Enda behandling
Avbytarservice inom lantbruket, tillägg till motiveringen FM 84/2009-2010
Utdrag ur protokollet
Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)
2 Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)
3 Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)
4 Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)
5 Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)
6 Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)
9 Energieffektivitetstjänster på energimarknaden
Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)
11 Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)
12 Utsläppsrätter för luftfart
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)
Enda behandling efter bordläggning
13 Turismutveckling och turismstrategi
Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)
Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)
14 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)
15 Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt
Ltl Danne Sundmans hemställningskläm
Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)
Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)
Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)
Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Johan Ehn på grund av kommunalt förtroende uppdrag. Beviljas.
Tredje behandling
1 Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter
Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
2 Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
3 Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
4 Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
5 Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
6 Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
7 Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt
Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter fattas beslut om bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
8 Inspire-direktivet
Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om en infrastruktur för geografisk information för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
9 Energieffektivitetstjänster på energimarknaden
Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
10 Oljeutsläppsavgift
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 15a§ landskapslag om bekämpande av oljeskador för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
11 Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
12 Utsläppsrätter för luftfart
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling efter bordläggning
13 Turismutveckling och turismstrategi
Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)
Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)
Ärendet bordlades 28.9.2010. Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Om ett förslag till hemställan har väckts bordläggs ärendet till ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Vi hade en diskussion igår här i lagtinget om turismen som handlade om den hittills uteblivna turismstrategin, som alla väntar ivrigt på. Vi kunde konstatera att turismstrategin har fördröjts av olika orsaker. Nu ska den efter att man har upphandlat en konsult från Sverige, komma till stånd någon gång i mars 2011. Efter det ska den sedan processas politiskt på olika sätt. Det betyder att den här landskapsregeringen inte blir de som kommer att verkställa den kommande turismstrategin utan det arbetet överförs till nästa regering.
Eftersom det här har dragit ut på tiden, hela mandatperioden har gått utan att turismstrategin har kommit till stånd, vore det viktigt att landskapsregeringen tar de redskap som man har på kommande, som en möjlighet att där på ett tydligt sätt skriva in sina prioriteringar vad gäller turismen. Vilka åtgärder man anser att är det mest angelägna, som man kommer igång med så fort som möjligt under 2011. Det är alltså den här landskapsregeringens, som jag ser det, sista chans att sätta sina spår i turismutvecklingen på Åland. Därför vill jag avisera ett sådant klämförslag att landskapsregeringen återkommer i budgeten för 2011 med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turistnäringen på Åland.
Om man tittar lite tillbaka kan man konstatera att turismstrategierna ändå är viktiga. Tittar vi tillbaka några år på den gamla strategin, som har hjälpt dem hittills, var det närmast en ledstjärna åtminstone för den förra regeringen vilka åtgärder som vi betonade, eftersom den gamla turismstrategin hade några punkter på vilket den betonade att det är angeläget att Åland utvecklas.
Det handlade om att göra Åland känt som norra Europas maritima centrum. Det skulle satsas på sjöfartsmuseum. Det har vi gjort. Där fanns också en annan vision om att Åland om tio år skulle vara Nordens bästa golfdestination. Nå, dit har vi inte nått, men i alla fall var golf en fråga som ändå var angelägen, åtminstone under förra perioden. Det jobbades hårt med att få till stånd en golfbana i Godby-Ämnäs.
Det tredje området som det också lades väldigt mycket energi på var att utveckla kulturarvsturismen. Då gällde det framför allt Bomarsund. Även där finns det färdiga planer att sätta i gång ett besökarcentrum i Bomarsund. Sedan var det förstås kongress- och kulturhuset. De här strategierna har betydelse för den förda politiken, åtminstone vad det gäller de stora satsningarna och i vilken riktning man ska jobba.
Klämmen vore ett bra stöd för landskapsregeringen att ha i ryggen från lagtingets sida med ett klart besked om att turismen är en högt prioriterad näring, något som vi ser med en stor potential för framtiden. En sektor där vi både kan få fram fler arbetsplatser och fler företag som har betydelse för de totala inkomsterna för Åland. Tack, herr talman.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack herr talman! Först vill jag protestera, ltl Gunell var tydligen inte här igår när jag höll mitt anförande och berättade om den tidtabell som har funnits för turismstrategin. Den är ingalunda så mycket försenad. Den tidigare turismstrategin gällde fram till och med år 2009. Avsikten var att den här skulle börja gälla från 2010 och fram till 2017. Att säga att den har varit försenad väldigt mycket och efterlängtad i flera år är att skjuta över målet.
Till resterande del hur den förverkligas, det är ju genom årliga beslut i ordinarie budget och dem har ju ledamoten Gunell varit med och tagit alla år. Så har det varit sedan 1995 när jag var med på den första och så kommer det att bli i år. Vi tar ställning till gällande turismstrategi eller icke gällande om vi säger så. Den gäller så länge det inte har kommit någon ny. Prioriteringen gör ju lagtinget framöver.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Försenad eller inte, arbetet sattes igång 2008, 2009 inget resultat, 2010 inget resultat, 2011 förhoppningsvis i mål, men tyvärr inte i mål vad strategin beträffar gällande förverkligandet utan det skjuts sedan över till nästa mandatperiod. Därför menar jag att den här budgeten är regeringens sista instrument nu att använda om man vill prioritera konkreta åtgärder för turistnäringen. Det är nu eller aldrig.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är alldeles riktigt att det alltid är den årliga budgeten, som är det instrument som styr vad turismstrategin kan åstadkomma. Det har vi gjort genom alla år. Inte blir det någon skillnad i sak med det, man har möjlighet att ställa vilka förslag som helst. Det har funnits hur många förslag som precis, som ledamoten Gunell säger. T ex i Bomarsund, men det har ju strukits på grund av den ekonomiska situationen, det har strukits på grund av huvudmannaskapet, ägarskapet, för inte är det väl meningen att landskapet ska styra det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Då måste man komma med andra idéer och andra förslag som går att förverkliga, eller ska man bara stå och se på och se att övernattningarna går ner och destinationen går bakåt. Jag anser att det är vår uppgift att ta tag i frågan med landskapsregeringen i första ledet. Med de här skrivningarna som jag föreslår tycker jag att det ger det landskapsregeringen mandat att gå vidare. Vi vill ha satsningar på turismen och vi vill se det konkret.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Självklart tar vi ställning till olika frågor i varje budget. Jag tror att det står i landskapsregeringens handlingsprogram att strategin ska ses över under mandatperioden. Den är försenad nu med tanke på hur vi hade tänkt från början, det är bara att konstatera. Den nya strategin som ska komma om ett halvt år ersätter den som vi har nu. Jag anser inte att den gamla strategin är överspelad bara för att vi inte har fått den nya utan vi jobbar fortfarande efter den. Precis som ledamot Camilla Gunell tycker jag att den gamla strategin har många fördelar och den gäller tills vi har den nya, så ser jag på saken.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Om man tittar på den gamla så är den nog överspelad. Den har gjort sitt. Man märker att den är från en annan tid. Den har varit bra, men den har gjort sitt. Nu väntar alla på den nya, också branschen, alla entreprenörer, alla väntar på att det ska komma något nytt. Om landskapsregeringen har klart för sig vad man vill och vilka strategier som är viktiga att komma igång med fortare i väntan på den nya strategin, kan man komma med dem i budgeten så är man i gång.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jag vill vidhålla att det finns en gammal strategi som är föråldrad till många delar, men nu har vi startat upp slutfasen att göra den nya. Det finns fortfarande delar i den gamla som behöver implementeras. Precis som jag sade i mitt anförande igår är det ofta på implementeringen av en strategi som det fallerar. Vi har fortfarande utan att jag ska nämna något speciellt bitar av den gamla strategin som borde implementeras och genomföras.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Till den delen håller jag med om att det är förverkligandet, implementeringen, fördjupningen, konkretiseringen av visionerna som är det verkliga arbetet och det som är svårt att göra. Där måste man också fundera över på vilket sätt man ska leda arbetet framöver och att landskapsregeringen håller i utvecklingen. Det får inte bara blir vackra ord utan att det blir konkret, att visionen bryts ner till konkreta handlingsplaner från år till år. Till den delen man tänker överhuvudtaget komma igång med någon slags implementering av den kommande strategin behöver man också i den här budgeten fundera på hur det ska gå till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Som jag sade redan igår är det ett klokt resonemang som kollegan Gunell för. Vi borde få skrivet i budgeten för 2011 hur landskapsregeringen avser att förbättra de delar av turismen som är i särskilt behov av förbättringar. För min del vill jag vädja till regeringspartierna att ta till sig resonemanget som vi har fört i debatten. Som jag också sade igår blir det inget nytt 2011 genom den nya strategin för den kommer att antas först under hösten 2011. Därför är det enda chansen för landskapsregeringen att redovisa vad man avser göra under 2011 i budgeten för 2011 när det gäller de problemområden vi har, produktutvecklingen, utvecklingen av aktiviteterna och utvecklingen av evenemangen för en året runt turism och ökning av antalet övernattningar i landskapet.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Under gårdagens debatt var det tal om eländes beskrivning och då avsåg vi främst landskapsregeringens hantering hittills av det här ärendet, men det är inte heller roligt att ta del av de nyckeltal som beskriver turismens utveckling när de hela tiden envisas med att peka neråt. Ändå vill jag inte säga att situationen är eländig utan tvärtom finns det utvecklingspotential i den åländska turistnäringen. Situationen är nog den att rätt strategier måste på plats annars kan vi hamna i någonting, som vi måste sammanfatta som eländes beskrivning.
När det gäller landskapsregeringens agerande så har det visserligen kracklat lite, men inte lika mycket som det brukar krackla för landskapsregeringen måste man säga eftersom det bara handlar om ett år som vi blev utan turiststrategi. Jag tänker inte desto mera blicka bakåt utan tvärtom framåt. Man kan prata om det här rätt länge för det är ett intressant ämne.
Turismen har utvecklingspotential. Turismen, den landbaserade turismen, vilket vi pratar om huvudsakligen här, står bara för 3-4 procent av BNP, produktionsvärdet. Då säger man att det är bara för att man räknar på ett visst sätt. Nå, enligt ÅSUB räknar man på ett sådant sätt att man tar med så mycket som möjligt. Man räknar på bästa tänkbara sätt för att få de högsta tänkbara siffrorna. Det är verkligen en liten del av ekonomin.
Det är säkert så att turismen inte kan bli vår huvudnäring som andra turistmetropoler, men den kanske kan fördubblas i ekonomisk betydelse och den kan bli ett viktigt komplement. Det tror jag att man bör ha som mål med turiststrategin. Det är ett viktigt komplement för övrigt landsbygdsföretagande. Det är ett viktigt komplement för att gynna också den sjöbaserade delen, som är jättestor, som är huvuddelen av vår ekonomi. Det handlar också om turism, det som sker ombord på färjorna.
Kombinationen mellan land och hav ska jag återkomma till, men komplementet som turistnäringen utgör är väldigt viktigt för näringslivet i övrigt. Det är framför allt någonting som skapar mervärde för ålänningarna. Tack vare att vi har turismen blommar Åland upp på sommaren och vi har mycket evenemang osv. som vi inte skulle ha utan turismen. Det skapar ett otroligt mervärde som inte finns i BNP-siffrorna. Den vanliga ålänningen får ta del av ett stort utbud av evenemang och kultur osv. som delvis går runt tack vare turismen.
Sedan till vad jag anser att är pudelns kärna när det gäller turismstrategi, alltså strategi för turistnäringen. Det är att få en gemensam strategi på plats mellan den landbaserade turistnäringen och den sjöbaserade. Idag är det mycket så att den sjöbaserade näringen styr väldigt mycket utvecklingen på land. När man pratar om kvalitet kontra kvantitet är det ofta kvantitet som vinner för det är det rederierna vill ha.
Vad ska man då göra, ska man stå och ha rapporter för rederierna och knyta handen i byxfickan. Nej, det anser jag inte utan man ska försöka få till en strategisk diskussion mellan den landbaserade och den sjöbaserade turistnäringen så att man får en gemensam nytta av det. Det är säkert så att båda parter måste ändra lite på sig och anpassa sig till den gemensamma nämnaren. Skulle man lyckas med det tror jag att turistnäringen som sådan skulle ta fart i tillväxt. Det har varit en rad olika händelser som har gjort att den landbaserade turismen har fått stå tillbaka på bekostnad för framgångar för den sjöbaserade. Det här borde man kompensera. Det här är det huvudsakliga i strategin. Om man inte kommer runt det den här gången är strategiarbetet helt i onödan egentligen. Det är det allra viktigaste.
Vi från obunden samling har, som vanligt, haft mycket idéer kring det här. En av idéerna är det här med passageraravgift, ta en liten avgift för alla passagerare, sätt det i en fond, använd fonden för landbaserade turistsatsningar. Låt rederierna vara med och bestämma vilka satsningar så att det sist och slutligen gynnar den sjöbaserade näringen, men ha en strategi i botten, gemensam mellan land och hav.
Vi har också fört många andra idéer om vilka projekt man borde satsa på när det gäller den landbaserade turismen. Även om det här är havsbaserat så en dykpark har vi länge pratat om. Nu har man återigen börjat prata om det maritima kulturarvet när man hittade det här champagnevraket, som vi redan tidigare uppmärksammade som en potentiell tillväxtnäring.
Det finns många sådana här delar av turistbranschen, som borde tas i och utvecklas av entreprenörer och näringsliv med hjälp av landskapsregeringen och det offentliga. I den rapport som ltl Roger Jansson var med i, ”Attraktiva Åland”, fanns det många saker nämnt som borde göras. Det är inte sagt att landskapsregeringen, det offentliga, ska göra allting, man borde uppmuntra till att det görs av entreprenörer.
Det spelar ganska stor roll vilka mått och steg det offentliga tar för att gynna turistnäringen. T ex att få till stånd en ändring av avskrivningsreglerna för nyinvesteringar i stugbyar. Möjliggöra över lag generationsväxlingar inom stugbynäringen. Möjliggöra en långsiktig politik när det gäller jordförvärvsreglerna, som vi har diskuterat här i andra sammanhang. Det är en jätteviktig sak att man vet vad som gäller. Kan man som ung entreprenör idag ta över en stugby, finansiera det med externt kapital mot att man kan ge visst ägande, eller kan man inte? Är man välkommen eller är man inte? Vad är det som gäller? Nå, man vet inte. Det är för mycket osäkerhet, det är för många tuvor som kan stjälpa lasset för att unga människor idag ska ge sig in i det väldigt sysselsättningsintensiva arbetet för att bli turistföretagare.
En annan viktig sak som man måste reda ut när det gäller turiststrategin är vad Visit Åland, det som tidigare hette Ålands turistförbund, roll ska vara. Ska det vara som idag, en destinationsmarknadsföring? Ska det vara destinationsmarknadsföring plus att man blir en gemensam säljresurs för hela Åland? Ska det dessutom vara någonting till, att man driver och förverkligar projekt som är gemensamma mellan turistföretagare? Ska Visit Åland vara en registrerad förening eller ska det bolagiseras? Ska det bli mer kommersiellt och få andra intäkter än vad det har idag? Det här är en väldigt viktig del av strategin. Det får man inte gå förbi.
Som sagt, herr talman, jag kan prata länge om det här, men jag vill säga en sak till. Att ta en extern konsult, som kritiserades delvis igår, visst kan man kritisera att det kommer någon bortifrån som inte känner till någonting osv., men i det här fallet tror jag att det är särskilt kännetecknande för turistbranschen att man är väldigt beroende, man är beroende av stora aktörer som till stor del styr turistbranschen. Det är bra att det kommer någon utifrån, som kan se på det här, som inte har bindningar till den åländska turistnäringen. Den lilla nackdelen, som det kan innebära för den här konsulten, den kunskapen kan den här konsulten om jag känner honom rätt, företaget har skaffat sig den och nyttan är större, att få en helhetssyn. Jag hoppas verkligen att strategin motsvarar mina förväntningar. Det ska bli intressant att se när den kommer. Det här var några saker. Det är väldigt viktigt att det är med.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är intressant att ledamot Sundman gick hem lite tidigare igår och upprepar i princip väldigt mycket av det som jag sade i debatten, det mesta utom passageraravgiften. En detalj i resonemanget är de sviktande siffrorna. En utveckling som har varat under en ganska lång tid är att antalet bäddar som redovisas i statistiken, utgör enbart från anläggningar med fem stugor eller fler som har uthyrning via företag. De anläggningar som hyr ut på årsbasis och som blir alltfler, stugor som hyrs ut en och en, finns inte med i statistiken. Det här har varit en utveckling som har pågått ganska länge. Resonemanget om generationsväxling och friskt kapital är det som ledamoten Sundman och jag har fullständigt gemensam uppfattning om.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När det gäller passageraravgiften finns det många missuppfattningar om det verktyget. I den form som Fredrik Karlströms motion beskriver det skulle det vara till stor nytta för turistnäringen och det skulle innebära en intäkt som överstiger den avgift som man skulle ta för passagerare för rederierna på sikt. Ska man komma någon vart med den här utvecklingen måste man vara beredd att utnyttja de verktyg vi har. Det är oftast så i Ålands lagting att vi är rädda för att öppna verktygsboxar, än mindre att ta tag i några av de verktyg vi har och, hemska tanke, att börja skruva med dem. Passageraravgift är en klockren idé, som skulle få igång landbaserade satsningar och jämna ut nyttan som skatteundantaget ger.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jo, jag tycker också att vi ska använda verktygen. Jag tror att både ledamoten Sundman och jag är ganska skickliga i att använda verktyg, praktiska handverktyg. Vi kanske ska titta på utvecklingen, vi bör också plocka fram nya verktyg och kanske ändra på tillämpningen. Det som står i passageraravgiftslagen idag är inte användbart som det ser ut idag.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! I strategin bör det ingå beskrivning av användningen av de verktyg vi har. Hur kan beskattningen gynna turistnäringen under åtminstone en övergångsperiod, hur man löser problematiken med avskrivningsregler. Sedan måste man också fundera på nya verktyg som man har möjlighet att ta fram, t ex kombinationen mellan planering och jordförvärvsreglerna, där man ställer klara villkor för vad som gäller när det gäller turistiska etableringar. Just verktygsproblematiken måste man reda ut i strategin fast man vet som turistföretagare vad som gäller. Det är en stor brist idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Precis som i går kan jag konstatera idag att det finns en stor chans när det gäller hur vi ska utveckla turismen. Det visar diskussionen med ledamöterna Camilla Gunell, Roger Jansson och så vidare, samma sak med ltl Danne Sundman. Vi har en stor samsyn och den ska vi ta vara på.
Jag tackar också för medhållet när det gäller att köpa in extern konsult, där ledamot Danne Sundman och jag har samma uppfattning. Det är alltid bra med sådana som kan se det här utifrån och som har en stor erfarenhet just när det gäller att få processen att fungera optimalt och snabbt och att klara av implementeringen. Där har vi kanske gjort de största misstagen om vi ser bakåt i tiden.
Dykpark, jo, det tror jag hårt på. När det gäller generationsväxlingsfrågorna har vi det där med avskrivningarna. Där har vi tyvärr inte behörighet, men det är någonting som vi kan försöka påverka. Det är ett problem för stugbyarna, jag vet det.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När det gäller åtminstone företag som inte är aktiebolag, alltså enskilda näringsidkare, har vi beskattningsinstrumentet, alltså avdragsmöjligheten i kommunalbeskattningen. Det kan gynna åtminstone det, och med lite kreativitet kan man kompensera för sådana saker där vi inte har behörighet, om vi konstruerar ett avdrag på vissa villkor. Det har ju funnits ett sådant avdrag tidigare. Det handlar ofta om små aktörer som kanske driver det här i enskild firma, eller åtminstone äger sitt bolag via enskild firma. Där finns det en möjlighet att använda de verktyg vi redan har.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Till det här med land och hav. Det var jag inne på i mitt anförande igår och kanske i någon replik också. Jag tror precis som ledamot Danne Sundman att det är väldigt viktigt att vi får tajming också mellan rederierna och den landbaserade turismen. Vi måste få ut den symbiotiska effekten. Jag tror inte som ledamot Danne Sundman att rederierna bara vill ha kvantitet. Det är klart att det är viktigt för dem att ha stora volymer, det är det, men det finns också ett kvalitetskrav från deras sida. Det vet vi när vi har diskuterat tidigare att förutsättningen för att vi ska få hit mera folk är att vi höjer kvaliteten på stugor, evenemang och aktiviteter osv. Den här diskussionen ska naturligtvis hinnas med.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det måste finnas en tid efter att Åland levde på att sälja sprit till turister, det måste finnas en tid när vi levde på något annat istället inom turistbranschen. Då tror jag att kvalitetsturismen är något vi kan satsa på. Visst skiljer sig rederierna åt, vissa satsar på det här redan och andra satsar på både kvantitet och kvalitet. Där måste man gemensamt komma fram till vilken strategi, vilken målbild man har och försöka få Åland som en intressant destination. Vi är väldigt bortskämda här, rederierna har i alla tider skjutsat hit massor med folk och vi har kunnat slå upp stugor och så har de kommit utan att vi har behövt göra så mycket för att bygga vår destination, vare sig med marknadsföring eller konkret innehåll. Nu är vi där att vi har stora problem att bygga destinationen, som vi måste bygga för att vara attraktiva som resmål. Då är det bra med konsultens kunskap om just det. Det är också dit vi måste sträva.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag tänkte bara uppehålla mig kring dykturismen. Det var en fråga som vi jobbade rätt mycket med i förra landskapsregeringen. Vi ändrade lagen i enlighet med dykarnas önskemål så att man kunde utveckla turismen. Vi diskuterade i landskapsregeringen på en överläggning att vi var beredda att arrendera ut vatten för en sådan här park. Vi tittade på vilka stödmöjligheter det fanns inom ramen för de EU-program som fanns. Vi studerade hur det fungerade på Malta. Vi var beredda att diskutera det här med dykarna. Det fanns också enskilda som vara entusiastiska och skickade långa brev till oss. Vi sade att vi var beredda att diskutera, men vi måste ha en motpart att diskutera med, en organisation eller ett företag. Samla ihop er och vi är alla från landskapsregeringens tjänstemän och berörda politiker beredda att komma och berätta vilka möjligheter det finns. Då var det stopp, men det går bra att skriva insändare att det här borde man utveckla, när någon annan gör det, men entreprenörerna måste ta tag i det här enligt min mening.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag känner till arbetet som mycket förtjänstfullt gjordes under den förra regeringens tid och det bör man fortsätta med, men problemet är, precis som ltl Strand säger, Åland är inte så entreprenöriellt som vi vill påstå. Det finns inte så många entreprenörer, de växer inte på träd. Det är ett genomgripande samhällsproblem, Åland har inte en ersättande skara entreprenörer till dem som redan har lyckats och byggt upp välfärden. Det står i spörsmålssvaret: ”Enskilda människors idéer och entreprenörsanda är bärande för näringslivsutvecklingen”. Så är det. Landskapsregeringen kan inte bygga en dykpark, det måste entreprenörer göra med benäget stöd från samhället, där man krattar manegen. Det är ett problem och Åland är väldigt litet, entreprenöriellt, idag, tyvärr.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag håller med ledamot Sundman, men jag ville visa på det konkreta exemplet där vi enligt min uppfattning krattade manegen och försökte komma till mötes så långt det gick. Vi diskuterade också med dykarna när det gäller lagstiftning, det var ltl Gunell och undertecknad som satt och gjorde jobbet och på en överläggning tittade vi på Malta-exemplet och dykturismen.
Det är ganska symptomatiskt på Åland att många har idéer, men i slutändan vill det landa hos politikerna och landskapsregeringen, att någon annan ska göra det. Det borde man särskilt fundera på när man jobbar med turismstrategin att på något sätt få en förankring i näringslivet. Det var också tanken med det här projektet som ltl Roger Jansson sedan ledde, att få förankringen, intervjua och vad ville man satsa osv. Det är en av de viktigaste frågorna i turiststrategiarbetet.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Vi kan kalla problemet för fat cat-syndrom eller prata om att hungriga vargar jagar bäst. Vi har det lite för bra på Åland för att ta oss an sådana här vågade satsningar som en dykpark innebär. Sedan har vi från samhällets sida skämt bort hela Åland genom att bygga Eckeröhall, KK-hus, badhus osv. Vem skulle börja aktivt konkurrera med samhället när vi har tagit oss rollen att det är vi som gör satsningar. Där finns också baksidan på medaljen, de anläggningar som vi har tillfört när det gäller turistbranschen. Då lär sig folk att det där gör ju landskapet. Man måste göra som ltl Karlström, han satte ner foten när det gällde golfbanan. Man måste sätta ner foten, samhället kan vara med, kratta manegen, kanske stöda t o m en tredjedel av investeringen, men den ska göras av privata krafter, drivas och tas ansvar för av privata krafter. Då kommer vi framåt.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag tycker att det är många som vill mycket när det gäller turismen. Det känns ändå som om det är väldigt splittrat, hela branschen är splittrad och det finns många riktigt starka aktörer, som rederier och vissa hotell till väldigt små, någon som har ett sommarcafé eller en cykelfärja och allt däremellan. Resurserna finns i hög grad redan, men det är svårt att se hur de samordnas, eller att de inte samordnas för att man ska få till stånd det som man åtminstone förr kallade för samordningsvinster eller synergieffekter, som det blev sedan när någon konsult antagligen hade fått betalt för att skriva en rapport. Det är en utmaning.
Man har anställt en konsult för ungefär 50 000 för att utföra arbetet, som närmast väl är att skriva ett dokument, som ska slås fast så småningom och ha en viss giltighetstid. Jag tyckte att ledamot Eliasson sade att den personen var destinationsmarknadsförare eller expert på det området. Jag undrar om det är det största behovet som den här branschen har. Vi har trots allt en organisation, Visit Aland som det heter nu, som har till uppgift att marknadsföra destinationen Åland.
Debatten igår var väldigt klargörande efter att ha hört ledamot Roger Jansson. Det var en struktur i hans diskussion. Vi måste skilja på marknadsföringen eller destinationsmarknadsföringen och på själva produkten Åland och hur den kan utvecklas. Jag undrar om det inte är på det senare avseendet som vi har de stora utmaningarna. Det är många som har pratat här om hur mycket det finns. Det finns det faktiskt. Själv har jag bara blygsamma erfarenheter av evenemangsskapande.
Om vi tänker efter om vi skulle ta bort alla evenemang som vi har, ta bort Orgelfestivalen, Rock Off, de här sjöfartsdagarna, Visor så in i Norden, Island in the Sun, PAF Open, Alandica Cup, vad skulle vara kvar då? Jo, i och för sig den vackra naturen, men det har vi lärt oss genom åren att det inte räcker. Det måste vara aktiviteter.
Vem är det som är bakom alla dessa evenemang och aktiviteter? Det är oerhört många enskilda personer som jobbar ideellt. Utan dem skulle det inte fungera, men deras åsikter och deras erfarenheter tas sällan till vara utan de får var och en kämpa på ganska mycket för egen maskin. Min erfarenhet är att det går att skapa riktigt goda evenemang med en hel del frivillig arbetskraft upp till en viss nivå, men om man ska kunna hänga med i utvecklingen, anpassa sitt evenemang, förädla det eller utveckla det så krävs det mera resurser.
Det är ändå billigt investerade pengar jämfört med om samhället skulle stå för dessa evenemang själv, vilket jag inte förordar, men vi måste jämföra vilka kostnader som på det här sättet finansieras via mycket kraftiga frivilliga insatser. Det är väl kanske inte Visit Alands uppgift att samla dessa och försöka skapa en ny produkt eller förädla den. Det är väl destinationsmarknadsföringen som upptar deras resurser i hög grad och så har man vissa saker som man försöker utveckla, som fisketurism.
Bland medlemmarna finns en uppsjö av aktörer. När man kritiserar organisationen och tror att ett bolag skulle vara bättre tror jag nog att man ska vara lite försiktig med tanke på alla aktörer som har ganska blygsam ekonomi, men gör stora insatser för den åländska besöksnäringen. Istället skulle jag vilja se hur man kan samordna och få till stånd samarbete bland alla dessa aktörer.
Min erfarenhet är att rederierna har varit, åtminstone i det försök som jag driver, vår bästa vän, vid sidan av landskapet och Mariehamns stad. Vi har fått oerhört mycket gensvar och direkt sponsring från deras sida. Att se motsättningarna försvagar bara näringen, man borde se hur och på vilket sätt man kan samordna och samarbeta bättre, mellan kommersiella aktörer, stora och små.
Det senaste evenemanget som gjorde stor succé är det här med öppna gårdar och skördefesten. Det är ett fantastiskt fint evenemang som med ganska måttliga insatser gör att folk strömmar till Åland, speciellt från Finland. Där finns en befolkning som är mycket förtjust i livet på landet eftersom den omstruktureringen skedde ganska sent. Det finns väl kanske hos de flesta människor att livet på landet är det harmoniska och det naturliga för människan.
Visst skapas det hela tiden evenemang och det är kloka och intelligenta människor som gör det här. En annan syn på det hela skulle kanske göra att vi slog ihop våra erfarenheter mera och där måste jag säga att jag tycker att landskapet borde ha en koordinerande funktion. Hur den samarbetsorganisationen ska se ut kan jag inte säga för de olika aktörerna har väldigt olika intressen.
Jag tror inte att det är någon framkomlig väg att kritisera Visit Alands marknadsföring och var de hänger sina affischer och när, utan nog är det väl viktigt att ta fasta på det som är friskt och starkt och bra. Om den där konsulten ska syssla med marknadsföring så tror jag att det är lite fel vinkling på det hela .
Herr talman! Det står i regeringens handlingsprogram: ”Landskapets turisms profil stärks i samarbete med Ålands turistförbund, alltså Visit Aland, och turismstrategiprogrammet förnyas”. Vidare sägs det ”Kultur- och kongressturismens kringeffekter för näringslivet är betydande”. Det vet vi väl kanske inte riktig ännu vilka effekterna är, eller om det ensidigt är ett företag som gynnas. ”För att effektivt nyttja kringeffekterna skapas ett Team Åland, som ska fungera som en samlande kraft”. Det är väl det som jag tycker att man borde ha tagit mera fasta på i det här sammanhanget, eftersom det finns så många bra projekt. ”Cykelfärjan är viktig för den lätta trafiken och GC-vägarna i landskapet förlängs och sammankopplas”. Ja, det är säkert en bra infrastruktur, men det räcker nog inte för att främja cykelturismen utan det måste nog till lite till. Sedan stöder man befintligt regelverk och vill genom det bygga ut golfbanan i landskapet. Golfdiskussionen kanske vi inte ska börja med igen.
Jag vill för min del se de här goda krafterna i vårt samhälle på det här området och vill att man från landskapets sida kommer ihåg alla de projekt som drivs idag med kraftiga frivilliga insatser. Om man vill att de ska utvecklas måste man skapa ett stödsystem för dem och framför allt om man vill få större samarbetseffekter till stånd borde man ha någon slags stimulanspengar för det. Tack, herr talman!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Där har ledamot Barbro Sundback, jag och regeringen en samsyn, verkligen. Det vill säga att man inte ska splittra upp det och att man inte ska skilja på stor och liten. Det är väldigt viktigt att ta vara på allt som finns. Vi lever i ett småskaligt samhälle, det är många bäckar små som hjälper till i den här ån.
Ideellt arbete är enormt viktigt och det är tack vare det som vi har lyckats skapa många av våra evenemang, som sedan har vuxit så småningom och blivit större och större precis som ledamot Barbro Sundback säger, tills de kommer till den nivån att man inte orkar ideellt. Där är det viktigt att man i god tid ser att det här kommer att hända. Är det ett bra evenemang så måste man se till att det kan leva vidare och bli långsiktigt. Vi är inte förtjänta av evenemang som kommer och försvinner efter några år. Vi ska ha stora långsiktiga evenemang.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jo, men denna mall, vem är det som ska konstatera att nu går det inte längre. Jag tror att de flesta evenemangsskapare nog känner på sig när man börjar nå en viss gräns, men det finns inte någon stödanordning eller några strukturer för hur man sedan kan gå vidare inom det åländska stödsystemet utan då måste man söka sig utanför Åland. För många är t ex de här EU-pengarna alltför svåra vad gäller hela ansökningsförfarandet. Också de nordiska har blivit mycket, mycket mer krävande. Jag tror att landskapets näringsavdelning skulle må bra av en omstrukturering och det borde finnas mera människor som kan stöda sådana här nationella projekt än det finns idag och kanske mindre på jordbrukssidan.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Ja, jag ser gärna att denna man kan vara en kvinna faktiskt som ser till de här möjligheterna, men vi tillsammans, kvinnor och män, vi politiker, även de ideella måste kunna se vad som håller på och hända och att man kan få ett evenemang långvarigt, livskraftigt.
Jag tänkte gå in på konsulten som ledamoten Sundback pratade om också. Det är ingen marknadsföringskonsult vi har upphandlat. Det är ingen marknadsföringskonsult. Det här är en konsult som kan leda den här typen av processer. Att förändra produkten och se till att alla de ändringar som föreslås i strategin sedan blir implementerade. Det är den kunskapen vi har köpt. Marknadsföringen är en annan fråga sedan.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Ja, när jag sade man så var det inte någon könsfråga för mig utan det är vem som har ansvaret och vem som åtar sig uppdraget att tillföra resurser så att evenemangen kan leva vidare och utvecklas.
Nå, konsulten vet vi vad går ut på och det blir säkert någon snygg broschyr och den innehåller också säkert väsentlig information ska vi hoppas. Det jag önskar är att de som driver evenemang också ska ha ett inflytande i arbetet, att det inte blir en produkt här inom huset och sedan Visit Aland och kanske några till utan att det som ledamot Roger Jansson var inne på, handlar om boende, evenemang och aktiviteter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag håller med mycket av ledamot Sundbacks resonemang. För mig är det inget självändamål att bolagisera Visit Aland, men det som skulle vara viktigt på Åland är att vi skulle börja samarbeta och se nyttan för de ideella, företagen osv. Det var därför som jag på senaste debatten det här var upp, lyfte upp Göteborg och Company. Det viktiga är inte hur det ser ut, men i Göteborg samarbetar de ideella, samhället, företagen och liknande och man är Sveriges bästa destination när det gäller turism.
Nyckeln till det här är att man har haft tydliga mål, man har mätt det här årligen och kunnat se nyttan av de ideella, vad de har gjort och vad de kan tjäna på det här, vad företagen, byggföretagen och universitetet kan tjäna på det. Då har man hela tiden en analys årligen där man kan utvärdera det här och är också beredda att sätta resurser på det.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Samarbete är svenskarna mycket bättre på än vi. Jag tänker på sådana orter som t ex Mora, med hela Vasa-skidningen, det projektet. Det har vuxit kolossalt, det är inte bara skidningen idag, det är cykling och allt möjligt. Man sysselsätter massor av människor och det hindrar en utflyttning av ungdomar. Det är som sagt var det viktiga, men vem påtar sig det här uppdraget att få de här olika aktörerna att samarbeta? Det är det som är det viktiga, formen är av underordnad betydelse. Det håller jag med om, men det finns jättebra exempel på olika håll, bl a i Sverige.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Det intressanta när man hade olika nyckeltal och mättal för olika saker i samhället så var att byggföretagen, bankerna, försäkringsbolagen och i stort sett alla företag var beredda att stoppa in pengar och sponsorera de ideella föreningarna, som genomförde arrangemangen och också fick pengar över till sin egen verksamhet. Ser alla nyttan av det här, vilket det borde komma till på Åland, tror jag att möjligheterna skulle bli mycket större. Jag håller helt med resonemanget om samarbete, men hur ska vi komma? Jo, vi måste mäta nyttan av det här för alla parter. Det tror jag och vi har ett bra institut eller högskola, som kan göra det.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Ja, det skulle vara viktigt att få till stånd ett s.k. pilotprojekt, tidigare hette det försöksverksamhet, det har ändrat lite namn, men det betyder ju samma sak. Man skulle få åtminstone några aktörer att i någon form börja samarbeta och just under sådana kontrollerade former att man kan mäta resultat och se vad som händer. Jag tror säkert att inom det åländska näringslivet så finns det intresse att vara med om något sådant. Jag hoppas att landskapsregeringen initierar det.
