Enda behandling

Diskussionen bordlades vid föregående plenum. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Att nuvarande vårdinformationssystem inte fungerar optimalt och att både digitaliserings- och teknikskulden är stor, det är vi alla överens om. Men nuvarande system har varit billigt och när vi nu tar ett stort digitalt kliv så är det klart att det kostar. Det är inte små digitaliseringsvindar som ska blåsa på ÅHS, det är stormar.

Jag har jobbat många år på ÅHS i lite olika verksamheter och var även med när nuvarande vårdinformationssystem sjösattes och infördes. Jag har alltså även jobbat med pappersjournal, och tillbaka dit vill ingen. Visst har jag haft mina duster med nuvarande system och jag är rädd att det kan ha kommit en hel del fula ord från min mun när systemet inte samarbetat.

Därför tänkte jag säga några ord om att och varför ÅHS behöver få rimliga verksamhetsförutsättningar. Ett vårdinformationssystem är ett av vårdens viktigaste arbetsredskap, ett bland många andra, och visst behöver vi hänga med i utvecklingen. Behovet av ett nytt system har varit riktigt akut i åtminstone tio år! För att göra ett bra jobb och för att kunna förbättra och utveckla vård och omsorg behövs moderna arbetsredskap. Modern teknologin är ett verktyg för att ge bättre vård.

Om vi tar ett perspektiv på vårdpersonalen först så kan jag konstatera att ett nytt system förenklar och effektiviserar och risken för att göra misstag minskar. Jag tänker också på all dubbel och trippeldokumentation som tar alltför mycket arbetstid liksom att söka relevant information i en patientjournal. Vi får nu system som kommunicerar med varandra och vi får dokumentation och information som följer med patienten.

Ett nytt VIS ger möjligheter till snabbare och effektivare vårdprocesser så som t.ex. digitala besök och självmonitorering av olika parametrar, men även distansbesök och distansbehandlingar. Jag ser också att ett modernt system minskar risken för övervård, då det ger en bättre överblick över patientens sjukhistoria då man snabbt hittar viktig och väsentlig information.

Ålänningarnas perspektiv. Jo, förutom att de behöver tillgång till digitala vårdtjänster, behöver de få möjlighet att se och följa sin egen hälsoinformation som behöver integreras med nationella myndigheter såväl som register och vidare till EU-nivå. För att man ska kunna ha kontroll på egna hälsodata kräver det ”integrationer” som det heter på IT-språk. Det förutsätter att vi får igång VIS-systemet. Får vi ett enhetligt klient och patientdatasystem så har vi alla mycket att vinna.

Men det viktigaste är kanske att vi får en plattform för att koppla och sammanlänka olika välfärdstekniska lösningar men även en bättre informationssäkerhet och integritetsskydd vill jag nämna här för journalintrången har varit alltför många. Jag ser också stora vinster i en ökad patientsäkerhet.

Det blir allt vanligare att patienter och klienter är engagerade och delaktiga i sin egen vård. I ett modernt vårdinformationssystem finns det bättre möjligheter för att ha en samordnad vårdplan, nu när kommunerna och kommunalförbunden är med på VIS-tåget. Samordnad individuell plan, SIP som det kallas i Sverige, ska upprättas tillsammans med klient eller patient om och när insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. Ett nytt VIS inte bara underlättar, utan är en förutsättning för samverkan mellan vårdgivare, så att vården kan koordineras mellan olika vårdnivåer såväl som mellan vårdgivare. Jag tänker också på att lagens bestämmelser om samverkansavtal kan bättre uppfyllas när vårdinformation kan delas mellan vårdaktörer.

Ny lagstiftning, där IT-säkerhet är i fokus, vet vi att är på kommande. EU ställer stora krav på offentliga aktörer via nya säkerhetsdirektiv och de kraven sätts på goda grunder. Här har vi varken ett val eller en önskan att avvika från dem. Ålänningars hälsodata bör hanteras enligt regelverken. Vad eller vilka krav det nya hälsodirektivet som EU har på gång, vet vi inte exakt ännu. Men helt klart är att socialvården också kommer att behöva dela hälsodata.

Vad gäller rationaliseringar kan jag nämna behovet av vårdtyngdsmätning som ett sätt att optimera personalresurser som kan ge stora inbesparingar då man har rätt personal på rätt tid och på rätt plats. Det kommer också att bli lättare att få fram statistik som vi politiker behöver för att fatta bra beslut. Vi kommer att kunna få ut data på trender, mönster och annan information som grund för beslutsfattande på organisatorisk nivå.

När olika beslutsstöd integreras kan beslut fattas snabbare och effektivare, och möjligheten till inbyggt beslutsstöd är kravställt men inte färdigt bestämt exakt vilka, men de finska vård och behandlingsrekommendationerna har diskuterats men det här kommer att kunna anpassas efter behov. Jag tycker det är bra om de riktlinjer och praxis som vårdpersonal är ålagda att följa redan finns inbyggda i systemet.

Helt självklart är det så att det här VIS-systemet är dyrt och att digitalisering kostar vet vi, men visst blev det här en dyr läxa. Alternativet att inte få igång ett nytt VIS är värre och antagligen dyrare i längden. Vi får smaka på vad självstyrelsen kostar, men vi måste ta chansen till resiliensmedlen, som tyvärr komplicerar ärendet.

Till sist, talman, förändringar möter nästan alltid motstånd, men genom ett nytt vårdinformationssystem så får vården bättre chanser att möta framtida behov. Det ger bättre förutsättningar att motivera, engagera och behålla personal. Jag säger inte att det här kommer att bli lätt, men det kommer att bli värt det! Tack, talman!

Tack ledamot Söderlund. Ja, allt vad du säger kan jag ju hålla med dig om, men denna möjlighet gäller ju alla VIS-system. Vad ledamoten egentligen pläderar för är ett specifikt system och det är det som är det problematiska, inte att vi behöver ett vårdinformationssystem. Inte att Abilita, ursäkta namnet, det nuvarande systemet är föråldrat. Men hela anförandet tolkar jag som en argumentation för just det föreliggande och att vi inte har ett val. Jag hävdar med emfas, vi har ett val. Vi har ett val!

Tack, talman! Menar ledamot Lindén alltså att vi här i lagtinget ska välja vilket vårdinformationssystem vi ska ha? Det arbetet är gjort, det är liksom på ÅHS bord. Inte sitter vi heller här och diskuterar hurdan bro som ska byggas eller något, utan det är liksom gjort och det är färdigt redan. Absolut, alla våra informationssystem har fördelar och alla har nackdelar. Men vi kan ju inte påstå att något annat kommer att bli bättre än det här som vi har på bordet just nu. För det vet ingen.

Vi har ett val och vad lagtinget tar ställning till är prislappen. Beviljar vi det här så ger vi signalen att denna typ av prislappar är acceptabla. Vi vet ingenting om vad prislapparna, varken på detta system eller alternativa system, skulle vara om man inte gör en upphandling med flera aktörer. Det känns väldigt absurt för mig som vänstersinnad att jag ska undervisa liberaler och borgerliga politiker om marknadsekonomins fördelar.

Talman! Det finns ju heller ingenting som säger att en ny upphandling skulle ge en billigare prislapp. Tvärtom. Andra system tar ju också längre tid och vi ska liksom leva med det här gamla så länge. Det har också en stor prislapp med integrationer, uppdateringar och sådant. Jag tycker absolut att vi måste ta den här chansen nu om vi ska ta den.

Det som jag tycker att har varit väldigt tråkigt är den kraftfulla personkritiken mot mig i media och mot mitt engagemang i den här frågan. Man har beklagat sig att jag har tagit reda på vissa saker och att jag har skickat mejl. De som är missnöjda över att jag har skickat mejl så kan jag lära efter plenum hur man trycker på delete och man kan också blockera mig om man tycker att jag skickat för mycket mejl. Det är väldigt lätt.

Jag tycker att i komplicerade frågor så ska det finnas en debatt, den ska tillåta kritiska röster och det ska inte ses som något icke önskvärt. Det tycker jag att känns väldigt tråkigt. Jag drivs av engagemang. Definitivt har jag ingen preferens och definitivt vill jag inte framhäva min person.

Tack, talman! I korthet har jag egentligen tidigare varit inne på att ledamot Lindén har agerat helt såsom man agerar om man känner för det som lagtingsledamot, varken i strid med juridik eller moral. Det har varit helt i sin ordning. Jag har sagt tidigare att engagemang är alltid uppskattat i Obunden Samlings värld.

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar. Det är ju lätt att man blir ivrig förstås när de är en het debatt. Jag är intresserad av att veta, varifrån kommer summan 1 miljard kronor för VIS-upphandlingen?

Tack, talman! Jag sade att det kunde vara upp mot 1 miljard kronor. Jag räknade hastigt tio år. Den inledande avtalsperioden plus fyra plus fyra i optioner, det blir 18 gånger ungefär 5 miljoner. 5 gånger 18 blir 80 och det gånger 11 så är vi uppe i 880. Och så lite moms på det.

Tack, talman! Det var ju trevligt, det blev skratt i salen och det behövs en stund som denna.

Det som är viktigt är ju att en optionstid ska ju lösas ut och båda parter ska vara överens om en förlängning. Nu gäller ju grundavtalstiden som är tio år, sen är det fyra plus fyra år som är optionstid. Då ska i det här fallet både ÅHS och den andra parten vara överens om att det ska falla ut, så det är kanske lite att gå händelserna i förväg.

Tack, talman! Som sagt, att sprida lite glädje är också Obunden Samlings motto. Jag bjuder på det.

När det gäller det här datasystemet så har jag lite känslan av att det är en så fint sydd, skräddarsydd och perfekt passformad apparat eller system som vi nu skaffar så att det kommer att vara svårt att åla sig ur den. Det betyder att det finns en ganska stor möjlighet eller risk för de här optionerna på fyra plus fyra år. Jag misstänker att de inte har blivit sämre affärsmän vid den tidpunkten. Jag har inte läst prisklausulen exakt och kommer inte ihåg hur den är formulerad, men billigare lär det knappast bli när de här optionerna ska användas.

Tack, talman! Detta ärende har stötts och blötts ur alla tänkbara synvinklar.

Nu har vi finans- och näringsutskottets betänkande som stöd för att ta beslut och jag ämnar inte grotta ner mig i detaljer då vår uppgift här i lagtinget är att godkänna eller förkasta fullmakten.

Vi ålänningar tycks ha lätt för att säga nej. Vi har sagt nej väldigt ofta vilket har gjort att vi är på efterkälken både här och där. När lyckades vi senast enas om att genomföra ett större åtagande? Sedan Skarven beställdes kom jag att tänka på Finlandskabeln, Bomarsunds besökscentrum och Pommerndockan, men sen tog det stopp. Gemensamt för de projekten är att de ifrågasattes kraftigt och föll nästan på målsnöret. Jag ser inget ifrågasättande eller kompakt motstånd mot dessa idag. Elhybridfärja skulle vi inte ha och vindkraft verkar det som att vi ska säga nej innan vi ens vet vad vi säger nej till. Listan kan göras lång, nej, nej, nej. Det offentliga Ålands rykte som avtalspartner kan rimligen inte vara riktigt i toppskick längre.

Talman! Vi behöver tänka på den vårdpersonal som ska vårda oss i framtiden och särskilt tänker jag på den yngre generationen. Den yngre generationen är vana vid och kräver en hög grad av digitalisering. Konkurrensen om vårdpersonalen är hård och lönen är satt i lönetabeller till skillnad mot privata som kan köpslå för att få personal. Ur den synpunkten behöver vi kunna erbjuda ett modernt arbetssätt med moderna datasystem. Jag kan personligen vittna om hur nedslående det kan vara när man hoppas riktigt mycket på ett projekt och sedan faller det på målsnöret. En sådan känsla kan förgifta stämningen på en hel arbetsplats och är en stor orsak till att jag står här i talarstolen i stället för att köra färja. Jag ställer mitt förtroende till finans- och näringsutskottets betänkande, till ÅHS ledning och styrelse och därför jag trycker på JA-knappen idag. Tack.

Tack ledamot Pettersson! Konklusionen blir: "Vi har inget val, man säger bara nej, nej, nej. Katastrof hotar. ÅHS är efterblivet. Vi får inga sökande. Det blir säkert dyrare".

Sedan refererade ledamot Pettersson till Finlandskabeln, Pommerndockan och kanske till vindkraftverken och Gripöprojektet etc. Jag skulle väl säga att tack och lov var det en diskussion. Tack och lov var det en del som sade nej och en del som sade ja. Det hör till spelreglerna i en demokrati. Jag tycker att det ska man välkomna. Jag skulle bli väldigt, väldigt olycklig om detta lagting alltid säger ja, ja, ja till det som kommer från landskapsregeringen. Vi behöver en kritisk debatt.

Jag ska komma in på några aspekter i min uppföljande replik här. Det handlar om kopplingen till Svenskfinland.

Vi har ett val. Jag väljer ja. Ni andra väljer vad ni vill. Jag tycker att det har funnits en jätte kritisk debatt åt alla möjliga håll, så det här ärendet började småningom var penetrerat ur alla tänkbara synvinklar.

För det första så har vi en alldeles otroligt fin sjukvård på Åland. Vi är inte väldigt efterblivna.

Men sen finns det en aspekt som är en ny aspekt, som jag nog har lyft fram i någon sidokommentar, och det är kopplingen till Svenskfinland. Vi kommer inte att ha råd med den specialsjukvård vi har just nu i framtiden. Vi har svårt att rekrytera. Vi kommer att samarbeta allt mera med Egentliga Finland och med Österbotten där vi kan har stora synergier också med personal som kan komma hit och hjälpa oss och vi kan uppdatera våra kunskaper på sjukhuset i Åbo och på Vasa centralsjukhus. Men jag har ingen preferens. Jag tror att vi har en liten belägenhet på Åland att vi ska köra vårt eget, man väljer separatism väg i stället för samverkans väg med det övriga Svenskfinland. Det är väldigt, väldigt tråkigt. Vi har alla ett val och man kan också rösta blankt.

Jag uppfattade inte riktigt någon fråga. Det var mera som en liten föreläsning.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar.
I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet och Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.
Avsnitten inklusive moment och motiveringar föreläggs i sin helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Talmannen uppmanar dem som vill lägga framlägga ändringsförslag och understöda dem att begära ordet genom att räcka upp handen istället för att begära ordet elektroniskt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR, avdelning 80-88 Myndigheter samt fristående enheter i dess helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER, avdelning 892 Finansiella poster i dess helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar, avdelning 80–88 Myndigheter samt fristående enheter i dess helhet. Godkänt.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen. Begärs ordet?

Tack, talman! Som jag aviserat i tidigare anförande så önskar jag föra min reservation till omröstning.

Tack, talman! Jag ber att få understöda ledamot Kanborg.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamoten Egeland, har föreslagit att klämmarna ersätts av en kläm med följande lydelse: "att lagtinget avslår landskapsregeringens förslag till första ändring av budgeten för 2024."

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets motivering. Begärs ordet?

Talman! Oberoende av utfallet här så tycker jag att man kunde ändra sista meningen enligt följande: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att tillse att en komplettering görs i den fortsatta beredningen genom att efterhöra prisnivån i de finländska välfärdsområdena där upphandling av vårdinformationssystem utförs och där sålunda prisuppgifterna är offentliga."
Det här är viktig information också för framtiden och som en vägledning för landskapsregeringen via myndigheten Ålands hälso- och sjukvård.

Talman! Jag ber att får understöda ledamoten Lindéns ändringsförslag.

Lagtingsledamoten Mogens Lindén, understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom, har föreslagit ett tillägg till betänkandets motivering med den lydelse den har i det papper som delats ut till lagtingsledamöterna.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mogens Lindéns ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Motiveringen är därmed behandlad.

Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.