tillsammans med dem man kan samarbeta med för att göra det möjligt för ungdomar att studera utan att bli helt utbrända. I det ingår kanske att man ser till att de både kan vara lite lediga och kan arbeta i tillräcklig utsträckning. Kanske att man faktiskt under sommarmånaderna kan få ett stöd för att ha en bostad som man inte kan använda när man arbetar på en annan plats.

Talman! Vi brukar säga att det ska inte spela någon stor roll vad man har för familj eller hur stor plånboken är för våra ungdomar när de ska studera och det är den principen som vi ska hålla när vi diskuterar studiestödet. Det är det som är syftet med studiestödet. Uppenbarligen finns det en orättvisa i hur åländska studeranden behandlas av samhället jämfört med finländska studeranden. Det är en orättvisa som finns, oavsett om man ser det som valpropaganda eller inte. Den orättvisa vi behöver ta itu med.

Det var därför Hållbart Initiativ lade fram det här klämförslaget i samband med lagförslaget om att man åtminstone behöver utreda den här frågan. Utredningen skulle kunna leda till att man kanske justerar andra typer av nivåer eller gör det som Socialdemokraterna menar, progressivt för att kanske också lindra det offentliga budgetslitaget. Det finns många olika möjliga vägar framåt, men att utreda det borde ju kunna vara en ganska icke kontroversiell (… taltiden slut).

Vi har konstaterat tidigare i den här frågan att vi har en gemensam syn. Det är väldigt okontroversiellt och oproblematiskt att utreda och jämföra hur system fungerar i Finland och på Åland och sedan dra slutsatser av det om man kan göra någonting bättre. Kanske som ledamoten Holmström säger, justera i ena ändan för att kunna höja lite i den andra. Det där måste man ju se.

Talman! För oss är det inte nödvändigtvis en budgetfråga på att det här kommer att öka de offentliga utgifterna, utan det handlar om att kanalisera pengar till dem som verkligen behöver det. Då kanske man behöver titta på inkomstgränser och någonting annat för att möta upp det. Den diskussionen kan vi först komma in i när vi vet hur mycket det skulle kunna kosta och vem som skulle stå för den kostnaden. Det vet vi inte. Det kan vara så att den finländska lagen behöver ändras för att öppna upp och möjliggöra att åländska studeranden kan söka det finländska bostadsstödet och i sådana fall ska Ålands landskapsregering bistå genom någon typ av överenskommelseförordning med Finland.

Det här vet vi ingenting om, men i alla fall att man i stället för att som som ledamoten Holmberg och många andra, dra alltför snabba slutsatser kan titta nyfiket, öppet på den här frågan och i alla fall se vad finns det för saklig information som vi skulle kunna föra politik kring i nästa skede.

Jag är glad att ledamoten Holmström lyfte den aspekt som är väldigt viktig att det finns en rättvisefråga här att om ungdomar i den övriga delen av vårt land har möjlighet att få ett bostadstillägg under sommarmånaderna, då behöver vi se om vi kan hitta en väg att också våra ungdomar kan komma i åtnjutande av sådant. Hur man sedan gör det behöver man utreda.

Talman! Jag får börja med att Liberalerna går till val på att inte lova en massa saker eftersom vi gör den ekonomiska bedömningen att det finns ett väldigt litet reformutrymme i landskapets budget eftersom vi har röda siffror. För den skull kan man göra reformer om man finansierar dem på andra sätt, man gör omfördelningar helt enkelt.

Det är precis på det viset att under många år så har man lappat och lagat i hela studiestödssystemet och det som jag vill framföra här är att vi inte riktigt har utnyttjat den närdemokrati vi har. Man har väldigt lite hört vad de unga studerande ålänningarna tycker i den här frågan. Vi är en massa yngre, medelålders och övre medelålders personer som har en massa åsikter om det här, det är en sådan sak som jag verkligen saknar i den här debatten vad vad de unga tycker. Jag kan också konstatera att när lagen behandlades i finans- och näringsutskottet så hörde man inte de studerande överhuvudtaget. Bara av den orsaken så borde man ta ett helt omtag när det gäller studiestödslagstiftningen.

Samhället, alla nordiska länder, Europa alla vill ha välutbildade människor. Man pratar om livslångt lärande och olika kompetenser och att man aldrig kan ha samma jobb, som man har haft förut under en hel livstid eller ett helt arbetsliv. När man diskuterar studiestöd och studerande så måste man komma ihåg att studera är en investering i sig själv, en investering i sin egen kompetens.

Det finns ganska oroande tendenser i vårt land, i Finland och antagligen också på Åland, vi har inte riktigt sådana siffror men studieivern och utbildningsgraden sjunker just nu. Man tenderar att inte studera på samma vis som man gjorde när vi övre medelålders studerade. Det där är liksom någonting som går helt på tvärs om när man diskuterar konkurrenskraft och demografiutvecklingen och sådana saker, vi studerar och inte på samma vis som vi gjorde för bara 10 -15 år sedan, det är ett observandum.

Vi tenderar och haft en del mer och mindre hårda ordväxlingar kring att förlänga läroplikten. Men man saknar det resonemang här i salen att en orsak till att man förlängde läroplikt i Finland var att man ansåg att det ska vara basnivån, ingen ska ha lägre utbildning än gymnasialstadienivå. Det har också med ett lands konkurrenskraft att göra, också det kommer man att få ta upp nästa mandatperiod. Hur vi gör med med läroplikten och hur vi ska få de unga ålänningar som faller utanför systemet in i utbildningssystemet igen.