Jag tycker att Team Åland låter väldigt intressant, men det har aldrig diskuterats här. Man har inte presenterat från landskapsregeringen vad man menar överhuvudtaget så det är lite svårt att veta vad det innebär. Jag tycker att det låter som ett sådant begrepp som går ut på att man ska samarbeta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Det ärende vi behandlar är benämnt ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål om turismutveckling och turistsatsning. När vi för en stund sedan hörde första undertecknaren var allt elände och misär, ingenting händer, det måste ju börja hända någonting. Nu när jag lyssnade på kollegan Barbro Sundback blev jag riktigt inspirerad av hennes positivism för så tänker jag. Till den lista av ideella entreprenörer och andra aktivister som förekommer så skulle jag egentligen inte behöva tillägga mer än hundägare. Nu senast i veckoslutet, ni kan ana vilka mängder, vilken positiv turistsatsning det var det som skedde i Eckerö. Vi kan ta jakt- och fiske och andra pojkaktiviteter, vi kan ta spontanturism, en mycket aktiv företeelse. Jag undrar därför bara lite smått här vad ledamot Sundback har på det här spörsmålet att göra?
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det här inlägget var fullt av elakheter. Det är ju så att vi ännu inte har fått någon turismstrategi. De hundutställningar som eventuellt vtm Gunnar Jansson deltar i har ju fortgått förutom landskapets insatser i åratal. De är väl bra i sig, men om det är nivån på vtm Gunnar Janssons turismprofil får vi väl konstatera det då.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Nej ämnet är för alldeles allvarligt för det. Vad jag ville säga var att jag ansluter mig till den positiva hållning ledamoten Sundback företrädde i sitt anförande jämfört med den som jag åtminstone hörde av första undertecknaren. Alltså turismen är den tredje största industrin i den globala handeln. Bara livsmedelsindustrin och den petrokemiska är större. Den är fortfarande den snabbast växande branschen i världshandeln så det är ingenting som jag undervärderar utan tvärtom. Jag vill slå ett slag för den spontana folkliga ideella aktiviteten vid sidan av den här.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tycker att den här mobbningen fortsätter sprida sig i liberalerna gentemot min partisyster. Får man inte ha kritiska åsikter mera i det här lagtinget? De facto har det ju inte hänt någonting. Vad är Team Åland som vtm Gunnar Jansson själv talar om här, är det spontana folkliga rörelser eller är det aktiviteter som ska vara hållbara och som driver det här samhället ekonomiskt framåt. Nehej, herr talman, sådana där von oben-attityder betackar vi oss för.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Nu blir det mera av samma sort, hörde jag ledamot Sundback säga. Det föranleder mig att kommentera det här med hundutställningar. Det är så att när man skapar turism så skapar man förutsättningar för spontana aktiviteter. Eckeröhallen är ett sådant exempel, om det är ett bra exempel eller inte. Det är väldigt bra för Eckerö för de får 50 000 euro i fastighetsskatt och hallen har stora möjligheter att tjäna den lokala turismen, den regionala turismen och turismen på svenska sidan. När man har åsikter är det inte frågan om mobbning, jag hoppas att lagtinget inte ska komma till att det bara är ett parti som ska få prata både i talarstolen och i bänken jämt och ständigt. Preppla och häckla brukar jag säga, det är väl också en mobbning, men det är en beskrivning hur det faktiskt är.
Herr talman! När det gäller turismen höll jag ett anförande igår, men jag måste erkänna att jag såg stora likheter med det som ltl Danne Sundman tog upp här tidigare och flera andra också. Det finns två sidor av turismen, det finns en debatt där det är negativt, problem, dålig standard, där ingenting händer, handlingsprogrammet följs inte. Det är den ena sidan, sedan har vi den andra sidan som försöker se på möjligheterna, vad kan vi göra. Det har kommit fram ganska mycket att man ska samla turismen, det är kvalitet, det är åtgärder som bör göras osv.
Jag vill ändå ta upp lite av bakgrunden till att vi faktiskt har en strategi som gäller 2003-2010. När den strategin skulle implementeras var det inte bara en strategi i allmänhet. Det fanns en grupp som hette Tursam, som 2005 hade kommit fram med åtta åtgärder, 24 påbörjade åtgärder och sedan några andra områden som kulturutskottet och näringsutskottet hade kommit fram med. Där fanns sjöfartspaket, KK-huset, dykturism, golf osv. De här åtgärderna hade en stor betydelse. Arbetet gick till så att man satte upp alla åtgärder som skulle genomföras och prickade av dem efterhand. Det här var en intern samordningsgrupp mellan alla avdelningar och också turistförbundet, som det hette på den tiden, posten, museet osv. Det här borde man ta lärdom av. Jag noterade idag att ledamot Jörgen Strand var aktiv i debatten. På den tiden lade han ner gruppen och skulle ha fem golfbanor eller vad det var. Där for strategin.
Lär av hur det går till när man bedriver politik. Det jag vill rekommendera minister Torbjörn Eliasson är att gå till de konkreta åtgärderna, samla avdelningar, samla aktörer och pricka av. Destinationsmarknadsföringen är en annan sak som jag inte är särskilt insatt i, men på den tiden hade man förberett lagstiftningen för dykturism, jaktturism, hade haft attitydkampanjer, gjort en profilering för turistförbundet, samlat idrottsanläggningar, golfklubben, KK-huset, sjöfartsmuseet osv. Ett 30-40 åtgärder som prickades av under åren 2004-2005, sedan blev det stopp. Ltl Jörgen Strand kan säkert lägga ut texten långt och mycket om det här. Hur många golfbanor blev det?
Herr talman! Om man nu försöker dra ihop debatten om vad vi faktiskt ska göra så en fråga som spörsmålet ställer är när landskapsregeringen avser att färdigställa turismstrategin. Nå, det vet vi ju, det är i mars. En konsult har anlitats, men det betyder inte att landskapsregeringen ingenting gör. Nu pågår ett budgetarbete, jag sade igår att jag vill se ordet dykturism, det var nog något annat också som jag ville se, men det har jag glömt.
Det som är det viktiga för Åland är att nu föra en diskussion, alla partier gemensamt helst, men åtminstone de som tror på turismen. Hur ska vi höja kvaliteten på vårt boende? Vi har haft en utveckling där man har satsat, på 50-talet, 60-talet, 70-talet på stugor, stugbyar, små hotell, större hotell, men där stannade den, på många av dem, inte alla och släpade efter. Det gäller att hitta lönsamheten i det, stimulera, men det gäller också att fundera på vad man ska göra för att det ska bli intressant att göra någonting.
Ser vi på de entreprenörer som finns inom turismen är det hundratalet personer som är självgående. Inte behöver de något stöd från landskapsregeringen. Ta nu t ex den stora entreprenören inom det här området, Anders Wiklöf. Behöver han stöd från landskapsregeringen? Nej han behöver diskussioner och dialog och gemensamma planer, men stödet söker man i affärsmöjligheterna. Det är som han brukar säga, det är business det handlar om. Och business har det blivit, alldeles förträffligt och kommer säkert att fortsätta. Det är där vi har nyckeln till det hela, att ge entreprenörerna möjlighet, att ge ideella krafter möjlighet, att ge enskilda personer möjlighet, då blir det turism. Vi har faktiskt turism.
Under den här debatten har jag tittat i mina papper. Är det noll och ingenting? Är det slut på turismen? Nej, som ledamot Janke Mattsson sade igår så på Gotland tittar de på Åland och ser hur vi gör. Vi har dubbelt flera övernattningar på Åland fortfarande jämfört med Gotland. Däremot har vi en negativ trend på den här standardsänkningen, men vi har en sådan enorm potential med vår trafik.
Det behöver byggas ut infrastruktur. Vi satsar 20 miljoner på KK-hus, vi satsar 10 miljoner på sjöfartskvarteret. Vi kan säga att allt det här tar tid. När började vi med KK-huset? Ledamot Gun Carlson vet mycket väl när sjöfartskvarteret började rulla för då var det en arkitekttävling, som hon ledde som ledamot i landskapsregeringen. När det skulle börja byggas såg man att det inte ens fanns avtal för ägandet osv. och det tog tid och det tog tid. Mycket är det den egna åländska amatörmässigheten som försenar saker och ting och bristen på samordning.
Det jag sammanfattningsvis vill säga är att man prioriterar kvaliteten. Kvalitet betyder att vi har kundgrupper, vi har segment som är unga familjer, som har bra ekonomi, det är äldre som far på konferens och seminarier och också vill ha fnl-aktiviteter, alltså flärd, njutning och lyx. Sport och golf är kanske ute, men det finns andra sporter. Det är pensionärer som har gott om pengar, som vi hörde igår. De reser oftast till varmare länder, det är dem väl unnat. Vi har all anledning att inte bara destinationsmarknadsföra utan det kanske är lite så som jag uppfattade från debatten igår, segmentering, vad är det för grupper som vi siktar in oss på som är viktiga.
Tar vi det som har hänt på senare år, utredningen Attraktiva Åland, jag ska inte nämna så mycket om den, men den ska ligga som grund för idéer. Det är lite väl mycket att gå tillbaka till de tider när landskapet säger att vi satsar på det och vi satsar på det och vi satsar. Landskapet ska satsa på att stimulera näringen och vi, alltså landskapet, satsar 1,5 miljon som går ut till olika marknadsföringsåtgärder. Jag tror t o m att jag ska ställa frågan direkt till minister Eliasson om han inte en gång har sagt att de här pengarna kunde användas mycket bättre genom att kanalisera dem till professionella marknadsförare. Om det inte är minister Eliasson som har sagt det så är det någon annan förnuftig person, om jag får uttrycka det så.
Herr talman! Kvalitet sade jag för det första, för det andra dykturism hade vi med i åtgärdsprogrammet i den liggande strategin, lagstiftningen, åtgärder, det finns olika platser. Det som har gjort att det hela stoppade upp 2008 är ekonomin i allmänhet som gör att man måste se om och prioritera. Det är en ganska svår sak. Nu är ekonomin på rätt väg enligt min mening och vi kan fortsätta att vara strama, men ändå hitta strategiska satsningar, dykturism.
Sedan har vi fortfarande det som ligger kvar sedan 19 december 2007 näringslivets frihetsdag, eller marknadsdagen, då man sade att landskapsregeringen hjälper till, men det är de privata aktörerna som ska dra det. Golfen är inte helt ute även om det är en pressad situation för golfbanor.
För det fjärde herr talman, vill jag ändå lyfta fram en av de lokala satsningar som har diskuterats och som också prioriterades i strategin och kom med i åtgärdsprogrammet, det är ett besökscenter i Bomarsund. I strategin skrev man att det skulle göra Bomarsundsområdet till en motor i satsningen på kulturturism, kring Bomarsund, kring Kastelholm, kring hela det här området. Det finns fortfarande kvar som en viktig strategi att bygga upp den regionala ekonomin, det gäller olika områden i skärgården.
När det gäller dykturismen har jag föreslagit att centrum skulle vara på Storklubb i Föglö, där det finns hamn, bryggor, utrustning och maskiner i gott skick. Det ligger precis på gränsen till ett av de finaste skärgårdsområdena som finns i hela världen, med vrak hur mycket som helst. Går man in på museets hemsida och tittar på vrakplatser så är det röda prickar överallt i det området. Där kunde man kombinera det med fiskeläger, sälsafari.
Herr talman! Som sagt ska jag kort upprepa punkterna man kan koncentrera sig på i budgeten. Kvalitetshöjning, hur det ska gå till, dykturism, golfen finns kvar, Bomarsunds besökscenter. När det gäller frågan om vem som ska satsa så ska landskapet hjälpa till, stimulera men inte igen ta över hela turistnäringen och föra in den till huset. Om Visit Åland är rätt organisation vet jag inte, fel namn är det åtminstone, det borde heta Ålands turistförbund tills man hittar något bättre. Tack!
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! När det gäller gamla strategin tycker jag att den var bra. Man kunde kruxa av det som var gjort och lägga det bakom sig. Vi gjorde också kontinuerliga utvärderingar av strategin och nästa som landskapsregeringen skulle göra var gjort i strategin.
När det gäller Tursam är det helt riktigt som ledamot Erland säger. Istället valde vi ett annat arbetssätt än att ha avdelningscheferna sittande i en grupp och titta på det här, vi jobbade mera via den person som var anställd på näringsavdelningen med de här frågorna. Jag tyckte att det var ett effektivare sätt. Vi strävade också efter att jobba närmare näringslivet för att implementera ytterligare de sista sakerna.
När det gäller antalet golfbanor är det lite orättvist när ledamot Erland säger att Jörgen Strand ville ha fem golfbanor. Jörgen Strand ville ha en hög kvalitativ golfbana. Däremot ändrade man i lagtingets utskott och gav landskapsregeringen i uppdrag att undersöka fler banor, Brändö och Föglö. Det gjorde vi, vi utvärderade, men vi föreslog en.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! När det gäller samordningen så är det helt ovedersägligt att det fungerade för det var aktörer utanför huset som kom och fick information, gjorde sitt specifika uppdrag och då kunde vi pricka av. Sedan blev det att det skulle in i förvaltningen, näringsavdelningen, igen efter det att ledamot Jörgen Strand aktivt hade bidragit till att en turistsekreterare, som höll i arbetet, först gick ner till halvtid och sedan var det förkylt med den saken.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag vill ändå hävda att vi genomförde de åtgärder som fanns i turismstrategin. Det finns en utvärdering på det. Sedan gällde det att ta nästa steg och det var att sätta igång Attraktiva Åland och revidera turismstrategin. Det jobbet fortgår fortfarande.
Det här med golfbanor, Jörgen Strand återigen ville ha en bana, men liberalerna och andra oppositionspartier skrev fast landskapsregeringen i lagtinget, vi måste jobba med tre stycken. Det får man inte glömma bort.
Det är historia, nu måste vi titta framåt, den utveckling som golffrågan har tagit nu är bra. Jag kompromissade för mycket med min ideologi i den frågan. Det kan jag gärna erkänna här idag och nu. Det är bra att utvecklingen har gått, aktören är med och ska betala och landskapet stöder med de program som finns.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Turismen handlar inte om Jörgen Strand, Bomarsunds center finns inte, dykturismen finns inte, KK- turismen behöver utvecklas mycket mer. Det finns massor att göra, massor blev ogjort. När liberalerna kom till landskapsregeringen var det så att golfbanor, hur många som helst, kanske inte, men däremot fanns det pengar i budgeten för en bana, men skillnaden var den att någon aktör måste ta hand om den. Det var långt på väg, men ännu hade det inte förverkligats. Vi får se vad det blir, men målsättningen är fortfarande klar och lagtingets målsättning blev det till slut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag vill ta fasta på det som vtm Gunnar Jansson tog upp i replik, men som ltl Olof Erland sjöng vidare på. Det gäller Eckeröhallen och hundutställningar. Hundutställning har blivit en tradition i Eckeröhallen och det var det första stora internationella evenemang som gjordes i hallen. Tidigare hade man haft hundutställningen på Idrottsplan i Mariehamn och vissa år ösregnade det och det blev en väldig flopp. Efter det här har man kunnat genomföra hundutställningar i Eckeröhallen med mycket gott resultat, med väldigt många besök, ca 2 500 besökare utifrån över den här helgen.
En spinoffeffekt på det här blev teleoperatörerna på Åland, som vi har glömt bort, som har en stor behållning av turismen. Det var nämligen så att första hundutställningen visade det sig att telefonerna inte fungerade i hallen. Det var tyvärr inte ÅMT utan Sonera som satte upp en slavsändare där och med tusen telefoner igång där kan ni tänka er vad de tjänade in på det.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det här låter som en bra liten fallstudie av turismen, hur det kan fungera. Det är så med Eckeröhallen att det har varit lönsamhetsproblem, men det finns också möjligheter, det ser vi ju. Personligen skulle jag vilja komma till en kattutställning, men efter gårdagens pudlar är det bara hunddiskussioner som gäller.
Turismen har massor med ben, det är ju en tusenfoting. Landskapsregeringen har inte någon anledning att gå tillbaka till gamla tider och sätta sig på den stackars tusenfotingen. Den söker sig sina vägar och landskapsregeringen bereder marken, stöder. Det gäller också Eckeröhallen. Det är naturligtvis så att evenemangsstöd finns, det finns stöd för PAF, Ö-spel och alla möjliga aktiviteter.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Inte mig emot, det gäller bara för kattägarna att organisera sig på samma sätt som hundägarna. Man behöver inte göra pudlar utan då får man göra katter, eller vad det heter. Som det efterfrågas i debatten gäller det bara att hitta på nya saker, inte behöver vi hitta på så mycket själva, vi har entreprenörer. Vi har en entreprenör i Eckerö som marknadsför sig väldigt mycket. Han har tagit fram orienteringskartor och det är någonting som inte finns över hela Åland, men kunde finnas. Där borde man kanske vara med från landskapsregeringen också, åtminstone att föra idén vidare. Orienteringen är ett specialgebit som vissa av oss sysslar med. Det är friluftsliv där vi har väldigt goda grunder för Åland både höst och vår att utnyttja naturen.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag håller med om det. En sak som jag noterade var att många vill se på allt möjligt. Vi kan se på oss själva, vi har väldigt mycket som vi ska utnyttja.
Det är ett problem som ledamot Mattsson kom in på, visst kan kattägarna organisera sig, men problemet är att det alltid är så svårt att organisera kattorna.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Eftersom ltl Olof Erland var sista talare och vi är ännu i en replikväxling gentemot ledamoten Strand måste vi än en gång få se en uppvisning av den här oerhört, obehagliga retoriken. Jag tycker att det här är en situation som vi bör ta till diskussion, kanske i talmanskonferensen. Inte kan det väl vara så att om man här i talarstolen ger uttryck för en verklighetsuppfattning där man lyfter fram problemställningar, som man upplever att är konkreta och helt verklighetsförankrade och lyfter upp utmaningar för oss, ska det kallas för eländighetsbeskrivning.
Om man dessutom har mage att kritisera landskapsregeringen och särskilt partierna där bakom och kommer med befogad kritik, t ex vad gäller den här näringspolitiken, som har bedrivits under den här regeringen, då kallas man för surdeg. Jag tycker att det här går för långt. Det är ett sätt att begränsa debatten, att försöka få tyst på kritiker här i salen och jag tycker att det är helt oacceptabelt. Vi har hört det gång på gång från ledamoten Olof Erland, vi börjar bli vana med den retoriken och den nivån, men jag måste säga att jag blir förvånad när vtm Gunnar Jansson börjar ta till sig samma system.
Det var nämligen så att jag igår höll ett anförande här. Kanske inte vtm Gunnar Jansson var på plats, men då talade jag också om alla goda förutsättningar som Åland har för att kunna ha en verkligt framgångsrik turistnäring, med goda kommunikationer, med den vackra naturen, med en skärgård som är världsunik, vi har hela berättelsen om självstyrelsen att berätta från stenåldern via Bomarsund och till champagnegaleasen. Allt vi behöver är en långsiktig, strategisk turismpolitik som är konsekvent och som lyfter fram och förstärker det som vi redan har och att vi klarar av att sälja det vidare.
Jag lyfte också upp många möjligheter, nya möjligheter som finns, nya målgrupper att rikta sig mot, t ex de som vill resa ekologiskt. Det finns områden som ökar starkt, främst bland unga kvinnor, det ökar också bland amerikaner och tyskar. Det finns i dagsläget internationella organisationer som särskilt jobbar med ekologisk turism. I Finland har vi inget sådant turistmål idag, jag tycker att Åland skulle bli ett.
Jag talade också om nya grupper i form av det som idag kallas WHOP, wealthy healthy older people – alltså allt ökande äldre befolkning, med god hälsa och god ekonomi, men som ställer höga krav på kvalitet och bekvämlighet. Åland kunde bli ett WHOP-paradis.
Jag talade också om den nya medelklassen i Ryssland, som nu vill resa, som nu har bil, som har möjlighet med de nya motorvägarna som kommer från St. Petersburg till Helsingfors, från Helsingfors till Åbo att komma över med färjorna och ta sig vidare till Åland och Sverige.
Jag vill hävda att jag har gjort mitt för att lyfta fram de styrkor som Åland har och alla möjligheter som finns, men jag är kritisk och jag kommer att fortsätta vara det. Landskapsregeringen har trots löften gång på gång på gång inte levererat en turismstrategi och därför har vi lämnat in det här spörsmålet.
En tredje sak som kom upp nu och som är viktigt att diskutera är tredje sektorn. Vi har från vårt partis sida lyft upp tredje sektorn, om hur oerhört viktig den är för vårt samhälle. Vi har lagt en motion om att man borde utreda närmare tredje sektorns betydelse för det sociala kapitalet, för trivsel och gemenskap och vad det betyder för att människor lever längre och mår bättre och tredje sektorns betydelse också för sysselsättningen och för ekonomin. Om man går vidare ur den diskussionen och siktar på turismen finns det i dagsläget många människor på Åland med goda kontakter till utövare av samma typ av intresse på andra orter. T ex en kör har många körer på andra orter som de har kontakt med och som också kommer till Åland på grund av de här kontakterna. De kommer under lågsäsong. Det handlar om åländska pensionärsföreningar, som bjuder in andra pensionärsföreningar. Det kommer stora grupper av människor och idrottslag som bjuder in andra idrottslag på turneringar. Allt detta är otroligt värdefullt och där borde man kanske i de här kulturanslagen särskilt uppmuntra till föreningars internationalisering och knytande av kontakter som kan bidra till detta.
Nåja, jag fick uppmaningen av lagtingsdirektören att igen upprepa mitt förslag till kläm som jag önskar föreslå och den skulle alltså lyda så här: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i budgeten för 2011 återkommer med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turismnäringen på Åland”. Det här är för att vi inte ska låta tiden gå igen när man redan nu vet vad som är angeläget. Vi har från vår sida sagt att det är dags för en kvalitetshöjning inom boendet, jag tror att det var för två-tre år sedan som vi lyfte upp det som ett sätt att stimulera ekonomin, man kan i en ekonomisk svacka gå ut med den typen av stimulans. Nu är det dags att rusta upp övernattningarna. Vi är eniga om att det behövs. T ex en sådan åtgärd kan jag tro att vi alla kan tycka att är angelägen och att man inte behöver vänta på en turismstrategi som ska processas och förankras innan man faktiskt skrider till verket.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Turismstrategin kommer i mars. Jag är också en av dem som sällar mig till den skaran som tror på marknadskrafter och marknadsekonomi. Turismstrategin som finns går ut i år, jag vill nämna sjöfartsmuséet, Bomarsund, en ny matta i Eckeröhallen, konstgräsmatta i Mariehamn, beredskap att stöda golfprojekt med 30 procent, Arkipedalo åt cykelturismprojekt i skärgården, utarrendera marker i Grelsby kungsgård och i Bomarsund, Ö-spel, Joel-opera, filminspelningar och PAF Open. Trots att vi försöker ger ledamot Gunell, som jag också uppfattar det, en nattsvart bild, men så är det inte i verkligheten, inte alls.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag har inte alls utmålat en nattsvart bild, absolut inte. Det är rena rama föreställningen som i så fall lever hos liberalerna. Jag har visat på vilka svagheter som finns och hur trenderna ser ut och vad jag har uppfattat andra talare här så är vi ganska eniga om att se dem. Nu ska man väl komma med den här turismstrategin. Det är vad vi alla har väntat på och vad vi alla vill ha. Återkom i budgeten för 2011, det är det som vi uppmanar. Det som jag sade tidigare kan ses som ett stöd för landskapsregeringen att agera vidare i de här frågorna.
Minister Katrin Sjögren
Herr talman! Det är inte oppositionen som har patent på invektiv när det gäller att debattera i salen. Att inkompetensförklara landskapsregeringen och att använda sig av politisk retorik är en del av det politiska spelet, men det är precis lika tillåtet för majoritetspartierna att använda sig av stark argumentation att ta till kraftuttryck att försvara den politik man står för. Det tycker jag att ltl Camilla Gunell också borde ta i beaktande och inte ha så fruktansvärt ömma tår när man ifrågasätter oppositionens argumentation. Ömma tår har ltl Camilla Gunell!
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jaa, vad ska man säga till det. Jag får lägga dem till alla andra vackra ord som jag har fått. Tack för de värmande orden, brukar landskapsregeringens tidigare finansminister, avlidne Lasse Wiklöf säga. Jag får säga detsamma, jag får lägga det till det övriga registret som jag har fått av det liberala partiet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag måste begära replik ånyo eftersom ledamot Gunell står och upprepar det hon sade i sitt första anförande idag att turismstrategin har varit länge efterlängtad trots att den var utlovad bara för mindre än ett år sedan. Säger man en sak tillräckligt många gånger och inte blir emotsagd blir det en sanning. Är det så att ledamoten Gunnel vill att det ska bli en sanning, att den här regeringen har lovat en turismstrategi 2008 när den inte ens hade blivit påbörjad? Den skulle revideras så att det fanns en ny turismstrategi när den gamla tar slut. Så brukar man göra, man brukar inte riva upp allt det gamla och göra något nytt. Därför måste jag replikera mot ledamoten Gunell, för det är också retorik att upprepa en lögn flera gånger. Blir man inte emotsagd blir lögnen en sanning.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag blir lite konfunderad här. Det är ju tidigare näringsminister Jan-Erik Mattsson som stått här och lovat att den här strategin ska komma. Var det första gången våren 2009 om jag minns rätt? (Från salen: Våren 2010). Sedan stod det att senast i maj 2010 skulle den komma. Ja, nu är vi i september 2010 och den har inte kommit, det var senast i maj 2010 den skulle komma. Nåja, det var historia, det är bakom oss, nu ska vi väl se framåt hoppas jag. Nu ska det anställas en konsult och sedan ska den väl komma någon gång.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Nu börjar sanningen ändå komma fram. Vid ordinarie budgetbehandling för snart ett år sedan sades det att på grund av att den projektanställda personen hade slutat före projektet var klart kunde vi inte leverera den i december såsom det var utlovat från början, däremot trodde vi att vi skulle kunna leverera den under vårvintern 2010. Av olika orsaker har den blivit ytterligare fördröjd. Jag tror att det är helt OK att en ny näringsminister får sätta sin hand på slutprodukten.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ni får göra vad ni vill bakom kulisserna vad gäller förvaltningen och ministrarna i landskapsregeringen. Dem ni har en skyldighet emot är alla människorna i vårt samhälle. Alla de entreprenörer, småföretagare, storföretagare och allihop som är i behov av den här strategin. Finland kommer med en ny strategi, europeiska unionen har en egen gemensam turismpolitik, på alla orter runtomkring oss skrivs de, de levereras och de förverkligas. På Åland behövs det också. Nu har mandatperioden gått utan att vi har sett den här ännu och det blir nästa regering som kommer att få förverkliga den.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Mycket kan vi vara eniga om, ledamot Camilla Gunell och jag, vi kommer inte ifrån att en del saker behöver göras, men jag tror att också ekonomin har satt sina spår i förverkligandet av vissa projekt för vi har haft en lågkonjunktur. Vidare vad beträffar klämmen, som ledamot Gunell har lämnat, anser jag att det är en självklarhet, det här kommer landskapsregeringen att åta sig och göra och kommer att göra utan en kläm.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, vi ska hoppas det, att det ska komma åtgärder i nästa budget. Det går inte att leva på gamla lagrar, vi måste framåt hela tiden. Det är så. Om ledamoten Dahl jobbar starkt bakom regeringen så kanske det är Bomarsundsprojektet som vi får se i nästa budget.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Turistnäringen på Åland tappade fart om man ser lite på de omkringliggande regionerna och därför kändes det ganska naturligt för mig att skriva på det här spörsmålet. När det gäller avsaknaden av en turismstrategi eller inte har det gått lite troll i det begreppet. Strategi är bra om man ska få till stånd ett helhetsgrepp, som landskapsregeringen i sitt svar skriver att man vill ha, men det är ändå företagarna, de konkreta åtgärderna, som skapar turistprodukten. Jag frågade igår när näringsminister Eliasson inledde debatten vad han ansåg den största utmaningen för turistnäringen var. Om jag kommer ihåg svaret rätt så var det att få turismstrategin klar så fort som möjligt, det är åtminstone den minnesbild jag har.
Jag ska återkomma helt kort till det som jag ser som ett stort bekymmer för turistnäringen på Åland. Tittar man lite på det svar som landskapsregeringen har levererat skriver man för det första att ”utgångspunkten för den åländska näringslivspolitiken är att Åland är en marknadsekonomi och det driver utvecklingen framåt”. Nå, det var en nyhet det då, att vi lever i en marknadsekonomi. Sedan säger man vidare att: ”en långsiktig förutsägbar politik är en grundläggande förutsättning för företagande” och det håller jag definitivt med om, men det saknas ganska långt idag. Det är oerhört knyckigt och näringspolitiken har inte varit speciellt aktiv under den regeringsperiod som vi är i nu, tyvärr. Det handlar främst om att ta ett helhetsgrepp, man pratar om gemensamma visioner, här har vi just turismstrategin, det är om den det handlar. Det har blivit lite mycket troll i debatten i varje fall.
Två saker som jag vill ta fasta på i landskapsregeringens svar är det som sägs i sista stycket ”för att utveckla affärerna i besöksnäringen krävs en tydlighet kring marknader och målgrupper”. Det är oerhört viktigt, man kan inte ha alla, man kan förstöra hur mycket pengar som helst på marknadsföring, om uttrycket tillåts, men det gäller också att man har någonting som man kan möta upp med, någonting som lockar till besök. Kanske det är där vi har den största utmaningen för den åländska turistnäringen. Det sägs så här: ”En förlängning av säsongen förutsätter att det finns ett utbud och tydliga anledningar för andra målgrupper att besöka Åland”. Tar vi fasta på det här, sportfisket som produkt är en mycket bra produkt när det gäller säsongförlängningen, golfen som ofta kommer fram, idrottsturismen. Det finns flera ben, men ändå om man vill ha orsaker att besöka Åland är det klipporna, det kan det vara, är det naturen, ja visst i vissa fall, är det den goda, billiga maten, eller vad kan det riktigt vara.
När man söker ett turistmål så är det väldigt många som tittar på vad det finns för utbud, vad det finns för aktiviteter. Det är det som jag ser som den största utmaningen för den åländska turistprodukten.
Jag har noterat att man marknadsför Mariehamn mot kryssningsfartyg. Om vi riktigt tänker efter, vad skulle kryssningsfartyg göra i Mariehamn. Vad gör man en kväll när alla butiker är stängda. Royal Caribbean Cruise Line är det största kryssningsrederiet som finns så tog förra sommaren över ett fartyg till Östersjön. Då hade jag faktiskt möjlighet att prata med dem som hade planerat rutterna, till vilka hamnar man skulle gå. Det var Riga, Tallinn och St. Petersburg som man valde i fjol. Helsingfors kom med i år.
Personen i fråga sade att man hade studerat Mariehamn, men man hade konstaterat att det inte fanns några aktiviteter, det fanns ingenting man kunde erbjuda passagerarna, det var det svar som kom därifrån. Sedan kan man säkert tycka att det var felaktigt och att det finns hur mycket som helst.
Under den korta huvudsäsongen finns det ett oerhört utbud, men igen, om vi pratar om att förlänga säsongen är det så att Åland på många sätt är stendött, butikerna är stängda på kvällarna. Varför är det så? Är de åländska företagarna lata eller vad beror det på? Det tror jag inte är svaret utan jag tror att svaret är det som man ofta får när man gör undersökningar, riktade till företagen. Vad upplever de som det största bekymret? Det är byråkratin, krångelsamhället. Man kan tro att det är skatterna, men det är byråkratin som ofta dyker upp.
Tar man Rock Off, detta älskade och hatade projekt, om man får säga så och Dennis Jansson, tror jag att det är väldigt, väldigt få som sätter sig i den situation som han sätter sig i år efter år efter år med svårigheter och osäkerheter och ett evinnerligt krångel. Det här är oerhört avskräckande. Det här tror jag att är det som avskräcker mest, förutom att börja jobba med den här typen av aktiviteter. Det här ser jag som en stor utmaning.
Vi måste kunna kommunicera utifrån politisk nivå och det måste bli betydligt enklare än vad det är idag att starta företag, till att skapa aktiviteter, att försöka locka turister. Det är det som är de största utmaningarna. Det vore intressant att höra hur de ser på det från landskapsregeringens sida. Det måste vara någonting som lockar till besök, det kan inte bara vara marknadsföring av sådant som egentligen inte finns, det finns bara i marknadsföringen, men inte i praktiken.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jag sade igår att den största utmaningen är att efter det vi har strategin klar, som vi gör tillsammans med företagen och organisationer, så är den stora utmaningen att verkligen implementera den så att den inte bara blir en hyllvärmare. Jag håller med ledamot Anders Eriksson det som han också anser som utmaningar. För det första nämnde han aktiviteterna, att det måste finnas aktiviteter när t ex ett kryssningsfartyg kommer hit eller att vi överhuvudtaget ska få dem att komma hit. När man jämför med stora huvudstäder som St. Petersburg, Stockholm, Helsingfors och Riga är det naturligtvis inte lika lätt att skapa allt det stora utbud som de har, men vi ska försöka. Tiden är ute, jag återkommer.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det som är huvudfåran i det jag ville säga är att man måste stimulera till företagande om vi ska få till stånd aktiviteter. Att stimulera till företagande kan man göra genom att förenkla, att stötta och framför allt att ha en långsiktig förutsägbar politik, som landskapsregeringen själv skriver. Jag brukar inte vilja nämna namn på enskilda personer, men just det namn jag nämnt är en offentlig person mer eller mindre, som jag vill ta som exempel.
Kan man verkligen prata om att det finns en långsiktig förutsägbar politik. Det är dagarna före aktiviteterna ska börja som man vet om man kan genomdriva dem eller inte. Det är klart att det här är det största avskräckande exemplet, men det här är ett avskräckande exempel som slår väldigt negativt mot många, många företagare som tänker att det här skulle jag aldrig utsätta mig för.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Det var lite dit jag tänkte komma fastän jag inte hann i min förra replik. Det är också jätteviktigt och det sade jag i mitt anförande igår, att företagen som ska bygga produkterna och sköta businessen har en stabil plattform som de kan lita på. Där är strategin ett verktyg. Ett annat är att ha så lite byråkrati och krångel som möjligt. Det arbetar den här regeringen också på.
