Landskapsregeringen har den 30 mars 2026 till lagtinget överlämnat ett meddelande om arbetet med att uppnå de strategiska utvecklings- och delmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Utvecklings- och hållbarhetsagendan på Åland

Utskottet konstaterar att utvecklings- och hållbarhetsagendan utgår från Förenta nationernas Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Syftet är att samhället på ett strategiskt och långsiktigt sätt ska möta vår tids stora utmaningar, såsom klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald, begränsade naturresurser och människors välbefinnande. De lokala målen för Åland omfattar sju strategiska utvecklingsmål, 40 delmål samt 25 huvudindikatorer, vilka används för att mäta graden av måluppfyllelse.

I ett internationellt perspektiv är Ålands arbete med hållbarhetsagendan en del av ett globalt arbete, där världens länder omsätter Förenta nationernas målsättningar i praktiken. Europeiska unionen har formulerat ambitiösa målsättningar för att öka beredskapen och minska beroendet av fossila bränslen. Ålands konkurrenskraft är beroende av att vår långsiktiga strategi följer linjerna i den europeiska politiken eftersom EU:s åtgärder påverkar landskapet via exempelvis våra strukturfondsprogram, digitala tjänster eller regelverk för den logistik som är central för Ålands välmående.

Det formella arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagendan inleddes i samband med att lagtinget den 10.09.2014 beslöt att anteckna strategi för hållbar utveckling (M 2/2013-2014) för kännedom. Meddelandet handlade i korthet om ett gemensamt politiskt arbete i syfte att främja Ålands långsiktiga strategi för hållbar utveckling med målet att Åland ska vara ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle år 2051. Arbetet utvecklades därefter till en politiskt förankrad agenda med övergripande samhällsmål och ett konstaterande av behovet av ett tvärsektoriellt arbetssätt. I samband med detta skapades nätverket bärkraft.ax år 2016 som senare år 2018 blev en egen förening (bärkaft.ax Åland rf). År 2026 är arbetet med hållbarhetsagendan en del av samtliga politikområden inom landskapsregeringens verksamhet samtidigt som föreningen bärkaft.ax Åland r.f. handhar en hållbarhetslotsfunktion. Hållbarhetslotsar kan ses som en samordnande resurs för organisationer och aktörer som arbetar eller önskar arbeta enligt Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, dessa aktörer benämns som medaktörer i hållbarhetsarbetet. Medaktörerna består både av offentlig- och privat sektor samt civilsamhället. Medaktörerna har i sin tur olika typer av nätverksgrupper.

Sedan år 2016 har det funnits ett Utvecklings- och hållbarhetsråd vilket är ett strategiskt samarbetsorgan inom Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Rådet ska bland annat främja, samordna och följa upp arbetet för ett långsiktigt hållbart Åland. Rådet består av representanter från offentlig sektor, näringsliv, utbildning och civilsamhälle. Hållbarhetsrådet har år 2026 representanter från Ålands lagting, Ålands landskapsregering, privata sektorn, kommunala sektorn samt civilsamhället.

Utskottet har i detta betänkande valt att särskilt se över utvecklings- och hållbarhetsarbetet på Åland med fokus på indikatorer, struktur, kommunikation samt kostnader och mervärde. Utskottet konstaterar att lagtinget har ett betydande ansvar i genomförandet och uppföljningen av utvecklings- och hållbarhetsagendan genom lagstiftningsarbete, budgetbehandling och behandlingen av meddelanden rörande hållbarhetsarbetet. Genom dessa uppgifter bidrar lagtinget till att hållbarhetsmålen integreras i landskapets politik och förvaltning. Utskottet framhåller samtidigt att lagtingets utskott har en viktig funktion i att granska, följa upp och belysa hållbarhetsarbetet inom sina respektive ansvarsområden. Mot denna bakgrund har utskottet i föreliggande betänkande valt att särskilt uppmärksamma utvecklingsområden och förbättringspotential inom det åländska hållbarhetsarbetet.

Utskottet konstaterar vidare att utvecklings- och hållbarhetsmeddelandet är omfattande. Meddelandet kunde med fördel förkortas och ges en tydligare och mer lättillgänglig utformning. Utskottet ser ett värde i att språket och framställningen i högre grad anpassas för att vara folkligt, lättläst och begripligt även för en bredare allmänhet, vilket också kan bidra till en starkare förankring och ett större engagemang kring hållbarhetsfrågorna.

