Betänkande från självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 2/2018-2019

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/2018-2019

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2019-08-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

·       Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018

·       Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019

 

INNEHÅLL

Landskapsregeringens förslag. 1

Nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Ärendets behandling. 4

Nämndens förslag. 4

 

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen har överlämnat den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen avser tiden från 3 mars 2016 fram till tidpunkten för överlämnandet.

 

Nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Nämndens synpunkter

 

Allmänt om redogörelsen

 

I betänkandet över redogörelsen RS 1/2016-2017 framhöll nämnden att det är önskvärt att redogörelsen koncentrerar sig på de frågor som är av närmast konstitutionell natur medan information till lagtinget om övriga frågor kan lämnas på andra sätt såsom genom meddelanden eller landskapsregeringens årsredovisning.

     Enligt arbetsordningens 36 § ska redogörelsen innehålla självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur och enligt nämndens mening bör avgränsningen till konstitutionella frågor vara relativt snäv så att redogörelsen i princip berör självstyrelsens, över tid bestående, kärnområden, det vill säga självstyrelselagen, språket, förhållandet till Finland och Sverige, demilitariseringen och neutraliseringen samt hembygdsrätten och jordförvärv.

     Frågor som inte är väsentliga ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv men som ändå har en självstyrelsepolitiskt dimension skulle istället kunna redovisas exemplevis i landskapsregeringens årsredovisning. Årsredovisningen kunde med fördel inledas med ett självstyrelsepolitiskt kapitel där det dels hänvisas till redogörelsen enligt arbetsordningens 36 §, dels redogörs för de frågor som ligger i gränslandet mot självstyrelsepolitiken.

 

Reformering av självstyrelsesystemet

 

Landskapsregeringen redogör för det omfattande arbetet med en totalrevision av självstyrelselagen där nämnden mycket kontinuerligt fungerat som ett samrådsorgan för landskapsregeringen.

     I regeringsprogrammet för Finlands regering sägs att Ålands självstyrelse ska utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland och att reformen av Ålands självstyrelse fortsätter, vilket nämnden välkomnar. Nämnden noterar dock att regeringsprogrammet inte innehåller den skrivning om grundfinansieringen vilken landskapsregeringen efter samråd med självstyrelsepolitiska nämnden framförde som ett önskemål under regeringsförhandlingarna.

     Republikens presidents framställning nr 7/2018-2019 med anledning av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 kapitlet i självstyrelselagen för Åland är för närvarande föremål för behandling i lagtinget. Nämnden noterar här att det finns behov av tillräckliga garantier för att målet beträffande den förhöjda grundfinansieringen uppnås även då den planerade landskapsreformen i riket inte genomförs som planerat.

     Landskapsregeringen framhåller i redogörelsen att enligt den samsyn som råder mellan regeringen och Ålands landskapsregering är totalrevisionen avsedd att slutföras under de valperioder som närmast följer på denna valperiod. Landskapsregeringen samordnar arbetet med den fortsatta revisionen bland annat genom en i juni 2019 tillsatt parlamentarisk kommitté i syfte att förankra arbetet med självstyrelserevisionen i lagtingsgrupperna och de politiska partierna. Kommittén avses vara ett komplement till den dialog som landskapsregeringen kontinuerligt för med självstyrelsepolitiska nämnden gällande självstyrelselagsrevisionen. Kommittén utgår i sitt arbete från det utkast till proposition som förelåg då arbetet avbröts hösten 2018.

     Utgående från detta arbete avser landskapsregeringen enligt redogörelsen, efter att ha hört självstyrelsepolitiska nämnden, att efter riksdagsval och regeringsbildning föra förnyade förhandlingar om totalrevisionen med statsmakten med målet att totalrevisionen ska vara godkänd första gången enligt 73 § 1 mom. grundlagen den 9 juni 2021.

     Nämnden delar landskapsregeringens målsättning men konstaterar att ett beslut i Finlands riksdag om en självstyrelselag som innebär en klar utveckling av självstyrelsen också lämpligen kan fattas av Finlands riksdag den 9 juni 2022. Ett sådant beslut vore symboliskt viktigt och stämmer väl med riksdagens mandatperiod som avslutas våren 2023. 

 

Strukturer för kontakterna med Finlands regering

 

Nämnden har i tidigare betänkanden påpekat att det angeläget att de båda regeringarna strävar till att på olika plan stärka kontakterna mellan Finland och Åland vilket kan kräva tydligare strukturer och mer resurser. Behovet accentueras av att kunskaperna i svenska inte förefaller förbättras inom tjänstemannakåren i allmänhet. Justitieministeriet har en nyckelroll och nämnden konstaterade att även om en koordinering vid statsministerns kansli enligt dansk modell vore att föredra har nämnden inga invändningar gentemot nuvarande arrangemang men att det finns ett behov av nya och förstärkta kontaktytor.            