Trots omfattande lagstiftning härförleden så känns det som om det behövs ett omtag i hela studiestödslagstiftningen. Vi höjde taket för hur mycket inkomst man får tjäna och nu kommer det förslag på bostadsbidrag. En relevant sak i det hela är faktiskt också finansieringen och om man kan göra omfördelningar. Tar vi förändringen i studiestödslagstiftningen, genomför vi ett kostnadsfritt gymnasium så är det en reform som kostar ungefär 1 miljon euro. Det är ganska mycket pengar.

Det behövs ett omtag och ett helhetsgrepp när det gäller hela studiestödssystemet och det får vi ta de av oss som är med under nästa mandatperiod. Då vill jag också lyfta den frågan att det är väldigt, väldigt viktigt att man har en dialog med de unga ålänningar som studerar på Åland, i Finland, i Sverige och Norden och övriga Europa.

Tack, talman! Tack, vicetalman Sjögren. Jag håller helt med om att det är en annan bild i dag kring studierna, det är ett skifte. Jag håller med de som vicetalman lyfter upp, men också behovet av att studera vidare när man är vuxen. Tidigare var det mera att man utbildade sig inom ett yrke och så arbetar man inom det yrket, oftast hela livet. Men nu tenderar det mer och mer kring att man vill arbeta inom något annat område under livet och att man väljer att studera som vuxen och vidareutbilda sig just utifrån olika kompetenser, det är ett snabbt föränderligt samhälle och det är också en stressfaktor i den snabba samhällsutvecklingen.

Talman! Så är det. Jag kommer ihåg för någon mandatperiod sedan hade jag en motion om att man borde öka ensamförsörjartillägg i studiestödet. Det kunde man göra genom att justera på hela studiestödet. Man kan göra reformer inom systemet utan att allting är väldigt, väldigt mycket kostnadsdrivande. Det är precis på det viset. Framtida generationer kommer att måste utbilda sig och fortbilda sig genom hela sitt arbetsliv i princip.

Det kommer också nu ganska oroande undersökningar kring läsförståelsen, att läskunnigheten minskar i Norden. Det är också en sak som vi borde pinpointa och sätta större fokus kring på Åland.

Tack, talman! Ja, det stämmer med läsförståelsen, hela Norden eller hela världen så sjunker den och Finland är väl på nivå fyra i ordningen i alla fall. Vi kommer att få en svensk översättning och diskussion i höst om den rapport som har genomförts där också de åländska årskurs fyra är.

Det som du lyfte tidigare kring den utvidgade läroplikten. Vi har gjort en mer Ålandsmodell av det hela. Vi har det pågående projektet gymnasieutbildning för alla, som tittar på hur alla ska få den grundläggande gymnasieutbildningen och också behovet av att man behöver ha någon form av förberedande innan man går vidare. Vissa unga behöver ett basår för att lyckas bra kring gymnasieutbildningen därför det är väldigt många som också hoppar av. Vi måste ju säkerställa att (… taltiden slut).

Talman! Det finns väldigt, väldigt mycket att göra och det är nästan så att endast fantasin sätter gränser. Vi har också en hel del så kallade hemmasittare på Åland. Vi har också ganska många hemskolare som kan få problem att söka sig vidare. Det finns många frågor. Arbetet tar inte slut för utbildningsministern, utbildningsavdelningen det finns jättemycket frågor. Utbildning är en sådan sak som som behöver prioriteras för att också Åland ska vara konkurrenskraftigt i framtiden. Det finns jättemycket att göra när det gäller hela utbildningssegmentet.

Tack, talman! Allt det som vicetalman Sjögren säger pekar i samma riktning, vad klokt. Våra ungdomar behöver en grundläggande utbildning. Man behöver fundera på varför ungdomar i lägre grad är utbildade, allt annat pekar i samma riktning att vi behöver investera i befolkningens utbildningsnivå. Om vi ska få en stabilare ekonomi så behöver vi ha bättre utbildad befolkning.

I all enkelhet vill jag fråga, ser vicetalman Sjögren att det finns skäl att se över bostadstillägget under sommarmånaderna? Kunde det vara en bra åtgärd i den här riktningen? Vi behöver inte prata om den svåra frågan om finansieringen och kvittona som ska levereras, kunde det vara en bra åtgärd för våra ungdomar som i dag kämpar med att ha råd med sina bostäder?

Som jag sade tidigare måste man titta på hela studiestödspaketet, hela sidor studiestödslagstiftning under nästa mandatperiod. Då kan man absolut diskutera bostadsbidraget, inkomsttaket och allt det här. Men det är väldigt, väldigt viktigt att vi faktiskt frågar de studerande själva.

Ja, jag håller absolut med, den tanken har tagits upp några gånger. Hittills är det väl tyvärr så att vi mest är insatta i den här frågan i egenskap av föräldrar till ungdomar som studerar och då får man en viss insikt. Men nästa gång vi diskuterar studiestöds- studielånsfrågor ska vi försöka komma åt de studerandeorganisationer som finns och ställa frågorna till dem.

Det är synnerligen angeläget. Vi pratar också om det att vi ska göra barn- och ungdomskonsekvensanalyser och vi är inte alldeles lysande på det, tyvärr. Jag är helt säker på att bland de åländska unga studerande så finns det kreativa förslag och tydliga önskemål.
Det blir en brasklapp till nästa lagting och landskapsregeringen att man behöver ta ett helhetsgrepp kring de här frågorna och där finansiering inte är helt ointressant.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.