Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annette Holmberg-Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Simon Påvals .

Tack, herr talman! I alla tre årsbudgetar från och med 2021 har landskapsregeringen uttryckt en avsikt att presentera en barnstrategi för Åland som ska genomsyra alla politikområden och verksamheter där barn berörs och att Åland även ska vara en föregångare i sammanhanget. I årsbudgeten för 2023 är det avsatt 10 000 euro för ändamålet. Finland implementerade sin barnstrategi 2021.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Varför har landskapsregeringen ännu inte presenterat en barnstrategi för Åland?

Talman! Det stämmer det som frågeställaren säger att det i budget 2021 fanns skrivningar där landskapsregeringens mål är att utveckla en tydlig barnstrategi och det har det varit konstant sedan dess. Det som däremot hittills har saknats före budgeten 2023 är vem som ska ansvara för framtagandet av en barnstrategi. Det har nämligen inte varit helt klart.

Från början var tanken att de skulle göras inom regeringskansliet men det var som sagt inte helt klart uttalat. Alla ville att vi skulle göra det men ingen riktigt ägde ärendet och det är aldrig en bra lösning. Det är nu bestämt att det ligger på socialvårdsbyrån att ta fram detta gemensamt med hela landskapsregeringen och underlydande myndigheter för att se till och tillgodose barns och ungas rättigheter och arbeta för ett mer barn- och familjevänligt Åland.

Ålands lagting ratificerade barnkonventionen 1991 och har förbundit sig till den, samt deltar regelbundet i rapporteringen av hur barnkonventionen uppfylls, liksom beaktar rekommendationerna.

I budget för 2023 är det första gången en strategi för barn och unga, dvs. framtagande av en plan för en strategi för barn och unga, får en tydlig hemvist under socialvårdsbyråns ansvarsområde och medel har tilldelats som frågeställaren nämnde.

Strategin för barn och unga kommer att sträcka sig över flera regeringsperioder och utgå från bl a barnkonventionen, gällande lagstiftning, statistik och forskning med fokus på barn, ungas och familjers välbefinnande.

Även landskapets utvecklings- och hållbarhetsagenda är central i arbetet för strategin, där framförallt mål 1 Välmående vars inneboende resurser växer och mål 2 Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället, är centrala.

För att svara på frågan mer precis så är arbetet med en plan för en strategi för barn och unga är på gång. Landskapsregeringen avser besluta om planen under denna mandatperiod. Arbetet går sedan vidare under kommande regeringar.

För att få en politisk förankring och återkoppling till framtida strategi har socialvårdsbyrån nu äskat om medel för tillsättande av en parlamentarisk referensgrupp 2024. Detta för att gemensamt fundera och formulera de övergripande målsättningarna i den kommande strategin och även en sakkunnig grupp med representanter för berörda avdelningar kommer att bildas. Detta är ännu inte presenterat för landskapsregeringen, då budgeten ännu inte är behandlad för 2024 men jag känner att det ändå är viktig information som jag behöver delge för att kunna svara på frågan som har ställts.

Det finns en enorm kunskapsbank vad gäller barn och unga. Det pågår för närvarande ett omfattande arbete både inom landskapsregeringen, nationellt, på nordisk nivå och internationellt som alla utgör viktiga byggstenar i formande av en framtida strategi.

Den nyss antagna folkhälsostrategin innehåller en mängd skrivningar som berör barn och unga.

Det fleråriga projektet barn och ungas hälsa och välmående har gjort ett omfattande kartläggningsarbete vad gäller aktörer som arbetar med barn och unga, och arbetar brett inom olika områden som är kopplade till barn och ungas hälsa och välmående.

De rekommendationer som FN:s barnrättskommitté gav så sent som i juni 2023 är också att betrakta som en mycket viktig del i utformandet av en strategi för barn och unga på Åland. Därtill kan nämnas såväl det ANDTS-politiska programmet och även det funktionshinderspolitiska programmet där gruppen barn och unga givetvis är en av målgrupperna. Det är av största vikt att både samarbeta över förvaltningsgränserna och att ta del av allt arbete som gjorts och görs för synergieffekter och för att undvika dubbelarbete eller utreda sådant som redan är gjort.

Talman! Till sist. Under hösten 2023 fastställs nu den plan som aviserats i årets budget. Under 2024 kommer förhoppningsvis den parlamentariska kommittén som äskats om att kunna tillsättas för att föra detta viktiga arbete framåt. Att det finns ett stort intresse för en strategi för barn och unga är givetvis positivt, det gläder oss och landskapsregeringen välkomnar det. Tack!