     Nämnden har tidigare bedömt att en kontaktgrupp i riksdagen med ”Ålandsansvariga riksdagsledamöter” från samtliga partier, vore till fördel och konstaterar att tidpunkten nu är den rätta för ett sådant arrangemang med tanke på den nyvalda riksdagen.             

     Nämnden konstaterar med tillfredsställese att det i regeringsprogrammet för Finlands regering också sägs att samordningen av Ålandsfrågor ska utvecklas och att fungerande kontakter på svenska mellan statsförvaltningen och landskapets självstyrelse ska garanteras. Nämnden som tidigare påpekat att det med beaktande av justitieministeriets nyckelroll i Ålandsärenden är till fördel om Ålandsministern är kopplad till justitieministeriet välkomnar att Ålandsministern i den Finlands regering nu tillika är justitieminister.

 

Svenska språket

 

Landskapsregeringen framhåller att den språkliga utvecklingen i landet fortsättningsvis är bekymmersam och även då det gäller den språkliga situationen vid statliga myndigheter på Åland är situationen fortsättningsvis problematisk.     

     Nämnden har tidigare framfört farhågor om att det bara är en tidsfråga innan rikets myndigheter riskerar att inte längre kunna upprätthålla kontakterna på svenska med Åland på det sätt som självstyrelselagen för Åland förutsätter. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom frågan om service på svenska ytterst är en fråga om rättssäkerhet. Ett alternativ på sikt är att överväga ett djupare samarbete med myndigheter i Sverige.

     Nämnden upprepar att det bör övervägas om den statliga servicen gentemot ålänningarna kan ges på Åland som därigenom kan bli ett centrum för svenskspråkig statlig service i Finland.

     Vad gäller sjukvård på svenska utanför Åland uppger landskapsregeringen att det förekommer fall då den språkliga servicen enligt patienternas eller de anhörigas uppfattning inte har varit godtagbar och att de språkliga frågorna är en punkt vid avtalsförhandlingarna med Åbo universitetssjukhus under år 2019. I gällande avtal med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt finns en bestämmelse om språket i vården. Nämnden anser att det bör övervägas bestämmelser om böter eller avdrag på kostnaderna i fall då avtal inte efterlevs.

     Nämnden stöder landskapsregeringens strävanden att komma till rätta med de språkliga bristerna i rikets socialvårdslagstiftning.

     Nämnden noterar i sammanhanget att det är viktigt för Åland att även svensk lärarutbildning är gångbar på Åland. Enligt nämndens mening bör grundskoleförordningen därför ändras så att nordisk examensgiltighet gäller för klasslärare som för övriga tjänstemannagrupper. Dock bör behörigheten givetvis inte automatiskt vidgas till årskurser som inte ingår i examen. Nämnden anser att det finns behov av komplettering i fråga om åländsk lagstiftning och åländska läroplaner oavsett var klasslärarna genomgått sin utbildning.

 

Ålands demilitarisering och neutralisering

 

Landskapsregeringen redogör för den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön och i Europa samt för uttalanden från republikens president samt försvarsministern. Nämnden delar fortsättningsvis landskapsregeringens bedömning att det är av största vikt att Ålands demilitarisering och neutralisering upprätthålls och att dess giltighet kontinuerligt hävdas oavsett nationella eller internationella förändringar på det säkerhetspolitiska planet.

     I redogörelsen ingår även en statistik över marinen fartygsbesök i åländska vatten. Nämnden noterar nu att antalet fartygsbesök under år 2018 varit större än på många år. Även antalet landstigningar har ökat. Möten mellan marinen och representanter för lagtinget och landskapsregeringen hålls årligen varvid Ålands representanter informerar marinen om sin syn på tolkningen av konventionerna. Enligt nämndens mening finns det anledning att vid nästa möte även uppmärksamma frågan om antalet fartygsbesök i allmänhet och antalet landstigningar i synnerhet.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendena.

     Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, ministern Tony Asumaa, justitierådet Sten Palmgren och huvudsekreteraren för Bärkraft.ax Micke Larsson.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Gun-Mari Lindholm, viceordföranden vicetalman Viveka Eriksson, ledamöterna Bert Häggblom och Sara Kemmetter samt ersättaren Brage Eklund.

     Nämnden utsåg vicetalman Viveka Eriksson att presentera betänkandet.

 

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

 

att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

 

__________________

 

 

Mariehamn den 15 augusti 2019

 

 

Ordförande

 

 

Gun-Mari Lindholm

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson