Ltl John Holmbergs reservation gällande Avsnittet ”Landskapets ekonomi”

	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	John Holmberg	2021-05-28
	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 13/2020-2021 gällande budgetförslag nr 4/2020-2021

 

Avsnittet ”Landskapets ekonomi”

 

 

Motivering

 

Avsnittet ersätts i sin helhet.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att avsnittet får följande lydelse:

 

Utskottet ser allvarligt på den ekonomiska situationen och saknar konkreta åtgärder från landskapsregeringens sida i såväl tilläggsbudgetförslag två som meddelandet för att uppnå en ekonomi i balans. Utskottet noterar den transparenta beskrivningen av det ekonomiska läget 2021-2024 samt det sparförslag som vidtas via budgetramar. Utskottet ser att den ekonomiska politiken behöver fler och större åtgärder än så och påminner om tidigare betänkanden under mandatperioden. Utskottet är också frågande till om plattformen årsbudget 2021 är rätt nivå att utgå från, där ett årsbokslut skulle varit mer riktgivande och gett större möjligheter att uppnå det tänkta inbesparingsmålet. För att uppnå en ekonomi i balans och framtida överskottsmål krävs större fokus på kostnadssidan inom den offentliga ekonomin. Speciellt med tanke på att ekonomiskt utrymme behöver frigöras för att parallellt bibehålla en tillväxtpolitik som främjar intäktssidan. Trots utmaningarna i att prognostisera intäktssidan behöver landskapsregeringen ha en längre framförhållning i det ekonomiska arbetet än fram till 2024. Idag finns inte några signaler om att landskapsregeringens lånebehov kommer att minska i närtid, utskottet konstaterar att det ekonomiska scenariot efter 2024 är oaktat.

Utskottet ser nackdelarna i att enbart förlita sig på ett allmänt sparkrav, då vissa verksamheter riskerar så allvarliga kvalitetsförsämringar att nya kostnadsdrivande insatser krävs.

Landskapsregeringen behöver, för att uppnå en hållbar ekonomi, arbeta mer med ekonomisk styrning och nyckeltal genom ett målfokus som kan behöva förändras över tid. Utskottet har idag mycket svårt att följa den ekonomiska politikens riktning och följder efter 2024 och detta är problematiskt, speciellt under rådande omständigheter. I detta ekonomiska processarbete behöver linjedragningar göras kring den offentliga sektorns kärnuppgifter och en snabb agenda gällande konkurrensutsättningar och reformprogram. För att trygga att den fastslagna ekonomiska politiken får ett brett stöd, är det av stor vikt att lagtinget inkluderas i arbetet och endast så kan hållbara överenskommelser uppnås. Den ekonomiska politiken riskerar i annat fall bli fragmenterad och statisk. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att ta fram ett lag-PM i syfte att reglera hanteringen av ramar, överskottsmål och krav på rapportering om måluppfyllelse och att därefter revidera den åländska finansförvaltningslagen i syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar ekonomi.

Utskottet ser ett starkt behov av att landskapsregeringen sätter upp mål över när ekonomin ska vara i balans sett till strukturellt underskott samt investeringsbehov. Ekonomi i balans 2027 är en rimlig estimering för att tidsmässigt hinna vidta nödvändiga åtgärder som krävs för att uppnå önskade riktningsförändring i det ekonomiska arbetet och för att undvika ett skenande lånebehov.

Utskottet ser behov att påminna om det stora reformbehov som föreligger inom det offentliga Åland och de skrivningar utskottet tidigare gjort i frågan. Den enskilt viktigaste reformen är en kommunreform. Allt fler kommuner har svårigheter att upprätthålla sina lagstadgade uppgifter och därmed riskerar enskilda ålänningar komma i kläm. Landskapsregeringens kommunpolitik är allt annat än hållbar och landskapsregeringen innehar det övergripande ansvaret. Kriskommunlagstiftningen är elementär via det sätt landskapsregeringen nu väljer att hantera det åländska kommunfältets utmaningar. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att avlämna lagstiftning beträffande definition och hantering av kriskommuner under inkommande höst.

Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att förbereda reformpaket i skyndsam ordning och återkomma i årsbudget 2022 med konkretisering av reformplaner inom exempelvis följande områden:

Ersättarsystemet i lagtinget

Automatiserat beslutsfattande

Förlängd läroplikt

Äldreomsorgen

Pensionsfonden

Utmanarrätter

etc.

Utskottet ser konkurrensutsättningar som ett självklart led i arbetet med att uppnå en ekonomi i balans. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i skyndsam ordning skapa förutsättningar till att konkurrensutsätta verksamheter som det finns inget eller litet behov av att driva i egen offentlig regi. Konkurrensutsättning minskar budgetslitage, men ger även stimulerande signaler gällande företagande och entreprenörskap. Vägunderhåll, Fordonsmyndigheten och Ålands fiskodling Guttorp är exempel på verksamheter vilka kunde konkurrensutsättas.

Den offentliga sektorns storlek bör minskas av ekonomiska orsaker och för möjligheten till bibehållen god välfärdskärna. Landskapsregeringen behöver fastställa vilka verksamhetsområden som kommer att påverkas eller dras in, alternativt konkurrensutsättas för att uppnå ett ekonomiskt utrymme motsvarande ca 10 miljoner euro. Färdriktningen för detta presenteras i samband med årsbudgeten 2022.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i samförstånd med berörda fackförbund utvärdera Ålandstillägget och dess ekonomiska påverkan på den offentliga ekonomin. Ålandstilläggets framtida existens behöver ses på i ljuset av en ekonomi i balans och möjligheterna att på sikt frigöra utrymme för ett jobbskatteavdrag som kommer samtliga arbetande ålänningar till godo. En tydlig åtgärd som en stark katalysator för den åländska arbetslinjen.

 

 

Mariehamn den 28 maj 2021

 

John Holmberg