Tack, herr talman! Tack minister Holmberg-Jansson för ett väl genomtänkt och välarbetat svar.

Lite grann om processens gång är jag för det första lite fundersam över. Sedan 2019 så har Rädda Barnen påtalat ganska skarpt att vi saknar en barnstrategi på Åland. Barnombudsmannen har sagt samma sak. Man har ju ända sedan 2021 haft skrivningar i årsberättelsen och 2022 och 2023 var det första gången som det fanns ett anslag konkret.

När det gäller processens gång så är det inte bara ett år som man har haft på sig, man har haft tre år på sig. Att under de tre åren utröna vilken byrå som ska ha ansvar för det här känns inte som en jättesnabb process.

Ministern nämnde även att man ska använda övriga aktörer utanför husets väggar. Det är helt sant. Vi har en enorm kunskaps- och resursbas på Åland kring det här. Med tanke på det och med tanke på även att Finland antog sin strategi 2021 och flera länder har antagit strategier, har det ändå inte funnits ett ganska bra underlag att utgå ifrån när man har försökt utröna vilken byrå som ska anta uppdraget?

Det gör mig också lite fundersam över fortsättningen. Kommer varje steg fortsättningsvis att vara så här tungrott rent byråkratiskt eller rent administrativt? Det gör att vi inte kommer att se barnstrategin ännu på många år.

Jag skulle vilja veta lite mer om den processen. Hur kommer sig att det har gått så här långsamt under lång tid? Kan vi få se den här planen klar innan den här mandatperioden är slut? Jag ska vilja ha ett svar konkret på det. Tack!

Tack, talman! Jag uppfattar det så nu att äntligen så har barnstrategin fått en hemvist. Varför den inte har fått det kan jag inte säga helt ärligt. Vi är många olika instanser som har varit inblandade. Det är aldrig bra när det inte konkret sägs från början om det är regeringskansliets, utbildnings- och kulturbyråns eller socialvårdsbyråns ärende.

Vi vet alla att det är konstant resursbrist. Jag vet ärligt talat inte varför det har tagit sådan tid, men jag är glad över att vi nu har fått en konkret plan framåt.

Planen ska tas nu i höst och sedan kommer det att bli en diskussion mellan mig, byrån och den sittande landskapsregeringen. Det kommer vara en likadan diskussion sedan när den nya regeringen tillträder, eftersom det här är ett arbete som ska fortsätta nu under en längre tid. Det tar inte slut med den här landskapsregeringen.

Nu har vi fått det här arbetet. Vi har fått fart på det här arbetet. Jag håller med om att det är olyckligt att det har tagit tid eftersom Finland fick det här klart redan 2021, men det tog väldigt lång tid för dem också att få det på plats. Vi behöver också titta och se på de förslag som har getts. Hur kan vi applicera det på det åländska samhället?

Landskapsregeringen hade ett hörande med FN:s barnrättskommitté den 15-16 maj i år. Det var väldigt givande och det också gav viktiga verktyg i det fortsatta arbetet med att ta fram den här strategin för Åland. Samtidigt så har vi den här enorma resursen med det här stora projektet som nu har gjort den här kartläggningen, vilket vi kan använda oss av nu i det här arbetet.

Ja, vi har tyvärr inte planen och strategin på plats. Men förarbetet, så att det här nu ska gå undan, är gjort med tanke på den här stora kartläggningen som har gjorts bland annat i projektet Barn och ungas hälsa och välmående.

Tack, herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ju lite så att finns det en vilja så finns det en väg. Jag vet att minister Holmberg-Jansson bland många andra har en vilja när det gäller dessa frågor. Man vill komma framåt, man anser att frågorna är viktiga.

Däremot så har vi tyvärr sett tidigare i majoriteten i den här landskapsregeringen att det inte riktigt finns en politisk vilja alltid att gå vidare med de här sakerna. Man har behövt använda oppositionen för att få igenom viktiga socialpolitiska punkter.

Men nåväl, det är inte bara under den här mandatperioden som detta har varit bristande. Det har varit bristande barnkonsekvensanalyser i flera år på Åland vilket vi absolut har sett i lagstiftningen. Vi har påtalat det flera gånger från Liberalerna, även i socialutskottet. Vi har sagt att vi behöver skärpa oss på den här punkten och därför behöver vi ha en strategi. Vi behöver ha någon typ av riktning för hur vi ska använda och implementera barnkonventionen på Åland.

