Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Christian Wickström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, fru talman! Att producera ett kilo ny textil kräver mellan 7 000 och 29 000 liter vatten och mellan 1,5 och 6,9 kg kemikalier beroende på fiberslag och produktionsmetod. Att återanvända textilier så mycket som möjligt och hitta innovativa sätt att återvinna textilier bör vara en prioriterad miljöåtgärd. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ämnar landskapsregeringen se till att Åland följer EU:s nya avfallsdirektiv när det gäller den separata insamlingen av uttjänta textilier?

Tack, fru talman! Avfallsfrågor är alltid väldigt intressanta, tycker jag, speciellt aspekten vem som ska betala osv. Vi behandlar avfallslagen just nu. Avfallslagen implementerar ju stora delar av avfallsdirektivets bestämmelser om krav på återvinningen.

Utöver det så tycker jag att den nya åländska avfallslagen är bra eftersom den bevarar vårt väl fungerande avfallshanteringssystem som är i bruk på Åland. Det ger kommunerna frihet att anpassa det efter sina förutsättningar och ger individen möjligheter genom att ta eget ansvar och ta hand om sitt biologiska avfall för att därigenom reducera sina kostnader för avfallshanteringen. Förhoppningsvis leder den lagen till att färre tomma tunnor hämtas och att incitamenten gör att vi får en ökad sorteringsgrad.

Men det är inte riktigt det som frågan handlar om. Nu kommer jag vidare till textilavfall. När jag läste den här frågan, hur avser landskapsregeringen följa avfallsdirektivet, så blev jag blir lite fundersam. Anledningen är att ledamoten själv för ett par år sedan var minister med ansvar för just dessa frågor och själv förde fram en förordning som trädde i kraft den 1 januari 2023. Ledamoten borde ha kunskap om hur avfallsdirektivet har implementerats och sköts på Åland eftersom han har varit ansvarig för det här området, och också när det gäller vem som ska hantera textilavfallet och hur det har implementeras på Åland. Den 17 mars 2022 föredrogs avfallsförordningen i landskapsregeringen.

Men jag ska gå igenom lite vad som gäller idag ändå. Kommunerna har ansvar för avfallshanteringen på Åland, och textilerna också, sedan den 1 januari det här året. Det här är således inte en fråga direkt för landskapsregeringen att ta ställning till, utan vi tar ställning till den indirekt genom lag eftersom det är kommunerna som hanterar den här frågan.

Min åsikt är att hanteringen av uttjänta textilier i första hand bör utvecklas och tas om hand genom producentansvaret för att ge återförsäljare ett större ansvar i hanteringen av textilierna. EU är, precis som ledamoten sade inne på samma spår eller jag tror att ledamoten sade det i alla fall, och de arbetar som bäst med att införliva just textilhanteringen i producentansvaret. Med det sagt så ska rena och hela kläder förstås i första hand återanvändas och inte återvinnas.

I övrigt så är Åland en liten avfallsmarknad. Att samla in textilier vid sidan av övrigt avfall vid stationer, för att sedan skicka det vidare till en större sorteringsanläggning i Finland eller Sverige, tror jag att skulle vara bäst lämpat för vår situation till följd av vår begränsade avfallsmängd. Men det beror i förlängningen på hur producentansvaret tillämpas på Åland i framtiden.

Som sagt, det är en kommunal angelägenhet. I framtiden kan det inkluderas i producentansvaret högst troligt. Det är lite för tidigt att spekulera exakt vad som kommer att hända, men där är vi idag och det är svaret på frågan. Vi följer med utvecklingen och anpassar oss förstås till hur lagstiftning på EU-nivå blir. Tack!

Tack, fru talman! Det som ministern sade egentligen är ju att vi inte riktigt har någon insamling av uttjänta textilier på Åland och vi kommer inte att få det förrän producentansvaret eventuellt täcker det.

När jag var minister så minns jag mycket väl den här förordningen. Då fördes diskussioner med Mise om ett projekt som skulle kunna initieras just för att få en leveranskedja planlagd mellan Åland och en fabrik i Finland som återvinner textilier på fibernivå. Det projektet rann väl sedermera ut i sanden och sedan lämnade ju jag regeringen. Men det är ju någonting sådant som skulle behöva komma till.

