För kännedom
E-bokläsare för lagtinget, tillägg till motiveringen FM 68/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Utformande av åländska förtjänsttecken
Lagutskottets betänkande (LU 9/2009-2010)
Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 6/2007-2008)
Lagutskottets betänkande (LU 10/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2007-2008)
3 Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter
Lagutskottets betänkande (LU 11/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)
Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)
5 Blankettlag om privata säkerhetstjänster
Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)
Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)
6 Blankettlag om sammankomster
Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)
7 Avgift för lantbruksavbytare
Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)
Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
9 Avskaffande av allmänna avdraget
Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
10 Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg
Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.
Om ledighet från plenum 16-18.12.2009 anhåller lagtingsledamoten Jörgen Strand på grund av privata angelägenheter. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Harry Jansson på grund av sjukdom. Om ledighet från plenum 18.12.2009 anhåller Roger Jansson på grund av deltagande i ÅHS styrelsemöte. Beviljas.
Meddelande
Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen och beslutat att plenum måndagen 21.12.2009 börjar kl. 9.30. Lagtingets första plenum efter jul hålls måndagen den 4 januari 2010. Idag kommer det att hållas två plenum. Vid det andra plenumet kommer finansutskottets betänkande att utdelas.
Bordläggning
1 Utformande av åländska förtjänsttecken
Lagutskottets betänkande (LU 9/2009-2010)
Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 6/2007-2008)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 4.1.2010. Godkänt.
Bordläggning
2 Ny officiell flaggdag
Lagutskottets betänkande (LU 10/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2007-2008)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 4.1.2010. Godkänt.
Bordläggning
3 Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter
Lagutskottets betänkande (LU 11/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.12.2009. Godkänt.
Tredje behandling
4 Ny lag om ordningsvakter
Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)
Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslaget för beslut i tredje behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ordningsvakter för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
5 Blankettlag om privata säkerhetstjänster
Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)
Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslaget för beslut i tredje behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om säkerhetstjänster för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
6 Blankettlag om sammankomster
Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen för beslut i tredje behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs först förslaget till landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om upphävande av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av plan- och bygglagen för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
7 Avgift för lantbruksavbytare
Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Ltl Anders Englund
Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning angående avgiften för lantbruksavbytare. Landskapsregeringen föreslår att man ska uppbära en avgift för utnyttjande av rätten till avbytarhjälpen vid årsledighet.
Utskottet har diskuterat och vi har haft ett antal höranden. Utskottet föreslår att lagförslaget kan antas med några mindre ändringar som vi nämner i de motiveringar som vi har bringat till landskapsregeringens kännedom genom vårt utlåtande.
I gällande lagstiftning saknas en fullmakt att uppbära avgiften för den här typen av ledighet. Landskapsregeringen föreslår samtidigt att förordningsfullmakten i lagen kan förtydligas och avgränsas i överensstämmelse med § 80 i grundlagen.
Det har under beredningen framkommit genom hörande att det finns en acceptans för att göra den här ändringen. Jag kanske inte behöver nämna så mycket om det här. Den här lagstiftningen har diskuterats rätt mycket tidigare i salen.
Med hänvisning till det föreslår utskottet att lagen kan antas enligt den lydelsen som har meddelats.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
8 Landskapsandelarna 2010
Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion. Enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen kan därefter förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Jag kan börja med att konstatera att finansutskottets betänkande är klart. Det är på skrivet och justerat. I samband med det har vi också diskuterat bl.a. den här budgetlagen.
Landskapsregeringen föreslår att basbeloppen för verksamhetsåret 2010 inte indexjusteras. Basbeloppen ligger till grund för beräkning av landskapsandelar till kommunerna. De landskapsandelar som berörs är den allmänna landskapsandelen, landskapsandel för socialvården, landskapsandel för grundskolan, särskild landskapsandel för träningsundervisningen och landskapsandelarna medborgarinstitut, landskapsandelarna för kommunala bibliotek samt landskapsandelarna för kultur-, idrotts-, och ungdomsverksamhet.
Genom förslaget kommer basbeloppet för dessa landskapsandelar att kvarstå på samma nivå som år 2009. Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sådant sätt lagen bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20§ 3 mom. självstyrelselagen.
Landskapsregeringen föreslår att lagen antas som en budgetlag. Lagförslaget har anknytning till anslaget under momenten: 44.05.31., 45.15.30, 46.05.51, 46.07.30, 46.09.30 och 46.15.30 i liggande budgetförslag.
Det här har utskottet behandlat samtidigt som vi har behandlat budgeten. Beträffande hörandelistan hänvisar vi till den som finns i finansutskottets huvudbetänkande.
Med hänvisning till det här har finansutskottet omfattat lagförslaget och föreslår att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget. En reservation finns inlämnad av ltl Camilla Gunell.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! I remissdiskussionen kring budgeten och det här förslaget till lagstiftning så lyfte bl.a. jag fram de problem som vi har sett från vår sida. De förhandlingar som fördes med kommunerna kring de här frågorna gjordes väldigt sent. Dessutom blir ännu den här hälsningen till kommunerna om att det kommer att bli på det här sättet också väldigt, väldigt sen. Har finansutskottet i sina resonemang överhuvudtaget diskuterat frågorna kring att man är väldigt sent ute med att ändra förutsättningarna för kommunernas verksamhet? Det går inte att läsa ut ur betänkandet som ligger på bordet. Det vore intressant om finansutskottets ordförande kunde lägga ut texten lite kring detta?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Vårt betänkande ligger här, det står finansutskottet för. Den här lagen kommer att behandlas tre gånger. Efter de två första behandlingarna kommer vi att ta budgeten och de här lagarna. Jag förutsätter att det säkert kommer att diskuteras, från i morgon kl. 9.30, en hel både om den här och de andra budgetlagarna. Jag hade tänkt att man kanske inte skulle ha en så stor diskussion kring detta idag, utan vi kan återkomma i morgon och på fredag.
Ltl Johan Ehn, replik
Jag har både en förhoppning och en tro att så kommer att bli fallet. Jag tycker ändå det skulle ha varit intressant att få ett visst resonemang kring de bitarna, när ett sådant här ärende ligger på bordet. Jag får väl tydligen ge mig till tåls fram till dess att budgetbetänkande ligger på bordet. Jag tycker ändå att när man lägger fram ett betänkande så kunde det vara bra att också visa på resonemang kring de bitarna. Specifikt lyfte åtminstone jag från min sida, jag vet att det också var andra som lyfte fram de här bitarna just när vi diskuterade det här lagförslaget. Men jag har respekt för att den här diskussionen kan fortsätta vid annat tillfälle.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Johan Ehn. Jag kan väl konstatera generellt att när det gäller hela budgetbehandlingen och budgetlagar i samband med det så är tiden kort.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Undertecknad har fogat en reservation till det här beslutet. Jag tycker inte att situationen är sådan att landskapsregeringen behöver ändra på de villkor man har överenskommit med kommunerna om i samband med det nya landskapsandelssystemet, som är relativt nytt.
När lagframställningen togs här i lagtinget 2007 så var det en väldigt stor och bred enighet som rådde om att det nya landskapsandelssystemet var viktigt och det också skulle ge kommunerna en långsiktighet. Kommunernas verksamhetsvillkor skulle vara tydliga och klara.
Därför tycker jag att det är alldeles för tidigt att enbart, efter två år, gå in och göra en sådan här förändring i gällande lagstiftning. Sådana drastiska åtgärder skapar, som jag ser det, oro och osäkerhet ute i kommunerna.
Det är väldigt viktigt att oförutsägbara förändringar inte uppstår så att kommunerna på ett mera långsiktigt sätt kan klara sina budgetöverskott, vilket de idag måste ha för att kunna finansiera kommande investeringar.
Vi vet alla att många viktiga investeringar väntar, särskilt stora utmaningar finns det bl.a. inom äldreomsorgen.
Kommunerna har idag en gemensam lånebörda på ca 60 miljoner euro. Landskapet har, trots nedgången i ekonomin, fortfarande en mycket robust ekonomi och inte några lån.
Det finns istället risk att kommunerna blir de som får uppta ytterligare lån eller höja avgifterna. Med tanke på att Åland befinner sig i en lågkonjunktur så behöver vi ju kanske i samhället föra en sådan ekonomisk politik som bidrar till ökad köpkraft och inte minskar den.
Andra viktiga frågor, som också behöver lösas i kommunerna, och som också är ett argument för att man har långsiktiga och stabila verksamhetsförutsättningar, är den åldrande befolkningen, pensionsavgångar, ökad krav på specialisering och kompetents samt en växande integration.
Det är viktigt att kommunerna och landskapet även i framtiden i samråd utarbetar strategier, särskilt om hur man ska klara av att bibehålla välfärdssystemen och servicen ute i kommunerna och hur man också ska klara budgeten och de överskottsmål som man bör ha.
Jag känner till att en samrådsgrupp är under planering. Det är väldigt viktigt att den tillsätts och att arbetet där kommer i gång. Det är nog så kanske att man står inför ganska reella reformer för att stärka framförallt kompetensen och specialistkunnande, särskilt inom omsorgssektorn. Och att man stärker integriteten och rättsskyddet för individerna och även den regionala balansen och en likvärdig service.
Jag tycker det vore viktigt att landskapsregeringen kom med ett mera helhetsresonemang kring kommunernas ekonomi och även andra faktorer som gör att många regioner kanske får tänka om. Särskilt i kombination med de förändringar som väntar inom sjötrafiken är det kanske angeläget att särskilt diskutera skärgårdsregionernas särskilda utmaningar.
Vi kan konstatera att, enligt den statistik som finns, att år 2020 kommer den allra största delen av den äldre befolkningen att bo i skärgårdskommunerna, över 30 procent. Det gäller samtliga, Föglö och Kumlinge låg i topp. Medan kommunerna på fasta Åland som Jomala, Finström och Lemland kommer att ha ett äldreantal runt 20 procent. Det vore viktigt att ta ett helhetsgrepp om de här frågorna. Landskapsregeringen kanske kunde överväga att komma till lagtinget med ett regionalpolitiskt meddelande så småningom eller ev. utveckla meddelandet som nu finansutskottet beställer kring kortruttstrafiken så att det också görs i ett helhetsperspektiv, där man tar in regionalpolitiska- och ekonomiska resonemang.
Jag kommer sedan i detaljmotiveringen att föreslå en kläm för omröstning.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Med all respekt för ltl Camilla Gunells åsikter och reservation så vill jag bara förtydliga att finansutskottet har räknat in de totala effekterna både vad gäller landskapets och statens åtgärder. Man bedömer att kommunerna ändå kommer att få bättre från 0,8 till 0,9 miljoner euro. Detta ställt till relation till landskapets otroligt svåra ekonomiska situation så anser vi att det här är befogat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tycker nog bör skilja mellan de beslut som staten fattar och som påverkar kommunerna, det är en sak. En annan sak är att den lagstiftning, vi själva här har omfattat för bara två år sedan, bör ligga stabilt och att man inte rustar på den. Kommunerna utgår ju ifrån att lagstiftningen är det som gäller. Det är också i enlighet med det beslutet som jag har förstått att landskapsregeringen under hösten har bestämt basbeloppen.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag vill ytterligare tillägga att detta beslut gäller endast år 2010.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är ju ännu mera märkligt egentligen, att man för ett enda enskilt budgetår går in och gör den här förändringen. Det finns inte, som jag ser det, några skäl till det. Jag tycker att landskapsregeringen måste ta ett helhetsansvar för den åländska ekonomin, där ingår även kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Det är viktigt att gång på gång poängtera att utgångspunkten för det mesta av vår budgetdebatt är den finans- och ekonomikris som drabbade den globala ekonomin för ganska länge sedan och så småningom också den lokala ekonomin. Det är ganska märkligt egentligen att den inte ännu mera penetrerat den åländska konsumtionen och lokala ekonomin, även om arbetslöshetssiffrorna visar att det finns problem.
När man ser på budgetlagarna är det viktigt att se att vårt system hänger ihop finansiellt ganska starkt med statens genom vårt avräkningssystem. Landskapet har en stor betydelse för kommunerna genom landskapsandelssystemet. Då kan man inte säga att den kris vi har nu är landskapets egen kris eller egna problem. De hänger ihop med kommunerna. I det system vi har är kopplingarna starka. Då måste man, när det har uppstått en situation som det har gjort, se på alla delar. Det har hänt tidigare att man har gjort bedömningar av kommunernas lönsamhet som helhet och landskapets lönsamhet som helhet och då har bl.a. det allmänna avdraget varit en regulator för den ekonomiska balansen mellan landskapet och kommunerna.
När landskapsregeringen nu inför ett stopp för indexregleringen så är det i förhållandet till hela systemet man ska se det. Det är alltså inte landskapets sätt att lösa sina problem. Det är landskapets sätt att hantera samhällsekonomin. Det här betyder att man ska bedöma det i förhållandet till socialskyddsavgifterna, FPA-systmet, i förhållandet till landskapsandelarna och man ska göra det i förhållandet till avdragssystemet. Frågan man måste ställa är om det här är en balanserad finansiell åtgärd mellan landskapet och kommunerna? Landskapsregeringens svar är givet, det här är deras förslag. Finansutskottet har också svarat att det här är någonting som man bör gå vidare med.
När det gäller kommunernas dilemma att man har gått in i ett system med landskapsandelar och de ska utvärderas enligt en viss mall så är det klart att det är problem för vissa kommuner, som inte har räknat in det här i sin budgetering. Flera kommuner har hört från kommunförbundet och andra att det här är på gång och att det kan bli ändringar. De flesta kommunala representanter är nog så medvetna om att det pågår en global finanskris och att det är en konjunkturnedgång där ingen kommun är skyddad från omvärldens ekonomi. Det betyder att tänker man efter så tänker man efter före man budgeterar. Det har många kommuner gjort. Så en så stor överraskning ska det väl inte vara? Att man stoppar upp indexjusteringen men hänsyn till att Finlands bruttonationalprodukt minskar i år med kanske 8 procent, att statsbudgeten, när det gäller inkomsterna, går ner med kanske 30 procent och därmed också klumpsumman osv.
Kommunerna och landskapet har att förhålla sig till en helhetsekonomi när det gäller finanserna. På det sättet finns det inte några vägande skäl mot en sådan här åtgärd, även om reservationen talar om att landskapet ska sköta sina problem och kommunerna sina problem. Det är naturligtvis orimligt, i ett system med så omfattande överföringar mellan landskap och kommuner och ett så omfattande fördelningssystem när det gäller den kommunala ekonomin, att man skulle kunna isolera de här två delarna.
Det som är viktigt i landskapets politik i förhållande till kommunerna är att man upprätthåller utbildningen, att man upprätthåller sysselsättningen och att man upprätthåller hälso- och sjukvården för det är lika viktigt för varenda kommunmedborgare som det är viktigt för varenda landskapsmedborgare. Man kan inte skilja ut en del i ekonomin och peka finger åt en annan, det är orimligt enligt min mening.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Ltl Erland och jag är helt överens om att kommunerna ska vara både medvetna och beredda på att dra sitt strå till stacken när det gäller att vara med och reda upp den ekonomi som vi gemensamt har. Men mitt ifrågasättande har funnits i att tidtabellen för det här inte har varit den mest snygga gentemot kommunerna. Visserligen fanns det med i de diskussioner, som fördes mellan kommunförbundet och landskapsregeringen, men sedan helt plötsligt kommer det från landskapsregeringen ett beslut om att göra den här saken. I det beslutet nämner man inte ett ljud om att man samtidigt är på väg att göra ett sådant här lagförslag, vilket hade varit ganska klädsamt gentemot kommunerna i det fallet. Att få den signalen vad som är på gång och vilken lösning man hade tänkt sig. Nu fick man i stället den signalen till kommunerna, såsom de flesta som jag har pratat har förstått det, att indexjusteringen kommer man inte att dra ner.
Tittar man sedan ytterligare på hur mycket man skär på överföringsutgifterna och hur mycket man skär på de egna konsumtionsutgifterna så finns det en hel del att fundera kring, vad gäller den här biten.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Mot bakgrund av den kris som uppstod ganska oväntat och fick ett snabbt genomslag så är det viktigt att man drar lärdom av det här. Det viktiga är nu att kommunförbundet vet hur det fungerar, landskapsregeringen vet hur det fungerar och vi vet också att med stor sannolikhet har vi ett par år till med en likartad nedgång i ekonomin. Då är det skäl att finansutskottet, lagting och landskapsregeringen planerar för nästa budget. Det har alltså varit en stor press på ekonomierna i kommunerna och i landskapet under den här processen. Det gäller att hitta konstruktiva lösningar. De lösningarna kan ibland komma snabbt när det är fråga om politiska förhandlingar och politiska processer. Frisinnad samverkan har ju själv varit med i förhandlingar och det blev inte så snabba resultat där heller, tror jag.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag är inte ute efter att säga att den ena eller den andra har gjort någonting bättre eller sämre. Jag var ute efter, precis det som ltl Erland var inne på inledningsvis i sin replik och som jag tycker är bra, att vi ska lära oss någonting för framtiden. Det är också en av orsaken till att jag lyfte frågan. Om man ska få ett lyckat samarbete kring finansiella frågor mellan kommun och landskap så behöver man vara ute i god tid. Man behöver också hitta ett system som gör att det blir lite mera förutsägbart också för kommunerna. Som det är nu så sitter kommunerna helt och hållet i händerna på beslut som landskapsregeringen tar. Så har det alltid varit, jag säger inte att det är den här regeringen som gör på det sättet. Däremot så efterlyser jag, jag har efterlyst det redan tidigare, om man ska få det här att fungera på ett bra sätt så måste man vara ute mycket mera tidigare i processen, för att kunna arbeta in det i kommunernas budget och också få ett samförstånd på vilket sätt man kan lösa det här framåt. Det som sades, vad man tänker göra nästa år kring att bygga upp förhandlingar, det är bra. Men jag ifrågasätter fortfarande hur det här har kommit till?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Så länge jag har varit med i den här processen så har det alltid varit önskemål om att komma i gång tidigare. Det är väldigt svårt att göra det. Nu finns det vissa saker på gång. Det är på gång en diskussion om de kommunala sambanden. Det är en diskussion om skattepolitiken gentemot kommunerna och i kommunerna på gång. Det är fråga om budgetsystemet och det är frågan om finansiella reformer när det gäller klumpsumman och kanske också beskattningen. Därför tror jag att det är viktigt att trycka på härifrån lagtinget att man ska vara tidigt ute. Kanske partierna kan tänka sig att förhandla i god tid och se de långsiktiga stora lösningarna? Jag tror inte att det är omöjligt att förbättra den här processen betydligt. Kommunförbundet har väl också någonting att bevisa i den här processen när det gäller samarbetet och samverkan med landskapsregeringen?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag undrar om ltl Erland missförstod mitt anförande? Min poäng var just att landskapsregeringen har ett helhetsansvar för Ålands ekonomi. Inte att vi sköter vårt och de andra får sköta sitt. Det är ju viktigt att landskapsregeringens budget är ett fundament för hela den åländska ekonomin som påverkar både kommunerna, näringslivet och medborgarna på olika sätt. Kompensationen för grundavdraget har man i riket kompenserat till kommunerna, det gör vi ju inte på Åland. Jag anser att man heller inte kan peka på kommunernas överskott och säga att de klarar sig bra. Kommunerna måste ha överskott, enligt det nya systemet, för att klara sina investeringar.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! När det gällde ltl Gunell så tittade jag mest på reservationen, där det står att landskapet ska sköta sina problem. Min poäng var att så är det inte. När det gäller grundavdraget och kompensation är det samma sak där, man måste sätta in den i sin helhet. Det gäller FPA-avgifterna, skattepolitiken som helhet och det gäller landskapsandelssystemet såsom indexjusteringen. Allt det här är en fråga om fördelningen av medel mellan kommunerna och landskapet. Vilken politik som landskapet ska bedriva för att också kommunerna ska kunna få full sysselsättning, arbetskraft, kompetens och tillväxt osv. Det här är absolut inget statiskt spel med budgeten. Budgeten lägger ju grunden för de kommande åren.
Ltl Camilla Gunell, replik
Därmed är det ju viktigt, om man ska klara det här åtagandet och klara det tillsammans, att förutsättningarna är klara för alla. Därmed bör ju lagt kort ligga. Den lagstiftning, som vi gick inför år 2008 som också var en räddningsaktion för många kommuner, den bör ligga fast. Särskilt i tider när kommunerna också drabbas av minskande samfundsskatter och andra skatteintäkter är det otroligt viktigt att landskapets hand är fast, och att man kan hålla fast vid det man en gång har lovat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Vi kan alla önska, särskilt inför jul, att allt ska ligga fast och ingenting ska förflyktigas. Vi kunde önska oss att Lehman Brothers var kvar och att finanskrisen aldrig hade inträffat. Vi skulle kunna önska att den finska exportindustrin skulle rulla på som förr så att vi får sälja våra varor till utlandet som vi alltid har gjort. Då skulle allt vara frid och fröjd. Men nu är det inte så. Det är en nedgång i Finlands ekonomi, det är en nedgång i våra inkomster och det är en nedgång i vårt handlingsutrymme när det gäller ekonomin. Landskapsregeringen och lagtinget ska försöka balansera ekonomin så att landskapsregeringens åtgärder gynnar kommunerna så att kommunerna kan bibehålla sina grundläggande servicefunktioner, vård omsorg och skola. Det är det som det här handlar om. Det går alltså inte att önska sig tillbaka till en fast och säker situation. Vi måste vara med i den här dynamiken även om den är problematisk.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Ltl Olof Erland försökte förklara indexjusteringens uteblivande med Lehman Brothers och nedgången i Finlands exportindustri och alla möjliga världsliga ekonomiska problem. Jag menar nog att det är att skjuta grovt över målet. Det är sant att landskapets ekonomi har försämrats på grund av sämre och mindre klumpsumma. Det som man hela tiden låter bli att säga är att det finns stora besparingar i landskapets kassa. Betydligt större än någon kommun kan visa upp.
Det som sker nu är att landskapet inte vill låna och inte vill tala om hur mycket resurser man har. Man vill bara tala om hur hemskt svårt det är och vilken kris vi är i. Inte är det så allvarligt vare sig för landskapet eller för det åländska näringslivet. Vi har ingen dramatisk höjning av arbetslösheten men det finns oroande tecken och de har funnits länge. De tecknen borde ha bemötts med stimulans.
Den offentliga ekonomins uppgift under en kris är att man ska expandera den, inte dra åt. Expanderar gör ju alla andra. Staterna lånar ju mycket pengar för att hålla igång sysselsättningen och också för att stimulera den offentliga efterfrågan. I riket kompenserar man kommunerna, man drar inte åt som man gör här. Under dåliga tider blir den service, som offentlig sektor har att erbjuda, ännu viktigare. Efterfrågan ökar ju på tjänster. Det är de man ska finansiera via expansionen.
Socialdemokraterna håller inte alls med den här analysen och slutsatsen. Man gör ont värre på det sätt som man nu beter sig med den här finanspolitiken som vi ser.
Det är viktigt för ålänningarna att veta att det inte är så illa ställt med landskapets ekonomi som man från regeringsblocket vill framhålla. Man använder sig redan av besparingar och det kommer man att fortsätta med fram till nästa val. Vi får se om det finns någonting kvar, möjligen till om med det. Det finns ingenting som säger att landskapet ska tvingas, för att klara sin budget, att bestjäla kommunerna på 1 miljon euro. Indexjusteringen är en överenskommelse som man nog borde hålla om man har någon heder i kroppen. Vi har nu sett den här regeringens heder.
I överläggningarna med kommunerna var man överens den 28 september, trodde man från kommunerna sida. Kommunerna lovade, om de fick indexjusteringen och om de skulle få det som de hade kommit överens om, så är de beredda att 2010 sätta sig ner och titta på det offentliga utbudet av tjänster och hur det ska finansieras. Regeringen gick hem från förhandlingarna och gjorde precis tvärtom.
