Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Låt mig börja med att säga att det här betänkandet har väckt intresse redan före det var underskrivet. Det har också förts fram missuppfattningar om vad motionen innehåller.

Det har sagts att lagutskottet skulle vara emot en sänkning av gränsen för rattfylleri till 0,2 promille. Det är att hårdra betänkandet. Till den delen så resonerade vi vilken typ av förseelse det skulle vara om man sänker till 0,2.

Herr talman! Jag kommer inte att läsa upp lagutskottets betänkande. Jag tar mig friheten att, för det första, hålla mig till saken och, för det andra, tolka vad utskottet har sagt, som jag ser det. Sedan tänker jag ge lite egna synpunkter på det hela.

Det handlar alltså om tre motioner. Den första handlar om att alkolås skulle införas via lagstiftning. Den andra motionen handlar om förverkande av fordon vid förseelser. Den tredje motionen handlar om att sänka gränsen för rattfylleri till 0,2 promille.

Utskottet har gjort en genomgång av problemen av alkohol i trafiken. Man kan säga att alkohol är komplicerat. Det är ett ämne som leder till motsättningar och ganska skarpa åsikter. Det är också därför det är komplicerat att föra fram lagstiftning som inskränker på det som många anser vara en frihet. Man talar ofta om att alkohol är ett kulturburet njutningsmedel, dvs det har en tradition och det finns en användning som många anser att har positiva ingredienser. Å andra sidan så är det ett kemiskt medel som förgiftar människokroppen, förändrar beteendet och leder till skador och problem. Alkoholen är ett samhällsproblem av stora mått. Alkoholen är ett problem i trafiken och en av de största orsakerna till olyckor och problem.

Herr talman! Området är komplext, men man kan säga att det finns dimensioner som är viktiga att ha i bakgrunden när man diskuterar det här.

När det gäller trafiken så har vi dels sjötrafiken och dels vägtrafiken. Det ena problemet är att sätta gränser och det andra problemet är att diskutera straffskalorna. Min uppfattning är att utskottet inte har varit så kategoriskt därför att detta är problem som är viktiga att ta upp i själva lagberedningsprocessen.

När det gäller gränserna för grovt rattfylleri, så har vi rattfylleri. När det gäller gränserna för alkolås kan man säga att det ingår som ett medel i behandlingen efter det att man har gjort förseelser. Det är ingenting som är obligatoriskt. När det gäller dessa gränser så finns det i olika delar av världen försök att sätta upp olika kategorier för vilka som ska dömas på ett visst sätt. I Tyskland finns det en åldersgräns på 21 år. I många länder finns det en nollgräns för yrkeschaufförer. I USA finns det också olika gränser. Min uppfattning är att man bör ha generella regler. Naturligtvis bör trafikanalyser och undersökningar visa om man ska ha regler för ungdomar, om man ska ha regler för äldre personer och om man ska ha regler för yrkeschaufförer. Nu tror att vi har en åldersgräns på 70 år för körkort, men det har ju inget samband med rattfylleri som kan kallas förseelse.

Om vi först tar detta med alkolås, i utskottet är vi lite tveksamma till att införa det i lagen. Man säger ofta att alkolås i sig är kanske en åtgärd som är för tekniskt begränsat. Det måste alltid vara i kombination med utbildning och vård. Därför blir det ofta en kostsam lösning, om det ska vara obligatoriskt. Nu finns det en tendens att man inför alkolås i yrkestrafik. Man kan också säga att det finns enkla tekniska sätt att komma runt alkolås, inte bara det att någon annan blåser. Däremot lär detta med cykelpump inte vara möjligt. Men genom enkla kopplingar kan man, om man är något teknisk, göra de här ingreppen. Det finns sedan också metoder att gardera sig för detta med sigill och kontroller osv.

Utskottet har kommit fram till att alkolåset är en viktig del i vård- och behandlingssituationer. Men till den delen föreslår vi att motionen inte godkänns.

 Sedan har vi detta med förverkande av fordon som också kan vara någonting att fundera på. Utskottet har tagit fram några argument som har gjort att vi anser att det inte är en lösning i dagsläget. Fordonet kan ju förverkas men det är väldigt lätt att skaffa ett nytt fordon. Man kan idag köpa en fullt fungerande bil för 200-300 euro. När det gäller påföljder så resonerar utskottet kring att det är de grova förseelser som man ska komma åt. Då är inte detta att förverka bilen det viktiga. Det är vårdformen och andra sanktioner. När det gäller bilar skulle en viktig faktor vara att modernisera bilbeståndet. Kombinationen av alkohol och dåliga bilar visar sig i statistiken på ett negativt sätt.

Herr talman! Jag kan upplysa om att jag har förlagt mina anteckningar. Nu lägger dem åt sidan helt hållet och går till den tredje motionen som har väckt debatt.

Utskottet gör en tämligen djup genomgång av situationen i Sverige där det finns undersökningar som visar att den sänkta gränsen till 0,2 i Sverige har haft positiva effekter. Om jag gör en tolkning här så är effekterna till stor del beroende av attityderna till alkohol och bruk av fordon, biltrafik. Attityderna gör att man kommer in i tankesättet att när man dricker alkohol, hur lite det än är, så undviker man att köra bilen för att gränsen så pass låg. Gränsen är låg, 0,2, den kunde vara lägre men där finns det olika att omständigheter och tekniska mät problem som har gjort att man har fastnat för 0,2, vilket också motionen föreslår.

Attityderna här är kanske sådana, att med 0,5 promille för rattfylleri och sedan en högre gräns för grovt rattfylleri, som gör att man ofta höra kommentarer som att; ”jag är så stor så att jag kan nog ta ett glas vin till, nu har det gått så lång tid att det går säkert bra att köra och inte är detta så farligt osv”. Det är säkert många som känner igen sig i de resonemangen. På det sättet skulle en gräns på 0,2 skapa attityden att på Åland kör man inte bil om man har druckit någonting som innehåller alkohol. 

Vi drar den slutsatsen i utskottet att vi ger mandat till landskapsregeringen att se på den här gränsen och se på straffpåföljderna 0,2 promille. Vi säger att man ska överväga en sådan lösning i lagberedningen. Man kallar detta för en förseelse, en lindrigare form av straff som då kunde vara graderat. Första gången blir man av med körkortet kombinerat med böter. Andra gången blir man av med körkortet en längre tid. Sedan ökar man på det här straffet. Det är någonting som lagberedningen noga får överväga. Dels effekterna av straffet och dels av påföljderna, hur man ska se på den här övre gränsen för grovt rattfylleri, om den ska sänkas till 0,8 promille.

Detta är en lösning som utskottet har diskuterat. Vi säger att landskapsregeringen ska överväga hur man vill ordna detta.

Vi har också fått erfara i utskottet att man har gjort en utredning på trafikavdelningen. Lagberedningsarbetet är långt framskridet. Det behövs ett politiskt beslut för hur man ska se på straffen och hur man ska se på gränserna. Utskotten poängterar också att de här åtgärderna när det gäller promillegränser ska sättas i sitt helhetssammanhang. Det är alltid frågan om att komma åt det som är grova förseelser och ha en uppföljning med vård, utbildning och liknande.

Sedan har vi statistik som inte direkt visar hur olycksriskerna på Åland när det gäller alkoholgränser under 0,5 promille. Man gör inte en sådan rapportering. Det är kanske någonting som också borde göras.

Herr talman! Jag tycker att det skulle vara viktigt när det gäller helhetsperspektivet att man också tar in sjötrafiken när det gäller lagstiftningen i det här sammanhanget. Det finns nu diskussioner i Sverige om att man skulle sänka gränsen betydligt. Man skulle också ha en kategori för starka motorer och svagare motorer eller mindre båtar. Det är också någonting som man bör överväga när det gäller sjötrafiken.

Sammanfattningsvis, herr talman, utskottet har behandlat de här motionerna som viktiga i ett problematiskt sammanhang, dvs alkohol i samhället. Vi har valt att inte godkänna motionerna som sådana, utan vi bringar motiveringarna till kännedom.

När det gäller den här typen av förseelser, brott och problem så tycker jag att lagberedningsprocessen är viktig. När det gäller 0,2 promille så tror jag att det kan finnas en opinion som går i den riktningen. När det gäller själva förseelsen eller brottets art och beteckning så där tror jag det krävs mera överväganden. Att man sätter in det i sitt sammanhang när det gäller alkoholpolitiken överhuvudtaget och när det gäller vägtrafik och sjötrafik.

Talmannen

Talmannen önskar meddela, innan vi går in på repliklistan, att vi kommer att hålla en kort matpaus mellan kl. 12.00-12.30.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! För min personliga del så är nu inne för en sänkning av promillegränsen. Jag anser att nolltolerans och framförande av fordon bör höra ihop. Läser man utskottets betänkande så tycker jag att det andas väldigt mycket logik i att sänka gränsen från 0,5 till 0,2, ändå har man valt att inte godkänna den här motionen. Är det så att det är avgörande att det finns motvilja mot att godkänna en motion? Eller anser lagutskottet att 0,5 trots allt är en bättre nivå än 0,2?

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Dels är det att ett utskott ska ha som mål att komma överens om ett betänkande. Så här långt håll har vi fyra som står för majoriteten kommit överens. Sedan finns det en reservation när det gäller att godkänna den här motionen. Jag ser det som att motionens budskap är att landskapsregeringen har mandat att ändra det. Jag skulle inte kalla det för motvilja. Som jag ser det är det en ganska viktig lagstiftningsberedning som vi har att förvänta oss före det kommer till lagtinget. Det är till lagen man sig ja eller nej. Jag tror att lagen mycket väl kan bli i den riktning som motionen säger, dvs förseelse när det gäller över 0,2 promille och grovt rattfylleri när det gäller över 0,8. Den är reaktionen har åtminstone jag personligen fått från många håll. Jag tror också att landskapsregeringen kanske kan enas kring någonting i den stilen. Jag tror inte att man ska se så kategoriskt på att motioner är bortkastade om de inte blir godkända. Tvärtom, en motion där i alla fall fyra i utskottet har ställt sig bakom intentionen att vi ska göra någonting åt alkoholpolitiken, det är ett steg framåt.

Talmannen

Tiden är ute!

 Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Det låter ju positivt att vi kanske får en förändring på det här området. Alla vem sätter sig i ett flygplan idag tar för givet att piloten har noll promille. Jag tror inte att någon skulle vilja följa med på en charterresa till södern om piloten hade 0,5 promille i blodet. Det är precis samma sak är det när det gäller skoltaxin som ska föra våra barn till skolan. Jag tror att alla föräldrar är väldigt tacksam om föraren inte har 0,5 promille i blodet. Ingen av oss vill stiga på en buss en mörk höstkväll när halkan inträffar med en chaufför som har 0,5 promille i blodet.

Sedan har vi alla yrkesbilar, vi talar om tunga bilar och långtradare som väger 60 gånger en vanlig personbil. Tankbilar kan t.ex. frakta farligt gods, bensin och dylikt. Vi vill knappast möta en sådan på vägarna med en chaufför som har alkohol i blodet. Jag tror att det är viktigt att vi får in en nolltolerans. Alkohol och framförande av fordon hör inte ihop.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag är personligen inne på ungefär samma linje. När det gäller de undersökningar som gjorts så säger man på många håll att nolltolerans är principen som man utgår ifrån. I vissa länder har man ändå yrkeschaufförer. Sedan säger man att av praktiska orsaker sätter man en särskild gräns och det kan bli 0,2. Detta tycker jag att landskapsregeringen ska redogöra för i sin snart kommande framställning, hoppas jag. Det finns säkert andra tongångar här i lagtinget. Det gäller att komma fram till en förbättring av nuvarande trafiklag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Även jag tillhör dem som tycker att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Däremot har jag en liten annan syn på hur lagstiftningen bör se ut, vilket jag kommer att komma in på i mitt anförande. Jag skulle dock vilja ha förklarat av lagutskottets ordförande varför man hänvisar till att det är komplicerat ur behörighetssynpunkt eftersom äganderätten berörs? Med tanke på att man förkastar min motion som jag tycker att är den enda motionen som verkligen kommer åt problemet. Min motion går ut på att ta bilen av dem som återkommande kör grovt rattfulla. Jag förstår inte varför det ska vara så komplicerat och varför man är rädd för att äganderätten berörs? I alla fall om man sätter det i relation till ett jaktbrott. Skjuter du en vårfågel så tar man vapnet av dig och man tar båten och näten av dig om du bryter mot någon annan jaktlag. Varför är den äganderätten inte problematiserad när tydligen detta är det, enligt utskottet?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det stämmer att det är ett argument som vi i utskottsbehandlingen har tagit del av. Det kan vara komplicerat när man har bilen som ett nödvändigt fordon i sin yrkesverksamhet eller någonting liknande. Bilen kan vara lånad och bilen kan vara hyrd. Det är ett argument som vi har funnit komplicerat. Därför kan man i lagstiftningsprocessen visserligen ta upp också den delen. Vi säger inte nej till att man skulle undersöka det. Det andra argumentet är, som vi också har fått ifrån sakkunniga, att när det gäller t.ex. ungdomar som har en lånad bil som man mixtrar lite med, lappar och lagar så hittar man lätt en ny bil för några hundralappar. Det löser inte ungdomsrattfylleri och grova överträdelser. Det är en bedömningsfråga där jag respekterar ltl Karlströms åsikt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Jag är emot att man säger att det är äganderätten som berörs och därför förkastar man motionen, vilket utskottet gör. Det är inte ungdomar som kör rattfulla till största delen. Som vi hörde tidigare diskuteras är det oftast män från 30 år och uppåt som kör grovt rattfulla. Argumentet att man kan låna en bil eller köpa en ny bil håller inte heller. Det är bara att ta den bilen också då. Jag tror inte att man lånar ut sin bil till någon som har åkt fast för grovt rattfylla flera gånger. Gör man det så får man skylla sig själv. Det här handlar inte om den första gången man åker fast för grovt rattfylla som man tar bilen av dig. Man tar bilen vid återkommande förseelser. Jag kan garantera att om man skulle plocka bilarna av dem som återkommande kör grovt rattfulla, med 1-2 promille, så kommer de att sluta köra för de kommer inte att få tag i bilar. Då åtgärdar man problemen och då får vi säkrare vägar. Nu skjuter man hare med kanon, man sänker från 0,5 till 0,2 och tror att det är den rätta vägen att gå. Jag kommer att gå in på detta mera i mitt anförande. Jag anser att man går fel väg när man gör på det här sättet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man bör notera att ett utskott inte kommer med lagförslag som man godkänner eller inte. Jag tycker att det är bra att ltl Karlström fortsätter att argumentera för sin åsikt. I utskottet har vi gjort en bedömning av motionen. När det gäller argumentet äganderätten till bilen har vi funnit att det är oklart för vår del. Det andra är att man kan använda en annan bil. Det tredje är att utskottet har resonerat att man måste sätta in åtgärder när det gäller vård, upplysning, utbildning och attityder. Nästan oberoende av vad man gör så återkommer ju vissa personer när det gäller grova överträdelser.

När det gäller ungdomar var det kanske min egen fördom att de har sämre bilar och att de är mera vårdslösa.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att lagutskottet har greppat det här problemet på ett ganska bra sätt, framförallt när man lyfter fram attitydförändringen. Det är inte meningen att man ska slå med storsläggan under 0,5 promille. Man har valt 0,2. Det är för att den siffran har nämnts. Jag tycker att man också lagstiftningsmässigt skulle kunna vara öppen för 0,1 promille, vilket ligger ganska bra i tiden.

Varför jag begärde replik var att en förutsättning, för att man ska kunna genomföra den här förändringen lagstiftningsmässigt, är att man har en precisionsalkometer, en stationär sådan. Det finns också mobila sådana. En precisionsalkometer som medför att man inte behöver fara och ta blodprov. Jag har förstått att det länge har varit tal om utrymmesproblem vid polisen. Har man diskuterat detta? Vet man hur planerna är? Gränsbevakningen har ett visst intresse i detta också, har jag förstått.

Ltl Olof Erland, replik

Utskottet har hört polisen. Vi gjorde också ett studiebesök till polishuset. Där skulle vi ta upp dessa motioner specifikt men tiden räckte inte till. Rent allmänt är vi medvetna om den här resursproblematiken. Vi har inte i utskottet kunna bedöma om det ska vara 0,2 eller 0,1. Vi har hört experter; polisen och personal från trafikavdelningen osv. Sedan ligger det nära till hands att nämna den siffran eftersom den ingår i motionen. I Sverige och i andra länder har man just den siffran. Jag kan inte svara för vad som är bättre 0,1 eller 0,2. Framförallt ger det ju en politisk signal om vilken riktning det är frågan om. Man ska vara mindre tolerant mot överträdelser i trafiken som kan ställa till fara för en själv och andra.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att vi föredrar 0,1. Om inte för annat så kan det vara bra att Åland står på en egen rad i dessa sammanhang och får en framträdande roll kanske.

