Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Trollingfisket efter lax i Ålands hav riskerar totalförbud och därmed sänkning av Ålands attraktionskraft som besöksmål. De negativa effekterna av ett förbud kommer slå hårt mot besöksnäringen. EU-kommissionens föreslagna totalförbud i syfte att stärka laxstammens hållbarhet förefaller grovt missriktad, även i ljuset av hållbart fiske och bör vara en prioriterad fråga för landskapsregeringen.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Genom vilka kanaler och på vilka sätt arbetar landskapsregeringen för att avvärja hotet om ett totalstopp för trollingfiske efter lax i Ålands hav?

Tack, talman! Först lite bakgrund: Under åren 2022 och 2023 har laxkvoten i egentliga Östersjön och Bottenhavet varit 63 800 laxar. Under dessa år har fisket begränsats geografiskt på så sätt att fiske har tillåtits innanför fyrasjömilsgränsen norr om 59o30’ (det är alltså söder om Åland, vid Bogskär och norröver) under perioden 1.5-31.8. Det har även gjort att fritidsfisket varit tillåtet utan begränsningar inom detta område under samma period. Det är under den kategorin som trollingfisket kommer in.

För nästa år alltså 2024 föreslår kommissionen en kvot på 53 967 laxar. Det föreslås dock en förändring i den geografiska begränsningen av fisket så att fiske, såväl det kommersiella som det fritidsmässiga, dit trollingfisket ingår, skulle tillåtas endast i Bottenviken, delområde 31 och i Finska viken, delområde 32 där det finns en separat kvot.

Landskapsregeringen försvarar, tillsammans med Finlands regering, ett fortsatt laxfiske inom fyra sjömil, norr om 59o30’, norr om Bogskär och att fritidsfisket inom detta område inte ska begränsas. Ståndpunkten är att fortsatta regleringen skulle vara i enlighet med de bestämmelser som redan har tillämpats under det två senaste åren.

På grund av att mängden uppstigande lax i älvarna under år 2023 minskat så har jord- och skogsbruksministeriet föreslagit en viss minskning i kvoten, 50 000 laxar gentemot kommissionens förslag om 53 967 laxar. Den sänkta kvoten skulle dock inte beröra fritidsfisket som inkluderar det för Åland viktiga trollingfisket.

Landskapsregeringen skickade sitt utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet i onsdags som jag berättade i svaret till ledamot Påvals. Jag kan också informera att landskapsregeringens ställningstagande även har skickats till stora utskottet, där ärendet ska behandlas senare i eftermiddag.

Landskapsregeringen följer också ärendets behandling i rådet, där Anton Nilsson deltar i möten och rapporterar från processen.

Så det korta svaret på ledamotens fråga är att vi arbetar tillsammans med Finland på alla nivåer för att försvara vårt trollingfiske och vi har Finland med oss på det spåret.

Tack, talman! Tack till minister Karlström för en positiv attityd. Det förefaller som att landskapsregeringen verkligen försöker samarbeta och göra rösten hörd, och det var lite det svaret som jag var ute efter.

När det gäller fiskekvoterna i Östersjön så regleras de av den Europeiska unionen, som i sin tur baserar sina beslut på rekommendationer från ett vetenskapligt råd ICES, som består av forskare från 20 medlemsländer. ICES syfte är att leverera bästa möjliga forskning om hav och kust för att nationella och internationella myndigheter ska kunna fatta vetenskapligt underbyggda beslut om ett hållbart utnyttjande av den marina miljön. Den som har följt med hur rådet har antagit sina rekommendationer märker att de här kvoterna är ganska volatila.

Min fråga till ministern Karlström är, har Åland någon inblick eller del i det här rådet? Kan Ålands röst eller kan Ålands vetenskapliga avstamp för rådets kvotbestämning bli större? Vi upplever ju ofta på Åland att den lokala kännedomen i beslut som tas av andra än oss själva kanske inte alltid är så stor, för vi har ju ganska specifika förutsättningar. Kan Åland bli en större del av ICES rekommendationer?

Tack, talman! Givetvis kan man alltid ta en större del om man anser att resurserna ska läggas på det. Jag tror väl kanske däremot att det bästa Åland kan göra är att gå tillsammans med Finland och driva frågorna gemensamt på ett liknande sätt i de tillfällen där man har samma åsikter och samma grund bakom sig.

ICES, som ledamoten sade, består av 20 länders forskare. Det handlar om 1 500 stycken olika personer och det är en gedigen organisation. Jag kan tycka att landskapsregeringens princip de senaste åren har varit att följa de vetenskapliga råden och hålla sig till de rekommendationerna. Det har gjort att det har funnits en gaffel, beroende på hur stor kvoten ska vara både på lax och strömming, som rådet har givit. Landskapsregeringen har alltid gett ett utlåtande som har varit innanför rådets rekommendation.

Det är därför som det är lite konstigt att kommissionens förslag nu drastiskt avviker från forskningsrådets rekommendationer. Sålunda kanske de tar en mer politisk ställning än vad som är baserat på vad forskningsrådet har kommit fram till.

Landskapsregeringen har ärligt talat inte hittills haft mycket avvikande åsikter mot vad forskningsrådet har kommit fram till. Man har delat dem och försökt arbeta utifrån de rekommendationerna på ett hållbart sätt.

Så att sätta resurserna på att försöka påverka resultatet inifrån forskningsorganisationer tror jag inte är rätt väg för Åland att gå. Snarare ska vi gå hand i hand med Finland i de frågor där vi har gemensam ståndpunkt och följa de vetenskapliga råden utgående ifrån det istället för att försöka ändra de vetenskapliga råden.

Tack, talman! Det är ju exakt det som rådet är till för, att på ett objektivt oberoende sätt komma med grund för kloka kvoteringsbeslut.

Ministern tror att det sunda förnuftet kommer att segra i den här frågan och att det inte kommer att bli den svarta verklighet som man kan vara negativ att tro, och det tror ju jag också. Har ministern någon uppfattning om de övriga Östersjöländerna? Är det någon som har en strand och kust mot Östersjön som egentligen tycker att det här förslaget är bra?

Nej, det finns nog mycket åsikter och tankar från de övriga medlemsländerna kring kommissionens förslag. Många är förvånade över den drastiska rekommendationen som de tog.

Jag kanske inte ska säga att det är det sunda förnuftet som kommer att råda till slut, men jag tror ändå att det blir en helhetsbedömning. Man ser på alltifrån att vi behöver äta mer fisk, vi behöver se till att näringen har en möjlighet att överleva och vi behöver se till att fiskbeståndet också kan växa. Den sammanlagda bedömningen i ministerrådet i slutet på oktober tror jag ändå kommer att vara ett resultat som vi kan leva med.

Däremot så vet vi ju att det finns utmaningar både för yrkesfisket och för stammen av olika kvoterade arter.

Det gäller nog att kontinuerligt fortsätta jobba på ett hållbart sätt, försöka lyfta fram vikten av att äta mer fisk lokalt fångad. Personligen brukar jag säga att vi kanske ska se mindre av fiskfoder som går till Chile, Norge eller till danska minkar, utan fiskfoder ska gå till odlade fiskar i närområdena där de har fångats.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.