Vi har upprepade gånger sett att den här regeringen inte står vid sitt ord. Man sitter och lyssnar, man vill vara tillsammans, man vill föra dialog men sedan går man hem och bakom slutna dörrar beslutar någonting helt annat. Jag tror inte att den politiken håller. Folk förväntar sig nog, när man har suttit vid ett bord och diskuterat, att det är på jämlika villkor. Men det är inte så som regeringen beter sig. Jag är lite förvånad över att speciellt centern är villiga att gå med på att indexjusteringen tas bort. Det är ju ett sätt att svara emot den överenskommelsen för förra regeringen och lagtinget hade med kommunerna. Vi tar bort investeringsstöden mot att vi indexbinder landskapsandelar. Om det här är nu är så viktigt att för att rädda landskapets ekonomi, min uppfattning är att det inte är det, ska det då vara slut 2010? Är det klart med räddningsaktionen då? Det vill jag veta. Eller ska vi höra den här visan igen 2011 om Lehman Brothers och alla möjliga hemskheter som tvingar regeringen att lyfta bort indexjusteringen? Det är ingen långsiktighet i det här. Det är bara att hugga till lite.
Herr talman! Om lagtinget ska stå fast vid den lagstiftning vi har tagit så tycker jag det är helt klart att man inte ska godkänna den här indexjusteringen. Regeringen behöver nog fundera på sina diskussioner om hur skattemedel ska fördelas till sina partners, som är beroende av de skattemedel som är med och bidrar till att vi har i klumpsumman. Landskapet klarar sig nog genom den här krisen utan att behöva försämra ekonomin för kommunerna.
Vi läser en dag efter dag hur kommunernas ekonomi ser det ut. Kökars befolkning har minskat på två år med 15 procent. Andelen pensionärer stiger snabbt till 30 procent. Andelen av de kommunalt anställda, som går i pension, avancerar starkt. Vad tänker regeringen om detta? Ska det här rädda den saken?
Nej, bästa vänner, det här är för kortsiktigt och det ser inte till helheten. Det ser inte till alla ålänningarnas bästa.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! I replik till ltl Camilla Gunell sade jag att vi tar ansvar för helheten. Vi vet ändå att kommunerna, när man tar sin hänsyn till alla statliga- och landskapets åtgärder, kommer att få ett plus, om vi räknar plus och minus.
Men ltl Sundbacks säger att landskapets ekonomi är god. Ja, det är den men efter tre år, år 2012, ligger vi 116 miljoner back. Finansutskottet kan inte säga när vi åter har budgeten i balans. Att alla är med och hjälper till är inte helt oväsentligt. Landskapets budget ju också viktig, att vi kan hålla den i skick.
Skatter tar man också via lagar, visst kan man ändra de lagarna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Finansutskottet Eliasson säger att indexjusteringen inte behövs i kommunerna. Man har beaktat statens olika insatser och FPA-avgifter. Resonerar Ålands kommunförbund på samma sätt? Vems resonemang är det som ska avgöra vad som är bäst för kommunerna? Är det Ålands kommunförbunds resonemang eller är det regeringens resonemang. För att inte ha en sådan motsättning har vi systemet med överenskommelser som regeringen inte höll fast vid från den 28 september utan man gick hem och gjorde tvärtom. I den överenskommelsen var det inte med någonting om att indexjusteringen inte skulle genomföras. Där var alla partier representerade.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! När man ska implementera sådana här svåra åtgärder och beslut är det jobbigt både för dem som ska ta besluten och för dem som drabbas av besluten. Alla vill ha mer, i varje fall inte mindre. Jag ställer en retorisk motfråga; vem är det som ska ta landskapets budget? Kommunerna tar sin budget, men nu diskuterar vi landskapets budget.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det var en intressant replik. De representanter från centern, som satt med i Ålands kommunförbund och diskuterade den här överenskommelsen, deras åsikt ska vi alltså inte bry oss om?
Landskapet har ett helhetsansvar. Det är landskapet som påför kommunerna lagliga skyldigheter inom äldreomsorg och barnomsorg osv. Därför har man ett landskapsandelssystem för att trygga att finansieringen åtminstone till en viss del är säkrad. Nu drar ju ltl Eliasson bort delar av det stödet samtidigt som vi ser en stor utflyttning från skärgården. Vi har kommuner på fasta Åland som går på knä; Eckerö, Geta och Finnström. Lumparland går det inte heller så bra för. Det är kommunerna runt Mariehamn som klarar sig. Är det regionalpolitik som ni gillar?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är fascinerande att följa med svängningarna i socialdemokraternas ekonomiska politik. För knappt ett år sedan, när gick in i den här krisen och det fanns starka önskemål från alla partier också ifrån oppositionen att vi skulle ta tag i ekonomin och se till att vi klarar av att hantera den här finanskrisen och sjunkande inkomster, då var också socialdemokraterna inne på den linjen. Att vi måste omvandla strukturellt och vi måste också spara pengar. På en förfrågan till den numera blivande ordförande i socialdemokraterna, i samband med den debatten ifrågasattes varför socialdemokraterna hade tillåtit en alltför stor expansion under konjunkturen och att vi hade ett budgetunderskott
år 2008, då svarade den personen att då hade vi pengar för det. Då hade man pengar för att expandera. Under lågkonjunkturen ska man då ytterligare expandera? Jag saknar den röda tråden i socialdemokraternas ekonomiska politik.Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Nu är det ledamot Perämaa som har ansvar för finanserna. Tala om varför ledamot och finansminister Perämaa inte höll överenskommelsen med Ålands kommunförbund? Berätta vad orsaken var! Var det inte en bra överenskommelse, att man sedan 2010 skulle börja diskutera långsiktigt? Varför inte stå vid sitt ord och inte tjafsa om socialdemokraterna? Varje gång en liberal inte klarar av sitt uppdrag då är det socialdemokraternas fel.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Visst är det intressant att följa med de svängningar ändå som sker i den ekonomiska politiken. I den här situationen vi nu befinner oss i, när vi har hanterat en budget och finansutskottets betänkande ligger på bordet så har samtliga partier fört en konsekvent linje i hur vi ska föra den ekonomiska politiken, förutom socialdemokraterna som i ett skede ropar om inbesparingar. Nu har de svängt helt och fullständigt, nu ska vi ytterligare expandera i den här situationen.
Vad gäller överenskommelsen var jag fullständigt tydlig med kommunförbundets representanter att något av alternativen, om hur vi ska spara ca 1 miljon euro, kommer vi att genomföra. Det fanns ingen överenskommelse om att inte indexjusteringen borttagande skulle genomföras. Det fanns två alternativ. Jag sade att någondera av dessa kommer att ske. Kostnadseffekten av vad som sades var fullständigt klar för alla parter.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Min uppfattning är att den inte alls var klar. Överenskommelsen var man överens om. Men sedan hände någonting annat när ministern kom in i det egna rummet. Det finns ju en rad överenskommelser som man har brutit; handelskammaren, det nordiska samarbetet osv. Man går bara ensidigt emot.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag måste säga att jag är lika fascinerad som finansminister Perämaa över de svängningar som finns i socialdemokraternas resonemang. Det är alldeles riktigt att man måste föra en långsiktig ekonomisk politik. Inte minst med tanke på kommunernas förutsättningar att upprätthålla grundservicen. Nu talar vi då om landskapsandelarna i detta. Men när vi talar om reflexionerna på landskapets ekonomi så ett av de stora problemen är att socialdemokraterna, under de tre år man satt i landskapsregeringen, blåste upp landskapets ekonomi och budget med ungefär 20-25 procent. Det här är faktiskt en del av de problem vi har nu. Därför att landskapsregeringarna då gjorde en viss reserv, men de reserverna var alldeles för små.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Vi är vana med åsikts differentieringar i liberalerna. Enligt Olof Erland var det Finlands försämrade ekonomi, Lehman Brothers och exportindustrins problem att vi inte kan indexjustera. Nu är det socialdemokraternas fel, under den förra perioden, att vi måste vidta den här åtgärden. Snacka om fascinerande!
