Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter, lantråd, ministrar, fru generalkonsul och övriga närvarande

Vi har i dag samlats för den högtidliga öppningen av lagtingets sista arbetsår för den här mandatperioden.

Självstyrelselagsrevision

Fram till ett par veckor sedan levde ännu hoppet om att en proposition med förslag till en ny självstyrelselag skulle hinna överlämnas till riksdagen, så att den kunde färdigbehandlas före riksdagsvalet inkommande vår. Beskedet att det inte blir så leder helt naturligt till en stor besvikelse.

Jag delar er besvikelse, personligen och som landshövding. Jag var en av sekreterarna i Ålandskommittén som tillsattes 2013 och som leddes av president Tarja Halonen. Det har gått 13 år sedan arbetet inleddes. Jag känner fortfarande igen stora delar av lagförslaget från den tiden och vet att dessa ändringar fortsatt är angelägna för självstyrelsen. Under så lång tid så förändras samtidigt världen och det uppstår nya behov. När kommittén lämnade sitt slutbetänkande 2017, vem kunde då ana vilka omvälvande händelser som låg framför oss. Jag minns att Rysslands annektering av Krim oroade och att saken berördes i diskussionerna i samband med kommitténs möten i Helsingfors. Vid den tidpunkten så var det ändå bland allmänheten inte många som trodde att detta påverkar oss i Finland.

De största orsakerna till att nya saker har förts in i revisionen är väl kända: införandet av välfärdsområden, pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina. Som landshövding är jag mycket bekymrad då vi har många ansvarsfulla uppgifter som är betydligt lättare att lösa om en ny självstyrelselag kommer i kraft. Jag är samtidigt förvissad om att ingendera sida kommer att ge upp försöken att åstadkomma en ny självstyrelselag. Att säga att det inte går är inte ett alternativ. Lantrådet sade bara någon dag efter beskedet att man inte ger upp och Ålandsministern har å sin sida sagt att arbetet ska återupptas. Det inger hopp. Men, vi får lov att vara besvikna. Självstyrelsens utveckling borde inte vara beroende av förändringar i den politiska majoriteten. Att självstyrelsen har tillräckliga verktyg för att klara sina uppgifter är ett intresse för såväl staten som självstyrelsen. Den nuvarande lagen är 35 år gammal och det är angeläget att anpassa lagen till nya behov. Det här måste alla partier gemensamt ta ansvar för. 

Ett problem som bidragit till nuvarande situation är den brådska som uppstått på slutet. Justitiekanslern lyfte under remissen flertalet brister i propositionen som behöver åtgärdas före den överlämnas till riksdagen. Tiden för att åtgärda bristerna visade sig vara alltför knapp. Strax efter att det stod klart att den stora propositionen inte kunde överlämnas till riksdagen kom besked att den lilla propositionen med förslag till ändringar i den gällande självstyrelselagen ska lämnas till riksdagen. En del ändringar skulle vara temporära. Propositionen föreslogs behandlas i brådskande grundlagsordning. Kort efter meddelades att inte heller dessa förhandlingar nådde en överenskommelse.

Grundlagsutskottet har flera gånger hänvisat till den status som grundlagen tillskriver självstyrelsen för Åland, när utskottet har uttalat att den brådskande behandlingsordningen inte ska utnyttjas annat än i tvingande situationer. Även om de nu föreslagna bestämmelserna kan hänföras till en tvingande situation så är det viktigt att komma ihåg att brådska i sig skapar osäkerhet. Det uppstår också risk för misstag. Självstyrelselagen är avsedd att ha en högre grad av beständighet än vanliga lagar. Den förtjänar därför en grundlig och omsorgsfull behandling. Jag beklagar att en överenskommelse inte kunde nås om innehållet och hoppas att ett förhandlingsresultat kan nås när det efter nästa års val finns mer tid.  

Lagstiftningskontrollen

Under det gångna arbetsåret har Ålandsdelegationen granskat 88 lagar. Bland de som är av större betydelse kan nämnas gymnasielagstiftningen och lagstiftningen om tjänsteinnehavare. Båda dessa lagstiftningspaket är utmärkta exempel på nyttan med självstyrelsen. Genom lagarna anpassas lagstiftningen om den offentliga förvaltningen till det åländska samhället och befolkningens behov.

Förutom kontrollen av lagar har Ålandsdelegationen även gett utlåtande i behörighetstvister. Högaktuell är frågan fördelningen av auktionsintäkterna från EU:s utsläppshandel. Den divergerande synen på behörigheten och fördelningen av inkomsterna har lett till att frågan har återkommit till Ålandsdelegationen ett flertal gånger under flera år. Arbets- och näringsministeriet har i april vänt sig till Högsta domstolen och begärt ett avgörande om behörigheten i fråga om fördelningen av auktionsintäkterna från EU:s utsläppshandel. Ålandsdelegationen ska ge sitt utlåtande till domstolen inom den närmsta tiden. Högsta domstolens avgörande kanske kan innebära att denna fråga får en slutlig lösning som parterna kan acceptera.  

Överföringarna

Ålandsdelegationen har nyligen fattat beslut om förskotten på avräkningen och skatteavräkningen för 2027. Avräkningsbeloppet har beräknats till drygt 221 miljoner euro medan skatteavräkningen har beräknats till drygt 130 miljoner euro. Det här betyder att överföringarna till landskapet för 2027 ser ut att uppgå till 350 miljoner euro.