Centralt och viktigt, och som jag upplevde när jag själv jobbade som polis, är detta med en promillehalt under 0,5. Om du idag blåser 0,5 åker du fast, du tappar körkortet. Jag har många gånger stått ner i Berghamn i Eckerö när en turistande familj kommer och fadern blåser runt 0,5. Man väntar en stund, han får blåsa en gång till och då blåser han 0,49. Sedan blåser han 0,49 en tredje gång och färden får fortsätta som om ingenting skulle ha hänt. Om han däremot skulle ha blåst 0,5 två gånger skulle semestern har blivit förstörd och körkortet borta flera månader kanske. Det är en viktig glidning här så att man inte slår med släggan direkt. Man borde ta ett mellansteg här i lagstiftningen.

Ltl Olof Erland, replik

Det bör man absolut fundera på. Om det ska vara 0,1, 0,2 eller 0,15 kan inte jag bedöma. Just denna stegvisa modell för de lindrigare förseelserna kan vara intressant. Det svåra problemet är grova överträdelser, där ska man ha grövre artilleri när det gäller straffen.

Landskapsregeringen har ju kommit långt i lagberedningsarbetet. Från den här debatten får de vägkost att gå vidare och ganska snart komma med en framställning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det låter på ltl Olof Erland som att det snart kommer en framställning från regeringen om en sänkning av promillegränsen. Trafikminister Veronica Thörnroos har offentligt sagt att hon inte vet hur hon ska göra i den här frågan. Hur ska hon då kunna komma med en framställning som vill sänka promillegränsen? Här behövs ett politiskt beslut sade ltl Olof Erland. Jag menar att det är bra om vi i lagtinget nu idag kan rösta om det här och ta ett beslut så att trafikministern vet på vilket ben hon ska stå i den här frågan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Kommer ltl Åke Mattsson med ett förslag om 0,1 så måste vi ta ställning till det. Kommer det ett förslag om 0,2 så måste vi ta ställning till det. Jag hoppas för min del att landskapsregeringen mot bakgrund av den allmänna bedömningen hos en majoritet tar steg för att förbättra trafiklagen. Men också gör dessa bedömningar som vi har sagt i utskottet. Ska andra gränser sänkas? Ska man ta in sjötrafiken i det hela? Ska vi ha detta med förseelse? Eller vad ska det vara? Jag tycker att debatten kommer att visa åt vilket håll det ska gå. Lagutskottets majoritet har också gett mandat till landskapsregeringen att se över de här sakerna. Jag är optimistisk att det finns en majoritet i lagtinget att landskapsregeringen går in för en förändrad trafiklag.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det känns som det är väldigt svårt att få ett klart besked från ltl Olof Erland. Det visar ju också lagutskottets betänkande. Argument efter argument i själva texten talar för en sänkning, men sedan kan man inte riktigt komma till skott och säga hur man vill ha det. Vilken är lagutskottsordförandes egen personliga åsikt i den här frågan? Vill han ha en sänkning av promillegränsen? Eller ska vi fortsätta utreda och se och ta in alla möjliga andra saker i den här frågan?

Ltl Olof Erland, replik

Som jag sade här tidigare så är det lagstiftning som vi ska ta ställning till. Det är ju till lagstiftningsförslaget som man säger ja eller nej.

När det gäller min åsikt så omfattar jag utskottets betänkande, att man ska överväga den här gränsen kombinerat med att man gör det till en förseelse. Jag tycker det är tydligt och klart. Att jag personligen ska ge besked är av mindre intresse. Jag har en röst här i lagtinget, liksom alla andra. Vi ska föra fram argumenten. Jag är tacksam för att jag åtminstone för fram argument som går i en viss riktning. Det är precis det som det ska handla om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tycker att lagutskottets ordförande och lagutskottet har presterat ett mycket bra betänkande. Jag ser betänkande och debatten som en viktig del i den här processen och en möjlighet att driva den här frågan vidare.

Från förra mandatperioden är det nu fler och fler lagtingsledamöter som omfattar en sänkning av promillegränsen. Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att sänka promillegränsen under den här mandatperioden. Jag tycker att det är ett mycket bra betänkande som lagutskottet har presterat.

Ltl Olof Erland, replik

Tack för det, på lagutskottet vägnar. Det finns starka känslor för och emot olika gränser, olika straff och alkoholpolitiken. I lagutskottets arbete har vi försökt hitta argumenten. Jag tycker att argumenten är starka när det gäller erfarenhet av det svenska systemet. Det har åtminstone fått mig att klarna i min uppfattning. Det är samma sak med lagtinget, det är viktigt att argumenten för och emot kommer fram här och att landskapsregeringen lyssnar. Det gör man säkert eftersom man långt har förberett det här. Trafikminister Runar Karlsson ledde väl den här kommittén. Sedan finns det kanske även andra synpunkter, vilka är viktiga att kommer fram här och inte att lagutskottets betänkande blir någon sorts utgångspunkt. Det är argumenten som är viktiga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussion avbryts och återupptas kl. 12.15.  

Talmannen

Plenum fortsätter. 

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Utskottet har behandlat den motion som jag har lämnat in angående att landskapsregeringen skulle ändra vägtrafiklagstiftningen för att införa en möjlighet för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås. Detta är något som utskottet har arbetat med. Jag har faktiskt tidigare lämnat in en liknande motion. Det här är den andra motionen i samma ärende. Vi har också haft andra initiativ, vi har haft frågor i frågestund och enkla frågor som handlar om vad man gör i det här ärendet.

Nu har utskottet kommit med ett betänkande där man säger: ” Enligt utskottets mening är ett införande av alkolås förenat med relativt stora kostnader eftersom ett tvång till alkolås måste förenas med ett behandlingsprogram för att vara långsiktigt verkningsfullt. Dessutom konstaterar utskottet att det finns vissa möjligheter att tekniskt kringgå låset bland annat genom att någon annan person hjälper till att starta bilen”.

För det första när det gäller det första stycket på sidan 3 under alkolås så säger man: ” I Sverige har den som misstänks för rattfylleri möjlighet att ansöka om att delta i ett alkolåsprogram istället för att förlora körkortet. I alkolåsprogrammet krävs bland annat att föraren under färd också måste blåsa vid slumpmässigt återkommande kontroller”. Det som utskottet säger att man kan kringgå faller alltså på det första styckets senare mening, där man säger att de måste blåsa vid slumpmässigt återkommande kontroller. Det finns en kontroll av det. Det faller på teorin i utskottets betänkande, tycker jag.

Att det är förenat med stora kostnader kan vara sant. Men det är ju den personen som har druckit, kört full, åkt fast och fått en dom som ska betala det. Vi ska tänka att det kostar att dricka också. Månne man inte skulle ha råd att betala? Det är ju inte upp till domstolen att avgöra det. Det finns ett domslut och det ska man efterleva. Jag tycker inte att det i sig är ett vägande skäl att säga nej till intentionen i motionen.   

Om man idag åker fast för grov rattfylla så har åtminstone jag den uppfattningen, rätta mig om jag har fel, att man får ett obligatorium att man ska gå på behandlingsprogram för att få körkortet tillbaka. Det finns redan idag. Den åsikten har utskottet och det faller på att det redan idag är förknippat med behandlingsprogram och attitydförändring för att få återfå körkortet.

Man kan konstatera att man i Sverige säger, som har kommit längst med alkolås, att utbildning plus alkolås är den bästa kombinationen för det bästa resultatet. Det är en mycket effektiv metod, särskilt för dem som åker fast för återfall. Det här är ett effektivt sätt för yrkestrafikanter. Det här tar också ner arbetsplatsolyckor för dem som kör rattfulla i yrket.

Det skulle vara intressant att höra utskottet varför man inte går in för det här? Jag upplever att utskottet har en negativ skrivning. Vilka fakta har man tagit del av för sin uppfattning? Jag vill också höra en närmare och ingående analys av de fakta som man har tagit del av för att komma fram till slutkontentan att det inte är verkningsfullt? Jag har en annan uppfattning än utskottet, tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag begärde närmast replik för att ge mitt stöd till den här motionen. Jag tycker att alla initiativ som man tar för att stoppa rattfylleriet är viktiga. Det är bra att det här är ett led bland många. Det börjar bli en etablerad metod som man använder sig ganska mycket av i Sverige. Jag stöder det i komplement med annat.

Detta med leverprover, som man tar vid grovt rattfylleri, är också ett sätt att försäkra sig om att missbrukaren inte har alkoholproblem för att ha körrätten kvar. Man kan spela lite med den biten. Jag tycker ändå att det är ett bra alternativ fast man kan kringgå detta med alkolås.

Människors utslagning och färd neråt beror på att man har tappat arbetet, man har dålig ekonomi och när man sedan kör rattfull så drabbar det inte alla lika jämlikt. Vissa människors samlade årsinkomst går åt till alkolås medan det för andra är en spottstyver att köpa ett alkolås. Där har vi ett problem.   

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tackar för stödet från ltl Åke Mattsson. Jag får återkomma återigen och återigen med den här frågan tills vi här i kammaren är mogna att ta den här förändringen och att gå in för det.

Vad beträffar den här kostnaden, kan man då vara yrkesverksam? Kan man då återgå till jobbet? Om man t.ex. är en yrkeschaufför så får man också en inkomst som gör att man kan betala alkolåset. Jag tror inte att det är den biten som ska stoppa det här försöket. Man kan också göra detta som ett försök. Jag tror inte att det är den svåra biten. Det är nog mera lagtingets attityd till det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag stöder också idéerna med alkolås. Jag kan glädja vtm Gun-Mari Lindholm med att säga att redan när man motionerade om det här för ett par år sedan så tog jag fasta på den här idén. Jag hade även dessa idéer tidigare. Som trafikminister så initierade jag redan då ett lagpaket där alkolås ingick och som nu ligger hos lagberedningen. Vad som har hänt sedan jag slutade vet jag inte. Jag kommer i mitt anförande att mera utveckla idéerna runt alkolås. Jag tror också att när tekniken finns så ska den också användas. Det här skulle verkligen ha verkningar i praktiken, det vet man. Jag stöder dessa idéer. Hur vi kommer dit återstår att se.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det gläder mig att höra det här. Vi är fullständigt överens. År r 2003 motionerade jag första gången om detta. Jag vet också att man införde alkolås under den tiden på någon av landskapets bilar, vilken jag också haft förmånen att köra. Jag vet hur det fungerar i praktiken. Det är väldigt synd att höra att det fanns en lagframställning som inte har gått vidare. Jag ser fram emot att få höra den presentationen som ltl Runar Karlsson kommer att ha under dagen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Framställningen ligger väl antagligen hos lagberedningen. Jag antar att man jobbar på den. Det har ju redan påbörjats inom vissa områden. Vi har ju redan lagstiftat om att införa alkolås vid körningar av skolbarn. Jag är lite osäker på om det har trätt ikraft eller om det kommer att träda ikraft här i höst. Det beslutet finns, det visar att tekniken finns och alkolåset kommer att verka jättebra där. Det är bra om man kan få in alkolåset i andra former när man har kört rattonykter. Jag är övertygad om att det inom sinom tid kommer att vara standard i bilarna, bara utvecklingen går så långt runt omkring oss så att man accepterar att alla måste köra nyktra i trafiken. Det kommer då att bli en enkel grej i bilarna. Men fram till dess måste vi på alla sätt försöka förhindra att man kör onykter. Jag tycker det är bra att man har åstadkommit alkolås när det gäller körningar av skolbarn i alla fall.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! På det sättet är det lite tråkigt, man ska vara utrustad med väldigt mycket tålamod när man försöker komma med initiativ som blickar framåt. Det tar väldigt lång tid. Så är det om man försöker vara föregångare och ta politiska initiativ. Jag hoppas att det här ska lösa sig i framtiden. Det skulle behöva gå lite snabbare än vad det har gjort från det första initiativet 2003.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag uppskattar verkligen att lagutskottet har behandlat min motion från mars 2008 om att sänka promillegränsen för rattonykterhet från 0,5 till 0,2 promille.

Den här motionen ligger verkligen rätt i tiden. Det pratas mycket promillegränser just nu i våra omkringliggande regioner. I Sverige har man haft en diskussion om att sänka promillegränsen för roderfylla till 0,02. Just idag, just nu klockan tolv, överlämnar en arbetsgrupp lett av regeringsrådet Eija Mauno, ett arbete som tar fasta på att man ska sänka promillegränsen i Finland från 0,5 till 0,2 promille. Den här rapporten överlämnades nu klockan tolv till trafikministern Anu Vehviläinen. Det är en väldigt aktuell diskussion som vi just nu håller här.

När man läser lagutskottets betänkande så visar texten klart och tydligt att det är dags nu. I betänkandet staplas argumenten upp ett efter annat. Det sägs bland annat att olycksrisken ökar betydligt från 0,35 promille alkohol i blodet. Det sägs att en majoritet av befolkningen i Finland understöder en sänkning. Erfarenheten från Sverige visar att andelen rattfyllerister har minskat och fördömande av rattfylleriet har ökat sedan man införde en sänkning där. Också erfarenheter från USA, där man i vissa stater har infört en lägre promillegräns för unga bilförare, visar att singeldödsolyckorna nattetid minskat med 20 procent jämfört med andra delstater. Det finns massor, massor av tunga, kloka, förnuftiga och vetenskapliga uppbyggda argument som talar för en sänkning av promillegränsen.

Nu har alltså den här tanken också kommit till Finland. Polisöverdirektören i Finland, Mikko Paatero, gick i februari ut och sade att vi behöver sänka gränsen för både ratt- och roderfylleri.

Varför vill man då i Finland sänka promillegränsen? Ja, det är för att man vill öka säkerheten för unga bilförare. Man har nämligen inte lyckats med att minska trafikdödligheten bland den här målgruppen trots att man överlag har fått en bättre trafiksäkerhetsutveckling i Finland.

I Sverige, Norge och troligen snart i Finland också är gränsen 0,2. Ska vi då ha har kvar gränsen på 0,5 promille på Åland? Ålandsbilden som sprids i vår omvärld med övergångsställen där man hoppar från klippa till klippa och rusningstrafik där kanotister glider fram över ett spegelblankt vatten, ska vi ha vilda västern bilder då också? Kom hit, så kan ni både dricka och köra bil! Nej, det tror jag inte.

Lagutskottets ordförande framförde att landskapsregeringen håller på att ta fram en framställning där man ska sänka promillegränsen. Jag skulle vilja få detta bekräftat från den nya trafikministern. Vad den tidigare trafikministern, Runar Karlsson, tyckte vet vi redan. Men vi har inte fått höra här i lagtinget hur minister Veronica Thörnroos ställer sig till det här.

Jag har fått många hejarop för det här initiativet. Jag känner att det finns ett stort stöd ute i det åländska samhället för en sänkning av promillegränsen.

Det har även förklarats för mig att begränsningen innebär en inskränkning av människors frihet. Jag skulle säga att det är företrädelsevis män som inte har egna barn som driver den här linjen. Jag har fått höra att en sänkning är ett tecken på ett utökat förbudssamhälle. Men nej, det är det inte alls. Jag tycker att det ger en klar och tydlig signal att ålänningarna värnar om trafiksäkerheten. Vi, som lagstiftande församling, tydliggör att alkohol och bilkörning inte ska kombineras.

Min bild av motståndet är att det främst finns inom det manliga segmentet. Det är främst de som protesterar allra högst mot en sänkning av promillegränsen. De som gör sig skyldiga till rattfylla i stor utsträckning är också män. Enligt forskning är nio av tio, som kör rattfulla, män. Kvinnornas antal ökar också varje år, kan jag påpeka.

Jag har tittat på fakta ifrån Finland, där redovisar man att 1 bilist av 600 är rattfull och har över 0,5 promille i blodet. Men 1 av 150 har mellan 0,2 och 0,49 promille i blodet. Det är ganska många, var 150:e bilist är alltså påverkad. Det tycker jag att är mycket allvarligt. Vi vet att körförmågan försämras betydligt redan vid alkoholhalter på 0,2 promille. I synnerhet gäller detta unga bilförare som kanske ännu inte är så vana att köra bil och vissa av deras reaktioner har inte hunnit bli automatiserade.