Jag håller med ledamot Anders Eriksson också när det gällde konsten att utveckla businessen och affärerna. Det är viktigt när det gäller turismen alltså, att man klart definierar marknaderna och målgrupperna. Det kommer också att vara en viktig pusselbit i strategin. Där har vi, som jag nämnde igår, nya intressanta idéer, vi har våra huvudmarknader och dem fokuserar vi på, men vi ska också titta på nya, som t ex Ryssland och Tyskland.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag nämnde i mitt anförande att jag diskuterade med Royal Caribbean Cruise Line och det hänger ihop med att jag fick en möjlighet till det. Som lokalpatriot så vill jag alltid försöka föra fram Åland och Mariehamn. Jag blev förvånad när jag fick det svaret att man hade undersökt möjligheterna, man har sett vad det fanns för utbud, men det fanns inget tillräckligt utbud. Det är klart att man kan säga som näringsminister Eliasson att Mariehamn inte kan konkurrera med de stora städerna. Tittar vi på Riga och Tallinn, det är klart att de är större, men nog har Mariehamn haft ett helt annat försprång än vad dessa båda huvudstäder med sin historiska bakgrund har haft, så inte är det bara det som man kan peka på. Det finns en helt annan inställning till företagande. Om vi sedan pratar om det som ledamot Eliasson sade nyss, att man ska ha en pålitlig plattform, så finns det en hotellkedja som bl a började bygga upp sin verksamhet här på Åland utifrån att man hade den uppfattningen att det skulle komma en golfbana till, men tyvärr.
Talmannen
Replikväxlingen är avslutad.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag hade igår ett överlångt anförande i ärendet och vill därför bara ge lätta kompletteringar idag, men jag vill ändå få fram mina slutsatser efter 35 års arbete för turismens utveckling på olika poster. Jag har kanske lite bättre förståelse nu för den här landskapsregeringens, till stora delar, icke-politik avseende turism under de gångna tre åren. Det finns många andra förklaringar också, men efter att jag hörde ltl Olof Erlands synpunkter att allt är väl inom Ålands turism så förstår jag att man inte prioriterar det här området. Å andra sidan tycker jag att både tidigare och nuvarande näringsminister har sagt annat, visst finns det problem, men det finns också potential för en utveckling framöver.
Det som är viktigt är att vi frågar oss varför framgången har varit stor i Åre, varför har framgången varit stor i Göteborg, varför har framgången varit stor i Levi, varför har framgången varit stor i Pallas? Så här kan vi fortsätta när vi ser dem som har uppåtgående kurvor i sin turismövernattning mot den åländska, som lite går ner hela tiden. Vi har alltså blivit förbisprungna av åtskilliga destinationer i Norden under de senaste åren och det är ingen vits att vi pekar finger att det beror på den och den utan det här är vårt gemensamma ansvar. Särskilt när vi är medvetna om att vi inte har så många näringsgrenar att luta oss på här ute på Ålandsöarna, turismen är en sådan näringsgren som kan utvecklas.
Jag tror att den kan uppemot fördubbla sin landomsättning, faktiskt, om vi skulle på relativt kort tid, 20 år, använda oss av framgångskoncepten på de andra ställena, när vi själva inte har lyckats hitta de framgångskonstellationerna hittills. Då är det mycket frågan om att implementera de strategier som vi har.
Vi har haft jättefina strategier så länge som jag har varit med, ända sedan 70-talet, kanske redan på 60-talet. De har kommit med fyra-fem års mellanrum, de här fina strategierna, men vi får dem inte tillräckligt implementerade. Vi bygger något hus här och där, men inte så hemskt mycket annat. Jag har funderat jättemycket på det här, vad det beror på.
Jag var med i näringslivsutredningen, som Ålands investerings Ab och ÅTF var huvudmän för och Carin Holmqvist var ordförande. De ville använda mig som någon sorts konsult när jag hade slutat som politiker tillfälligt. Jag funderade hemskt mycket på det här, vad beror det på. Vi gjorde studiebesök på andra ställen och jag kom till att, och många andra har också kommit till att, man måste ha ett samarbete om de gemensamma målen i en organiserad form. Själva samarbetet hjälper inte, de gemensamma målen hjälper inte och den organiserade formen hjälper inte om man inte kombinerar de här tre.
Vi kom i utredningen till att Ålands turistförbund är en marknadsföringsorganisation och egentligen inte lämpad för att göra den här utvecklingen. Man hade inte använt sig av marknadsföringsorganisationer på de andra ställena för att utveckla turismen utan man hade skapat nya organisationer mellan de företag som skulle delta i utvecklingen och samhället. Vi konstaterade i den här utredningen att turistförbundet ändå är den organisation där alla är med utom några stora aktörer såsom bankerna, försäkringsbolagen och några till, men i stort sett var alla med.
Satsa istället på det som finns och utveckla det och därför föreslogs att turistförbundet skulle få tre divisioner, alltså tre enheter med ansvar för utvecklingen. Idag har de bara en division och de fortsätter att ha bara en division och det är ansvaret för marknadsföringen. Det skulle fortsätta i och för sig, men man behöver inte så många personer som man använder idag. Sedan skulle man bli en kvalitetsutvecklingsdivision, det här med logi och annan kvalitet i landskapets produkt. Det var den andra divisionen och den tredje divisionen var den här aktivitets- och evenemangsdivisionen, som närmast är ett samarbetsorgan för alla de som sysslar med och som kan syssla med aktivitets- och evenemangsutveckling i landskapet.
I gruppen tyckte vi, emot ÅTF:s tjänstemannauppfattning, att man skulle klara sig med den stat och 12 personer som man hade, men man måste göra den här omorganisationen. Då skulle man slippa göra det som man t ex gjorde i Göteborg, att skapa en ny organisation där alla företag och samhället ingick. Nu har det gått två år och det har inte hänt något inom f d ÅTF. Då måste vi fråga oss om vi alla fall måste skapa en separat organisation för det inom näringslivet främst, naturligtvis. Jag talar hela tiden såsom man skall när det gäller näringslivsutveckling, att det är näringslivet som ska driva fram utvecklingen, men man ska göra det tillsammans med särskilt landskapregeringen.
Det brådskar att få det här på plats och det har inte gjorts hittills och det bör göras nu. Det andra som vi diskuterade var att hur man inom landskapsregeringen borde organisera turismen för att stötta upp arbetet, precis som man gör i andra näringar förutom sjöfarten. Vi kom till att man här med befintlig personal genom förändring av arbetsuppgifterna skulle behöva en heltidsanställd turistadministratör för att åtminstone över en kortare period se till att man får det här gjort som ska göras inom landskapsregeringen gentemot näringslivet.
Det andra var att det var viktigt eftersom i stort sett varje avdelning inom landskapsregeringen har med turismens infrastruktur att göra. Koordineringen mellan avdelningen borde man få att fungera och då borde man alltså ha en samordningsadministratör. Det var konkreta förslag, man hade tittat noga på hur det var ordnat på de här orterna, där man hade haft framgång av sin turismvolym och turismens avkastning osv. och försökte hitta en modell för hur det skulle göras här på Åland.
Jag är hemskt ledsen för att det här inte har kommit vidare. Det kan säkert finnas andra modeller också, men man kan alltså inte låta bli att skapa samarbete och gemensamma mål i organiserad form, annars kommer man inte vidare. Det här är inte frågan om pengar i landskapets budget heller utan det är frågan om en koordineringsuppgift och där är vi politiker viktiga.
Herr talman! Även det här blev lite för långt, jag har svårt att förklara det jag vill förklara tydligen med några få ord. Jag vill avsluta med att säga att jag stöder klämmen som ltl Camilla Gunell har lagt fram och jag gläder mig åt ltl Ulla-Britt Dahls inlägg i en replik att det är en självklarhet att landskapsregeringen i budgeten för 2011 gör just det som står i klämmen. Det tackar jag för, då blir det lättare för oss i lagtinget att stöda lagförslaget.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Intressant det som ledamot Roger Jansson sade om organisation och gemensamt mål och samarbetsform, forum eller hur han sade. När det gäller implementeringen är vi också överens, det är den vi har haft svårigheter med. Ledamot Jansson berättade också att det har funnits idéer, precis som jag sade igår. Han pratade om 70-talet, men vi kan gå ända tillbaka till 60-talet. På 60-talet fanns en idé om att bygga ett golfcentrum, det är första gången jag nämner ordet golf i den här debatten, i Kastelholm, där man tillsammans med banan skulle ha ett hotell och boende. Precis det som vi tycker att är så viktigt idag. Det visar att vi inte har saknat idéer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Första delen av ledamot Roger Jansson tal idag skulle jag vilja bara kommentera med: Bra talat! Det är den här inställningen vi behöver ha i hela lagtinget för att komma vidare. I övrigt tycker jag att de exempel på behov, åtgärder, tankar och funderingar som har funnits är bra att redogöra för. När man tar fasta på ordet samarbete hamnar man på ett krux som man har försökt lösa under många år och det är att hitta en gemensam bokningsportal för Åland. Den finns fortfarande inte på internet. Här skulle det fordras lite kraftansträngningar. Vi har ett bokningssystem, som det kallas, för skärgårdstrafiken, som inte är något bra exempel på vad landskapsregeringen har åstadkommit. Kanske det skulle vara dags att lyfta frågan på bordet som ett samarbetsprojekt för alla turistiska aktörer.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Inget nytt under solen, det där var också ett tydligt förslag som fanns i Attraktiva Ålands utredning. Personligen började jag jobba med det som lantråd 1995. Jag insåg att det här var absolut nödvändigt eftersom vi hade massor med logi som låg utanför försäljningslokalerna. Försäljningslokalerna satt på en betydande logi även under högsäsongen, juli, som inte kunde säljas av andra och som ofta blev osålt. Därför borde man skapa ett eget system. När jag blev näringsminister i början av 2000-talet försökte vi förverkliga det konkret. Vi hade det ena stora, röda rederiet med, men det visade sig att det andra rederiet nyligen hade skapat sitt eget nya system och då ville de inte vara med i det här. Nu har jag förstått att det igen finns en beredskap att diskutera detta. Här tar det väl 15-20 år igen sedan att göra det som andra har gjort för länge, länge sedan.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Av någon anledning råkar jag ha varit med och sett det här. Problemet 1995 var att den datorkapacitet som då krävdes fanns inte i var mans dator. Det finns den idag. Jag tror inte att det behöver ta 15 år idag. Jag har själv bevistat ett stort evenemang i USA som heter Sturgis. När man går in på Sturgis hemsida, som kunde vara Åland som brand, kan man göra allt från den hemsidan. Alla som är intresserade av att tjäna pengar på Sturgis, i vårt fall Åland, skulle vilja ha sin länk där. Man kommer in där och så är allting bokningsbart. Det är bara att gå in och titta så ser alla. Det här kostar inte som det var på den tiden, den första gången 1995-96, då skulle var och en vara tvungen att köpa en dator för 20 000 visserligen mark, men det var en hiskelig summa för varje kund då.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är skojigt att vara nostalgisk ibland också. Det första färdiga bokningssystemet för en region som kom i Norden tror jag att var 1997 i Halland. Vi tittade på det 1997 och tänkte att det skulle vara jättefint om vi kunde få det på Åland också, men vi har inte något sådant system. På den här punkten har vi misslyckats med turismens utveckling. Hade man fått alla de här tomma bäddarna bokade, genom att ha ett gemensamt system, det gäller inte bara bäddarna utan också aktiviteter osv. , men nu bäddarna, hade lönsamheten i den åländska turismen varje år varit betydligt bättre än vad det nu har varit. Det är rena pengar hem till företaget när vi får en tom bädd såld.
Talmannen
Replikväxlingarna är därmed avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det är lite smått roande att se hur reaktionerna från majoritetsblocket är olika på samma resonemang, beroende på vem det kommer ifrån. När en ledamot talar om att vi måste rycka upp oss, är det inte bra, när en annan säger att vi halkar efter, då är det bra osv. osv. Det är en ganska tydlig skillnad. Strunt i det, vi är överens med ledamot Roger Jansson och vi är glada för att hans åsikter får respekt här i salen. Vi är väldigt glada för att han stöder ledamot Gunells kläm.
Det är värdefullt att lyssna på alla inlägg, särskilt på ledamot Roger Jansson eftersom han har mycket praktisk erfarenhet och kunnande av den här branschen. Att ha någon som samordnar branschens intressen inom förvaltningen skulle vara bra, en central nyckelfigur. Kring den personen borde det kanske finnas något organ, som har förgreningar ut till de olika aktörerna. Det kan säkert organiseras på många olika sätt. Det är som om det skönjes någonting av det här Team Åland i regeringens handlingsprogram, någon måste ju någon gång ha haft en tanke bakom det här begreppet. Vad är det som avses med det? Jag tycker att det låter som om det var något positivt, någon sorts samarbetsorgan.
Åland har entreprenörer, Åland har människor som kan, Åland har charm, ålänningarna är mycket bra på besöksnäring, men det finns samtidigt något, om det är gammal bypolitik eller avund, att man inte ska tillåta att någon annan får någonting som man själv inte kan få. Något slags grundläggande misstro mot andra. Jag tror att det skulle vara viktigt att få bort den traditionen. Det kan vi lära oss från andra håll, speciellt från Sverige, från små orter där man samarbetar kring de här projekten och aktiviteterna som är jätte, jättestora.
Jag har själv deltagit i både Tjejvasan och Tjejvättern, alltså det här cykelloppet runt Vättern. Det pågår ju flera veckor och det är en enorm industri runt om, försäljare av cykelbyxor och grejer av alla de slag. Den typen av aktivitet har vi inte här.
Vad betyder Team Åland? Jag drar väl på mig en massa avsky nu om jag frågar vad som händer med det. Har det varit med i någon budget? Har det formulerats vad det ska gå ut på? Vad är syftet med det? Finns det någon från regeringsblocket som kan förklara det skulle jag vara tacksam. Jag tycker som sagt att det låter riktigt positivt. Tack!
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jo, ledamot Sundback, jag är tacksam för att ledamoten lyfte fram Team Åland som en positiv sak. Jag är lite pappa till tanken bakom det. Tanken var att man egentligen skulle upprepa det som Göteborg & co hade åstadkommit, men vi insåg att vi inte kan göra Åland & co, det klingar inte bra. Team Åland tycker vi att skulle vara drömmen. Jag sade i tidigare replik att grejen att skapa brandet Åland, när du klickar på det ska alla som finns underliggande vara med och skapa ett team för att göra Åland attraktivt. Du ska kunna se allt vad du vill göra, du ska kunna boka din resa själv, man ska kunna få sina bäddar fyllda, butikerna fyllda osv. Det var en sådan tanke. Den har inte kommit i hamn ännu så det är också en utmaning för regeringens vidare arbete, men även för kommande regeringar. Det är precis det som ledamoten pekar på, att få samarbetet till stånd, det är lite bypolitik som ska övervinnas.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det låter väldigt bra det där, men det kanske kan komma som en budgetskrivning 2011, att vi skulle få någonting konkret i gång under den här perioden. Sedan får väl de långsiktiga målen komma i den här strategin. Någonting skulle man gärna hoppas på så att det inte går som skärgårdens bokningssystem. Det är väl fortfarande ett mysterium hur man bokar det. Det skulle vara någonting som verkligen är tillgängligt på nätet och lättillgängligt.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag tycker att det låter som en bra idé. Nästa diskussion om turismen och framtiden 2011 blir i samband med budgeten för 2011. Vi har ju alla möjligheter att påverka den i lagtinget. Jag ser fram emot den och naturligtvis turismstrategin, som också kommer så vi får ytterligare en ny situation där vi kan diskutera det här mera ingående.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Vi har ju lite motstånd mot utrednings- och konsultbranschen, som många politiker utnyttjar när man kanske inte själv riktigt vet vad man vill. Det skulle vara ett ypperligt tillfälle för lagtinget och regeringen att slå fast en gemensam målsättning för turismstrategin i budgeten, att man inte sedan kommer med de målsättningarna utan att strategin skulle syssla just med hur man ska organisera, implementera, ekonomiska resurser och så. Det är ju det som också turistministern här har sagt om och om igen. Implementeringen är den svåra delen, samarbetet är sedan där som man skulle lägga nya resurser idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson
Herr talman! Som jag sade igår såg jag fram emot en givande debatt och det tycker jag att vi har haft här. Till ledamot Barbro Sundback vill jag säga att från regeringsbänkens sida så respekterar vi faktiskt allas åsikter. Vi har gjort många anteckningar. Det här kommer också att bli pusselbitar i det strategiarbete som ska göras nu. Varför man inte kan säga så mycket om strategin nu är att vi har tagit steget till slutfasen, tagit in näringslivet och Visit Åland, branschen. Nu får de vara med.
Jag vill också säga avslutningsvis, den här resurspersonen som vi har köpt in för 46 000 euro, handlar inte om marknadsföring utan det handlar om att ta fram strategin, titta på produkten, allt det som har räknats upp, jag behöver inte räkna upp det på nytt, och att vara med i implementeringsfasen. Vi börjar den 7 oktober, som jag sade igår, och då sätter man igång med intervjuer. Man kommer att intervjua nyckelpersoner och där finns allt med från offentliga sektorn, självklart landskapsregeringen, staden och andra kommuner, från besöksnäringen, hotell, rederier, restauratörer, attraktioner, sevärdheter, näringsliv, tongivande företag, detaljhandelsföretag, fastighetsägare, kultur, fritidslivet alla kommer man att ta kontakt med. Det här är ett sätt att få med alla i processen så att vi ska kunna vara med i samma båt och ro åt samma håll sedan när vi har den klar i mars om ett halvt år. Det är viktigt att komma ihåg, det är det som vi har konsulten för. Det är ett företag som är van med den här typen av processer. Det är ett processarbete och man behöver ha erfarenhet av det för att kunna utföra det. Jag anser att det är väl satsade pengar. Det anser också turismbranschen.
Jag får tacka för en givande debatt, tack herr talman!
Olof Erland
Herr talman! Det har kommit fram nu och då att formen av turismförverkligandet genom det som tidigare var turistföreningen, sedan blev Ålands turistförbund 1988-89, är det som nu kallas Visit Åland. Nu har jag inte siffrorna exakt, men man kan säga att det är ungefär en och en halv miljon som går åt till det.
När organisationen bildades var mitt förslag att man skulle ha en ledningsgrupp där man samordnade näringen och landskapet. Tanken med turistförbundet var att samla hela näringen. Det har visat sig problematiskt när vi har två-tre stora aktörer och sedan en massa små. T ex östra skärgården säger ofta att de är förfördelade i det här arbetet. Om det är rätt eller fel vet jag inte. Det är i varje fall dags att se över formen. Jag frågade minister Eliasson om professionaliteten i marknadsföringen. Jag var ute här så det är möjligt att han har svarat, men det är en mycket relevant fråga. Har vi en och en halv miljon i pengar, kanske vi behöver pruta på en del. Hur ska vi använda dem på ett effektivt sätt?
Landskapsregeringen har en koordinerande roll. Man går in i väldigt många evenemang och går in som sponsorer. Det är flera olika evenemang året runt där man dels har finansiella stöd, men också sponsorstöd och också andra former av mer eller mindre aktivt stöd. Frågan är om man ska göra det till en ny organisation, ska det föras in i Visit Åland eller ska det vara någon form av samarbetsorganisation. Jag tror på det här med samarbetsorganisation som koordinerar året-runt-evenemang. Det finns också evenemangskalendern och liknande. Där finns en viktig sak.
Vad konsulten kommer att åstadkomma återstår att se. Inom parentes vill jag nämna att vad förra konsulten gjorde och inte gjorde kan jag inte ta ställning till, men det är viktigt att komma ihåg när man anlitar en konsult att man måste ha etapper när de levererar. Jag har varit med om det tidigare, när konsulter har varit verksamma, men inte levererat. Vad gör man sedan? Konsulten slår ut med händerna och säger att vi har tagit betalt för processen, men vi har inte tagit betalt för produkten. Jag utgår från att landskapsregeringen har torrt på fötterna.
Herr talman! Jag vill för min del klargöra ett par saker eftersom jag tyckte att anklagelserna, om hur obehaglig jag var, var ganska grova. Jag vill hänvisa till det stenografiska protokollet, det finns två tillfällen när ordet surdeg användes. Det första var i november 2001 och det andra var i november 2009. Båda gånger var det ledamot Barbro Sundback och den andra gången var det riktat mot mig och jag sade, herr talman, det här är inte bra för debatten, men jag tycker att det är bättre än att jag skriver en skrivelse till talmannen: ”När det gäller surdeg får jag tacka för de värmande orden”. Jag känner igen dem från idag, men det här var från 2009. ”Surdeg är någonting fantastiskt, jag är lite inne på jordbruket här. Det innehåller fina ingredienser, det ska prepareras, knådas och bakas. Sedan blir det någonting fint, bröd som är helt hälsosamt. Surdegen är samhällets embryo till bröd och liv om man uttrycker sig på det sättet”.
Talmannen
Månne det inte räcker så här.
Herr talman! Så var det med eländesbeskrivningar som jag sade att om de blir stora och många blir det en surdeg och det är ju bra i slutändan.
Herr talman! I slutändan får jag upprepa mina fyra punkter. Kvalitetsturism, dykturism, golfen finns kvar och den fjärde punkten var det här med Bomarsunds besökscenter som vi tycker att ska fullföljas eftersom det nästan är planerat ända in i slutet. Där har vi ekonomiska realiteter som har gjort att man har pausat. Tack, herr talman!
Ltl Anders Englund
Herr talman! Jag hade inte möjlighet att ta del av debatten igår och jag hade kanske inte meningen att lägga mig i den heller, men i mångt och mycket har det varit en bra diskussion om turismen. Det är en oerhört viktig näring för landskapet och för hela Åland och speciellt i det här sammanhanget när man har diskuterat den landbaserade turismen. Här finns det säkert många frågor som man behöver fortsätta att diskutera, hur vi på bästa möjliga sätt kan utnyttja alla de som besöker Åland och kommer till de åländska hamnarna. Hur kan vi få ut dem över hela landskapet?
Jag var, faktiskt måste jag säga, imponerad och jag vill ge beröm åt ltl Roger Jansson. Han hade ett bra anförande. Han sade också att han inte ville anklaga någon speciellt om vi tittar bakåt i tiden utan vi måste titta framåt i det här sammanhanget. Det är bra, vi har alla ett ansvar precis som Roger sade.
Jag kommer personligen att stöda klämmen som är lagd. Den är bra, den går i den riktningen som både regeringen och hela lagtinget egentligen förutsättes att jobba. Jag ser fram emot den debatt som kommer i lagtinget när budgeten för 2011 ska diskuteras och att vi får upp frågorna på bordet då också. Och just med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turistnäringen på Åland. Det är viktigt.
Talmannen
Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Under överläggningen har ltl Camilla Gunell understödd av ltl Roger Jansson lagt följande förslag till hemställan:
”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i budgeten för 2011 återkommer med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turismnäringen på Åland”.
Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigaste följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum i morgon den 30 september. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 30.9.2010.
Enda behandling
14 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)
Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Finansutskottet har behandlat förslaget till andra tilläggsbudget. Det var en debatt i lagtinget med en del vägledning för utskottet att jobba utifrån. Betänkandet är inte särskilt långt, när vi kom till behandling visade det sig inte vara så många frågor som behövde nämnas. Enligt landskapsregeringens förslag kommer det budgeterade beloppet för 2010 att vara 306 191 000 euro och det föreslår finansutskottet ingen ändring av. Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget antas med beaktande av utskottets motiveringar och ändringsförslag i betänkandet och den bifogade finansmotionen föreslås förkastad.
Till detaljmotiveringarna. Under kansliavdelningens förvaltningsområde hörde utskottet ett antal personer när det gällde Fastighets Ab Godby Center och fick en mycket klar bild av hur förhållandena är i denna fastighet. Utskottet tillstyrker försäljningen av aktierna, men vill peka på behovet av att trygga ÅHS verksamhet i regionen och i fastigheten samt polisens utrymmesbehov på samma plats. Det ska vara helt klarlagt hur det fungerar när försäljningen är klar.
Sedan skatter och avgifter av skattenatur, inkomster och lån, finansiella poster. Finansutskottet har noterat att grunden för avräkningsbeloppet inte har förändrats trots att det har påtalats och att utskottet framhåller att grunderna enligt 47 § självstyrelselagen torde föreligga för att en justering ska ske, så vi uppmanar landskapsregeringen att fortsätta det väldigt viktiga arbetet. Vi har erfarit att det fordras lagstiftningsåtgärder, gemensamma såväl för lagting, landskapsregering som riksdag och regering i riket. Dock inte sådana lagstiftningsåtgärder som fordrar att stå över mellan två val, godkännas av två olika regeringar och riksdagar utan de är vanliga lagar.
När vi kommer till kansliavdelningens utgifter så kommer vi till landskapets alarmcentral. Det framfördes åsikter om att det sedan tidigare fanns reserverade medel så det som angavs i budgeten skulle inte behövas. Det fanns medel sedan tidigare, men dessa är reserverade, öronmärkta för särskilda behov. Därför bör detta anslag upptas och godkännas.
Under utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde, allmän förvaltning, utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola framfördes åsikter att planeringspersonen inte skulle behöva ha några extra pengar utan det skulle gå att få fram under ordinarie budgetmoment, men så är det inte. Det är också väldigt viktigt att den här personen rekryteras och kan komma igång med det förberedande arbetet för att gymnasiereformen, som är på god väg att bli klar, kan starta upp och få sin verksamhet tryggad så snart som möjligt.
När det gäller vuxenutbildningen, nätpedagogik och validering stod det i budgeten att anslaget var ett s.k. VR-anslag som förföll i samband med bokslutet för 2009. Det konstaterades att anslaget behövs för att fullfölja projektet i synnerhet för projektet validering. Nu har valideringen varit ett engångsprojekt, ett projekt som har löpt under ett antal år, det får en lagstatus efter att gymnasielagen implementeras. Det är särskilt viktigt att det här genomförs.
När det gäller museibyrån och det s.k. champagnevraket har vi tagit del både i debatten här och i utskottet om hur stor den här skatten kan bedömas vara. Det är tydligen ett av de största fynd som kanske någonsin har gjorts. Det finns vrak som man fortfarande håller på och bärgar, som antagligen är större i omfattning och där kostnaderna är mångdubbelt större. Det man ifrågasatte var att det var för lite text och det håller vi med om. Nu har vi byggt ut texten lite grann, men det finns åsikter om att det skulle finnas mer.
För utskottet ber vi ändå att regeringen återkommer med kommersialiseringsrapporten, ettdera i budget eller på annat sätt i lagtinget, hur man går vidare. Det som också ifrågasattes var hur mycket pengar utöver 113 000 euro som har använts. Det angavs att det var 80 000 som har tagits från andra anslag för undersökande verksamhet och det är den budget som hittills gäller, dvs. 193 000 euro totalt.
När vi sedan kommer till näringsavdelningens förvaltningsområde, främjande av lantbruket tillstyrker utskottet 150 000 som äskats som tillägg för finansieringen av avbytarverksamheten under året. Utskottet har också behandlat den finansmotion som hade tillfogats och föreslår att den förkastas.
Utskottet konstaterar att finansutskottet har erfarit att landskapsregeringen har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen för det åländska livsmedelsklustret. En konsekvensbedömning av djurhållningen bör göras för att kunna dimensionera avbytarservicens nivå. Det här får vi återkomma till i lagtinget, dvs. i samband med ordinarie budget har aviserats en ändring i avbytarservicen. Vi kommer också att få ta del av hur stor den finansieringsandel blir som landskapet ikläder sig.
Det här är ändock ett steg i att skapa en förståelse för de olika behoven. Utskottet kunde konstatera, efter hörande, att ett antal gårdar, ca 20-25, med besättningar på 20-25 djurenheter idag, är dem som närmast ligger i farozonen om man gör en drastisk förändring med omedelbar verkan. Det här skulle inte medföra att man klarade av att genomföra den generationsväxling och den strukturomvandling som behövs, alltså att skapa större enheter, om det är det man vill.
Till finansmotionens behandling, ja, jag kan kommentera den redan nu, har ledamoten Gunell skrivit en reservation. Till skillnad från landskapsregeringen, som har en helhet av djurhållningen där även hästar och får och andra djur ingår, så vill socialdemokraterna i sin motion, företrädda av ledamot Gunell, i utskottet att det bara skulle vara mjölkproducenterna, som skulle erhålla avbytarstöd, men med den målsättningen att det ska fasas ut. Det har inte landskapsregeringen sagt. I landskapsregeringens program står det att vi ska ha en välfungerande avbytarservice.
Sedan går vi till trafikavdelningens förvaltningsområde, sjötrafiken. Där har vi erhållit en specifikation över vad momentets 730 000 ska användas för och har använts till. Var och en kan läsa specifikationen på sidan tre. De fyra första summorna i specifikationen är det ingen som har ifrågasatt, det här är summor som har uppstått, som extraordinära saker som inte kunde förutses.
Däremot, summan om 243 000 där det står att det är uteblivna beslut om ändringar av turlistor, har vi konstaterat att det även handlar om delupphandlingar som inte har varit framgångsrika, som har gjort att man inte har kommit framåt med de sparförslag som finns i ordinarie budget, i den röda boken. Landskapsregeringen ska fortsätta i den riktningen, men utskottet pekar på ytterligare behov att intensifiera inbesparingarna.
I det kortruttsmeddelande som har aviserats bör man ta fram och beakta den ekonomiska situation, som vi befinner oss i och komma med lösningar som beaktar även detta. Även när det gäller driftsmodeller som bolagisering och externt management för driften. Där kan man ta större delar eller allt i sin helhet. Det ska vara fullt möjligt och det har vi inte ändrat från ordinarie budget, det som landskapsregeringen tidigare kanske har sagt. Det här öppnar upp så att man kan titta på det här utifrån ett större perspektiv. Vi presenterar ett exempel där man t ex i England, trafiken från Glasgow till flera öar ute i irländska eller skotska sjön, har privatiserats där det finns fullständigt management från privata bolag. Det finns också flera intressenter som vill sköta det här. Jag tar bara mig själv som exempel, när jag jobbade till sjöss på 70-talet så skötte rederierna sin personal helt själv. All personal var rederianställd. Idag finns det nästan inget rederi som går ute på de stora haven, de flesta kör med management.
I anskaffning av fartyg och färjor, 48 20 70, anhåller landskapsregeringen om 60 000 för att klara av Skarvens garantidockning. Utskottet har erfarit att alla utom en av underentreprenörerna sannolikt kommer att stå för sina kostnader. Det förstår man, de vill väl fortsättningsvis vara underentreprenör till Ålands landskapsregering eller den som driver dess fartyg. Det förstår vi. Där kommer antagligen inte hela beloppet att åtgå, däremot en del.
Till detta har det också bifogats en reservation från ledamoten Danne Sundman, där man önskar att landskapsregeringen tar kontakt med finansiären till varvsverksamheten och direkt ber honom betala det här. Det här har utskottet inte tagit ställning till. Det får ledamoten Sundman själv kommentera.
Kostnader för väghållning. Summan om 240 000 har utskottet konstaterat att man redan i mars torde ha känt till merkostnaden och av den orsaken skulle den ha varit med i första tilläggsbudgeten för året. Hade den varit med där och kunnat diskuteras då hade möjligheterna att kompensera budgeten genom inbesparingar på andra åtgärder inom vägunderhållet varit betydligt större. Det rör sig dock bara om ca 10 procent av det budgeterade beloppet. I det här sena skedet av året när vi har tre månader kvar, torde majoriteten i utskottet bedömt att man inte kan göra en sådan här stor inbesparing, men en inbesparing måste göras.
Här placerade utskottet in ett utdrag ur ett tidigare budgetdokument från betänkandet nr 1/2008-2009 som börjar med: ”Det är viktigt med sträng budgetdisciplin”. Vi hade en diskussion huruvida det här skulle ha varit placerats under allmänna motiveringen. På grund av det jag tidigare anförde just på det här momentet, hade man kunnat klara den här inbesparingen om man hade kommit med tilläggsbudgeten till lagtinget tidigare. Alla i utskottet var eniga om att påpekandet av en sträng budgetdisciplin skulle finnas med och den placerades här. Till det här har ledamöterna Gunell och Sundman reserverat sig. Det jag vill stryka under är det här momentet, minska det med 240 000 och därav en reservation i ärendet. Tack, herr talman!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! I remissdebatten anförde vi kritik till landskapsregeringens misslyckade budgethantering på trafikavdelningen. En dryg miljon har de misslyckats med att spara. Jämför det med att ÅHS lyckades spara mycket mer än det. Det skulle vara intressant att veta hur utskottets majoritet har resonerat när de har kommit med de skrivningar i sitt utskottsbetänkande, som man har gjort under de här nämnda momenten.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Utskottet har inte känt till överskridningarna förrän i detta sena skede, jag hade förklaringar till vari förseningarna består. 730 000 anser jag att är ett problem, att man inte har lyckats göra de tidtabellsinbesparingar och inte lyckats med de privatiseringar med de förväntade besparingar, som finns aviserade i den röda boken, som vi har kallat budgetkrian.
I vägunderhållsmomentet anser vi att när man har tre månader kvar på året bör man kunna spara, men dock inte 240 000 och då lämnade vi budgetmomentet orört.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! Nu var det ju så att inbesparingsförslagen var aviserade i ordinarie budget. Kan man då med det här resonemanget tolka det så att förslagen inte var förankrade utan de var bara tillhöftade för att man skulle klara en viss summa. De vara inte förankrade, de var inte genomförbara utan de var helt enkelt en chimär för att egentligen lura lagtinget för att vi skulle tro att man skulle kunna göra den här inbesparingen. Det är det här som jag har anfört tidigare och jag måste säga det igen. Det är särskilt smärtsamt att se att vissa verksamheter har lyckats med det här och det har varit svårt medan andra verksamheter, avdelningar, helt enkelt inte har gjort det och man har inte haft för avsikt, kan man tolka det till, att göra det eftersom förslagen inte har varit förankrade.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! När det gäller den miljon som Vtm Lindholm talar om har vi fått naturliga förklaringar under den första delen, allt utom 243 000. Det finns i den röda boken planer för hur man skulle ha sparat det. De extra kostnader, som isförhållanden och andra saker har medfört, kunde man inte förutse när den ordinarie budgeten togs. Det är 243 000 och inte en miljon som man inte har kunnat spara. När det gäller de övriga 240 000 var det väghållningen och där vill jag säga att utskottet inte är riktigt nådigt om jag läser betänkandets motivering under kostnad för väghållning. Vi är helt eniga i utskottet. Det är inte bara majoriteten som står bakom den skrivningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Två saker. När det gäller champagnelasten, om vi kallar den för det, kan man utläsa här att det är nästan 200 000 som bärgningen kommer att kosta, vad vi vet hittills, den kanske kommer att kosta mera, det får vi väl se. Samtidigt är kommersialiseringen under beredning. Jag har förståelse för att ärendet har varit brådskande, men jag känner en viss oro för att vi drar på oss ganska stora kostnader och att affärsmässigheten slutar som den brukar sluta när landskapsregeringen ska göra affärer. Är det här någonting som man har diskuterat i utskottet, hur ser man på det här?
Den andra saken som jag tänker ta upp är det som redan var uppe, 240 000 för väghållningen. Finansutskottets ordförande säger att utskottet inte har varit nådigt. Skrivningen om vikten av sträng budgetdisciplin har säkert varit fem gånger tidigare, men ingenting biter ju på trafikavdelningen, den är mer eller mindre moderlös, pengarna borde ju ha lämnats utom kolumn.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! När det gäller champagnen så finns det farhågor. Jag tror att landskapsregeringen är ytterst medveten om farhågorna med champagnen och hur den kan hanteras. Vi har fått väldigt bra beskrivet över hur man tänker gå till väga. Det finns en potential i det här och det är väldigt viktigt att den får en proffsig behandling, så proffsig som den nu kan bli. Jag hoppas att man kan anlita experter på hur man går till väga med den här. Det har nämnts otroliga summor vad varje flaska kan vara värd. Det är ju inte bara det som är värdet för Åland. Med hänvisning till den tidigare debatten är det här något som också kan vara med och skapa ett brand för Åland.
När det gäller 240 000 för vägunderhållet så i och med att finansutskottet och lagtinget inte tidigare har fått reda på att den extra kostnaden på plogningen fanns kunde vi heller inte ha en åsikt om det. Jag förutsätter att den skrivning som finns föranleder åtgärder.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Ja, om vi diskuterar champagnen vidare. Jag vet inte om finansutskottets ordförande och jag pratar om samma sak när vi pratar om farhågor. När det gäller den tekniska hanteringen och bärgningen osv. får vi utgå från att de har upphandlat största möjliga kompetens, allting tyder på det att det inte finns några farhågor där. Att göra något extra av det här, att på något sätt skapa någon nytta av det här för turismen för landskapets ekonomi är en annan sak. Det är där jag har de största farhågorna.
Bl a kommunikationen ut till medier om det här har varit synnerligen svajig. Med tanke på att vi har en kommunikationsenhet så blir man lite förvånad över att de bitarna fungerar så dåligt som de gör. Det skapar en oro hos mig, att hur ska man lyckas hantera det här på ett professionellt sätt vidare. Därför undrar jag om man från finansutskottet har fått reda på hur man kommer att gå till väga, vilka professionella krafter kommer man att anlita? Även här behöver landskapsregeringen hjälp.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Vi skriver att det här med kompetens och kunskap för att göra arbetet är väldigt viktigt och därför kostar det också en hel del pengar. Vi har inte fått fullständig redogörelse för hur man går vidare. Första steget nu är att analysera den produkt som finns i flaskorna för att veta vad man säljer. Det finns all anledning att konstatera att landskapsregeringen inte är van att göra bästa möjliga reklam att sälja ut världsunika produkter, om vi säger så, för det är ju första gången man gör det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Finansutskottet förkastar den motion som jag står som första undertecknare till. Den går ut på att man borde beakta volymen, eller nivån, på anslaget för avbytarservicen i relation till ett investeringsstöd. Nu tycker tydligen utskottet inte på samma sätt utan man har erfarit att landskapsregeringen att har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen med sikte på att säkerställa råvaruförsäljningen för det åländska livsmedelsklustret. Med det här förslaget, om det är det man hänvisar till, att anslaget får uppgå till högst 500 000, innebär dels en privatisering av driften, men sedan säger man att det riskerar att flera gårdar läggas ner och det minskar råvaruförsörjningen av mejeriet. Vad har man erfarit som gör att man nu kan vara trygga?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Precis det som står här i utskottets betänkande. Man har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen så att detta inte sker, men vi vill också stöda annat än bara mjölkproduktion. Djurgårdarna har en minst lika viktig roll ute på den åländska landsbygden för att hålla ett öppet landskap. Landskapsregeringen har också för avsikt att fortsätta stöda hästnäringen på Åland, som jag hade trott att socialdemokraterna hade velat ha med här, men ni vill ju fasa ut allt annat, även mjölkproduktionen på sikt, stödet till avbytarservice för dem. Det står klart och tydligt. Jag förstår inte riktigt vad ändamålet är med det här.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag beklagar att ledamot Jan-Erik Mattsson är så osaklig, inte har vi något emot att avbytarservicen fortsätter för övriga djurhållare, däremot vet jag inte om det behövs för hästar. Det är mest en fråga om hur man ska ha råd med det för 500 000, hur ska ledamot Jan-Erik Mattsson klara av det? Vi läser jordbrukets rapporter som så att mjölkproduktionen är ytterst viktig ur lönsamhetssynpunkt, väldigt värdefullt både för dem som driver det och för hela samhället och mejeriet. Vad är det som gör att ledamot Jan-Erik Mattsson menar att landskapsregeringen har någon lösning som garanterar att de här 20 gårdarna inte läggs ner. I sak svar på frågan helst.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! För det första blir det en fråga för budget, hur det här går till väga, för det andra har vi erfarit att ÅCA, om vi kallar det vid namn, har möjlighet att öka mjölkmottagningen med 30 procent. Till det sista hur vi ska göra det? Jo för jag tror att jag är med och stöder en landskapsregeringen som inte vill att det här ska gå i potten, så att säga, det ska inte försvinna. Av den orsaken tror jag på det här. Den här debatten har varit en väldigt nyttig och bra debatt som har öppnat ögonen för väldigt många och skapat förståelse för behovet av avbytarservice. Tänk på konsekvenserna om djurhållning, betesdjur, hästar, får, höns och mjölkproducenter skulle fallera, allt på en gång, under en tio års period.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det här är precis vad det handlar om, den här debatten. Det handlar egentligen om en intern debatt inom landskapsregeringspartierna. Jag upplevde det nog så under hörandena att det var helt klart att man inte visste vad det skulle få för konsekvenser att skära ner den här avbytarservicen till en ram på 500 000. Konsekvenserna att man faktiskt aktivt påskyndar nedläggningen av de här små gårdarna. Majoritetens skrivningar är så otydliga i frågan att jag har svårt att förstå, fast jag har suttit med i utskottet, vad man menar. Om ledamot Mattsson här och nu kan förklara det bättre tror jag att det vore bra för oss alla.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! En intern debatt mellan regeringspartierna? Ja, vad är det för fel i det. Skulle det vara förbjudet? Ledamot Sundman ifrågasatte oppositionens roll i debatten här tidigare. Han ansåg att vi inte skulle få diskutera trots att han ofta har åberopat lagtingsordningen, att var och en ska få tänka fritt. Sedan samsas vi om resultatet av det. Så här långt har vi kommit överens på ett väldigt bra sätt. Det tror jag att vi ska göra i den här frågan också. Vi är alla överens om att investeringsstöd behövs för att göra en omstrukturering så att vi inte raserar en fungerande djurhållning och då gäller det alla djur.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Naturligtvis är det inte förbjudet för någon att ha diskussioner utan det är ju tvärtom så att man förväntar sig att diskussionerna förs innan tilläggsbudgeten förs till lagtinget för beslut. Man har ju trott att det som står där finns det en enighet bakom, men nu har det återigen varit uppenbart att så inte är fallet. Nu är det också uppenbart att man inte vet hur man ska gå vidare i den här frågan. Det är det som jag har försökt få besked om. Jag har kunnat foga mig till majoritetens linje om jag hade fått klart för mig hur ni tänker och vad det är för strategi ni har på gång, men inga besked ges.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ja, nu blir jag än mer konfunderad. Ofta beskyller oppositionen oss för att alla beslut tillkommer i slutna rum. Vi får inte debattera dem offentligt här i salen, men hur i jesse namn skulle vi få fram våra egna åsikter om vi inte får säga det här. Det är absurt att ifrågasätta, att vi inte får ha olika åsikter här i salen. Är det bara oppositionen som får ha det?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag vill bara komma med lite kompletterande uppgifter som jag inte är säker på att utskottet har fått sig till godo. Det gäller momentet 48 30 22 Kostnader för väghållning. Jag vill erinra finansutskottet om att på fasta Åland utförs sju av våra 12 vägdistrikt av privata entreprenörer och de flesta också i skärgården. Det är okey att den information jag har fått från avdelningen dröjde till slutet av maj innan alla privata entreprenörer hade lämnat in sina räkningar. Det gjorde att det var svårt att tidigare förutse vad de totala kostnaderna skulle bli. De extra kostnaderna som har tillkommit på grund av vinterns stränga kyla, is och snö.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ja, jag får tacka för den informationen för där ger det väl oss rätt, vi som föreslår att momentet ska vara orört.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag hör till reservanterna tillsammans med ltl Gunell. Det är väl lite symptomatiskt när betänkandet är på fyra sidor och reservationen är på fem sidor. Det säger väl en hel del om tingens ordning. Om jag kort berör min reservation handlar den i första punkten om försäljningen av aktierna i Fastighets Ab Godby Center. Där har uppstått en rad frågetecken i mitt huvud när jag har bekantat mig med det här ärendet. Jag har kommit fram till att man kan sälja aktierna, men före det måste man reda ut en del saker och de nämner jag i den kläm som jag tänker föra till omröstning. Det förvånar mig att utskottet inte kunde komma med på de skrivningarna för det här är saker som absolut måste göras.
Om man bjuder ut aktier i ett fastighetsbolag och det finns ett antal öppna frågor så antingen leder det till att den som bjuder, bjuder mycket lägre för det här är osäkerhetsfaktorer, eller så avstår man helt för att man är rädd för riskerna. För att helt enkelt göra objektet intressant på fastighetsmarknaden måste man vidta dessa åtgärder, det är inte några konstigheter alls.
När det gäller punkten 2 handlar det om kommersialisering av upptäckten av det s.k. champagnevraket. Där tycker jag utskottet är för slätstruket, man måste ställa krav på landskapsregeringen att man ska genomföra en kommersialisering och att det ska inbringa så mycket intäkter som möjligt och också göra PR för Åland. Det måste man samtidigt säga när man beviljar pengarna.
Det är fruktansvärt mycket pengar om det skulle gå på tok, om det inte blir någonting av det här. Då är det 200 000 euro som är i sjön som vi aldrig får upp, ens om 200 år. Där tycker jag att utskottet hade kunnat vara tydligare i sina skrivningar, men man går som katten kring het gröt. Landskapsregeringen vågar inte skriva någon motivering i budgeten och utskottet vågar inte alls befatta sig med det här. Inte är det här några konstigheter som man inte kan prata om. Det är ungefär som om det skulle vara något som rör rikets inre och yttre säkerhet som man inte kan nämna om. Det är lite märkligt.
Sedan är jag lite bekymrad. I finansutskottet fick vi erfara att öl som man har hittat, där har landskapsregeringen beslutat att inte bevilja pengar för en analys. Det är lite olyckligt för där finns det verkligt kommersiella möjligheter. Lyckas man analysera ölen och få fram rätt recept att brygga den på nytt kan det bli en kommersiell produkt som kan ha långvarig verkan. Det är inte bara att sälja flaskan en gång förutsatt att det finns en marknad och att ölen smakar någorlunda gott, det skulle också vara en möjlighet för det lokala bryggeriet. Där har man inte gått vidare. Det tycker jag att är tråkigt. Där har jag en skrivning som jag också kommer att föra till omröstning för att sätta lite fart under galoscherna.
Sedan kommer vi till punkten 3. Det handlar om kostnader för garantireparationer av ms Skarven som nu är genomförd. Där kan jag inte höra till den skara här i parlamentet som understöder att man till det varv där man har byggt ett fartyg betalar för garantireparationer. Det är fullkompligt horribelt att nedlåta sig till det. Jag tycker att man borde föra en seriös diskussion. Vi vet att varvskoncernen är en blomstrande koncern som expanderar osv., det har vi läst i lokaltidningar, men sedan ska vi betala för garantireparationerna. Det är absurt, herr talman!
Lika absurt är det att hålla fast vid skiljemannaprocessen med en juridisk person och ett bolag som har likviderats och upphört. Betala sina egna jurister och betala också motpartens jurister för att de egna juristerna ska få betalt. Det säger sig självt vart den processen leder och att 120 000 euro försvinner ut i det blå, herr talman. Därför föreslår jag att anslaget utgår och att motiveringen ändrar till en mer egentlig sådan.
Till sist har jag ett förslag till tillägg i allmänna motiveringen. Det bekymrar mig när man får ett sådant dokument som den här tilläggsbudgeten. Det si och så där med den politiska förankringen i lagtingsgruppen. Den här budgeten fick mycket kritik från regeringspartierna, det borde ju inte få förekomma. Den borde vara så förankrad att alla är nöjda. Uppenbarligen inte.
Tydligen har förankringsförsök skett men det fungerade inte. Det är ett problem när man inte kan vara tillräckligt tydlig och handlingskraftig från regeringen. Då får vi de budgeter som vi har fått hittills. Man har så mycket stridigheter i äktenskapet så man får det inte att gå ihop. Därför vill jag att utskottet skulle ställa sig kritisk till det och påpeka det. Det är väldigt viktigt att ha en stark regering, som kan ha tydliga prioriteringar och ta de beslut som behövs. Särskilt när man dessutom har en opposition som är med på tåget och som är beredd att delta i det här till stora delar, inte kanske hela. Varför tar man inte tillfället i akt och bedriver en tydlig ekonomisk politik. Det är beklagligt.
Den här kritiken ska läsas av båda regeringspartier, men särskilt av centern. Liberalerna, det största regeringspartiet, har mördat sina älsklingar i stor utsträckning. Man har inte bara gjort det här i salen utan man har tydligt sagt ut i den allmänna debatten att nu måste vi spara och det har drabbat ens väljarkärntrupper väldigt tydligt, men man har ändå gjort det för att ta ansvar. Vad gör centern?
Alla centerns områden som man har ansvar för i landskapsregeringen tillåts svälla. Där vill man inte mörda sina älsklingar, de vill att de ska vara kvar och man har bara blivit ett intresseparti. Jag är ytterst kritisk till det. Vi i oppositionen har också fått ta mycket kritik för att vi har varit med om de inbesparingsförslag som vi har varit med om. Det är en tuff debatt, dels här, men framför allt ute på fältet, ute bland folk, våra kärntrupper också. Fast vi inte skulle behöva, vi är i opposition, vi kan köra på, men vi har ändå tagit det här ansvaret. Det här är så pass frapperande att jag vill att utskottet ska uttrycka sig om det. Det kommer jag också att föra till omröstning, herr talman!
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Ledamot Sundman påstår att centern inte har haft några besparingar. Det är bara att titta på näringsavdelningen hur mycket den har minskat i storlek på de sista åren jämfört med andra avdelningar. Om man inte har reagerat för det är det bäst att titta en gång till.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är flera av de strukturella förändringarna som räknades upp i ordinarie budget för 2010 som inte har genomförts, utan det har skjutits på, försenats och inte blivit av. När det gäller näringsavdelningen, avbytare, Guttorp osv. När det gäller trafikavdelningen kör man bara på. Vi har en prislapp, 243 000 kostade icke-förmågan där att göra inbesparingar. Finansutskottets majoritet t o m är med på den uträkningen. Nog har man problem inom centern att ta tag i de områden som ligger en nära. Det är tråkigt. Vi måste alla spara. Var tredje intäktseuro har försvunnit. Var tredje!
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Ledamot Sundman hör inte vad jag sade, märker jag. Jag sade att titt efter vilken avdelning som har minskat mest.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Alla avdelningar har minskat, men där man har lyckats allra mest att spara är ÅHS. Där har man lyckats med de sparkrav man har haft. Vi har lyckats där, där vi helst inte vill spara. Sedan har vi misslyckats på andra avdelningar med konkreta strukturella förändringar som skulle innebär stora intäkter på sikt. Det är en beklaglig utveckling. Verkligen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Ja, jag reagerar väldigt starkt på det som ltl Danne Sundman säger. Centern som ett intresseparti. Om jag tar min egen avdelning, näringsavdelningen, så jobbar vi oerhört med att göra strukturella förändringar, som vi har i röret och vi kommer, om allting lyckas, att kunna privatisera. Det är inte dåligt. Vi har tittat på många olika områden, som jag inte hinner ta i en replik, men att komma och säga att vi inte arbetar på vår avdelning för att få ner kostnaderna är faktiskt fel. Det gör vi. Vi är den avdelning som har fått spara mest. Samtidigt tittar vi också på hur vi ska kunna utveckla övrigt näringsliv. Det är fel att säga att vi bara arbetar med jordbruksfrågor. Vi arbetar med hela näringslivet. Det kommer att synas i budgeten.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Vi får återigen höra att vi håller på och jobbar med, vi tänker på, vi jobbar hårt, vi är i röret. Problemet är att röret är för långt. Röret är för långt, det tar för länge för sakerna att komma igenom det här röret. I rörets beskrivning står det att i år redan skulle avbytarservicen ha reformerats. Det har inte blivit gjort ännu, men det görs väl nästa år, men då har vi haft ytterligare ett år där vi har varit tvungna att bevilja tilläggsbudget. Så är det med många strukturella förändringar, på trafikavdelningen också. Privatiseringar som inte har gjorts, upphandlingar som inte har kommit igång. Röret är för långt, herr talman!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Det handlar om människor, faktiskt, i båda ändarna. Dels här inom förvaltningen, men sedan också dem som berörs av servicenerskärningar. Röret måste vara så långt som det måste vara. Det är väldigt lätt att stå i talarstolen och prata på det här sättet, som ledamot Danne Sundman gör nu, men när man ska ta i och göra det måste man hantera det med försiktighet och det gör vi.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det handlar om människor på ÅHS också, det handlar om personal och sjuka människor som har fått stå tillbaka för inbesparingar som vi alla har varit med och stött. Där var röret ganska kort, där lyckades man ganska snabbt att göra inbesparingar. Det är klart att det berör människor, men man måste vara beredd att det rör människor när var tredje intäktseuro försvinner, när samhället måste spara. Det är självklart, det är vi alla medvetna om. Vi får alla ta tuffa diskussioner ute på fältet med de människor som det här berör.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag känner att vi börjar nå en enighet nu, ledamoten Danne Sundman och jag. Vi får alla ta tuffa diskussioner på fältet. Visst får vi det. Vi får alla stå till svars för att klumpsumman har minskat med 26,8 procent på två år. Jag är tacksam för om också oppositionen tar del av det aktivt ute i offentligheten och förklarar hur det ser ut. När det gäller trafikavdelningen, visst vi har inte lyckats fullt ut och det är ingenting jag är stolt över, men nog har vi försökt, det vill jag i varje fall tillstå. Att vissa av våra privatiseringar inte har fallit fullt ut ännu är jag den första att beklaga men försökt, det har vi verkligen gjort.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När det gäller trafikavdelningen förefaller det som om man har försökt, tänker och jobbar hårt osv., men där verkar regeringspartierna vara lika goda, jag tänkte säga kålsupare som jag sade häromdagen, båda två åtminstone, ha en tyst överenskommelse, vi låter det här ske i varje fall. Den ena parten tycker kanske det är trevligt att den andra parten får ta felet. Nog hade man kunnat anstränga sig lite där också och gjort strukturella förändringar i raskare takt när vi har ett parlamentariskt läge, när vi äntligen har understöd för att göra dem. Det har inte funnits förut. Man har hela tiden velat köra på med världens dyraste fartygsdrift. Visst har man försökt osv., men återigen röret är för långt.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Ja, det är så att om vi går till grundpsykologin att man dömer alltid andra utgående från sig själv. Det är det som ledamoten Danne Sundman gör nu i sitt politiska agerande i förhållande till landskapsregeringen. Jag tycker att det är fullständigt oacceptabelt. Jag vill verkligen tillstå att vi har försökt på trafikavdelningen och vi har gjort också. Vi har gjort fyra, notera fyra ledamoten, fyra turlistnerskärningar bara detta år! Det har inte mottagits väl på fältet. Jag är inte stolt över det arbetet, men det var det enda sättet att få ner kostnaderna på.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Ja det stämmer precis det, att man dömer andra efter sig själv. Min politik går ut på att minska driftskostnaderna. Vi skulle t ex bjuda ut hela flottan på management och minska driftskostnaderna och ha turerna kvar. Om man inte förmår göra det finns det bara en sak kvar: Dra ner antalet turer. Man måste bestämma sig för vad skärgårdstrafiken är till för. Är det en regional, socialpolitisk respirator, som vi ska ha på den här regionen, eller är det för att det ska drivas så mycket trafik som möjligt och öka tillgängligheten så mycket som möjligt i skärgården. Det är det man måste bestämma sig för först. Ska vi ha en billig drift, då kan vi ha mycket trafik, har vi världens dyraste drift, kan vi inte ha så mycket trafik. Saken är ganska enkel.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag vill gärna presentera de tre reservationer som jag också har lämnat till betänkandet. Det första var det som jag tog upp i omröstning, nämligen huruvida vi skulle lägga till 240 000 euro ytterligare för drift av underhåll och vägar. Det är alltså ett VR-moment där det finns två miljoner euro för 2010. Momentet är på grund av snöröjningen, som vi har fått höra, det stod klart att det blev så här pass mycket dyrare. Vi tycker ändå att eftersom många andra enheter har fått kämpa hårt, bl a hälso- och sjukvården, med inbesparingar för att hålla sig inom ramen, så vore det skäl också för trafikavdelningen att titta över sina utgifter. I det här momentet borde det kunna gå att göra sådana förändringar i den normala skötseln och driften av vägar så att man kan klara sig på en ram på två miljoner. Snart har vi en ordinarie budget som kommer igen och på nytt fyller på kontot och där kunde man i så fall, eftersom det är ett VR-anslag, gjort de justeringarna. Därför har vi föreslagit att momentet skulle utgå.
Det är också väldigt svårt att få mer information, fast man kontaktar förvaltningen, vad de här pengarna riktigt används till. Vi har fått den informationen att trots det tuffa budgetläget har trafikavdelningen ändå investerat en hel del i vägmaskiner. Det framgår inte att det har gjorts med pengar från drifts- och underhållsbudgeten. Då har jag två frågor: Var kan lagtinget ta del i budgeten av att investeringarna ska göras. Enligt budgeten för 2010 ska de här två miljonerna användas för normal drift och underhåll. Sedan har landskapsregeringen en egen maskinpark, men var framgår det i budgeten att vi ska investera, om vi ska investera i den här typen av maskiner och inventarier. Det är en stor brist i vår budgetering om det är så att de här driftsmedlen de facto används för stora investeringar. Det är också ganska allvarligt om man gör de här investeringarna under ett så pass kritiskt budgetår. Det här hoppas jag att antingen finansministern eller trafikministern kan klargöra vad som gäller.
Sedan kommer vi till utgifter för avbytarservicen inom lantbruket. Det här är en fråga som jag i dagsläget upplever, efter många långa diskussioner, att det finns en ganska stor enighet kring, om vi vill förstå varandra väl. Jag uppfattar nog av de höranden som vi hade i finansutskottet, att landskapsregeringen inte till alla delar själv förstod vad det här betyder. Drar man ner avbytarservicen nu, som man har för avsikt att göra med en budgetlag i samband med budgeten, betyder det att man påskyndar aktivt nedläggningen av de små gårdarna. De små gårdarna på Åland är ungefär 20-25 stycken, ungefär hälften av de aktiva mjölkgårdarna idag. Då försvinner en volym på 400-500 kor och det i sin tur har direkta effekter på mejeriverksamheten. Ska man klara ut den här ekvationen måste man dra ut inbesparingen över tid så att det här inte blir utfallet av den frågan. Man måste då över en omställningsperiod i dialog med de här gårdarna, om man är angelägen om att bibehålla mjölkvolymerna, dra ner på avbytarservicen i den takt att man också kan erbjuda investeringsstöd för dem som är villiga att satsa på mjölknäringen i framtiden. Eftersom den här frågan handlar i huvudsak om mjölknäringen har jag i min reservation fokuserat på den, också därför att mjölknäringen är den inom djurhållningen som bidrar med mest inkomster till vårt samhälle.
Det betyder inte, som finansutskottets ordförande var ute efter, att vi på något sätt i det här avbytarsystemet vill stänga ute andra djurhållningstyper som kött- och biffdjur, får och så vidare. Naturligtvis inte, men vi har fokuserat på mjölknäringen. Det betyder att vi anser att vi i samband med budgeten för 2011 måste komma med ett omställningsprogram där de här sakerna kopplas samman och går hand i hand så att man inte äventyrar näringen.
Eftersom det nu var synnerligen oklart vad regeringspartierna ville i den här frågan var jag tvungen att reservera mig. Det är helt oklart hur man har tänkt. Finansminister Perämaa har gått ut och sagt att den strategi vi har haft hittills inom LBU-programmet har varit felaktig, den har inte lyckats fullt ut. Nå, då undrar jag, hur ska den nya strategin se ut? Vi vet också att ska man göra nerskärningen redan med en budgetlag betyder det att investeringsstöden måste komma under en övergångsperiod. Då är det också oklart, kommer man att komma med sådana och på vilken nivå kommer det att ligga. Sådana besked har vi absolut ingen aning om. Det vore väldigt intressant att få ett klarläggande från landskapsregeringen, vad man har för strategi.
Min tredje reservation gäller sjötrafiken. Utskottets majoritet konstaterar, på basen av budgetförslaget som landskapsregeringen har lämnat, att vi på flera utbjudningar av mindre entreprenader kan läsa: ”Inga anbud inkom”. ”Inga anbud inkom”. Då tycker jag att man måste dra någon slags politisk slutsats av detta. Det är inte särskilt lyckosamt och framgångsrikt att försöka privatisera de här små linjerna. Frågan är om det är värt ansträngningarna. Finansutskottet har genomgående sagt att privatiseringar kan göras om det visar sig att det bidrar med stora inbesparingar, väsentliga inbesparingar tror jag till och med att man har använt i anbuden. Det är väldigt svårt att i siffror få klarhet i vad landskapsregeringen menar, vad det här med väsentlig inbesparing egentligen betyder i relation till att ha m/s Doppingen och m/s Viggen i egen drift.
Det är som sagt svårt att få klart för sig även om finansutskottet har försökt titta närmare på det här. Man är ganska hemlighetsfull från landskapsregeringens sida. Det kanske man kan vara av affärsmässiga skäl, men om man nu inte kan uppnå en väsentlig inbesparing är frågan om man ska fortsätta och hålla på och bjuda ut linjerna.
Hela incitamentet, åtminstone finansutskottets tidigare diskussioner till privatiseringar, har varit att det finns någonting att vinna på det, att det faktiskt finns en inbesparing. Man ska nog vara en stark högerideolog om man ska privatisera trots att det blir dyrare. Här finns det en hel del att klargöra.
Sedan måste man också utgå från, och det är den ekvationen som jag hela tiden har haft väldigt svårt att förstå, hur entreprenörerna ska kunna köra väsentligt mycket billigare än vad landskapet själv kan göra, såtillvida entreprenörerna följer arbetstidslag och kollektivavtal. Därav har hittills inte någon riktigt övertygat mig om att det faktiskt är möjligt.
Vi konstaterar i utskottets majoritet att de små privatiseringarna inte varit särskilt lyckosamma. Frågan är om landskapsregeringens trafikavdelning, som nu är inne i en ganska omfattande förändringsprocess, ska syssla med detta desto mera eller om man ska lägga de här små privatiseringarna på is.
Frågan är också om skärgården klarar av det. På de här båtarna, Viggen och Doppingen som nu är aktuella, jobbar det många skärgårdsbor som i dagsläget är allvarligt oroade för sin framtida försörjning. Om man lyckas med privatiseringen betyder det också att landskapsregeringen får en överlopps personal. Vad ska man göra med den? Omplacera? Har man då nått de inbesparingar som var tänkt? Eller ska de sägas upp? Sedan är det lite märkligt, linjen Åva-Jurmo har man sagt i budgeten att ska byggas om till ett linfärjepass inom en tre-fem års period, men man ska privatisera den för tre år och sedan ska man bygga om den till ett linfärjepass. Det är lite underlig politik. Det är inte några långa linjer. Det är svårt att förstå, måste jag säga.
Därför har jag föreslagit i en kläm att försöken för konkurrensutsättning av de här små delarna, enskilda delar och linjer, att de upphör i väntan på en helhetsstrategi av skärgårdstrafiken och en bolagisering av sjötrafiken. Med de resurser som finns på trafikavdelningen måste man verkligen prioritera hårt.
En annan sak som vi har varit lite oeniga om är kortruttsmeddelandet som landskapsregeringen ämnar leverera till lagtinget före jul. Mot bakgrund av den regionalpolitiska debatt som vi hade i lagtinget i våras anser åtminstone jag, att det vore skäl att ta ett lite bredare grepp om skärgårdspolitiken. I meddelandet är det givetvis viktigt att trafiken är en bärande del och en avgörande del för en levande skärgård och för att ha en fortsatt fast bosatt befolkning.
Det vore viktigt att man den här gången tar fram ett dokument som vilar på grundliga analyser och som också har en tydlig och klar vision för framtiden. Då behövs det en utredning om trafikbehovet. Man behöver också göra en miljöanalys av det här med kortrutt, vad man menar med det och färjpassen som då blir kortare. Man ska ha bil, man ska köra ombord, sedan ska man stanna och så ska man starta igen och köra en knyck och så ska man ombord på nästa färja och köra igen. Miljöperspektivet bör man kanske ta till diskussion plus en analys av de investeringar i färjfästen som det innebär. Jag tror att vi alla vill lyckas med detta. Det är inte lätt, det vet vi alla, men det måste vila på grundliga analyser innan man går vidare. Det är min förhoppning att landskapsregeringen väljer att inte bara på några punkter stuva om i det gamla meddelandet som kom 2005 utan att man nu tar tillfället i akt och gör det ordentligt.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Ja, ledamot Camilla Gunell, jag har stor respekt för finansutskottet. Nu talar ledamot Gunell om en fråga som jag undrar var hon har fått de politiska signalerna från. Jag har inte varit hörd i finansutskottet, jag finns inte med på den listan. Jag kan definitivt säga att jag inte kommer att vara med och äventyra mjölknäringen och den typen av industri. Jag anser att ledamot Camilla Gunells reservation är byggd på helt fel premisser. Varifrån har hon fått de uppgifterna att en nedläggning av 20-25 mindre åländska mjölkgårdar skulle betyda ett bortfall om 400-500 kor och att det skulle vara resultatet av det som vi nu har på gång.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Man får titta på vilka höranden som vi har haft i utskottet och där framgår det. Sedan tror jag faktiskt att ordförande Mattsson var inne på samma linje. Helt grundlöst kan det inte vara. Mitt intresse är hur landskapsregeringen tänker, det är det som är intressant, det är ni som har bollen. Hur ska ni göra i den här frågan och få ekvationen att gå ihop? Förklara det för mig så behöver jag inte reservera mig framöver.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jag hade gärna ställt upp i finansutskottet och förklarat det intentioner som finns, men jag säger det igen och jag kan återkomma senare i ett anförande att den här reservationen är helt fel uppbyggd. Det finns inte några sådana funderingar att man skulle riskera 400-500 kor. Varifrån har ledamot Camilla Gunell fått de uppgifterna?
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, det är effekterna av om man skär ner avbytarservicen utan att erbjuda något annat. Om jag förstått minister Eliasson rätt så kommer man att göra det i enlighet med arbetsgruppens förslag. Det är det som ligger till grund för den vidare behandling. Man avser att komma med en budgetlag till lagtinget i samband med budgeten för 2011 när man gör förändringen. Det är givetvis okey att göra förändringar i avbytarservicen, absolut. Ska vi spara så ska vi spara där också, men man måste göra det över tid, så att man har klart för sig vilka konsekvenser det medför.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! I den jordbrukspolitiska frågan har socialdemokraterna svängt sig så många gånger nu att man har svårt att hålla reda på numerären av de svängningarna. För några år sedan förde man en livlig debatt som ledde till att det fördes en debatt i tidningarna också. Det väcktes känslor mot jordbrukarkåren. Socialdemokraterna stod i spetsen för den. Nu har man en reservation, nu pratar man om att man ska dränera avbytarservicen helt och hållet. Man för fram ett annat förslag att man ska fasa ut den för att skapa utrymme för investeringsstöd. Då har man väl till slut kommit till att man stöder den linje som landskapsregeringen för. Vi har sagt att vi ska minska lite på förmånerna till vissa delar för avbytarservicen, men ändå trygga mjölkproduktionen på sikt. Skapa utrymme för investeringsstöd. Det är precis det som regeringen för fram. Detaljerna och konsekvenserna av en ny avbytarlagstiftning kommer förstås givetvis, självklart, i samband med att vi lägger en ny lag.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, det är minister Mats Perämaa som har sagt att de strategier som man har använt sig av förut har varit misslyckade. Nå, då undrar man, okey hur ska de nya strategierna se ut så att man når målet. Det är också oklart på vilken nivå man kommer att lägga avbytarservicen. Vad jag har förstått innebär den här ramen på 500 000 att de landskapsanställda avbytarna fasas ut från 2012, då de övergår i privat regi. Det är enda sättet att komma ner i den ramen. Vill man ha kvar dem i landskapets regi kostar det ungefär 50 000-100 000 mer.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! I remissdebatten sade jag att ledamoten Gunell är framstående på att problematisera. Jag hävdar nu att jag hade rätt på den punkten. Det är egenskaper som en skicklig oppositionspolitiker ska ha och det ska man ha full respekt för. Nu har det problematiserats och problematiserats från socialdemokraternas sida och landskapsregeringen ska förstås i den här rollen komma med lösningar. Det kommer vi att komma till när vi lägger ett budgetförslag där nivån på investeringsstöd finns. Det är då det är tid för det. När vi lägger fram ett förslag till avbytarservicelag kommer vi att redogöra för konsekvenserna av den. Varför ska vi stå här några månader på förhand och prata om det som ska komma sedan. Det är att problematisera.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det är varken att problematisera och det är inte heller på fel tidpunkt. Det säger ni alltid, det är alltid på fel plats och på fel tid att säga saker. Det är det att landskapsregeringen själva i sitt budgetförslag säger att man har för avsikt att förändra avbytarlagstiftningen enligt den modell som arbetsgruppen föreslår. Ja, precis. Därför är frågan aktuell här och nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Ja, jag har tillika som minister Eliasson stor respekt för finansutskottet så man får väl vakta på orden. Jag skulle vara intresserad av att ta del av den reservation som ledamoten Camilla Gunell har angående små privatiseringar, där man ifrågasätter om de här små privatiseringarna är en framgångsrik väg. Det skulle vara intressant att ta del av hur ledamoten definierar små privatiseringar. Jag tycker och hela landskapsregeringen tycker att små privatiseringar är en god väg. Vi har haft det i skärgården. I 12 års tid har vi haft privat tonnage som har varit i trafik mellan Kumlinge och Enklinge och som varit i trafik mellan Lappo, Asterholma och Torsholma. Det har fungerat alldeles utmärkt om jag får säga det själv. Det är småtonnage och små privatiseringar.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det håller jag med om, jag tror att det har fungerat alldeles bra. Däremot har vi fått en budget av landskapsregeringen där det på flera punkter står: ”Inga anbud inkom”. ”Inga anbud inkom”. Då blir min fråga, vad drar man för slutsatser av det? Jag har förstått att minister Thörnroos’ analys av det hela är att man måste försöka igen och att man måste försöka på ett bättre sätt. Man måste skapa sådana anbudshandlingar, som någon ska tycka att är attraktiva att bjuda på. Är det rätt tid och rätt plats att göra det nu, särskilt med linjen Åva-Jurmo, som om en bara kort tid ska byggas om till ett linfärjepass? Är det värt den möda, energi och alla dessa anbudshandlingar och kompetens som krävs och arbetstimmar för att få det gjort, för en kortsiktig privatisering.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag vill vara tydlig med att för landskapsregeringen är privatisering inget självändamål. Vi konkurrensutsätter linjer därför att vi tror att det finns ett ekonomiskt incitament där som vi tycker att är viktigt att ta tillvara. Vi konkurrensutsätter linjer därför att vi vill ha en levande skärgård. Vi vill helt enkelt ha mera trafik för samma pengar, eller ännu bättre, mera trafik för mindre pengar. Det är därför vi konkurrensutsätter. Vi skapar inte anbudshandlingar, det är att raljera. Vi följer EU:s regelverk. Exakt, EU:s regelverk för upphandling är det som landskapsregeringen följer. När det gäller driften av cafeterian på Gudingen var det ett nytt djärvt grepp, men det gör vi om och vi gör det tillsammans med handelskammaren. Samma sak när det gäller Åva-Jurmo-linjen. Där var det en totalentreprenad, nu gör vi en driftsentreprenad. Vi gör om och vi gör det bättre.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, man får gärna skylla på mig, men det är också faktiskt majoriteten i utskottet med ledamöter från centern och liberalerna, som konstaterade att det här kanske inte var så lyckosamt. Kanske regeringen istället borde lägga sitt fokus på ställen där det verkligen finns pengar att tjäna. Då har man nämnt extern management av större delar. Jag vet att tidigare åtminstone har trafikministern haft den uppfattningen att stamlinjerna ska vara i landskapets regi. Ja, jag vet inte vad man ska göra i det här skedet. Ni får väl hålla på med det som ni håller på med, men föga framgångsrikt verkar det vara.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Vi fortsätter med privatisering då. Ledamot Gunell var orolig över att det blir överloppspersonal vid privatisering. Det behöver det nödvändigtvis inte bli. En privatentreprenör behöver också personal. Det finns möjlighet att söka jobb hos annan arbetsgivare. Skulle det bli så att det blir någon överlopps som man inte kan placera, så kan man de facto säga upp personal om arbetet försvinner. Det är en godtagbar orsak.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Sådana uppgifter har vi inte fått i utskottet. Det är kanhända frågan om personal som inte är så lätt att omplacera. Det vet jag inte. Om arbetet försvinner finns grunden för uppsägning. Precis. Det är därför de här människorna som jobbar ombord känner sig väldigt oroade för sin framtid och sin försörjning. Särskilt komplicerat blir det när man vet att privatiseringen ska göras för en kort, kort tid, för sedan ska det komma en linfärja på samma pass.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Det gäller väl inte privatisering av en linje, utan småningom tänker man väl mera. Jag tror att man inte behöver vara så orolig, det kommer säkert att finnas arbete för dem också. På linfärja bl a, kanske inte för en högutbildad, men det kommer att finnas arbete inom de övriga linjerna. Det finns pensionsavgångar där också.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Nå, då får väl Ulla-Britt Dahl åka ut och berätta det för dem så kanske de känner sig tryggare. Nog är jag lite förvånad att höra det från en person som tidigare har jobbat med fackliga frågor. Att man tar så lättvindigt på den här typen av anställningar och rättigheter man har som anställd.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! För var gång som vi i utskottet hör om de här privatiseringarna, hur folk kommer och berätta det ena och det andra och så ser man hur dollartecknen börjar snurra runt bordet och det låter väldigt bra, men jag är illa rädd ändå. Man skapar någon sorts mjölkko, skärgården blir en förlorare. Jag är väl lite udda inom regeringsblocket för jag kan inte anse något annat än att det är den här bolagiseringen, som vi måste få för annars ställer vi till det för oss.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, jag nämner också bolagisering som ett steg vidare på vägen. Jag vet att det är en svår fråga också inom regeringsblocket, man vet inte riktigt hur man ska gå fram med det här. Ledamoten Torsten Sundblom är ju en av dem i finansutskottet, som har stött skrivningarna om att det inte verkar så framgångsrikt med de mindre delprivatiseringarna och att man också från den sidan ser att man borde syssla med någonting annat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jo, jag låter dem passera för de måste självdö, det har hållit på så många år. Privatiseringsdebatten måste självdö, man måste komma underfund med att det inte går att komma vidare. Kommer man vidare och kan göra en bra trafik, är det okey. Ärligt sagt tror jag inte på det själv, men man måste låta dem få försöka tills det självdör.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ursäkta mig ledamot Sundblom, men jag har inte samma åsikt. Om man ser att det här är dött lopp ska man fortsätta springa och springa och springa då? Ska man ödsla resurser dag ut och dag in på någonting man vet att inte kommer att lyckas? Särskilt om man har väsentliga inbesparingar i sikte med det man håller på med? Jag skulle sluta springa i den riktningen och faktiskt ta en ny färdriktning och ett helhetsgrepp. Jag tror att en bolagisering är nödvändig.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Herr talman! Först tänkte jag fortsätta på replikskiftet med ledamot Gunell. Det är ju så att det i alla dessa bänkar har det under 20-30 år pratats om privatisering. Man började 1990-91 eller när det nu var. Man har inte kommit så långt ännu att man har kommit underfund med att det inte bär sig. Därför är det så att det måste självdö, det lönar sig inte att slå emot hela tiden.
Herr talman! Om jag får gå vidare så var det flera som var kritiska till försäljningen av Fastighets Ab Godby Center här i remissen. Finansutskottet omfattade att aktieinnehavet avyttras. Bland liberalerna ser vi att det skulle vara positivt med en försäljning. För utvecklingen av området som hör till Godby Center är det säkert bra att det kommer in en ny majoritetsägare. Det är möjligt att bygga om eller riva den s.k. Godmansdelen som är dåligt underhållen. Det torde också vara möjligt att höja byggrätten. I den liberala gruppen hoppas vi att det ska komma en ny ägare med nya idéer som vill utveckla området till nytta för Godby och därmed också för hela norra Åland.
Herr talman! Utskottet konstaterar att det inte har varit framgångsrikt att göra små delupphandlingar inom skärgårdstrafiken. Min tanke efter hörandet i utskottet är att det finns en övertro av att om trafiken bjuds ut och upphandlas i någon form så blir det automatiskt billigare. Nej, det är bolagisering som är det bästa alternativet och jag ser ingen anledning att ändra mig på den punkten. En rekommendation skulle jag vilja ge till regeringen. Ta vara på de sparförslag som lämnas från fartygen. De är bra för både arbetsmiljön och för budgetutfallet.
Herr talman! Att snöröjningen blev dyrare än beräknat var Kung Bores förtjänst. Utskottet konstaterar att dessa kostnader var kända tidigt under året. I den liberala gruppen anser vi att när man blir varse att en överskridning är att vänta borde man vidta åtgärder inom övriga delar av vägunderhållet för att minimera överskridningen. Det var inte bra att låta det rulla på som om ingenting hänt.
Jag vill ge en hälsning till trafikministern. Det finansutskottet har skrivit i flera budgetbetänkanden bör läsas både en och två gånger. Tack herr talman!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Ltl Sundblom säger att det inte finns några lyckade exempel på privatiseringar. Det finns ju ett jättelyckat exempel, nämligen m/s Grisslan, som enligt den opartiska granskning, som landskapets egen interna revision gjorde, blev 24 procent billigare i drift. Nu var det ett extremt bra exempel där det var väldigt entusiastiska entreprenörer, men någonstans mellan det spannet rör det sig om, om man driftsprivatiserar ett fartyg eftersom man kan driva det på ett så pass billigare sätt. 24 procent, det är väl lyckat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Den där saken kommer vi inte att vara eniga om. Vi har diskuterat den, men vi har inte samma åsikt i det fallet.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Inte behöver man ha någon åsikt om det. Det står svart på vitt i en revisorsrapport där man har räknat på vad kostnadsskillnaden var mellan egen regi och den privata drift, som Kumlinge skärgårdstrafik i det fallet, stod för. Skillnaden var 24 procent. När man tog tillbaka fartyget och gjorde en massa onödiga reparationer för att få det att framstå att man hade kört ner fartyget, är en annan sak. Den tjänsteman som stod för de besluten finns inte längre i förvaltningen.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Det som måste göras efter den driftsprivatiseringen, de åtgärderna, borde också ha räknats in i priset. Det blir lite annorlunda då.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ledamoten Sundblom säger att han måste få bevis på att privatisering av skärgårdstrafik kan vara lönsam förrän han kan gå med på det. Jag hade också exemplet med Grisslan, jag var med på den tiden mycket ingående och kunde kontrollera beräkningarna, som gjordes efter fem års försök. Som utbildad företagsekonom vill jag säga att det även ingick kapitalkostnader i de beräkningar som gjordes. Det var en professionell beräkning som gjordes. Om ltl Sundblom är bättre ekonom och säger att han inte tror på det må han ha den uppfattningen.
Jag ber honom titta på statens verksamhet i Åbolands skärgård där man har åtskilliga linjer privatiserade. Delvis beror det på turlisteförändringar, men deras uträkningar säger att driftskostnaderna har gått ner åtskilligt per transportkilometer. Exempel finns. Vi har också en del vajerfärjor som visar samma resultat. Hur mycket exempel vill Sundblom ha förrän han tror på den ekonomiska vetenskapen.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Det är klart att det finns exempel som är bra och det ska man inte säga emot. Det som är det dåliga exemplet är Grisslan-historian, när man t ex förde in motorblocken till verkstaden, orenoverade, det hette att de var renoverade. Maskinen var nerkörd när den kom tillbaka och behövde stora remonter. Allt det här ska räknas in.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vad som är orsak och verkan i de sammanhangen så må vi tvista om, men jag vill påstå ändå att utredningen som gjordes av kunniga ekonomer var korrekt. Att försöka, som man har gjort i flera år, påstå att det inte stämmer och hänvisa till kolvarna och annat är inte trovärdigt. Faktiskt inte.
Överhuvudtaget i mina personliga diskussioner med kollegan Sundblom har vi varit överens om att vi har överstora kostnader i den åländska skärgårdstrafiken. De borde användas till att ha en bättre trafik eller att tillse att den nu goda trafiken kan bibehållas. Det har vi varit överens om och då kan man inte säga att det sköts rationellt nu. Hur ska man då få ändringar i avtalen på annat sätt än att åtminstone delprivatisera för att få avtalen på en rimlig nivå?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jag sade att man skulle ta vara på de sparförslag som kommer från båtarna. Det ska man göra och det var dem jag brukar prata om när jag pratar med ledamot Jansson.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Vi behöver inte dyvla så mycket om de goda exemplen, men de finns. Ledamoten Sundblom argumenterar utgående från sin tro, han lägger inte fram några konkreta exempel på att det skulle bli sämre med privatisering. Jag tycker inte att det är knäckfrågan utan knäckfrågan är under de elva år jag har funnits med i salen, att det inte har funnits en politisk ordentlig vilja att göra goda upphandlingar, långsiktiga med de avtal som behövs för att få privatiseringen att fungera. Därför gladde det mig när vi var i en budgetdiskussion med centern och liberalerna, särskilt finansminister Perämaa och Veronica Thörnroos, att nu fanns det en möjlighet att politiskt enas om att göra privatiseringar. Då bör vi ge det en chans istället för att säga som finansutskottsmedlem, jag tror och jag tycker. Ge det en ordentlig chans och så får vi resultaten när upphandlingen är gjord. Det känns lite som om ltl Sundblom pratar i egen sak.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jag kanske är lite udda på det viset att jag sitter och håller på bolagiseringen. När finansutskottet ställer frågor om vissa specifika saker, hur ska man kunna ändra på den saken och den saken, så får man till svar: ”Jo, det här är småsaker bara”. Då vet man. Det finns papper från arbetsskyddsmyndigheten, det finns papper från alla möjliga ställen som säger att det här inte är möjligt. Ja, då flyter det rätt ut. Det är på grund av det som jag säger vad jag säger.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Fortfarande uppfattar jag en politisk vilja från ministrarna Perämaa och Thörnroos från den förhandling vi hade, vilket också resulterade i budgetskrivningar, tydligt vad man skulle göra. Även om man kört på grund och på grund av tidsbrist inte kommit i mål med det, men tro är att de här personerna kommer att reda ut det här. Då får vi facit. Varför ska vi säga nej och börja med något samhällsbolag som inte blir transparent för medborgarna ens, det begriper jag faktiskt inte. Fina, goda anbudshandlingar på lång sikt då är jag säker på att vi får en billigare drift. För mig är det viktigaste att vi får en bra trafik till minsta möjliga penning, inte som nu, dålig trafik med indragna turer till största möjliga penning. Det är det som är en konsekvens av ltl Sundbloms förda politik.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Varför har jag accepterat det som står i röda boken för att privatisera. Kan man göra det billigare och bättre gör man det. Jag har accepterat det, men jag blir bara mer och mer övertygad för varje gång att det håller på och går åt fel håll.
Talmannen
Replikskiften är därmed avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Herr talman! Jag ska upprätthålla mig på trafikområdet. Redan för flera år sedan sa vi att vi kommer att stå inför det faktum att pengarna kommer att börja sina i landskapets kassa. Där är vi idag. Vi sade också från obundens samling att vi kommer att ställas inför det faktum att ska vi göra nerskärningar i sjukvården eller i skärgårdstrafiken. Där är vi idag. Vad har hänt. Jo, sjukvården som servar 100 procent av Ålands befolkning har lyckats skära ner i sina utgifter, skärgårdstrafiken som servar 10-20 procent av Ålands befolkning har inte lyckats dra ner. De facto bidrar 100 procent av Ålands befolkning till skatteintäkterna, som ska bekosta dessa två. Märk väl sjukvården betalas till 100 procent av ålänningar och 100 procent använder sjukvården. Skärgårdstrafiken betalas till 100 procent av ålänningar, men nyttjas av 20 procent.
Jag tycker att det är rimligt att även icke skärgårdsbor får ha en åsikt och en uppfattning om skärgårdstrafiken. Att ständigt i tilläggsbudgeter komma med tilläggsanslag till skärgårdstrafiken är inte bra. Olika skärgårdsnämnder och andra har inte samma intresse att bidra till inbesparingar när man vet att när det blir tilläggsbudget så kommer det extra pengar. Då är inte motiveringen lika hög att komma med konstruktiva idéer att få ner kostnaderna.
Från obunden samlings sida har vi tittat på problemet med dyra kostnader i skärgårdstrafiken. Vi tog tidigare fram ett förslag som handlade om kombikatamaraner som skulle kunna sättas in som provtrafik. Den här provtrafiken, som man hade kunnat göra, är inte möjlig längre. Däremot tror jag att vi måste sätta in det på ordinarie trafik. En kombikatamaran idag kan göra samma jobb som dagens tonnage dubbelt fortare och hälften billigare.
Talar man sedan med skärgårdspolitiker så kommer de med mothugg. Många gånger undrar jag om de går för fort eller om det ryms för lite traktorer. Varför? Snabba kommunikationer ut till skärgården är a och o för att få ett livsbringande skärgård där folk kan bo och leva. Vill man göra skärgården attraktiv, få in flera inflyttare, måste vi korta ner avstånden mellan fasta Åland och skärgården. Det görs genom kortrutter och snabbare transportvägar.
Jag vill ytterligare, herr talman, nämna det som kom fram i remissdebatten från trafikminister Veronica Thörnroos. Hon nämnde i en replik att passagerartrafik till östra hamnen är på antågande till nästa sommar. När jag hörde det här första gången trodde jag att det inte kan vara sant. Tittar du på resesträckan Långnäs-Mariehamn, att köra den med en båt betyder dubbelt längre restid jämfört att åka den med buss. På en buss behöver du en chaufför, på en båt behöver du två, alltså dubbelt högre lönekostnader. Tittar du på investeringskostnaderna har du dyrare investeringskostnader för en båt, ett fartyg jämfört med en buss. Tilläggas kan att du fortfarande har ett behov under ett visst antal månader att ha bussen, för en båt kan inte trafikera året runt till Östra hamnen. Tittar vi sedan på miljöaspekten så har vi fem gånger högre bränsleförbrukning att transportera människorna med båt till Östra hamnen jämfört med buss.
Några praktiska saker. Vi har en bro över Lemströms kanal, ska den öppnas i tid och otid när båten är försenad och på väg in till Östra hamnen, eller ska vi ha trafik som dånar in genom Rödhamnsfarleden, som är en av de mest besökta gästhamnarna under sommarmånaderna, med tanke på den tidigare debatten om turist-Åland.
Finns det faktiskt en majoritet för det här projektet om passagerartrafik till Östra hamnen i centern och hos den liberala gruppen? Jag är mycket tveksam till det. Trafikavdelningen och trafikminister Veronica Thörnroos bör satsa energi på att få ner kostnaderna istället för dessa huvudlösa projekt. Tack herr talman!
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Ledamot Nordberg ger lite fel signaler om skärgårdsbornas kostnader i skärgårdstrafiken. Vi är 10-20 procent av Ålands befolkning och ska ha så väldigt stora kostnader. Titta på turlistan nu för på fredag går vinterturlistan in som ska serva skärgårdsborna. Under hela sommaren har man haft en väldigt dyr trafik, men det är inte för skärgårdsbornas behov. Det är tillgängligheten till skärgården som Åland marknadsför för hela Åland, som tar stor del av kostnaderna. Det är inte skärgårdsborna som står för alla kostnader.
Ltl Mika Nordberg, replik
Herr talman! Vi kan inte gå in här i debatten på enskilda turer som trafikerar och inte trafikerar. Vi måste se på skärgårdstrafiken som en helhet. Där ser vi att i ett tidigt skede gick vi ut och försökte få en debatt med sådana som har med skärgårdstrafiken att göra, praktiska användare etc., för att få igång en diskussion där det kan komma initiativ till inbesparingar. Inga initiativ till inbesparingar har inkommit förutom från ledamot Sundblom, som var inne på att förslag till inbesparing har inkommit från viss färjpersonal. Annars har de lyst med sin frånvaro.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Ledamoten Mika Nordberg ställde en retorisk fråga från talarstolen om man ska eller om man ”har rätt att uttala” sig om skärgårdstrafiken. Alla ska uttala sig om skärgårdstrafiken. Den åländska skärgården tillhör oss alla och den är lika viktig som landsbygden och staden är för att bilda helheten Åland som vi alla sist och slutligen är ganska stolta över.
När det gäller kortrutten kommer jag självklart att också ta del av ledamot Mika Nordbergs synpunkter. Jag vet att han har många goda och konkreta förslag.
Avslutningsvis vill jag säga att min målsättning om att få persontrafik direkt från skärgården till Östra hamnen möjligen är en vision, som kommer att stupa på att det är för dyrt eller att det miljömässigt inte är försvarbart osv. Men ledamoten Nordberg, låt mig ha den visionen tills jag har motbevisat mig själv om att den inte fungerar.
Ltl Mika Nordberg, replik
Herr talman! Att ha visioner är helt okey. I remissdebatten framkom det, om jag inte missminner mig, att i ett replikskifte med ltl Barbro Sundback sade minister Thörnroos att en sådan trafik är inplanerad till nästa sommar. Det var det som gjorde att jag reagerade på det här viset.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är min målsättning att få till stånd en trafik med lätt tonnage. I den bästa av världar önskar jag att den kunde gå in till Östra hamnen. Det skulle vara ett läckert koncept, om uttrycket tillåts. Att stiga på här i Östra hamnen och sedan stiger du av i Lappo t ex eller Asterholma. Det är möjligt at det inte låter sig göras på grund av trafikbegränsningar, tonnage, miljöhänseende, på grund av logistiska problem. Det är det vi arbetar med och vi kommer att förelägga ett förslag till lagtinget som lagtinget har möjlighet att ta ställning till, förstås.
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! Angående lätt trafik med endast persontransporter till Östra hamnen så kommer det nog att falla på den ekonomiska olönsamheten i det. När det gäller lätt trafik bör man titta på det förslag som vi har lämnat tidigare, nämligen kombikatamaraner, som dels har samma effekter som den lätta trafiken har, men de har möjlighet att ta med sig viss mängd personbilar, paketbilar, nyttotrafik ut till skärgården. Som jag ser det så ska de tonnaget serva skärgården, svänga i Långnäs från norra rutten, gå ut till södra rutten. Det är precis som flygplan, flygplan är till för att vara i luften inte att stå på marken. Samma sak med lättonnage, den ska vara ute och snurra i skärgården. Ge en bra service dit, inte köra in till Mariehamn.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag måste lite värja mig mot det angreppssätt som de obundna har i form av ett anförande från ledamoten Nordberg. Det är inte hedersamt för landskapsregeringen att vi måste äska om tilläggsanslag för sjötrafiken, som är till för skärgårdsborna och för turister som ska nå skärgården. Att på det här sättet medvetet polarisera, att prata om 100 procent av den åländska befolkningen och sedan skärgårdsborna, en medveten polarisering och sätta befolkningsgrupper emot varandra, är inte heller särskilt hedersamt för ett parti av den digniteten som de obundna förstås är. Det värjer jag mig mot helt enkelt.
Vad gäller försökstrafik med lätt tonnage har inte den frågan diskuterats i landskapsregeringen. Jag återkommer i nästa replik.
Ltl Mika Nordberg, replik
Herr talman! Jag tycker inte att det handlar om ett angrepp utan tvärtom är det väldigt många gånger när den här infekterade frågan om skärgårdstrafiken tas upp, så blir det ofta väldigt hätskt ifrån de politiker som representerar skärgården. Det kommer just i samband med detta att man vill polarisera, men vi har ett faktiskt problem som vi vill belysa. Det är väldigt svårt att belysa ett faktiskt problem utan att lyfta det på bordet. Då kan det uppstå obekväma situationer, mycket riktigt.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Varför inte diskutera konkreta förslag, som det som obundna har lagt om lätt tonnage. Det är ett seriöst sätt att föra politik, men att inleda med den här polariseringen, som jag uppfattar det, är helt enkelt inte bra. Det skadar skärgårdsborna om politiska partier bedriver debatten på det sättet.
Nu till försökstrafik med lätt tonnage. Vi har inte diskuterat frågan i landskapsregeringen och jag uppfattade, som trafikministern sade, att det var en vision. Inte jag heller ser möjlighet till att lätt tonnage ska gå in till Mariehamn. Dels strider det absolut mot kortruttstänkandet och dels får vi ett parallellt system med busstrafik. Då skulle det bli två av landskapet stödda trafiksätt som går parallellt. Det håller inte helt enkelt.
Ltl Mika Nordberg, replik
Herr talman! Orsaken till varför jag ville komma med det inlägget som jag kom, var att det har stött på visst motstånd från skärgårdspolitiker, med kombikatamaraner etc. Ifrån landskapsregeringens sida tycker jag mig inte ha varken sett eller hört att någonting skulle ha gjorts konkret i praktiken för att förverkliga kombikatamaran, den lätta trafiken. Det jag nu får höra är att vi ska ha en persontrafik direkt intill Östra hamnen. Det är det som trafikministern levererade, det stod i de åländska tidningarna. Det var det som fick mig att säga vad jag har sagt.
Talmannen
Replikväxlingarna är därmed avslutade.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Frisinnad samverkan, Ålands stabila moderater, har i samband med remissen sagt sitt om tilläggsbudgeten och det finns egentligen ingenting nytt i finansutskottets betänkande som förs fram, men det kan vara värt några kommentarer i alla fall på några punkter trots det, så jag ska kortfattat göra det. Det första gäller resonemanget under 39.10 om avräkningsgrunden. Tillsammans med vtm Gunnar Jansson och några till har vi tagit för oss i den parlamentariska självstyrelselaggruppen att driva information i Helsingfors för vår sak, när det gäller en utvecklad självstyrelse. Det projektet baserar sig på att vi inte är ute efter mera pengar. Det är det huvudsakliga motståndet mot den åländska självstyrelsen, att den kostar Finlands skattebetalare väldigt mycket. Att det inte stämmer är en annan sak, det är få som förstår det faktiskt. Då är det kanske inte läge nu att komma och begära mera pengar när vi har det här projektet.
Den här diskussionen är lite kontraproduktiv. Däremot har vi i sakfrågan haft självstyrelselagen med oss sedan den trädde i kraft 1993. Varje landskapsstyrelse och regering har haft det på sitt bord och man har fört de här diskussionerna med statsmakten om att vi borde se över det här i enlighet med självstyrelselagens bestämmelse. Ingen har haft någon framgång och att just nu i det här skedet, när vi faktiskt försöker få en ny självstyrelseregim på Åland, eller system, är inte riktigt rätt tajmat.
Det andra jag ville säga är på samma sida, 46.01.23 Utvecklingsprojektet för Ålands gymnasieskola. Det är bra att finansutskottet också håller med om tilläggsresursen, som man behöver. Vad jag förstår så behövs den redan under hösten sannerligen. Vi önskar landskapsregeringen lycka till med projektet och hoppas att ni hinner förverkliga det här inför 1.8.2011, som vi nu äntligen har kommit överens om och att den framgången inkluderar åtminstone huvuddelen av avtalsfrågorna.
Sedan kommer jag snabbt över till trafikavdelningen där utskottet konstaterar att det inte varit framgångsrikt att göra små delupphandlingar inom skärgårdstrafiken. Det här konstaterar egentligen landskapsregeringen själv i sin framställning till tilläggsbudget. Det här är bra skrivet och det är illa att man har gjort på ett sådant sätt att man har misslyckats. Jag hoppas verkligen att man gör på ett sådant sätt, att man anpassar sitt agerande till marknaden så att anbuden blir attraktiva för marknaden att lämna in på basen av det underlagsmaterial som landskapsregeringen nu framöver går ut med. Vi har för många dåliga exempel på att man från offentlig sektor inte har lyckats utforma upphandlingsmaterialet och lägga upp systemet på ett sådant sätt att det blir attraktivt. Då blir resultatet också dåligt. Då kan man få den känsla som ltl Sundblom har i sitt hjärta, att det här är någonting som man får slå huvudet blodigt mot väggen tio gånger och sedan slutar man per automatik. Världen ser inte ut så här. Se hur det ser ut i Sverige när det gäller privatiseringar och upphandlingar, se hur det ser ut i Finland, se hur det ser ut i resten av världen. Nog måste vi väl klara det på Åland när vi är gamla företagare.
När det gäller bolagiseringen har vi i vår grupp kommit till att det förordar vi inte när det gäller skärgårdstrafiken. Det är ett sätt att göra skärgårdstrafiken ännu mera ogenomskinlig än vad den är idag. Man gömmer den i ett 100-procentigt ägt landskapsbolag där man fattar de politiska besluten som är erforderliga för verksamheten och insynen är minimerad. Då är det bättre att göra det till en särskild offentlig förvaltning. Då har man fortfarande genomskinligheten kvar, inte lika hög som idag, men i alla fall kvar.
Nej, vi förordar definitivt en Bear Boat-charter modell inkluderande faktiskt personalen också så att våra anställda ges möjlighet att få anställning i den nya verksamheten. Det ger fulla möjligheter för de här bolagen att med fackförbunden föra de erforderliga resonemangen. Då kan man så småningom jämställa den här trafiken med annan sjötrafik, med annan redarverksamhet. Det vore sannerligen på tiden, det har jag sagt så många gånger från den här talarstolen att är enda sättet och det tror jag att landskapsregeringen håller med om.
Det enda sättet att upprätthålla en hög servicenivå för skärgårdsborna är att man får ändring i avtalen. När det inte går på annat sätt måste man ta till privatiseringen. Man kan också säga som kollegan Danne Sundman sade att bjud ut allt för att säkerställa servicenivån för skärgårdsborna. Jag kan tänka mig att man gör som landskapsregeringen föreslog i ordinarie budgeten att man tar det successivt, men på ett attraktivt och snyggt sätt. Det är tillräckligt nämligen för att få till stånd, få igång samtal med facken om rimliga avtal. Det är klart att det viktiga är när det gäller den här höga kostnadsnivån att i första hand få ner övertiden, det är ju den som är extremt dyr i den här sektorn. Det är säkert världsrekord. Det är inte bara en avtalsfråga, utan det är också turliste- och andra frågor. Huvudsakligen har min bedömning genom åren varit att det är en avtalsfråga. Avtalen innehåller mycket annat också, som inte finns i den övriga sjöfarten, det enda stället som det fanns förut var i en del av rikets skärgårdstrafik, men där är det också borta. Det är blott Ålands landskapsregering som sliter med de här avtalen. Mina goda vänner inom Finlands sjömansunion kommer säkert att förstå det här, alldeles särskilt om vi tvingas till att privatisera, ur moderat synpunkt tvingas man väl aldrig till att privatisera, men kanske vi här på Åland.
Ytterligare vill jag stöda de gemensamma reservationerna när det gäller 48.30.22. Andra har sagt redan alla klokskaper om det och utskottet skriver själv på ett sådant sätt att man inte kan acceptera den här budgetöverskridningen. Eftersom vi alla vet att det var ett anslag som var långt över en miljon hade man kunnat vidta de här åtgärderna. Jag tror att man kan vidta de här besparingsåtgärderna inom ramen för det här anslaget under de två och en halv månad som är kvar av det här året. Jag har sett att man brukar använda en stor del i slutet av december och början av januari förut.
Avslutningsvis, herr talman, när det gäller reservationerna vill vi uttala vårt stöd, förutom för den gemensamma motionen, även för ltl Danne Sundmans punkt 4 när det gäller den ekonomiska politiken. Det är en förståndig skrivning som han föreslår för oss. Sedan är vi lite oklara om 1 punkt om Godby center, men vi förstår att intentionen är den att ett nu presumtivt mycket lågt värde på de här aktierna, genom de här åtgärderna som Sundman föreslår, ska fås att stiga, det blir ett attraktivt paket. Det har att göra med det jag diskuterade om skärgårdstrafikens privatisering också, det måste bli ett attraktivt försäljningspaket och därför måste man göra någonting åt det håll som ltl Sundman gör, skapa ett incitament för investerare att gå in här. Vi är lite osäkra på om de här formuleringarna är de bästa, men det är åtminstone åt rätt håll så vi är antagligen beredda att stöda den också, men nog inte de andra.
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Ledamot Roger Jansson förordar någon princip av annan sjötrafik som jag inte riktigt vet vad innebär. Fungerar inte det så är det privatisering som gäller. Det är väl det som landskapsregeringen håller på med idag. På 1990-talet då frisinnad samverkan satt på trafikmandatet privatiserade man m/s Grisslan så ledamot Roger Jansson borde vara insatt i vad privatiseringen ger. Jag undrar därför nu om ledamoten Jansson kan ge några råd till landskapsregeringen, som kan hjälpa dem på väg mot privatiseringsupphandlingen.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Utgående från Grisslan-exemplet kan jag inte göra det, eftersom det inte var någon bra upphandling. Trots att det inte var någon bra upphandling och någon bra uppföljning från trafikavdelningen på den tiden visar ändå revisionsrapporten en god ekonomisk vinst av den. Sedan förs det en diskussion kring reparationerna som stör totalbilden av helheten. Man måste läsa revisionsrapporten och konstatera att kapital- och reparationskostnaderna ingick i den kalkylen som de gjorde.
Mitt råd till landskapsregeringen, det var bra att ledamot Sjöstrand tog upp den frågan, är faktiskt att vända sig till rederiföreningen och få råd när det gäller upphandlingar. Ålands handelskammare med dess duktiga personal känner jag väl, men där har man ingen erfarenhet av sjötrafikupphandlingar överhuvudtaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Nu minns jag inte exakt hur det var med Grisslan, men jag kommer ihåg hela processen. Min bestämda uppfattning är att åtminstone totalkostnaden blev betydligt dyrare än att ha det i egen regi. Om det berodde på dålig upphandling eller att man inte ställde krav på underhåll och kapitaluppgradering och sådant kan vara, men man ska nog ta en ordentlig titt förrän man tar det som exempel.
Det andra som förvånade mig storligen, var att jag uppfattade av ltl Roger Jansson att man inte kan ha en bolagisering på grund av bristande insyn. Ett bolag bestämmer precis vilken insyn de vill ha. Jag ser bara fördelar med bolag för då tar man bort politiken från det tekniska trafik- och logistikuppdraget. Det är en helt annan sak än t ex gymnasieskolan, där bolagiserar man, men inte i skärgårdstrafiken. Det är nog lite hejsan svejsan med frisinnad samverkan i dessa dagar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ja, jag tror att de stabila åländska moderaterna kan visa på en väldigt lång och stabil linje när det gäller, inte minst de frågor vi diskuterar idag. Andra partier bör nog se sig i spegeln, men det är bra att man ändrar uppfattning.
När det gäller Grisslan-resultatet ber jag kollegan Erland noga studera den revisionsrapport som togs fram då och vilka kostnader som där finns inkluderade och sedan uttala sig efter det.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Moderaterna håller sin linje långt till höger, i Sverige har de gått till liberala mitten och det betyder att man faktiskt ser att bolagisering och privatisering ger nytta. Vad jag minns av Grisslan-privatiseringen var rättegångskostnaderna och oklarheter att skattebetalarnas verkstad skulle betala allting. Det tyckte jag var orättvist. Om det sedan var lönsamt för någon utesluter jag inte, men den liberala linjen också i skärgårdstrafiken är rättvisa och fördelning av kostnaderna på ett sätt som är kontrollerat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ja, vi har för vår del understrukit att det är viktigt att de offentliga upphandlingarna sker professionellt. Att ständigt dra upp Grisslan-upphandlingen och uppföljningen från landskapets sida som ett avskräckande exempel båtar föga. Det var inget bra exempel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Englund, replik
Herr talman! Vad gäller ledamot Roger Janssons syn på skärgårdstrafiken håller jag i stort med. Jag tycker precis lika så bolagiseringen vill inte jag heller stöda. Jag tror att här tappar man faktiskt en insyn om man går in för bolagiseringen. Vi vet att trafiken till och från skärgården är a och o för det här. Det behöver finnas en viss politisk styrning fast alla kanske inte tycker det. Här måste samhället sköta en viss del och där har man en bättre modell, precis som ledamot Roger Jansson var inne på.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det har blivit en rörelse inom offentlig sektor också i Finland och här på Åland, om att offentlig verksamhet ska bolagiseras i helt offentligt ägda bolag. Aktiebolagslagen och hela systemet är uppbyggt för den privata sektorn och för vinstdrivande verksamhet. Det är så det är uppbyggt. Tro sedan att det skulle bli effektivare och bättre när man har 100-procentigt ägda offentliga bolag, som i huvudsak ska klara sina kostnader genom samhällssubventionering. Det håller inte. Man måste helt enkelt hitta andra modeller för det.
Det jag sade om öppenheten är bara ytterligare en tilläggsmotivering för det här tänkandet är inte riktigt sunt.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade
Ltl Anders Eriksson
Tack för vänligheten herr talman! Jag ska min vana trogen försöka hålla ett kort anförande. Det är inte riktat mot någon enskild, men de här tilläggsbudgetdebatterna är på något sätt som en gammal skiva. Det går om och om igen och det är övertrasseringar på trafikavdelningen och skärgårdstrafiken. Jag tänkte för mig själv i mitt stilla sinne, man har ju varit med ganska många år, att hur många år som man har hört om det här. Det är onödigt att upprepa allt som har sagts, nog måste man kunna få till stånd en privat, kostnadseffektiv skärgårdstrafik här på Åland också, det måste bara fungera.
