För kännedom
Andra tilläggsbudget för år 2015 BF 4/2014-2015
Utdrag ur protokollet
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10a/2014-2015)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)
Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)
4 Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)
5 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2014-2015)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)
6 Höjd och förlängd vuxenstudiepenning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)
7 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)
11 Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)
12 Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)
13 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU14/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)
14 Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering
Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)
15 Servicesedlar inom socialvården
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)
17 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)
Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 5/2014-2015)
19 Senarelägg grundskolans sommarlov
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 13/2014-2015)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från plenum 25–27.05.2015 på grund av privata angelägenheter, operan Magnus Marias turné till Oslo och Ystad. Beviljas.
Meddelande
Talmanskonferensen meddelar att det från och med nästa vecka ska finnas beredskap till kvällsplenum under samtliga plenum fram till den 12 juni. Antecknas.
Första behandling
1 Ny körkortslag
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10a/2014-2015)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)
Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! I slutet av förra sessionen återremitterades körkortslagen till lag- och kulturutskottet för vissa mindre ändringar och förtydliganden.
I 65 § 2 mom. tog utskottet bort bestämmelser kring detaljer om körkortets utformning. Utskottet ansåg att de bestämmelserna var för detaljerade. Ni kommer alla ihåg diskussionen kring kod 70.
Efter att vi återremitterade lagen så kunde utskottet konstaterar att rikssidan har bestämmelser om anteckningar om koder på körkort i statsrådets förordning om körkort. I förslaget till körkortslag sägs det klart och tydligt att bestämmelser om de villkorskoder som används på Åland ska anges i landskapsförordning. Det borde vara till fullo. Därför föreslår vi inte heller här någon ändring av bestämmelsen.
Sedan hade utskottet ett resonemang och en bestämmelse om färöiska körkort. Vi såg en möjlighet att genom körkortslagen avskaffa ett nordiskt gränshinder genom att föreslå att färöiska körkort skulle jämställas med EES-körkort. Det kom då fram åsikter att det blev otydligt och att vi inte skulle äventyra körkortslagens förenlighet med körkortsdirektivet. Nu föreslår vi att definitionen av EES-körkort ska ha samma lydelse som i landskapsregeringens ursprungslagförslag.
Utskottet vill heller inte göra lagberedning men lagberedning är nödvändigt. Vi är fortfarande av den åsikten att de nordiska gränshindren bör avskaffas. Vi föreslår en kläm i det här betänkandet. Vi vill att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att så fort som möjligt komma med förslag till ändringar i körkortslagen så att även körkort utfärdade på Färöarna kan bytas ut mot åländska körkort.
Vi missade att redovisa hur omröstningarna förlöpte i utskottet och det finns nu redogjort för i det här nya och kortare betänkandet.
Dessutom förde utskottet en diskussion i det första betänkandet där vi ville modernisera språkbruket i lagen. Det var en helt ny lag och då skrev vi in begreppet hen i några paragrafer. Vi tyckte att det var motiverat med tanke på att det var frågan om en helt ny lag och att det är väldigt praktiskt att använda det ordet i lagtext.
Vi uppmanade också landskapsregeringen att inte använda begreppet polisman, utan det ska ändras till polis när man reviderar lagstiftning.
Ursprungligen var det ett enigt utskott som skrev de här förändringarna i språkbruket. Men efter att vi hade lämnat betänkandet till lagtinget så har det uppstått diskussioner kring ordet hen. Det kan vi från utskottet beklaga, dels att vi inte förutsåg den här diskussionen och dels vilket fokus det har fått. Det blev en omröstning när lagen återremitteras och majoriteten gick fortsättningsvis in för att använda ordet hen i lagstiftningen.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller problematiken med gränshinder, som ofta diskuteras i nordiska sammanhang, så har bland annat Färöarna lyft upp sin körkortsproblematik på samma sätt som vi har lyft upp examensbehörighet härifrån Åland. Det sätt som man löste frågan här på Åland, att Färöarnas körkort skulle jämställas med ett EES-körkort, ska ha lyfts upp som ett skolexempel på hur man kan motverka gränshinder bara man har kunskap, flexibilitet och engagemang att lösa dem. Det är lite med sorg man säger att den här lösningen som vi hade bara var in och svängde och så var den borta igen. Fanns det verkligen inte möjligheter att hålla kvar ursprungsförslaget?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Utskottet gjorde det här arbetet med tillfredsställelse. Vi var väldigt glada över att vi kunde göra den här förändringen, men sedan stötte det på patrull från landskapsregeringen som ansåg att det fanns betänkligheter kring det. När lagen återremitterades så analyserade vi det och konstaterade att vi dessvärre skulle behöva öppna flera paragrafer.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vet att utskottet gjorde det. Jag har själv personligen fört fram det många gånger i nordiska sammanhang. Det är inte bara våra vänner från Färöarna som har varit tacksamma över det utan de som jobbar med problematiken kring gränshinder har tyckt att det här är ett otroligt bra sätt att lösa problem på. Att landskapsregeringen förde fram alla möjliga invändningar är mycket möjligt men jag tycker att utskottet borde ha hållit kvar vid sin ursprungliga ståndpunkt och i så fall jobbat lite mera med att få fram en lösning, för det var en viktig fråga.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Lag- och kulturutskottet har jobbat väldigt mycket med körkortslagen. Väldigt mycket! Till slut var det på det viset att vi behövde öppna flera paragrafer. Vi ansåg att det ansvaret och det arbetet kunde vi helt enkelt inte ta på oss. Det är landskapsregeringens ansvar. Det resulterade i en klar och tydlig kläm från utskottets sida. Landskapsregeringen ska titta på den här frågan och komma med åtgärder så fort som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack lag- och kulturutskottets ordförande Katrin Sjögren för informationen i det nya utskottsbetänkandet. Jag har två synpunkter.
Det första gäller de färöriska körkorten där vi ifrån landskapsregeringens sida helt delar utskottet syn på att vi ska få in det i lagstiftningen så att det kan jämställas med andra nordiska körkort. Men det går inte att göra en direkt koppling till EES, inte som det tredje körkortsdirektivet ser ut för tillfället. Jag vill vara tydlig med att landskapsregeringen delar till fullo den intention som också lag- och kulturutskottet har att vi ska hitta en lösning på det här problemet.
Det andra är en mer personlig reflektion. Jag är förvånad över att lag- och kulturutskottet i ett förslag från regeringen går in och ändrar i texten till ordet hen. Jag tycker att en sådan förändring i lagtext borde diskuteras mellan lagberedningen och lagtinget.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är bra om landskapsregeringen gör de förändringar som är nödvändiga när det gäller att färöiska körkort ska träda ikraft och gälla på Åland. Det är helt i intention med utskottets begäran.
Beträffande ordet hen så tror jag att infrastrukturministern har betydligt viktigare saker att lägga energin på när det gäller att förverkliga körkortslagen än det lilla ordet.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vi ser olika på saker och ting. För mig är lagstiftning väldigt viktigt. De förslag som landskapsregeringen kommer med kommer alla ålänningar till fromma efter att de har processats och lagtinget har beslutat om dem. För mig är ordet hen viktigt. Det är ingenting som man sätter dit för att man tycker att det är modernt. Jag tycker att den debatten borde ha föregåtts av en dialog mellan lagberedningen på landskapsregeringens sida och lagtinget.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Som jag sade inledningsvis så kunde vi inte föreställa oss den här diskussionen som har uppkommit. Skulle jag vara infrastrukturminister så skulle jag lägga energi på betydligt viktigare saker.
Betänkandet om körkortslagen är förhållandevis kritiskt, vi har ändrat i många paragrafer och vi har konstaterat att landskapsregeringen gravt har underdimensionerat kostnaderna för att införa hela körkortslagen. Vi har konstaterat att vi behöver nya register, vi behöver läroplaner och vi behöver en uppsjö av olika förordningar. Så bästa minister Thörnroos; lägg energin på rätt saker och leverera en körkortslag som ålänningarna kan ha nytta av!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson
Tack, fru talman! Jag tänker inte vara särskilt mångordig utan jag instämmer med det som minister Thörnroos förde fram här.
Jag tycker att det är olyckligt att lag- och kulturutskottet lagbereder in nya ord som ordet hen. Det har också kommit till min kännedom att några av våra lagberedare har varit över till vårt grannland i väster och fått information av kollegor där man avråder ifrån att använda ordet hen direkt i lagtexter. Nu pågår det en debatt om på vilket sätt man ska tolka och använda ordet hen. Jag tycker att en sådan här sak måste föras via landskapsregeringen och lagberedningen. Det måste föras en dialog på parlamentarisk nivå.
Jag lägger ett förslag på att ändra detta till lag- och kulturutskottets betänkande nr 10 och 10a/2014-2014 över landskapsregeringens förslag till ny körkortslag. Jag föreslår att man antar det första lagförslaget i den lydelse det har i lag- och kulturutskottet betänkande, dock så att 18 § och 61 § får den lydelse de har i landskapsregeringens lagförslag, dvs. där man inte har med ordet hen.
65 § ska få den lydelse som den har utskottets betänkande, dock så att man ändrar och inte har ordet hen med. Förslaget är utdelat och jag förstod att jag inte behöver läsa upp hela den paragrafen.
Det här var mitt förslag.
Ltl Anders Englund, replik
Talman! Jag vill meddela att jag stöder ltl Petri Carlssons förslag om att inte införa ordet hen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag ber att få tacka för understödet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Mycket har sagts redan i det här lagförslaget med tanke på att vi har haft en behandling som avbröts och förslaget skickades tillbaka till utskottet. Jag ska försöka fatta mig kort.
Vi från Ålands Framtid har två väsentliga invändningar mot utskottets betänkande. Det första tar sikte på att minska byråkratin i det åländska samhället. Det är något som vi i Ålands Framtid jobbar konsekvent med och har ett ständigt fokus på när vi läser lagförslag och tar fram ny lagstiftning i detta parlament. Vi borde anstränga oss ytterligare när det gäller det.
Nu handlar det nämligen om förslaget från regeringen att införa två teoriprov istället för ett när man ska ta körkort. Det är en reglering som vi tycker att är onödig. Vi tror inte att det kommer att leda till ökad trafiksäkerhet. Vi tror att det här enbart är ett sätt att skapa en byråkrati som ålänningarna inte är förtjänta av. Vi litar på att de åländska ungdomarna ska klara av att bevisa att de har de teoretiska kunskaper som krävs för att ta körkort genom ett enda teoriprov. Det behövs inte två teoriprov.
Den andra invändningen från Ålands Framtid är förslaget att också ge alkoholmissbrukare möjlighet till alkolås. Nu finns möjlighet att få alkolås om man åker fast för rattfylleri eller grovt rattfylleri. Linjen i hela körkortsdirektivet är ju att alkoholmissbrukare inte ska få körkort. De ska inte befinna sig på vägarna före de har tagit tag i sitt alkoholmissbruk och gjort sig av med missbruket.
Här i utskottets betänkande och i regeringsförslaget går vi tvärtemot den linjen. Trots att man inte kan få ett vanligt körkort om man har ett alkoholmissbruk så kan man efter en rattfylleridom få ett alkolås istället för att bli av med körkortet. Den förändringen sänder fel signaler tycker vi, i synnerhet när man tänker på de debatter vi har haft här tidigare om sänkta promillegränser där vi försöker sätta åt människor som sköter sig ganska bra. Vi försöker också sätta åt människor som kanske vill ta ett glas vin eller en öl i parken, men alkoholmissbrukarna ska få ha alkolås och vi ska låta dem köra vidare på våra åländska vägar. Det tycker vi att är en märklig signal från detta parlament och det är någonting som vi motsätter oss.
Till sist måste jag säga några korta ord om den debatt som har uppstått kring ordvalet hen eller han eller hon. För oss i Ålands Framtid är det här en icke-fråga. Vi kan leva med båda alternativ. För att inte skapa stor politisk debatt om detta så föreslog vi i utskottet att man skulle använda samma terminologi som vi använder i resten av lagförslaget. Att man syftar tillbaka till körkortsinnehavaren eller sökanden och använder de ord som vi har använt i 90 procent i texten i lagförslaget. Men det fanns tydligen en stark vilja att politisera kring detta. Därför tog vi beslutet i vår grupp att vi kommer att avstå från att delta i den behandlingen. Vi lägger ner våra röster i den här debatten. De som vill strida får göra det bäst de vill om den saken. Vi lägger fokus på byråkrati och på att skapa ett system där vi inte släpper ut alkoholmissbrukare med alkolås på vägarna. Det är en förändring i fel riktning som vi borde försöka få bort. Vi hoppas att lagtingets medlemmar kan fundera ett varv ytterligare på detta. Tack, fru talman.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Vad gäller minskningen av byråkratin som ledamoten efterlyser så har utskottsmajoriteten lagt stor vikt vid att de ungdomar som börjar körkortsutbildning har ett hum om vad ansvarsfull körning innebär. När det är dags att ta körkort tycker vi inte heller att det är orimligt att visa att man har lärt sig trafikvett och de grunder som behövs. Vi ser det inte som byråkrati för att fördyra eller försvåra för ungdomarna, utan ett annat sätt att säkerställa att de ungdomar vi har på våra vägar vet vad ansvarsfull körning innebär, både för dem själva och för medtrafikanterna.
När det gäller frågan om alkolås så måste jag ånyo säga det jag sade tidigare i den här frågan. Alkolåset finns uttryckligen till för att ge en möjlighet till dem som lider av alkoholmissbruk att ta tag i sina egna liv och börja köra med de krav som följer av alkolåset.
Ltl Axel Jonsson, replik
Om vi fokuserar på teoriprovet först, ja, tanken är god att man ska ha grundläggande kunskaper i trafikreglerna före man ger sig ut på vägarna. Men vi i Ålands Framtid litar på de handledare som i lagen uttryckligen har ett ansvar att se till att de inte skickar ut en elev i rusningstrafik på sin första körlektion. Handledarna ser till att undervisningen läggs upp på ett sådant sätt så att ungdomarna kontinuerligt lär sig trafikreglerna i samband med den praktiska undervisningen. Att samhället ska kontrollera alla ungdomars kunskap före de sätter sig en bil, har det då någon funktion? Nej, eftersom olycksstatistiken bland dessa bilar som är ute och övningskör är väldigt låg, om inte obefintlig, vilket vi har fått uppgifter om till utskottet under behandlingen. Det är inte ett verkligt problem som vi löser med hjälp av detta förslag. Tvärtom, vi skapar mera byråkrati för den enskilde ungdomen som vill ta körkort och det är något som vi i Ålands Framtid motsätter oss.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Det är bara att konstatera att vi ser olika på det ansvar som samhället bör ta, i första hand vi som lagstiftare och vilka krav vi ska ställa på ungdomarna själva. Frihet under ansvar är alltid ett honnörsord. I det här fallet handlar det om både ungdomarnas egna liv, hälsa och medtrafikanterna. Det skadar inte att ha den här kunskapen dokumenterad.
Alkolås är en jättebra innovation. Det ger möjligheter för människor i samhället att ta tag i sina liv och under vissa premisser köra och också kunna arbeta. Vad är bättre än att vi försöker skapa ett system som håller ihop detta? Ansvar från den enskilde och ansvar från samhällets sida är grunden till att alkolås överhuvudtaget har dykt upp i den nordiska trafiklagstiftningen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Om det är något som har poängteras från de sakkunniga under utskottets behandling beträffande körkort och alkohol så är att när man blir av med sitt körkort så kan det ofta vara den avgörande moroten att göra något åt sitt missbruk, om man har ett alkoholmissbruk. Moroten är att få tillbaka sitt körkort, att återigen kunna köra till jobbet och att leva fullt ut i det åländska samhället som många gånger kväver en bil. Vi ska inte frånta dem den moroten med hjälp av detta alkolås och dalta med alkoholmissbrukarna på det här sättet. Vi ska istället fortsätta att visa den här tydliga signalen; ”kan du reda upp ditt alkoholmissbruk då ska du också få tillbaka ditt körkort och möjligheten att befinna dig på vägarna”. Vi tror att det är en bättre väg att gå i det här sammanhanget, än att på något sätt sända en signal ”att det nog är okej att du kör vidare, men ta gärna tag i ditt alkoholmissbruk men kör med ett alkolås under tiden så är det okej”. Vi tycker inte att det är en bra signal. Man ska få körkortet tillbaka när alkoholmissbruket är borta.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Nu blev jag lite förvirrad och det brukar jag inte bli när ltl Jonsson håller anförande. När det gäller detta med hen så argumenterade ltl Jonsson, som jag uppfattade det, att det var klokt att ha en eftersläpning och att tänka till innan man i lagtext inför helt nya och moderna ord. Han förde ett resonemang att man inte ville politisera och att det var lite olyckligt att lag- och kulturutskottet har gått in och gör politik av ordet hen. Jag uppfattade att ltl Jonsson höll med mig. Jag förstår inte, varför tar ni inte ställning då och stöder mitt förslag istället för att avstå? Det brukar inte vara ledstjärnan för Ålands Framtid, men nu är man väldigt otydlig. Varför?
Ltl Axel Jonsson, replik
Ledstjärnan för Ålands Framtid är att vi ska ta fram en lagstiftning som utvecklar det åländska samhället, som förbättrar för den enskilde medborgaren i det här fallet. Att man hänvisar till hen eller till körkortsökanden eller han eller hon kommer inte att ha den minsta praktiska betydelse för en enda ålänning i det åländska samhället när man ska söka körkort. Vi hade kunnat tänka oss att diskutera ihop ett gemensamt förslag i utskottet, men det fanns en vilja att politisera detta. Därför lägger vi istället vårt krut på att utveckla körkortslagstiftningen på ett sådant sätt som vi tror att kan ha verklig nytta för ålänningarna i sitt vardagsliv.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Jonsson sade i sitt anförande att man hellre hade kunnat ha med andra neutrum som körkortsinnehavaren och det är just det som mitt förslag går ut på, att återgå till att ha ett riktigt neutrum. Jag förstår inte varför inte ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid kan ta ställning utan väljer att inte säga någonting?
Ltl Axel Jonsson, replik
Poängen är att visst kan vi i Ålands Framtid ta ställning. Vi kan leva både med ltl Petri Carlssons förslag och med utskottets förslag. Eftersom vi inte förstår vilken nytta denna debatt ska ha för det åländska samhället så har vi valt att lägga ner våra röster i den här debatten. Jag kan inte förstå varför det kan vara så svårt för ltl Carlsson att ta till sig. Om man i lagtinget tycker att det här är den stora frågan i körkortslagen då ska man givetvis diskutera den, men vi står gärna på sidan om den debatten.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Åke Mattsson
Fru talman! Jag tycker att det är en bra körkortslag som vi har att ta ställning till här. Utskottet har ägnat mycket tid att ge en sista touch på de flesta paragrafer. Vi har ändrat lite på dem i samarbete med lagberedningen och med ministern. Vi har också haft samarbete olika tjänstemän från andra myndigheter. Jag tycker att det är tillfredsställande. Kanske vi kunde ha gjort lite mera men tiden kom också emot och det finns en begränsning på hur mycket ett utskott ska göra och vi ligger nog på den övre sidan där.
Jag begärde ordet för att ge ett förtydligande på varför jag förde ordet hen till omröstning i utskottet. Jag ser själv inte några problem med ordet, jag har aldrig använt ordet tidigare, förutom kanske lite raljerande i slutna sällskap då ordet inledningsvis dök upp.
Moderat samling står för struktur, ordning och förutsägbarhet i politiken. Det är någonting som jag även försöker bidra med så gott jag kan. Struktur och förutsägbarhet ska också gälla hanteringen av ärenden här i salen. När vi inför ett nytt ord som ordet hen så kanske vi behöver förankra det bättre.
Förslaget att ändra kombinationen han och hon till ett nytt ord hen sågs som en liten förändring i utskottet. Det förekom inte speciellt mycket debatt utan vi tyckte att det var en liten sak i det skedet. Det var ett misstag, för vi borde ha insett att det kunde bli en debatt.
Ser man på reaktionerna i svensk media så beskrivs ordet hen som det omdebatterade, stridbara och det ifrågasatta ordet. Att säga att det bara är en liten förändring är inte sant. Ordet har väckt debatt även på den rikssvenska sidan.
Alla tycker inte om ordet hen och orsakerna är många. Det anses att merparten av dessa orsaker är att man är kvinnofientlig. Men så behöver det inte vara, det finns säkert sådana, men det finns även andra som upplever ordet hen som det motsatta; att det är kvinnoförnekande.
Professor i nordisk litteratur Ebba Witt-Brattström anser att det här är en stridsfråga för kvinnor. Professorn säger; ”införandet av ordet i sig inte är anmärkningsvärt men det är ett bakslag för feminismen och avråder för att använda ordet i officiella sammanhang. Det är inget problem om någon personligen vill kalla sig hen. Problemet är om man ersätter det med hen och man vill undvika att skriva han och hon. Professorn säger vidare att hon anser det rimligt att använda ordet i krönikor och friare texter men det är problematiskt i ett officiellt språkbruk.
Svenska akademins ordlista inför helt enkelt ord enligt frekvensmätning. När folk använder hen, som ju sker, så inför man det. Svenska Akademien är inte någon censurerande instans och har inte så stor betydelse som man kanske här i salen vill lägga vikt vid genom att ordet har kommit med i Svenska Akademien. Professorn förstår att det kan förenkla, hon konstaterar att hon är en gammaldags feminist. I det avseendet anser hon att det skymmer kvinnokönet att använda ordet hen. Hon är en anhängare av feministiska böjningar i språket. Det måste synas att det finns kvinnor, inte bara män. Hon har jobbat i decennier för att trycka in kvinnan som människa på samma villkor som mannen. Jag tycker det är bra, det känns som ett bakhåll att ersätta han och hon med hen och det skulle riskera att förminska den kvinnliga delen av språket anser professor Eva Witt-Brattström.
Hen i Svenska Akademins ordlista är ett mycket praktiskt pronomen. Sven-Göran Malmberg skriver på Twitter att det finns varierande uppfattningar om det ordet. Det är inte självskrivet att ordet hen är för feministerna.
I utskottet hade jag ett annat förslag som inte vann understöd. Det var att behålla hen i lagtexten men att man i motiveringarna skulle framhålla att det inte var avsett som ett förslag till diskussion mera i salen för framtida bruk av ordet. Jag tycker personligen att om man ska införa en sådan här förändring så borde man de facto vara medveten om det ska ske i samarbete med landskapsregeringen, lagberedningen. Det är värt att diskutera och jag ifrågasätter om den här typen av förändringar ska införas direkt i utskotten. Man kan göra förändringar men det ska vara för att man kan tolka lagen bättre och det ska vara för att allmänheten ska ha nytta av den här typen av förändringar.
Moderat samling har också synpunkter på byråkratin. Vi är emot onödig byråkrati. Det finns en ganska stor skillnad där. Byråkrati behövs i vårt samhälle. Det ska finnas struktur och kontroll vilket det många gånger handlar om när det gäller byråkrati. Vi kommer aldrig att kunna bli av med byråkratin helt och hållet. Man måste tänka rättvist.
När det gäller ett inledande prov för att ta körkort så tror jag personligen att det är mycket bra. Man vet att alla som börjar ta körkort är ungefär på samma nivå. Man förstår vad undervisningen går ut på och varför man gör på olika sätt i olika sammanhang. Man tillgodogör sig säkert undervisningen mycket snabbare och mycket bättre om man gör det inledande provet för då har man visat att man kan sätta sig in i trafikfrågorna. Annars kanske man måste vänta lite. Vi har också haft informella diskussioner i utskottet om att pojkarna borde ta körkort ett år senare än flickorna beroende på mognad och hur man beter sig i trafiken.
En annan fråga som har dykt upp är alkolåset och hur tolerant man ska vara mot dem som blåser och har alkohol i utandningsluften. Jag var väldigt emot det. Om jag inte hade tagit reda på information om hur det har gått på rikssidan så hade jag stött Ålands Framtids ändringsförslag. Jag har sett hur det har gått på finska sidan, de har väldigt positiva erfarenheter av det här, många av dem som får alkolås blir fungerande medborgare och de återfaller inte i rattfylleri och missbruk när alkolåset tas bort.
Svenskarna har ett annat problem i och med att många av dessa straffar ut sig väldigt tidigt, de börjar köra utan körkort och i fyllan och de ställer till med problem. Ser man på statistiken så ser det väldigt bra ut på den finska sidan. Det förvånar mig ganska mycket och det går helt emot vad jag inledningsvis trodde innan jag fördjupade mig i den här frågan.
Ltl Mika Nordberg
Fru talman! Jag vill för formalitetens skull så här i ett anförande passa på att stöda ltl Petri Carlssons ändringsförslag.
Ltl Anders Eriksson
Jag vill beröra tre saker helt kort. Jag börjar med den stora debatten om hen. Det sades från förslagsställare Carlsson att vi från Ålands Framtid inte brukar ha som ledstjärna att vi avstår och inte vågar ta ställning. Det talades till och med om att det var fegt. Vi tycker att det är en nonsensdebatt och vi vill helt enkelt inte ta del i den. Vi tycker att det finns mycket viktigare frågor att diskutera när det handlar om körkortslagen. Försök nu i all välmening respektera det!
Diskuterar man en körkortslag så tycker vi att det är viktigt att man uppfyller de EU-direktiv som finns, att vi har en modern och bra lag som kan underlätta logistiken till och från Åland och att vi har en konkurrenskraftig transportsektor. Och även här, som i alla andra ärenden, vill vi försöka minska byråkratin så mycket det går. Mot den bakgrunden så har vi svårt att inse att fördelarna skulle överväga nackdelarna när det gäller att ha ungdomar att göra två teoriprov. Det leder till mera kostnader och det leder till mera byråkrati. Vi är enhälliga när det gäller motståndet mot detta.
Ltl Harry Jansson gjorde ett märkligt uttalande när han förfäktade med alkohollås för personer som är dömda för rattfylleri. ”Det handlar om ansvar för den enskilda” sade han. Men när vi har debatterat promillegränsen från 0,2 till 0,5 promille, ja då har det helt plötsligt överhuvudtaget inte handlat om ansvar för enskilda, där det absolut viktigaste är just de enskildas ansvar.
Med största respekt, ni som är för en sänkning av promillegränsen, det blir väldigt ihåligt och inkonsekvent när man helt plötsligt debatterar för alkolås och att man ska underlätta och hjälpa till på alla sätt och vis för sådana som är dömda för rattfylleri. Det hänger helt enkelt inte ihop.
Herr talman! De frågor som tas upp i reservationen i betänkande nr 10/2014-2015 av ltl Axel Jonsson kommer vi att driva till omröstning. Vi tycker att de är så pass viktiga. Tack.
Ltl Sara Kemetter
Tack, herr talman! Jag börjar med att meddela att socialdemokraterna inte har någon invändning mot lag- och kulturutskottets betänkande. Vi stöder det här betänkandet och anser att det har förekommit bra diskussioner och man har hittat bra synpunkter.
Vi skulle också vilja lyfta fram diskussionen kring hen. Jag vill poängtera att socialdemokraterna inte ha några problem med ordet hen. Vi anser också att det är alldeles riktigt att lag- och kulturutskottet, vilket är jämförbart med vårt grundlagsutskott, har lyft fram det. Det är just där som sådana här förändringar ska diskuteras och aviseras, då får vi en bred parlamentarisk diskussion. Vi stöder det. Vi tycker att utskottet har gjort alldeles riktigt i sin analys.
Om man tittar historiskt på lagtexter så har man tidigare enbart talat om han i lagar. Man kan då undra om det gällde bara männen eller varför man bara pratade om män. Det var en sådan maktstruktur i samhället. Man övergick, för inte så länge sedan, till att skriva han eller hon i lagtexter. Nu kommer det upp för första gången i diskussionen att vi ska lyfta in hen och det tycker jag bara är frågan om en modernisering och ett sätt att göra det mera könsneutralt. Det är inte frågan om han eller hon utan det är frågan om en person. Det är som sagt en modernisering.
Pronomen hen, som är könsneutralt, används alltmer istället för han eller hon. Det används på två sätt; antingen som ett alternativ till uttryck som han eller hon när man i det fallet inte bör veta vad könet är eller om det är oväsentligt eller ska otydliggöras. I skolan skulle det här kunna vara ett bra exempel när man pratar om elever och när en elev ska överklaga någonting till rektorn och istället för att säga att det är en flicka eller en pojke så kunde man säga eleven eller hen överklagar till rektorn. Det är en form av modernisering.
Vi ser absolut inga språkliga hinder för att man kunde lyfta in hen i lagtexter. Vi har märkt bland debatten i samhället, och även här i lagtinget, att det väcker irritation. Jag är övertygad om att ju vanligare det blir desto mindre kommer fokus att vara på det här pronomet. Vi använder också ordet ”hän” i finskan och det tycker jag inte att man hör så mycket debatt om. Det brukar gå ganska bra på andra språk också. Det finns också andra språk i världen som har könsneutrala pronomen. Det är det som socialdemokraterna anser. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tyckte att ltl Kemetter hade ett bra och sakligt anförande. Precis på det viset har lag- och kulturutskottet diskuterat. Man kan konstatera att det finns starka åsikter. Skulle vi ha insett hur eldfängt det var så skulle vi knappast ha gjort så här. Sedan blev det politiserat på ett eller annat sätt. Man kan hitta en uppsjö av personer som stöder det här språkbruket, t.ex. olika språkforskare som säger ”att det är en lösning som ger möjlighet att möta världen mera förutsättningslös, att läsa en text och att föra ett samtal där det viktiga inte blir könstillhörigheten utan individens personliga egenskaper” Man kan också konstatera att i Sverige finns hen numera i domslut och i kommunala handlingar. I Sveriges riksdag används hen både från höger och vänster. Det är Sverigedemokraterna som har stora aversioner mot ordet hen. Det var ett bra och sakligt anförande, precis på samma sätt har vi diskuterat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack så mycket. Jag är glad, trots att det har blivit debatt, att man har tagit upp detta. Jag håller inte riktigt med ltl Katrin Sjögren när hon säger att vi knappast skulle ha gjort så här. Jag tycker att det var jättebra att utskottet just gjorde så här och att den här debatten sattes igång. Idag vet vi att maktstrukturerna har mycket med kön att göra. Den vita mannen har i maktstrukturen en överordnad position. Genom att lyfta upp ett könsneutralt pronomen så får vi en mer jämlik och rättvisare lag. Tack för det stödet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Efter att ha hört ltl Sara Kemetters inlägg angående hen i lagstiftningen så delar jag inte synen att ordet hen skulle berika språkbruket.
Ltl Kemetter var även inne på det finska språket. Eftersom jag behärskar finska i viss mån så har jag faktiskt upplevt ordet ”hän” som en begränsning i mina kontakter i Finland. Man kan inte urskilja om det är en man eller kvinna man pratar om när man använder det finska ordet ”hän”. Jag drar inte alls samma slutsatser som ltl Kemetter.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Skulle det vara så att ltl Mika Nordberg behärskar finska språket bra så vet han att när man titulerar på finska så använder man ofta förnamn och efternamn och då brukar det oftast inte bli ett problem när det handlar om kön. Man säger artigt att det är Olli Pekkanen man vill tala med eller någon annan och sedan efter det går man över till hän. Vid könsneutrala situationer när man inte använder namnet då pratar man bara om en person och inte om ett kön.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag är glad att jag kan tillmötesgå de dagliga behoven som finns på svenska på Åland. Det är en sak som jag kommer att hålla på med rätt länge hoppas jag.
När man pratar i Finland så var ltl Kemetter inne på att det finns ett behov av att lägga till namnet för att beskriva någonting. Däremot finns det namn idag som inte säger om det är en man eller kvinna, t.ex. Kim är ett sådant namn som används av både män och kvinnor. Det hjälper inte att man säger ett namn, fortfarande är förvirringen lika stor.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag tycker nog inte att förvirringen blir så hemskt stor när man diskuterar med människor. Kontexten vad man diskuterar gör det nog ganska klart att man talar om en person. Vill man absolut klargöra att det är en man eller kvinna så säger man väl det, om det är det som är det viktiga. Men just i körkortslagen är det inte viktigt om det är en man eller en kvinna som kör. Därför är ordet hen ett absolut genialiskt förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Kemetter sade i sitt anförande att diskussionen om hen tar en hel del fokus från själva sakfrågan. I sina rekommendationer säger språkrådet gällande hen att om det tar alltför mycket fokus så kan andra könsneutrala strategier användas istället. Språkrådet har rekommendationer på att man borde använda neutrala former som i landskapsregeringens förslag. Jag ville kommentera det.
Jag noterade att ledamoten jämställde vårt lag- och kulturutskott med grundlagsutskottet. Det är ju inte en riktigt korrekt jämförelse. Vi har också självstyrelsepolitiska nämnden som mer måste ses som ett konstitutionellt utskott. Vi har det mera delat. Jag tycker inte man kan jämföra lag- och kulturutskottet med grundlagsutskottet på det sättet som ledamoten gjorde.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Vad gäller det sista så har vi olika åsikter.
Språkrådet rekommendationer är att om hen tar alltför mycket fokus från texten, men när jag läser körkortslagen så fokuserar jag inte på att det står hen. Jag är intresserad av vad det står i själva lagen. Det är för mig helt absurt resonemang att jag bara skulle fokusera på ordet hen och inte på själva lagen om hur man ska hantera körkortssystemet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Jag vill bara understöda ändringsförslagen lagda av kollegan Eriksson.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget paragraf för paragraf, dock så att lagen föreläggs enligt kapitel där ändringsförslag inte har aviserats. De övriga lagförslagen föreläggs var för sig i deras helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs förslaget till körkortslag för Åland.
Föreläggs 1 kapitel. Godkänt.
2 kapitel. Godkänt.
3 kapitel. Godkänt.
4 kapitel. Godkänt.
15 §. Godkänt.
16 §. Godkänt.
17 §. Begärs ordet?
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Jag föreslår att 17 § utesluts.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Jag understöder förslaget.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Anders Eriksson, har föreslagit att 17 § ska utgå.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.
Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten i 17 § enligt utskottets betänkande.
18 §. Begärs ordet?
Ltl Petri Carlsson
Tack, fru talman! Jag föreslår lagförslaget antas, dock så att 18 § får den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.
Ltl Mika Nordberg
Jag understöder det.
Talmannen
Ltl Petri Carlsson, understödd av ltl Mika Nordberg, har föreslagit att 18 § godkänns i den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Petri Carlssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Ltl Petri Carlsson
Tack, fru talman! Jag begär att få ha öppen omröstning.
Ltl Mika Nordberg
Jag ber att få understöda öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Mats Perämaa och Sara Kemetter att biträda vid rösträkningen.
Upprop.
Omröstningen har utfallit med 11 ja-röster, 10-nej röster, 7 avstod och 2 var frånvarande.
Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
19 §. Godkänd.
21 §. Godkänd.
22 §. Godkänd.
23 §. Godkänd.
24 §. Godkänd.
5 kapitel. Godkänt.
6 kapitel. Godkänt.
7 kapitel.
49 §. Godkänt.
50 §. Godkänt.
51 §.
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Jag föreslår att 51 § ändras i enlighet med min reservation.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Axel Jonssons förslag.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att 51 § ändras till den lydelse den har i ltl Axel Jonssons reservation till betänkandet.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.
Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten i enligt utskottets betänkande.
52 §. Godkänd.
53 §. Godkänd.
54 §. Godkänd.
55 §. Godkänd.
56 §. Godkänd.
57 §. Godkänd.
58 §. Godkänd.
59 §. Godkänd.
60 §. Godkänd.
61 §. Godkänd.
62 §. Godkänd.
63 §. Godkänd.
64 §. Godkänd.
65 §. Godkänd.
66 §. Godkänd.
67 §. Godkänd.
68 §. Godkänd.
69 §. Godkänd.
70 §. Godkänd.
Kan lagtinget med anledning av resultatet av omröstningen godkänna 8 kapitel såsom den är lagd? Godkänd
9 kapitel. Godkänt.
10 kapitel. Godkänt.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Därmed är första behandlingen av körkortslagen avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om trafikskolor för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § polislagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
2 Ändring av vattenlagen
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Lagförslaget angående ändring av vattenlagen innebär att man fullt ut implementerar vattendirektivet.
Utskottet har haft åsikter om vissa definitioner. I lagförslaget definieras avrinningsområde och delavrinningsområde som ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie diken eller sjöar till havet. Ytavrinning strömmar de facto inte enbart genom diken, som i vattenlagen definieras som en konstgjord vattenfåra vars avrinningsområde är mindre än tio kvadratkilometer, utan även via andra rinnande vattendrag så som exempelvis rännilar, bäckar och större utfallsdiken.
Utskottet föreslår ändringar i definitionerna beträffande punkterna 31 och 32 där lagförslaget anger att ytavrinningen strömmar ”en serie diken”. Istället för begreppen diken i det sammanhanget har ju utskottet ändrat benämningen till ”rinnande vattendrag”. Detta motiveras med att definitionen överensstämmer med den betydelse begreppen har på andra ställen i vattenlagen. Detta har vi också förankrat bland tjänstemannakåren.
I övrigt föreslår utskottet enhälligt att lagförslaget antas med de ändringar som jag just påpekat. Tack.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Jag vill lite komplettera så kanske de som är på plats kan förstå vad det handlar om.
Jag reagerade själv väldigt mycket när remissen av detta ärende var uppe och ansvarig miljöminister Aaltonen sade att man har fört in ”diken” istället för ”åar och floder” eftersom vi inte har åar och floder i landskapet Åland. Jag blev ganska fundersam på det.
I lagframställningen på sidan 5 i 3 § sägs: ”När det gäller definitionerna av avrinningsområde och delavrinningsområde avses i direktivet ett område där ytvattenavrinningen huvudsakligen strömmar genom en serie åar eller floder. Landskapet har i ett annat sammanhang hävdat att det inte finns sådana vattendrag som floder eller åar i landskapet, och denna ståndpunkt verkar ha accepterats av kommissionen. Landskapsregeringen föreslår därför att formuleringen ändras till att i stället gälla diken, vilket är mer relevant när det gäller ytvattenavrinning i landskapet.” Den här skrivningen hade kunnat få väldigt allvarliga konsekvenser. Det är ett EU-direktiv som är utarbetat för att vara tillämpbart på åar och floder ute i Europa. Om vi helt plötsligt hade gjort det direktivet tillämpbart på samtliga diken i landskapet Åland så hade vi kunnat vara i en väldigt knepig situation.
Jag är mycket tacksam mot utskottsmedlemmarna. Det var kanske inte så lätt att förstå alla turer alla gånger men efter mycket hörande och diskussioner har vi kommit till samförstånd.
Tittar vi på lagparagrafen så som den var föreslagen i punkt 31 i 3 § så var den formulerad på det här sättet: ”Avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie diken eller sjöar till havet vid ett enda dikesutlopp, eller vid en enda dikesmynning eller ett enda delta.” Så står det i lagframställningen, medan social- och miljöutskottet nu har fått det till att ”avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie rinnande vattendrag eller sjöar till havet vid ett enda dikesutlopp, eller vid en enda dikesmynning eller ett enda delta. Det är någonting helt annat. Den oinvigde kan kanske tycka att det här inte spelar någon roll, men tro mig, konsekvenserna hade kunnat bli ödesdigra framöver om man inte hade fått detta rätt.
Än en gång, tack värderade medlemmar i social- och miljöutskottet!
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Godkännande av protokollet om beredskap för insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Betänkande angående detta så konstaterar vi för det första att av landskapsregeringens yttrande framgår att den åländska lagstiftningen saknar bestämmelser om kemikalieolyckor till havs. Eftersom miljöområdet och däribland miljön i Östersjön är en viktig angelägenhet i landskapet anser landskapsregeringen att lagtinget ändå bör lämna sitt bifall till protokollet. Landskapsregeringen uppmärksammar dock lagtinget på att lagstiftningsåtgärder måste vidtas på området för att de krav som ställs i protokollet ska uppfyllas.
Det här är ett lite speciellt ärende eftersom det är oklart om en obestridlig lagstiftningskonflikt kan föreligga. Därför har social- och miljöutskottet begärt utlåtande av lag- och kulturutskottet. Utgående från det som framgår av betänkandet så har lag- och kulturutskottet gett ett utlåtande i ärendet. Det är möjligt att representanter från lag- och kulturutskottet uttalar sig i frågan så jag inväntar lite grann detta.
Utskottet konstaterar inledningsvis att lagtinget redan har gett sitt bifall till att 1990 års internationella konvention om beredskap för, insatser vid och samarbete vid förorening genom olja träder i kraft i landskapet till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet, varför lagtingets bifall begränsas till att gälla protokollet om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av skadliga och farliga ämnen 2000.
Genom protokollet om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av skadliga och farliga ämnen utvidgas den internationella konventionen om beredskap för, insatser vid och samarbete vid förorening genom olja till att gälla också farliga och skadliga ämnen.
Det första när det gäller samarbetet och förorening av olja så är redan avklarat.
Utskottet konstaterar att protokollet har indirekta positiva miljökonsekvenser, eftersom protokollet främjar beredskapen för och förmågan att hantera olyckor samt samarbetet mellan parterna i fall av olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen.
Av lag- och kulturutskottets utlåtande framgår att problematiken i fråga om bristande implementering är densamma för Åland som för Finland, det vill säga åtminstone obestridliga lagstiftningskonflikter i landskapslagstiftningen bör undanröjas innan Finland förbinder sig till internationella förpliktelser. Lag- och kulturutskottet gör dock den bedömningen att lagtinget kan på motsvarande sätt som riksdagen ge sitt bifall till ikraftträdandet av internationella avtal trots bristande implementering.
Av landskapsregeringens yttrande i ärendet framgår inte om det rör sig om en obestridlig lagstiftningskonflikt som bör undanröjas innan Finland förbinder sig till protokollet eller om det rör sig om behov av förtydligande lagstiftning.
Fru talman! Enligt utskottet bör det framdeles framgå av landskapsregeringens yttranden om implementeringsåtgärder är nödvändiga samt i vilken utsträckning det rör sig om lagstiftning i förtydligande syfte respektive obestridliga lagstiftningskonflikter. Utskottet anser även att det är viktigt att nödvändig implementering i synnerhet vid obestridliga lagstiftningskonflikter vidtas så snart det är möjligt.
Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagens ikraftträdande, men bedömer samtidigt att det finns en risk för att en obestridlig lagstiftningskonflikt föreligger.
Slutligen, fru talman, föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar protokollet 2000 faller inom landskapets behörighet. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Utskottsordförande Beijer nämnde att utskottet gör bedömningen att det finns en risk för en obestridlig lagstiftningskonflikt. Det skulle vara intressant att veta lite mer om vad den eventuella risken är för lagtinget i samband med den här behandlingen så att vi vet vad vi riskerar.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Landskapsregeringen skriver i sitt yttrande: ”Eftersom miljöområdet och däribland miljön i Östersjön är en viktig angelägenhet i landskapet anser landskapsregeringen att landskapet bör lämna sitt bifall till protokollet. Uppmärksammas bör dock att lagstiftningsåtgärder måste vidtas på området, för att de krav som ställs i protokollet ska uppfyllas. Landskapsregeringen kommer att vidta nödvändiga åtgärder så fort resurser finns tillgängliga och i det skedet även se över överenskommelseförordningen för att utreda om den måste kompletteras till någon del.”
Det är då närmast frågan om vilka resurser man behöver ha när det gäller kemikalieolyckor och liknande. Där anser landskapsregeringen alldeles tydligt att i dagens läge har inte landskapet de resurserna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)
Även i detta ärende tillåts först diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Detta är ett intressant ärende som diskuterades mycket i samband med när det remitterades. Ärendet gäller konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning osv.
Man kan konstatera att landskapsregeringen konstaterar att en allmän lag om teckenspråk saknas i landskapet, varför landskapsregeringen avser att under år 2015 tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att bedöma om de bestämmelser som finns i annan lagstiftning uppfyller kraven på lagstiftning rörande teckenspråk eller om en ny lag bör tas fram. Vidare konstateras att den lag om stärkt självbestämmanderätt för klienter och patienter som är under behandling i riksdagen är av stor betydelse även för personer med funktionsnedsättning. Varför jag nämner detta är huruvida det föreligger en möjlighet att godkänna det här. Man måste i alla fall påpeka att den här lagstiftningen inte är klar och färdigbehandlad vare sig i riksdagen eller i lagtinget.
Utskottet konstaterar inledningsvis att konventionens syfte är att säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras människovärde. Konventionens tillämpningsområde är mycket brett, omfattande alla livsområden, och syftar till respekt för individens självbestämmande, icke-diskriminering och fullständigt deltagande i samhället samt tillgänglighet. Detta är en väldigt viktig konvention.
Utskottet konstaterar också att konventionen bland annat innehåller bestämmelser som gäller hälso- och sjukvård, socialvård, undervisning, kultur, idrott och ungdomsarbete, främjande av sysselsättning samt statistik på vilka områden landskapet har lagstiftningsbehörighet enligt 18 § i självstyrelselagen.
Det fakultativa protokollet innehåller även bestämmelser om ett undersökningsförfarande som kan innebära besök på fördragsstatens område. Besöken kan även rikta sig mot landskapets myndigheters främjande och förverkligande av personers med funktionsnedsättning rättigheter på lagstiftningsområden som enligt 18 § i självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsområden. Lagtingets bifall behöver således i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen inhämtas till lagen om sättande i kraft av konventionen och dess fakultativa protokoll.
Fru talman! Av landsregeringens yttrande i ärendet framgår inte om det rör sig om obestridliga lagstiftningskonflikter som bör undanröjas innan Finland förbinder sig till protokollet eller om det rör sig om behov av förtydligande lagstiftning. Det här var också upp i det senast ärendet när det gäller obestridlig lagstiftningskonflikt.
Utskottet har dock erfarit att avsaknaden av lagstiftning om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienter och patienter anses vara en obestridlig lagstiftningskonflikt.
Enligt utskottet torde det inte i övrigt föreligga några obestridliga lagstiftningskonflikter. Många av bestämmelserna i konventionen är till karaktären ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, för vilka det är typiskt att de genomförs stegvis. Enligt utskottet är det angeläget att lagstiftningen på området är uppdaterad samt att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs för att stärka och förbättra personers med funktionsnedsättning ställning och delaktighet i samhällslivet. Landskapsregeringen har antagit flera olika program.
Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagens ikraftträdande, men bedömer att en obestridlig lagstiftningskonflikt föreligger på grund av att lagstiftning om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienter och patienter saknas i landskapet.
När det gäller frågan om ändring av riksdagens justitieombudsman så förslår utskottet att lagtinget ger sitt samtycke till att lagen om ikraftsättande av konventionen och det fakultativa protokollet blir gällande i landskapet. Samtycket inkluderar dock inte med automatik lagen om ändring av lagen om riksdagens justitieombudsman. Utskottet finner det angeläget att det även i landskapet finns en på lag grundad övervakningsmekanism till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och anser att det inte är tillfredsställande att det råder oklarhet i fråga om på vem ansvaret för övervakningen vilar när det gäller övervakning på landskapets behörighetområden. Av rättsäkerhetsskäl anser utskottet att det vore ändamålsenligt att JO tillsammans med Människorättscentret och dess människorättsdelegation skulle utses till en sådan nationell mekanism som avses i artikel 33.2 i konventionen även på de områden lagtinget har behörighet. Saken kan enligt utskottets mening lösas genom en överenskommelseförordning och utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i skyndsam ordning vidta åtgärder för att få till stånd en sådan förordning.
Det innebär huruvida justitieombudsmannen har möjlighet där Åland har egen lagstiftningsbehörighet att kunna ingripa.
Fru talman! Med hänvisning till det ovan anförda föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll faller inom landskapets behörighet samt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vidta åtgärder för att i skyndsam ordning få till stånd en överenskommelseförordning enligt vilken riksdagens justitieombudsman tillsammans med Människocentret och dess människorättsdelegation även på de områden som hör till landskapets behörighet fungerar som en sådan oberoende mekanism som avses i artikel 33.2 i konventionen.
Om detta var social- och miljöutskottet enhällig om. Tack.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Utskottet har gjort ett bra jobb. Liberalerna stöder betänkandet. Utskottet har sorterat upp och klargjort flera viktiga frågeställningar om vad som kommer att behöva göras här i landskapet i och med att konventionen antas och implementeras. Utskottet har också pekat på det här i sina skrivningar, ganska skarpa tydliga formuleringar, till landskapsregeringen om hur man borde förfara framöver. Utskottet har också en kläm, en åtgärdsuppmaning, till landskapsregeringen om övervakningsmekanismen.
Utskottet påpekade som väldigt viktigt, vilket jag också sade vid remissdebatten, att när vi får ett yttrande från landskapsregeringen om en sådan här viktig konvention så borde det också framkomma väldigt tydligt i yttrandet på vilket sätt det här kommer att gripa in i vår lagstiftning och vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas. Det säger utskottet nu väldigt tydligt.
Landskapsregeringen behöver klargöra om det krävs lagstiftningsåtgärder där lagar står i konflikt med konventionen. Det kallas obestridlig lagstiftningskonflikt som ltl Beijar här flera gånger har nämnt. Det finns lagar som måste rättas till därför att det blir en konflikt gentemot konventionen. De lagarna måste ju definitivt snarast förändras.
Det som också behöver komma fram i dessa yttranden är ju någon form av analys från landskapsregeringens sida, analys om vilka andra åtgärder förutom lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas. Vi tycker att det är bra att utskottet har pekat på det här.
Lagen om stärkt självbestämmande, som utskottsordförande nämnde, är ju den lagen som har stött på patrull på rikssidan. Det var därför som konventionen stannade upp. Man antog lagen i riksdagen men har ännu inte satt den i kraft därför att man på rikssidan nu håller på att jobba med lagen om stärkt självbestämmande. Landskapsregeringen måste verkligen stå på här och se till att till den del det är vår behörighet, att vi så fort som möjligt på hösten får lagförslaget på våra bord.
Jag fick inte riktigt någon klarhet i utskottsordförandens presentation vilka löften man har fått från landskapsregeringens sida när det gäller detta. Kanske jag kan få ytterligare ett klargörande hur långt man har kommit med just det här arbetet?
Konventionen har ju flera olika övervakningsmekanismer. Dels finns kommittén som tillsätts på internationell nivå och som består av 12-18 medlemmar. Till den här kommittén kan alla människor klaga om man tycker att något land inte efterlever konventionens regelverk. Kommittén tillsätts för en fyraårsperiod. Olika experter är med i kommittén och den ska vara en helt neutral bevakare av konventionens efterlevnad.
Nationellt har vi också, enligt konventionen, krav på hur vi ska följa upp och övervaka konventionen. Dels ska vi ha en nationell kontaktpunkt och det säger inte utskottet någonting om hur det ska ordnas för Ålands del. Det kommer att finnas en nationell kontaktpunkt på regeringssidan på rikssidan. Troligt är ändå att landet Finland blir svaret skyldig gentemot kommittén. Arbetet måste antagligen gå via den här kontaktpunkten, men landskapet behöver också ha en nationell kontaktpunkt. Vem som ska axla det ansvaret borde också klargöras från landskapsregeringens sida, så att man har alldeles klart vart man kan vända sig inom landskapet. Om det blir Handikapprådet eller någon annan organisation i framtiden är oklart men det måste sorteras upp och genomföras. Här är ytterligare en uppmaning till landskapsregeringen att ta tag i.
Sedan har vi den här oberoende mekanismen som är knepig. Det här är ju en fråga som har lyfts i andra sammanhang. När tortyrkonventionen var aktuell så gavs det också då en kläm, precis i samma lydelse som i det här betänkandet från social- och miljöutskottet; att man måste få till stånd en överenskommelseförordning för att man i den här konventionen ska sätta ikraft att det är JO och människorättskommittén som ska ansvara för det här, att vi skulle ha samma kontrollmekanism i landskapet. Det ska vara en alldeles oberoende instans som ska sköta det här. Det är väldigt viktigt. Här har landskapsregeringen verkligen skäl att få igång arbetet med en överenskommelseförordning så att man också får den här oberoende mekanismen på plats.
Utskottet pekar, och det fanns också i landskapsregeringens yttrande, på ytterligare lagstiftningsåtgärder som är mera för att följa den här konventionen, men som inte är på så sätt som den här som strider mot lagen. De lagstiftningsåtgärder som man nämner är att man skulle tillsätta en arbetsgrupp för att se över teckenspråket. I landskapet saknar vi en lag kring teckenspråk och där skulle tillsättas en arbetsgrupp. Det här yttrande gavs i januari och jag undrar om landskapsregeringen har tillsatt den arbetsgruppen? Nu har det redan förflutit flera månader och det är skäl att vi också har torrt på fötterna när det gäller den här frågan.
Sedan kommer jag till en käpphäst som jag har lyft flera gånger tidigare. Det handlar om lagen om handikappservice och specialomsorg. Vi vet att man på rikssidan nu har utarbetat en helt ny handikappservicelag där man också har fört in specialomsorgen i samma lag. Den lagen har kommit, den är alltså färdig. Jag tror att den lagen kommer att finnas på båda språk i juni. För att landskapet ska stå färdigt rustad 2017 när den här nya lagen ska träda i kraft och för att vi också ska ha lagen på plats för att specialomsorg och handikappservice ska vila på stadig laggrund så måste man sätta igång det arbetet nu. Där vill jag ha ett besked från landskapsregeringen nu; är man på gång med handikappservicelagen och specialomsorgslagen? Annars förtjänar det en särskild åtgärdskläm till landskapsregeringen, att man faktiskt jobbar med det. Det är 1 1/2 år till den 1 januari 2017. Vi kan inte försätta oss i en situation där specialomsorgen inte har en laglig grund att fortsätta arbeta. Om jag inte får något svar nu så återkommer jag på onsdagen med en eventuell hemställningskläm, för här behöver vi verkligen se till att arbetet sätts igång om det inte redan har gjorts. Kanske utskottsordförande vet när det gäller tolktjänst hur långt arbetet har kommit? Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag uppfattade att det var oklart vilka de obestridliga lagstiftningskonflikterna var. Utskottet redogör ju för att den obestridliga lagstiftningskonflikt som föreligger är den stärkta självbestämmanderätten för socialvårdens klienter och patienter.
I övrigt har utskottet utrett och kommit fram till att det inte torde föreligga några övriga obestridliga lagstiftningskonflikter vilket framgår på sidan 3 i sista stycket i första meningen. Jag hoppas att det blev klart på det sättet.
På sidan 4 säger utskottet att ”framdeles bör det framgå av landskapsregeringens yttrande” så behöver kanske inte utskottet utreda det.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Antingen lyssnar ltl Petri Carlsson dåligt eller så förklarar jag dåligt. Jag pratade om lagen om stärkt självbestämmande som är en obestridlig lagstiftningskontroll som har stoppat hela processen på rikssidan på grund av att man där jobbar med att i snabb och rask takt ta fram den. Samma situation råder här på Åland. Jag vet inte om landskapsregeringen håller på att jobba med den. Men så länge inte den lagen är på plats så har vi en lagkonflikt här. Det var det som jag just stod här och sade.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Då ber jag om ursäkt. Jag uppfattade det felaktigt. Jag trodde om vicetalmannen undrade om det fanns fler obestridliga lagstiftningskonflikter. Då förstår jag och då har vi samma uppfattning. Tack för det.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Sedan finns det andra lagstiftningsåtgärder som krävs för att man ändå ska efterleva konventionens anda och mening t.ex. handikappservicelagen, som den just nu är uppbyggd, bygger på den här konventionen för att man ska kunna leva upp till det som stadgas i den. Det behöver vi också även om det inte är en direkt lagkonflikt. För att tillmötesgå de här behoven så måste vi ha lagen på plats.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Vtm Eriksson frågade om landskapsregeringens arbete när det gäller lagen om stärkt självbestämmanderätt, teckenspråk och handikappservice. Jag kan för dagen inte säga exakt var dessa ärenden ligger i landskapsregeringen. Med de kontakter som jag har med social- och miljöministern så vet jag att man också arbetar med det här. Hur långt och till vilket skede man har kommit kan jag inte svara på för dagen. Jag vet i alla fall att landskapsregeringen är medveten om att det här är lagstiftningar som man behöver ta tag i.
Sedan när det gäller detta med kontaktpunkt så är det samma sak. Jag vet att landskapsregeringen också har funderat på det men man har inte klart för sig var den här kontaktpunkten är. Precis som vtm Eriksson sade så kanske Handikapprådet kanske kommer in här.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Lagtinget står nu i beråd att ge sitt bifall till den här konventionen. Då gäller det också att se till att vi har lagstiftningen på plats, att vi har våra olika åtgärder som vi måste vidta på plats och att vi har helt klart för oss hur vi ska göra.
Yttrandet kom från landskapsregeringen i januari. Man har haft god tid på sig att sätta igång det här jobbet. Man haft alla möjligheter att strukturera upp det här arbetet och sätta igång det som utskottet efterlyser, att man ska ha någon form av informationssystem där man ger någon manual så att man vet hur man ska kunna tillämpa den här konventionen. Alla sådana saker måste komma på plats i och med att lagtinget godkänner konventionen.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Det som utskottet tar upp, och som ltl Petri Carlsson påpekade, är att det är konstaterat att en lag om stärkt självbestämmanderätt för klienter och patienter är under behandling i riksdagen. Lagen har inte blivit färdig i och med att det blev nytt riksdagsval.
Detta är en fråga som utskottet klart och tydligt säger att måste finnas, varför pratar man då om den obestridliga lagstiftningen?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag sade inledningsvis att utskottet har benat upp och pekar på de här viktiga åtgärderna. Nu är jag ute efter att vi också faktiskt får leverans från landskapsregeringen.
Lagen där konventionen strider mot vår lagstiftning, den är absolut nödvändig. Handikappservicelagen är minst lika viktig med tanke på att den 1 januari 2017 kommer snabbt, snabbare än man tror. Då måste vi ha lagar om handikappservice och specialomsorger på plats. Därför vill jag särskilt trycka på att landskapsregeringen arbetar med dem.
Jag väntar på att jag kanske får veta någonting mera av landskapsregeringen till onsdagen. Jag återkommer då.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Tack, fru talman! Jag tänkte lite bara klargöra vad det är som man måste ha på plats och vad man inte måste ha på plats. De medborgerliga och politiska rättigheterna är viktiga att ha på plats. De måste finnas på plats innan vi godkänner konventionen och den träder ikraft, t.ex. hörselslinga i fullmäktige. Har vi hörselslingor i alla våra fullmäktigesalar på Åland? Jag tror att staden har det. Hur ser det ut i de övriga kommunerna? En sådan sak är det värt att tänka på.
De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är också viktiga. Däremot kan de införas stegvis även om vi godkänner konventionen. Vi säger att man måste komma tillbaka då också med åtgärder för att uppfylla dem.
En sak som jag kom att tänka på i det här sammanhanget är stöden för hissar, vilket jag lyfte upp i diskussion i utskottet. Från utskottet har vi inte fört fram någon direkt uppmaning. Jag väljer att ta upp det i ett anförande för att jag tycker att det är en så pass viktig fråga. Stöden för hissar har varit bättre på fastlandet, där får man 50 procent i stöd för investering i hissar i hus.
Vi har ett bekymmer, vi har flera tre- och fyravåningshus här på Åland som saknar hissar. Vi har inte riktigt sett den utveckling som man kunde önska sig. Vi borde kanske se över den utvecklingen. Tidigare gjorde man en utredning och kunde konstatera att vårt system med räntestöd och borgen totalt sett motsvarade ungefär de stöd som finns i riket.
Nu har vi under många år sett att räntenivåerna i samhället ligger väldigt lågt. Jag tror att vårt stödsystem inte alls kommer i närheten av det stöd man har på annat håll. Det kanske finns skäl att man ser över detta igen. Jag kan inte säga exakt hur mycket man ska förändra, men jag tycker att man kunde överväga att se över stödsystemet igen. Vi betalar ju räntestöd när räntan överstiger 2 procent och max upp till 3 procent. Eftersom räntorna är så låga så vet jag inte hur mycket stöd som ges ut. Jag tror att det är väldigt måttligt. Det är en ekonomisk fråga, men samtidigt kanske man får flera äldre att stanna hemma, vilket är en målsättning. Vi får mer tillgänglighet i samhället och vi kanske får ner kostnader på institutioner där det är mycket dyrare. Jag tror att det här är en sak som man kunde titta på. Tack.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Ltl Petri Carlsson tar upp stöd för hissar. Jag börjar ha ganska lång erfarenhet, åtminstone 20 år. Jag har lagt åtminstone sex-sju motioner om hissar i lagtinget. Stöd för hissar har varit upp åtminstone fyra gånger i stadsfullmäktige. Det är korrekt det som ltl Petri Carlsson sade att man har ännu inte nått en förmånlig finansieringsnivå när det gäller stöd för hissar. Jag tror att det finns en väldigt stark och enhällig åsikt att man borde utveckla det här stödet i hela landskapet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Detta har debatterats väldigt många gånger och man har ju utrett det, som jag sade. Stödet har tidigare någorlunda motsvarat den nivå som har funnits på annat håll.
Förutom att vi inför den här konventionen som en viktig del så har räntenivåerna i samhället varit så låga så att vårt stödsystem kanske inte fungerar riktigt tillfredsställande. Därför tycker jag att man kan överväga att se över systemet igen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vad beträffar hissar i höghus så skulle det vara väldigt väsentligt att man höjer stödnivån i landskapets budget. Det har funnits en summa runt 40 000 euro, om jag inte missminner mig. Samhällsekonomiskt skulle det vara väldigt värdefullt att samhället är med och bidrar till att allt flera höghus kunde få hissar.
Vi har en vision att 95 procent av 75-åringar och äldre ska kunna bo hemma. Tillgången och möjligheten att kunna åka hiss upp till sin lägenhet, som kanske ligger på tredje våningen, är väldigt avgörande om man ska kunna bo hemma. I annat fall måste den äldre byta lägenhet och flytta hemifrån, vilket inte heller är det optimala.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag delar ltl Gun-Mari Lindholms uppfattning. Jag inte så säker på att man bara rakt av ska höja summan i budgeten. Det är helt system som ett tredelat med både räntestöd, landskapsgaranti och ett direkt bidrag. Man måste se på hela systemet innan man säger att det ska höjas på det momentet specifikt så att vi får ett system som ger effekt och att vi verkligen får till stånd en förändring. Vi kan inte bara ändra på en parameter. Men ltl Lindholms tanke är precis i den linje som jag också har.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Om det är en privatägd lägenhet och ett bostadsaktiebolag som äger huset så är det förstås deras intresse och ansvar. Jag tror att det blir lättare för samtliga att fatta beslut om samhället och kommer emot. Vi ska ta ansvar för just vår vision att äldre människor ska kunna bo hemma. Det måste ändå väga tyngre än att man går in och stöder ett privat bostadsaktiebolag. Vi ska se till att ålänningar, oavsett var man bort, ska kunna känna sig trygga och särskilt i sin hemmiljö.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tror att vi har samma uppfattning. Jag vill att man ska se över hela systemet samtidigt som en helhet, det är väsentligt tror jag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Det kom några frågor kring konventioner och dess förverkligande. Minister Aaltonen kan svara alldeles uttömmande på de här frågorna, men hon är tyvärr sjukskriven till den 2 juni. Men det ska säkert gå att få klarhet i de frågor som här har ställts.
Gällande den finländska behandlingen av handikappservicelagen och specialomsorger så vet jag att den lag som finns, och som den tidigare regeringen tog fram, håller på att översättas och den ska komma i översatt format i juni. Förvaltningen och social- och miljöavdelningen följer noga det här ärendet.
Däremot finns det stor tveksamhet kring huruvida den nya regeringen kommer att gå vidare med den här lagen såsom den ligger. Från tjänstemannahåll har man från finländsk sida lite varnat att osäkerheten är stor. Vi fortsätter att följa den här frågan.
På något sätt sätter det här också lite kärnan på den här diskussionen kring socialpolitiken, det behövs också här på hemmaplan en diskussion så att vi kan få till stånd en socialpolitik som är minst lika bra som i riket och där vi inte måste ringa till Helsingfors och fråga varje gång. Tack.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det var ju flera saker som jag frågade av landskapsregeringen.
Först gällde det överenskommelseförordningen för att göra det möjligt att JO skulle kunna vara kontaktpunkten. Det var en sak. Det kom redan en sådan efterlysning när vi behandlade tortyrkonventionen här i lagtinget. Jag undrar hur långt man har kommit med överenskommelseförordningen?
Handikappservicelagen och omsorgslagen har man ju hållit på att bereda i fem år. Jag vet att man håller på att översätta den, jag vet att den nya regeringen så småningom kommer att välja en riktning. Men, det räcker inte med att man följer, vi hade en hård diskussion om socialvårdslagstiftningen och det räcker inte med att man följer. Vi måste se till att vi år 2017 har en laglig grund här också ifall man går vidare med rikslagen, så att man faktiskt har beredskap nu att jobba med den här lagen. Det vill jag ha en försäkran på.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Naturligtvis ska vi ha laglig grund för socialpolitiken på Åland. Det har vi haft, vad jag kan bedöma, och vi kommer att fortsätta att ha en laglig grund.
Man vi kanske ska avvakta tills man får den svenska översättningen. Man kanske också ska avvakta och se om den här lagen överhuvudtaget kommer att bli verklighet eller vad som kommer att ske. Vi vet att det pågår diskussioner i Smolna som handlar om enorma nedskärningar i landet. Troligen kommer man också att se till att lagstiftningen inte blir kostnadsdrivande.
Vi ska absolut förbereda oss för det här. Vi ska på Åland helt säkert ha laglig grund för de här verksamheterna, men vi måste avvakta och se vart det här lever vidare.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Avvakta gjorde också landskapsregeringen när det gällde övrig socialvårdslagstiftning. Just nu är det ett ganska osäkert läge. Det blev en stopplag till slut. Det hoppas jag att inte ska ske när det gäller handikappservice och omsorgslagen.
Riksdagen har sagt ja till den här konventionen. Lagtinget står i beråd att säga ja och den nya lagstiftningen anpassar sig efter den konventionen. Den konventionen ligger över. Vi är skyldiga sedan att också leva upp till det som vi nu ger vårt godkännande till.
Landskapsregeringen, se till ni jobbar med den här lagen så fort den kommer på svenska så att vi år 2017 har laglig grund för handikappservice och omsorgsverksamheten.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Det är vi uppmärksamma på, jag är helt säker på att det här är i goda händer och det kommer inte att uppstå en situation där det inte finns en laglig grund. Det behöver vtm Eriksson inte vara orolig för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Laglig grund, det var precis det som uppstod när vi tog stopplagarna och det var ett osäkert rättsläge som för övrigt är osäkert fortsättningsvis.
Jag skulle vilja ha ett klargörande från lantrådet. När vi diskuterade socialvårdens utveckling och socialvårdslagarna så var det tydligt och klart från landskapsregeringen att de skulle komma med ett meddelande om den framtida socialvården i maj-juni. Finns det en mera handfast tidtabell för de frågorna? Det skulle vara angeläget att också behandla de här frågorna nu när vi går in i kommunernas socialtjänst.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag välkomnar verkligen ett intresse från liberalt håll att diskutera socialpolitiken, dess framtid och utveckling.
Det här meddelandet är till hälften skrivet. Vi har en bra bas för hur läget är idag och hur socialpolitiken är beskaffad. Vi behöver ännu tid för en fördjupning och en diskussion kring framtiden. Meddelandet är under arbete men jag vågar inte lova att det kommer under de här korta veckorna som parlamentet nu sammanträder.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag skulle nog ändå vilja jag understryka vikten av att det finns någon tankegång och fundering framåt när det gäller socialvården och behörigheten på Åland. Det har i allra högsta grad betydelse för KST och hur går man framåt med den reformen. Vad ska eventuellt finnas under FPA:s ramar och var ska vi ha egen lagstiftning?
Lantrådet behöver överhuvudtaget inte bekymra sig om liberalernas arrangemang. Jag vill också påminna om de utfästelserna att vi i maj-juni till lagtinget skulle få ett meddelande som i princip skulle kunna sambehandlas med KST.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Landskapsregeringen har idag fattat beslut om lagen om kommunernas socialtjänst, och den kanske sätter frågan i ett litet nytt perspektiv. Den ger också kanske lite mera tid till att diskutera detta.
Jag håller med om att det är väldigt viktigt att tala vidare om socialpolitikens beskaffenhet. Vi måste hitta modellen där vi som autonomi ändå har en viss rörelsefrihet i hur vi skapar en socialpolitik som är formad efter våra modeller och strukturer på Åland, men ändå innehåller en minst lika god kvalitet och nivå som socialpolitiken i riket så att våra medborgare här inte hamnar i en sämre ställning. Det är ingen enkel diskussion som man avklarar snabbt, den kräver eftertanke och den kräver också ett grundligt material att bygga på. Det kräver också en politisk debatt om hur vi önskar få det inför nästa generations socialpolitik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
5 Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2014-2015)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)
Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling måndagen den 1 juni.
Remiss
6 Höjd och förlängd vuxenstudiepenning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Johan Ehn
Fru talman! Lagförslag nummer 21 som ligger på lagtingets bord idag är en uppdatering av den studiestödslag som vi för tillfället har på Åland. Vi har och har haft ett studiestöd för de åländska studerande som är väldigt fördelaktigt.
Däremot när det gäller vuxenstudiestödet så har vi haft ett system som har släpat efter i förhållande till kringliggande regioner. Med det här förslaget försöker vi nu hitta lösningar på att kraftigt förbättra den situationen.
I det här lagförslaget föreslår vi därför att man höjer maxbeloppet för vuxenstudiepenningen från 652 euro till 950 euro per månad. Man räknar ut det stödbelopp man blir berättigad till på det viset att man först ger en grunddel på 400 euro och sedan får var och en 25 procent av inkomsten minus grunddelen och då ett maxbelopp på 950 euro.
Samtidigt går vi in och gör en förändring i antalet stödmånader som man har rätt att lyfta vuxenstudiestödet. Idag är det 18 månader och vi höjer det nu till 27 månader. Orsaken till detta är att vi vill skapa så goda förutsättningar för så många som möjligt att faktiskt ta del av ett livslångt lärande, dvs. man ska kunna kompletterande utbildning men man ska också kunna göra klart en utbildning.
Som bekant är ju de allra flesta av våra yrkesutbildningar och utbildningar också på högre nivå minst tre år i dagsläget. Vi har tyckt att det har varit lite snålt tilltaget att bara ge stöd i 18 månader och därför har vi höjt det till 27 månader.
Om man jämför med det finska systemet så kan man i de direkta beloppen se skillnader. Vi anser ändå att vi totalt sett har ett studiesystem nu som på ett bra sätt tillgodogör även vuxnas intressen. Man ska komma ihåg att utöver de belopp som jag har nämnt här tidigare så har samtliga studeranden möjlighet att lyfta ett bostadstillägg som uppgår till 221 euro i månaden, vilket inte finns i studiestödssystemet på rikshåll. På Åland har man också möjlighet att få ett försörjartillägg på 70 euro per barn och månad, vilket ytterligare gör att man har lite mera att hantera under den tid som man studerar.
Här på Åland har vi betydligt bättre möjligheter att jobba vid sidan om studierna. Man får tjäna betydligt mycket mera utan att man får avdrag på sitt studiestöd. Vi har också en betydligt högre lånedel än vad man har på andra ställen.
Totalt sett kan vi erbjuda system som ger goda förutsättningar för att bedriva studier även på vuxen nivå.
Jag ska också nämna att för att komma ifråga för vuxenstudiestöd inom det finska systemet så är det flera krav som ställs på den sökande än vad vi ställer krav på. Vi ställer krav på att man ska fyllt 30 år och inte under den senaste tiden har lyft studiestöd för examen. Om man under den här tiden passerar trettio-strecket så finns det övergångsbestämmelser även för att kunna övergå till systemet med vuxenstudiestöd.
I övrigt finns det också några saker som vi passar på att städa upp i den här lagstiftningen. Vi gör en förenkling och ett förtydligande av utbetalning av bostadstillägg för ungdomar som är mellan 16 och 17 år. Tidigare har detta varit en studiesocial förmån som har utbetalats av respektive skola. Vi kommer i fortsättningen att hantera de här frågorna helt och hållet på samma sätt som för de övriga eleverna över 17 år som inte längre får barnbidrag. De får bostadstillägget via AMS på ansökan.
Vi inför också regelverk som kodifierar det sätt som man räknar föräldrarnas inkomst. Det har funnits vissa oklarheter i den nuvarande lagtexten kring detta.
Sist och slutligen aviserar vi att vi i samband med budgeten för 2016 har för avsikt att lägga fram ett förslag som ger möjlighet till avdrag i kommunalbeskattningen för studeranden som har avslutat sina studier. Det är för att komma emot den studielånskompensation som har införts på rikshåll, men också för att få ytterligare ge en liten men ändå kanske viktig signal om att flyttar man hem så har man möjlighet att också tas tillvara av det åländska samhället.
Samtliga dessa förbättringar som har redogjorts för här är tänkta att träda ikraft från läsåret 2016-2017. Det gäller att vara ute i god tid så att alla vet vilka förutsättningar som gäller.
Kostnaderna är ganska svåra att beräkna beroende på hur många som stiger på det här tåget och väljer att studera med vuxenstudiestöd. Vi har beräknat kostnaderna till ungefär 477 000 euro, alltså just under 500 000 euro.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Från samhällets sida finns det bara fördelar. Vi ska ställa oss synnerligen positiva när människor också i senare år väljer att gå in i studielivet, studera och förstärka sin kompetens. Det är en samhällsekonomisk vinst som vi förstås ska uppmuntra på alla olika sätt.
För många blir det en möjlighet till en ny chans. Man har kanske gjort andra saker under ungdomsåren, inte riktigt hunnit med eller helt enkelt kanske skaffat barn och gjort andra saker. Det är bra att man får en ny chans att ta förkovra sig och skaffa sig en utbildning.
Som framgår ur framställningen så är vuxenstudier väldigt starkt kvinnodominerat. Det här är en mycket positiv åtgärd när man ser det ur ett kvinnoperspektiv. Kvinnor är i majoritet när man går in i studier i lite mognare ålder.
Därför är det viktigt att studiestödet är kännbart så att man faktiskt vågar släppa taget om ett arbete och ge sig in på mer osäker grund som det är när man förlorar sin inkomst.
Det är bra att man höjer stödet. Nu fick jag en lite mer förklaring från ministern och kanske alla skillnaderna även framgår i framställningen. Man ser skillnader i det system som man har i riket där man har utbildningsfonden jämfört med vårt. När man jämför summorna så har vi betydligt mycket lägre belopp, trots att vi nu höjer så får vuxenstuderande här i landskapet ändå lägre summor.
I framställningen kunde det ha varit mera jämförelser med omvärlden, hur systemen fungerar och mera detaljer.
Utskottet behöver titta på det här och göra de här jämförelserna. Utskottet behöver verkligen noga fundera på detta med tiden. Vad jag förstår så kommer man att kunna studera längre på Åland med studiestöd än vad man kan göra på rikssidan. Ministern nämnde också bostadsbidrag och andra saker som medför att det totalt sett ändå är förmånligt. Men jag ber att utskottet ändå gräver lite i detta, funderar på det och gör en jämförelse. Vi ska ha självstyrelsen till att göra det ännu bättre för ålänningarna. Vi får definitivt inte vara i ett sämre läge än andra studerande i landet i övrigt. Vi ska det minst lika bra.
Detta med bakgrunden, nu läser jag i framställningen att det inte har förekommit remiss. Liberalerna är inte nöjda med det. Det betyder att utskottet kommer att få höra de människor som berörs. Utskottet får merarbete av detta. Min fråga blir då till ministern; även om man inte har skickat ut det på remiss, har man gjort analyser, och inte bara i förvaltningen, där man har låtit de människor som har erfarenhet av det här fått vara med och påverka hur man slutligen utformar systemet? Det ska inte bara vara en produkt som man gjort genom räkneexempel, utan man ska ha verklig livserfarenhet bakom det här förslaget.
Jag har en fråga som jag tycker att är väldigt viktig. Var går smärtgränsen när en person väljer att ge sig in i vuxenstudier och lämna sitt jobb? Var går smärtgränsen för hur högt stöd man behöver för att våga ta det språnget? Det är också en viktig avvägning för var och en som står i beråd att lämna jobbet.
Jag hoppas att utskottet nu gör det som inte landskapsregeringen gjorde, att de har ett remissförfarande, lyssnar på sakkunniga och framförallt lyssnar på brukare som har erfarenhet av det system som har varit.
Vi har diskuterat unga studeranden tidigare. Jag är inte alldeles säker på detta med föräldrarnas inkomster. Nu gällde det bara en revidering var ungdomarna bor. Har ministern funderat på att föräldrarnas inkomster ska vara avgörande för studiestöd för yngre studeranden? De facto är det många yngre studeranden som har varit missnöjda med systemet att föräldrarnas inkomster påverkar. Ungdomar i den åldern vill börja stå på egna ben. En del föräldrar hjälper inte sina ungdomar och en del föräldrar kan inte hjälpa sina ungdomar. Det kan bli ett lite skevt system. Jag har ingen färdig åsikt i frågan. Jag vill höra ministerns avvägning när det gäller just de här frågorna. Vi har lyft frågorna tidigare eftersom vår ungdomsgrupp har pekat på den här problematiken. Tack.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Tyvärr blev tidtabellen sådan att vi inte hade möjlighet till remiss. Det är en brist i det här sammanhanget, men vi har använt oss av den expertis som finns vid AMS. Chefen Kerstin Sundman har varit med i själva beredningsarbetet. Hon har också erfarenhet av hur statistiken av sökanden ser ut.
Däremot är det väldigt svårt att svara på var gränsen går när man väljer att faktiskt ta möjligheten att studera. Jag tror att gränsen är väldigt varierande från individ till individ och hur förutsättningarna i övrigt är.
Vi har också försökt titta på den totalekonomiska situationen för samhället. Det här förslaget kostar nästan 500 000 euro. Det här är så långt som vi har lyckats komma den här gången och det gäller också resonemanget kring påverkan av föräldrarnas inkomster. Vi vet att om vi förändrar det så betyder det att det blir mera kostnader eller någon typ av omfördelning. Vi valde i det här fallet att låta det rulla på som det är just nu med hänvisning till det totalekonomiska läget i landskapet.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är förstås bra att man har haft med sakkunniga och att det bygger på den statistik som finns. Jag var kanske mer ute efter det här brukarperspektivet, hur man som studerande uppfattar det och hur man har upplevt de stödnivåer som har framkommit. Man skulle ha mera av den bakgrunden. Den administrativa biten är jag övertygad om att landskapsregeringen har som grund. Det blir sedan alltid en ekonomisk avvägning, precis som ministern sade.
Det är viktigt att det här stödet är en tillräcklig morot för att uppmuntra lite äldre personer att faktiskt våga ta klivet in i studielivet. Det är många, många kvinnor som kanske har försuttit möjligheten till utbildning i yngre år och som nu tar chansen.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag tror helt säkert att ju högre stöd vi kan ge så desto flera personer får vi som är beredda att ta steget. Sedan är det en avvägning hur mycket pengar som vi är beredda att skjuta till i det här sammanhanget samt hur man vill att individen ska värdesätta detta.
Vi har ju ett studiestödssystem som har byggts upp lite annorlunda än i de omkringliggande regionerna. Vi har försökt skapa ett system som ska vara så sporrande som möjligt.
Den här gången går vi in och gör en förändring på det sättet att vi ger flera stödmånader. En person som går en kortare utbildning skulle väl hellre ha ett högt stöd inledningsvis, medan den som vill göra klar en hel utbildning på tre år vill se en allmän höjning så att man faktiskt klarar hela perioden.
Vi har nu en ganska bra balans med tanke på våra något högre inkomstregler och dessutom möjligheten till högre studielån om så behövs.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag hade precis den funderingen om det är rätt väg att gå att utöka antalet månader, alltså längden som man får stödet, eller om det vore bättre att ge ett mer kännbart stöd för dem som går lite kortare studier? Det är en avvägning som jag också tycker att utskottet kan fundera på.
Det är välkommet och positivt att man kommer med det här ändringsförslaget. Det finns delar som utskottet måste jobba vidare med och fördjupa sig i.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Jag skulle vilja gratulera landskapsregeringen till ett mycket bra lagförslag. Det är glädjande att vi nu ser en höjd och förlängd vuxenstudiepenning. Det är någonting som socialdemokraterna har jobbat hårt för och också har gått till val med. Vi är nu glada att det här lagförslaget finns på bordet. Det är ett stort steg framåt.
Precis som vår minister Johan Ehn sade så är det här ett sporrande system som verkligen är bättre än det finska systemet. Nu har man möjlighet att ta en hel examen istället för att få stöd för bara två år. Det är glädjande.
Det är jätteviktigt att man ska kunna utbilda sig och också kunna komplettera sin utbildning. Livet är sådant idag att den bildning du valde när du var 18-19 år kanske inte är relevant sedan, arbetsmarknaden förändrar sig så pass mycket. Tidigare gick man in i en bransch och så kunde man eventuellt tänka sig att pensionera sig från den branschen. Tyvärr ser vi inte ett sådant arbetsliv idag. Det här är också ett modernt sätt att se på studeranden. Mångfald bör prioriteras och det ser vi också i det här förslaget.
Det här förslaget ger också en möjlighet för invandrare och andra att kunna uppdatera sina utbildningar, eventuellt kunna komplettera och på det sättet kunna få bättre jobb och stöda sin karriärsplan. Det ser vi som positivt.
Tråkigt är att man inte har hunnit sända detta på remiss. Jag stöder vtm Viveka Erikssons förslag att utskottet ska titta lite mera på det. Det visar sig att under remisserna kommer det fram allt möjligt intressant som man kanske inte alltid har tänkt på. Jag tycker att de här remissförfarandena är ganska viktiga.
Avslutningsvis vill jag kort lyfta fram ännu ett lovord till regeringen gällande jämställdheten och jämlikheten som det här lagförslaget verkligen stöder. Precis som det står i beredningen här, att enligt ÅSUB så ger det här möjlighet för framförallt kvinnor att fortbilda sig och studera. Det har visat sig via ÅSUB att arbetsgivaren inte bekostar fortbildning och vidareutbildning och kvinnor har svårt att få detta bekostat via arbetsgivaren, man måste utbilda sig på eget initiativ. Sedan har kvinnorna ofta varit hemma när barnen har varit små och på det sättet kanske de inte har slutfört sina studier. Därför ser jag det här som en stor jämställdhetssatsning och det är mycket positivt.
Jag nämnde tidigare att man nu har förlängt månaderna så att man faktiskt kan slutföra sin examen. När man försörjer sin familj så är det inte så lätt att bara släppa loss och säga att ”nu ska jag studera”. Man bli beroende av en inkomsttagare i familjen. På det här sättet ger det möjligheter för ensamstående och andra att klara av det ekonomiskt under en period i livet så att man sedan kan arbeta tillbaka när man eventuellt får ett bättre jobb med bättre lön. Gratulerar till landskapsregeringen!
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
7 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)
Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling senare tillsammans med årsredovisningen som är på kommande. Vi kommer att föreslå att en gemensam debatt hålls.
Remiss
8 En åländsk skattekommitté
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Nästa generations självstyrelselag håller på att utarbetas för fullt i Ålandskommittén. En av de mest centrala frågorna som cirkulerat i den offentliga debatten är frågan om ett åländskt övertagande av skattebehörigheten.
Från Ålands Framtids sida har vi kunnat konstatera på senare tid att ålänningarna inte förstår vad vi politiker vill uppnå med ett övertagande av beskattningen. Ålands Framtid har tidigare haft hållningen att frågan om att förfoga över sina egna offentliga inkomster är mera en principfråga, något som borde vara självklart för en autonomi som Åland. Därför har vi valt att inte gå in så specifikt på exakt hur ett skattesystem kunde se ut, men vi tror att tiden är mogen för att börja diskutera detta på allvar.
Med tanke på att det är en gemensam målsättning att skatterna ska vara ett område som vi ska kunna överta inom ramen för nästa självstyrelsesystem så behöver vi redan nu börja diskutera vad ett sådant skattesystem ska innehålla. Det finns helt säkert sådana aspekter där vi inte alla kan vara överens, men det finns säkert sådana frågeställningar där vi kan hitta gemensamma målsättningar med ett åländskt skattesystem. Vi tror att tiden är mogen att börja diskutera detta på allvar, inte minst med tanke på att de utredningar som har gjorts i frågan redan börjar bli ganska gamla.
ÅSUB gjorde år 2009 en mycket god utredning där man diskuterade olika alternativa framtidsscenarier och olika utvecklingar för åländska beskattning och jämförde det med alternativet status quo. ÅSUB kom till en hel del ganska intressanta slutsatser och även ganska allmänna slutsatser om vilka skattesatser man behöver fokusera på för att utveckla den åländska makroekonomin samt vilka förändringar man ska göra av skattesystemet.
För att kunna mota oförståelsen från de åländska medborgarna och för att tydligare förklara på ett pedagogiskt sätt vad det är vi vill uppnå med en åländsk beskattning så behöver vi också ha en politisk diskussion. Vi kan inte blunda för den diskussionen. Vi behöver dels stärka kunskapen och vi behöver dels förtydliga våra politiska motiv för att vi ska kunna få ålänningarnas förtroende men också för att kunna vinna förståelse i Finlands riksdag kring den ömsesidiga nyttan av ett åländskt skatteövertagande. Vi möts ju ofta av rädsla för skatteparadis och alla möjliga utvecklingsscenarier som ska komma av ett åländskt skatteövertagande. Vi är alla överens här i salen om att vi inte vill bli något skatteparadis. Vi borde också börja diskutera vad vi vill bli, vilket samhälle vill vi ha och vilket skattesystem är det som vi eftersträvar på Åland?
Vi har ju delvis redan idag ett eget skattesystem som vi använder på olika sätt. Många gånger använder vi ganska klumpiga lösningar med olika skatteavdrag. Jag har själv stått här i talarstolen och lagt sådana förslag just med tanke på att vi förfogar över kommunalbeskattningen i dagsläget och det är det instrument som vi kan använda. Det bakbinder oss politiker i den här salen att vi inte har alla möjligheter.
Att samlas i en parlamentarisk kommitté och diskutera våra olika infallsvinklar och titta rent ekonomiskt på vilka konsekvenser ett övertagande av beskattningen får utifrån de rapporter som finns och gärna också uppdatera de siffrorna till dagens siffror, det tror jag att skulle vara ett mycket bra sätt att fördjupa diskussionen om en egen åländsk beskattning. Vi måste presentera ett tydligare alternativ och en tydligare vision för de åländska medborgarna vad vi faktiskt vill uppnå med självstyrelsereformen. Jag tror att det skulle vara en oerhört, oerhört viktig grund för det fortsatta arbetet i Ålandskommittén nu när den nya självstyrelselagens paragrafer ska börja ta form här inom kort. Tack, fru talman.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det här är nog en god idé och en bra motion. Jag tror att den kommer att genomföras men det är fortfarande för tidigt att göra det nu. Det här lagtinget har cirka ett halvår kvar att sitta. Det väljs ett nytt lagting 2015, söndagen den 3 oktober, som sitter till 2019. Det lagting som väljs år 2019 kommer i praktiken att göra det här. Valet 2019 borde bli, om man skulle få välja, ett val där man tar ställning till de olika alternativen. Det lagting som tillträder 2019 ska göra det här arbetet. Om man gör det nu så blir det för tidigt och måste göras om. Vid det tillfälle när lagtinget tillträder 2019 vet man hur självstyrelselagen ser ut, vilka begränsningar man har och hur Ålandskommitténs arbete blev. Det arbete som behöver göras nu kan göras inom ramen för Ålandskommitténs åländska ledamöter.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är intressanta synpunkter som ltl Sundman kommer med. Jag tror samtidigt att det är viktigt att den här diskussionen förs kontinuerligt. Jag tror inte att vi kan skjuta diskussionen på framtiden. Vi vinner på att redan i dagsläget diskutera, inte minst med tanke på att vi har en stor del av argumentationen framför oss för att få möjlighet till ett åländskt skatteövertagande. Signalerna från Ålandskommitténs majoritet var ju inte så där överväldigande positiva, även om de gav vissa öppningar. Den absolut största utmaningen ligger i denna fråga. Om inte vi, både politiskt och kunskapsmässigt, fördjupar oss och slipar våra argument och kunskapsbas redan i nuläget så kommer vi att få svårt att lyckas i den argumentationen redan när den nya självstyrelselagen skrivs, vilket är i denna stund.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag tror också det är viktigt att det här arbetet pågår hela tiden. Det är lite så nu dock att det är fullt upp med det som man gör av det här arbetet i Ålandskommittén. Jag tror inte att det tjänar någonting till att i detalj fundera på vad vi ska göra sedan den 1 januari 2022. Vi lever i en föränderlig tid. Man vet inte på dessa kvarvarande nästan tio år hur ekonomin förändras och hur Ålands behov förändras, och det är ju detta som måste sättas i första rummet när man ska konstruera ett skattesystem. När man ska ta det omaket att ta över beskattningen då måste man veta att man har nytta av beskattningen och man kanske inte ser nu vad nyttan och behoven är vid den tiden.
Det förberedande arbetet och den övergripande argumentationen måste vi alla se till att vi tillför arbetet i Ålandskommittén. I det här skedet räcker det och sedan får vi återkomma till de här tankarna.
Ltl Axel Jonsson, replik
En av riskerna med den pågående revisionen av självstyrelsen är ju att projektet blir slutet till den grupp som träffas, har möten och jobbar med de här frågorna i kommittén. Resten av det åländska civilsamhället blir på sätt och vis utanför de diskussionerna. Vi har lite sett sådana tendenser de senaste åren när de här frågorna har diskuterats. Man får till svar att det där är någonting som diskuteras i Ålandskommittén. Det medför också att den offentliga debatten svalnar på dess områden om arbetet fokuseras på ett fåtal personer.
Vi från Ålands Framtid tror att det är oerhört viktigt att vi redan nu på hemmaplan kan diskutera vad det är vi vill uppnå. Vi måste självklart också diskutera detta i ett senare skede. Vi måste ha en kontinuerlig diskussion som vinner på att vi börjar så tidigt som möjligt. Därför tror vi att det här är rätt väg att gå fram för att visa ålänningarna att vi är seriöst intresserade av detta, vi vill seriöst fördjupa oss och söka politiska lösningar på dessa problem.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! I likhet med ltl Danne Sundman så tror jag inte att det är riktig rätt tid här och nu att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att titta på ett övertagande av skattebehörigheten. Helt enkelt därför att den nu sittande landskapsregeringen redan driver ett stort antal olika projekt som behöver fås i hamn innan valet i oktober.
Men frågeställningen är intressant, men det är ju bara vi parlamentariker som diskuterar den frågan. Frågar du enskilda ålänningar så vill de inte ha ett skatteövertagande. Frågar du det åländska näringslivet så säger de absolut nej, ”börja inte med något sådant, det vill vi inte att ni ska göra”.
Jag håller med om att vi har möjlighet inom den kommunala beskattningen att använda det verktyget effektivare och mera än vad vi har gjort tidigare.
Ltl Axel Jonsson, replik
Visst finns det stora delar av det åländska näringslivet och de åländska medborgarna som inte förstår nyttan och inte förstår varför det här är intressant. Det är också det som just är bakgrunden till att vi från Ålands Framtid lyfter upp det här. Vi kanske borde sätta oss ner och diskutera med det åländska näringslivet om varför de inte tycker att det här är en intressant möjlighet. Vad beror det på? Vi borde diskutera olika alternativ och förklara vad vi politiker egentligen vill med en egen åländsk beskattning. Vart vill vi komma? Om vi kan inleda en sådan diskussion så tror jag också att vi kan få betydligt större förståelse för detta projekt.
En parlamentarisk kommitté med tillräckliga resurser vore en oerhört bra utgångspunkt för en sådan diskussion och man skulle titta just på framtidsmöjligheterna.
När landskapsregeringen ska driva igenom projekt som KST och annat som uppenbarligen är mera prioriterade så är det klart att det är svårt att hitta resurser till detta. Från Ålands Framtids sida är det absolut prioritet ett om vi får välja.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag får väl då bara konstatera att Ålands Framtid väljer att driva en politik med så kallade sakfrågor, i det här fallet skattepolitik, som just här och nu går helt emot det som den vanlige ålänningen och det som det åländska näringslivet vill. Jag tror helt enkelt att tiden är fel.
Vi har också arbetet som pågår med revideringen av självstyrelselagen där vi verkligen här i parlamentet har vinnlagt oss om att söka en samhörighet och att driva frågorna gemensamt.
Om vi nu också lägger till skattebehörigheten i det här så tror jag att vi kommer att stå inför ett splittrat lagting.
Ltl Axel Jonsson, replik
Skattebehörigheten är ju redan inbakad i denna debatt och diskussion. Det är, som sagt, den allra svåraste frågan vi har på vårt bord i Ålandskommittén och just därför så behöver vi diskutera den också politiskt. Det är klart att man kan stoppa huvudet i sanden och tänka att det är bättre att vi inte diskuterar det här för då kanske vi inte kommer överens. Jag tror inte att det är en hållbar politik på lång sikt om vi verkligen vill nå framgång i denna fråga. Vi måste sätta oss ner och diskutera vad det är vi vill.
Vi från Ålands Framtid har många idéer, vi har lagt konkreta förslag under den här mandatperioden och också under tidigare mandatperioder. Vi vill gärna ha en gemensam diskussion om detta så att vi verkligen kan förklara för de åländska väljarna och för det åländska näringslivet vad vi vill med detta och vilka våra visioner är för att utveckla resonemanget och att skapa större förståelse för detta projekt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Vi gör alla olika prioriteringar inom politiken och tur är väl det för det skulle bli ganska tråkigt om alla skulle tycka lika.
Den här åtgärdsmotionen är ett av de bästa förslagen som har lagts. Jag erkänner att det eventuellt kan lukta illa i och med att jag själv har skrivit på den.
När vi diskuterade denna enormt viktiga fråga om det skulle stå hen, han eller hon i lagstiftningen då var det full bemanning, men när vi började diskutera den här frågan så var det fyra lagtingsledamöter, förutom vår lagtingsgrupp, på plats samt minister Thörnroos. Heder år Er!
Jag vet att det antagligen är synnerligen otaktiskt och synnerligen dumt att ta upp det, men på något sätt visar det här lite vilka frågor man sist och slutligen är intresserade av.
Vid förra självstyrelselagsrevisionen fanns det faktiskt en klar politisk majoritet för övertagande av beskattningen. Men riksmyndigheterna sade absolut nej och därför fick vi klumpsumman som en kompromiss.
Minister Thörnroos sade att ålänningarna inte vill ha skattebehörigheten, företagen vill inte ha det och att Ålands Framtid går emot det som ålänningen vill och tycker. Det är lite där som vi har ett bekymmer; hur ska den vanlige ålänningen kunna vara för något som man inte vet någonting om överhuvudtaget? Detta är lite pudelns kärna. Jag tror också att det är enormt viktigt att vi politiker vet vad vi vill och att vi faktiskt är beredda att jobba för det, inte bara avvakta och se vad den vanlige ålänningen vill. Det är omöjligt att begära att medborgarna ska leda politikerna. Det är faktiskt politikerna som borde ha ett visst ledarskap. Det här säger jag med absolut största respekt.
Motionen är välformulerad, det kan jag säga i och med att det är Jonsson som har formulerat den och inte jag själv så då luktar det inte fullt lika illa.
I motionen sägs; ” i den offentliga debatten ifrågasätts ofta det folkliga stödet för en sådan förändring”, dvs. övertagandet av beskattningen, precis på det sätt som minister Thörnroos så otroligt bra beskrev det.
”En vanlig förklaring är att de politiska partierna inte förtydligar hur ett åländskt skatteövertagande skulle påverka de skattebetalande företagen och hushållen ekonomiskt och administrativt. Medborgarna vet helt enkelt inte vad det förväntas ta ställning till.” Det är ju detta, värderade kollegor, som är vårt jobb. Vi ska förklara för ålänningarna hur ett enkelt administrativ skattesystem skulle se ut. Det måste vi kunna ta på allvar.
Det har suttit relativt många parlamentariska kommittéer med ganska oviktiga arbetsuppgifter, om vi är riktigt ärliga. Jag är helt övertygad om att ett övertagande av beskattningen är något av det viktigaste vi skulle kunna göra om vi vill utveckla åländskt näringsliv.
Låt mig exemplifiera: Tittar man på de remissutlåtanden som har kommit om Ålandskommittén till justitieministeriet så är det väldigt intressant läsning, men det är stundtals också ganska ledsam läsning. Utrikesministeriet säger att man kan ha förståelse för det. Kommunikationsministeriet har väldigt konstruktiva synpunkter. HFD har plus och minus men det är konstruktivt.
Men när det vi kommer in på de åländska remissutlåtandena så blir det betydligt mer negativt. Fackföreningarna och Ålands näringsliv säger egentligen det vi diskuterar nu; att de är synnerligen tveksamma till övertagandet av beskattningsrätten före det finns en klar politisk plan på vad man vill göra med skatteinstrumentet.
Tänker vi alla efter, jag vänder mig speciellt till finansminister Nordlund, så är det ganska logiskt, det man inte vet någonting om så ställer man sig ganska frågande till. Det är landskapsregeringens jobb och det är framförallt finansavdelningens jobb att ta fram ett sådant underlag.
Vi från Ålands Framtids sida vill flagga för att vi är beredda att vara med och jobba och ta fram ett bra underlag.
Rederierna i Finland, där spillrorna av Ålands redareförening finns med, säger: ”Handelssjöfart måste ses som en nationell fråga för hela landet. Vi hoppas därför att handelssjöfarten även i framtiden förbli en riksbehörighet.” Det finns inga motiveringar, man säger kort och gott att de inte har förtroende för de åländska politikerna. Det förtroendet lyckas vi inte bygga upp igen före vi svart på vitt kan ge svar på den typen av frågor som är relevanta när det gäller övertagande av beskattningen.
Jag vill avrunda med att säga att jag ändå tyckte att det var bra det som ltl Sundman sade och även de invändningar som minister Thörnroos hade. Absolut, jag har respekt för de åsikterna, men jag tror inte att det är för tidigt, jag tror aldrig att det kan bli för tidigt att ta upp frågan. Tittar man på remissutlåtandena runt Ålandskommittén så visar de att vi är enormt för sent ute när det gäller att förklara hur detta ska se ut.
Om man faktiskt vill någonting på riktigt när det gäller utvecklandet av den åländska självstyrelsen så hoppas jag att man kan diskutera dessa tankar, som vi för fram i den här motionen, på ett konstruktivt och förutsättningslöst sätt i de olika lagtingsgrupperna. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Visst kan man diskutera såsom ltl Anders Eriksson gör att man borde göra det här arbetet nu. Jag tror att det viktiga nu är, vilket även Eriksson var inne på, att försöka förankra Ålandskommitténs arbete att man kan ta över beskattningsbehörighet. Jag tror inte att man ska ge sig in på att i detalj utarbeta det eventuella nya skattesystemet. Man ska diskutera på ett mer övergripande plan så att folk förstår och att man vänder den här opinionen. Jag har också den bilden att man är skeptisk, särskilt i näringslivet, och det är ju tråkigt att man inte inser det fantastiska man kunde göra. Man är så dåligt berest och beläst hur det är på andra ställen där man har egen beskattning och man vet inte vilka möjligheter det finns i mikrostater och i liknande områden.
Det handlar väl kanske om att driva ett sådant arbete och inte riktigt det som står i klämmen. Man borde driva ett mer pedagogiskt arbete som förankrar Ålandskommitténs idéer. Det skulle vara nästa periods huvudnummer.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller Ålandskommitténs betänkande har vi, kanske inte innerst inne men åtminstone offentligt, lite olika uppfattningar om hur pass bra det betänkande sist och slutligen var. Vi tycker att man kompromissade alltför långt när det gäller väldigt centrala frågor, bl.a. övertagandet av beskattningen.
Jag vet att ltl Sundman har haft ett äkta engagemang för de här frågorna. De farhågor som vi har fått höra, och som minister Thörnroos beskrev otroligt bra, måste vi ta på allvar. Vi kan inte låta oss styras av dem utan vi måste förklara och vi måste arbeta. Vi måste få ålänningarna, även förmögna människor på Åland som är livrädda för övertagandet av beskattningen, att förstå att ingen skulle ha mer att vinna på ett eget åländskt skattesystem än det åländska näringslivet.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Egentligen är vi helt överens.
Att nu börja med det arbetet som står i klämmen är för djuplodande att göra i det här skedet. Innan man börjar med det måste man försöka få en ökad förståelse, just det som vi diskuterar här. Jag tror inte att man får det genom att ge sig in i någon detaljplanering av ett nytt skattesystem. Man borde visa på de övergripande möjligheterna.
Jag läste en artikel där finansministern Nordlund hade varit till Gibraltar. Det är bra att fara till andra ställen, till motsvarande mikrostater, och titta vad man har gjort med beskattningsbehörigheten. Man kan göra en sådan populär studie där folk kan identifiera sig hur man har gjort på annat håll och hur man har dragit nytta av det. Man måste för det första försöka övertyga näringslivet, vilket kanske är det mest pinsamma att inte de är med på noterna, och sedan också ålänningarna så kommer man nog in en positiv spiral som man sedan kan börja nyttja 2019.
Ltl Anders Eriksson, replik
Man hoppas att det är så, ltl Sundman, men det är ingenting som blir så av sig själv. Det kräver helt enkelt ett ganska omfattande arbete ifrån oss politiker.
Sundman sade att det blir för djuplodande. Jag tror inte att det blir för djuplodande. Jag tror att många politiker faktiskt känner sig lite rädda för att ta tag i de här frågorna, man behärskar dem inte, man vet inte riktigt vad det handlar om och då är det lättare att gå i krok. Det ser ju den åländska allmänheten, det ser ju också det åländska näringslivet och det är inte acceptabelt.
Det finns väldigt förmögna människor bl.a. från Svenskfinland som många gånger har sagt; ”skulle det finnas ett bra skattesystem på Åland så skulle vi inte tveka en sekund att flytta dit”. Det finns också förmögna människor på Åland som säger att det värsta som kunde hända med den åländska avundsjuka är att man skulle ha ett eget skattesystem. Det är ganska lätt att svara på den frågan; kapital är lätt att flytta. Det är självklart, har man ett vettlöst skattesystem på Åland så flyttar ju kapitalet härifrån och så dumma politiker ska vi väl ändå aldrig få att vi börjar driva ett sådant system.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
9 Ålands universitet
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Den här motionen tar sikte på att stärka Åland som ett kunskapssamhälle. Motionen tar sig friheten att tänka på de här frågorna i lite längre perspektiv.
Det pågår ett utvecklingsarbete på Högskolan idag som tar sikte på att utöka, men också öka forskningsverksamheten. Det här var det som fick mig åtminstone att fundera på om vi på Åland borde ha som målsättning att upprätta ett universitet inom en överskådlig framtid?
Tittar man på den utbildning som erbjuds idag vid Högskolan på Åland så kretsar den ganska långt kring begreppet kommunikation.
Sjöfarten har förstås av tradition varit den starkaste pelaren i Högskolan på Åland och kommer säkert också att vara det en tid framöver.
IT-utbildningen har fått betydligt större utrymme på senare år och har blivit viktigare och viktigare för det åländska samhället. IT-utbildningen är också en viktig del av Högskolan på Åland idag.
Tänker vi på sjöfartsutbildningen och hur man kan tänka säga att sjöfarten utvecklas i framtiden så ser vi en teknisk utveckling som går i rasande takt. Tidigare hade man ett stort behov av att kunna hantera manuella instrument och navigera manuellt men idag finns det tekniska lösningar på det mesta ombord på ett fartyg. Utan att spekulera alldeles för mycket så kan man se en tydlig trend på att de mera kunskapsintensiva yrkena inom sjöfarten rör sig bort från färjorna och till kontoren i större utsträckning. Här behöver också utbildningen följa med. Vilka ska vi utbilda på Åland i framtiden? Kanske vi kunde sätta ett större fokus på det som vi redan idag kan anta att kommer att kräva kvalificerad utbildning och djupa kunskaper? Kunskaper som kanske mera är inriktade på ekonomi och administration än att faktiskt köra en färja som kapten idag. Den utbildningen kommer säkert också att behövas i framtiden, men ska vi vara ett kunskapssamhälle där vi utbildar för högkvalificerade yrken så behöver vi också analysera detta i vår utbildningspolitik.
Forskningen är en viktig faktor om vi ska lyckas inrätta ett åländskt universitet. Det är forskning som skiljer ett universitet från en mindre högskola. Det ska finnas en aktiv forskningsverksamhet och doktorer på plats som arbetar med olika forskningsprojekt och som också ger nya doktorander möjligheter att fördjupa sig i sina kunskaper.
Tittar vi på forskningen idag så bedrivs det ju en småskalig forskning vid Högskolan på Åland. Det kunde man absolut utveckla, inte minst i samarbete med de andra aktörerna idag som bedriver forskning på Åland, såsom ÅSUB och Ålands Fredsinstitut. Även i frågor som ligger nära till hands beträffande självstyrelsen och Ålands demilitarisering och neutralisering har vi mycket intressant forskning som produceras. Det är någonting som kunde vara mycket värdefullt för oss också här i lagtinget att sätta större fokus på. Det här är någonting som till exempel Färöarna har satsat mycket på. Man forskar i det färöiska språket, det är en av huvudpelarna vid Färöarnas universitet som också är ett mycket litet universitet.
Avslutningsvis, varför är detta viktigt? Ja, basen är förstås att stärka Ålands som ett kunskapssamhälle. Kompetens lockar kompetens. Om vi fortsättningsvis vill kunna rekrytera kunniga människor till våra företag, kunna utveckla specialkunskaper inom viktiga områden för Åland så är även utbildningen och den högre utbildningen en viktig del i detta.
Vi har mycket god universitets- och högskoleutbildningar runt om oss, vilket förstås har varit räddningen för Åland under många år. Jag är övertygad om att vi även behöver utveckla vår egen utbildning i ett lite längre perspektiv.
Mot den bakgrunden, fru talman, föreslår vi att lagtinget uppmanar regeringen att tillsammans med institutioner som idag bedriver forskning samt med representanter näringslivet utarbeta en långsiktig utvecklingsplan för Högskolan på Åland för att inom en 20-årsperiod upprätta ett åländskt universitet.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Detta är en lovvärd vision och en mycket intressant vision som säkert till delar kommer att förverkligas. En ständig utveckling av högskoleutbildningen på Åland har vi upplevt under de senaste 30 åren först med Öppna högskolan och sedan med Högskolan på Åland. Den trånga sektorn har alltid varit ekonomin. Hur ska lilla Åland ha råd med ytterligare forskning, särskilt grundforskning av alla de slag? Hur ska man kunna utveckla den högre utbildningen? Lyckligtvis har vi inte behövt göra det fullt ut eftersom Sverige har tillsätt att vi får service.
Det som förvånar mig i Ålands Framtids åtgärdsmotion är att ni inte säger något om de ekonomiska frågorna. Ni brukar ju vara värst på att försöka spara generellt. Var ska vi hitta sekiner till denna vision?
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är självklart att det här är ett projekt som inte är gratis att utveckla. När vi har diskuterat målsättningen och när vi lägger det här förslaget så måste vi sätta oss ner och ta fram ett långsiktigt förslag. Vi har redan utvecklingsarbeten som pågår idag. Vi måste ställa oss frågorna; går det här i rätt riktning, behöver vi göra mera för att uppnå det här och vad kostar det? Jag kan inte dagsläget säga vad som är prislappen för ett åländskt universitet. Däremot vill vi initiera en diskussion. Jag vill att vi vågar titta lite längre på den här frågan och se vad vi från Ålands lagtings sida vill åstadkomma. Att ha en vision om ett åländskt universitet som ett arbetsmål kunde vara någonting gott för den utvecklingsprocess som pågår redan idag.
På onsdag får vi på bordet ett utbildningspolitiskt program där denna motion tangeras i väsentliga delar. I programmet anges konkreta förslag på hur man ska utveckla Högskolan på Åland. Jag hoppas att man kunde se det som ett längre och pågående arbete för att utveckla den åländska högskoleutbildningen.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Visionen är vi överens om, men sedan kommer praktiken emot och då måste vi lösa de frågorna också, just när det gäller finansieringen.
Den sektor där vi är längst fram globalt i utbildningen är ju inom sjöfartssektorn och kringliggande näringar. Vi håller på att skapa oss en väldigt central position i Norden. Vi har under flera år försökt få tag på extern finansiering och det är fruktansvärt svårt. Konkurrensen är stenhård. De stora universiteten har långtgående privat finansiering av sina verksamheter. Att i en sådan här liten skala få lös de pengarna annat än via skattemedel är väldigt svårt.
Därför hade det varit värdefullt med ett resonemang i detta initiativ och också diskuterat kring den allra svåraste frågan; finansieringen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Detta är givetvis värdefulla synpunkter. Jag kan bara hålla med om att det är en brist i den här motionen, men målsättningen var heller inte att presentera en heltäckande plan för hur detta ska gå till. Målsättningen var att initiera en diskussion och få en debatt om detta är något som är eftersträvansvärt.
Det är klart att de större universiteten har helt andra möjligheter tack vare sin finansiering i dagsläget, men de har inte heller fått den finansieringen för att de har varit rädda att satsa. Universiteten har gjort stora satsningar och även från samhällets sida har man gått in med stora medel för att möjliggöra sen ådan här finansiering i dagsläget. Det är klart att det är en balansgång. Därför är det också oerhört viktigt att i diskussionerna involvera inte minst det privata näringslivet och de aktörer som redan idag i stor grad är beroende av högskoleutbildningen på Åland. Då kanske det kan uppstå nya öppningar. Jag håller med om att det är en knepig fråga men viktig i sammanhanget. Man behöver också tillåta sig att ha en liten vision när man diskuterar utbildningspolitiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
10 Produktion av biogas
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Man funderar alltid mycket på alternativ till utvinning av rena drivmedel. Vi har inte så stora möjligheter att utvinna några egna drivmedel. Vi har naturliga förutsättningar; skogen, bioprodukter och vi har möjlighet att utvinna biogas ur restprodukter och organiska restprodukter.
När jag skrev den här motionen så kände jag faktiskt inte till att det fanns en utredning på gång. Det görs ett projektarbete inom kemiteknik på ingenjörsutbildningen på KTH. Man har tittat på möjligheterna för Åland att utvinna biogas ur organiska restprodukter.
Det var intressant när de hade en föreläsning här i huset. Jag var och lyssnade på den. Det föll väldigt hand i handske med min motion.
I lagtinget har vi antagit ett mål; ett hållbart Åland 2051 och då måste vi också titta på alternativen till hur vi ska uppnå de här målen.
Tanken att samordna insamlandet av organiskt material och utvinna biogas är en sak som man allvarligt borde titta på. Det finns intresse.
Bekymret är väl kanske få en lönsamhet i detta. I rapporten har man räknat fram att går att få fram biogas så att man får lönsamhet. Sedan gäller det också att få tag i förbrukare.
Landskapsregeringen borde titta på hur landskapet kan uppnå de här hållbarhetsmålen. Landskapet kan delvis använda biogas i sina egna färjor. Man borde också titta på att utveckla användningen av biogas i kollektivtrafiken och på något vis premiera dem som använder det.
Det är ganska omfattande mängder. Man har räknat att få ut 2000 miljoner kubik biogas och 35 000 ton biogödsel, dvs. avfall efter framställningen av biogas som kan vara en restprodukt, en jordförbättringsåtgärd, till det åländska jordbruket för att delvis få upp humushalten i jorden.
Vi har egentligen inte någon tung industri och sådana avfall i våra avloppsreningsverk idag så det är inte så stor risk att det påverkar negativt på markerna. Det är skillnad på om man skulle ha tunga industrier som släppte ut tungmetaller som påverkar negativt.
Min tanke är att lagtinget uppmanar regeringen att bistå Mariehamns stad, övriga kommuner och andra eventuella intressenter med att utveckla biogasanläggningar samt att komma med konkreta förslag på användningsområden för gasen. Tack.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för den goda idén när det gäller produktion av biogas lokalt här på Åland. Det är främst ministrarna Karlström och Aaltonen som har arbetat med de här frågeställningarna i landskapsregeringen. Jag vet i alla fall att man har gjort flera olika utredningar, dels bland mjölkgårdar på norra Åland där man har tittat på biogasanläggningar och dels har några andra alternativ undersökts. Frågan är i process kan jag säga.
Jag tolkar Eklund, replik
Tack, fru talman! Det är bra att sådana projekt är under utredning.
Om man läser den här utredningen så kommer man fram till att det organiska materialet borde samlas på ett ställe. Det ger ingen lönsamhet att utveckla detta åtgärdsmotionen som ett stöd för det arbete som landskapsregeringen redan har initierat.
Ltl Brage
Tack, fru talman! Det är bra att sådana projekt är under utredning. Om man läser den här utredningen så kommer man nog fram till att det organiska materialet borde samlas på ett ställe. Det finns inte någon lönsamhet i att utveckla det på en enskild mjölkgård på 200-300 kor. Det är för småskaliga anläggningar. Vi vet att det finns mobila biogasenheter idag som man kan utveckla. Det finns utvecklade prototyper i Sverige.
Jag tror till och med att ltl Danne Sundman ordnade en information om denna möjlighet, vilket är bra. Jag hade inte möjlighet att titta på den anläggningen, men det är säkert ett alternativ till att utvinna biogas från små gårdar.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det börjar redan bli ett antal år sedan som jag var på Bornholm och tittade på en biogasanläggning som drevs med svinurin. Man körde helt enkelt runt till gårdarna och hämtade och sedan hade man en gemensam biogasanläggning. Det finns enormt stora möjligheter.
Problemet här på Åland är att vi har så svårt att samarbeta. Vi har ju så svårt att komma till en konkret lösning. Avundsjukan är så otroligt stark för att någon annan ska få något som man själv inte kan ta del av. Om vi alla skulle ta oss i kragen, skärpa till oss och samarbeta bättre på hela Åland så skulle vi ganska snabbt kunna ha många fantastiskt fina lösningar, för vi har alla förutsättningar att lyckas.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, det är väl ett av problemen, som ministern säger.
Om man satsar på något sådant här så kanske det borde vara på en central plats där kommunerna eller landskapet kan hänvisa till området. Ett alternativ i den här utredningen är Svinryggens deponi som ligger ganska centralt på Åland för insamling. Med beaktande av vad det idag kostar att forsla bort allt härifrån Åland och lagra som borde det här vara en möjlighet att satsa på och faktiskt få en ekonomisk avkastning som är försvarbar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
11 Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det här är en motion som är återkommande och som jag envisas med. Jag vet att detta inte är inom vårt behörighetsområde men jag lyfter frågan ändå.
Vi har ett problem på Åland idag när det gäller turistsatsningar. Det är relativt dyrt idag att uppfylla de krav på standard som efterfrågas från turisterna. Satsningarna är ganska betungande.
Tidigare kunde man söka pengar från en EU-fond, men nu är väl de pengarna förbrukade. Nu finns det nationellt investeringsstöd.
Jag lyfte upp den här frågan 2006-2007 och påvisade att avskrivningsprocenten på 4 procent på en satsning är för låg ur det perspektivet. Vi har en avskrivning som blir alldeles för lång i förhållande till värdeminskningen. När man bygger en ny stuga idag så faller det under näringslagen och då har man bara 4 procent i avskrivning. Det resulterar i att man har en avskrivningstid på 25 år. Ofta har man lån och amorteringar ihopkopplade med avskrivningstider. Det betyder att man har 25 år på sig innan stugan är betalt. Under dessa 25 år hinner det hända mycket på en stuga. Jag har själv varit aktiv sedan 1992 när jag satsade på mina stugor. Jag vet vilka insatser jag har fått göra för att uppgradera och hålla stugorna efter dagens krav. Stora förändringar har skett under den här tiden. Det finns behov av grundliga renoveringar och förhöjning av standarden. Det betyder att när det är dags för en stor investering igen så har man inte frigjort sig från tidigare lån utan man bygger upp en större skuldbörda. Man blir aldrig fri från skulderna utan lån byggs på lån. Det är en onödig förlängning av en process som borde gå mycket snabbare. Det medför att intresset för satsningar är väldigt små. Enstaka företagare satsar på bättre stugor, vilket jag har gjort själv. Det är betydande investeringar. Man kan inte satsa på tio stugor, utan man gör en eller två stugor och sedan håller man upp en lång tid. Det betyder att det blir ett trappsteg mellan 60–70-tals stugor till de satsningar som har gjorts på 90-talet och 2000-talet. Sedan kommer dagens krav där det ska inte vara en stuga utan man kan kalla det för en villa. Det finns efterfrågan och det finns kunder som vill hyra.
Jag tycker att man borde komma till en avskrivningsprocent och lyfta frågan med nuvarande riksdagsman som är ung, aktiv och intresserad av utvecklingen. Jag ska ta upp frågan med honom och fråga på vilket sätt han kan driva det här. Det gäller att landskapsregeringen är positiv och driver frågan så att inte motionen blir liggande. Alla tycker att det här är ganska bra, men man säger att vi har tyvärr inte behörigheten, sedan glöms det bort och ingenting händer. Man måste driva frågorna där de hör hemma.
Nu råkar detta var en finsk behörighet, men det hindrar inte att man lyfter upp den här frågan och påpekar att om vi skulle ha en avskrivningsprocent på 7 eller 10 procent så skulle det finnas ett helt annat intresse. Vad skapar det? Ja, det skapar sysselsättning, investeringar och hjulen rullar. Det är bara hemåt för allihop. Standarden höjs i stugbyar och stugor. Vi skulle ha ett alternativ till dagens finansieringsformer med räntestöd och bidrag som kanske skulle vara intressantare för den som tänker investera.
Min kläm är att lagtinget uppmanar regeringen att inleda förhandlingar med Finlands regering om att avskrivningsprocenten för turistsatsningar höjs.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Det här är en fråga som har funnits länge, som ltl Eklund själv påpekade. Jag håller egentligen med allt som ltl Eklund sade. Han själv, som äger stugbyar, har en väldigt stor erfarenhet av den här frågan.
Jag begärde replik för att fråga vad ltl Eklund tycker att man ska begära och hur man ska förändra de här avskrivningsmöjligheterna? Men efter att jag begärde replik så pratade ltl Eklund om 10 procent och det skulle säkert stimulera väldigt mycket. Kanske vi kan få ett lite mera utvecklande resonemang?
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Skulle jag sitta på den möjligheten att jag hade makten att bestämma så tycker jag att avskrivningsprocenten skulle vara en flexibel gaffel. Det företag som satsar, beroende på ekonomiska muskler, har möjlighet att avskriva i de förhållanden som de har råd med. När man fastslår en sådan här procent så kanske inte alla satsningar går hem med en avskrivning på 10 procent. På den tiden när jag började var det avskrivningar på 10 procent, men min satsning låg under jordbrukslagen. Detta som jag pratar om nu så ligger under näringslagen, alltså enskilda företag som satsar.
Inom jordbruket som binäring får man 2 procent högre avskrivningar.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Problemet är att vi inte själva kan avgöra det här, vilket ltl Eklund sade. De besluten måste tas i Helsingfors. Jag tror mig veta att det nog har diskuterats vid flera tillfällen, men det har inte varit någon framgång.
Jag ser att vicelantrådet har begärt ordet. Kanske han har någonting att komma med när det gäller regeringens arbete i den här frågan. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Varför jag nämnde riksdagsmannen i det här fallet var för att det just nu pågår regeringsförhandlingar och regeringsprogrammet ska skrivas. Då är det skäl att lyfta sådana här frågor när Finland idag har problem med att få tillväxt och sysselsättning. Man borde titta på sådana här saker som egentligen inte kostar så mycket för samhället. Det är väl möjligen lite förlorade skatteintäkter direkt från företag, men däremot kanske man istället får en ökad sysselsättning som kompenserar det här och det är kanske mera värt än den förhöjda avskrivningsprocenten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag måste också säga samma sak som ltl Eliasson att jag håller också med ltl Eklund. Jag vet att ltl Eklund vet vilka utmaningar som turistbranschen står inför.
Jag håller också med om att vi behöver försöka hitta lösningar. Nu vet jag inte vem som har den här bollen. Vi måste hitta på lösningar som gör att branschen ska kunna leva vidare och må bra. Det behövs mera satsningar som Smartparken ute i Eckerö, stora hotell vid Smakbyn och Stallhagen som expanderar för att turisterna överhuvudtaget ska vilja komma till Åland och bo i någon stuga. Det finns många olika saker som man behöver tänka på.
Ltl Brage Eklund, replik
En av orsakerna till att jag tog upp den här motionen och väckte liv i den igen är på grund av minskningen av övernattningarna. Vi har idag tappat 13 procent när det gäller övernattningar från den finska sidan. Det är egentligen en katastrof. Det här måste vi möta upp. Vi kan inte stå stilla och titta på när alla turister far runt Åland och inte besöker oss. Det kommer att bli följden om vi inte tittar på detta på alla möjliga sätt. När det gäller turistnäringen och dess ringeffekter så tror jag att de är bra mycket större än vad som har sagts i ÅSUBs utredningar. Tidigare sades det att ringeffekterna från turismen bara påverkar BNP med 3-4 procent. Då tror jag inte att man har räknat med alla ringeffekter.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Jag kunde egentligen begärt en replik, men jag är lite långsam så jag kan begära ordet istället när det passar så här.
Jag sympatiserar helt och fullt med ltl Eklunds argumentation och målsättning i den här frågan. Frågan är faktiskt av den arten att den inte bara berör Åland. Även övriga delar av landet, både Åboland och Lappland, har också behov av att hela tiden reinvestera och utveckla sin turistbransch.
Jag har diskuterat med nyvalda riksdagsledamoten Mats Löfström att aktualisera den här frågan i riksdagen och i samband med arbetet som pågår i regeringsförhandlingarna. Eftersom jag sannolikt har chansen att träffa regeringsbildarna imorgon, tillsammans med lantrådet, i Helsingfors så kommer jag för min egen del att framföra detta som ett av de områden som kan vara ett satsningsområde i Finland och det kostar egentligen inte så mycket pengar. Det kunde bli en stimulans och det kunde medföra sysselsättning och turistpengar in i landet.
Vår situation är lite beklaglig. Sverige har idag en mycket starkare dragningskraft på turismen än vad vi har i Finland och kanske också på Åland. Vi måste göra någonting för att komma ikapp den här utvecklingen. Det här kan vara en sådan ingrediens som kan förbättra vår konkurrenssituation och öka intresset för att investera och få hjulen att rulla igen inom den här branschen.
Min absoluta tro och målsättning är att turismen ska vara en av Ålands framtidsbranscher också.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Bordläggning
12 Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 27.05.2015. Godkänt.
Bordläggning
13 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU14/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 27.05.2015. Godkänt.
För kännedom
14 Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering
Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 27.05.2015.
15 Servicesedlar inom socialvården
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 27.05.2015.
16 Landskapets fastighetsverk
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 27.05.2015.
17 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 27.05.2015.
18 Muslimsk begravningsplats
Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 5/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.
19 Senarelägg grundskolans sommarlov
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 13/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 01.06.2015.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 27.05.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.