Den nuvarande gränsen på 0,5 ger helt fel signaler. Idag är det helt accepterat att köra efter att man har druckit lite alkohol. Förarna kan idag mycket bättre räkna ut hur mycket öl eller vin de kan dricka och ändå köra bil.

Detta är helt förkastligt. Uppluckringen av normerna har förändrats. När man gjorde en undersökning bland ungdomar 2005 uppgav 30 procent av de tillfrågade ungdomarna mellan 18 och 24 år att de kör efter att ha druckit två öl.

Den ”promillemiddag” som ordnades här i lagtinget försommaren 2008 visade ju helt tydligt att det krävs ganska många portioner alkohol för att ledamöterna inte skulle klara gränsen på 0,5 promille. Det vet ni själva, ni som deltog i den här tillställningen.

Om lagtinget nu skulle kunna enas om att sänka promillegränsen till 0,2 så skulle vi kunna få fram en attitydförändring i samhället. Det skulle inte vara lika lätt och inte lika acceptabelt att dricka och sedan köra. Vi får en minskad acceptans och de unga som växer upp får förhoppningsvis en annan inställning till när man kan dricka och när man kan köra.

Jag instämmer med lagutskottets ordförande att det krävs ett politiskt beslut. Det skulle vara väldigt bra om vi lagtinget kan ge tydliga och klara signaler om hur regeringen ska kunna gå vidare med det här. Jag tycker att det är bra att vi kan få en omröstning.

Men jag undrar om vi borde ha en bordläggning över sommaren för att också kunna se hur det utvecklar sig för Finland och den rapport som arbetsgruppen för fram. Jag föreslår att det här ärendet bordläggs till den 8 september. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är ett sociologiskt intressant fenomen att det är män som överskrider gränserna och missbrukar alkohol. Men det är också ett intressant fenomen att socialdemokraterna säger att män är orsaken till att det inte är någon sänkning av promillegränsen. I ett radioprogram i radio Åland sade ltl Sundback att det är irrationella och känslomässiga män som förhindrar en sänkning. Är det en etablerad sanning inom ert parti? Jag skulle vilja påpeka att i lagutskottet sitter det fyra män som har talat för förbud av alkohol på offentliga platser och att det ska möjliggöra andra straffsatser för 0,2 promille. Är det den typen av politik ni vill driva detta med?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om man vill vara lite lustigt kan man säga att vi tycker så mycket om de här unga pojkarna att vi värnar om deras trafiksäkerhet. Det finns faktiskt forskning från vår omvärld som visar att det är just unga män, mellan 30 och 39 år, som främst åker fast för rattfylleri. Beträffande den här gruppen är det ändå ungefär 60 procent som åker fast i kontrollerna som har grava alkoholproblem. Men det är också mest män. Det är ingenting som socialdemokraterna har hittat på. Det finns forskning som stöder det här, tyvärr, ltl Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Till den delen är faktiskt socialdemokraterna sakliga. Det har vi också sett i utskottsbehandlingen. Men jag förundrar mig över att man skyller på att 0,2 gränsen inte har blivit av på grund av att män är irrationella och känslomässiga. Jag vill säga att vi fyra män i utskottet har diskuterat. Rationellt har vi kommit fram till att vi ska ge en signal om alkoholkonsumtion i parken. Rationellt har vi kommit fram till att landskapsregeringen borde överväga 0,2 promille och att man skulle ha en ny straffmöjlighet, rattonykterhetsförseelse. Är detta irrationellt och känslomässigt just till den delen?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag måste ha trampat på en väldigt öm tå här, när ltl Olof Erland reagerade så starkt på just det här uttalandet.

Om man tittar på vem som har godkänt den här motionen så är det en kvinna medan det är fyra män som inte har godkänt den här motionen. Det tycker jag talar sitt tydliga språk; män skyddar varandra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det här är ett ärende som har bordlagts många gånger och aldrig kommit upp till debatt. Det är kul att debatten förs idag och att vi har möjlighet till debatt också i september.

Jag har en hel del åsikter om dessa motioner som lagutskottet har behandlat. Jag tänkte börja med hur jag ser på lagstiftning överlag och vad vi håller på med i den här salen.

Idag är trenden den i lagtinget att mer och mer ska förbjudas. Det i sin tur gör att det egna förnuftet och ansvaret mer och mer fråntas när fler och fler situationer ska regleras i lag.

Problemen som uppstår när man detaljlagstiftar är att det blir omöjligt att lagstifta om allt som är besvärligt eller kan vara farligt och att andra situationer uppstår som också borde lagstiftas om. Det blir till slut en parodi där befolkningen omöjligt kan veta vad som är rätt eller fel, lagligt eller olagligt.

Jag tänkte nämna några exempel. Det senaste som förbjöds var att dela på en flaska vin exempelvis på gräsmattan vid Nabben. Förbudet tillkom eftersom lagstiftaren ville göra något åt alkoholdrickandet och drogsituationen på Åland. Därför infördes förbudet, däremot är det fortfarande tillåtet att dela på en flaska vin eller två på badstranden i Möckelö, bara en liten bit därifrån, eftersom det inte ligger inom ett område begränsat av en tätortskylt!

Ett annat förbud som vi nyligen infört är att prata i telefon i bilen. Nu är det förbjudet att prata i telefonen om du håller telefonen i handen. Däremot är det fortfarande tillåtet att köra bil och prata i telefonen om du har den fastklämd mellan axeln och örat. Samtidigt som du pratar i telefon kan du om du vill äta en glass. Det är helt lagligt, men att hålla i telefonen och prata det är förbjudet. Ser ni problematiken när vi lagstiftar så i detalj? Det uppkommer andra situationer som också borde lagstiftas om. Alltså vi borde lagstifta om att det är förbjudet att äta glass i bilen. Men det är ohållbart.
Det jag försöker säga är att man inte ska lagstifta i detalj om vad som får och inte får göras. Det fanns redan lagar och förordningar som reglerar dessa två exempel. Du har skyldighet att, under alla situationer, ha kontroll över din bil.  Om du pratar i handsfree, blir upprörd av samtalet, tappar kontrollen och orsakar en olycka är det enligt lagen ditt fel.  

Det finns en lag om allmän ordning som säger att du inte får bete dig hur som helst på allmän plats. Delar du exempelvis på en flaska vin i solnedgången på Badhusberget stör du knappast någon och polisen ska lämna dig i fred. Gör du det nu efter 1 juni så är det förbjudet, även om ni sitter där helt själva, nu ska polisen ingripa och bötfälla. Drack du däremot, före den nya lagen trädde i kraft, så mycket att du blev oredig och började störa den allmänna ordningen så fanns det lagrum för polisen att ta flaskan av dig, ta dig till stationen och även ge dig böter. Alltså vi har gått in och lagstiftat i detalj som till slut blir en liten parodi.  

Majoriteten i lagtinget har alltså stiftat lagar som förbjuder dig göra det du vill även om du inte ställer till oreda, oljud eller är fara för någon annan. Det tycker jag är felaktig lagstiftning och något vi inte ska hålla på med. Vi bör sluta med det.

Nästa lag som nu ska upp till behandling är bland annat ltl Carina Aaltonens motion om att sänka av promillegränsen till 0,2. Det är jag också emot. Varför? Det handlar inte om att jag anser man ska dricka alkohol och köra bil, för det tycker jag att man inte ska göra. Det handlar om att man inte ska lagstifta så att vanliga, hederliga, ordningsamma människor ska bli kriminella rattfyllon bara för att man vill komma åt ett annat problem. Problemet är inte de som druckit ett glas vin till middagen. Problemen som vi har på Åland är de som kör bil grovt rattfulla om och om och om igen. Det var nyligen ett fall i tingsrätten där en person som hade kört 8 gånger.

Jag vill påstå att lagtinget silar mygg och sväljer elefanter. Min motion nummer 56 förslås förkastas, alltså min motion som säger att man ska ta bilen av den som kör återkommande grovt rattfull. Det är en motion som skulle åtgärda problemet. Utskottet väljer dock att inte göra något åt det verkliga problemet. Utskottet skriver nämligen så här: ”Frågan om åtgärder för att fordon ska kunna förverkas som en påföljd för rattfylleri konstaterar utskottet att frågan är komplicerad ur behörighetssynpunkt eftersom äganderätten berörs. Ett förverkande behöver inte heller vara speciellt verkningsfullt med beaktande av att fordon kan både lånas och hyras”. Äganderätten berörs? Utskottet anser alltså att det är viktigare att en återkommande grovt rattfull får behålla bilen p.g.a. att äganderätten berörs? Skärp er lagutskottet! Som jag läser ert betänkande så resonerar ni alltså så här: Eftersom det är en komplicerad fråga och äganderätten berörs så väljer man att inte göra något åt problemet utan de personer som återkommande kör grovt rattfulla ska fortsättningsvis ha möjlighet att göra det.

Argumentet om äganderätt anser jag att utskottet inte kan hänvisa till. Berätta för mig varför man kan förverka vapen, båt och bragder ifrån den som begår ett jaktbrott men inte en bil av den som är en livsfara på våra vägar? Varför diskuteras inte äganderätten när det kommer till straffen för jaktbrott? Återigen sila mygg och svälja elefanter. Om du skjuter en vårfågel olagligt är det alltså ett värre brott än att återkommande köra grovt rattfull, i alla fall är det så mycket värre ur majoritetens synvinkel, att vid jaktbrott kan äganderätten frångås, men inte om man framför ett motorfordon grovt rattfull om och om och om igen.

Jag har tidigare lämnat in en motion som majoriteten har förkastat. Den gick ut på att justera straffskalorna. Det här är också ett typiskt exempel.

Utskottet vill däremot införa straff där det inte är eller har varit något problem. Utskottet föreslår att landskapsregeringen bör överväga att införa ”rattfylleriförseelse” för den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol så att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,2 och högst 0,5 promille i blodet.

Utskottet vill att polisen ska sätta resurser på att straffbelägga, frihetsberöva och framförallt skuldbelägga de personer som blåser 0,21 promille. De ska alltså dömas till att i folkmun bli kallade rattfyllon. Jag kan säga att ingen är berusad vid 0,21 promille.

Jag anser, som jag sade tidigare, att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Jag anser också att man inte ska stifta en massa lagar för att döva lagstiftarens samvete bara för att man inte vågar ta tag i det verkliga problemet. Det här är samma sak som med förbudet att dricka alkohol i parkerna. Problemet är droger och narkotika. Lagstiftningsresurserna sätts på att förbjuda vanliga, ordningsamma personer att dela på en flaska vin i solnedgången på Badhusberget.

Jag har förespråkat strängare straff för langning och försäljning av narkotika samt att mer resurser ska överföras till polisen för bekämpande av narkotika. Jag förespråkar konkret att man ska ta bilen av dem som återkommande framför fordon grovt rattfulla. Då sker en förändring och våra vägar blir säkrare. Det vill inte majoriteten, ni vill införa fler och strängare lagar som begränsar den vanliga människans rörelsefrihet, men inte löser det verkliga problemet.

Det är inte rimligt att man ska frihetsberövas vid 0,21 promille. Man är inte onykter vid 0,21 promille.

Jag har en artikel från Svenska Dagbladet från något år tillbaka sedan framför mig. Det är många som hänvisar till utredningar och vetenskapliga fakta. Artikeln handlar om rattfylleriolyckorna i Europa. Det är intressant, Sverige införde 0,2 promille 1999, men efter det har Sverige haft sämst utveckling av rattfylleriolyckor i hela Europa. Det visar en rapport från det Europeiska trafiksäkerhetsrådet ETSC. Ni får gärna läsa artikeln sedan. Enligt rådet har dödsolyckorna p.g.a. rattfylleri ökat med 12 procent i Sverige, trots att Sverige alltså har 0,2 promille, och är det mest alkolås tätaste landet i Europa. Det visar att vi inte har fokuserat tillräckligt på åtgärder för att minska rattfylleriet, säger Nils-Petter Gregersen trafikchef på NTF. Varför har man inte gjort det? Ja, för att man tycker att lagstiftaren har satt en gräns från 0,5 till 0,2 och i och med detta så har man gjort allt som man behöver göra. Vad har det resulterat i? Ja, att rattfylleriolyckorna har ökat i Sverige.

Länder som Tjeckien, Belgien och Tyskland har reducerat sin andel av dödsolyckor p.g.a. av rattfylleri med ca 10 procent. Under samma tid har Sverige, som ensamt land i Europa, ökat sin andel med ungefär lika mycket eller närmare bestämt 11,6 procent. Vad har då de andra länderna gjort? Ja, Nils-Petter Gregersen säger att i Sverige har man inte fokuserat på att informera allmänheten, man har inte satsat på undervisning i skolorna och annonskampanjer osv. Man har i Sverige förlitat sig på frivilliga organisationer som ska föra fram meddelandet. I Sverige har man lagstiftat från 0,5 till 0,2 promille, alltså det området som inte innebär problem. Trafikolyckorna med rattfulla människor ökar i Sverige. Statistiken visar att medelpromillehalten är runt 1 promille för rattfulla personer som åker fast och som har varit med i en trafikolycka. Precis det vi vet, att det är de som har för mycket alkohol i blodet som orsakar trafikolyckor. I dödsolyckor är medeltalet omkring 1,5 promille

I Sverige tog man fram stora kanonen och sänkte från 0,5 till 0,2 och ansåg att man gjorde något bra. Utredningen från europeiska trafiksäkerhetsrådet visar att olyckorna ökade. Med statistik så kan man visa lite vad man vill.

Enligt de siffror jag har så kör 99,8 procent nyktra. Det är alltså 0,2 procent som är onyktra i trafiken. Hos förare som fastnat i svenska polisens kontroller är den genomsnittliga promillenivån kring 1 promille, i dödsolyckor är den genomsnittliga promillenivån 1,5.

Problemet är inte, som jag hela tiden har försökt hävda, dem som har mellan 0,2-0,5 promille i blodet. Problemet, som vi har särskilt på Åland, är dem som återkommande kör grovt rattfulla. Min motion att ta bilen av dem är det enda som verkligen ger effekt direkt.

I tidningarna i morse kunde vi läsa att polisen går på knäna. De har inte resurser att följa våra nuvarande lagar. Ska vi ytterligare öka polisens arbetsbörda med att jaga dem som har 0,21 promille i blodet? Jag tycker att vi ska sätta resurserna på att ta dem som har 1-2,5 promille och återkommande kör grovt rattfulla. Det är de personerna som är fara för medtrafikanterna och inte den personen som dricker ett glas vin till middag och ev. en timme senare kör hem.

Jag är för att man ska ha kvar gränsen på 0,5, alternativt att det ska vara 0,0 promille, nolltolerans. Sänker vi det till 0,2 så ser jag det som ett hyckleri i alla fall. Då ger man folk möjligheten att dricka ett glas vin till middagen och köra hem.

Jag anser att det ska vara nolltolerans i trafiken eller så ska vi ha det som vi har det idag, 0,5, eftersom det inte har varit ett problem på Åland. Det finns ingen som kan hänvisa till ett fall eller flera, där någon har blåst mellan 0,2 och 0,5 och orsakat en trafikolycka. Det är fakta.

Sedan kan man göra som i Sverige sänka från 0,5 till 0,2 och slås sig för bröstet och säga; titta vad vi är duktiga, vi gör något åt alkoholproblemen här på Åland. Men det är inte där som resurserna ska sättas. Sätt resurserna på dem som kör grovt rattfulla, sätt resurserna på att uppmana och informera om att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Det är min slutsats av detta.

Lagutskottet gör helt fel när de förkastar min motion. Lagutskottet gör också helt fel när man förkastar Gun-Mari Lindholms motion. Enligt Nils-Petter Gregersen på NTF i Sverige är det mest progressiva man kan göra att jobba för att flera alkolås införs i flera bilar. Trafiksäkerhetsverkets högsta önskan var att alkolåsen skulle vara Sveriges huvudfråga när Sverige var ordförandeland i EU 2009. Nu blev det inte så, men det är i alla fall var trafiksäkerhetsverket i Sverige anser.

Jag stöder en bordläggning, så att vi får diskutera detta igen i september. Tack, herr talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var ett långt anförande. Jag är till vissa delar överens med ltl Karlström. Det är närmast när det gäller nolltolerans. Rattfyllerister är ett problem i trafiken. Det är lite så att det man inte vet så ser man inte. Mycket av det resonemang som ltl Karlström framför visar att man inte har den kunskapen på området som man borde ha innan man uttalar sig här i salen. Bland annat när det gäller attityder och inställningar. Det handlar om att ungdomar ska lära sig att man inte dricker när man kör i trafiken, att man inte dricker en öl, man dricker ingenting och man går ut med det budskapet. Om man sedan har 0,2, 0,1 eller om man är tillfreds med 0,05 men budskapet ska vara att man inte dricker överhuvudtaget. Det är det centrala.