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! De här sakerna hänger alldeles naturligt ihop. För att den starka överstora expansion av landskapets egen ekonomi, som socialdemokraterna var arkitekter till under de tre åren man satt i landskapsregeringen, ledde till att nu när finanskrisen påverkar Finlands ekonomi och därmed också klumpsumman betyder det att det blir ännu svårare att gå ner till en nivå med en landskapsekonomi som är hållbar på sikt. Det är det här som landskapsregeringen håller på med. Landskapsregeringens partier är eniga om att driva den här linjen vidare just med tanke på att garantera medborgarna en grundservice på en bra nivå som medborgarna ska ha.
Ltl Barbro Sundback, replik
Nu blev det ju mest tal om landskapets ekonomi och hur liberalerna ska skapa balans i detta. Vad den här frågan anbelangar, d.v.s. kommunernas ekonomi, så hör man väldigt lite om detta nu i det här sammanhanget. Det är ju det som man gör de facto, för att förbättra landskapets budget kör man över en del av det ekonomiska ansvaret på kommunerna. I det här fallet är det frågan om 1 miljon. Det tror vi att är väldigt illa, speciellt för dem som är i behov av kommunala välfärdstjänster. Vår bedömning är att landskapet tål indexjusteringen eftersom det är så viktigt att upprätthålla det välfärdssystem som vi har. Vi ser dessutom ser bristen på regionalpolitik som gör att folk nu flyr skärgården och många randkommuner brottas med stora ekonomiska problem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Jag fann det nödvändigt att åtminstone gå upp och informera om att ltl Barbro Sundback inte var närvarande vid de förhandlingar som skedde mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Ltl Barbro Sundback har tydligen gjort sig till talesman för resultatet av förhandlingarna. Detta bör klargöras att jag var närvarande, ltl Barbro Sundback var inte närvarande.
Klart var att vi inte kom till en enighet om de åtgärder som jag under förhandlingarna nämnde för kommunförbundet att vi förmodligen kommer att genomföra. Det är rätt så självklart och naturligt att kommunförbundet i en sådan situation inte vill acceptera en sänkning av deras intäkter. Det är en naturlig reaktion. Däremot var det ett helt klart att vid den sista förhandlingen angav jag några alternativ på hur vi kommer att göra för att skapa den budgeteffekt som föreligger. Det ska sparas cirka 1 miljon euro antingen via indexjusteringen eller via någon annan åtgärd. Det fanns ett alternativ då när vi avslutade att förhandlingarna om att göra på det ena eller andra sättet. Inte som någon överenskommelse att det inte skulle ske. Till kostnadseffekt delen var det fullständigt klart i förhandlingarna att något kommer att hända.
Den signal som ltl Sundback försöker framföra här, att vi skulle ha brutit någon överenskommelse, stämmer överhuvudtaget inte.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det var ju välbehövlig information. Indexjusteringen avgjordes, trots allt, ensidigt av finansministern, i medvetenhet om att det inte var det kommunförbundet önskade. Det är helt klart. Var det för landskapets bästa eller med tanke på kommunernas bästa?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Det var för att trygga den offentliga välfärden och serviceproduktionen i sin helhet. Det är därför som vi är tvungen att göra de här åtgärderna. Som jag tidigare har sagt så går det inte att separera den ena ekonomin, kommunernas ekonomi från landskapets ekonomi. Precis på samma sätt som vi inte kan separera landskapets ekonomi helt och hållet från den finska ekonomin. Vi är lagstiftare i den här salen. Vi är tvungna och vi har ansvar att säkerställa hela ekonomin. Därför var det frågan om helheten. Jag vill ytterligare poängtera här att landskapets intäkter sjunker från 2008 till 2010 med närmare 29 procent. Medan kommunerna sett ekonomi ökar med 4,5 procent under samma tidsperiod, även fast vi inte indexjusterar landskapsandelarna. En avsevärd skillnad i situationen föreligger ändå.
Ltl Barbro Sundback, replik
Så kan man säkert resonera. Finansministern glömmer en viktig del; att kommunerna är rätt skuldsatta. Det kostar mycket. Tvingas man att ta ännu mera på lån så kostar det ännu mera och det minskar utrymmet på att producera välfärdstjänster. I det avseendet har kommunerna mycket mindre ekonomiskt rörelseutrymme än landskapet som inte har en cent i lån.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Nej, men eftersom den här landskapsregeringen planerar ekonomin långsiktigt fram till 2012 och även därefter så ser vi att vi kommer att behöva förbrukar våra resurser, det som kallas utjämningsfonden, i sin helhet. Vi kommer att likviditetsfinansiera väsentligt därutöver vilket är ett sätt att låna av oss själva. De pengarna ska betalas tillbaka till våra förbindelser i vårt ekonomiska system, så vi kommer också att låna pengar. Men visst, det stämmer att kommunerna också har lån. Vissa kommunerna har större problem. Totalt sett, för att balansera ekonomin, ta helhetsansvar, trygga välfärden och se till att vi har pengar till utbildning vård och omsorg, anser vi att det här var nödvändigt. Det gläder mig också att finansutskottet har kommit till motsvarande insikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
9 Avskaffande av allmänna avdraget
Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Här har vi igen en budgetlag, den tredje i ordningen och det kommer ytterligare en till. Det gäller avskaffandet av allmänna avdraget.
Om vi tittar lite tillbaka i tiden så gjordes det här också, om jag minns rätt, år 2004. Då låg vi inne i en lågkonjunktur och lagtinget tog bort det allmänna avdraget för att sedan på nytt och återinföra det några år senare.
Landskapsregeringen föreslår att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen avskaffas från och med 2010. Avdraget är utformat så att alla skatteskyldiga fysiska personer har rätt att dra av 5 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sådant sätt att lagen bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Det här lagförslaget har anknytning till anslaget under moment; 44.05.36 i landskapsregeringens förslag till budget för år 2010.
På samma sätt som jag sade beträffade indexjusteringen så hänvisar vi till den hörandelista som vi har i finansutskottets stora betänkande.
Utskottet föreslår att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslagen. Till det här har ltl Fredrik Karlström reserverat sig. Han kommer säkert att berätta om sin reservation. Det fanns också några finansmotioner kopplade till det här. Alla finansmotioner är ju avslagna. Här har vi hänvisat till framförallt skattegottgörelsens enorma djupdykning, vilket även vissa finansmotioner här var kopplade till. Vi har resonerat att man kan återbetala till den åländska befolkningen det som de rätteligen är värda. Men, som sagt var, nu har skattegottgörelsen gått ner till bara lite drygt 3 miljoner euro så det här är en vettig åtgärd. Alla bör vara med och dela som jag sade tidigare när det också gällde kommunerna.
Landskapsregeringen har gjort en liten utredning på hur det slår på olika befolkningsgrupper. Där har man kommit fram till att skatteförändringen är minus -1,06 procent för en medelinkomsttagare som har 38 000 euro i årslön. För en höginkomsttagare med 58 000 euro är förändringen -0,3 procent. För en student med 7 530 euro i inkomst blir förändringen -29,2 procent. De som har höga inkomster får betala högre skatt. Så ser det ut.
Finansutskottet har kommit fram till att det här är helt okej. Det framgår också av vårt betänkande.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Eftersom det hänvisades till landskapsregeringens beräkningar så vill jag bara precisera. De skattesänkningar för vissa inkomstgrupper gäller sammantaget effekterna av höjningen av grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och allmänna avdraget som i sig är en höjning av skatten. Totaleffekten av dessa åtgärder blev just det som utskottsordförande här beskrev. Det är samma siffror som jag förevisade i samband med budgetpresentationen och denna budgetlag.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag glömde att nämna att det handlade om totaleffekten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Som ltl Torbjörn Eliasson berättade så har jag en reservation mot gällande det lagförslaget.
Det här är, som jag ser det, ett väldigt politiskt laddat ärende. Vill man driva politik så är det oftast skatter som är instrumentet man kan bedriva politik med. Jag anser att skatt är en fråga av makt. Det har jag framfört många gånger i den här talarstolen. Ju högre skatt det är, desto mera makt har politikerna över medborgarnas liv. Med lägre skatt har befolkningen mera makt över sitt eget liv. Vi politiker bör sträva, i alla hänseenden, att ha så låga skatter som det bara är möjligt.
