Nordiska rådet har vid sin årliga session i Stockholm den 27–30 oktober beslutat att ge Åland, Färöarna och Grönland fasta platser i rådets presidium – den politiska ledning som styr rådets arbete mellan sessionerna. Beslutet innebär en historisk förändring i det nordiska parlamentariska samarbetet.

Presidiet består av företrädare för de nationella delegationerna från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, och kommer från och med den 1 januari 2026 även att omfatta representanter för de tre självstyrda länderna. Förslaget att ändra rådets arbetsordning för att utöka sammansättningen i presidiet för permanenta platser till de självstyrda länderna diskuterades under rådets presidiemöte tisdagen den 28 oktober och antogs under plenarsessionen idag den 30 oktober. Ändringen ska utvärderas efter två år. Förslaget antogs enhälligt med 61 röster för.

– Det här beslutet ger Åland en starkare röst i det nordiska samarbetet. Vi har länge eftersträvat en jämlik roll i de forum där beslut fattas, och nu har vi tagit ett viktigt steg i den riktningen. Det är glädjande att Nordiska rådet visar handlingskraft och reformvilja redan nu, i väntan på regeringarnas beslut om Helsingforsavtalet. Det stärker hela samarbetets demokratiska legitimitet säger Annette Holmberg-Jansson, ordförande av Ålands delegation till Nordiska rådet.

Beslutet om att ge Åland, Färöarna och Grönland fasta platser i presidiet togs samtidigt som de nordiska regeringarna fortsätter sin pågående översyn av Helsingforsavtalet – den rättsliga grunden för det nordiska samarbetet. En utredning som leds av professor Elina Pirjatanniemi vid Åbo Akademi analyserar hur avtalet kan moderniseras och eventuellt utvidgas till att omfatta nya samarbetsområden, inklusive säkerhets- och försvarspolitik samt de självstyrda områdenas status. Utredningen ska vara klar vid årsskiftet varefter de nordiska regeringarna går vidare i sin beslutsprocess.

–  Det är betydelsefullt att de självstyrande länderna – Åland, Färöarna och Grönland – nu erkänns som jämbördiga parter i presidiet. Det innebär inte bara ett erkännande av våra konstitutionella särdrag och våra egna parlamentariska mandat, utan också en konkret möjlighet att delta mer direkt i de beslut som formar det nordiska samarbetet framöver, kommenterade Liz Mattsson i sitt anförande under debatten på torsdagen.

Placerade klienter

Under sessionen lyfte Nina Fellman i en fråga till Finlands samarbetsminister Anders Adelcreutz ett konkret exempel på hur bristen på gränsöverskridande samarbete kan drabba enskilda medborgare. Hon uppmärksammade lagändring i Finland som fått negativa konsekvenser för åländska klienter placerade i vårdboenden i Sverige.

– Om vi menar allvar med att vara världens mest integrerade region måste vi också våga ha vård och omsorg över gränserna. Bristen på samarbete i sådana här frågor skadar våra egna medborgare, underströk Nina Fellman i sitt anförande.