Tittar man på skärgårdstrafiken så steg faktiskt anslagen, som jag sade i remissdebatten, med ca 700 000 från 2009 till 2010 och nu äskar man om 730 000 till. Jag ser att ansvariga trafikministern ivrigt letar i budgeten och tänker: ”Kan det verkligen vara på det sättet?” Jo, det är på det sättet. Mot den bakgrunden blir man ännu mer bestört över det här. Det enda sättet att få fason på det här är att man stryker anslagen. Det går inte. Finansutskottets ordförande sade att man inte har varit nådig, när man har saxat in samma skrivning som jag tror att man har haft fem gånger förut när det gäller det här. Det om detta, herr talman.
Det är en städarbudget på många sätt och vis, men ändå i en budgetdebatt borde det på något sätt komma fram att man vill driva en ansvarsfull ekonomisk politik utan några övertrasseringar. Vi pratade om turismen tidigare under dagen. Vi pratade om vikten av stimulansåtgärder. Det borde också vara med när man har en tilläggsbudget. Vi vet att det finns bekymmer på arbetsmarknaden. Det är viktigt att stimulera företagandet, att det finns en långsiktighet, att man förenklar, att man stöttar och utvecklar näringslivet, arbetsmarknaden. Därför sade jag att jag var väldigt förvånad, men finansutskottet har väl inte tittat dess mera på den biten, tror jag i alla fall. Det finns kanske någon av ledamöterna här, när det gäller minskningen av anslagen för produkt- och teknologiutvecklingen, som man faktiskt borde satsa på enligt mitt förmenande. Istället skärs anslagen ner och det finns inte dess mera motiveringar till varför.
Nästa fråga som jag tänkte ta upp helt kort är investeringsstöden, som hela remissen i stort sett snurrade runt. Nu skriver finansutskottet att man har erfarit att landskapsregeringen har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen med sikte på att säkerställa råvaruförsörjningen för det åländska livsmedelsklustret. Det är bra, men samtidigt vet man att det är lagtingsledamöter som har förutsatt att det skulle bli på det sättet, de förutsatte i november och de förutsatte det nu också och nu skriver finansutskottet att man har för avsikt. Hur kan man veta att det är så?
Förra gången när vi hade upp frågorna hade den socialdemokratiska butiken stängt för dagen, men idag är den öppen och därför vill jag lite kommentera det som sägs i reservationen och i den finansmotion som man lämnade in. Vi har kommenterat finansmotionen mycket och såg att den hade sikte på att stöda en utveckling av lantbruksnäringen, vilket är jättepositivt, inte frågan om annat, mot större enheter så att man kunde fasa ut avbytarverksamheten.
I brådskan fick jag inte tag på finansmotionen nu, men jag pekade tidigare på att det kommer att skapa stora bekymmer om man bara har fokus på det. Alla har inte möjligheter, man vill inte, man vågar inte ta den ekonomiska risken, man kanske har tio år kvar till pension osv. så alla kan inte bli så här stora och effektiva som socialdemokraterna vill att mjölkproducenterna ska bli i sin finansmotion. Jag pekade då på att det faktiskt får allvarliga konsekvenser för mejeriet om man driver den politiken fullt ut. Mot den bakgrunden måste jag säga att jag läser med tillfredsställelse det som ledamot Gunell skriver i sin reservation. Det står så här: ”Den nedskärning i avbytarservicen som landskapsregeringen avser att gå in för får direkta konsekvenser för de små mjölkgårdarna, dvs. hälften av de gårdar som idag är verksamma på Åland. Dessa tvingas lägga ner sin verksamhet om man driver en politik som aktivt påskyndar avvecklingen av mindre mjölkgårdar”. Exakt. Visst är det ganska spännande, herr talman, när man debatterar med sådana som inte är närvarande, så går det ändå fram. Det var precis det som jag framförde då. Det är en bra korrigering av den kurs som socialdemokraterna hade tidigare. Engagemanget och intresset för frågan är mycket, mycket bra.
Jag vill också till sist peka på två saker. Ltl Sundmans motion. Han skriver när det gäller champagnefyndet eller vad vi ska kalla det för, vraköl eller vad han nu skriver. Han använder den här formuleringen: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att genomföra en kommersialisering av fynden av champagne och öl i vraket på ett sådant sätt att det inbringar maximalt med ekonomiska intäkter och ger största möjliga PR-effekt för Åland”. Nog utgår jag ändå ifrån att en sådan målsättning är något som lagtinget enhälligt kunde sluta upp bakom. Allt annat vore märkligt. Jag vill också uttala mig för de stöd som finns under 4 punkt om den ekonomiska politiken.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag har sagt det tidigare i replik och det har också finansministern gjort. Landskapsregeringen är inte stolt när vi kommer till lagtinget och äskar om mera medel, speciellt för sjötrafiken. Jag vill ändå erinra ledamot Anders Eriksson om att diskrepansen i budgeten för sjötrafiken mellan år 2009 och 2010 är en minskning på 11,7 procent, jag upprepar för säkerhets skull 11,7 procent. Alltså anslagen är minskade med 5,9 miljoner euro. Det är ingen ursäkt för att vi inte har klarat av det, vi borde ändå ha försökt ytterligare och klara av det, det är en delförklaring, men ingen ursäkt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Nej, jag förstår att det är ödmjukt att öppet erkänna att det inte är någonting man är stolt över. Jag är förvånad över det, för det är ofta som det här händer på samma avdelning. Därför blir debatten som den blir, någon gång ledsnar man lite, om uttrycket tillåts. Mot den bakgrunden tycker jag faktiskt att man verkligen borde lägga alla klutar till och försöka undvika den här typen av anslag.
När det gäller anslagen för vägunderhållet var man mycket väl medveten om hur situationen var redan i mars i år och det fanns alla möjligheter faktiskt att göra inbesparingar under det år som hittills har gått. Det är jag väldigt frågande till.
När det gäller anslagen, nu har jag inte den röda boken, men tittar man i tilläggsbudgeten så står det att bokslutet för 2009 var 12,15 miljoner och budgeten för 2010 är 12,87 miljoner. Sedan vet jag att bokslut och budget är skilda saker. Jämför man med de siffrorna är det en ökning med 700 000.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Vi har sagt förut här från talarstolen i dag vid flertalet tillfällen att trafikavdelningen redan i mars kände till dessa kostnader och borde ha äskat om medel. Om det som framkommer här är sant betyder det att mina tjänstemän handskas ovarsamt med sanningen. Den information som jag har fått i egenskap av ansvarig minister för avdelningen var att de faktiska kostnaderna till fullo inte var klarlagda förrän i slutet av maj.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Om vi gör ett rollspel och jag utgår från att jag var ansvarig minister för den här avdelningen, så nog skulle jag veta själv utan att jag fick några signaler från tjänstemännen att det har snöat väldigt mycket och att vi har haft väldigt mycket kostnader för halkbekämpningen. Hur mycket har det här kostat extra? Den typen av uppföljning måste man ha från avdelningens sida och den typen av frågor borde avdelningens tjänstemän kunna svara på omedelbart. Det är någonting som inte hänger ihop. Det är ändå ett anslag på två miljoner euro som man har möjligheter att göra ganska mycket med. Jag har förstått att det är ett anslag som används för löpande driften, men också för investeringar, synbarligen, enligt vad det har kommit fram.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Beträffande momentet för produkt- och teknikutveckling så sade jag det redan i remissdebatten, ledamot Anders Eriksson. Då förklarade jag orsaken till det. Avdelningen vet att vi har för lite pengar när det gäller företagens internationalisering och gör bedömningen att pengarna kommer att räcka till för teknologiutveckling även efter den här rockaden. Det är ett uttryck på god budgetdisciplin när man ber lagtinget om tillstånd att få göra på det här sättet inom sin egen budget.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det sistnämnda håller jag helt och hållet med minister Eliasson om, det är klädsamt och bra. Det som bekymrar mig om man vill få till stånd en utveckling, en stimulans av det åländska näringslivet, så här har vi anslag som uttryckligen är för att stötta den tekniska utvecklingen av näringslivet. Det är ett anslag på 100 000 euro och av det kan man ta bort 60 000. Då har man inte lyckats med marknadsföringen, då har man inte lyckats med utvecklingen i den riktning som man vill att den ska gå. Som jag ser det.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Ja, det har inte funnits efterfrågan på allt som vi har budgeterat. Det kan vi konstatera. Huruvida vi har lyckats med marknadsföringen eller inte kan jag inte gå in på, det tror jag att varken ledamot Anders Eriksson eller jag kan leda i bevis. Så här är det i alla fall och vi vet att det finns mer efterfrågan på internationaliseringspengar. Därför har vi gjort så här, vilket jag tycker att är helt okey.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag kan också, i och med att näringsministern inte har flera repliker, glädja honom med att säga att jag tycker att det är helt okey. Man måste se till att det finns anslag där det finns efterfrågan. Det är ett bekymmer att det inte satsades dess mera på det här. Det spelar ingen roll om man marknadsför om det inte finns konkreta företagsidéer bakom. Det är det som är det viktiga. Det är där som teknologicenter och andra samhällsfinansierade aktörer att vara med och vara aktiv så att man får utvecklingen att rulla framåt.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Minister Veronica Thörnroos
Herr talman! Jag avser i mitt anförande att kort kommentera de moment som finns öppnade och som också finns redogjorda för i finansutskottets betänkande. Inledningsvis vill jag säga igen att privatisering inte är något självändamål för den här landskapsregeringen. Vi privatiserar inte för att vi tycker att det är roligt eller spännande. Vi privatiserar och konkurrensutsätter för att vi tror att vi därigenom har möjlighet att skapa mera skärgårdstrafik för mindre penning och därigenom upprätthålla kommunikationerna inom skärgården och till och från skärgården.
När det gäller upphandling och uppföljning vill jag säga att de upphandlingar som tidigare har gjorts inom segmentet skärgårdstrafik inte har varit EU-upphandlingar. Det här är de första som har gjorts, mig veterligen. Jag vill kort kommentera den som rör Gudingens café. Den av er som har vistats ute i skärgården längs den södra huvudlinjen vet att det finns ett fartyg där som heter Gudingen. Där har det varit svårt eller jag vill nästan säga omöjligt, att hålla caféverksamheten igång året runt. Det finns helt enkelt ingen lönsamhet i det förutom två-tre månader om året och det finns ingen privat entreprenör, som är villig att åta sig driften under resten av året. Därför beslöt vi då att försöka slå ihop segmenten caférörelsen tillsammans med kosthållningen och städningen ombord och därigenom skapa en affärsidé som möjliggör för någon eller några att få sitt uppehälle från den verksamheten. Det som är den stora bonuseffekten är att de som också vistas på fartyget, de som åker med fartyget, har möjlighet att köpa kaffe, läsk och annat och därigenom få en kvalitativt högre resa.
Till den del vi har använt Ålands handelskammare är det inte som ett stöd för trafikavdelningen. Vi har efter upphandlingarna valt att kontakta Ålands handelskammare för att få ett professionellt utlåtande till varför vi inte fick entreprenörer. Varför sökte inte entreprenörer? Var det något fel på vår verksamhetsidé? Var det någonting som inte var okey?
Vi har använt oss av Ålands handelskammare som ett rådgivande organ och de kommer också att finnas med här vid vårt nästa informationstillfälle när vi presenterar Gudingen och Gudingens café på nytt och ger folk möjlighet att bjuda där. De har också erbjudit sig att assistera och hjälpa till med själva dokumenthanteringen kring den här processen för dem som så önskar bjuda på det. Vi kommer också att använda samma förfaringssätt när det gäller Åva-Jurmo-linjen. Förra gången Åva-Jurmo-linjen bjöds ut var det en så kallad totalentreprenad. Det fanns inget tonnage med utan det var upp till den som bjöd på linjen att också ha tonnaget med sig. Det visade sig av olika anledningar att inte falla väl ut. Därför väljer vi nu på nytt att bjuda ut den här linjen och då som en driftentreprenad, dvs. den som arbetar ombord står för driften, vi står för fartyget och större reparationer enligt avtal.
Det talas mycket om Grisslan. Många tycker att Grisslan var ett misslyckande, andra tycker att det var bra osv. Själv var jag inte med i politiken på den här nivån vid den tiden, så jag har svårt att uttala mig. Jag vet ändå och det jag har lärt mig är att i över 70 procent av de kontrakt du gör upp med en entreprenör finns den tekniska specificeringen. Alltså, vad du har rätt att kräva av den som chartrar, hyr din färja. Du vill ha tillbaka din färja, inte i bättre skick, men ungefär i samma skick. Stora delar av kontraktet reglerar hur det här ska skötas och hur det ska göras och också vilka möjligheter landskapsregeringen har att under entreprenadens gång kontrollera och följa med hur underhållet sköts. Det är viktigt. När det sedan gäller kostnaderna för väghållningen tror jag att jag i mina repliker har kommit med förtydliganden, som jag har ansett varit berättigade. För övrigt har jag inget mer att anföra i det här ärendet.
Ltl Anders Englund, replik
Herr talman! Minister Veronica Thörnroos försöker ytterligare förklara det som man skrivit från finansutskottet vad gäller sjötrafiken och särskilt trafiken till skärgården. Jag tror att minister Thörnroos och jag skulle vara överens om att när man diskuterar sjötrafiken och skärgårdstrafiken i finansutskottet behöver man lägga mötena till t ex Kökar och kalla dit hörandena. Då får alla en uppfattning om hur viktig sjötrafiken och turlistorna är.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Med den stora respekt jag hyser för parlamentarikerna och utskottsarbetena vore det främmande för mig att ens våga föreslå en annan mötesplats än den vi tilldelats oss via sekretariatet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag skulle gärna höra trafikministern säga några ord om momentet 48 30 22 Utgifter för drift och underhåll av vägar där ledamoten Sundman och jag anser att man inte ska bevilja de äskade 240 000 euro ytterligare till de två miljoner som faktiskt finns på det här kontot. Eftersom det kommit till vår kännedom och vilket inte är bekräftat så skulle jag gärna höra trafikministern säga om man har använt de här medlen av de två miljonerna, till inköp det här året, av maskiner, grävmaskiner, buskröjningsaggregat osv. Varför står det inte i budgeten för 2010, den som vi nu lever under?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag kan inte här och nu svara på om det här momentet också används för investeringar eller om investeringar till en viss nivå kommer under samma moment. Det kan jag inte svara på här och nu.
Däremot kan jag svara på att det finns en investeringsplan över vad som ska köpas in efter x antal år om man säger så. Den planen står också i relation till de skrivningar som finns i budgeten om att det är flera vägdistrikt som ska konkurrensutsättas.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! För mig är det väldigt underligt att man använder driftsmedel för investeringar och det inte framgår i budgeten. Jag kan inte förstå hur man kan ha det på det sättet. Sedan tycker jag att det hör till ministerns ansvarsområde, i dessa tider särskilt, att ifrågasätta den här typen av äskanden från avdelningen och ha fullkomligt klart för sig om det faktiskt är nödvändigt med de här extra 240 000 med tanke på att det här är ett VR anslag och att det finns två miljoner på det plus att Indoors-verksamheten, som sköter om utförarrollen idag även har två miljoner till som kommer från linfärjeservice. Skulle det inte ha gått att hitta möjligheter att stuva om och göra andra prioriteringar, så att man inte behövde komma till lagtinget med nya äskanden.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Ledamot Camilla Gunell frågar inte längre, ledamoten påstår att driftsmedel används för investeringar. Om det är så att något felaktigt har skett på avdelningen är jag den första i så fall att tala med min avdelningschef och tillsätta en intern utredning. Om man på avdelningen på något vis har brutit mot de budgetdirektiv som finns, det är det första. Det andra är det så att man enligt gängse budgetregel vill överföra någonting från ett moment till ett annat så ska det aviseras i tilläggsbudget. För det tredje så granskas alla investeringar, även de som finns på plan och de oförutsedda, ytterst, ytterst noggrant förrän man får ett ok och då får gå till verkställighet. Enligt mitt förmenande är alla på trafikavdelningen medvetna om den ekonomiska situation, som det offentliga Åland befinner sig i.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är på plats med lite beröm när man har tagit det här initiativet att diskutera driftsupphandlingarna med, vad som snart kommer att heta Ålands näringsliv, idag fortfarande handelskammaren. Handelskammaren kan vara en brygga mellan privata näringslivet och landskapet. Man kan inhämta den kunskap som finns, för det finns en stor kunskap om det här i samhället. Det finns en handfull stora företag som sysslar med det här världen över. Därför är den kunskapen ytterst viktig. Det kan vara svårt för de enstaka företagen att ha direkt kontakt med landskapsregeringen eftersom man då kan bli part vid upphandlingar osv. All heder till det initiativet. Det är ett jättebra sätt att ta vara på den kunskap som finns i näringslivet för att få in den här i förvaltningen, vilket uppenbart behövs.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Jo, jag tackar för det berömmet. Självklart ska vi försöka arbeta ännu närmare det privata näringslivet, det är landskapsregeringens målsättning. Den offentliga förvaltningen, i det här fallet trafikavdelningen är faktiskt riktigt duktig på vissa saker, men det privata näringslivet å andra sidan har också sina styrkor. Det gäller att förena det här för det finns en vinst i det. Det finns en vinst för hela Åland om vi alla kan hjälpas åt och driva samhället framåt utgående från vår horisont, om man säger så.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Nu står vi igen inför en tilläggsbudget där bl a skärgårdstrafiken är inblandad. Jag har varit med i lagtinget sedan 1991 och jag vet inte ett enda år när tilläggsbudgeten inte har innehållit skärgårdstrafik. Jag var borta ett par år, så om ni klarade det då vet jag inte. Min fråga är om trafikministern anser att trafiken stiger så mycket varje år eller är det för lågt budgeterat för att vi ska kunna få en budgetram som håller för skärgårdstrafiken?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag tror att det är första gången som, mig veterligen, anslagen har skurits ner så här kraftigt som det gjordes inför 2010. Det var ett medvetet aktivt val från landskapsregeringens sida för att den ekonomiska situationen var som den var. Det var inte frågan om en valsituation utan det var frågan om att här måste alla hjälpas åt. Därför är det svårt att svara på det. Vi har inte lyckats fullt ut med det som vi förutsatte oss i den röda boken, det är bara att konstatera och vi arbetar vidare. Som jag tidigare har sagt, jag är den första att beklaga det.
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Jag var med och godkände budgeten en gång i tiden, det var en massa inbesparingsförslag. Då fick jag den uppfattningen att det sista som man skulle göra var ändringar i turlistan, det var andra inbesparingar som skulle göras. Nu har det visat sig, enligt trafikministern idag, att fyra ändringar i turlistorna har gjorts och ingenting av det andra. Då är min fråga vad trafikministern tänker göra till nästa år för att vi ska få en budget som håller och en turlista som fungerar både med bussar och färjor, så att det finns en möjlighet för en pensionär från Kökar att fara till doktorn på måndag förmiddag, utan att ringa till Mariehamn efter en bil. Vad kan trafikministern göra för att göra bot för det?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Det vi arbetar med nu på trafikavdelningen är att söka långsiktiga lösningar och också breda politiska lösningar. Vi kommer från trafikavdelningen inom de här närmaste två veckorna att diskutera med befolkningen, vi kommer att diskutera med dess trafikgrupper, vi kommer att ta informationen med oss tillbaka. Vi kommer här i lagtinget, utanför den här salen, att söka breda politiska lösningar och försöka få till stånd turlistor som gäller längre tider, men där vi också har beredskap och färdigt för isturlistor och andra svåra lägen. Det är vad vi försöker göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! För oss är frågan om vad de här 240 000 egentligen är till för att täcka vilka kostnader fortfarande en viktig fråga. Ansvariga ministern säger att man har klara listor för vilka investeringar man ska göra och att man prickar av de här väldigt noggrant. Då är det lite förvånande att vi inte får svar på den frågan. Har det använts driftspengar för att införskaffa maskiner av olika slag? Det är en allvarlig sak tycker vi. Om man inte kan svara på det nu så måste vi få den informationen vid ett senare tillfälle anser jag.
Jag förstår att ministern tror på privatisering, men man har bara två möjligheter som privat entreprenör antingen spara på tonnaget eller på personalen.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Vad gäller de äskade 240 000 euro så är det min bestämda uppfattning att trafikavdelningens tjänstemän har följt de budgetdirektiv som finns både för vad som gäller investeringar och för drift. Det finns också redogjort månad för månad exakt hur stor del som har gått åt till det så kallade snöberget, om uttrycket tillåts. Jag tycker inte att det är speciellt unikt, men jag förstår om parlamentet är irriterad för att vi har gått över budgetramarna, men de facto är det samma situation som man hade både på rikshåll och i Sverige på grund av den snörika vintern som vi hade. Jag kan gärna exakt redogöra månad för månad hur mycket kostnaderna har varit, om det på något vis kan tillfredsställa den socialdemokratiska gruppen så gör jag det gärna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Ja, det behövs inte, men det vi vill ha svar på är om man har använt driftsmedel för investering i maskiner. Den frågan har vi inte fått svar på. Enligt de budgetsprinciper som vi vill följa ska man inte kunna göra på det sättet. Det finns nämligen resurser till förfogande på upp till fyra miljoner inom det här området och att man inte inom det skulle kunna klara av att inkludera 240 000 verkar för oss osannolikt. Om det dessutom är så att man har köpt maskiner för pengarna är det inte alls bra. Då klarar inte tjänstemännen budgetdirektiven.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, den information som jag har fått från avdelningen är att tjänstemännen har följt de regelverk och de direktiv som finns både vad gäller drift och investeringar. Det är det som jag har att gå på. Därutöver har vi en investeringsplan för större investeringar som man följer, men precis som det är på sjösidan, jag kan t ex erinra er om Ejderns haveri, har vi också här oförutsedda utgifter, t ex inom linfärjorna om vi har större haverier eller på några andra tunga maskiner. Då kommer saken i ett annat läge, men min uppfattning är att avdelningens tjänstemän har följt direktiven.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Om jag får haka på det här sista så när det gäller investeringar och driftskostnader så tror jag att principerna står i bokslutet åtminstone och sedan finns det en investeringsplan för viktiga investeringar, som man skriver av i budgeten och det är kopplat till vissa kontonummer. Sedan kan det vara blandformer, det kan vara leasing, att man köper reservdelar till en leasingmaskin som kan gå över driftskontot. Om det är någon större dramatik i det här så känner jag inte till själva saken. Det är två principer som gäller. För det första så finns det reglerat och för det andra kan man göra fel. Gör man fel så finns det principer för att rätta till det.
Herr talman, jag begärde ordet för jag blev lite överraskad. En liberal grundprincip är att man gärna deltar i debatten även om man inte har tänkt färdigt, dvs. man för fram argument och prövar dem. Det gäller för mig när det gäller bolagisering. Därför blev jag lite förvånad när frisinnad samverkan, som jag trodde var ett moderat marknadsparti, avvisar bolagisering för skärgårdstrafiken. Det skulle vara ett så intressant och bra exempel. På de punkter som jag omfattar finansutskottets betänkande är det ena under trafikavdelningen, där står det att man ska se över alternativa bristmodeller såsom bolagisering av extern management.
Om vi tar det här med bolagisering har man en verksamhet som är överblickbar. Man ser att det här handlar om trafik, om det är hela Åland eller skärgården, det är alltså maskiner, manskap, material och det är ganska klart ett uppdrag. Det är en ganska klar kompetens som behövs, kunskaper som man behöver för det. Det som är speciellt för bolag är att det finns en ägare, antingen är man ägare till 100 procent eller så finns det flera ägare. Om landskapet äger bolaget till 100 procent, som man gör i posten och andra bolag, kan man bestämma hur mycket insyn man vill ha, vilka kompetenser man vill ha i styrelsen och hur man vill styra det. Det är alltså en ganska klar och redig organisation med en bolagsordning som är internationell, välkänd och utarbetad in i minsta detalj. Det gör att själva bolagsformen är intressant.
Sedan har man nästa steg, ska man som i dag vara inne och styra politiskt, hålla på med tidtabellerna och ändra och greja, ja då kanske man ska ha en styrning som är större. Vill man ha demokrati och parlamentarism för att styra skärgårdstrafiken, ja då ska man inte bolagisera, man vill ha den politiserad. När det gäller gymnasieskolan föreställer jag mig att man ger politiska riktlinjer. Det har man trott här i debatten att man inte gör när man inte tillsätter rektor, men det är så att styrinstrumenten är mycket raffinerade, det är läroplaner och budget, precis som i högskolan.
Det är samma resonemang när det gäller skärgårdstrafiken. Utgångspunkten här är att man borde göra någonting för att sortera upp det hela. På några år har skärgårdstrafiken ökat med ett par miljoner under besparingstider, alltså det var före finanskrisen 2008. 3,5 miljoner kommer från sjötrafiklönerna som fördes över till den här landskapsregeringen som kom 2007 i 2008 års budget.
Om man tänker sig fördelarna med en bolagisering har vi det att man har ett tydligt uppdrag från landskapsregeringen. Tidtabellerna är klara, sedan ska bolaget se om det är privat eller offentligt ägt tonnage, om man ska köpa in verkstadstjänster eller om man ska sköta dem själva eller om landskapet ska ha kvar någonting. Det finns alla former, men utgångspunkten i det som man utreder är att bolagisering har fördelar och nackdelar. Min utgångspunkt är att det borde vara många fördelar. Ett bolag ska göra det kostnadseffektivt. Det om detta. Jag hoppas i varje fall att bolagsdiskussionen fortsätter med ett underlag i de utredningar som finansutskottet vill att man ska göra. Det var ett bra påpekande från finansutskottet.
Ett annat bra påpekande är under inkomster 33 40 när det gäller Godby center. I debatten har man försökt att skrämma upp befolkningen med att man ska lägga ner ÅHS. Polisen vet jag inte om har ändamålsenliga lokaler på sikt, det är en svårare fråga. När det gäller ÅHS’ verksamhet i Godby har man bestämt att det ska finnas där. Problemet med Godby center är att låsningar i bolagsstrukturen är sådan att landskapsregeringen betalar hyra, som inte är så låg, man betalar dessutom för 800 m2 prima tomtmark mitt i Godby där man kunde förädla fastigheten betydligt, alltså få ut mer pengar, få en större kostnadseffektivitet och att ha långsiktiga avtal oberoende om man äger eller inte äger. Äger man har man ansvaret, om man inte äger betalar man hyra. Blir hyran för hög ser man alternativet, man bygger själva, men då säger ägaren, men oj, oj, vänta nu, vi sänker hyran och så där går det till. Landskapsregeringen har ansvar för skattebetalarnas pengar. Här tycker jag att man har sagt att man ska trygga lösningarna för ÅHS och polisen. Polisen vet jag ingenting om, hur lokalerna är, de finns där, men om de är ändamålsenliga är en annan sak.
Så över till jordbruket. Jordbruket kommer att vara en av de stora frågorna framöver. Det kan bli konflikter, men det kan också lösa sig. Jag brukar säga att liberalerna står för jordbrukets allmänintresse och sedan finns det företrädare för särintresset. Det är inget fel i det, de ska ju gå ihop, men jordbruk och sjöfart är de grenar i näringslivet som allt egentligen har byggts på sedan 1850-talet och kanske före det. Jordbruket har förändrats otroligt mycket och förändras, yttre omständigheter, finansiering, metoder, teknik. Det är en modern näring idag som mer eller mindre är marknadskopplad. Vi har volym i jordbruket, det traditionella familjejordbruket, specialodlingarna, landskapsvården. Jag blir skräckfylld när jag hör att allt ska sättas till ett storjordbruk för att vi ska få bort avbytarna. Det var den socialdemokratiska politiken igår. Idag har man varit ut på landet så det är väl någonting annat.
Det är viktigt att man tänker på att jordbruket alltid har byggt på mångfald. Alltid har det funnits små brukare, små bönder, torpare, storjordbrukare, storbönder, stora gårdar, nu samarbetar man gårdar emellan och alla har utvecklingsmöjligheter om landskapet är med och ger förutsättningarna. EU är med och ger icke-förutsättningar, men de måste vi hantera och det är vi bundna av, men jordbruket och avbytarverksamheten, som hör till och kommer att höra till för de mindre gårdarna, måste man klara upp på ett rationellt sätt. Jag tror att det är nyttigt att den här debatten har kommit upp nu för under nästa års budget måste man ha ganska klara och långsiktiga riktlinjer. Det har varit lite gny med den här omröstningen i landskapsregeringen, det är bara förnamnet, men det behöver inte heller bli så mycket för alla har en ambition.
En sak som jag noterade och som jag nämnde i förbifarten till någon var att det står att klumpsumman ska justeras. Så står det inte i lagen utan det står om förändringarna är väsentliga, betydande osv., det är det som är kriteriet för att det då ska ändras. Problemet är att vad som är väsentligt och betydande bestämmer vi inte själva utan egentligen i praktiken är det upp till finansministeriet. Det var också finansministeriet som en gång i tiden sade att det är vi som bestämmer det här och inte Ålandsdelegationen. Skulle Ålandsdelegationen ha bestämt så hade vi haft en klumpsumma som var lite högre. Å andra sidan ska vi komma ihåg att skattegottgörelsen gör att utfallet totalt på klumpsumman är ungefär som befolkningsrelationen, i snitt 0,51. Å andra sidan var inte befolkningsrelationen heller utgångspunkten för det här utan självstyrelsens behov.
En ytterligare sak som inte finns i finansutskottets betänkande är att inmatningstariffen borde ordnas på ett sätt med samföretag eller på annat sätt med extra anslag utanför systemet. Jag har förstått att alla de åländska geniknölarna, som är många, gnuggas i den processen i Ålandsdelegationen, bland jurister på båda sidor. Det skulle nog vara ett absolut betydande avbräck för den åländska självstyrelsen om vi står utanför ett EU-projekt, som betyder att man ska integrera samhällen, men elen får inte integreras på ett rimligt sätt. Tack!
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vår grundmurade marknadsekonomiska, frisinnade, liberala och moderata övertygelse om bolagsformer är följande: Aktiebolag, öppna bolag, kommanditbolag, enskilda bolag och andelslag har tillkommit och lagstiftningarna har utformats för privat vinstgenererande verksamhet. För offentlig verksamhet, som är samhällsfinansierad och som är utan vinstmål, finns många alternativ i vår lagstiftning och i den offentliga organisationsfloran. Det är grunden för vår inställning också i den här bolagiseringsfrågan. Vi tror att det är ett sätt att gömma bort verksamheten och tro att det skulle bli mera likt privatverksamhet om man får en bolagisering. Vi tror inte på det utan man bör renodla verksamheterna.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Bolag finns för alla tänkbara ändamål. Det kan vara spritt ägande, koncentrerat ägande, privat ägande, kommunalt ägande, offentligt ägande. Det är icke vinstgivande verksamhet. Det som är kännetecknande för bolag är den juridiska formen och kraven på säkerhet, kapitalbindning och i styrelsen har vi hembygdsrätten osv. Det som är intressant är att man kan lägga verksamheter åt sidan, som sköts på ett sätt och ha offentligheten å andra sidan där man vill ha demokrati, parlamentarism och inflytande. De här kombinationerna kan vara så många. Om ålänningarna är smarta hittar man lämpliga kombinationer för just trafik. Det handlar om hur mycket kompetensstyrning man vill ha och hur mycket demokratistyrning man vill ha. De här behöver inte gå i kors, det är inte så många som sitter i landskapsregeringen, som är experter på upphandling, maskiner, tidtabeller osv. även om de tror det.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! I organisationen uppkommer inte flera experter genom bolagisering utan det är andra åtgärder som ska visa det. Experter kan man få in i den offentliga verksamheten lika bra som i bolag. Det grundläggande för bolagsformerna i vårt land och i Norden är alltså att de sysslar med vinstgenererande verksamhet. De måste alltså skapa ett ekonomiskt mervärde. Det är det som är tanken bakom det. Det är därför man har utformat de här bolagsformerna. Det gäller också statliga bolag, t ex Alko, som driver en sådan verksamhet. Skulle man i det här fallet, som är en helt samhällsfinansierad verksamhet, vilja bolagisera, skulle motivet vara att man vill sälja ut en del av bolaget. Då skulle jag förstå det, men nu förstår jag det inte. Man lurar sig själv tycker jag.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Den här debatten måste vi ta i ett större sammanhang, men ett bolag kan anställa folk för man kan använda dem till annat. Man kan köpa och sälja tjänster. Ett skärgårdstrafikbolag här kan sälja tjänster till Åboland eller köpa expertis på ett helt annat sätt än offentlig sektor. Slutsatsen av det här är ändå politisk. Det är väl att ltl Roger Jansson också är liberal, han yttrar sig innan han har tänkt färdigt, precis som jag. Därför kan vi gå vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Än en gång har vi fått utstå förakt från ledamot Olof Erlands sida. Vi har fört fram en åsikt, en jordbrukspolitisk fråga som har fått stöd av jordbrukare och av andra som är sakkunniga på området. Det avfärdar ledamot Olof Erland med att vi har varit ut på landet. Jag konstaterar än en gång att vi är mobbade och att det tydligen är omöjligt för ledamot Olof Erland att hålla ett enda anförande utan att visa sitt förakt för den socialdemokratiska gruppen.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag trodde att socialdemokraterna hade varit ut på landet, därför sade jag det. Det här med förakt, jag ska gärna plocka fram allt som ledamot Sundback har visat enligt stenografiska protokollet här i lagtinget till den delen. Jag för en debatt och det där hånandet som ni håller på med kommer inte att tysta mig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Det är en intressant debatt, däremot skulle man vilja ha lite flera svar från landskapsregeringen. Nu är varken finansministern eller trafikministern på plats. För min del är det fortfarande oklart för momentet 48 30 22 med driftsmedlen för vägar. Dels är det så att i budgeten för 2010 står det ingenting om investeringar på det här momentet och därmed är det oklart för lagtinget vad man har beviljat pengar för. Om man inte kan få svar på det här måste jag antagligen återkomma i en enkel fråga för att få det klargjort.
Jag har heller inte fått svar på frågan varför man inte har kunnat göra omfördelningar i momentet för att klara budgetramen på två miljoner. Det är ändå mycket pengar för ett år för vägunderhållet. Det står fortfarande väldigt oklart. Därför kommer jag att föreslå i detaljmotiveringarna att anslaget under 48 30 22, eftersom läget är så oklart och det är oklart vart pengarna har gått och man inte har kunnat göra omfördelningar, utgår. Det är alltså ett förslag.
Vad gäller avbytarservicen är jag glad för ledamoten Anders Erikssons stöd vad gäller innehållet i den. Jag vet att han är sakkunnig på området. Det betyder att jag inte är helt ute, vilket näringsministern påstår. Det känns som om vi är på rätt linje här. Därför föreslår jag att motiveringarna under moment 47 15 23 kompletteras med följande text: ”Landskapsregeringen återkommer i samband med budgeten för 2011, med ett omställningsprogram för mjölknäringen, som vid sidan av minskningar i driften av avbytarsystemet erbjuder möjlighet till investerings- och moderniseringsstöd”.