Det finns ju många funktioner i samhället som vi måste sköta gemensamt; vägar, skola, vård och omsorg osv. Det är också självklart för mig. Om man har lägre skatter leder det också till att man inte har råd att göra så mycket mera än vad man absolut måste göra. Det tvingar politiker till att göra det mer rationellt och mer effektivt. Har man mera pengar att röra sig med har det visat sig att man gör av med mera pengar. Man försöker kanske inte i första hand ge pengarna tillbaka till medborgarna. Det ekonomiska systemet som vi lever under på Åland består ju egentligen av två grundprinciper. Det är klumpsumman och flitpengen.
De senaste 16 åren har flitpengen varit ganska betydande. År 1993 var flitpengen 8 miljoner och vissa år har den gått upp till över 20 nästan 30 miljoner. Flitpengen för 2008 är nere på 3,15 miljoner euro. Det är ändå den summa pengar som ålänningarna och åländska företag betalar mer än genomsnittet i Finland och som överstiger 0,5 procent som vi får tillbaka. Den åländska skattekraften är starkare i det hänseende och vi betalar mera till det gemensamma än medeltalet i Finland.
För mig och för obunden samling är det helt självklart att finns det en flitpeng som överstiger klumpsumman, det som vi får tillbaks, så ska det delas ut till dem som har varit med och betalat in det. Istället för att använda pengarna för att utveckla den offentliga sektorn så borde man dela ut pengarna egentligen i sin helhet. Även under de år som det har varit 20 och 30 miljoners flitpengsöverskott, så skulle vi ha kunnat ha 25-30 procents avdrag för ålänningarna. Då skulle det ha blivit en ganska intressant mediepolitisk debatt, tror jag, där man skulle uppmärksammas utanför Åland. På Åland har de en kommunalskatt på 16-17 procent, men de har ett avdrag på 25 procent för att det är så pass duktiga och betalar den gemensamma skatten till Finland.
Sedan i sig tycker jag att hela det finansiella systemet är ganska osunt eftersom Åland gynnas av att finska staten höjer skatten. Oavsett vad vi själva gör eller inte gör så får Åland med pengar i en politik som går ut på att skatterna höjs. Det i sig tycker jag att är lite osunt. Det här är kanske mera ett skattemeddelande som jag ser fram emot att vi ska diskutera lite längre fram. Skattemeddelandet skulle ha kommit det här året men jag har förstått att det kommer i början av nästa år.
Under en lågkonjunktur anser jag också att det är väldigt viktigt att stimulera medborgarna och deras ekonomi. Det kan man göra genom att ge dem mera pengar i plånboken så att de själv får välja var de vill göra sina inköp. Jag tycker också att det är det offentligas uppgift att uppmuntra folk att försöka handla lokalt så mycket som möjligt. Givetvis får man åka vart man vill och handla sina varor och köpa via internet om man vill det också. Det offentliga kunde ha en undervisande roll i hur viktigt det är att man försöker köpa så mycket som möjligt hemma för då genererar pengarna i flera led. Det håller hjulen rullande.
Jag förslår att lagen inte ska antas utan att den ska förkastas. Man borde i framtiden jobba för att flitpengen överlag framöver ska återgå till dem som har betalat dem, till ålänningarna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! När vi hörde finansministeriet i Finland så fick vi fram några uppgifter. För det första att konsumenternas förväntningar är ganska stora, att det finns en reallöneökning och det finns förhållandevis mycket pengar tillgängliga hos konsumenterna. Det man också nämnde är att en stor del av likviditeten går till sparande. Det är någonting som vi också har vägt in när vi har tagit vårt beslut.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Så kan mycket väl vara fallet. Jag ser ändå inte att det är fel att människorna får välja att använda sina pengar på sitt eget sätt. Vill man spara så kan man göra det. Det kan också leda till att man inte behöver åtnjuta de offentliga skyddsnäten, som finns, lika snabbt, om man har sparat en liten buffert åt sig själv. Det vi också har hört många gånger är att sparande överlag är alldeles för lågt i våra länder. De flesta har betydligt mera lån än vad de har tillgångar. Att spara skulle inte vara helt fel det heller, även om jag håller med om att hjulen inte sätts så mycket i rullning genom att spara. Däremot är min grundläggande ideologiska linje att medborgarna ska ha så mycket makt över sin egen ekonomi som möjligt. Det har de om man har så låga skatter som möjligt och att man själv får göra av med pengarna på det man vill.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag håller med ltl Fredrik Karlström att vi inte ska ha högre skattetryck än nödvändigt, absolut inte. Men i dessa tider av svår ekonomisk kris, framförallt för landskapet, så måste vi ta till sådana här åtgärder. Det är korrekt att vi gör det nu, precis som vi gjorde 2004 med tanke på skattegottgörelsen och allt det här. Alla bör vara med och dela. Om man tittar på dem som har det sämst och dem som har det bäst, de som har det sämst kommer inte att drabbas av det här, de som det bäst kommer däremot att drabbas lite av det. Väldigt mycket är bevisat att går till sparande och inte till konsumtion. Det är ju till konsumtion som ni vill att det här ska användas till för att få rullning på ekonomin.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Intressant är att landskapsregeringen har börjat ingå strukturella förändringar vilket jag tycker är bra, det ska man fortsätta med. Jag skulle vilja ha som ledstjärna för landskapsregeringen att man skulle behöva klara sig på den klumpsumman man får. Den verksamhet man ska bedriva gemensamt från det offentliga borde hålla sig under den klumpsumma man får från Finland. Det är den summa som medeltalet i Finland har att röra sig med för att bedriva den offentliga gemensamma sektorn. Sålunda är flitpengen den peng som ålänningarna betalar extra utöver det som de övriga i Finland också betalar, den summan borde betalas tillbaka. Det här har vi kanske kommit fram till. Principiellt är det här en fråga om ideologi och hur man ser samhällsstrukturerna i stort. Jag vill att samhället ska ha mindre pengar och privatpersonerna ska ha mera pengar i plånboken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Jag vill inledningsvis säga när det gäller det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen så tycker jag det är ett viktigt ekonomiskt politiskt instrument för landskapet utgående från den synnerligen begränsade skattebehörighet som vi har. Därför tycker jag den här frågan är viktig.
Jag blev lite förvånad över presentationen från finansutskottets sida. Det fördes egentligen inget ekonomisktpolitiskt resonemang över huvudtaget vad effekterna blir för Åland om man gör si eller så. Det hänvisades till utredningar ifrån finska sidan, där det har visat sig att det finns en hel del medel men det går till sparande istället för till konsumtion. Jag tror att man ska vara ganska försiktig att ta det beteendemönstret rakt av och utgå ifrån att det också gäller på Åland.
Jag förstod resonemanget från finansutskottets sida på det sättet att när skattegottgörelsen har gått ner så då stryker man också avdraget. Som jag sade redan i remissdebatten, så tycker jag det är fel. I alla sammanhang när en lågkonjunktur råder så försöker samhället istället stimulera med olika ekonomiska aktiviteter. Det kan vara allt ifrån bostadsbyggande, vägar, ökade satsningar generellt på infrastruktur, olika stödåtgärder till näringslivet och framförallt kanske skattesänkningar för att stimulera konsumtionen. Det ser vi i Sverige, Finland och USA. Det är kanske det instrumentet som är mest använt. Mot den bakgrunden tycker jag det är märkligt att man bara går in för att stryka det allmänna avdraget, rakt av. Vi vet att om det inte är det enda så är det åtminstone ett av få sätt som vi har att få ut en indirekt skattesänkning till medborgarna i just det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen.
Jag kommer också förstås att understöda förslaget att den här lagen ska utgå. Jag tycker att det är fel. Jag stöder rätt långt, egentligen till hundra procent, det resonemang som ltl Fredrik Karlström hade.
Herr talman! Avslutningsvis om vi tittar på det skattefinansiella systemet och när det sades från finansutskottets sida, genom dess ordförande, att skattegottgörelsen har gått ner så pass mycket till lite över 3,1 miljoner, så är det ju ändå den summan som kommer Åland till godo just tack vare den goda skattekraft vi har. Sedan kan man drömma om hur mycket större den var tidigare. Men nu är den som den är, och det är ju den summan som borde gå ut till ålänningarna istället för att gå in till offentlig sektor. Det är mitt principiella resonemang.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Ltl Anders Eriksson och jag är överens om att det här är ett av de få verktyg som vi har. Vi är inte överens om hur vi använder det just nu i den här situationen. Finansutskottet anser att det ska användas på det här sättet nu, precis som vi gjorde år 2004.
Beträffande uppgifterna om sparandet så har vi inte sett att det finns en sådan aktuell statistik här för Åland nu. Däremot fick vi de här uppgifterna när vi diskuterade med finansministeriet. Eftersom ålänningarna troligtvis inte har det sämre än vad finländarna har drar åtminstone jag den slutsatsen att det kan gälla även här på Åland. Jag säger inte att det är så men jag drar den slutsatsen att det kan gälla på Åland också.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag omöjligtvis stå och hävda i sten att det inte gäller på Åland. Säkert kan det vara ett likartat beteendemönster här. Det jag ville peka på är att man inte ska föra över det beteendemönstret rakt av och tro att det gäller på Åland.
Överhuvudtaget, när det gäller det ökade intresset för sparande så bör man då ifrån finansutskottet ställa sig frågan vad det beror på. Jag tror att det beror på en allt större oro för den ekonomiska framtiden. Hur kommer det att se ut framöver? Mot den bakgrunden, när det gäller den ekonomiska tillväxten här och nu, så är det viktigt att man får igång konsumtionen. Det är det som får hjulen att rulla, det är helt klart. Det är inte heller någon nackdel om medborgarna har möjligheter att spara pengar inför framtida behov om alternativet är att de plöjs ner i offentlig sektor. Det är det som blir alternativet här, ltl Eliasson.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Nej, det är inte alternativet. Att koppla det allmänna avdraget till skattegottgörelsen tycker jag är bra. Vi vet att den drastiskt har sjunkit till 3 miljoner, från att ha varit kanske 35 miljoner någon gång, men det var ju ett toppvärde som var en engångshistoria. Den har i varje fall legat på en betydligt högre nivå, år efter år efter år. Det här har vi inte haft personella resurser för att riktigt utreda vad det beror på. Alla har ju frågat här i salen hur detta kan ske. Från finansutskottets sida har vi sagt i vårt betänkande att det är viktigt nu att landskapsregeringen kommer att utreda just det här med skattegottgörelsen och de här stora svängningarna. Det är viktigt för framtiden.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det sistnämnda är jag den första att hålla med om. Jag tror att vi sammantaget kan konstatera att det är beklagligt att man inte vet vad så här stora ekonomiska svängningar beror på. Vi har få instrument som vi själva kan påverka och få instrument som direkt påverkar. Skattegottgörelsen har varit en liten barometer, har man trott, hur den ekonomiska tillväxten och den ekonomiska situationen är i det åländska näringslivet. Precis som ltl Eliasson sade så var det många som frågade efter vad det här beror på. Det är viktigt att få fram det. Det sades att det inte har det funnits resurser. Jag undrar om det är riktigt finns intresse att gå in på djupet och faktiskt får reda på orsak och verkan när det gäller de här ekonomisktpolitiska frågorna. Det tycker jag att kanske inte finns. Resonemanget om det allmänna skatteavdraget och debatten runt den frågan är ganska lam, det är ett tecken på intresse. Jag tycker det är så pass viktigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Landskapsregeringen och finansutskottet drar in 4,2 miljoner euro för 2010 i princip i konsumtionskraft och sparkraft hos de åländska medborgarna. Det här är allvarligt ur den synpunkten att i riket försöker man göra tvärtom. Där försöker man genom skatteåtgärder öka konsumtionsutrymme och sparutrymme för medborgarna. Det kan inte användas som en motivering till att man på Åland gör tvärtom. Man bör i en finanspolitisk diskussion kunna resonera ungefär på samma sätt som man gör i riket och vilka åtgärder man ska vidta. Jag är besviken på att finansutskottet inte i samband med det här ärendet har fört en sådan finans- och utvecklingspolitisk diskussion. Staten ger alltså mer pengar till medborgarna, enligt landskapsregeringens uträkning, ungefär lika mycket som landskapsregeringen drar in på Åland. Det betyder alltså att alla andra medborgare i Finland får den här stimulansen. Men inte de 27 000 skattebetalarna som är ålänningar. Det här är en allvarlig politisk diskrepans i synen på en lågkonjunktur vi nu lever i p.g.a. finanskrisen. Det här måste man kunna föra en förnuftig diskussion om. Jag tycker inte att den har varit förnuftig.
Det blir dessutom ett hattande med det allmänna avdraget som ingen medborgare egentligen kan finna förtroende för, när det med ett par års mellanrum ändras. Vad beror då det på? Ja, det beror på att det åländska politiska fältet, de stora partier liberala och socialdemokrater, inte har brytt sig om att göra en politikisk analys av hur man använder skattegottgörelsen, utan det är någonting som är ett tillägg till klumpsumman.
I vår finansmotion nr 38 hade vi ett sådant förslag; såvida skattegottgörelsens belopp ökade jämfört med landskapsregeringens budgetförslag med mera än 2,3 miljoner, föreslår vi att det allmänna avdraget kvarstår men dras ner till en årlig beräknad nivå på 2,3 miljoner euro. Vi föreslog faktiskt en halvering av det allmänna avdraget i vår finansmotion. Vi satte sedan hängsle på det, vi trodde nämligen, på grunder som man kan diskutera, att vi skulle få ett besked, från skattestyrelsen via Ålands delegationen, att det skulle bli ett större belopp för skattegottgörelsen. Det blev det inte och därför kommer vi inte att propponera för vår del i paritet med vår finansmotion nr 38 för att de här ändras. Men vi är bekymrade för bristen på politisk rätlinjighet och diskussion i de här frågorna.
Vi skrevs så här i vår finansmotion; "vi menar att dessa pengar primärt tillhör de åländska skattebetalarna och det behövs för att hålla konsumtionen i det åländska samhället uppe, särskilt som budgetförslaget i övrigt innebär betydande indragning av konsumtionskraft."
Enligt självstyrelseslagen finansieras självstyrelsens utgifter av klumpsumman. Det var så den var uträknad att klumpsumman skulle täcka alla löpande utgifter för välfärden och servicen till medborgarna och alla nödvändiga investeringar för samhället. Så var det tänkt och så är det gjort. Sedan kom det då i riksdagsbehandlingen förslag om att i stället för en höjning av klumpsumman så skulle man införa en flitpeng. Det har vi orsak att vara nöjda med. Men någon politisk diskussion om vad den här ska användas till, detta särskilda instrument som vi då fick tack vare vår större skattebetalningsförmåga, har egentligen inte förts.
Vi menar att den kan användas till återbetalning av skatt till medborgarna på olika sätt. Man kan möjligen tänka sig speciella infrastrukturella insatser som är så speciella att de egentligen faller utanför ordinarie budget. Närmast investeringar förstås då, eftersom man inte kan dra på sig löpande kostnader som ska betalas av flitpengen. Det tredje sedan kunde vara några engångskostnader, specifik åländsk natur, som man vill ge som en guldkant för medborgarna här.
Den här prioriteringsdiskussionen har man inte fört. Därför blir det ett sådant här hattande med flitpengen. Man borde alltså prioritera. För vår del prioriterar vi då återbetalningen till medborgarna. När den sjunker nu till tre miljoner så kunde man, om man hade fört den här diskussionen, ha konstaterat; nåväl, nu får vi bara 3 miljoner, det betyder att hela summan går tillbaka till skattebetalarna. Den dagen vi får 30 miljoner igen, vilket jag hoppas, så går kanske 5 miljoner till skattebetalarna och resten till annat.
Vi har också sagt och skrivit i något sammanhang att vi tycker att vi skulle ha en lagstiftning i botten som skulle styra vad flitpengen ska användas till. Det vore rimligt, både för oss själva som politiker, för förvaltningen och för medborgarna.