Mål, delmål och huvudindikatorer

Utskottet noterar att genomförandet av hållbarhetsagendan följs upp genom återkommande statusrapporter. Den senaste rapporten, statusrapport 6, publicerades i slutet av år 2024. Statusrapporternas utformning har förändrats över tid och i den senaste rapporten redovisas uppfyllnadsgraden för respektive delmål inom de sju strategiska utvecklingsmålen. Utskottet konstaterar att bedömningen av delmålens uppfyllnadsgrad baserar sig på data från bland annat Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), rapporter från privata aktörer, Ålands landskapsregering, övriga myndigheter samt universitet. Uppgifterna sammanställs och presenteras genom de 25 huvudindikatorerna.

Utskottet erfar att arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagenden omfattar ett brett spektrum av områden, från välmående till hållbar konsumtion och produktion. Utskottet anser att landskapsregeringen med fördel kan överväga huruvida det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet ska innefatta en tydligare prioritering mellan de strategiska utvecklingsmålen och dess delmål, i syfte att rikta resurser och insatser mot de områden man bedömer att behöver prioriteras. Utskottet anser att det i varje regeringsprogram inför en ny mandatperiod kan tydliggöras vilka prioriteringar som avses genomföras vad beträffar utvecklings- och hållbarhetsarbetet.

Utskottet konstaterar att indikatorerna utgör en central del i uppföljningen av såväl delmålen som de sju strategiska utvecklingsmålen. Indikatorerna bör vara relevanta, valida och mätbara, bygga på evidens samt tydligt ange utvecklingsriktning och resultat. Därutöver bör indikatorernas utfall vara möjliga att påverkas av de aktörer som ansvarar för de områden som mäts.

Utskottet har noterat att Secure Flourishing Index (utvecklat av The Human Flourishing program på Harvards Universitet) används som mätinstrument utgående från ÅSUB:s data, vilket utgör huvudindikator för delmål 1.4 i statusrapport 6. Utskottet konstaterar att indexet har varit föremål för kritik från forskare och andra sakkunniga. Samtidigt framhåller utskottet att vetenskaplig granskning och kritisk diskussion är en naturlig och viktig del av forsknings- och utvecklingsarbetet.

Utskottet anser därför att valet av indikatorer bör följas av en kontinuerlig diskussion om deras för- och nackdelar samt att indikatorernas styrkor och begränsningar tydligt bör redovisas för att säkerställa transparens och tillförlitlighet i uppföljningsarbetet.

Resurser och resultat

Utskottet har valt att närmare se över kostnaderna för utvecklings- och hållbarhetsarbetet sedan arbetets inledning år 2015. Utskottet konstaterar att det är svårt att exakt fastställa kostnadernas omfattning, eftersom bedömningen påverkas av hur utvecklings- och hållbarhetsarbetet definieras och avgränsas. Det kan exempelvis hävdas att stora delar av landskapets verksamhet och budget i någon mån omfattas av hållbarhetsarbetet, då hållbarhetsmålen är sektorsövergripande och berör samtliga politikområden. Därtill bedrivs arbete med anknytning till hållbarhetsagendan även utanför landskapsregeringens direkta verksamhet, såsom inom kommunerna, civilsamhället och den privata sektorn.

För att möjliggöra en mer avgränsad och överskådlig bild av resursanvändningen har utskottet valt att fokusera på kostnader inom landskapsregeringens egen verksamhet under perioden 2015–2025. I översynen ingår kostnader för uppgifter med huvudsakligt ansvar för utvecklings- och hållbarhetsagendan, kostnader hänförliga till berörda avdelningars arbete samt finansieringen av den lotsverksamhet som drivs inom föreningen bärkraft.ax Åland rf. Kostnader inom underlydande myndigheter och landskapsägda bolag ingår inte i analysen.

Utskottet betonar att den redovisade kostnaden ska betraktas som en uppskattning och inte som en exakt kostnadsredovisning. Detta beror på att hållbarhetsarbetet till stor del är integrerat i den ordinarie verksamheten och att arbetsinsatser kopplade till hållbarhetsfrågor i regel inte särredovisas inom landskapsförvaltningen.

