Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Tack, herr talman! Jag önskar med anledning av lagtingsordningen 38 § ställa följande skriftliga fråga: Varför har åtgärder inte vidtagits på basen av det nya bibliotekspolitiska programmet, trots att det har varit klart i över två år?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell som lyfter frågan om det bibliotekspolitiska programmet.

Jag känner inte riktigt igen mig i frågeställningen att de bibliotekspolitiska åtgärderna skulle ha uteblivit. Tvärtom. Bibliotekens betydelse för alla och envar över hela Åland kan inte värderas högt nog och måste värnas och stödas genom ett insiktsfullt förhållningssätt.

En sakkunnig kommitté har tagit fram ett förslag, ett betänkande, till ett bibliotekspolitiskt program och kommittén har gjort ett mycket gediget arbete, som landskapsregeringen har tagit del av. Landskapsregeringen valde att inte gå vidare med ett enskilt bibliotekspolitiskt program utan i stället att det ska vara en del av den kulturpolitiska strategin som ger en riktning för kulturpolitiken. Kulturpolitiska strategin är tänkt att t.ex. realiseras i handlingsprogram och tydligare målskrivningar i budget eller reglerat i avtal. Då kan man gå mer från ord till handling.

Som sagt den sakkunnige kommittén har gjort ett gediget arbete och en del av de utmaningar som framkom i deras kommittébetänkande arbetar förvaltningen med just nu, t.ex. att Åland kan vara en del av det nationella Finna systemet. Det här är komplexa frågor där förvaltningen för förhandlingar med riket på flera olika nivåer för att det ska vara möjligt. Det är tekniskt komplicerat och görs inte i en handvändning där systemgränssnittet påverkar tidsplanerna. Ledamoten Gunell tror jag är väl medveten om komplexiteten med digitala system, mellanarkiv och slutarkiv. En arbetsgrupp kommer att se över de tekniska frågorna. Det här berör inte bara biblioteken utan även våra museer som Ålands museum, Ålands sjöfartsmuseum, Mariehamns stadsbibliotek och IT-enheten på Ålands landskapsregering.

En annan oklarhet gällande bibliotekens roll kan vi bättre reglera och tydliggöra i avtalet gällande centralbiblioteket. Det går ut slutet av 2024 och arbetet med det nya avtalet behöver komma i gång här framöver för att fånga upp det som listades av kommittén.

Talman! Om jag får fortsätta med vad landskapsregeringen håller på att arbeta med så är det lagstiftningen. Arbetsprocessen gällande uppdateringen av biblioteksförordningen har pågått sedan i vår och i den processen har det stämts av med bl.a. stadsbiblioteket dvs. Ålands centralbibliotek. Målsättningen är att ett förslag till reviderad lagstiftning gällande förordningen ska bli färdigt under hösten 2023. Samtidigt ska en proportionalitetsprövning göras i enlighet med landskapslagen om proportionalitetsprövning före antaganden av nya eller ändrade krav för reglerade yrken.

Till gruppen reglerade yrken anses bland annat bibliotekarie vid centralbiblioteket, bibliotekarie vid allmänt bibliotek och bibliotekssekreterare höra. Landskapslagen om proportionalitetsprövning innehåller rätt så tekniska och detaljerade krav på vad som ska beaktas i bedömningen. Ledamoten vet att det finns utmaningar gällande lagberedningens resurser så tidtabellen är rätt så osäker, men jag hoppas naturligtvis att biblioteksförordningen kunde tas under den här mandatperioden. Tack!

Tack för svaret minister Hambrudd. Jag har all respekt för att det här är ett komplext område, särskilt frågorna kring arkiv som under många, många år har varit olösta. Så det förstår jag.

Jag vill ändå hävda att det är lite synd att man inte har kommunicerat ut det arbete som gjorts i det bibliotekspolitiska programmet. Det är som ministern säger, en kvalitativ grupp har tagit fram det här programmet. Jag tror att både de och bibliotekspersonalen runtom på våra 16 kommunbibliotek svävar i oklarhet över vad landskapsregeringen riktigt gör i de här frågorna.

Det här programmet beställdes av landskapsregeringen och arbetsgruppen tillsattes redan den 29 september 2020. De var klara med sitt arbete den 1 juni 2021 och efter det så tror jag att man har upplevt att det har varit stillestånd och ingenting har liksom kommunicerats ut.

Vi har ett ganska splittrat kommunalt biblioteksväsende med väldigt små bibliotek med begränsade resurser både ekonomiskt och personellt. Det är svårt att rekrytera bibliotekspersonal. Som ministern sade så är de högt utbildade personer med hög akademisk examen och sedan erbjuder kommunerna deltidstjänster, så man rekryterar med den kombinationen. Biblioteksservicen är också ojämn på Åland med öppettider, aktiviteter, åtgärder och så vidare.

Jag undrar lite grann vidare hur ministern ser på framtiden när det gäller att kunna ha ett mer jämlikt biblioteksväsendet på hela Åland. Hur ska landskapet ta tag i den frågan och hur kommer skolbiblioteken och barnens mera jämlika tillgång till bibliotekstjänster att tillgodoses?

Tack, talman! Det var flera frågor där. Det bibliotekspolitiska betänkande togs fram av en mycket kompetent arbetsgrupp. De lyfte upp väldigt viktiga saker och gjorde det som en SWOT-analys som lyfter styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Precis som ledamoten Gunell nämnde så upplevs det i våra mindre kommuner svårt att rekrytera behöriga bibliotekarier. En orsak kan ju vara att det är deltidstjänster och de är inte speciellt attraktiva eftersom det är deltidstjänster. Det påverkar ju också öppethållningstider med mera. Här skulle ju till exempel två kommuner kunna samarbeta med en gemensam heltidstjänst, det kunde absolut vara möjligt.

Jag ser också att landskapet kanske borde titta över PAF-medel. Vi har t.ex. investeringsstöd till kommunala idrottsanläggningar. Då kanske man också kunde ge investeringsstöd för öka öppethållningstiderna som vissa kommuner nu har påbörjat. Det är en tanke och fundering som jag har.

Gällande skolbiblioteken så är det väsentliga att man har kompetent och behörig personal. Det här är en yrkesgrupp som är kompetenta. Dagens utbildning är mycket gedigen och därför är det väldigt viktigt att man har behörig och kompetent personal, för det är då som det sker en utveckling av biblioteksväsendet. De har en viktig demokratisk roll i vårt samhälle.

Ministern får gärna återkomma till frågan om skolbiblioteken.

Om jag förstår det rätt så kommer man inte att göra ett bibliotekspolitiskt program med konkreta åtgärder, utan man kommer helt enkelt att ta fram en kulturpolitisk strategi och i den ska biblioteksväsendet ingå. Då ska vi få presentation av konkreta handlingar. När kommer det här dokumentet att se dagens ljus?

Tack, talman! Låt mig börja med skolbiblioteken eftersom ledamoten lyfte upp dem. Skolbiblioteken är ju egentligen inte reglerade idag och där behöver man ju absolut komma överens. Det är ju oerhört viktigt och avgörande att det finns ett skolbibliotek i den absoluta närheten, så att eleverna har möjlighet att bekanta sig med biblioteken. Där har vi ju också den kompetenta personal som kan vägleda, informera och visa alla möjligheter inom litteraturen och sökningar som finns inom bibliotekens väggar och i digitalt idag.

Ledamoten nämnde att den kulturpolitiska strategin har dragit ut på tiden. Vi ska komma ihåg att kulturbyrån är väldigt liten, det inte många personer som jobbar där. Vi har haft Åland 100 och mina tjänstemän har jobbat över 100 %, så därav har det också dragit ut på tiden. De arbetar just nu intensivt med den kulturpolitiska strategin. Tanken är att lyfta upp konkreta tankar kring vad man kan utveckla inom kulturens och bibliotekens olika sfärer, och att man sedan sätter det i handlingsprogram, också för kommande regeringar. Vad vill man plocka ut? Vad vill man satsa på inom varje budgetår? Jag hoppas på något vis att strategin i stort sett ska vara klar till hösten. Men det kan också mycket väl vara så att det görs ett gediget grundläggande arbete här och att nästa kulturminister behöver ta det vidare. Detta behöver också förankras inom kulturfältet och också gå i vår hållbarhetsagendas anda. Det är ett gediget arbete som pågår just nu. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.