Jordförvärvslag för Åland

Jordförvärvslagen på Åland begränsar rätten att äga eller besitta fast egendom på Åland. Den som inte direkt i stöd av lagstiftningen har rätt att äga eller besitta fast egendom måste ansöka om jordförvärvstillstånd hos Ålands landskapsregering. Detta gäller, med några undantag, alla personer som saknar åländsk hembygdsrätt och alla juridiska personer. Begränsningarna i rätten att äga eller besitta fast egendom på Åland infördes ursprungligen i samband med Nationernas Förbunds beslut 1921 som innebar att Finland tillerkändes suveräniteten över Åland. Kontrollen över den fasta egendomen var en del av det minoritetsskydd som skapades för att garantera det svenska språket och kulturen på Åland. Jordförvärvsreglerna baserades från början på ett inlösenförfarande. Inlösenförfarandet tillämpades fram till 1 februari 1975 då "Lag om inskränkning i rätten att förvärva och besitta fast egendom i Landskapet Åland" trädde i kraft, ÅFS 1975/7 och FFS 3/1975.

Jordförvärvslagen för Åland är antagen gemensamt av Finlands riksdag och Ålands lagting. Lagen kan ändras endast genom samstämmiga beslut av riksdagen och lagtinget. I riksdagen ska beslutet fattas på samma sätt som ändring av grundlag och i lagtinget ska beslut fattas med två tredjedelars majoritet.

Här nedan är förarbetena till ursprungslagen samt till dess ändringar:

ÅFS 1975/7, FFS 3/1975

Landstinghandlingar

Riksdagshandlingar

ÅFS 1991/72, FFS 1145/1991

Landstingshandlingar

Riksdagshandlingar

ÅFS 2000/39, FFS 76/2000

Lagtingshandlingar

Riksdagshandlingar