Utifrån denna avgränsning och de uppgifter som utskottet erhållit uppskattar utskottet att kostnaderna för utvecklings- och hållbarhetsarbetet under perioden 2015–2025 uppgått till cirka 2,7 miljoner euro, vilket motsvarar i genomsnitt omkring 245 000 euro per år. Utskottet anser att kostnaderna bör bedömas i relation till de samhälleliga och ekonomiska mervärden som arbetet sannolikt har bidragit till, såsom ökad medvetenhet kring miljömässig och social hållbarhet, stärkta sektoröverskridande samarbeten, förbättrade förutsättningar för innovation samt en möjlig ökad synlighet och attraktionskraft för Åland.

Samtidigt konstaterar utskottet att det är svårt att göra en samlad och objektiv bedömning av utvecklings- och hållbarhetsarbetets konkreta mervärde för det åländska samhället. Särskilt svårt är det att fastställa tydliga orsakssamband mellan hållbarhetsagendan och samhälleliga förändringar eller omställningar. Utskottet anser därför att landskapsregeringen i kommande redovisningar och meddelanden i större utsträckning bör tydliggöra vilka konkreta insatser som genomförts samt i vilka fall det är möjligt att påvisa ett samband mellan utvecklings- och hållbarhetsagendan och uppnådda resultat.

Utskottet är medvetet om att en sådan avgränsning och uppföljning kan vara svår att genomföra i praktiken. Samtidigt bedömer utskottet att en tydligare koppling mellan kostnader, åtgärder och resultat är viktig för att stärka transparensen, möjliggöra bättre uppföljning och bidra till en ändamålsenlig användning av offentliga medel.

Utskottet anser vidare att ett ökat fokus på det praktiska arbetet tillsammans med medaktörerna kunde stärka genomförandet av hållbarhetsagendan, för att i större utsträckning prioritera konkreta och verksamhetsnära åtgärder. Som ett exempel kunde landskapsregeringen överväga att utveckla funktionen i form av hållbarhetslotsar vars uppgift redan är att bistå aktörer i det praktiska hållbarhetsarbetet och främja samverkan mellan olika samhällssektorer.

Utskottet anser att frågor som rör ekonomi och hållbar tillväxt borde ha getts ett större utrymme redan i det inledande utvecklings- och hållbarhetsarbetet och ska ha en tydlig och självklar plats i det fortsatta arbetet. En långsiktigt hållbar samhällsutveckling förutsätter stabil och välfungerande ekonomi.

Utskottet bedömer därför att ekonomiska perspektiv och frågor om tillväxt bör integreras tydligt i det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet för att säkerställa långsiktighet, realism och genomförbarhet.

Ett enhälligt Finans- och näringsutskott slog i sitt betänkande (14/2013-2014) 2014 fast att det är viktigt att landskapsregeringen ”...beaktar behovet av BNP tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden.”

Ett enhälligt lagting stod bakom skrivningen vilket gör att detta måste ses som det politiska fundamentet för hela hållbarhetsarbetet. En politisk beställning av ett enigt lagting och en grundförutsättning för att kunna hävda oss i konkurrensen med andra omkringliggande områden.

Betydelsen av en fungerande arbetsmarknad, ekonomiskt välmående befolkning och åländska företags möjligheter att konkurrera ska inte underskattas. Finans- och näringsutskottet har vid flertal tillfällen påpekat betydelsen av avläsbara mål och nyckeltal. Detsamma bör gälla utvecklingen av den åländska tillväxten som bör ha en realekonomisk tillväxt, allt för att skapa optimalt momentum i arbetet för en hållbar samhällsekonomi. Tillväxtfrågor bör därför integreras tydligt i det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet.

Utskottet konstaterar att utvecklings- och hållbarhetsagendan under det senaste årtiondet bidragit till att hållbarhetsfrågorna i ökad utsträckning integrerats i ordinarie styrning och planering inom landskapsregeringen. Agendan har bland annat bidragit till att skapa ett gemensamt ramverk där vision, strategiska mål, åtgärdsplanering och uppföljning kopplas samman med verksamhetsplanering, budgetprocesser, program och strategier.