Så utan att säga desto mer så är jag rädd att det inte riktigt har funnits ett politiskt intresse bland majoriteten att gå vidare med detta.

Vi hoppas verkligen att vi ser en konkret plan presenterad den här mandatperioden. Vi hoppas verkligen att det finns ett bra underlag så kommande landskapsregering, oavsett vilken konstellation den nu har, kan jobba med det här i praktiken. Och att vi kan tillsätta en parlamentarisk referensgrupp så att det blir ett konstruktivt arbete och en operativ referensgrupp med där vi använder den jätte enorma resursbas vi har på Åland. Jag tänker på Rädda Barnen och jag tänker på flera andra aktörer i tredje sektorn och även på offentlig sektor. Jag tänker också på Barnombudsmannen som vi ju lyckligtvis har här.

Jag anser att det är ett stort behov att vi i framtida lagstiftningar faktiskt ser ett tydligare barnperspektiv. Att faktiskt lagstiftning som påverkar barn tas i beaktande just angående barnkonsekvensanalys. Att vi ser till att barnens perspektiv plockas med och att man inte bara avskriver det som att "det här har antagligen inte eller har nog inte konsekvenser för barn".

Det finns många lagstiftningar som i den första synen kanske inte har konsekvenser för barnen. Men när man sedan i praktiken ska börja applicera det så hade det varit bra att ha gjort en rejäl barnkonsekvensanalys enligt alla regler som ju finns.

Vi behöver ta i beaktande tredje sektorns aktörer som har kunskapen och ha med dem i processen på ett helt annat sätt. Jag hoppas verkligen att processen framåt kommer att gå mycket effektivare än vad den har gjort hittills, att det inte bara blir fina skrivningar i budgetmotiveringen, utan vi faktiskt omsätter det i praktiken. Att kommande majoritet och kommande lagtinget tar detta i beaktande på riktigt. Tack, herr talman!

Tack, talman! Jag håller faktiskt inte med ledamot Påvals i detta att det inte funnits en vilja i den här landskapsregeringen att driva de här frågorna. Vi satsade stora pengar nu på det här projektet på 3,5 år. Vi såg att det fanns väldigt mycket brister i kunskapsbanken. Vi vet om att det finns en stor bredd på Åland när det gäller det här området. Vi vet om att det finns väldigt viktiga aktörer inom framförallt tredje sektorn.

Vad gör alla? Nu får vi det samlat på ett ställe och dessutom har vi en helt utomstående som har det här paraplyperspektivet och kan se vilka processer som har funnits. Hur kan vi göra det här på ett mera smart sätt? Hur kan vi göra det här så att det blir bäst för alla? På det sättet så tycker jag att det har funnits en vilja, men det har ändå varit svårt att få till det.

Det som är bra nu, tycker jag, är att det äntligen finns material på svenska från Finland när det gäller barnkonsekvensanalyser och hur man ska göra dem. Det finns lätta frågor. Man kan gå in och göra ungefär en timmes frågebatteri som finns. Det finns också mycket utbildningsmaterial kring det här på svenska, vilket det inte har funnits tidigare. Det här tror jag att vi kommer att ha en stor nytta av.

Det är lätt att tycka att man absolut alltid ska ha barnkonsekvensanalyser och man ska alltid höra barn. Men när vi vuxna ibland har svårt att förstå lagar för att de är så komplicerade så måste vi hitta sätt att få dem förklarade så att barn förstår. Det blir alltid en svår gränsdragning. Vem är det som ska göra det här så att barn förstår utan att lägga in sitt perspektiv i det, sina värderingar och sina känslor och få det så neutralt som möjligt? Och det är inte helt enkelt. Vi behöver hitta sätt som det här fungerar på.

Jag håller helt med ledamot Påvals att vi behöver bli mycket bättre på det som vi inte har klarat av hittills.

Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med hur vi ska hitta processer så att vi får till bra barnkonsekvensanalyser som fångar upp det som är viktigt för barnen. Och att vi får in hela det perspektivet såsom barnkonventionen säger att vi ska. Jag tror inte att det finns ett politiskt parti här i salen som inte tycker detsamma. Men det är mycket krångligare än vad det låter. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.