Ytterligare vad gäller sjötrafiken har det varit diskussioner här om bolagiseringar eller vilken väg man ska gå framöver. Jag för min del har bekantat mig närmare med Arctia, som är det bolag i Åboland som sköter skärgårdstrafiken där. De har gått från att ha varit en del av sjöfartsverket till att bli ett bolag idag som heter Arctia. Det vore fullt möjligt för Åland att också skapa ett Skärgårdstrafiken Ab, helst med hemort i skärgården och att landskapsregeringen skulle flytta över samtliga färjor och reservdelslager, bokning och så vidare till detta bolag. Jag skulle också gärna se att dockningsmöjligheter, varv och dylika serviceenheter för trafiken skulle finnas i skärgården. Skulle man få en utlokalisering så skulle man få en styrning av bolaget i det område där den är verksam. Jag kan inte förstå att det skulle vara något hinder, annat än att det kräver tid, tobak och arbete för att få det gjort. Då skulle man få värdefulla arbetsplatser i skärgården och man skulle kunna dagligdags utnyttja den lokala kompetens som där finns angående turer och hur man bygger upp regionen och trafiken så att den passar regionen.
Jag föreslår därför under moment 48 20 20 Sjötrafikens verksamhetsutgifter att motiveringen kompletteras med följande: ”Trafikavdelningens försök att konkurrensutsätta enskilda delar och linjer upphör i väntan på en helhetsstrategi för utvecklingen av skärgårdstrafiken samt en bolagisering av sjötrafiken”.
Tack, herr talman!
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Det var ett intressant anförande. Jag har också haft möjlighet, tillika med ltl Gunell, att träffa representanter från Arctia och också inlett ett samarbete med dem. Där vill jag säga att när det gäller bolagiseringsprocessen där så tog det sex år. Notera att det inte är något som sker i en handvändning.
När det gäller ledamot Gunells visioner om att flytta ut skärgårdstrafiken till skärgården så vackert så, men nog känns det lite Sovjet över det hela, om det är landskapet som ska styra upp var den privata marknaden ska ha sitt bofäste och var den ska finnas. Det känns faktiskt inte helt rätt, det känns nog som en extremt märklig konstgjord andning i god sovjetisk anda.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tror att minister Thörnroos har missförstått mig väldigt rejält. Vad jag har förstått så jobbar ledamot Thörnroos för en bolagisering för skärgårdstrafiken. Jag antar också att bolaget skulle vara landskapsägt, eller åtminstone i offentlig ägo. Jag har inte hört att man har tänkt sälja ut alltihopa. I så fall är det nya direktiv som kommer idag. I ett landskapsägt bolag, tillsammans med skärgårdskommunerna eventuellt, man kan ett gemensamt ägande, det är också fullt möjligt, ser jag inget hinder för att utlokalisera både bokning, service, lager, varvsverksamhet osv., till skärgården där trafiken är verksam. Det är inget Sovjet över det, det är en utlokalisering.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Det börjar bli mycket i debatten när det rör skärgårdstrafiken, vackert så, men man kan inte privatisera, konkurrensutsätta, bolagisera och som man också har skrivit här, söka ett externt management samtidigt. Man måste bestämma vilken väg man ska gå. När det gäller reparationsvarv i skärgården, när det gäller att flytta dit verkstad och lager, ja visst i den bästa av världar. I den bästa av världar, men nu är det här realpolitik och då kan man inte gå in och styra på det här viset. Det är inte okey, helt enkelt. Det känns faktiskt som om landskapet ska gå in, när vi jobbar för en privatisering, och styra upp vart de privata ska föra fartygen på varv. Det måste väl ändå de privata få bestämma. Vad landskapet gäller så för vi dem på varv där det är mest kostnadseffektivt. Självklart.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ja, man vet inte var man ska börja här. Jag aviserade ett alternativt förslag till finansutskottets betänkande. Vi måste vara klara över det. Där står det om externt management osv. Jag håller med om att vi behöver fokusera och bestämma oss för vad som är viktigast. Jag tycker att en bolagisering kommer ganska högt upp på listan i enlighet med det som trafikavdelningen håller på med i dagsläget på vägunderhåll och inom alla andra sektorer där vi har gått in för att göra en åtskillnad mellan beställare och utförare och nästa steg är en bolagisering. På det här moment som jag gång på gång tar upp och aldrig får något svar på, så står det också att man ska använda 100 000 för bolagiseringsprocessen. Ett landskapsägt Skärgårdstrafiken Ab kan mycket väl placera sitt kontor i skärgården och det görs med beslut av landskapsregeringen och lagtinget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag önskar bara ge mitt understöd till ledamot Camilla Gunells samtliga ändringsförslag.
Talmannen
Tack, men ni får upprepa det sedan i samband med detaljbehandlingen.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Då det från många talare här har upprepats kritik på trafikavdelningens återkommande tilläggsbudgeter från många år tillbaka och då jag känner att jag också har fått stått till svars, i likhet med nuvarande trafikminister, för tilläggsbudgeter och för trafikavdelningens dåliga skötsel osv. vill jag lite försvara trafikavdelningen. Jag har roat mig med att följa upp kostnadsutvecklingen på trafikavdelningen kontra kostnadsutvecklingen för övrig verksamhet inom landskapet, det här är faktiska siffror, det här kan man inte ifrågasätta fast man försöker. Ser man på trafikavdelningen uppgick driftsutgifterna år 2000 till 19 miljoner. År 2009 uppgick de till 22,15. De steg med tre miljoner på nio års tid. Då ska vi komma ihåg att bränslepriset på den tiden steg med 1,5 miljoner. Således var den faktiska driftsutgiftsökningen på nio år 1,5 miljoner vilket motsvarar sju procent, alltså under en procent varje år.
Om vi räknar in oljekostnaderna har trafikens driftsutgifter stigit med 15 procent på nio år. Samtidigt sjönk antalet anställda från 237 personer till 216 personer. Ser vi till hela landskapets budget har ökningen från 2000 till 2009 varit 60 miljoner vilket motsvarar 47 procent, alltså fortfarande driftskostnader. Trafikavdelningens driftskostnader har stigit med 15 procent, hela landskapets har stigit med 47 procent. Samtidigt steg de anställda från 2000 till 2009 med 178 , medan trafik har minskat. Alla som står här och klagar på trafikavdelningens dåliga skötsel under åren har egentligen fel. Säkert har det begåtts fel och säkert har man tagit fel beslut och säkert har man kunnat spara ännu mera, men det visar ändå att trafikavdelningen har kunnat spara väsentlig mycket mera än övrig budget. Antagligen måste det här fortgå, men det kan inte vara så lätt sedan att ytterligare spara om man har slimmat och slimmat och slimmat. Det här är ett faktum och jag ville bara informera om det.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt huvudtitel och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock huvudtitlarna i sin helhet. Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar om ändringsförslag aviserats och i övrigt i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Först föreläggs utgifterna enligt huvudtitel jämte detaljmotiveringar.
Föreläggs 42 Ht i sin helhet. Godkänd!
Föreläggs 43 Ht i sin helhet. Godkänd!
Föreläggs 45 Ht i sin helhet. Godkänd!
Föreläggs 46 Ht Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde enligt kapitel.
Kapitel 01. Godkänt!
Kapitel 03. Godkänt!
Kapitel 19. Godkänt!
Kapitel 42. Godkänt!
Kapitel 55. Godkänt!
Kapitel 60. Begäres ordet?
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag föreslår att sista stycket i motiveringen under moment 46.60.20 ersätts med följande: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att genomföra en kommersialisering av fynden av champagne och öl i vraket på ett sådant sätt att den inbringar maximalt med ekonomiska intäkter och ger mesta möjliga PR-effekt för Åland. Utskottet har erfarit att det ekonomiska värdet i en kommersialisering med stor sannolikhet vida överstiger anslaget under momentet. Landskapregeringen bör bestämma att det ekonomiska överskottet som kommersialiseringen ger används för ett särskilt ändamål och förslagsvis kunde upptäckaren få avgöra vad detta ska vara. Utskottet uppmanar därtill landskapsregeringen att på nytt överväga att genomföra en analys av det öl som hittats för att eventuellt möjliggöra en nybrygd av det."
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag ber att få understöda ltl Sundmans förslag.
Talmannen
Begäres ytterligare ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Danne Sundman, understödd av vtm Gun-Mari Lindholm, föreslagit en ändring i enlighet med ltl Danne Sundman reservation.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Föreläggs 47 Ht Näringsavdelningens förvaltningsområde enligt kapitel.
Kapitel 03. Godkänt!
Kapitel 15. Begäres ordet?
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag föreslår en ändring i enlighet med min reservation. Den lyder: ”Landskapsregeringen återkommer i samband med budgeten för 2011 med ett omställningsprogram för mjölknäringen som vid sidan av minskningar i driften för avbytarsystemen erbjuder möjlighet till investerings- och moderniseringsstöd.”
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag ber att få understöda ändringsförslaget.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har ltl Camilla Gunell, understödd av ltl Barbro Sundback, föreslagit en ändring i enlighet med ltl Gunells reservation.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Camilla Gunells ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Camilla Gunell
Jag understöder förslaget om öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och understödd och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Ulla-Britt Dahl och Carina Aaltonen att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Gunells ändringsförslag.
Upprop.
Omröstningen har givit vid handen; 18 JA-röster, 4 NEJ-röster, 4 avstod och 4 frånvarande. Majoritet för finansutskottets betänkande. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Föreläggs 48 Ht Trafikavdelningens förvaltningsområde enligt kapitel.
Kapitel 20. Begäres ordet?
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag föreslår även där en ändring i enlighet med min till betänkandet fogade reservation som lyder: ”Trafikavdelningens försök till konkurrensutsättning av enskilda delar och linjer upphör i väntan på en helhetsstrategi för utvecklingen av skärgårdstrafiken samt en bolagisering av sjötrafiken”.
Ltl Danne Sundman
Talman! jag förslår att anslaget under moment 48.20.70 utgår samt att motiveringen ersätts med följande: "Anslaget utgår. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utkräva kostnaden för garantireparationen av varvskoncernen eftersom det är samma koncern som byggt m/s Skarven som nu utfört garantireparationen. Vidare kan utskottet konstatera att det varvsbolag med vilket landskapsregeringen bedriver skiljemannaprocess har likviderats och kommer att upphöra varför processen borde avslutas. Det finns inget motiv för att betala motpartens arvode i detta skede".
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Camilla Gunells ändringsförslag.
Ltl Anders Eriksson
Jag stöder ltl Sundmans förslag.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Camilla Gunell, understödd av lagtingsledamoten Barbro Sundback, föreslagit en ändring i enlighet med reservationen under moment 48.20.20. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Camilla Gunells ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Camilla Gunell
Jag föreslår även här öppen omröstning.
Ltl Carina Aaltonen
Jag vill understöda förslaget om öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och understödd och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Sjölund och Sundback att biträda.
Ja för finansutskottets förslag, nej för ltl Gunells ändringsförslag.
Upprop.
Omröstning har givit vid handen; 23 JA-röster, 3 NEJ-röster och 4 frånvarande.
Majoritet för finansutskottets förslag.
Då går vi vidare till ltl Danne Sundmans förslag. Är det enligt reservationen i finansutskottet? Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag önskar öppen omröstning.
Ltl Mika Nordberg
Jag ber att få understöda öppen omröstning.
Talmannen
Ltl Sundman understödd av ltl Nordberg har begärt öppen omröstning och öppen omröstning kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Gun Carlson och Camilla Gunell att biträda vid omröstningen.
Ja för finansutskottets betänkande, nej för ltl Sundmans ändringsförslag.
Upprop.
Omröstning har givit vid handen; 21 JA-röster, 5 NEJ-röster och 4 frånvarande.
Majoritet för finansutskottets förslag.
Föreläggs kapitel 30. Begäres ordet?
Ltl Camilla Gunell
Jag föreslår i enlighet med reservationen att anslaget under moment 48.30.22 om 240 000 euro ska utgå.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag understöder ltl Gunells förslag.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Camilla Gunell, understödd av lagtingsledamoten Danne Sundman, föreslagit att anslaget under moment 48.30.22 ska utgå. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Camilla Gunells ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Här skulle jag önska öppen omröstning.
Ltl Camilla Gunell
Jag ber att få stöda det.
Talmannen
Öppen omröstning har begärts och understötts. Öppen omröstning kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Englund och Strand att biträda vid omröstningen.
Ja för finansutskottets betänkande, nej för ltl Camilla Gunells ändringsförslag.
Upprop.
Omröstning har givit vid handen; 17 JA-röster, 10 NEJ-röster och 3 frånvarande.
Majoritet för finansutskottets förslag.
Föreläggs kapitel 50. Godkänt.
Kapitel 70. Godkänt.
Därmed är utgifterna jämte detaljmotiveringar godkända.
Föreläggs inkomsterna enligt avdelningar jämte detaljmotiveringar.
Avd.32 Godkänd.
Avd. 33 Kansliavdelningens förvaltningsområde.
Kapitel 40. Begäres ordet?
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag föreslår att motiveringen under moment 33.40.88 ersätts med följande: " Utskottet omfattar att aktieinnehavet avyttras. Innan försäljningen genomförs anser utskottet att det bör upprättas ett aktieägaravtal mellan ägarna i bolaget, som reglerar de öppna frågeställningarna kring lokalerna som landskapets aktieinnehav berättigar till. Därtill bör landskapet, genom de myndigheter som idag hyr lokaler i fastigheten, enligt utskottets mening, på förhand visa beredskap att fortsättningsvis hyra dessa. Dessa åtgärder behövs för att göra ett köp tillräckligt intressant och för att inbringa största möjliga likvid för aktierna".
Ltl Mika Nordberg
Jag ber att få understöda.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Danne Sundman, understödd av lagtingsledamoten Mika Nordberg föreslagit en ändring i enlighet med ltl Sundmans reservation till betänkandet i kap. 40. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber JA-röstarna resa sig. Talmannen röstar JA. Jag ber NEJ-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kap. 60 Godkänd.
Avd. 37 Godkänd.
Avd. 38 Godkänd.
Avd. 39 Godkänd.
Föreläggs de till betänkandet fogade två klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt. Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt. Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.
Begäres ordet?
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag föreslår att betänkandet under rubriken "allmän motivering" kompletteras med följande: "Utskottet vill betona vikten av ett tydligt ekonomisk-politiskt ledarskap för att undvika överskridningar av budgeten, möjliggöra en stram ekonomisk politik och upprätthålla budgetdisciplin. En viktig del av detta ledarskap är det parlamentariska samspelet där endast en väl fungerande majoritet kan driva en tillräckligt ansvarstagande politik för att nedbringa landskapets utgifter. Utskottet kan bl.a. på basen av remissdebatten konstatera att det rått stor oenighet kring vissa frågor i den nu aktuella framställningen vilket tagit fokus från arbetet och dessutom försenat framställningen. Vidare har utskottet inhämtat att när det t.ex. gäller kostnadsutveckligen för skärgårdstrafiken så har många förslag till inbesparingar utarbetats av tjänstemännen vid trafikavdelningen men dessa har sedan inte kunna förverkligas, ofta p.g.a. politisk oenighet och brist på kompromissvilja regeringspartierna emellan. Utskottet har erfarit att trots detta har politisk förankring av den nu aktuella tilläggsbudgeten nog gjorts i vederbörlig ordning inom regeringspartierna, uppenbarligen dock utan önskvärt resultat".
Ltl Fredrik Karlström
Jag ber att få understöda ltl Sundmans långa ändringsförslag.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Danne Sundman, understödd av lagtingsledamoten Fredrik Karlström föreslagit en ändring i enlighet med ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Allmänna motiveringen är därmed behandlad. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
15 Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt
Ltl Danne Sundmans hemställningskläm
Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)
Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)
Under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid ett tidigare plenum har lagtingsledamoten Danne Sundman, understödd av lagtingsledamoten Roger Jansson, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse: "Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande, Åländsk utrednings 2009:4 från den 2 april 2009, och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet"
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas till kännedom röstar ja, de som för lagtingsledamoten Danne Sundmans förslag till hemställan röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag önskar öppen omröstning.
Ltl Anders Eriksson
Har talman! Med tanke på hur viktiga frågor det är så understöder jag förslaget.
Talmannen
Öppen omröstning har föreslagits och understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Roger Jansson och Åke Mattsson att biträda vid rösträkningen.
Ja för att det ska antecknas till kännedom, nej för att ltl Sundmans hemställningskläm ska godkännas.
Upprop.
Omröstning har givit vid handen; 16 JA-röster, 10 NEJ-röster, 1 avstod och 3 frånvarande.
Majoritet för ja. Lagtinget har således beslutat anteckna landskapsregeringens svar till kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
16 Äldres vård och omsorg
Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)
Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)
Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen.
Om ett förslag till hemställan har väckts bordläggs ärendet till ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar.
Diskussion.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Det här är spörsmål nr 7, äldres vård och omsorg. Klämmen är: Vilka konkreta beslut har landskapsregeringen fattat som svarar mot de akuta behoven av vård och omsorg av de äldre?
Minister Katrin Sjögren
Herr talman! Det finns en gammal sanning som lyder: Att åldras är ingen fröjd, men ingen sjukdom heller. Jag tänker avfärda den första tesen, att åldras är ingen fröjd, med en gång, genom att exemplifiera med några kända vitala pensionärer Mick Jagger och Roger Jansson, 67, Iggy Pop, 63, Gun Carlson och Tina Turner, 71. Vad och vem befolkar den så viktiga tredje sektorn? Jo, de grå tinningarnas charm. De spikar på Mats Mårs ute på Föglö, målar på Märket, samlar in pengar till Pakistan och hungerdagen med Röda korsets sparbössor, sorterar kläder på Emmaus. Den andra tesen, men ingen sjukdom heller, är däremot sann. Statistik visar att av dem som har fyllt 65 har 25 procent äldreomsorg av något slag. Långvården är en följd av hälsoproblem, men att åldras innebär det att insjukna?
En av medicinens största framsteg, i paritet med tbc-vaccinationen och antibiotikan, är att vi har höjt vår medellivslängd väldigt drastiskt, med cirka 20 friskare år sedan 60-talet. Trenden visar att de flesta lever bra och behöver som mest stöd och omsorg de allra sista levnadsåren. När vi politiker pratar om äldreomsorg blir det ofta problemfokuserat. Det visar den här hinnan. Om man är gammal har man genombrott av sjukdom, men att bli gammal är ingen sjukdom. Vi har medikaliserat åldrandet till stor del.
Den samlade oppositionen, förutom lagtingsledamot Jörgen Strand, har i ett spörsmål ställt följande fråga: "Vilka konkreta beslut har landskapsregeringen fattat som svarar mot de akuta behoven av vård och omsorg av de äldre?" Enligt min uppfattning är det här lagtingsårets viktigaste spörsmål och det är två av spörsmålsställarna som sitter i bänkarna.
Landskapsregeringen bedriver ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att främja en hållbar utveckling av äldreomsorgen i landskapet. Vi anser att de akuta behoven av vård och omsorg om de äldre är tillgodosedda, men det finns ett omfattande utvecklingsarbete att göra innan alla pusselbitar i den åländska äldreomsorgen är på plats. Det är ett arbete som inte bara sträcker sig endast ett budgetår, en mandatperiod framåt. Parter i det utvecklingsarbetet är kommunerna, ÅHS och landskapsregeringen.
Styrdokumentet i landskapsregeringens äldreomsorgsarbete är Äldreomsorgsutredningen och den handlingsplan och målsättningar som fastslogs 2007. Samtidigt uppmanade landskapsregeringen kommunerna att uppmärksamma målsättningarna och handlingsplanen i sin helhet, men i synnerhet punkterna om hemtjänst och hemsjukvård, kommunalt serviceboende, kommunala åldringshem samt ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen.
Den här OH-hinnan har jag faktiskt spikat ihop själv för att visa hur många punkter det kan behövas insatser på för de äldre och hur komplext hela nätet av äldreomsorg ser hur och hur otroligt olika behoven är, beroende på om man är frisk och vital och bor hemma eller om man behöver bo på Gullåsen. Det skiljer sig enormt och det har ingenting att göra med ålder. Det finns glasklara, pigga 90-åringar som klarar sig hemma utan någon som helst hjälp, medan det finns 60-åringar som bor på Gullåsen.
Vilka konkreta beslut har landskapsregeringen fattat, herr talman?
1. En lag om närståendevård trädde i kraft på Åland 2009. Landskapsregeringen har ordnat information om lagen för kommunernas socialvårdspersonal och handikappförbundet under vintern/våren 2009. Landskapsregeringen informerar även fortlöpande om lagen och dess tillämpning. Det arbete som utförs av närståendevårdarna är av mycket stor betydelse och skapar stabilitet och trygghet för vårdtagarna.
2. Sedan april 2007 ingår förebyggande hembesök i ÅHS ordinarie verksamhet med en ergoterapeut som ansvarar för förverkligandet. Besöken utförs i samarbete med kommunernas socialsektor. Idag erbjuds alla åländska seniorer förebyggande hembesök.
3. En aktuell och efterfrågad åtgärd som avancerar är sammanhållen hemvård. I samarbete med ÅHS kommer Vårdö, Geta, Eckerö och Kökar att delta i ett pilotprojekt med sammanhållen hemvård. Pilotprojektet, inom vilket kommunerna och ÅHS kostnadsfritt utför mindre tjänster åt varandra inom området för hemtjänst och hemsjukvård har inletts. Ett utbildningstillfälle för den personal i kommunerna som kommer att delta i projektet kommer att hållas av ÅHS. Landskapsregeringen kommer att utvärdera projektet, göra anpassningar av lagstiftningen och se över avgiftssystemen. Landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård håller på att revideras och kommer att kompletteras med en skrivning om att ÅHS kan tillhandahålla hemservice. I den femåriga socialvårdsplanen, som uppdateras årligen, redogör landskapsregeringen för målsättnings- och handlingsprogrammets mål att minst 90 procent av 75 år och äldre ska ha möjlighet att bo i eget hem samt för kravet på att ökade resurser inom området skall beaktas i såväl landskapets som kommunernas budgetberedningar. Under anvisningarna i socialvårdsplanen anges att kommunerna aktivt bör samarbeta med andra aktörer, såsom ÅHS för att säkra en vidareutveckling av det sociala trygghets- och servicesystemet samt att kommunerna bör säkerställa tillräckliga resurser för service som stöder äldre personers hemmaboende och utveckla servicen till dessa klienter.
4. Hemsjukvården är mycket viktig i den framtida sjukvården och något av en spindel i nätet när det gäller äldreomsorgen. Landskapsregeringen har mött de ökade kraven på hemsjukvård genom att beakta detta i de budgetmedel som beviljats ÅHS. Hemsjukvården på norra Åland har förstärkts med en ny tjänst år 2010. Dessutom har man med interna omdisponeringar förstärkt personalresursen både på norra och södra Åland. I ÅHS:s budgetförslag för år 2011 föreslås att hemsjukvårdens personal utökas med en läkartjänst.
5. Landskapsregeringen fastställde 2008 föreskrifter rörande en vårdgaranti för den offentliga hälso- och sjukvården.
6. I juni 2009 antog landskapsregeringen en tillsynsplan för landskapsregeringens socialvårdsbyrå. Tillsynsplanen ligger till grund för ett systematiskt och kontinuerligt tillsynsarbete inom den sociala sektorn inklusive äldreomsorgen. Resurserna är små på socialbyrån, men har förstärkts med en byråchef och intentionerna är att inrätta en socialinspektör för äldreomsorgen 2011.
7. I augusti 2010 antogs ”Kvalitetsrekommendationer angående tjänster för äldre”, ett mycket viktigt basdokument för den åländska äldreomsorgen. I kvalitetsrekommendationerna betonas vikten av en långsiktig strategi för äldreomsorgen och betydelsen av förebyggande, aktiverande och rehabiliterande åtgärder för att möta de utmaningar som den demografiska utvecklingen, med ett ökat antal äldre, innebär. Också i samband med kvalitetsrekommendationerna utarbetades ett tillsynsdokument för kommunernas äldreomsorg. Från och med år 2011 skall kommunerna årligen till landskapsregeringen rapportera om situationen inom kommunens äldreomsorg. I framtiden kommer större krav att ställas på kommunerna att utöva egenkontroll över äldreomsorgen. Tillsynsdokumentet är ett första steg i utvecklingen mot en utökad egenkontroll.
8. Även landskapsregeringens hälsopolitiska program betonar vikten av att upprätthålla de äldres hälsa och funktionsförmåga och de faktorer som är särskilt viktiga för att möjliggöra detta: röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter samt känna sig behövd och ha en meningsfull sysselsättning. De äldres delaktighet och inflytande är viktiga grundprinciper i det hälsofrämjande arbetet och bör genomsyra verksamheten. Som prioriterade områden anges att utöka den rehabiliterande verksamheten samt att underlätta och stimulera äldres möjligheter till ett aktivt fysiskt, socialt och intellektuellt liv. När det gäller den rehabiliterande verksamheten är ett pilotprojekt på gång i Mariehamn. Det gäller rehabilitering av de äldre i hemmiljö. Syftet är att utveckla ett rehabiliterande och aktiverande synsätt inom äldreomsorgen. Samarbetspartners är hemtjänsten och primärvården. Det hälsopolitiska programmet kommer att åtföljas av strategier som tydliggör arbets- och ansvarsfördelning, samordning samt utvärdering och uppföljning.
9. En av de viktigaste och mest angelägna äldreomsorgspusselbitarna är Gullåsens utveckling. Den biten måste snabbt komma på plats nu, utan att darra på manschetten, för att vi skall kunna utveckla och se strukturerna i äldreomsorgen. I äldreomsorgsutredningen och målsättnings- och handlingsplanen uttalas att Gullåsen skall utvecklas till ett geriatriskt sjukhus med inriktning på utredning, behandling, rehabilitering av äldre samt utslussning till fortsatt lämplig vårdnivå. ÅHS uppmanades att uppgöra en plan för att förverkliga Gullåsens utveckling enligt förslaget.
I rapporten "Slutrapport för Arbetsgruppen för Gullåsens utveckling", som kom hösten 2007, föreslogs att förändringarna ska ske stegvis och i befintliga utrymmen, men med en successiv utökning av personal i takt med förändringarna. I samband med att det konstaterades fukt- och mögelproblem på Östergårds konstaterade styrelsen och ledningsgruppen vid ÅHS att alla Gullåsens avdelningar behöver ses över och moderniseras. Ärendet hänsköts till en ny arbetsgrupp. I rapporten som överlämnades till styrelsen för ÅHS sommaren 2010 konstaterade arbetsgruppen att ett fullständigt genomförande av den planerade verksamheten kräver nya lokaler, men att det är fullt möjligt att påbörja genomförandet i befintliga utrymmen. I rapporten anges följande tidsplan för förverkligandet:
2010: Planering, utredning av formalia kring sammanslagning av nuvarande Gullåsen och Rehab
2011: Inledande av pilotprojekt i form av patientgruppering, planering av nybygge
2012: Byggstart
2015: Verksamheten igång i den nya byggnaden
ÅHS styrelse återremitterade rapporten till ledningsgruppen för ytterligare beredning. På ÅHS styrelse ankommer att sända ut rapporten internt och till kommunerna på remiss samt att fatta ett uttryckligt beslut om omvandlingen av Gullåsen till ett centrum för geriatrik och rehabilitering och samtidigt bedöma behovet och omfattningen av renovering och ombyggnader. Jag har vid flera tillfällen påpekat vid ÅHS styrelsemöten att man behöver kommunicera både internt och med kommunerna. För att underlätta kommunikationen kunde den konkretiseras med direkta frågeställningar: Vad innebär en utveckling av Gullåsen för kommunerna och för med- och kir.avdelningarna? Platsantal? Personalbehov? När det är gjort kan landskapsregeringen fatta beslut om att bevilja medel för projektet. Landskapsregeringen avser att i planen för 2011 uppmana ÅHS att påskynda processen.
I takt med att Gullåsen utvecklas till ett geriatriskt sjukhus behöver åldringshemmen, institutionerna rustas upp. Kommunerna ansvarar för att tillräcklig tillgång till platser finns vid serviceboenden och effektiverat serviceboende.
En förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är att klienterna vårdas på rätt vårdnivå och att kommunerna kan erbjuda vård på alla nivåer i vårdkedjan.
Svårt sjuka kroniker med s.k. högt RAVA-index, hög vårdtyngd, ska vårdas på åldringshem, inte på serviceboende. RAVA-index är en mätare på äldre personers handlingsförmåga och behov av hjälp. Hjälpbehovet utvärderas genom frågor om motorik, påklädning, ätande, hygien och minne. För att kunna göra en helhetsbedömning behöver indexet kompletteras med att man tar i beaktande också faktorer som otrygghet och ensamhet.
I äldreomsorgsutredningen och handlingsplanen sägs att de kommunala åldringshemmen institutionerna (De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg) måste anpassas för att kunna sköta de mera vårdkrävande personerna eftersom de flesta långvårdspatienter som i dag vårdas vid Gullåsen kommer att överföras till åldringshemmen. Personalstruktur och personaltäthet på åldringshemmen bör ses över och kommunerna ombeds utreda en effektivare användning av institutionsplatserna, där samtliga kommuner skulle ha tillgång till plats på åldringshem, institution. I kvalitetsrekommendationerna ingår rekommendationer angående personalstruktur och personaltäthet.
Den här OH-bilden visar hur vår struktur ser ut på Åland. Tittar man på de nationella rekommendationerna, vi vet att vi inte behöver anpassa oss till dem, men det kan vara intressant att göra en jämförelse, kan vi konstatera att man i Finland rekommenderar att tre procent av de över 75 år ska vårdas på ålderdomshem. På Åland har vi idag redan 9,5 procent institutionsplatser, man rekommenderar att 5-6 procent bör bo på effektiverat serviceboende, det betyder ett serviceboende som har personal 24 timmar om dygnet. Vi har 7,5 procent. Vi har institutionsplatser, vi har serviceboende, det är logistiken som haltar. Tittar vi framåt hur det skulle kunna utveckla sig, så borde vi ha tillräckligt med platser på serviceboende och institutioner. Det som vi har varit dåliga på, på Åland, är att ta fasta på de andra bitarna i vårdkedjan, hemvård och serviceboende.
Läkarresurserna vid åldringshemmen bör samordnas och ÅHS bör serva institutionerna med läkartjänster. Läkartjänster kan finnas inom primärvården, bassjukvård för de äldre medan de äldres specialsjukvård, geriatriken, finns på nya Gullåsen. Här handlar det också om vård på rätt nivå.
10. Kvalitetsrekommendationerna är ett redskap både för kommunernas interna arbete och för landskapsregeringens tillsynsarbete. Förutom ovannämnda åtgärder för att säkerställa god vård och omsorg kommer landskapsregeringen nu i höst att inleda ett samarbete med kommunerna och ÅHS, ett flerårigt arbete med att se över och effektivera vård- och servicekedjorna för de äldre. Syftet är att lyfta fram kvalitetshöjande och kostnadseffektiviserande åtgärder utgående från att vård och service ges i rätt tid och på rätt nivå. Vi har valt att inleda arbetet med de vård- och servicekedjor som personer med demenssjukdom berörs av. Andra vård- och servicekedjor som ska ses över är åtminstone de som berör psykogeriatriska patienter/klienter, patienter med rehabiliteringsbehov samt patienter/klienter i livets slutskede. Demensvården är ojämlik på Åland. Många patienter får vård på för hög eller låg nivå eftersom det saknas gruppboende. Det finns tre kategorier när det gäller demenspatienter. Den första är personer som har fått en diagnos och som vårdas på rätt plats, den andra är personer som har fått diagnos, men inte får någon vård, och den tredje kategorin är personer som varken har fått diagnos eller vård. Det handlar om livskvalitet, men också om samhällsekonomi. De patienter som har fått rätt diagnos och rätt vård är de patienter som kostar minst. De patienter/klienter som lider av demenssjukdom av lätt och medelsvår karaktär hittar man ofta i hemvården och serviceboenden. De tunga och ofta svårskötta vårdar ofta anhöriga.
Vikten av att rehabilitera dementa också när de råkar ut för fysiska problem är en sak som är underskattad. Har man en dement patient/klient som bryter lårbenshalsen och man inte rehabiliterar patienten blir hon/han en sängpatient som kostar väldigt mycket mer i samhällsmedel och i lidande för patienten/klienten om man inte kan röra på sig och ta sig t ex till toaletten.
En stor fördel som vi har här på Åland är att det finns möjligheter till utbildning inom såväl det sociala som hälso- och sjukvårdsområdet. Vid vårdinstitutet utbildas närvårdare med inriktning på bl.a. äldreomsorg, handikappomsorg, sjukvård och omsorg. Vårdinstitutet erbjuder också komplettering och fortbildning för social- och hälsovårdspersonal. Vid Ålands högskola utbildas sjukskötare. Tillgången till utbildning inom de här områdena på hemmaplan är viktig med tanke på rekrytering av ny personal och betydelsen av kontinuerlig fortbildning för anställda inom socialvården respektive hälso- och sjukvården.
11. Landskapsregeringen har inlett ett samarbete med ÅSUB i syfte att skapa en mera heltäckande statistik för det sociala området inklusive äldreomsorgen. De statistiska uppgifterna är av stor betydelse för såväl tillsyns- som utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen. Landskapsregeringen kommer att utreda de ekonomiska konsekvenserna för äldreomsorgen och där är en viktig faktor renoverings- och ombyggnadsbehoven vid Gullåsen.
Enligt socialvårdslagen framgår att kommunerna bland annat skall ombesörja anordnandet av boendeservice och anstaltsvård. Av 24 § framgår att med anstaltsvård avses vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården, som lämnar fortlöpande vård. I lagens förarbeten fås ytterligare vägledning om vad som avses med anstaltsvård. Det sägs att: "Vård som anordnas dygnet runt behövs särskilt vid anordnandet av vård för sådana personer som på grund av ålderdom är hjälplösa eller handikappade eller eljest har nedsatt prestationsförmåga. Anstaltsvården är en ändamålsenlig vårdform för sådana långvarigt sjuka som kan röra sig och som inte behöver sjukhusvård, men som inte klarar sig hemma trots regelbundet ordnad social- och hälsovårdsservice”. Gränsen för anstaltsvård går således inte vid om personen ifråga är i behov av sjukvård eller inte utan vid om en person är i behov av sjukhusvård. Landskapsregeringen konstaterar att enligt gällande socialvårdslag ankommer ansvaret för sjukvården vid anstalterna på kommunerna. Landskapsregeringens avsikt är att i hälso- och sjukvårdslagstiftningen, som är under revidering, tydligare klargöra ansvaret för sjukvården vid anstalterna.
I landskapslagen om hälso- och sjukvården stadgas att landskapet Åland svarar för att befolkningen erhåller hälso- och sjukvård. I planen, som kompletterar lagen, för ÅHS stadgas att det åligger ÅHS att ordna sjukvård på allmänläkarnivå, till vilket hänförs läkarundersökning, av läkare given och övervakad vård, däri inbegripet långtidssjukvård vid Gullåsen, hemsjukvård och medicinsk rehabilitering samt första vård (ambulansvård) inom landskapet.
12. En revidering av landskapslagen om hälso- och sjukvården har påbörjats. En av målsättningarna med revideringen av lagen är att hälso- och sjukvårdstjänsternas innehåll och omfattning skall beskrivas i lagen.