Det är samma sak med ordningsproblemen i parkerna. Man lagstiftar naturligtvis inte, som Karlström säger, för att förhindra någon att dricka ett glas vin. Det är för gränsdragning för dem som beter så illa. När ska polisen dra gränsen när det börjar gå över styr? Ska polisen stå och vakta när de sköter sig och inte?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Till det sista, så nu har majoriteten i den här salen lagstiftat att polisen ska ingripa om jag sitter med min fru och tittar på solnedgången och dricker ett glas vin på Badhusberget. Det kan man inte tolka på något sätt. Nu har lagstiftaren verkligen satt ner foten och sagt att de inte accepterar det. Förut kunde vi ha gjort det. På många andra ställen i världen kan man göra det så länge som man inte stör någon annan och så länge man inte ställer till oreda och påverkar någon annans frihet. Lagstiftaren på Åland har sagt att polisen ska sätta resurser på att ta fast folk som delar på ett glas vin. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det nu är förbjudet att skåla in nyår på torget. Lagen är klar och tydlig i det fallet.

Sedan till att man inte ska uttala sig om saker som man inte har kunskaper om, då tror jag att den här salen skulle bli ganska tyst. Det är själva politiken i detta som är innehållet. Sedan kan man hänvisa till olika undersökningar. Den här undersökningen som jag hänvisade till är från europeiska trafiksäkerhetsrådet. Den undersökningen är klar och tydlig och säger att rattfylleriolyckorna har ökat i Sverige de senaste tio åren. I de andra länderna har olyckorna minskat. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! När det gäller bilkörning så är vi överens om att man inte ska köra i trafiken när man har druckit. Man pratar om att ta bilen av människor. Man bör ifrågasätta den sociala delen. En familj som är utslagen p.g.a. alkoholmissbruk sedan tidigare, tar man bilen av den familjen så är det barnen och mamman i familjen som drabbas i de här sammanhangen. En bil får du får en spottstyver idag. Man kan köpa en ny.

När man pratar om frihet så är det väldigt underligt att i vissa partier när det gäller vissa argument som handlar om alkohol så är det fruktansvärt viktigt att man ska få dricka alkohol överallt, när som helst och att friheten är tillgången på alkohol. Den som är beroende av alkohol är inte fri, den är verkligen fast. Med tanke på de människorna borde vi visa lite respekt och medkänsla. Om det hjälper dem på traven så bjuder jag gärna på att man sänker promillegränsen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ltl Åke Mattsson och jag ser olika på det här. Jag anser att vi ska ta bilen av dem som kör återkommande grovt rattfulla. Ltl Åke Mattsson anser att det kan drabba tredje person om man blir av med bilen. Ja, det drabbar åtminstone tredje person om de är kvar på vägarna och kör grovt rattfulla. Jag vill göra något konkret åt det problemet. Mitt förslag är att ta bilen av dem som återkommande kör grovt rattfulla. Det är uppenbarligen två skilda linjer som ltl Åke Mattsson och jag har. Sedan är vi helt överens om att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Det är jag absolut med på. Att sänka från 0,5 till 0,2 tycker jag är ett hyckleri. Sänk till 0,0 då, sänk inte till 0,2, för då ger man fortfarande möjlighet för folk att tolka att man kan dricka ett glas vin till maten och köra sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Silar mygg, säger ltl Karlström om mitt förslag att sänka promillegränsen. Problemet med rattfylla är elefantlikt, som jag ser det. Vi behöver verkligen ändra normen att man aldrig ska dricka och köra. Det verkliga problemet är de grava alkoholisterna, säger Karlström. Ja, men över tid så har de här personerna utvecklat sin alkoholism. Det sker ju inte över en natt. Därför är inte det här problemet antingen eller, det är liksom både och. Vi behöver göra många insatser. Att sänka promillegränsen är en åtgärd, vilket jag också säger i min motion. Det måste också till andra åtgärder. Ltl Karlströms motion om att beslagta bilen är ett sätt. Jag tror att vi måste ha många åtgärder för att komma till rätta med det här.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag säger det igen, 0,2 är inte ett alternativ. Sätt 0,0 då. Det är hyckleri att sänka det till 0,2 för då ger du fortfarande möjlighet till att få dricka ett glas vin. Om du fick dricka ett och ett halvt förut, så kan du dricka ett glas nu. Det blir fortfarande en tolkning. Hur ska människor veta var gränsen går? De utredningar som jag har läst visar att det har inte givit samma effekt som om man sätter resurserna på att utbilda ungdomar, informera kontinuerligt och ha annonskampanjer som visar vad som händer om du dricker alkohol i trafiken. Det är betydligt mycket mera effektivt än att lagstiftaren sänker från 0,5 till 0,2. Om man tittar i Sverige så har trafikolyckorna, med inblandning av rattfylleri, ökat med 10 procent de senaste åren. I de länder som har 0,5 och där man har satsat på information har antalet trafikolyckor sjunkit.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är tydligen inte så enkelt att ha gränsen på 0,0 eftersom mediciner, karameller och t.o.m. mjölk kan ge utslag. Idag kan man dricka fyra glas vin, minst. Vissa kanske kan dricka mera för att klara gränsen på 0,5. Det är väl hyckleri att behålla den gränsen? En sänkning visar på en attitydförändring i samhället som ger klara signaler till oss ledamöter och speciellt till de ungdomar som växer upp att man absolut inte ska köra och dricka.

Ltl Karlström är ett tydligt exempel på en av dessa män som vill stå för den lilla vilda västern stilen på Åland, det är inte jag med på.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Att hävda att jag står för någon vilda västern attityd för att jag vill bibehålla 0,5? De flesta länder i världen har 0,5. Europeiska Unionen, som jag vet att socialdemokraterna litar väldigt mycket på och ser upp till när de kommer med någon rekommendation eller direktiv, de förslår att det ska vara 0,5 i Europa. De inser att det förmodligen finns en anledning till det. Det finns de länder som har 0,8, vilket jag tycker är för högt. Vi är överens om principen att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Problemet är inte dem som har mellan 0,2 och 0,5, de orsakar inte trafikolyckorna på Åland. De som orsakar olyckorna har 1, 2 eller 2,5 promille i blodet. Där tycker jag att vi ska sätta resurser och lagstiftning. Inte sätta resurser på att jaga vanligt folk som ev. blåser 0,21 och med det blir ett rattfyllo, ska frihetsberövas och sedan ska man åka till sjukhus för att ta ett blodprov. Det är inte i relation till brottet som är begått att man ska göra på det viset.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Man kan läsa statistik på många sätt. De uppgifter som jag har hittat är att trafikolyckorna i Sverige har minskat. Det är uppgifter från 2008. Jag vet inte sedan om Karlström har ännu nyare uppgifter eller om uppgifterna är äldre? Men mina uppgifter visar att trafikolyckorna har minskat i Sverige när man har gått ner till 0,2 promille.

Vad gäller EU kommissionens rekommendationer så är det 0,5 men man rekommenderar 0,2 för yrkesförare och ungdomar.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är helt rätt att trafikolyckorna har minskat i Sverige. Trafikolyckorna, ja, totalt sett har trafikolyckorna i Sverige minskat, men, rattfylleritrafikolyckorna har ökat med tio procent. Det står ingenstans i de uppgifter som vi har att rattfylleriolyckorna har minskat. Det hittar du inte tyvärr, ltl Ulla-Britt Dahl. De stora trafikolyckorna har minskat. När man går in och tittar så har rattfylleriolyckorna ökat enligt de utredningar som jag har framför mig.

Att sedan Europeiska Unionen rekommenderar 0,5 överlag och 0,2 till yrkeschaufförer och unga, ja okej, ha 0,0 då. Att säga att det är problem med mediciner, karameller och mjölk, om vi inte accepterar alkohol i blodet hos folk som är i trafiken. Då ska vi ha 0,0 då. Annars kommer det alltid att finnas en tolkningsmöjlighet. Jag ser återigen inte detta som ett problem. Det är inget problem idag att vi har 0,5, som de flesta andra länder i världen. Uppenbarligen vill man gå ett steg längre och se till att personer som blåser 0,21 ska frihetsberövas, åka till sjukhuset och man ska sätta polisresurser på dem så att inte polisen kan koncentrera sig på de verkliga brotten.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag kan gärna gå med på 0,0. Det är inget problem, om ltl Karlström ser det som ett problem att det är 0,2. Jag har förstått att det kan vara problem med nolltolerans. Men nolltoleransen finns i östländer. För min del har jag inget problem att gå inför det. Jag kan också tänka mig ett konfiskera bilen. Där ser jag också, lite på samma sätt som ltl Mattsson, att man kanske har en familj som behöver bilen. Det är kanske enkelt att köpa en bil för 400 euro eller någonting sådant men jag tror inte att detta är det rätta.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Återigen, är det viktigare att familjen får fortsätta åka med den rattfulle föraren än att man tar bilen av dem? Som ltl Ulla-Britt Dahl säger så kan man köpa en ny bil för 200-300 euro. Gör det då, säger jag. Ta bilen av dem och så de köper en ny bil. Då tar vi den bilen också om de åker fast en gång till. Det är betydligt mycket klokare. Det räddar familjen och det räddar dem som är på vägarna. Återkommande grov rattfulla ska inte vara på våra vägar. Min motion åtgärdar detta. Förslaget som majoriteten lägger åtgärdar inte det, de kommer fortfarande att vara kvar på våra vägar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vill framhäva att lagutskottets betänkande inte är någon slutlig dom eller avgörande i den här frågan.

När det gäller förverkande av fordon har vi konstatera i vårt hörande att det kan vara problem när det gäller äganderätten och vem som förverkar. Men varför göra den saken större än vad den är? Det finns argument för nolltolerans. Jag tror att man kan han nolltolerans om man inte har mätinstrument. Men har man mätinstrument så blir det problem. 0,2 har visat sig ganska lagom i Norge och Sverige. Undersökningar visar att i Sverige har alkoholpromillen gått ner. I Norge har rattfylleriet minskat. Det finns tendenser. Det som ltl Karlström här företräder är väl en annan ideologi. Jag ser väldigt mycket detta som en social informations- och attitydfråga, att ändra folks beteende. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med om att man ska försöka jobba på att ändra folks beteende, att de absolut inte dricker alkohol och kör bil samtidigt.

I länderna i Europa har man genom riktade annonskampanjer i TV och tidningar visat på hur det kan gå om man kör bil med alkohol i kroppen.

Jag skulle vilja ha förtydligat av lagutskottets ordförande hur man resonerar att man inte tittar på äganderätten för att det är komplicerat? Sätt detta i relation till jaktbrotten. Jag har fortfarande inte fått något förslag på hur man resonerar. De facto får man ta båt, bragd och vapen när det gäller någon som bryter mot jaktlagen. Men enligt lagutskottets betänkande så är det komplicerat att ta bilen av någon som kör grovt rattfull eftersom det är en äganderättsfråga. Det om någonting är ett farligt vapen på våra vägar.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tror att jag tidigare sade att vi inte har möjlighet att i detalj undersöka den typen av behörighetsfrågor. Åtminstone för min del kan jag lova att jag ska titta närmare på saken, om det här ärendet blir bordlagt, för det är ju viktigt att vi kan reda ut det. För att förtydliga lite, vi hör dem som jobbar med dessa frågor och vi förlitar oss på det som de säger, att detta leder till problem i lagstiftningen. Vi meddelar detta till lagtinget, men det är inte säkert att det är avgjort. Det är självklart att skulle förverkande av bilen vara ett effektivt instrument så är det intressant. Vi har behandlat de här motionerna på det sättet att det finns expertis och lagberedare som ska göra jobbet.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag tackar för det klargörandet. Jag lyfter på hatten också för att man kan säga att man kan titta på detta en gång till och man kan se det ur lite flera synvinklar efter debatten som vi har haft nu. Det är bra att ärendet bordläggs till september. Då kan vi alla dra vårt strå till stacken och försöka komma fram till vad som är det absolut klokaste. Är det att ta bilen av dem som kör grovt rattfulla eller är det att sätta resurserna på dem som har 0, 21 promille? 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är en uppgift som ltl Karlström använder sig av i sin argumentation som inte verkar vara riktigt trovärdig. Det är uppgifterna om olyckor i Sverige. Vad jag vet så är Sverige det land där man har lägst dödsolyckor i trafiken. Man har varit framgångsrik med att ganska länge nu kunna sänka antalet dödsolyckor. Om antalet rattfylleribrott har ökat så kan det vara en statistisk effekt eller det kan bero på att folk eventuellt dricker mera. Men att det skulle bero på att man har sänkt från 0,5 till 0,2, att det skulle det betyda att folk dricker mera, den konsekvensen tycker jag inte att man kan dra av det här.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Min argumentation utgår ifrån den artikel som jag läste. Där står det klart och tydligt med svart stor text: ”Sverige har sämst utveckling av rattfylleriolyckor i hela Europa, det visar en ny rapport ifrån europeiska trafiksäkerhetsrådet, ETSC. Enligt rådet har dödsolyckorna på grund av rattfylleri ökat med 12 procent i Sverige.” Detta står klart och tydligt. Jag resonerar att lagstiftaren i Sverige tror att de har gjort tillräckligt genom att de har sänkt från 0,5 till 0,2. Jag tror inte att detta är vägen att gå. Tittar man på hur de andra länderna har gjort, enligt den här artikeln, så har de satsat mycket mera på information och riktade åtgärder till skolor och till ungdomar. På så sätt har man fått folk att förstå att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Man säger i Sverige att man har förlitat sig på att de frivilliga organisationerna informerar i skolan. Från myndigheternas sida har man inte drivit frågorna och inte informerat om hur farligt det är. Man tror att det räcker att man har sänkt från 0,5 till 0,2. Den här utredningen visar att det inte det har räckt till.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om det är frågan om en procentuell förändring från ett datum till ett annat så då förstår jag resonemanget. Men det är ju inte det enda man kan dra slutsatser av. Man måste ju i varje land se hur frekvent antalet rattfylla är per trafikbrott. Jag är alldeles övertygad om att det där inte stämmer om man jämför t.ex. med Grekland och andra länder. Procentuellt kan det över året ha förändrats, ja. Men om det beror på att man har sänkt så är det flera fall mellan 0,2 och 0,5 som kör än om man skulle ha 0,5 enbart. Detta är det nog bara en lek med siffror. Att man behöver informera mera i Sverige är säkert sant.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Ltl Barbro Sundback anser att mitt argument inte håller och att det är en lek med siffror. Att det är en lek med siffror borde ju då också kunna fungera som replik till ltl Carina Aaltonen. Jag hänvisar till en artikel där det klart och tydligt står: ”Det visar att vi inte fokuserat tillräckligt på åtgärder för att minska rattfylleriet, säger Nils-Petter Gregersen. Medan länder som Tjeckien, Belgien och Tyskland har reducerat sin andel av dödolyckor p.g.a. rattfylleri med runt 10 procent, har Sverige som ensamt land i Europa ökat sin andel med ungefär lika mycket 11,6 procent”. Det står klart och tydligt. Sverige är det land som är sämst i Europa och som har haft flest rattfylleriolyckor, trots att man har infört 0,2. Det är inte lösningen. Informera, gör som de andra länderna har gjort och gå åt problemet istället för att skjuta mygg med kanoner.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Carina Aaltonen föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 8 september och det har understötts av ltl Karlström. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 8 september. De personer som finns upptagna på talarlistan bereds ännu möjlighet att uttala sig.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Efter det här är kraftfulla obundna gruppanförande önskar jag klarlägga att särskilt avseende motion nr 36, sänkning av promillegränsen, har inte vi hos oss någon partidisciplin. Det är osäkert om vi ha någon partilinje. Kära vänner, betrakta det här som ett personligt anförande.

Den första frågan gäller alkolåsen. Där är lagutskottet lite negativ och kritisk till det. Det kan man förstå om det vore en generell lagstiftning som motionären efterlyser. Det är ju faktiskt ett begränsat förslag som motionären kommer med, att möjliggöra för domstolen att som alternativet till körförbud utdöma krav på alkohollås i fordonet. Jag tycker det är motiverat. Vi har talat om straffen här och försöken att påverka folk. Den här möjligheten kunde vi ge domstolarna. Lagutskottet tycker att det här kanske är ett slag i luften eftersom någon annan person kan hjälpa till att starta bilen. En sådan åtgärd måste ju då vara en straffbar handling i sig. Det aktar sig folk för.

