Lagtingets hantering av EU-ärenden


Sammanfattning

  • Landskapsregeringens samråd med utskotten och självstyrelsepolitiska nämnden ska hållas i ett mycket tidigt skede av behandlingen
  • Lagtinget kan besluta att avge ett motiverat yttrande som ska delges Finlands riksdag om ett EU-initiativ strider mot subsidiaritetsprincipen
  • Landskapsregeringen ska lämna en årlig EU-redogörelse till lagtinget
  • Lagtingets utskott rekommenderas att regelbundet höra landskapsregeringen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ämnesområde

I lagtingsordningens 9 kapitel och i arbetsordningens 8 kapitel finns det bestämmelser om EU-ärenden. EU-samarbetet är primärt ett samarbete mellan regeringar och landskapsregeringen är det organ som inom landskapets behörighetsområde bevakar och utreder frågorna. Landskapsregeringen ska dock hålla lagtinget underrättat om framtidsplaner och initiativ i väsentliga frågor och genom diskussioner och samråd försäkra sig om fortsatt handlingsutrymme. Lagtinget har också en viss möjlighet att reagera om EU-kommissionens initiativ strider mot subsidiaritetsprincipen.

Det övergripande målet

Målet är att lagtingets hantering av EU-ärenden ska ha den bredd och intensitet som krävs för att EU-ärenden ska vara en del av lagtingets löpande arbete.

Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget ska kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig. EU-hanteringen bör slutligen i största möjliga utsträckning präglas av transparens.

Samråd

Arbetsordningens 45§, som reglerar samråd i EU-ärenden, tar sikte på olika förslag som är under beredning inom EU. Lagtinget ska då ett förslag är av intresse för landskapet informeras om landskapsregeringens syn på förslaget i form av en skrivelse som utan dröjsmål sänds till talmannen för vidarebefordran till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. En skyldighet till samråd föreligger inte, såsom i Finlands riksdag, bara när det är fråga om ärenden som hör till lagtingets behörighet, utan den gäller alla ärenden som är av intresse för landskapet.

Det är angeläget att bestämmelsen om samråd efterlevs i praktiken så att samråd utan dröjsmål förs med lagtinget i frågor som är av intresse för landskapet. Samrådet bör om möjligt hållas före arbetet börjar i ministerrådets arbetsgrupper och helst innan regeringen i enlighet med grundlagens 96 § sänder sin skrivelse i ärendet till riksdagen.

Landskapsregeringen bör eftersträva att i den skrivelse som ska åtfölja ärendet tydliggöra landskapsregeringens ställningstaganden. Där det bedöms ändamålsenligt kan skrivelsen även innehålla förslag till sådana klämmar som enligt landskapsregeringens mening bör fogas till regeringens skrivelse till riksdagen i samma ärende.

Det är talmannen som beslutar att ett ärende ska sändas till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott för samråd. Talmannen kan även besluta att ge ett eller flera utskott tillfälle att avge utlåtanden till självstyrelsepolitiska nämnden. Nämnden fungerar som samrådsorgan när ett ärende berör flera utskott och nämnden kan begära yttranden av berörda specialutskott på motsvarande sätt som riksdagens stora utskott inhämtar utlåtanden från riksdagens specialutskott. Nämnden har på så sätt vid behov möjlighet till en sammanjämkning av olika specialutskotts ställningstaganden. På det här sättet blir ärendena belysta ur ett helhetsperspektiv samtidigt som hanteringen av EU-ärendena breddas till flera lagtingsorgan.

Under samrådsförfarandet kan diskussioner föras med flera av landskapsregeringens ministrar och det bör också finnas möjlighet till ett samrådsförfarande som är gemensamt för flera utskott. Över samråden ska det upprättas ett kortfattat protokoll såvida inte nämnden eller utskottet beslutar att ett särskilt yttrande skall ges till landskapsregeringen. Avsikten med samråden är att landskapsregeringen i snabb ordning ska föra en muntlig diskussion med nämnden eller utskotten. I protokollen finns en beskrivning av ordförandens sammanfattning av diskussionen. Protokollet undertecknas av ordföranden och sekreteraren utan justering i nämnden eller utskottet och en kopia av protokollet sänds till landskapsregeringen.

Informationsärenden

Vissa EU-ärenden är av intresse för landskapet utan att för den skull vara sådana ärenden som ska föras till samråd. Det kan här vara fråga om ärenden som inte längre är under beredning som till exempel redan antagna vit- och grönböcker samt kommissionens arbetsprogram. Redan fattade beslut kan vara av intresse med tanke på implementeringen eller eftersom de kan ge vägledning i fråga om kommande lagstiftning eller andra åtgärder från EU:s sida. Informationen kan också vara behövlig för lagtingets möjligheter att utöva kontroll. Vissa av de här ärendena förs idag till samråd fastän syftet närmast är att informera lagtinget.

För de här ärendena har det införts en särskild typ av informationsärenden, I -ärenden, där landskapsregeringen för ärenden till lagtinget utan regelrätt samråd men där utskotten eller nämnden ändå upprättar ett protokoll med synpunkter som landskapsregeringen bör beakta med tanke på framtiden. Ett ärende kan överlämnas till lagtinget som ett informationsärende trots att ärendet tidigare under beredningsskedet förts till nämnden eller utskottet för samråd.

Subsidiaritetskontrollen

Dokument från EU:s institutioner som sänds till Finlands riksdag enligt EU-fördraget och som innehåller ett utkast till en rättsakt som ska godkännas i riksdagen i lagstiftningsordning, sänds elektroniskt till lagtingets ledamöter omedelbart då de har inkommit till lagtinget.

Lagtingets ledamöter samt utskott kan begära att självstyrelsepolitiska nämnden ska ta upp ett sådant utkast till behandling. Kommer en sådan begäran ska nämnden först besluta om ärendet ska tas upp till behandling. Om ärendet tas upp till behandling ska en prövning göras av hur utkastet förhåller sig till subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget.

Ett förslag om att ett ärende ska tas upp till behandling ska väckas senast inom tre veckor från den dag då utkastet har sänts elektronisk till lagtinget, om inte självstyrelsepolitiska nämnden av särskilda skäl bestämmer något annat.

Självstyrelsepolitiska nämnden fattar på lagtingets vägnar beslut om lagtingets ståndpunkt om huruvida ett utkast till en rättsakt som ska godkännas i riksdagen i lagstiftningsordning överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Om nämnden anser att utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska beslutet också innehålla ett förslag till ett motiverat yttrande, som ska delges Finlands riksdag i enlighet med självstyrelselagens 59a §. Nämnden ska i sitt betänkande över landskapsregeringens EU-redogörelse avge en redogörelse över sin handläggning av subsidiaritetsärenden.

En årlig redogörelse från landskapsregeringen

Landskapsregeringen upprättar årligen en EU-redogörelse som lämnas till lagtinget. Redogörelsen är ett målsättningsdokument som tar sikte på framtiden. Tyngdpunkten utgörs av en politisk prioritering av problemen samt en strategi för åtgärdandet. I och med att redogörelsen ska vara årlig åstadkoms en automatisk revidering av såväl prioriteringen som strategin. I redogörelsen ska det även ingå en kortare uppföljning av föregående års redogörelse. Uppgifter om överträdelser kan ingå i redogörelsen.

Redogörelsen kan efter debatt i lagtinget, om talmanskonferensen och lagtinget bedömer det viktigt, remitteras till nämnden som kan inbegära utlåtanden från samtliga specialutskott. I utskottens utlåtanden borde tydliga slutsatser anges. Efter det att nämnden utarbetat ett betänkande hålls en ny debatt i lagtinget där ett beslut slutligen fattas.

Kontinuerlig EU-hantering i utskotten

Talmanskonferensen rekommenderar utskotten att regelbundet kalla de ansvariga ministrarna inom utskottets sakområde till "EU-hörande". Ministrarna kan givetvis åtföljas av berörda tjänstemän.

Vid EU-hörandet ger landskapsregeringen en allmän information om vilka nya ärenden som inkommit till landskapsregeringen och om vilka orsakerna är till att vissa ärenden inte förts till samråd. Vidare ska landskapsregeringen redogöra för hur redan aktuella ärenden framskrider.

Genom ett regelbundet hörande av landskapsregeringen får utskotten kontinuerligt information och därmed en bättre helhetsbild av sitt ansvarsområde. Utskotten får också möjlighet att informellt påverka landskapsregeringen och utskotten kan om de så önskar ta initiativ till samråd i ett visst ärende. Utskotten har också möjlighet att i sitt utlåtande över den ovan nämnda årliga redogörelsen uttala sig om vad som framkommit vid EU-hörandet.

Utskotten bör kontinuerligt följa EU-utvecklingen inom respektive ansvarsområde, bland annat genom eget inhämtande av information bland annat genom studieresor. Utskotten bör i ökad utsträckning anordna öppna utskottshöranden i EU-ärenden som är av allmänt intresse.

Sneakers Storeتخفيضات