13. Landskapsregeringen deltar i finansieringen av äldreomsorgen genom att årligen bevilja kommunerna landskapsandelar för driften av socialvården inklusive äldreomsorgen. I och med införandet av ett nytt landskapsandelssystem 2008 slopades landskapsandelarna för anläggningskostnader helt för alla kommuner utom de i bosättningsstrukturgrupp 1, skärgården och Geta. Samtidigt höjdes nivån när det gäller landskapsandelarna för driftskostnaderna, dels genom att basbeloppen för de uppgiftsbaserade landskapsandelarna räknades upp utgående från de verkliga kostnaderna och dels genom en justering av koefficienterna. Särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård infördes. Dessutom infördes bestämmelser om ett nytt basserviceindex för Åland, som bättre speglar förändringar i den kommunala kostnadsnivån. I det skriftliga spörsmålssvaret redogörs för hur landskapsandelarna för socialvården har utvecklats från 1998 till 2010. En överslagsräkning ger vid handen att före det nya landskapsandelssystemet snittade överföringarna till kommunerna på runt tio miljoner euro inklusive stöd för anläggningar. I dagsläget har överföringarna nästan fördubblats, till en bra bit över 18 miljoner.
Kommunernas Gullåsenavgifter har under de senaste åren sänkts med ca 30 procent eller ca en miljon euro per år till kommunernas fördel. När Gullåsen blir en enhet för geriatri och rehabilitering kommer ÅHS att överta kostnaderna för Gullåsen. I dagsläget betalar kommunerna ungefär tre miljoner euro för vården på Gullåsen.
14. Några andra axplock som inte nämns i det skriftliga svaret är t.ex. de seminarier och fortbildningstillfällen som landskapsregeringen genomför. I år har vi haft utbildning om kvalitetsrekommendationerna. Förra veckan hade vi ett mycket välbesökt och uppskattat utvecklingsseminarium med en av Finlands främsta experter inom äldreomsorg. Senare i höst planeras ett tillfälle till som kommer att handla om goda exempel inom äldreomsorgen.
15. På Åland genomförs också ett teknikprojekt inom äldreomsorgen, VIRTU. Teknik är en del av den framtida äldreomsorgen. Målsättningen med projektet är att stöda äldre människor så de klarar av att bo hemma, att öka livskvaliteten och främja säkerheten.
16. Landskapsregeringen kommer också att utreda socialvårdens utveckling. Utredningen skall innefatta tre perspektiv; organisation, lagstiftning och funktionalitet och beräknas vara klar i vår.
Herr talman! Samhället håller på att förändras på grund av åldringsprocessen och en individuell bred och mångsidig service- och vårdbehovsplanering är nödvändig. Det var det! Det återstår för min del att framföra en from förhoppning om en konstruktiv, uppbyggande, framåtsyftande och bärande spörsmålsdebatt!
Talmannen
Tack minister Sjögren!
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag vill tacka minister Sjögren för en synnerligen gedigen och god genomgång av äldreomsorgsplaneringen inom landskapsregeringen. Det var imponerande och jag kan försäkra att den liberala lagtingsgruppen står som en man och en kvinna bakom ministerns strävanden. Vi har en god äldreomsorg på Åland vill jag påstå. Naturligtvis är det så att det alltid finns saker som man kan förbättra och behöver förbättra. En sak som jag vill trycka på är att vi gemsamt behöver riva ner formella skrankor mellan den kommunala äldreomsorgen och sjukvården, ÅHS så att vi kan få samordnade insatser förbättrade på den punkten inom den sektorn.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det håller jag definitivt med. Det är ett evighetsproblem. Kommunerna tycker att ÅHS inte sköter sig tillräckligt, man får dålig information och det behöver definitivt förbättras. En sak är att se över vård- och servicekedjorna. Där ska vi också se vad vi kan göra i lagstiftningen när det gäller ÅHS’ samarbete med kommunerna.
Jag skulle också önska en sak till och det är att kommunerna sinsemellan började prata om en äldreomsorg för de åländska äldre. Fast man har jättefina strukturer på vissa ställen, men man skulle vinna så oändligt mycket på att samarbeta och jag ser dilemmat här också. Landskapsregeringen ska kommunicera med 16 kommuner där äldreomsorgen ser väldigt olika ut. En del är jätte på hugget, Saltvik t ex, Hammarland är duktig på hemvård, men sedan finns det kommuner som inte alls har något demensboende.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag håller helt och hållet med om att det behövs en betydligt större samordning. Det bästa skulle vara att få en sammanhållen äldreomsorg över hela Åland. Det skulle vara betydligt lättare att kunna samordna insatserna mellan å ena sidan den kommunala nivån och å andra sidan landskapsnivån, dvs ÅHS. Jag önskar ministern all lycka och välgång på det här viktiga arbetet framöver.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Tack för det. Nu har jag ett år kvar på den här posten så det här är ett arbete som måste fortsätta i nästa landskapsregering, men jag kan garantera lagtinget att trots att socialbyrån är liten till personantal finns det väldigt hög kompetens och duktiga tjänstemän.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Ja, det var ett otroligt bra och uttömmande spörsmålssvar med 15 eller om det var 16 punkter. Det som är förvånande är att det bara sitter två av spörsmålsväckarna i salen. Om man väcker spörsmål bara för spörsmålets skull eftersom man inte är intresserad av svaret, kanske det räcker med att man läser svaret, vad vet jag. Det var otroligt bra framfört och jag hoppas att alla dessa punkter, många håller man på med, om jag tänker på Gullåsens framtid som ett geriatriskt sjukhus ser jag fram emot det och också det här som ledamot Sjölund tog fram, med en sammanhållen hemsjukvård och Jag tror att det här är alldeles utmärkt och det är det bästa spörsmålssvaret som har kommit härifrån.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag menar det jag sade i inledningen. Jag tycker att det är ett av de viktigaste spörsmålen som har ställts här och det är jättetrist att det inte är folk i salen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Beröm kommer senare, men jag vill redan nu tacka för de mycket vänliga inledande orden. Det kommer jag att leva länge på och frisk tio år extra, antagligen till många partikollegers bedrövelse. Lite missnöjd är jag ändå med placeringen ihop med den där gubben Mick Jagger, jag hade hellre varit i Tina Turners sällskap tillsammans med Gun Carlson.
Min seriösa fråga gäller ersättningen, i och med landskapsandelsreformen, till kommunerna, som faktiskt innehöll mer än en fördubbling, inklusive investeringsstöden, men de ingick också i de gamla siffrorna när man räknar med Gullåsensänkningen så blir det också så. Min fråga till ministern är huruvida ni har någon uppfattning om kommunerna de här åren när de har fått den här fördubblingen, har använt alla pengarna till socialsektorn? Jag har en känsla att de har gått till en hel del annat och det borde inte få förekomma.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Till ltl Gun Carlsons kaliber har ltl Jansson inte nått upp ännu, men det kommer väl kanske. I och för sig är det svårt att komma upp till ledamot Gun Carlsons kaliber.
Till landskapsandelarna, vi har inget system att kontrollera landskapsandelar. Det har jag frågat flera gånger, men vi har ingen sådan mekanism med landskapsandelssystemet. Min uppfattning är att stora delar av kommunernas överskott som vi ser idag, är landskapsandelarna för socialvården. Min uppfattning är också att det för den skull finns ett utrymme för att göra sociala reformer. Det finns ett ekonomiskt incitament att också utveckla äldreomsorgen. Det räcker också till andra sociala reformer. Det är min uppfattning.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! I landskapsandelsreformen var det faktiskt ett politiskt underlag att det behövdes pengar till de olika delarna inom socialvården, men alldeles särskilt kanske när det gäller äldreomsorg. Då är det väldigt galet om vi inte kan kontrollera om kommunerna använder pengarna som de är avsedda utan de kan gå till annan kommunal verksamhet. Något slags instrument borde vi hitta för det och då skulle säkert också äldreomsorgen ges lite bättre resurser än vad som idag är fallet. Då skulle också den kommunala kritiken mot landskapets politik inom sektorn minska.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag är helt med på det tåget om man skulle kunna hitta något system. Samtidigt vet vi att kommunerna lägger väldigt mycket pengar på socialvården. Det är lagstadgad verksamhet, den är resurskrävande så vi behöver absolut hitta mekanismer.
Jag vill också säga en annan sak som landskapsregeringen också har gjort. Det är att vi har sett över barnomsorgslagen. Vi har försökt rikta den, vi inskränkte på den subjektiva rätten just för att kunna använda pengar till socialvården, men framför allt inom äldreomsorgen. Det var också en tanke. Vi måste mera fundera på hur vi riktar lagstiftning framåt i tiden.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade. Nu startar debatten.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret som landskapsregeringen har formulerat och presenterades av minister Sjögren. Jag är också glad för det som ministern uttryckte om att det här kanske är den viktigaste frågan att debattera, åtminstone vad gäller från den avdelningen som minister Sjögren ansvarar över, men jag tror också för hela landskapsregeringen och för lagtinget och det åländska samhället att blicka framåt och försöka börja ta beslut steg för steg. De äldre och den åldrande befolkningen är en resurs. Vi blir allt äldre, vi lever längre, det medför att sjukdomsbilden för åldringar idag är att man en kort tid är multisjuk och före det klarar man sig själv med lite hjälp ibland.
Vi räknar med att det finns drygt 600 personer fler år 2020 över 75 år än vad det finns idag. Den här statistiken ska vi ta på allvar. Vi ska rusta oss för framtiden. Det är nu, senast, som vi ska konkretisera våra visioner och det är nu, senast, som vi ska ta beslut. Vi har lagstiftningsrum som stipulerar den här verksamheten. Vi har Ålands hälso- och sjukvårdslag och vi har socialvårdslagen, som egentligen är en blankettlag, dvs. ganska rakt av en kopia av finsk lag och som jag senare kommer att anföra problemen runt. Aktörerna är både kommunerna och ÅHS. Inom ÅHS har vi långvårdsenheten, vi har Rehab, primärvården, men också medicin, psyk. osv.
I kommunerna finns en hemservicetjänst, serviceboende och eller effektiverat serviceboende samt de olika kommunförbunden, t ex De Gamlas hem. Utöver det har Mariehamn Trobergshemmet och Saltvik har Sunnanberg som är mer likt institutionsvård, men kanske ändå inte, alltså mera sjukhusliknande vård.
Definitioner på hemservice eller hemtjänst är att det är ett bistånd vid fullgörandet av funktioner som hör till boendet, personlig skötsel och omvårdnad eller därtill hörande annan, normal och invand livsföring. Enligt socialvårdsförordningen 9 paragraf ordnas hemservice i form av hjälp i hemmet med arbete, personlig omvårdnad och stöd, vilket heter hemvårdare eller hemhjälpare till enskilda eller familjer. Sedan har man också stödservice såsom måltids-, klädvårds-, bad-, städ-, transport- eller följeslagarservice och tjänster som främjar socialt umgänge.
Med hemsjukvård, det som ÅHS servar med, avser hälso- och sjukvård inom öppen vård, som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare och som genom ÅHS åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistas. Hemsjukvården är således en vårdform som innebär att patient är inskrivande för mottagande för hälso- och sjukvård utanför ÅHS’ lokaler. Hemsjukvårdsbesök ska ingå i en vårdplan för hemsjukvård.
Vad är då egentligen problemet och varför ställer vi frågan? Det står att problemet är ansvarsfördelningen mellan kommunerna och ÅHS. Jag tror att alla som sitter här i salen nu, det är inte bara oppositionen som har gått hem utan det är också stora delar av majoritetspartierna som har gått hem, har erfarit att det finns ett problem mellan ansvarsfördelningen. De flesta är också kommunpolitiker så vi vet att det finns problem där med gränsdragningen, vad är socialvård och vad är hemsjukvård. Vad är det som sorterar under ÅHS. Nu har landskapsregeringen definierat de förarbeten som man har hänvisat till och som gör att vi vet var den här gränsdragningen finns. Jag ser också att det är där problemet är.
Man menar att i den egentliga hemservicen eller effektiverade serviceboendet kan man enligt vad socialvårdslagen säger ändå ha en medicinsk verksamhet där. Det problem som uppstår är vem som bär det medicinska ansvaret, om vi börjar anställa sjukskötare på de här anstalterna. Vem är det som bär det medicinska ansvaret? Det är här problemet kommer. Man kan inte dela upp det, man har kommunal personal som är sjukskötare och så kommer en läkare t ex från ÅHS och ska ha det medicinska ansvaret. Den sammanblandningen är inte lämplig. Därför anser jag att socialvårdslagen borde ändras så att den bättre anpassas för det åländska samhället. Idag vet vi att det här är en kopia, det är en blankettlag från den finska lagstiftningen. På det sättet har vi inte den uppbyggnaden mellan medicinska vården och socialvården. Den borde skrivas så att den här gränsdragningen blir mer tydlig till det som man egentligen strävar efter att man har hemvården i kommunerna och att ÅHS ansvarar för den medicinska vården.
Den här otydligheten i gränsdragningen blir ett problem för kommunerna när man ska skriva sina äldreomsorgsprogram, vilket landskapsregeringen har givit ut att man ska formulera i kommunerna. För att de ska bli tydliga och riktgivande vad beträffar verksamhetsplaner och budgeteringar behöver man få ett tydliggörande i socialvårdsplanen.
Beslut som behöver tas och som också minister Sjögren sa, är Gullåsen, vad ska man göra med Gullåsen och hur mycket behöver man ändra. Där har också ÅHS styrelse i förslaget till budget, som vi just har givit ifrån oss, föreslagit för landskapsregeringen, så det är för landskapsregeringen att ta beslut också i den frågan och komma med det eller åtminstone föreslå det inför lagtinget. Det som landskapsregeringen är ytterst ansvarig för är förslag till förändringar vad beträffar lagstiftning. Där är ÅHS-lagen och där är socialvårdslagen. De är väldigt viktiga instrument för det fortsatta arbetet och för att tydliggöra vem som ansvarar för vad så att också kommunerna kan göra sitt jobb och vet vad som är förväntningen på kommunerna.
Minister Sjögren anförde en väldig massa fakta och jag kanske missade, men jag hörde i varje fall inte information om sammanhållen hemvård, var det ligger idag, vilka kommuner som är involverade, när det försöket är tänkt att vara slut, när det kan börja utvärderas och när vi kan förvänta oss att det ska bli beslut i den frågan. En annan fråga som också har varit efterfrågad från lagtingets sida och som var redan i en tidigare rapport från 2006, var en ekonomisk analys av följderna för kommunerna. Den ekonomiska analysen saknar vi ännu idag.
Någonting som man också har frågat efter är en rättvis klientavgiftssättning och också ansvarsfrågan. Jag har också läst förslaget till socialvårdsplan för 2011-2015, tror jag att det var, och där framkommer det i förslaget att man inte ämnar ändra på det och man ämnar inte heller att lagstifta om de förebyggande hembesöken. Det skulle också vara intressant att höra hur man har resonerat från landskapsregeringens sida eftersom det också skulle vara väldigt viktigt att lagfästa det så att varje enskild individ vet att man har den rättigheten idag. Det är väldigt mycket upp till de resurser som respektive kommuner har.
Det skulle vara viktigt att man här tillsammans, vilket också är anledningen till att jag har skrivit spörsmålet för det är viktigt att man gör upp de politiska visionerna, helst nu i det kommande budgetarbetet och att landskapsregeringen tar strategiska mått och steg, vilka ger avtryck i landskapets budget. Med det menar jag de här lagstiftningsändringarna vilka är väldigt väsentliga för framtiden.
I framtiden kommer det att bland de äldre att finnas allt fler friska, aktiva, välutbildade personer med god ekonomi. De äldre ska ses som en resurs och den stigande medelåldern som en möjlighet. Åldern får inte bli ett hinder att delta i olika aktiviteter. Kultur- och motionstjänster har stor betydelse för människors fysiska och psykiska välbefinnande.
Talman! Eftersom jag tycker precis i likhet med minister Sjögren att det här är ett väldigt angeläget ärende, vilket jag hoppas att många fler skulle kunna ta del av i den här diskussionen av debatten och föra ärendet vidare, så önskar jag bordlägga det här ärendet till morgondagens plenum.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! När det gäller ansvaret för sjukvården på institutionerna är socialvårdslagen klar på den punkten. Det är som Vtm Lindholm säger, vi har en blankettlag när det gäller socialvårdslagen, men vi har också patient- och klientlagen, vi har delad behörighet när det gäller socialvården. Ser jag i alla rapporter som man har tagit fram, så går egentligen gränsen vid läkarresurserna och där måste ÅHS börja serva institutionerna och kommunerna. De äldre har också rätt till basläkarvård. Det är en sak som man behöver bygga upp inom primärvården. Det arbetet är igång i och med att man har beviljat mera tjänster. Bättre hemvård och hemservice omfattar min tredje punkt. Där talade jag om att det är ett projekt igångsatt mellan Vårdö, Eckerö, Geta och Kökar, ett pilotprojekt mellan ÅHS och kommunerna. Det kommer att utvärderas och man kommer att lagstifta efter det.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! Jag hörde fortfarande inte när projektet skulle vara avslutat och när man kan göra en utvärdering. Det är en väldigt viktig information att man vet när i framtiden man kan förvänta sig att det kan bli ett beslut i den frågan. När det gäller socialvårdslagen anser jag att den går för långt vad beträffar kommunernas medicinska ansvar. Det är fel, jag tycker inte att sjukskötare skall anställas av kommunerna och ta på sig medicinskt ansvar, vilket man får om man ska gå ännu längre än hemvård på de olika institutionerna. Då blir det mera ett sjukhem, ett liknande sjukhus som vi idag har både på Sunnanberg och på De Gamlas hem. Det är mera medicinvård där än socialvård.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Landskapsregeringen fick tillstånd av Valvira på senvåren att genomföra pilotprojektet. I början av juni skickade vi förfrågan till kommunerna, vi fick svar i slutet av sommaren och projektet har alldeles i dagarna startat. Vi beräknar att det ska ta ett halvår, vi kommer att utvärdera om ett halvår. Man utbildar personalen i kommunerna från ÅHS’ sida och också lagstiftningsarbetet. Att revidera hela ÅHS-lagen är redan igångsatt och det här är en viktig punkt.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! Jag vet att det här är igångsatt, men jag vet inte om det har tillsatts en grupp när det gäller lagstiftningsändring inom ÅHS-lagen. När är det tänkt att det arbetet ska vara färdigt och ser minister Sjögren ett behov att ändra socialvårdslagen i den riktning som jag har anfört idag?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Jag tycker också att det var ett bra svar som landskapsregeringen lämnade och fullödigt på många sätt och vis. Minister Sjögren nämner flera gamla teser och jag får väl också dra en då. Jag har lärt mig att ”alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal”. Det stämmer också. Vi lever alla i ett samhälle där ingen vuxen, arbetsför vårdar varken barn eller vuxna i hemmet mera. Man förväntar sig att samhället ska göra det. Det är så och det får vi lov att acceptera. Nu försöker vi hitta bästa vägen för det.
Landskapsregeringens svar var bra, man listade åtgärderna konkret som man hade bett om så jag behöver inte dryfta det desto mera, men jag vill säga några ord om det som är viktigt i hela äldreomsorgspaketet. Det är naturligtvis Gullåsens utveckling. Gullåsen är idag ett långvårdssjukhus och det här har diskuterats, som vi hörde, i flera arbetsgrupper. Diskussionerna har utmynnat i följande. Vi ska utveckla Gullåsen till en mer sjukhusliknande inriktning så att andelen långvårdspatienterna minskar och korttidspatienterna ökar. Det är vad man säger i rapporten. Geriatriska patienter kan och bör definieras som äldre patienter, som behöver ett omhändertagande av ett multiprofessionellt team. Geriatrisk sjukvård är alltså omhändertagande av detta professionella team. Vi föreslår inte i någon arbetsgrupp, jag säger vi eftersom jag varit med i dem båda, att det ska kallas geriatriskt sjukhus för det är ganska mycket mera än vad Gullåsen någonsin kan bli, men en geriatrisk inriktning med möjlighet till långvård. Långvård måste vi alltid räkna med att ska skötas på Gullåsen till viss del.
Gullåsen kommer att ha tre kärnverksamheter, rehabilitering, geriatri eller äldre och demens. Egentligen som idag, men med tydligare uppdelning. Det nya, som inte är färdigt behandlat, är huruvida rehab. och Gullåsen ska slås samman. Det andra är om Gullåsen och rehabavdelningen ska bli en specialsjukvårdsavdelning, som de andra specialenheterna är. Det är ännu inte klart. Det här och några flera saker ska ännu beslutas i ÅHS’ styrelse för att sedan komma till landskapsregeringen och sedan i vissa fall komma till lagtinget för slutligt beslut. Det här ska inte ta så länge numera.
Precis som vi hörde kräver ett fullständigt och optimalt genomförande i rapporterna mera resurser beträffande lokaliteter och personal, men som vi också hörde är det fullt möjligt att vi inleder specialiseringen av Gullåsen-avdelningarna i befintliga lokaler. Det sade man också i den första rapporten fast det har blivit beskrivet som om den första rapporten skulle säga att jag har sagt att det skall bedrivas i befintliga lokaler. Jag sade faktiskt att det kan bedrivas i befintliga lokaler. Av någon anledning blev det i styrelsen skall och det är inte rätt. Det är samma konklusioner i båda rapporter.
Jag behöver inte upprepa att det kräver utökade hemvårds- och hemsjukvårdsresurser för det är alldeles klart. Landskapsregeringen visar bra i svaret att man också är medveten om att det krävs åtgärder från landskapsregeringen, dvs lagstiftningsåtgärder. ÅHS-lagen nämns, men jag säger och det har jag sagt många gånger härifrån och det har jag sagt i ÅHS’ styrelse, det är lite intressant att här sitter fem ordinarie medlemmar i ÅHS’ styrelse och en suppleant och en minister som brukar vara med på ÅHS’ styrelsemöten. De här diskussionerna har vi fört många gånger i ÅHS’ styrelsen, men vi fortsätter här också.
Det som jag också har påpekat många gånger både här och i ÅHS’ styrelse är socialvårdslagens brister. Bristerna är väl inte så stora i socialvårdslagen, men de är skrivna för rikets system och det är någonting helt annat. I socialvårdslagens 24 paragraf om anstaltsvård säger man att kommunerna ska anordna vård, uppehälle och rehabilitering ges den som är i behov av hjälp, vård eller annan omvårdnad. Så säger man i 24 a paragrafen att social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om vad som är anstaltsvård. Det måste också landskapsregeringen göra här. Man kan inte lita på socialvårdslagen. Den är helt annorlunda uppbyggd.
Vi ska också komma ihåg att folkhälsolagen egentligen anger det som vi kallar primärvård det som man lustigt nog i svaret anger att ÅHS ska ge sjukvård på allmänläkarnivå, man hänvisar till planen där det står så om primärvården, men man har på något sätt glömt specialsjukvården, det måste ha blivit en liten lapsus här. Det är lite otydligt skrivet, men det spelar ingen roll. Folkhälsolagen anger primärvården, lagen om specialsjukvården anger att kommunen ska sörja för specialsjukvården och för det erhåller man statsandelar. Det är också helt annorlunda, det kan inte jämföras med det vi har på Åland. Därför säger jag också, det jag har sagt förut många gånger, att vi måste titta i socialvårdslagen, vi måste göra tillämpningsföreskrifter som blankettlag så att vi får det här på rätt. Sedan tror jag att man kommer på rätt med det här.
Det här vet vi alla att vi tycker och landskapsregeringen säger, nog försiktigt, att man konstaterar att enligt gällande socialvårdslag ankommer ansvaret för sjukvården vid anstalten på kommunerna, men kanske det är det som är knäckfrågan. Här måste man anstränga sig och det tror jag att landskapsregeringen är medveten om och avser att göra, man har läst och hört rätt. Jag tycker också, det som inte nämns här men som är en självklarhet, att man behöver ha en gemensam vårdtyngdsmätning på hela Åland för sjukhuset, för långvården, för institutionerna så att man har samma bedömningsgrund för när man behöver vård.
Vår nuvarande socialvårdslag stöder sig på den finska lagen som i sin tur hör ihop med folkhälsolagen och specialsjukvården. Alla tre lagar stadgar att det är kommunernas ansvar för både sjukvård och socialvård. Det är alldeles tydligt och klart. Sedan kan man fundera på om en sådan här skrivning, som jag tror inte är färdigt tänkt, man talar om sjukhusvård och sjukvård som om det skulle vara någon skillnad. Jag förstår inte skillnaden, men det är en liten detalj. I det stora hela är det här ett väldigt bra svar med tanke på hur omfattande frågan är.
Till slut, med tanke på det svaga intresset speciellt från oppositionen som har ställt spörsmålet, stöder jag tanken på bordläggning, men jag vill bordlägga till 3 november.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! Det var ett välbalanserat och bra anförande som ltl Gun Carlson hade. Det gläder mig också att hon anser att just de här bristerna i socialvårdslagen i likhet med mig tycker att det just där som man måste göra någon form av ändring i 24 paragrafen. Det skulle vara intressant att höra, eftersom jag inte fick riktigt den uppfattning i svaret som vi fick från landskapsregeringen via minister Sjögren, att man där har insett att det fanns en svaghet i socialvårdslagen. Nu sade ltl Gun Carlson att hon hade uppfattat att man ändå hade den tanken i landskapsregeringen, men det skulle ändå vara intressant att höra vilka indikationer på en eventuell förändring av socialvårdslagens 24 paragraf skulle vara.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! I svaret säger landskapsregeringen att avsikten är att i hälso- och sjukvårdslagstiftningen tydligare klargöra ansvaret för sjukvården vid anstalterna. Jag tror inte att det räcker med det för så länge vi lever mer socialvårdslagen kommer den alltid att gå emot. Jag tror att man måste hitta sådana tillämpningsföreskrifter som kan sättas in mot blankettlagen så att det blir klart vad Ålands landskapsregering avser med anstaltsvård. Vad är kommunernas ansvar där? Då tror jag att vi kommer på rätt. Det är inte så svårt. Jag tror att vi kommer på rätt. Vi kanske tolkar lite olika, men i grunden är det så här.
Talmannen
Replikväxlingen är därmed avslutad. Under diskussionen har vtm Gun-Mari Lindholm föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 30.9. Ltl Gun Carlson har understött förslaget om bordläggning, men föreslagit till den 3 november. Talmannen undrar om vi kan enas om förslaget till bordläggning till den 30.9 eftersom debatten är igång och vi får en kontinuitet i debatten? Om alla är eniga om det kan vi göra på det sättet.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag vill berömma minister Sjögren för ett bra svar, både det skriftliga och det muntliga är bra. Det visar på att mycket är gjort genom åren och greppet om den här sektorn från minister Sjögrens sida har varit bra under de här gångna tre åren. Trots detta är det en hel del som ändå är värt att kommentera på basen av erfarenhet av både den kommunala sektorn och självstyrelsens spelplan. Ursäkta, men nu fick jag ett SMS. Till och med Mick Jagger tycker liksom jag att vi inte orkar mera i kväll och jag önskar därför komma till den här frågan i morgon.
Då ska jag för min del beröra behovet av en enhetlig princip för det medicinska ansvaret för varje sjuk äldre person. Det är inte enhetligt idag och vi måste få det enhetlig. Jag ska beröra ÅHS-lagen kontra socialvårdslagen och där har vi också en hel del bekymmer, särskilt när det gäller socialvårdslagen såsom ledamoten Gun Carlson anförde, den bakgrund den har och den tillämpning den resulterar i landskapet. Däremot kan vi ha olika åsikter också bland spörsmålsställarna om hur det egentligen borde vara, både hur det är och hur det borde vara, tror jag. Jag ska beröra Gullåsens framtid ur ett maximumperspektiv såsom den senaste utredningen föreslog och ett minimumperspektiv och allt däremellan, som jag mera talar för. Jag ska beröra hur det blir avgörande sedan för organiseringen på den kommunala nivån.
Jag ska sedan också beröra vårdtyngdsmätningen, behovet av det och det faktum att vi idag alltså har en större vårdtyngd på klienterna på Trobergshemmet och De Gamlas hem än vad vi har på Gullåsen, det speciella med äldrevården tack vare just sådana verkligheter. Jag glädjer mig åt att få återkomma i morgon till dessa frågor.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Kan jag bara lämna den upplysningen att rekommendationen om sju minuters taltid fortfarande gäller.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Detta beror antagligen på åldern, men jag kommer alltså att låta detta vara innestående till i morgon. Om möjligen också låna tid av kollegan Johan Ehn och många andra.
Minister Katrin Sjögren
Herr talman! Jag får praktiska problem i morgon. Jag ska på begravning kl. 15.00 i morgon. Jag har varit standby här i två dagar så jag är lite besviken. Jag ska beröra några saker. Jag vet att det finns den här lagen om socialvårdslagen och att hälso- och sjukvårdslagen är otydlig. Alla utredningar som är gjorda pekar på att gränsen som vi själva har gjort faller naturligt vid läkaransvar och läkarvård. Vi har inte servat varken våra serviceboenden, våra gruppboenden, våra institutionsboenden med läkarvård. Det står i den första Gullåsenrapporten, i äldreomsorgsutredningen att de kommunala institutionerna De Gamlas hem, Trobergshemmet och Sunnanberg själva ska ansvara för sjukvården. Ett fortsatt samarbete med läkarresurser bör utvecklas. Det visar hela den här stora överföringen som man har gjort till kommunerna, man försöker renodla det här.
Vi har ett annat system, men vi gör också stora överföringar till kommunerna för att man ska kunna utveckla äldreomsorgen. Förra veckan när vi hade vårt äldreomsorgsseminarium med Harriet Finne-Soveri från gamla Stakes, en fantastiskt duktig person, docent i geriatri, sade hon att vi hade haft lite feltänk i äldreomsorgen, precis det här som ledamot Roger Jansson tog upp. Man kan ha en högre vårdtyngd på institutionerna än vad vi har på Gullåsen. I dagsläget är hälften av Gullåsenpatienterna felplacerade. De kan vara utslocknade demenspatienter, alltså patienter som är sängbundna. På Gullåsen har vi de mesta resurserna, vi har daglig tillgång till läkare, vi har många sjuksköterskor, vi har fysioterapi. Det är där vi ska sätta in resurserna när vi ska rehabilitera de äldre människorna så att de kan fortsätta bo ute på serviceboendena i sina egna lägenheter. Man har tänkt fel.
Harriet Finne-Soveri sade också att hon var väldigt skeptisk till att lagstifta om bemanningen på äldreboendena. Man har den högsta bemanningen på hälsocentralens bäddavdelningar på Gullåsen medan man kanske skulle behöva ha den högsta bemanningen på serviceboendena och institutionerna. Vi pratar inte om sjukskötare utan pratar vi om utslocknade demenspatienter pratar vi om närvårdare.
Det känns som om diskussionen delvis är fast i ett gammalt mönster och man måste omvärdera synen på äldreomsorgen. Det handlar om vård på rätt nivå och vårdtyngd. Ska t ex också ÅHS ta ansvaret för sjukskötarna på serviceboendena och institutionerna är det bäst att ÅHS tar över institutionerna också. Den är inte helt glasklar den här linjen och det finns saker att göra för ÅHS. ÅHS’ primärvård ska serva serviceboendena, de intensifierade serviceboendena och institutionerna. Sedan finns specialisterna på den nya Gullåsen, specialisterna i rehabilitering och geriatri. De ska ta hand om rehabiliteringen av de äldre och de äldre som är svårast sjuka, utredningar och när man har både en somatisk och psykisk sjukdom eller när man har problem med demenssjukdom t ex. Vi behöver klarlägga det här och diskutera frågan vidare. Tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är synd att minister Sjögren inte kan vara med i morgon, jag har full förståelse för det. Det finns ju stenografiska protokollen och vi kommer säkert att återkomma till frågorna många gånger i samarbete med minister Sjögren, så det ska väl ordna sig på det sättet. Min framtidsmodell i den här knäckfrågan är att framöver ska vi ha offentligt anställda läkare bara inom ÅHS och sedan ska det naturligtvis finnas privatkliniker och privata läkare. Det är många sektorer i landskapet, men kommunerna ska inte ha något läkaransvar, åtminstone inte så länge vi har 16 kommuner. Det blir skilt ifall det blir en kommunreform. Däremot är det självklart för äldreomsorgen att vi behöver sjukvårdspersonal, alltså anställda sjukskötare i kommunerna för att klara av den uppgift som kommunerna har idag och framöver.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag är glad att frisinnad samverkan har vidgat perspektivet så att vi förstår dilemmat. Jag märker att frisinnad samverkan har funderat på frågan och det glädjer mig. Jag har varit bekymrad hur jag ska reda upp det här med ÅHS-lagen och socialvårdslagen. Det är en annan sak det som ltl Gun Carlson sade om tillämpningsföreskrifter. Det måste vi fundera på. I dagsläget, om jag kommer ihåg rätt, köper Sunnanberg och Trobergshemmet privata tjänster och De Gamlas hem köper av Gullåsen. Jag vill i framtiden att primärvården ska serva institutionerna. Institutionerna ska inte behöva betala för läkarvården. Man ska ha en kontinuerlig läkare som servar institutionsboendena, men sjukskötarna finns också inom andra ställen inom socialvården, inom missbrukarvården, specialomsorgen så det är jättesvårt att dra gränserna.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jo, jag hör att vi har en samsyn här och vi ska gärna delta i utformandet av lagstiftningen utgående från den här samsynen och därmed löser vi de här problemen ganska enkelt. Däremot har vi den ekonomiska fördelningen av pengarna när det gäller landskapets pengar. Hur mycket ska vi ge kommunerna för det här och det som jag var inne på tidigare att man har givit mera än vad kommunerna har tagit till socialvårdsdrift, är ett bekymmer. Det finns alltså en resurs som vi redan har givit kommunerna och som vi fortsätter att ge kommunerna och som de borde använda till det pengarna är avsedda för. Då får vi en helt annan bild av äldreomsorgen än vad vi har idag runt om i landskapet. Vi måste anpassa lagstiftningen till den verkligheten.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Ett exempel som framfördes på det här utvecklingsseminariet är att i Helsingfors har man haft tre sjukhus där man har haft äldre personer. Det omvandlade man över en natt till socialvård för man såg vårdtyngden, man hade haft lite feltänk. Det behövs lite nytänk inom äldreomsorgen. Inför utvecklingsseminariet sade man också att man pratar om att 90 procent av 75-åringarna ska bo hemma. Nu höjer man gränsen till 80 år. Många mår hyfsat bra. Sedan vet vi inte om 20-30 år vad våra tobaks-, alkohol- och kostvanor har för betydelse, men vi får friskare år och också att läkare och sjukskötarresurser ska vara på rehabiliteringen. Vi ska förstärka resurserna med närvårdare, alltså för demenspatienter, de som är utslocknade, sängpatienter. Det är ett nytt tankesätt.
Docenten sade att vi knappast behöver mera pengar till äldreomsorgen, vi måste bara tänka på ett annat sätt. Nationella rekommendationerna är tre procent institutionsplatser och vi har nio procent i dagsläget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till plenum 30.9. kl.13.00.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 30.9.2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 20.38).