När man som vanlig medborgare idag har en påse med uttjänta textilier som man ska göra sig av med så vet man ju inte riktigt vart det ska ta vägen. Textilier är resurskrävande att tillverka. Vi skapar ju miljontals kilo, det är 11 kilo textilavfall per person per år i EU. Man gör sin plikt och för textilier till Emmaus som gör ett fantastiskt jobb, men trots Emmaus hårda arbete så uppstår det textilavfall och då är risken stor, som det ser ut idag, att de textilierna hamnar i brännbart. Då borde det ju vara av nöden att så fort som möjligt få ett system där så inte är fallet utan man har en separat sortering. Ministern nämnde och har ju rätt i att det är kommunerna som ansvarar för det här. Men jag undrar, borde det inte finnas en ledartröja från landskapsregeringens sida för att samordna detta, som ministern sade, med tanke på våra relativt sett små avfallsmängder?

Tack, fru talman! Precis, det här är ju kommunernas ansvar. Det är en fråga som man bättre skulle kunna driva inom kommunalpolitiken och inte inom lagtingspolitiken, såtillvida man inte har ett konkret förslag om att stöda mera. Men som jag ser det så behöver det inte betyda stora merkostnader för kommunalförbundet Mise till exempel att ha en sådan här uppsamlingsplats, kanske på Svinryggen till exempel. Det är en kommunal fråga, inte en fråga för landskapsregeringen. Det är inte särskilt svåröverkomligt att ordna den här typen av insamling. Jag förväntar mig nog att det sköts.

Men det som är mera intressant är framtiden med producentansvaret. Det kan ju vara ganska problematiskt. Vi ska inte prata om specifika företag här, men vi har ett väldigt stort företag som är världsledande på att ta emot uttjänta textilier, men sedan så dumpar man det i fattigare länder i Afrika. Då har inte producentansvaret fungerat som det är tänkt.

Vi följer med processen hur det går på EU-nivå. Jag tror, inte bara när det gäller textilier, men överlag på avfallsområdet så behöver producentansvaret utvecklas mer. Vi på Åland har ju varit länge efter här i och med att vi inte haft en riktig producentansvarsförening, det är ju kommunerna som har ägt den. Nu kommer den att komma på plats till nästa år. Så är det. Vi har ett möte om ett par veckor, jag kommer inte ihåg exakt datum, med näringslivet för att diskutera hur man kommer vidare i den här frågan gällande producentansvarsorganisationen. Det är inte en svår sak att göra. Man grundar en producentansvarsorganisation och så tar man kunskapen som redan finns på Åland och implementerade det. Där måste vi börja. Tack!

Tack, fru talman! Jag håller med och hoppas också att det blir ett starkt och fungerande producentansvar.

Men det som jag ändå upplever nu är ju att det verkar finnas ett glapp mellan nu och när det i så fall blir att fungera. Grundprincipen måste ju vara att uttjänta kläder inte ska brännas upp utan de ska återvinnas.

Eftersom ministern själv i avfallsdebatten har varit noga med att säga att avfallspolitiken ska vara målstyrd, inte metodstöd, så säger han i princip här att landskapsregeringen lite svär sig fri från metoden. Men hur ska man då säkerställa att målet blir uppfyllt? Det handlar ju om att det ska vara möjligt för åländska uttjänta kläder och textilier att hamna i rätt bytta.

Om kommunerna har ansvaret för detta, vilket är fallet, kommer ministern via tillsyn att tillse att kommunerna gör det här?

Tack, fru talman! På många områden så har vi begränsade resurser, men givetvis måste kommunerna följa det som de är ålagda att göra enligt lag. Så är det.

Jag tycker att det snabbaste sättet att komma vidare i de här frågorna är att vi får avfallslagen klar så att den kan träda i kraft så att kommunerna har klara och tydliga spelregler kring vad de ska förhålla sig till. Där finns tydliga mål om hur mycket man ska återvinna och det finns tydliga konsekvenser för vad som händer om man inte sköter sig. Det är väldigt tydligt när man ska rapportera in och vad man ska rapportera in och vad som händer om man inte göra det. Det är där vi är nu. Vi behöver godkänna avfallslagen så att kommunerna kan sätta igång och jobba med avfallsfrågorna på riktigt.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.