Reservationen till finansutskottets betänkande säger i klämmen att lagen ska förkastas, vi är inte inne för det. Det finns två förslag i klämmen. Man säger dessutom att; "landskapsregeringen återkommer med en ny lagframställning som syftar till att flitpengen framöver ska återbetalas som ett allmänt avdrag till de åländska skattebetalarna." Vi hörde att det här förslaget rimmar lite med det resonemang som vi för, att man då skulle bereda en lagstiftning som skulle prioritera vad den här skattegottgörelsen framöver ska användas till.
Skulle klämmen i reservationen vara delad så att den andra delen skulle vara skilt så kunde vi stöda den delen. Men nu är det inte på det sättet.
Herr talman! Avslutningsvis, i anledning av beskedet om skattegottgörelsen på basen av 2008 års beskattning så skulle vi, såsom vi har försökt analysera men som vi inte har resurser att göra själva, hoppas att landskapsregeringen skulle göra en ordentlig analys av den. Den analysen behöver vi särskilt för att någorlunda kunna beräkna vad skattegottgörelsen blir på basen av 2009 års beskattning som nu snart är fullbordad, men som vi får reda på först om ett år. För budgeteringen för nästa budgetår så vore det väsentligt att man skulle ha den här analysen gjord. I det sammanhanget tycker vi också att landskapsregeringen skulle fundera på om man kunde skissa på en lagframställning om flitpengens, skattegottgörelsens användning framöver.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Tack ltl Roger Jansson. Som jag sade tidigare i en replik här så har vi diskuterat det här. Vi har också naturligtvis fått en del uppgifter beträffande skattegottgörelsen och vad det beror på, samfundsskatt, kapitalskatt o.s.v. Men det finns en massa olika variabler här som fordrar en djupare analys. Därför har inte finansutskottet, under den korta tid vi har haft på oss, haft vare sig resurser eller tid att genomföra detta. Vi vill inte komma med något kanske utan vi vill veta var det här ligger till. Det är jätteviktigt och jag stöder Roger Jansson, som också stöder betänkandet i det här fallet, att vi ska undersöka det här noggrant.
Att diskutera hur man ska använda skattegottgörelsen i framtiden skulle vara en intressant diskussion, det håller jag också med om.
Den finansmotion, som FS har lämnat in, säger egentligen precis det vi har gjort nu. Eftersom det blev så här dåligt men skattegottgörelsen så har vi gjort rätt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! När vi skrev vår motion så hade vi förhoppningar om att flitpengen skulle öka på basen av 2008 års beskattningar. Men så blev det inte. Därmed har de målat in oss i hörnet, men inte riktigt på samma grunder som liberalerna och centern har gjort i och med budgetframställningen. Vårt resonemang baserade sig på att beloppet ska återbetalas till skattebetalarna. De analyserna är väldigt väsentligt att göra. Det gäller ju inte bara att räkna ut varför underlaget från åländsk sida blev som det blev. När det gäller särskilt samfundsskatten minus 54 procent från ett år till ett annat, medan den i riket var minus 24 procent under samma period. Man måste också analysera varför utvecklingen i riket blev som den blev och sedan försöka prognostisera framåt hur det ser ut för 2009 års beskattning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Man brukar säga att när två ekonomer har samma svar på något så då är det olika frågor. När det gäller ledamoten, ekonomen Roger Janssons inlägg här senast har jag ett helt olikt svar åtminstone.
Det gäller för det första att det skulle vara så svårt att analysera den är skattegottgörelsen och klumpsumman, att det inte finns resurser. Det är ju bara att slå upp boksluten för de stora åländska bolagen så ser man att det finns någonting som heter skatteplanering. Det finns också en utvecklingseffekt som vi kanske ska tänka på när Viking Line säger att de förnyar sin fartygsflotta. Den utvecklingseffekten betyder att när man beställer och köper XPRS och andra fartyg så får man göra ett förmånligt avdrag i beskattningen. Vad händer? Vinsten minskar, vad händer då? Ja, samfundsskatten minskar. År 2008 var ett sådant år. Gå igenom alla bolag och se vad som händer. Det har ni gjort och inte märkt det. Det är ju förunderligt alltså! Jag blir verkligen bekymrad när Åland säger att man ska ta över skattebehörigheten och det inte ens finns möjligheter att göra elementära beräkningar.
Den direkta beskattningen det är samfundsskatten, förvärvsinkomstskatten, kapitalskatten och de kan man läsa ut ur skattegottgörelsen. Förvärvsinkomsterna håller ungefär nivån. Kapitalskatten minskar. Ja, det finns också utflyttning av sjömän och det finns pensionsinkomster o.s.v. Men analysen finns ju där serverad på silverfat för var och en att titta på, det heter bokslut. De flesta bokslut finns också på nätet.
Skattegottgörelsen minskar när företagens vinster minskar p.g.a. avdrag i det här fallet. Varför var den så hög som 35 miljoner 2005? Ja, därför att Chipsen såldes och dividendutdelningar och överlåtelsevinster gör att det blir en hög engångskostnad. Tittar man på 2006 så noterar man att Föglö kommun hade den största kapitalinkomsten per capita på hela Åland. Hur kan det komma sig? Ja, om man letar sig fram i telefonkatalogen med pekfingret så kommer man fram till Ålands fiskförädling som såldes.
Och så står ni här i lagtinget och säger att det inte går att undersöka utan resurser och att det här är ett mysterium. Det är alltså ett mysterium med en skattegottgörelse som följer beskattningen och där ingår avdrag.
Med ett annat mysterium är när ltl Roger Jansson säger att staten gör precis tvärtom, de stimulerar konsumtionen. Ja, vad är det staten? I Finland stat ingår medborgare från riket men också 27 000 ålänningar. Av dem är 18 000 skattebetalare, som betalar statsskatt, som gör grundavdrag och som gör fördel av skatteskalorna.
År 2004, när det allmänna avdraget avskaffades, var ett av de grundläggande motiven att staten sänkte skatten med 800 miljoner, ungefär 4 miljoner för åländska förhållanden. Så säger ltl Roger Jansson att det inte förs någon diskussion? Nej, det förs ingen diskussion. Vad beror det på då? Vill man inte skaffa boksluten? Vill man inte inse att staten också inkluderar Åland?
Det är barnsligt och det är sanslöst och det är typiskt FS kommentarer ifrån bänkarna. Det må vara barnsligt och sanslöst, men det är fakta. Titta i bokslutet om avskrivningarna 2008. Titta i Finland statistisk årsbok hur många invånare Finland har och titta efter om Åland är inkluderat. Blir det konsumtionsstimulans i Finland så blir det också det för ålänningarna. Det finns ett motiv att finansiera välfärden i budgeten med att man tar bort allmänna avdraget. Parera den skattesänkning som staten för med en viss skattehöjning för Åland. Vill man inte ha den så säger man att vi budgeten ska ta bort mera av välfärden.
Sedan också en sak till. Nu blir det här koncentrerat på ltl Roger Jansson, jag tänkte kommentera Fredrik Karlströms reservation. När det gäller klumpsumman, skattegottgörelsen skulle landskapet finansieras med klumpsumma, det är riktigt. Men klumpsumman från åländsk sida föreslogs vara 0,48 procent av inkomsterna. Sedan dess har befolkningen ökat. När den här klumpsumman bestämdes kom man inte överens om att höja den från 0,45 till 0,48 utan man fick alltså ett lite sockrat bud med skattegottgörelsen.
Det visar sig att utvecklingen sedan 1993 har varit att den sammanlagda avräkningen, klumpsumman inklusive skattegottgörelsen, har varit ungefär 0,51. Nästa år blir det något lägre med en lägre skattegottgörelse. Den har motsvarat ungefär nuvarande befolkningsandel. Den grundläggande principen för all budgetering och beskattning är att tar man in skatt så går skatten som helhet in i budgeten. Där bestämmer man om man ska betala tillbaka, d.v.s. sänka skatten, eller om man ska använda det till infrastruktur, välfärd eller till något annat. Det gäller också den skattegottgörelsen som nu diskuteras.
I reservationen säger Fredrik Karlström att de här pengarna tillhör skattebetalarna. De har varit duktiga. