2023-2024 -> M03 -> FNUutlåtande0120232024.htm
| |
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 1/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2024-04-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets utlåtande
Landskapsregeringens externpolitik
· Landskapsregeringens meddelande M 3/2023-2024
· Självstyrelsepolitiska nämndens begäran om utlåtande
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 8 mars 2024 med hänvisning till 56 § arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt finans- och näringsutskottets utlåtande över meddelandet.
Utskottet har valt att koncentrera sitt utlåtande på skattegränsen och på sjöfartens utsläppsrätter.
Skattegränsen
Skattegränsen mellan Åland och omvärlden kan fortsättningsvis klassificeras som problematisk. Ålands näringsliv r.f. har nyligen genomfört en enkät bland sina medlemmar om hur de upplever skattegränsen. Hälften av de svarande framhöll tidsåtgången som det största problemet och den övriga hälften olika varianter av anmälningshanteringen. En betydande tid åtgår också till att upplysa sina leverantörer om förtullningshanteringen, vilket kan leda till att leverantören väljer att inte sälja sina varor till Åland överhuvudtaget.
Oberoende hur tulldeklarationen görs så kostar förtullningen, ettdera i form av egen arbetstid eller som en direkt utgift till en speditör. Leveranser med litet värde får därigenom en oproportionerligt hög kostnad i förtullningsavgift. Någon respondent menar att det i stort sett är omöjligt att bedriva näthandel från Åland.
Även exporten från Åland till Sverige har blivit problematisk i och med avsaknaden av tullkontor i hamnarna.
Ålands näringsliv r.f. har med hjälp av finansiering från landskapsregeringen och några medlemsföretag inrättat ett skattegränskontor som ska verka under en treårs period. Kontoret har en sakkunnig som ska arbeta med intressebevakningen och en rådgivare för den praktiska vägledningen till företag och privatpersoner i skattegränsfrågor.
Utskottet noterar att de byråkratiska hindren såväl för det landbaserade näringslivet som privatpersoner ökat under de senaste åren. Landskapsregeringen har aviserat ett intensifierat arbete vilket innefattar bland annat tillsättandet av en referensgrupp, samt ett utökat informationsarbete österut och västerut, vilket utskottet välkomnar.
Utskottet anser också att det finns ett behov och ett bredare intresse av att kartlägga skatteundantagets samhällseffekter. Utskottet välkomnar att ÅSUB engageras på sätt eller annat i detta arbete. Utskottet vill också i detta sammanhang framhålla sjöfartens stora betydelse för Finlands utrikeshandel och försörjningsberedskap. Den promemoria som tagits fram av sjöfartsrådet Hans Ahlström på landskapsregeringens uppdrag avses kompletteras med det sammanställda data ur Ålands näringslivs enkät och sedan delges till finländska myndigheter.
Utskottet önskar att landskapsregeringen på ett transparent och regelbundet sätt fortsättningsvis redovisar hur arbetet fortskrider.
Utskottet ser det som viktigt att prioritera arbetet med att delta i förhandlingarna gällande den framtida tullkodexen för EU.
Utskottet vill lyfta möjligheten att i ett senare skede av arbetet göra ett initiativ gentemot riksdagen.
Sjöfartens utsläppsrätter
Systemet med utsläppsrätter infördes inom EU år 2005 och omfattade då energiproduktionen och den tunga industrin. Från och med år 2024 infördes även sjöfarten i systemet med utsläppshandel. Endast fartyg med en dräktighet över 5 000 bruttoregisterton (brt) omfattas av systemet. I landskapets skärgårdsflotta omfattas för tillfället inget fartyg av kravet på utsläppsrätter. Detta kan dock ändras eftersom en utredning pågår om det går att sänka den lägre gränsen till 400 brt, vilket skulle innebära att skärgårdsflottan omfattas av utsläppsrätterna.
Passagerartransporterna till och från Åland och det finländska fastlandet har beviljats ett ö-undantag från systemet fram till och med 2030.
Utsläppshandelssystemet bygger i korthet på att utsläppsaktörerna tilldelas en viss mängd utsläppsrätter (räknat som ton CO2) som sedan lämnas in när den årliga förbrukningen konstaterats. Om det saknas rätter måste utsläpparen köpa rätter eller betala en straffavgift. På motsvarande sätt kan rätterna säljas om utsläppen varit lägre än tillgången på rätter. Genom denna mekanism skapas ett incitament att minska de egna utsläppen. För att utsläppen ska minska på en europeisk nivå minskas antalet utsläppsrätter kontinuerligt.
Ett övergripande system som ska gälla all handel med fossila bränslen är under förberedelse (ETS2).
Ålandsdelegationen har i ett utlåtande från den 10 februari 2023 konstaterat att sjöfartens utsläppsrätter ligger inom landskapets behörighet.
Landskapet erhåller inkomster från utsläppshandeln som en överenskommen del av statens inkomster från det europeiska utsläppshandelssystemet. Intäkterna bokförs på Energimyndigheten och uppgick under 2023 till 162 000 euro. I och med att sjöfarten införs i handelssystemet kan intäkterna förväntas öka eftersom en stor del av Finlands fartygsflotta är registrerad i landskapet. Enligt vad utskottet erfar pågår förhandlingar mellan landskapsregeringen och riksmyndigheterna om den framtida fördelningen av intäkterna från utsläppshandeln.
Utskottet betonar att den framtida intäktsfördelningen får betydande konsekvenser för landskapets ekonomi. Med tanke på den potentiella utvecklingen inom detta område vill utskottet betona vikten av att skärgårdsflottan kan genomgå en snabb omställning mot ett fossilfritt tonnage.
Ärendets behandling
Utskottet har den 8 mars 2024 beretts möjlighet att avge ett utlåtande över landskapsregeringens meddelande.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, byråchefen Runa Tufvesson och juristen Anne Vainionpää från finansavdelningen, avdelningschefen Linnea Johansson från näringsavdelningen, byråchefen Gustav Blomberg och avdelningsjuristen Magnus Unger från näringsavdelningen, myndighetschefen Henrik Juslin från Energimyndigheten, verkställande direktören Susanne Olofsson och skattegränssakkunnige Valtteri Satomaa från Ålands näringsliv, direktören för posttjänster Eivor Granberg, Oskar Dahlman och Linda Håkans från Åland Post Ab.
Utskottet deltog därtill i ett skattegränsseminarium som ordnades av landskapsregeringen den 20 mars 2024.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordförande Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att självstyrelsepolitiska nämnden i sitt utlåtande beaktar utskottets synpunkter.
| |||||||
|
|
| ||||||
|
|
| ||||||