Genom nätverket Bärkraft, utvecklings- och hållbarhetsrådet samt olika nätverksgrupper har mötesplatser skapats där aktörer som traditionellt verkat i separata strukturer kunnat utveckla gemensamma arbetssätt.

Utskottet konstaterar också att arbetet bidragit till ökad kontinuitet i samhällsutvecklingen genom att delmål, indikatorer, färdplaner och återkommande statusrapporter etablerats som verktyg för uppföljning. Därigenom har en gemensam struktur skapats som underlättar både långsiktig planering och politisk samstämmighet över sektor- och mandatperiodsgränser. Utskottet konstaterar att arbetet behöver utvecklas och förändras framöver för att säkerställa samtliga sektorers fortsatta engagemang och delaktighet.

Struktur och kommunikation

Utskottet noterar att utvecklings- och hållbarhetsrådet år 2025 beslutat om en strategisk kommunikationssatsning för perioden 2026–2027 med syfte att öka kännedomen om hållbarhetsagendan bland allmänheten. Utskottet bedömer att hållbarhetsagendan och dess struktur kan uppfattas som otydlig, inte enbart bland allmänheten utan även bland beslutsfattare och olika medaktörer. Mot denna bakgrund understöder utskottet rådets ambition att stärka kommunikationen kring hållbarhetsarbetet.

Utskottet noterar vidare att utvecklings- och hållbarhetsrådet den 11 februari 2026 senast fastställt sitt mandat (Mandat för utvecklings- och hållbarhetsrådet, 11.02.2026), i mandatet beskrivs bland annat mandatperioder, utnämning av rådets medlemmar och huvudsekreterare samt rådets arbetssätt och beslutsformer.

Utskottet noterar att utvecklings- och hållbarhetsrådet inom ramen för sitt mandat äger rätt att utse funktionen som rådets huvudsekreterare, samtidigt som kostnaderna finansieras genom landskapsregeringens budget och landskapsregeringen är arbetsgivare. Utskottet anser att denna ordning kan ge upphov till frågor kring ansvarsfördelning, särskilt mot bakgrund av rådets centrala roll i genomförandet och kommunikationen av hållbarhetsagendan.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i meddelandet aviserar att delar av hållbarhetsarbetet och dess organisatoriska struktur kan komma att kodifieras genom lagstiftning. Mot bakgrund av den aviserade lagstiftningen anser utskottet att det finns skäl att särskilt överväga om frågor som rör rådets struktur, organisatoriska ställning och ansvarsfördelning bör regleras eller förtydligas.

I mandatet framgår att rådet under mandatperioden särskilt ska arbeta för ”konkret handling för att uppnå målen till 2030”. Utskottet anser att ett ökat fokus på konkreta åtgärder är nödvändigt för att stärka trovärdigheten och förankringen i hållbarhetsarbetet. Utskottet erfar att det i vissa sammanhang finns en uppfattning om att hållbarhetsarbetet präglas av bristande konkretisering, vilket riskerar att leda till minskat engagemang eller passivitet bland medaktörer. Enligt utskottets bedömning gäller denna risk särskilt privata aktörer och kommuner, där resurserna ofta är begränsade och behovet av tydlig praktisk nytta är stort. Utskottet framhåller därför vikten av att hållbarhetsarbetet i ökad utsträckning kopplas till konkreta verktyg och åtgärder som samtidigt kan främja samhällsutveckling, näringslivets konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sådana insatser bedöms kunna skapa incitament för ett mer aktivt deltagande samt bidra till att fler aktörer engagerar sig i hållbarhetsagendan.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen sedan år 2022 har valt att koppla Ålands arbete för hållbar utveckling och den så kallade ”Everyone Can Flourish”-modellen till ambitioner om att bidra till global fred. Utskottet noterar att sambandet mellan Ålands självstyrelsepolitiska verktyg och möjligheten att påverka internationell fredsutveckling framstår som otydligt och endast i begränsad utsträckning konkretiseras i meddelandet.

Vidare noterar utskottet att landskapsregeringen under 2025 har initierat ett internationellt nätverksprojekt tillsammans med ett antal internationella organisationer och akademiska aktörer. Utskottet efterlyser en tydligare redogörelse för projektets praktiska innehåll, finansiering, ansvarsfördelning, kostnader, resursanvändning och förväntade resultat kopplade till projektet samt dess internationella aktiviteter. Det framgår inte vilka konkreta effekter projektet förväntas få för Åland och det åländska samhället.