I fjol sade jag att överföringarna till Åland för 2026 såg ut att bli osedvanligt höga då förskotten på årsnivå hade beräknats till cirka 345 miljoner euro och att överföringarna därefter förväntas återgå till en mer normal nivå. Om beräkningarna för 2027 infrias så är överföringarna för 2027 fortsatt på en hög nivå.

Utgående från beräkningarna utbetalas förskott till landskapet en gång per månad. Efter hand kan förskottet justeras om de visar sig att beräkningen var för låg alternativt för hög. När det gäller senare års justeringar kan konstateras att en del ganska stora justeringar har behövt göras. Några av de största har varit till landskapets fördel.

När det nuvarande ekonomiska systemet utformades var den övergripande målsättningen att skapa ett system som gav självstyrelsen en rättvis och samtidigt stabil andel av statens inkomster i vilka ålänningarnas skatter till staten ingår. Syftet var framför allt att se till att trygga finansieringen av självstyrelsens uppgifter över tid och att inte göra systemet alltför känsligt för plötsliga förändringar såsom hastiga konjunktursvängningar eller en kraftig nedgång i delar av ekonomin. Avräkningsbasen är med avsikt så bred som möjlig för att avräkningen alltid ska ge ett tillräckligt utfall. Jag har lagt märke till att systemet inte till alla delar är lätt att förstå för envar, då logiken är inte är så tydlig. Jag konstaterar att det nuvarande systemet har tillämpats i nästan sex år. Det är fortfarande en kort tid men vi börjar se hur det fungerar över tid. Hitintills har det tjänat självstyrelsen väl.

Den finländska ekonomin

Det har säkert inte undgått någon att Finland äntligen börjar se en ekonomisk återhämtning i ekonomin. Tillväxten har i början på året varit snabbare än väntat. I år och nästa år beräknas bruttonationalprodukten att öka. Sysselsättningsläget är fortsättningsvis svagt men antalet sysselsatta förutspås öka under 2027. Regeringens sparåtgärder minskar utgifterna, men samtidigt stiger andra utgifter för exempelvis försvaret och räntorna på lån. Det behövs därför fortsättningsvis sparåtgärder för att stärka de offentliga finanserna.

Finansministeriet presenterade för några veckor sedan sitt tjänsteanförande, en mångårig tradition inför riksdagsvalet. Det är ett anförande som andas framtidstro. Temat för tjänsteanförandet är Lita på framtiden. I anförandet finns tuffa mål. Den offentliga förvaltningen i Finland måste bland annat fokusera resurserna på kärnuppgifterna. Samtidigt lyfts digitaliseringen och AI som medel för att effektivisera och tillgängliggöra servicen för befolkningen. Det här är en resa som redan har startat. Jag besökte nyligen Finlandsdisken i Helsingfors som öppnade i somras. På ett och samma ställe erbjöd flera olika myndigheter både digital och personlig service till invånarna.     

Beredskapen på Åland

Till rikets uppgifter hör beredskap inför undantagsförhållanden. Ålands beredskap måste på grund av behörighetsfördelningen ändå bygga på samarbete mellan självstyrelsens och rikets myndigheter.

I höst har ämbetsverket, landskapsregeringen och räddningsinstitutet hållit kurs för de åländska kommunerna för att stöda dem i deras arbete med att uppdatera sina beredskapsplaner. Föreläsningarna varvas med realistiska gruppövningar. Arbetet fortsätter nästa år med tillsyn och fortsatt stöd vid behov.

Vi påminns ofta hur nödvändigt beredskapsarbetet är. Händelsen i maj i år med en vilsekommen drönare skakade om oss alla. Kriget kom i ett slag ohyggligt mycket närmre. Det överraskade även myndigheterna. Det resulterade i att statsministern skyndsamt fattade beslut om påskyndandet av vissa beredskapsprojekt. En beredskapsguide ska i början på nästa år sändas ut till alla hushåll och företag i landet. En motsvarande digital version ska publiceras redan nu i november. Beredskapsguiden till ålänningarna blir en enspråkigt svensk version som anpassas till åländska förhållanden. Den kommer dessutom att finnas publicerad på andra språk på Internet.  I november ska också ett nytt varningssystem för mobiltelefoner tas i bruk.

Revidering av beredskapslagen

Ett förslag till ny beredskapslag var på remiss under våren. Därefter har lagförslaget bearbetats, bland annat i syfte att så väl som möjligt beakta de frågor som lyfts beträffande Åland. För några dagar sedan fick jag veta att avsikten nu är att lämna en proposition till riksdagen inom kort. Enligt justitieministeriet är det viktigt att lagen kan tillämpas på Åland då självstyrelsens myndigheter har en mycket viktig roll inför och under undantagsförhållanden.  

Republikens president

Till sist vill jag framföra varma hälsningar från Republikens president. Presidenten besökte även i år Åland, denna gång Vårdö kommun, där överläggningar fördes med landskapets representanter. Presidenten skriver att han är tacksam för och mycket nöjd med detta nära samarbete.

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter, med dessa ord vill jag tillönska er ett framgångsrikt nytt arbetsår, det sista för denna mandatperiod.

På vägnar av Republikens president Alexander Stubb förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2026-2027 öppnat.