Den andra motionen än kollegan Karlströms förslag om förverkande av fordon. Där kanske lagutskottet har varit onödigt otydlig när man blott skriver att man går emot detta eftersom äganderätten berörs. Enligt självstyrelselagen har vi numera möjlighet att ha strängare straff än vad man har i riket. Däremot har vi ett problem i självstyrelselagens 27 § punkt 23, som anger att det är rikets behörighet när det gäller verkställigheten av domar och straff. Det betyder tydligen att den här bilen skulle förverkas till riket med allt vad det innebär för problem och behov av överenskommelseförordningar. Visst har lagutskottet rätt när de skriver som de skriver. Frågan är på många sätt bekymmersam, inkluderande det som lagutskottet har framfört, att fordonet kan vara lånat eller hyrt. Samt det som har kommit fram här i diskussionen att familjen dessutom kanske är helt beroende av fordonet. När det gäller alkolås så tycker jag att lagutskottet har varit väl kritiskt. När det gäller förverkande av fordon tenderar jag att hålla med lagutskottet.

Sedan, för det tredje, tänkte jag ta upp motion nr 36, om rattonykterheten. Körande på våra vägar och alkohol ska inte vara möjligt att kombinera. Enligt min uppfattning ska vi ha en nolltolerans när det gäller körning och alkohol. Det är mycket en attitydfråga som styrs av den lagstiftning vi har. Man kan också påverka attityderna på många andra sätt och det ska vi naturligtvis göra, från daghemmen, skolorna till familjerna. Vi vet hur familjekulturen är till den delen i landskapet därför måste också lagstiftaren hjälpa till. Vid nolltolerans har jag för mig, med den forskning som finns, att 0,0 inte är en realistisk gräns eftersom det finns faktorer som gör att man kan hamna en hel del över 0,0 utan alkoholintag. Då vore 0,1 ett alternativ som man kunde överväga, 0,2 är det som används och diskuteras i de nordiska länderna. Det är rimligt att vi diskuterar den gränsen här också.

Jag har personligen tidigare varit emot en sänkning från 0,5 till någonting lägre. Jag har tagit del av signaler från forskning och den har varit motsägelsefull. Här kom kollegan Karlström också med bevis för motsägelsefulla erfarenheter. Det vill jag för min del uppfatta som en mainstream i den information som vi får, särskilt nu när länder har infört en lägre gräns än 0,5, att det har effekt. Det påverkar rattonykterheten åt rätt håll, att den minskar. De praktiska erfarenheterna och den fortlöpande forskningen talar huvudsakligen i den här riktningen.

Det avgörande, att jag har ändrat uppfattning i den här frågan, är nog den egna erfarenheten från testet som vi gjorde här i rummet utanför plenisalen på ceremonieutskottets initiativ med vtm Gun-Mari Lindholm och ltl Fredrik Karlström som primus motorer. Jag har tidigare under hela mitt liv fått information om att 0,5 tillåter att man tar en mellanöl eller ett glas vin. Skulle man dricka mer riskerar man att komma över 0,5. Jag tror att det är många, åtminstone i min bekantskapskrets, som har fått samma information sig till livs genom åren. Efter det här testet vet jag att det inte stämmer. Vi var ganska många som gjorde testet, 13-14 personer, och det stämde inte in på någon. Det var några som var mera tåliga, dit hörde kollegorna Ehn och Karlström vilket ska sägas till deras fördel. Men vi andra som är lite bräckligt byggda nådde mycket snabbare 0,2 och 0,5 procents gränsen. För mig personligen innebar 0,5 procents gränsen att jag klarade en snaps och tre glas vin. Då var jag fortfarande under 0,5 när det hade gått en halvtimme från det sista glaset vin. Då var jag nog ganska lullig, kära vänner. Då skulle lagstiftningen tillåta mig att sätta mig i bilen och köra. Jag skulle inte ens komma på tanken att göra det. Jag har faktiskt kört några gånger med den ”gamla regeln”, när jag har druckit en mellanöl eller ett glas vin. Visserligen har jag låtit det gå en tid, men jag har gjort det och har haft jättedåligt samvete. Jag tror att folk ungefär tänker på det här sättet. Att man möjligen kan änka sig att dricka det som är tillåtet. Med 0,2 så blir det kanske möjligt med ett glas vin eller en mellanöl för åtminstone de flesta, med rimliga kroppsbyggen. Men vi visar i alla fall ifrån lagstiftarens sida att vi önskar närma oss nolltoleransen även via lagstiftningen. 0,5 ligger alltför långt ifrån nolltoleransgränsen har det visat sig här i lagtingets eget test.

Dåvarande landskapsregeringsledamoten, förra ministern Runar Karlsson, gjorde ett eget test läste vi på tidningen och vi såg bilder. Jag förstod att det var ungefär samma effekt på honom som på mig, av bilderna att döma.

Då kommer jag till förslagen. Lagutskottet föreslår att man skulle gå en mellanväg så att man skulle överväga att införa rattfylleriförseelser. Man talar inte om vilken straffsatsen skulle vara på det. Jag förstår att det kan vara böter eller någonting sådant för ett alkoholintag som ger utslag mellan 0,2 och 0,5. Personligen tycker jag att det är lite för lindrigt. Jag rekommenderar kraftfullare straff. En mellanform kunde vara att när man tredje gången ertappades med mellan 0,2 och 0,5 promille då skulle man ställas under rattfylleribrott. Då skulle ribban höjas. Det kan finnas många andra mellanformer också. Jag har personligen kommit fram till att vi inte ska göra detta onödigt invecklat. Vi sänker helt enkelt gränsen för rattfylleribrott till 0,2, därför stöder jag den inlämnade motionen.

Avslutningsvis, fru talman, när det gäller sjötrafiken läste jag att man i Finland är inne för, det som jag har talat för tidigare, att man måste beakta båtens storlek och kraft. Tyngre båtar som rör sig i en fart över 15 knop och har en storlek utgör en väldig fara på sjön i smala farleder. Kör man 15 knop så går det snabbt. Då har man tänkt sig ha en promillegräns på 0,5, vill jag minnas. Jag tycker också att landskapsregeringen bör bereda en sådan förändring i vår sjötrafiklagstiftning. Tack.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Först vill jag bara säga att mitt anförande definitivt inte var något gruppanförande. Det var ett försvar av min motion och min syn på hur jag ideologiskt anser att vi i den här salen ska stifta lagar. Ska vi gå in i detalj och styra och ställa över mer eller mindre allt i folks liv eller ska vi ha en generell lagstiftning där också det sunda förnuftet måste ingå? Jag vill bara säga att det var min högst personlig åsikt och inte ett gruppanförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det framgår av frisinnad samverkans gruppanförande att man vill gå i samma riktning som lagutskottet, som jag bedömer det. En slutsats är att det krävs en hel del lagberedning när det gäller straffsatser och liknande.

När det gäller alkolås så tycker jag inte heller där att vi är helt avvisande utan vi säger att det finns vissa tekniska och andra komplikationer. I riket har de en övervakad körrätt med alkolås. Det är ganska många steg. Man begär övervakad körrätt, tingsrätten ska ha sammanträde, det ska vara installation, det ska vara intyg och utbildning, det ska vara övervakning, det ska vara service och det ska vara kontroller osv. När man har sett lite erfarenheter från riket kan man möjligen föra in det i lagstiftningen. Men frivilliga överenskommelser är ju möjliga redan idag. Det är lite som den obundna ideologin, man behöver inte direkt lagstifta alla gånger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Inledningsvis vill jag ge mitt stöd för att man har lyft fram detta när det gäller promille på sjön. Man behöver titta på den frågan. Jag vet inte om jag är helt inne för att man ska dela på det här. Man borde försöka vara nykter också på sjön. Det ska vara nykter region. Man måste framförallt ta itu med de här stora tunga båtarna och fylleriet som förekommer i dem. Det är bra att man lyfter den frågan.

Jag vill också framföra att det är bra att folk blir medvetna om promillen idag. Man kan köpa billig alkometer som visar att man får klart för sig hur pass mycket man kan dricka och köra och att man är en fara då. Läser man i den svenska statistiken ser man att vid 0,4 är man påverkad. Det viktiga är väl den andra vägen, hur pass full man kan vara fast man känner sig nykter. I polisskolan upplevde jag detta när vi gjorde samma test. Man drack i början och tyckte inledningsvis att man var ordentligt på fyllan när man har en stigande berusning. Men däremot efter att man har varit på en blöt fest på krogen och man är på väg hem, man har åkt buss och tagit en promenad så känner man sig relativt nykter. Man är mycket förvånad över talet man läser på alkometern som visar någonting helt annat.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill tacka ltl Roger Jansson för hans personliga och insiktsfulla inlägg och för stödet om att sänka promillegränsen till 0,2. Jag delar också uppfattningen om att man behöver se över och kanske stränggera gränserna för sjötrafiken. Om det nu är det så att regeringen förbereder en framställning om att ändra lagen och sänka promillegränserna på land så borde vi skicka med som färdkost att de även ser över gränserna till havs. Jag tackar för stödet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har tidigare haft ganska klara åsikter när det gäller promillegränsen. Jag var inte med på testet som lagtinget hade men jag har fått det berättat för mig. Om jag har rätt uppgifter så drack en person en snaps, en öl, två glas vin och en konjak och blåste 0,35. Då blir man faktiskt lite fundersam. Det är ju en ansenlig mängd alkohol.

Jag har noterat att detta ärende kommer att bordläggas så jag vill försöka lansera en idé som de värderade kollegerna kan fundera på under sommaren.

Det sägs att de som försvarar 0,5 promille har en tillåtande, en överslätande attityd och att de ger signalen att det är okej att köra full. Det är definitivt inte okej att köra påverkad. Sedan har vi den andra sidan som står mig ganska nära, en klassisk debatt mellan frihet och förbud. Möjligheterna att kunna dricka ett glas vin eller en öl till en middag utan att det blir problem tycker jag att hör till friheten. Jag tycker att det är viktigt. Sedan har vi ett problem, alla kan inte hantera den här friheten, vilket jag återkommer till.

Jag vill bara helt kort säga att jag var på en större tillställning där det var någon som sade; jag dricker ett halvt glas vin för jag ska kunna köra hem, och då drog en debatt igång. Det var en ganska intressant debatt. Debatten utmynnade i att om man inte har möjligheten att dricka en mellanöl eller ett glas vin, utan man måste ta taxi eller lämna bilen i Lumparland eller någon annanstans, så leder det till att om man en gång har bestämt sig för att lämna bilen, man dricker, så dricker man betydligt mera än vad man skulle ha gjort annars. Det här var egentligen en ganska intressant diskussion. Vi måste också ha detta klart för oss, som också det alkoholpolitiska programmet säger, att man vill minska det totala drickandet. Då gäller det också att tänka igenom väldigt noga så att man inte tar kontraproduktiva beslut.

När det gäller frihet under ansvar så håller vi på att stränggera, vi byråkratiserar och vi krånglar till allt. Blir det ett bättre eller ett sämre samhälle? Det är värt att fundera på.

Jag återkommer till devisen frihet under ansvar. Vi har två problem med det. Ett problem är att alla inte klarar av den här friheten och då är vi framme vid den klassiska problemlösningen; vi sätter normen utgående ifrån de som inte klarar av sitt eget ansvar. Jag ser att ltl Mattsson nickar ivrigt instämmande. Vi bestraffar alla, även de som kan ta sitt ansvar. Det är ett förfaringssätt som jag inte riktigt gillar.

Det andra är, det som också har varit upp här flera gånger, det stora problemet är de som kör, oavsett om de har 0,2, 0,5, 1 eller 1,5 promille i sig. Det är ju det som man borde få en lösning på.

Om vi tittar på andra områden, t.ex. på miljön, där har bilen utrustats med katalysatorer och man har blyfri bensin just för att man vill värna om miljön. Vi borde verkligen alla, med gemensamma krafter, få en sådan signal ut i samhället att det inte är okej att köra om du är berusad.

När det gäller alkolås, kunde man fundera på under sommaren om man kunde införa att det är obligatoriskt att alla bilar som säljs på Åland skall utrustas med alkolås?

I lagutskottets betänkande, som är lite märkligt, hänvisar man i inledningen till att trafikolyckorna ökar. Hela motiveringen går ut på att man ska sänka till 0,2, medan man inte gör det. Av någon anledning så väjer man för det.

När man pratar om alkolås i lagutskottets betänkande så säger man att det är relativt stora kostnader. Då räknar man med vårdprogram osv. Ett alkolås kostar 1370 euro färdigt monterad på plats. Det är inte så astronomiska kostnaderna. Det sägs vidare i motiveringarna; ”det finns vissa möjligheter att tekniskt kringgå låset genom att någon annan person hjälper till att starta bilen.” Kära vänner, prata om krystade motiveringar! Lagutskottet utgår ifrån ett sådant scenario att det är en person som är nykter som blåsor och det är den personen som är full som kör. Nog torde det vara väldigt, väldigt ovanligt scenario som man har lyckats få till stånd i lagutskottet.

När det gäller förverkande av fordon så har jag själv suttit åtta år som nämndeman. Jag har, tyvärr, sett hur oerhört det daltas med det här och hur samma personer återkommer gång på gång utan desto mera påföljder. 

Om man förverkar fordonet säger man att det är komplicerat ur behörighetssynpunkt. Det är onödigt att jag upprepar det som har framförts tidigare. De möjligheterna finns också i annan lagstiftning så varför skulle inte de möjligheterna finnas här? Man säger vidare; ”ett förverkande behöver inte heller vara speciellt verkningsfullt med beaktande av att ett fordon kan både lånas och hyras.” Jag vet inte hur det är idag men tidigare var det så att om man körde en dieselbil på vanlig brännolja så förverkades hela bilen. Nu har jag förstått att man får betala bilskatten ett par gånger om. Jag känner inte till påföljderna exakt. Men det har varit väldigt, väldigt stränga påföljder, vilket har lett till att det aldrig förekommer att det är någon som kör en dieselbil med brännolja just på grund av riskerna. Det är helt klart att ltl Karlströms förslag skulle ha en effekt.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att om vi skulle ha en sådan modell att alkolås skulle vara obligatoriska i bilar som säljs och ägs på Åland så tror jag att det skulle vara ett ganska intressanta scenario. Nu gör vi som vanligt, vi hänvisar till Norge, vi hänvisar till Sverige och hur de har gjort där, då måste vi också förstås göra likadant. Det är nog bra om Åland kan vara unikt och om Åland kan ha egna lösningar. De stora problemen i Norge och Sverige kvarstår fortfarande.

Jag vill säga, innan jag får en massa repliker på mig, att med egna lösningar menar jag inte att vi ska ge signalen att det är okej att köra full. Tvärtom, vi ska ge den signalen till omvärlden att på Åland är det inte ens tekniskt möjligt att köra berusad för samtliga bilar utrustade med alkolås. Det skulle vara en intressant signal att ge till omvärlden.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! När det gäller alkolås i alla bilar så visar det väl nog att man fullständigt har hängett sig åt supande och alkohol. Nog borde man väl kunna lösa detta på ett annat sätt? Detta är väl den sista lösningen, man ger en signal ut i världen att här kan vi inte överhuvudtaget hantera alkohol. Vi måste ha alkolås i bilarna. Det verkar som om man har tappat greppet fullständigt. Istället för att man går in för att man inte behöver dricka alkohol kontinuerligt överallt, hela tiden. Det kanske inte ska vara det centrala i livet att man ska dricka alkohol. Det kan vara bra under många omständigheten, men man kan ha fria zoner som i trafiken, i skolgången, i idrottslivet och i arbetslivet. Eller är det så att man också ska dricka i arbetet? Att det ska vara en rättighet att man ska få ta ett glas vin där också? Var går gränsen? När är det så fruktansvärt viktigt och angeläget att man måste få dricka sprit? 

Ltl Anders Eriksson, replik

Kanske jag har fel slutsats. Men jag tolkar det som att när det kom så få repliker så kanske det kan leda till att lagtingskollegorna funderar på det här förslaget under sommaren.

Däremot blir det lite jobbigt att diskutera de här frågorna med ltl Åke Mattsson, för han har en sådan religiös betoning av detta. Jag försöker peka på en teknisk lösning som löser ett problem som kvarstår oavsett, dvs de verkligt allvarliga problemen, alkoholister som kör om och om igen. Om man pekar på en lösning som inte möjliggör det, inte är det ju så, ltl Mattsson, att man har kapitulerat och hängett sig åt supande och alkohol. Det måste ju finnas någon sorts sans, även när vi diskuterar de här frågorna.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Det tycker jag att det kan vara. Jag tycker att det ska vara balans i det. Det medför stora kostnaderna att investera alkolås i alla bilar på Åland, för det måste man göra om det ska vara vettigt. Den som kör rattfull tar knappast en ny bil. Man tar väl en gammal bil. Så det blir inte effekt nu eller ska det ha effekt om 20 år? Men det innebär väldigt stora kostnader. Nu ger man sig verkligen på dem som aldrig tänker köra påverkade och dem som är nykterister. Ska de också behöva blåsa i ett alkolås hela tiden? Snacka om att alla ska vara med och dra sitt strå till stacken. Jag tycker att det känns lite väl på det här området.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är en saklig och bra invändning. Jag har tänkt på den saken. Det kan vara intressant att höra vad de övriga kommer fram till. Det är helt klart en invändning, det håller jag med om. När det sedan gäller summan för ett alkolås så torde den ungefär vara i samma nivå som en katalysator. Men en katalysator har vi bestämt att är obligatoriskt just med tanke på miljön.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Tack fru talman! Jag vill föra fram några synpunkter.

För det första så var jag också med på den här ”promillefesten” som ltl Roger Jansson så livfullt beskrev här. Det var nog lite skakande, inte så lite heller. De flesta vara chockerade över hur mycket de kunde dricka utan att komma upp till 0,5. Det var nog också för mig väldigt klargörande. Jag har haft precis samma uppfattning, att man kunde dricka en mellanöl, en snaps, eller ett glas vin. Jag vet inte varifrån den övertygelsen har kommit ifrån och på vilken information den är baserad på? Antagligen är det någon myndighet som någon gång har tutat i oss det, och vi har trott på det. Det är ju en ganska bra nivå, på sätt och vis, att man har trott på det. Men efter detta inser man att det inte på något vis är besvärande att dricka fast två glas vin. En tveksamhet har uppkommit bland många om man ska ha 0,5?

Det var också många på den här festen som sade att de aldrig skulle köra med så mycket sprit i sig. Det är uteslutet, men poängen är att man inte blir bestraffad om man kör med så där mycket sprit i sig. Det är alltså fullt lagligt. De flesta noterade vid det tillfället att det var omöjligt för dem att köra, men det var ändå helt lagligt egentligen. På något sätt förefaller inte lagen vara anpassad, till den uppfattningen som åtminstone majoriteten hade vid det här tillfället, om hur mycket man kan dricka och ändå köra. Den allmänna uppfattningen är att man inte ska dricka överhuvudtaget när man kör. Det är grunden. När man har att göra med svenskar så tackar de nej till allt, det är min erfarenhet. Det är klart att det finns någon som avviker, men det vanliga svaret som man får om man bjuder på en mellanöl är; nej tack, jag ska köra. Den attityden har befästs väldigt starkt med 0,2 gränsen. Det finns alltså många skäl för att ta efter på den här punkten.

Ltl Karlström har haft vänligheten att ge mig artikeln som han stöder sin argumentation på. Han säger att enligt den här artikeln så säger man att utvecklingen i Sverige har varit sådan att rattfylleriet har ökat med nästan 12 procent och att det visar att gränsen 0,5 till 0,2 inte är något hinder för att rattfylleriet ökar.

För det första är den här artikeln från 2007, den är redan ett par år gammal. Här anger man orsaken till ökningen, vilket jag också trodde. Så här skriver man; ”orsaken till en ökad andel av rattfylleriolyckorna beror enligt NTF och vägverket på svenskarnas ökade alkoholkonsumtion.” Om den totala alkoholkonsumtionen ökar så ökar också antalet rattfylleribrott. Det finns väl ingenting i Norden som är så kärt som alkoholen, också inom forskningen finns det enorma resultatmängder. Jag kan citera en svensk forskning som säger så här; ”svenskarna dricker alltmer alkohol. Den totala konsumtionen av alkohol i Sverige under 2005 beräknades till ca 10,2 ren alkohol per person i åldern 15 år eller äldre.” År 2007 hade mängden alkohol stigit till 10,5 liter per person. Man har funnit ett samband. ”Att alkoholkonsumtionen ökar är allvarligt för trafiksäkerheten. Forskningen visar att en ökning av totalkonsumtionen med 1 liter per person och år kommer att medföra ca 11 procent fler rattfylleribrott och 8 procent fler dödsolyckor. Om konsumtionen ökar med en enda procent blir ökningen av rattfylleribrotten ca 0,6 procent”. Det är ett alldeles logiskt samband. Dricker folk mera så blir det naturligtvis mera rattfylleri och dödsolyckor i trafiken.

Vad gäller resonemanget mellan 0,2 och 0,5 så har polisen inte statistiska uppgifter. Det är mera ett sätt att föra ett resonemang på än att det kan grundas på särskilda siffror.

Varför ska man då ha 0,2 promille? Ja, det är väl ändå så, vi som lever i ett område mellan två länder, att vi borde ha antingen 0,2 eller 0,5. Av alkoholpolitiska skäl borde vi gå ner till 0,2. Allt tyder på att man i Finland kommer att göra samma sak. I Finland har man inte alls haft samma framgångar med att minska på trafik- och dödolyckor. I Finland är alkoholkulturen ännu tyngre än i Sverige. Det finns inte någon politisk vilja att aktivt försöka sänka vare sig alkoholkonsumtionen eller trafikbrotten. Det finns väl en allmän attityd och en strävan bland dem som har ansvaret men i praktiken har man inte varit särskilt framgångsrik.

Till sist, fru talman, har jag föreslagit att klämmen ska godkännas. Utskottets ordförande försöker lite kringgå vad motionen egentligen handlar om när han pratar om att det ska göras något arbete på lagberedningen. Men något sådant arbete kommer ju inte att göras före lagtinget tar beslut i saken. Vi ska ju inte göra lagen och hur den ska se ut i detalj. Det enda som motionen för fram är att man ska sänka promillegränsen. Sedan börjar ett lagberedningsarbete och regeringen har saken i sin hand. Om vi inte nu bestämmer så har vi inte några som helst garantier för att det sker någon förändring. Besluter vi om 0,2 så har regeringen ett klart uppdrag att komma med en lagframställning. Ansvariga trafikministern har tydligt och klart sagt att hon är väldigt skeptiskt att göra någon förändring. Det betyder ju i praktiken att hon knappast kommer att göra en förändring. Om man har en attityd att sänka så då säger man det klart och så tar man konsekvenserna av det.

Om inte lagtinget nu sätter ner foten och bestämmer hur vi ska ha det så blir det nog inte någon förändring. Det är ju viktigt att ge den signalen till regeringen. Ska vi ha en förändring eller ska vi inte ha en förändring? Lagtinget måste nu försöka ta några beslut självständigt och inte bara skjuta dem framåt i någon slags grå dimma.

Det är bra att ärendet bordläggs. Det är en jätteintressant fråga. Det är alltför få som orkar vara inne här i salen idag, även om det finns många på listan. Jag tror att det här ärendet är betjänt av att medborgarna nu får ta del av den diskussion som här har förts och att debatten går vidare. Tack, fru talman.

Ltl Åke Mattsson

Fru talman! Som det har framkommit här i replikväxlingen så stöder jag stora delar av lagutskottets betänkande och även lite utöver det när det gäller alkolås.

Jag tycker att det finns en hel del annat som man kan göra, när det gäller rattfylleri, som inte har gjorts. Man säger att man inte kommer till rätta med problemen. Men man borde ta till alla medel som finns. Jag tänker gå in på några rubrikområden här.

Rattonykterhet införs som ny brottsrubricering vid 0,2 promille, det har vi diskuterat här.

Anskaffande av precisionsalkometer till polisen, om någon åker fast för rattfylleri så tar det en väldigt lång tid. Man sätter läkarresurser på blodprov och provet ska skickas och analyseras. Man borde använda den tiden att ta mer tester i så fall.

Tvång om alkolås införs till dömda rattfyllerister. Efter en rattfylleridom bör körkortet återlämnas endast mot intyg över genomgången kurs. Kursen handlar om faror och missbruk och rattfylleri. Man skulle också uppvisa läkarintyg där det framgår att tecken på missbruk inte kan konstateras i leverprov.

Man ska också arbeta för att införa Åland som ett alternativ där man kan ha fotboja som straff istället för villkorligt fängelse. Anledningen till detta är att jag upplever att rattfylleriet på Åland är ett problem som fortgått oförändrat trots relativt stora insatser ifrån polisen.

Vad som kan avskräcka folk är dels hög en upptäckarrisk och information och behandling av alkoholmissbruk. Det är viktiga åtgärder men det räcker inte med det. Det krävs mera.

Rattonykterheten som införs som ny rubricering vid 0,2 promille tycker jag att är ett av de bättre argumenten. Det kostar inte några pengar överhuvudtaget. Polisen får ett nytt verktyg att jobba med.

Det borde ligga i allas intresse, även lagstiftande politikers, att bilförarna på våra vägar är nyktra. I praktiken är 0,2 att betrakta som nolltolerans. Jag är fullständigt öppen för om man tycker att 0,05 eller 0,1 är ett bättre alternativ eller var man sätter gränsen. 0,2 är det som är vedertaget i andra områden.

Den som idag blåser 0,5 i alkotest får konsekvenser som är mycket påtagliga. Färden avbryts, blodprov tas på hälsocentralen, det blir förhör, det blir indraget körkort, det blir en rättegång och det blir dagsböter eller ett straff utdömt. Man blir av med körkortet och man kan bli av med jobbet osv.

Den som blåser 0,49 får fortsätta färden som om ingenting skulle ha hänt. Polisen kan inte ens stoppa den här personen utan han får fara vidare. Enligt utredningar vet man att man är påverkad redan vid 0,2 promille. Det har gjorts tester med lastbilschaufförer som har försökt avgöra genom vilken port de kan köra genom med lastbilen. Vid noll promille kan de säga på någon centimeters marginal, men däremot när man har man druckit en mindre mängd, så att man har man 0,2 promille, så har man mycket svårare att bedöma rätt avstånd. Man avviker då gång på gång, man kan inte bedöma rätt avstånd.

För att ge lagstiftningen en naturlig logik bör ett nytt moment införas, rattonykterhet. Polisen får rätt att ingripa och avbryta körningen. Här behöver man inte ha så stort straff, det är inte det som är det centrala. Det är samhällets markering som är det centrala. Jag kan till och med acceptera 24 timmars avbrott i körningen, så att man kan fara på jobbet igen på måndag morgon om detta hände på lördagen. Man kan också ge ett straffläggande direkt men det kanske inte är det optimala. Jag tycker att man kan acceptera detta om man behöver ha det på det sättet för att det här ska gå igenom och få acceptans här i lagtinget. Annars är det okej med grövre straff, men det kan vara bättre med ett lågt straff.

När det gäller alkoholdrickande över lång tid, man dricker små mängder under många månader eller att man dricker under en helg, man börjar på fredagen och dricker fredag, lördag och söndag, det ger till slut en mycket förrädisk fylla. Man vet alltså inte hur många promille man har i sig. Man tror att man är betydligt nyktrare än vad man är och man tror att man kan sätta sig vid ratten och köra iväg.

Det är många gånger som man märker vid polisen att någon blir förbaskad under sin berusning, slänger sig i bilen och far iväg för att fly fältet och tänker inte på att man är alkoholpåverkad, sinnena är avtrubbade. Alla dessa olika sammanhang som kan dyka upp så är det väldigt väsentligt att man aldrig köra bil när man har druckit sprit, att detta hela tiden finns med. Så är det inte idag.

Precisionsalkometer bör omgående införskaffas till landskapet, vilket man bör genomföra i samarbete med tull och gränsbevakning. Jag tror att samtliga kan ha nytta av en precisionsalkometer. Man behöver också titta på lagstiftningen och ge utöka lagstiftning för tull och gränsbevakning att utföra alkotester. När tullen och gränsbevakningen har tid och möjlighet att göra detta så borde de på eget initiativ kunna göra alkotester.

När det gäller alkolås så är det kanske rattfylleristerna som själva ska bekosta dem. Man kan hyra alkolås för ca 100 månaden och startavgiften är 500 euro. Det kan ju vara ett sätt som man kan ha inledningsvis, att man inte har det alltför lång tid.

Det centrala och det viktigaste som jag tror att kommer att ha det bästa resultatet, till och med bättre resultat än att sänka promillegränsen, det är att körkortet återlämnas endast mot intyg över genomgången kurs; om faror med missbruk och rattfylleri, vilket jag nämnde tidigare. Samt att man inte har något spår av missbruk i leverproverna. Vid rattfylleri ska alltså den dömda verifiera ett nyktert levnadssätt igenom ett läkarintyg med biologisk alkoholmarkör av typ CDT, kolhydratfattig transferrin, för att återfå körrätten. Majoriteten av dem som åker fast för rattfylleri har alkoholproblem. Kanske inte bland ungdomarna, men bland de äldre. Även om de har en låg promillehalt så kan det vara så att de råkar ha det just då. Deras alkoholproblem kanske inte blir helt klart verifierade efteråt i utredningar. Jag tror att siffran är betydligt högre än vad statistiken säger när det gäller sådana som har stora alkoholproblem. Man sätter sig de facto inte i bilen och kör under andra omständigheter, om man inte är kriminell förstås. 

Detta med fotboja, som jag var inne på tidigare, så finns det mycket utredningar om detta i Sverige, man har bra erfarenhet av fotboja. År 2005 använde 2886 klienter övervakning med fotboja. En del av dem avbröt detta. Ser man på återfallen när det gäller sådana som har använt fotboja så visar det sig att det är väldigt bra prognos på dem. Det fungerar helt okej. Det är någonting som vi verkligen borde gå in för. Man känner att man har ett straff men man kan ha jobbet kvar och man kan hantera den biten ganska långt.

Fru talman, jag tycker att det finns många bra förslag som har dykt upp här. Jag tror att det kan vara bra om man får tid att fundera lite vidare på förslagen som har dykt upp här. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det torde vara alla bekant att ltl Åke Mattsson leder en parlamentarisk kommitté som diskuterar alkohol- och narkotikafrågor. Jag har den informationen att den gruppen redan för rätt länge sedan uppvaktade regeringen just i promillefrågan. Man har bett om att få en ändring av lagstiftningen. Jag vill få det bekräftat om det är så eller inte. Var ute dröjer lagstiftningen om det är så att man har anhängiggjort frågan?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Vi har diskuterat den här promillegränsen i gruppen, det stämmer. Vi är eniga om att gränsen borde sänkas till 0,2 promille. Socialminister Katrin Sjögren är ständigt närvarande i gruppen när vi diskuterar detta. Det har framförts till landskapsregeringen. Det är ju inte så att den här gruppen får bestämma i de här frågorna. Signalen har gått fram. Det är tydligt att det finns en politisk vilja i landskapet att sänka gränsen till 0,2 promille. Var det har stannat vet jag inte, den frågan har jag också ställt mig. Man kanske får rikta frågan till ministrarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det där svaret är ganska tydligt, att den här gruppen, som är parlamentariskt tillsatt, har vänt sig till regeringen och ganska tydligt markerat att man vill ha en förändring till stånd. Men ingenting har skett hittills och den minister som är ansvarig, minister Thörnroos, hon har inte sagt att hon kommer att genomföra det här. Kan man uppfatta det på något annat sätt än att det inte finns enighet i regeringen i den här frågan?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det torde väl vara ganska uppenbart att det finns delade åsikter om rattfyllerigränsen. Det har inte tidigare varit en klar majoritet i det här regeringsblocket. Det diskuteras, jag tycker att det har tagit en vändning nu. Jag tror att det kan vara möjligt att genomföra det här. Men det finns olika åsikter där, ja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Först vill jag säga att jag stöder lagutskottet i det mesta, kanske också allt. Jag tycker att man har kommit med bra skrivningar för att sedan gå vidare med lagstiftningsåtgärder.

Jag vill kommentera några saker som har sagts hittills här i debatten, bl.a. detta med att förverka bilar till staten. Jag har erfarit att det inte är grundlagsenligt att man kan göra det. Bilen är, enligt grundlagen, en grundläggande rättighet att inneha. Man kan inte ta bilen av någon som har kört med mycket alkohol i blodet, utom i de fall, det finns vissa prejudicerande domstolsbeslut, att man inom en ganska kort tid åkt fast 7-8 gånger. Då har domstolen sagt att skadan är större än nyttan. Då kan man i enlighet med lagstiftningen förverka bilen till staten. Det har funnits domstolsutslag på detta. Så här har jag erfarit att det har varit.

Man har frågat sig varför man kan ta gevär och båt när man skjuter fel sorts villebråd? Det anses inte vara en nödvändig sak för en människa att inneha ett gevär. Däremot är bilen tydligen en sådan sak som är oerhört viktig i enlighet med människans rättigheter.

Vi har heller inte någon behörighet på området som det är nu, det är inte möjligt att göra det, men man kan ju alltid får den behörighet.

Fru talman, sedan till detta med lagstiftningsåtgärder. Precis som lagutskottets ordförande Olof Erland nämnde här är så initierade jag en lagstiftning som omfattades av både liberalernas och centerns lagtingsgrupper.

Den lagen skulle vara enligt följande: Idag finns det en promillegräns på 0,5 och 1,19 där man kan få böter eller fängelse i högst sex månader. Sedan finns det grovt rattfylleri som är över 1,2 promille som ger 60 dagsböter minst och fängelse i högst två år. Förslaget gick ut på att om man har upp till 0,19 promille så innebär det inget straff. Har man mellan 0,2 och 0,49 så skulle man få en ordningsbot direkt på 100 euro och 10 dagars körförbud. Man skulle använda precisionsalkometer så att man inte skulle behöva fara till sjukhuset och ta blodprov. Detta skulle kunna göras med minimal byråkrati.

Sedan har vi en promillegräns mellan 0,75 och 0,79, man skulle alltså sänka den grova rattfyllerigränsen från 1,2 till 0,8. Då hade man en gräns mellan 0,75 och 0,79, vilket skulle ge fängelse i högst sex månader eller minst 100 dagsböter. Idag är det omsvängt, först nämner man dagsböter och sedan fängelse. Nu säger självstyrelselagen att vi kan ha avvikande straffsats mot riket, men inte väsentligt, som det är formulerat. Hur mycket avvikande det är har inte testats. Jag har pratat med statens företrädare på Åland som menar att man kan svänga om det här och kanske har lite längre, då skulle det kunna gå igenom nålsögat.

Ytterligare när det gäller 0,75 och 0,79 så skulle man ha minst tre månaders körförbud och högst ett års körförbud, vilket också skulle vara strängare än vad vi har idag. Det skulle dock hållas inom självstyrelselagens gränser såsom vi bedömde det då.

Man skulle däremot också införa alkolås på det sättet att om man skulle installera alkolås så skulle man få körkortet tillbaka efter tio dagar. De här siffrorna kan man ju alltid ha olika åsikter om, men det var ett förslag. Den personen som absolut behöver ha bilen i sitt yrke eller på annat sätt kan efter tio dagar köpa ett alkolås som idag kostar ca 1600-1700 euro färdigt inmonterat. Då skulle man kunna köra bil. Alkolåset måste vara inmonterat i minst två år, sedan skulle man vara fri, om man säger så.

Det är ju egentligen inget straff med alkolås, där har vi behörighet att införa det. Enligt lagstiftningen så är inte alkolås något straff därför kan vi ha det, fast man inte har det i lagstiftningen riket. Det ska inte finnas något hinder för det.

Om man har över 0,8, grovt rattfull, då skulle straffet vara fängelse i minst 3 månader och högst 2 år samt minsta körförbudet skulle vara 6 månader och högsta 2 år. Man skulle få tillbaka körkortet exempelvis efter 30 dagar om man satte in ett alkolås.

Den metodiken hade man.  Överlag skulle det vara lägre promillegränser och det skulle vara hårdare straff, inte så mycket, vi kan inte gå hur långt som helst. Man skulle införa metodiken med alkolås för att gynna helheten.

Däremot har man också sagt att om man åker fast för grovt rattfylla fler än två gånger då skulle det bli ovillkorligt straff. Inte bara villkorligt utan då skulle det bli fängelse eller märkbar samhällstjänst. Samhällstjänst är ju ovillkorligt straff. Man skulle därför inte bara 40 timmars samhällstjänst utan det skulle vara flera timmar. Därför skulle det vara en kombination med promillegräns, alkolås och straff. Sedan finns allt det andra runt omkring med övervakning och attitydförändringar osv.

Detta var förslaget. Vi har redan infört det här med alkolås för bilar och bussar som kör skolbarn. Den förordningen finns och träder ikraft den 1 augusti 2012. Det är en ganska lång framförhållning för att man ska få tid på sig. Då blir det alkolås i princip alla bussar och alla större taxibilar på Åland. Det är ju en jättebra start på hela det här. Man får ju då också se hur det fungerar i praktiken. Vi vet ju att det fungerar hyfsat.

Jag vet att det här lagpaketet ligger hos lagberedningen. Jag vet också vad det finns för resurser för att ta tag i det här lagpaketet, om den politiska viljan finns att göra det här. Det här är ett konkret förslag. Sedan kan man ha olika åsikter om de här siffrorna. Tack.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag kan konstatera att förra trafikministern Runar Karlsson och lagutskottet har ungefär samma uppfattning och samma resonemang. Vi har delvis tagit del av samma personers kompetens.

Jag skulle vilja lägga till en sak. Ltl Karlsson nämnde gräns, alkolås och straff. Det som vi lyfter fram, och som är viktigt, är detta med vård, information och utbildning kopplat till alkolås. Resonemanget om alkolås gör att jag börjar luta lite åt det hållet också, om man tar några år på sig. Det är viktigt att man gör helhetspaketet i den riktning som Runar Karlsson nu talade om och sätter ner foten när det gäller gränsen och strafföreläggandet kopplat till det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det känns bra att vi är helt överens med lagutskottet och lagutskottets ordförande. Jag tror att det kan bli något av det här. Det är inte något svårt lagstiftningsarbete. Den politiska viljan verkar finnas. Själva arbetsmetodiken är inte speciellt komplicerad. Vi har säkert lagpaket framme i höst, kan klubba det, så att det kan börja gälla någon gång nästa år. Jag får tacka lagutskottets ordförande för det.

Ltl Olof Erland, replik

En sak som man bör titta på, som jag också tidigare sade, är detta med förverkande av fordon. För det första, om åtgärden i sig är bra och lämplig? För det andra, att vi har grundlagen och för det tredje, att staten förverkar via domstolar osv. Det är ingen lätt sak att ta bilen av någon. Jag tror att det inte är någon lätt sak att ta bilen av en ålänning i allmänhet. Kan man få någon nytta av det när det gäller rattfylleriet så då ska man försöka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Jag fäste mig vid tanken på alkolås. Om man har straff som böter eller fängelse, då kan väl ändå inte alkolås vara ett straff? Man kan tydligen betala bort sitt straff genom att installera ett alkolås. Även om jag förstår tanken och det kanske t.o.m. är lite fiffigt så är det faktiskt förenligt med strafflagen att man kan köpa bort sitt straff om man installerar ett alkolås? Hur skulle det fungera i praktiken? De som inte har råd kommer ju inte att kunna göra det här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det kan vara så. Installerandet av alkolås är ju inget straff utan det är en påföljd. Det är i alla fall inget straff utan det finns en annan formulering på det. Man kan resonera att den som har råd får köra bil snabbare än den som inte har råd. Jag tror ändå att man, i det här fallet när tekniken finns, måste använda sig av alkolåsen. Sedan får det ha vissa negativa konsekvenser som allting har. Man borde försöka göra det här. När lagberedningen kommer in i det här och jobbar mera med detta får de väl se om det finns några andra svåra trösklar. Det här var ett grundförslag att arbeta vidare på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Spontant vill jag säga, utan att riktigt ha läst och funderat på det, att jag med ryggmärgskänsla reagerar över att medborgarna inte kommer att vara likställda in för lagen i det där sammanhanget. Med det vill jag säga att jag inte tar avstånd från alkolås, men sättet att införa det. Det borde göras genom traditionell lagstiftning och gälla lika för alla lika och inte vara beroende av inkomst. Ltl Karlsson pratar om ett lagpaket och att det ska komma i höst. Ingår en sänkning av promillegränsningen i det lagpaketet? Stämmer det? Ska det faktiskt komma i höst? Eller är det någonting som ltl Karlsson önskar sig? Det är en stor skillnad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är väl kanske mera det senare, att det något som jag önskar. Jag har ingen makt över det här mera. För ca ett och ett halvt år sedan var centern och liberalerna överens om att vi ska jobba för det här lagpaketet. Därför gav jag det vidare till lagberedningen och bad dem att börja med det, vilket de gjorde. När jag slutade så fick jag en fråga från lagberedningen vad de skulle göra nu. Jag meddelade att de skulle köra på som vanligt, fortsätta på lagpaketet. Vad som har hänt sedan, om det har hänt något, kan jag inte svara på. Men jag erfar att det i alla fall finns resurser till att lagstifta om det här, om den politiska viljan finns. Jag kan inte svara för de andra fast jag är med i regeringspartiet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Jag har suttit i opposition i snart tre år. Det här är den frågan där jag känner att jag står i opposition mer än någonsin. Jag känner mig ganska ensam. Det är väl ltl Karlström och jag som har något liknande åsikter i den här frågan. Jag kan också säga att till viss del kan jag också förlika mig med det resonemang som utskottet för i den här frågan.

Min grundinställning är att jag är mycket, mycket osäker på om en sänkning till 0,2 promille får den effekt som ofta framförs i debatten, att vi får mindre skador i trafiken orsakade av alkoholen. Det material man använder för att komma fram till den slutsatsen är relativt sett tunt. I utskottet finns det ett resonemang kring detta. När jag har försökt att läsa på ärendet så förblir nog många frågor obesvarade. Om man ser en nedgång i antalet olyckor totalt sett, är då kopplingen till en sänkning mellan 0,2 och 0,5 så väldigt tydlig? Jag är väldigt bekymrad över just den biten.

Jag ser att det är stora problem vi har i det åländska samhället idag vad gäller trafiken. Det är de som kör med höga promillehalter som är problemen. Det är också där vi får de allvarliga olyckorna.

Idag saknas väldigt långt en statistik över hur det ser ut mellan 0,2 och 0,5. Den statistiken skulle jag vara intresserad av för att egentligen kunna argumentera för eller emot. På Åland finns inte den statistiken överhuvudtaget. Jag har inte lyckats får fram den vad gäller Sverige heller. När man ska diskutera frågan om hur man kan minska problemen med alkoholen i trafiken så måste man fundera på vad som ger effekt. Det är utgångspunkten i mitt sätt att resonera i den här frågan.

Det som ltl Åke Mattsson var inne på, att för att få tillbaka körkortet ska man kunna uppvisa intyg på att man har löst de problem man hade med alkoholen via läkarutlåtanden och kursintyg. Många har försökt sig på detta med olika modeller. Jag tycker att landskapsregeringen ska titta närmare på detta när man ev. går in för att förändra den lagstiftningen.

Grand Canaria har ett rätt intressant sätt att se på de här frågorna. Där har man en promillegräns som gäller som allmän gräns, men sedan har man en annan promillegräns som är betydligt lägre, om det är så att man är med och orsakar någon typ av trafikolycka. Det kan också vara ett sätt att signalera ifrån lagstiftarens sida att man måste tänka efter som förare på vilket sätt man agerar. Vi ska komma ihåg att en förare som inte har sovit på två dygn och sätter sig bakom ratten är också en mycket farlig förare. En förare som väljer att köra väldigt mycket för snabbt är också en farlig förare. Vissa typer av mediciner leder till att man får en nedsatt förmåga att köra. Där ändrade lagstiftningen för inte så hemskt länge sedan. Det finns fortfarande en liten röd triangel på vissa mediciner. Om man åt sådan medicin tidigare så innebar detta automatiskt ett körförbud. Numera är det en rekommendation. Det är inte automatiskt så att man inte får köra när man har ätit den här medicinen. Det finns orsaker att fundera på hur vi kommer åt grundproblematiken.

Den omtalade middagen när vi testade promillehalten, fick också mig att fundera både en och två gånger på vilken gräns som ska gälla. Hur mycket kan man i dagsläget dricka och ändå klara sig enligt lagens mening?

Enligt mitt sätt att resonera så att gå till 0,2 promille är inte en noll lösning, som det sägs här. Den person som idag sitter och räknar på om man kan dricka 1,2 eller 3 öl eller glas vin, kommer att fortsätta att göra det och ta den här kalkylerade risken.

Summa summarum borde man, när landskapsregeringen tittar på trafiksäkerhetsfrågor som helhet men alkoholen i trafiken i synnerhet, fundera över vilka de åtgärder är som ger bäst resultat. Det är de åtgärderna som vi ska ta till. Det är livsfarligt om det är så att vi använder oss av det här som ett sätt att slå oss för bröstet och visa på hur duktiga vi är. Jag tror nämligen inte att förbund som grund, för att visa på att man tar saker och ting på allvar, är en framkomlig väg i de allra flesta fall. Jag tror precis tvärtom.

Låt nu den här sommaren få gå. Låt folk få reagera. Låt dem få tänka efter vad det finns för möjligheter att komma vidare så att vi verkligen får den här effekten. Jag tror att slutmålet är lika för oss allihop. Bilkörning och bruk av alkohol hör inte ihop. Därför att när du kommer till en viss nivå så kommer du att bli en sämre förare.

Jag är mycket, mycket osäker på om den här kosmetiska förändringen mellan 0,5 och 0,2 ska genomföras. Tack, herr talman.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ltl Ehn säger att det inte finns någon statistik på Åland mellan 0,2 och 0,5. Det stämmer för de registreras inte. Det är ju lagligt att köra upp till 0,49 promille alkohol i blodet. Däremot finns det undersökningar ifrån Finland, Salosjärvi, från 2005, som visar att det sker fler dödsolyckor med promillehalter under 0,5 promille, speciellt när det gäller ungdomar under 20 år. Undersökningen visar att ju yngre och mer oerfaren förare desto svårare trafiksituation med olyckor till följd. Tyvärr också ganska många dödsolyckor p.g.a. att man har alkohol under 0,5 promille i blodet.

Ltl Johan Ehn, replik

Det var en ny uppgift för mig. De gånger som jag har frågat efter just den här typen av undersökningar så har det inte givit resultat. Jag tar gärna till mig och läser även den undersökningen. Jag hoppas på att den då också innehåller viss statistik som visar på att det verkligen är på det här sättet. Åtminstone det som finns i Sverige, där man också har följt upp de här bitarna, visar precis på det som ltl Karlström var inne på, att dödsolyckorna och de allvarliga olyckorna sker vid betydligt högre promillehalter. Men finns den typen av uppgifter så ska man ta dem till sig och föra ett resonemang kring. Då handlar det också om att komma så nära noll som det bara är möjligt. Enligt mitt sätt att se det är 0,2 inte en nollgräns. Det är återigen en kompromiss som inte heller är bra. Då ska man nog gå steget vidare. Jag tror inte en minut på diskussionen om att man med vissa mediciner kan få en högre promillehalt, och att man därför inte ska göra det här. Då måste man se till att man har läkarintyg över det i så fall.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det finns statistik. Den här statistiken är från 2005, arbetsgruppen har nu har lagt fram ett förslag till kommunikationsministern om att sänka promillegränsen från 0,5 till en 0,2 just för att man har gjort en massa åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Finland men ändå fortsätter dödsfallen, speciellt bland de unga förare, att öka. Då måste man göra någonting. Det här är kanske en åtgärd bland många åtgärder. Vi har också infört tvång av säkerhetsbälten, krockkuddar och vi bygger cykelvägar som aldrig förr bara för att öka trafiksäkerheten. Ska vi då tillåta folk att köra omkring med ganska höga halter alkohol i kroppen? Det tycker jag inte är logiskt, det rimmar ganska illa.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker ändå att vi måste vara så ärliga mot varandra, ltl Carina Aaltonen, att när det gäller var vi har utvecklingen av antalet olyckor bland unga förare så har det inte lyfts fram att det är i gruppen mellan 0,2 och 0,5. Vi måste vara överens om att det stora problemet ligger i de högre promillehalterna. Där har den stora utvecklingen varit. Det är det som man också diskuterar på finskt håll. Jag har inte sett din utredning som du hänvisar till. Det jag såg som utgångspunkt är att man tror att genom att sänka gränsen till 0,2 så ska man ge en signal om att det inte är okej att dricka överhuvudtaget när man kör bil och på den vägen få ner antalet som väljer att dricka. Jag tror inte att det är den gångbara vägen. Jag tror att det är andra metoder som måste till före man kan komma fram till ett effektivt resultat. Skillnaden i diskussionen handlar om var de effektiva medlen, som vi har att tillgå, ligger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Till stora delar är vi överens om detta. Alla vill vi göra något åt rattfylleriet, också ltl Johan Ehn. I flera fall har vi samma åsikt, bl.a. när det gäller villkor för körkort om man har åkt fast för grovt rattfylleri.

När vi pratar gränser, finns det utrymme att sänka även gränsen för grovt rattfylleri? Är den för hög idag, borde gränsen gå ner till 0,8?

Jag vill lyfta fram när det gäller 0,2 till 0,5 så är det grova rattfylleriet som man är ute efter. ”Det börjar med en nål och slutar med en silverskål”, det gäller nog här också. Man börjar köra försiktigt, för det är lagligt att köra med lite i sig. Sedan får man den här högre promillehalten. Jag har själv förhört rattfyllerister som säger att de tänkte ta en eller två öl på morgonen och sedan skulle de fara ut och köra på eftermiddagen. Men man tappar kontrollen. Man bedövar analyssystemet vilket innebär att när man drar iväg så vet man inte vad man gör. Man får ju dricka lite i alla fall.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Att sänka gränsen för grovt rattfylleri ytterligare har jag inte några som helst problem med heller. Jag ser att det finns en orsak att göra det.

Den typen av förare, som ltl Mattsson pratar om, där man tappar möjligheten att kontrollera om man sätter sig bakom ratten eller inte, de kommer fortsättningsvis att finnas kvar om vi har 0,2.

Så ärliga måste vi vara efter att ha sett den middagsbjudning som vi var på när vi blåste, människor kan ju också fortsätta att räkna på vad man kan dricka. Det är bara att gå in på Alko idag och kontrollera hur snabbt man förbränner olika sorter. Man får fram en lista på hur mycket man väger och så kan man själv räkna ut hur mycket man förbränner. Den som vill kan fortsätta att resonera runt det som ltl Åke Mattsson hänvisade att ha framkommit i förhör. De kommer ju att fortsätta så länge det inte är en absolut nollgräns, där det inte funkar att dricka överhuvudtaget.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Ja, det är att gå ner på den gränsen som passar. Det kommer väldigt mycket tunga argument från en annan grupp när man går in på nollgränsen så det är svårt att hitta vad lagom är. Jag tycker att lagom är vid 0,1, vilket har framkommit tidigare i debatten här.

När man diskuterar med ungdomar så har vi också ett problem i och med att man får dricka öl och köra. Även allmänhetens övervakning är viktig, när folk inte har omdöme själva om de kan köra eller inte så är det viktigt att allmänheten reagerar och bryr sig i de här sammanhangen. Är det så att man vet att det är förbjudet att dricka i princip en mellanöl och sätta sig och köra så är det mycket lättare att reagera. Den och den drack öl och körde bil. Man ringer och kanske personen klarar sig under 0,5.

Den som blåser 0,2 så har ju de facto nästan 0,4. Det är så stora marginaler så att ingen oskyldig ska bli straffad. Man ligger verkligen på högkant. Det är inte så att man åker dit för 0,2 utan det är helt andra värden där också.  

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Åke Mattsson åter är inne på en viktig sak när det gäller bekämpande av rattfylleriet. Det är vårt civilkurage att våga ställa oss upp och säga att vi inte accepterar det här. Ser man någon som dricker, anmäler man det också till polisen och man vågar ta ställning mot att köra och dricka. Faktum kvarstår fortfarande, att med en sänkning som föreslås till 0,2 så har man inte åstadkommit den biten. Man ger fortsättningsvis utrymme för en diskussion om att jag kan dricka en eller två öl. Det är det som är problemet, som jag ser det. Vill man gå in för att det ska vara absolut noll, då ska vi ner ytterligare. Jag tycker också att man ska analysera läget totalt sätt vad gäller trafiksäkerhetsfrågorna. Vi har, i nuvarande system, ett problem i grunden som ställer till att vi får flera rattfyllerister.

Jag har inte fått svar i vare sig det som utskottet skriver eller det som jag har läst själv. Därför tycker jag att utskottets förslag på den punkten är bra, att man ska fundera vidare kring de här frågorna.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Utskottet hade en hel del referenser till olika källor som vi tog bort. Vi tyckte att det skulle vara belastande för läsaren. Men det går ju att återgå till källorna.

Jag tycker att resonemanget till vissa delar är bra som frisinnad samverkans gruppordförande för här.

Detta med en massa orsaker, det är ungdomar, man sover dåligt, mediciner, de är trötta och de har dåliga bilar, det finns en massa orsaker till olyckor. Det intressanta i forskningen är att alkohol är den gemensamma nämnaren. Sedan har vi stora mängder och stora problem, och vi har små mängder och attitydproblem. Vi har framförallt det som man kunde samla under bedömningsbrister. När man vaknar på morgon så har man lite dåligt omdöme om man har druckit kvällen före. Den här gränsen gör att man kommer till ett bättre resultat än idag.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Precis som ltl Roger Jansson var inne på tidigare så talar vi var och en för oss själva i den här frågan. Här pratar jag som ledamoten i Ålands lagting, Johan Ehn och inte för någon annan. De tankegångar som jag har framfört här är mina personliga.

Sedan vad gäller att det finns en massa olika orsaker, där har ltl Erland och jag samma åsikt. Jag efterlyser att försöka hitta hur vi kommer åt själva drickandet. Vad är den effektivaste åtgärden? Utskottet säger att man ska fundera vidare i landskapsregeringen kring detta. Man hittar till vissa delar, i det material man hänvisar till, sådant som tyder på att det kunde vara en bra idé att sänka till 0,2. Man ber också landskapsregeringen att fundera vidare på det. Jag har sagt, vid ett antal tillfällen här nu, att jag tycker det är bra att man inte går in för att rakt av godkänna motionen, eftersom jag själv också är tveksam till att det är den bästa metoden.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det passar bra in i mitt tankesätt, att det inte är gruppens synpunkter utan det är enskilda synpunkter. Det är ju argumenten som gäller. Vi vet att det finns olika argument och det finns olika gränser som man hamnar på med de argumenten. Då är det ju lämpligt att landskapsregeringen sätter ner sina 14 fötter och bestämmer sig för en linje därifrån. Vi kan ha många linjer, men landskapsregeringen ska ha en. Därför tycker jag att det är alldeles utmärkt att alla argument kommer fram.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I det avseende stämmer ltl Erlands och min syn helt och hållet. Jag tror att det skulle vara tokigt att i dagsläget säga klart ut att det är 0,2 som gäller. Jag tycker att man ska föra resonemanget som utskottet gör. Man ska granska de olika åtgärdsmöjligheter som man har för att skapa största möjlig trafiksäkerhet. Man ska se till att man synar kortet med promillegränsen. Finns det verkligen fakta som säger att en sänkning är den vägen vi ska gå?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Debatten börjar bli lång. Jag vill ändå säga några ord. 

Det här är en svår fråga. Vad är mest effektivt i den här frågan? Vad är rätt och vad är fel? Är 0,2 promille det rätta? Man kanske bör ta det steget.

Jag blev ganska uppmuntrad när jag hörde ltl Runar Karlsson tala om att det nästan redan ligger ett färdigt lagpaket som innehåller gränsen på 0,2 promille. Vi kan ändå inte komma ifrån att bilkörning och alkohol inte hör ihop. Vi måste komma till en attitydförändring. Kanske ett steg mot 0,2 är att försöka ändra attityderna.

Rattonykterhet är ju ändå ett brott enligt strafflagen. Vare sig det begås på vägen eller någon annanstans. Inte på något ställe har man rätt att köra onykter.

Det framkommer ofta på sommaren, efter midsommaren, rapporter från fastlandet att antalet rattonyktra i midsommartrafiken har varit liknande år efter år. Det är ju egentligen tråkigt att läsa sådana nyheter. Vi måste komma till en attitydförändring. Enligt tidigare uppgifter från ltl Karlström så finns det inte några undersökningar eller uppgifter för personer som har mellan 0,2 och 0,5 promille.

Nu har jag inte en undersökning som jag kan stöda mig på, jag har en artikel när det gäller uppgifter från Sverige när man har infört gränsen på 0,2 promille. Källorna är trafikskyddet via riksdagen och Huvudstadsbladet. Med en lägre promillegräns är väl frågan om man kan vända statistiken mot ljusare tider, tydligen har man gjort det lite i Sverige. Jag citerar; ”följderna av en sänkt promillegräns har varit en räddning för många. De svenska förarna kör mer sällan alkoholpåverkade. De som ändå utmanar ödet och åker fast för rattfylleri har också en lägre alkoholhalt i blodet än tidigare. Trafikolyckorna och dödsolyckorna har minskat.” Så säger den här artikeln. Om den är osann eller inte, det vågar inte jag stå för. Jag hoppas att man inte publicerar osanna artiklar. Den här artikeln är från 2008 så den är lite nyare än Karlströms artikel eller undersökning. 

När det gäller promillegränser och straffsatser så anser jag att just det här lagpaketet, som ltl Runar Karlsson hänvisade till, känns alldeles bra. Man sänker också gränsen för grovt rattfylleri vilket jag också understöder. Jag hoppas att landskapsregeringen jobbar på det här. Jag ser fram emot att man har tid på sig att fundera på detta och att vi på nytt diskuterar det här under hösten. Tack för mig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Motionens kläm handlar om man är för att promillegränsen ska sänkas till 0,2 eller inte. Det vill vi att lagtingets ledamöter tar ställning till. Nu har vi fått höra att det ligger något sorts lagpaket sedan ltl Runar Karlssons tid som minister i regeringen. Kan ltl Dahl intyga att liberalerna är för en sänkning till 0,2? Eftersom ministern, som nu är ansvarig, inte är här och hon offentligen har signalerat att hon inte tänker ta det här paketet till lagtinget.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag kan stå här idag och säga att alla liberaler är inne för det, men jag skulle nästan tro det. Jag själv är definitivt inne för en sänkning till 0,2.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag får tacka för det uppriktiga svaret. Om det inte finns klara besked i höst om att det kommer ett paket till lagtinget så då tycker jag att det är ärligast att var och en säger vad den tycker. Då blir ju hela läget klarlagt både för lagtinget, för medborgarna och för regeringen.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag skulle kunna tänka mig att liberalerna i landskapsregeringen är för det här eftersom man tidigare har varit eniga i den här frågan. Jag tror inte riktigt att man har ändrat fot i nuläget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Tack, herr talman! Det här ärendet är intressant. Den här diskussionen har varit mycket intressant att höra på. För mig som nuvarande, och i 18,5 år till, nykterist är det personligen inget problem om gränsen är 0,5 eller 0,2. Jag dricker inte och kör bil samtidigt för att jag inte dricker. Däremot är det en väldigt känslig fråga för att det har med alkohol att göra.

Det hör inte till ärendet, men om jag bara snabbt gör en återblick till mitt nyktra 2009, vilka reaktioner det förde med sig, hur många diskussioner det förde med sig och all ideologisk debatt jag fick vara med om under det året, så ser man vilken otroligt central roll alkoholbruk har i vår kultur och hur känsligt det uppfattas när man ifrågasätter det ena eller det andra. Därav också känslighet i den här frågan, samtidigt som det är en självklarhet för oss alla att man kör inte under inverkan av alkohol.

För mig som nykterist så tycker jag att för att komma till en mindre alkoholkonsumtion så får man inte se det svart eller vitt. Det har jag varit noga med under min Eriksgata för mindre alkoholkonsumtion. Man ska inte skuldbelägga någon, man ska inte kräva total avhållsamhet och nykterhet för då kommer man inte vidare. Tvärtom, man ska försöka få folk att tänka efter med information och opinionsbildning. Man ska från samhällets sida försöka göra att alla kommer till samma insikt, som jag själv har kommit till, och blir nyktra.

Vad har detta att göra med promillegränsen? Ja, man säger att det är väldigt viktigt för attityderna att man sänker. Visst kan det ha en sådan inverkan. Det galna är om man bara gör den här sänkningen, inte fortsätter med andra åtgärder mot rattfylleriet och informerar och bildar opinion för mindre alkoholkonsumtion. För så länge alkoholkonsumtionen stiger så stiger problematiken. Det visar den här artikeln mycket bra som min partikollega Fredrik Karlström refererade till. Eftersom alkoholkonsumtionen går upp så ökar problemen ändå fast man har de här regleringarna.

Om man väger ihop alla åsikter som finns, bland dem som inte vill sänka och bland dem som vill sänka, så förefaller lagutskottets förslag, som en bra kompromiss. Att man inför någonting som man kallar för rattfylleriförseelse eller rattonykterhet mellan 0,2 och 0,5 som kanske ger en snabb bot på plats och körförbud ett dygn. Det är i praktiken en sänkning till 0,2. Men för de frihetsälskande människorna som inte vill ha det på det viset, så kan man med rätt så lindriga följder köra med 0,3 eller någonting sådant som man åker fast med.

Jag vill meddela att om regeringen kommer med en sådan framställning som kommer jag att stöda den enligt lagutskottets förslag.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! På tal om alkoholkonsumtion och promillegränser så har det kommit till min kännedom att ltl Danne Sundman har skrivit på Facebook att det bara är han och Mika Nordberg som kommer att vara nyktra på lagtingets avslutningsfest ikväll. Jag anser att det här inte är förenligt med en lagtingsledamots uppdrag att gå ut och göra sig lustig eller jag vet inte vad man ska kalla det. Jag är mycket upprörd över det här. I den här diskussionen faller allt vad ltl Sundman nu har sagt om man inte har mer allvar bakom sina diskussioner än så här. Jag vill påpeka detta nu. Det här drabbar alla lagtinget.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! För det är första skrev jag inte att det bara var jag och ltl Mika Nordberg som ska vara nyktra. Däremot uttryckte mig lite klumpigt. Det vore väl konstigt om inte jag också, som storkonsument av sociala medier och Facebook, någon gång skulle få slinta på tangenterna. Jag har tagit bort den formuleringen nu. Jag ångrar den formuleringen såtillvida att det pekar ut andra som också kommer att vara nyktra. Jag tycker att det är positivt att man blir upprörd och minsann vill påpeka att man kommer att vara nykter ikväll. Om jag har förstått saken rätt så är det en stor del, kanske till och med en majoritet av lagtinget som kommer att vara nyktra på kalaset som vi ska ha kväll, vilket jag ser som positivt. Jag ber om ursäkt om någon har tagit illa upp av mina formuleringar. Ibland går det rätt så snabbt i en diskussion som man tror att är privat men som är ganska offentlig. Uppenbarligen har många sett den här diskussionen. Det är borttaget nu och överspelat för min del.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Möjligen är diskussionen överspelad för ltl Sundmans del, men inte för dem som anser sig vara orättvist drabbade. Jag hör till dem som aldrig kör bil med sprit i kroppen. Jag har nästan alltid bilen med mig, jag kommer också att ha bilen med mig ikväll och jag kommer inte att dricka alkohol.

Sociala medier i all ära, det är säkert modernt och man är med i tiden om man kan använda det, men jag anser att om man har fått ett förtroendeuppdrag av Ålands folk så ska man behärska konsten att använda sociala medier, vilket Sundman inte gör.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Mitt snedsteg i all ära, men det kanske någon har begåtts större snedsteg i åländsk politik i historien, kanske också till och med av mig och också av ltl Gun Carlson. Vi ska inte dra för stora proportioner av de här. Jag har tagit bort den här formuleringen. Det var dumt av mig att indirekt peka ut någon som onykter. Det är återigen positivt att ltl Gun Carlson med flera kommer att vara nyktra ikväll. Jag har absolut inte pekat ut någon för att köra i fyllan, kom ihåg det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man kunde säga i det här sammanhanget att land ska med lag byggas och absolut inte med sociala medier.

På det sätt som ltl Sundman resonerar så anser jag att vi nu behöver lagberedning. Det är ett ideal om alla kan låta bli att kombinera alkohol och trafik på väg och vatten. Det är för många både en rätt och en frihet att avstå från alkohol. Där finns det också en attityd som jag förmodar att ltl Sundman hänvisar till att det sedan gammalt låter; "nog ska du väl ta lite." Jag tror att vi kommer bort ifrån det med den här typen av bred lagstiftning och gränser för vad man kan göra.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis så som lagutskottets ordförande säger. I lagutskottets betänkande nämner man att det är vissa saker man behöver fundera på; hur ska det nya brottet designas och följderna och hanteringen av det? Hur långt körförbud ska man ha? Ska man ha körförbud? Vilka böter ska man ha? Det behövs lagberedning för detta.

När det gäller attityderna, när det gäller tidigare replikrunda, så måste man säga att det är ju positivt att attityderna har vänt, att någon till och med tar illa upp när man påstår att de ska dricka alkohol. Det tycker jag är ytterst positivt, att det har vänt ifrån det, att man får skäll när man påpekar att någon är nykter. Det är en positiv attitydförändring i samhället. Vad det sedan beror på vet jag inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Ärendet bordläggs till den 8 september.