Utskottet anser vidare att det finns anledning att förhålla sig återhållsamt till att göra det 2025 initierade ”Everyone Can Flourish” till ett centralt inslag i Ålands externpolitik innan modellen har utvärderats närmare och dess konkreta mervärde tydligare kunnat påvisas.

Utskottet konstaterar att utvecklings- och hållbarhetsarbetet till vissa del präglas av fokus på visionära formuleringar och berättande framställningar. Utskottet bedömer därför att det finns ett värde i att i högre grad betona konkreta åtgärder, praktiska lösningar och tydligt mätbara resultat. Utskottet erfar att ett konkret och verksamhetsnära angreppssätt tenderar att i större utsträckning engagera och motivera aktörer att delta i utvecklings- och hållbarhetsarbetet än vad ett alltför omfattande fokus på övergripande gör.

Överväganden och slutsatser

Utskottet anser att ett hållbart samhälle utgör en förutsättning för såväl näringslivet och ekonomin som för den sociala utvecklingen på Åland och därför inte enbart bör betraktas som en kostnad. Ett långsiktigt hållbarhetsarbete som förenar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet kan stärka samhällsgemenskapen, främja jämlikhet och delaktighet samt bidra till invånarnas trygghet och välbefinnande. Samtidigt stärker ett hållbart samhälle Ålands attraktionskraft, konkurrenskraft och långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Utskottet bedömer därmed att utvecklings- och hållbarhetsagendan utgör en ändamålsenlig plattform för arbetet mot ett långsiktigt hållbart Åland.

Utskottet anser samtidigt att det strategiska hållbarhetsarbetet fortlöpande bör utvecklas och anpassas. För att säkerställa att hållbarhetsagendan leder till konkreta och mätbara resultat krävs enligt utskottets mening ett tydligare fokus på prioriteringar, praktisk genomförbarhet, uppföljning och konkret nytta. Ett hållbarhetsarbete som präglas av tydlighet, ansvarstagande och konkretism bedöms ha bättre förutsättningar att upprätthålla förtroendet för arbetet och främja ett fortsatt brett engagemang bland samhällets olika aktörer.

Utskottet har gjort en utvärdering av det strategiska utvecklings- och hållbarhetsarbetet, och betänkandet kan ses som en grund för det fortsatta arbetet fram till 2030. Utskottet bedömer att det centrala framöver är att stärka hållbarhetsarbetets genomslag genom en tydligare kursändring närmare medaktörerna och det praktiska genomförandet.

Samhällsutvecklingen mot ökad hållbarhet sker redan i många avseenden fortlöpande genom förändringar inom näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Därför är det angeläget att hållbarhetsarbetet är tydligt och drivs på ett ändamålsenligt, effektivt och resultatinriktat sätt.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 april 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, finansministern Mats Perämaa, förvaltningschefen John Eriksson, koordinatorn Petra Granholm, huvudsekreteraren för utvecklings- och hållbarhetsrådet Micke Larsson, ledande hållbarhetslotsen Matilda Dreijer vid föreningen Bärkaft.ax Åland rf., generalsekreteraren Nina Ekelund vid Hagainitiativet, förbundsdirektören Minna Hellström vid Ålands kommunförbund, direktören Katarina Fellman vid Ålands utrednings- och statistikbyrå, tillförordnade verkställande direktören Dan Westerholm vid Ålands näringsliv, seniora hållbarhetsrådgivaren Erica Scott, verkställande direktören Robert Kjellberg vid Mariehamns energi samt verkställande direktören Niklas Lampi vid Ab Mathias Eriksson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordförande Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Roger Höglund, Jörgen Gustafsson, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Reservationer

Lagtingsledamot Wille Valve har lämnat in en reservation till betänkandet och lagtingsledamot Andreas Kanborg har lämnat in en reservation till betänkandet.

Närvarande

Betänkandet antogs efter omröstning som utföll med rösterna 5-2, varvid beslutet bifölls av ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman och ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson och Roger Höglund.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Jörgen Gustafsson, Anders Ekström, Roger Höglund, Wille Valve och Andreas Kanborg.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2025-2026 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 21 april 2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 13/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter