Första behandling

PLENUM den 28 november 2007 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar.

 

Meddelanden

 

Enligt valresultatet för lagtingsvalet den 21 oktober 2007 har lantrådet Roger Nordlund, fil.mag. Camilla Gunell och landskapsregeringsledamoten Jörgen Strand erhållit var sitt mandat i lagtinget. På grund av bestämmelserna i 6 § 2 mom. lagtingsordningen har de emellertid frånträtt sina uppdrag som ledamöter av lagtinget under den tid de innehaft uppdrag som medlemmar i landskapsregeringen. Då deras mandat i landskapsregeringen nu har upphört till följd av att ny landskapsregering tillsatts den 26 november 2007 är de berättigade att inta sin platser i lagtinget. Roger Nordlund, Camilla Gunell och Jörgen Strand har därför enligt 18 § 3 mom. LO  för talmannen uppvisat av centralnämnden för lagtingsval utfärdade fullmakter vilka i behörig ordning granskats av förvaltningschefen Rainer Åkerblom.

 

På nämnda grunder upphör samtidigt företagaren Dennis Janssons och fältaren Göte Winés uppdrag som ersättare i lagtinget. Antecknas

 

Lagtinget har den 26 november 2007 utsett lagtingsledamöterna Viveka Eriksson, Katrin Sjögren, Roger Eriksson, Mats Perämaa och Jan-Erik Mattsson till medlemmar i landskapsregeringen. Enligt 6 § 2 mom. lagtingsordningen skall dessa därför frånträda sina uppdrag som ledamöter av lagtinget för den tid uppdraget i landskapsregeringen varar, varvid deras respektive ersättare inträder i deras ställe. I enlighet med 18 § 3 mom. lagtingsordningen har därför pol.mag. Folke Sjölund, sjukskötaren Margaret Lundberg, organisationssekreteraren Ulla-Britt Dahl och socialkuratorn Sirpa Eriksson för talmannen uppvisat av centralnämnden för lagtingsval utfärdade och i behörig ordning granskade fullmakter för dem att inträda som ersättare i lagtinget. Ltl Henry Lindström, som tidigare innehaft ersättaruppdrag för Roger Nordlund, inträder som ersättare för lrl Runar Karlsson medan ltl Jan Salmén, som varit ersättare för Runar Karlsson, övertar uppdraget som ersättare för Jan-Erik Mattsson.  Antecknas.

 

Jag ber att få hälsa lagtingsledamöterna Roger Nordlund, Camilla Gunell, Jörgen Strand, Folke Sjölund, Margaret Lundberg, Ulla-Britt Dahl och Sirpa Eriksson välkomna till lagtinget och ber dem inta sina platser i plenisalen. Jag ber samtidigt ltla Henry Lindström och Jan Salmén, som tidigare innehaft andra ersättaruppdrag, att inta sina nya platser i plenisalen.

 

Värderade ledamöter, gamla och nyvalda, tjäna folket!

 

Upprop.

Samtliga ledamöter är närvarande.

 

 

 

Lagutskottets betänkande nr 1/2007-2008 om godkännande av avtalet med Armenien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2007-2008).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

 

Ltl Olof Erland:

Herr talman!

Jag önskar de nya kollegerna välkomna och inser naturligtvis att det är en högtidsstund att börja lagtingsarbetet med dubbelbeskattningsavtalet med Armenien. För en ekonom är det i alla fall, om inte jul, så lilla julafton att få behandla det, men jag skall inte bli lång, jag lovar.

 

Jag skall i alla fall säga några ord om dubbelbeskattningsavtal. Behandlingen i lagutskottet är tämligen rutinartad, eftersom det här bygger på s.k. modellavtal. Orsaken till att vi har den här typen av avtal är att det finns beskattningsrätt som oftast är förknippat med en stat eller en autonomi som Åland. Vi har behörighet när det gäller kommunalskatten och det är därför vi har avtalen här hos oss. Avsikten är då att förhindra orättvisor i skattesystemen, att man skall beskattas på fler än ett ställe. Det primära syftet är att man skall öka kapitalrörligheten, de internationella kapitalrörelserna är någonting positivt. Modellavtalet utformas av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD. Så skall man också hindra skatteflykt och att man utnyttjar skillnader mellan länder – vi vet alla att det finns avarter i vårt internationella skattesystem med sådant som bekvämlighetsflagg, skatteparadis och liknande. Finland har ungefär 70-80 sådana här avtal och vi kommer antagligen att få se mer av dem i lagtinget därför att skattereformer är ganska vanliga; man ändrar i Sverige och Finland på arvs- och gåvoskatt och liknande; då skall man alltid göra ändringar i modellavtalen.

 

När det gäller Armenien följer det OECD:s modell men med vissa avvikelser i detaljer för att man har velat ge förmåner till Armenien.

 

Orsaken till att jag tar upp detta i och för sig summariskt är att Åland borde ha ett intresse av dubbelbeskattningsavtal av två särskilda skäl. Det gäller närmast dubbelbeskattningsavtal på nordisk nivå med Sverige. För det första har vi fler och fler pensionärer som flyttar till Åland från andra länder. Det är utflyttade ålänningar som återvänder, men det är pensionärer från Sverige som betalar källskatt i Sverige och kommunerna går miste om inkomster; i vissa kommuner kan det här vara ganska betydande belopp. Åland har en allmän politik att försöka locka till sig inflyttning, att folk skall flytta hit och ta del av välfärden och det samhälle som vi själva tycker är ett bra samhälle att leva i på äldre dar. Men det här blir alltså ett ekonomiskt problem för de flesta kommuner i större eller mindre utsträckning.

 

Den andra problematiken är också ett problem i dag. Det gäller sjöanställda på fartyg som har annan flagg, där man också betalar källskatt i Sverige. Skulle vi få en sådan olycklig situation att flera fartyg flaggas ut på grund av förbudet att sälja snus på åländskt territorium kommer det här att ytterligare öka och vi får …

TALMANNEN: Talmannen påminner om att i så fall handlar det om utflaggning till Armenien, vilket verkar osannolikt!

Ltl Olof Erland: Herr talman! Jag behandlar dubbelbeskattningsavtalets principiella uppbyggnad. Som sagt, ”med talmannens benägna vidsyn” skall jag ytterligare säga att när det gäller den här typen av dubbelbeskattningsavtal har vi anledning att särskilt se över de länder som åländska fartyg kan flagga ut till. Huruvida Armenien har ett eget skeppsregister vet jag faktiskt inte, men när det gäller den här problematiken kan det bli ett ekonomiskt problem som det är värt att ta upp. Vi hade en lösning genom dubbelbeskattningsavtal som var speciellt för Åland på sjuttiotalet, den s.k. sjömansskatten som återfördes till de åländska kommunerna.

 

Med detta ville jag passa på att ge en introduktion till dubbelbeskattningsavtalets problematik. Jag kan säga att det här principiella resonemanget gäller också nästa ärende.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

Föredras för första behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 2/2007-2008 om godkännande av avtalet med Australien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2007-2008).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget förslag om remiss.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Kulturutskottets betänkande nr 1/2007-2008 angående ändring av landskapslagen om studiestöd och landskapslagen om läroavtalsutbildning. (FR 5/2007-2008).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Johan Ehn:

Herr talman!

Kulturutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning nr 5/2007-2008 angående en ändring av landskapslagen om studiestöd och landskapslagen om läroavtalsutbildning. Sammanfattningsvis kan jag säga att vi omfattar landskapsregeringens förslag med några mindre tekniska förändringar.

 

Vi har försökt att jobba snabbt och effektivt i utskottet för att kunna ha ett betänkande till lagtinget så att man vet vilka grunderna är för de beslut som skall fattas i budgeten, eftersom det får återverkningar i budgeten för de medel som anvisas för studiestöd samt också för dagpenning för läroavtalsutbildning som nu föreslås.

 

Den mindre tekniska ändring vi har gjort gäller just indexjusteringen där vi i förtydligande syfte har skrivit att det är årsmedeltalet av konsumentprisindex som avses. Vi har hört representanter för landskapsregeringen som också har visat på att det är just det här man har velat få gjort och också när man läser detaljmotiveringarna kommer man nog fram till att så är fallet, men det fanns en möjlighet att misstolka den skrivning som nu fanns och därför föreslår vi en viss ändring där.

 

Det som påpekades i remissdebatten handlade om att nu gör man en indexjustering av stöden men däremot inte av inkomstgränserna. Den diskussion vi har fört i utskottet är att vi har noterat att landskapsregeringen avser att inom tre år från att lagstiftningen har trätt i kraft skall man utvärdera hur systemet med indexjustering fungerar. Det som vi har inhämtat via hörandet är att det finns vissa bekymmer med att göra alltför stora förändringar av inkomstgränserna därför att det får också konsekvenser på skattesidan eftersom vi i dagsläget har ett sådant system där man har en litet lägre förskottsinnehållning på studiestödet som i sin tur finns där på grund av att man också har begräsningar också på inkomstsidan.

 

När landskapsregeringen gör utvärderingen av indexsystemet hoppas vi att man också tittar på hur utvecklingen har gått vad gäller inkomstgränserna och om det är så att man anser det ändamålsenligt också föreslår förändring vad gäller den biten.

 

Till sist, herr talman, vill jag anföra en rättelse i vårt betänkande. Det är på sidan 3; i landskapslagen om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning har det fallit bort en bokstav i den första meningen under 20a §. Nu står det första och andra ”punken”. Det skall stå ”punkten” och jag får tacka ltl Gun Carlson för den uppmärksamma läsningen. Det här var någonting som vi hade missat vid justeringen i utskottet. Jag hoppas att denna tekniska justering kan antecknas av presidiet.

 

I övrigt föreslår kulturutskottet att de lagförslag som har legat till behandling godkänns såsom de lades fram.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det är klokt av utskottet att omfatta den förra regeringens lagförslag. I samband med remissen fanns det ledamöter som talade för att man eventuellt skulle lyfta bort inkomsttaket för dem som lyfter studiepenning. Det är inte bara en fråga om värderingar utan det är principiellt viktigt att man på något vis ändå kopplar samhällets bidrag till en social situation eller ett socialt behov. Det är klokt av utskottet att nu låta landskapsregeringen titta närmare på det här och att det därför blev en diskussion är jag glad över.

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Tankegångarna i utskottet har just varit att man före man gör en sådan förändring bör detta föregås av en mera ingående beredning. Vi ansåg inte att vi i utskottet kunde göra det. Det som framför allt gjorde att vi kom på de tankarna var de upplysningar som vi fick just om kopplingen mellan beskattningen och stöden; det kan få sådana konsekvenser som inte blir önskvärda i framför allt förskottsinnehållning och annat som gjorde att vi låter hellre landskapsregeringen titta på hur man kan göra det, om man anser att det här är en väg som man skall gå. Däremot tog vi varken ställning för eller mot de resonemang som fördes i salen utan för det vidare för fortsatt utredning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Rättelsen antecknas.

 

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Talmanskonferensens framställning angående ltl Camilla Gunells anhållan om temporär befrielse från uppdraget som lagtingsledamot. (TMK 1/2007-2008).

 

Ärendet upptas vid lagtingets nästa plenum.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 13.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.24).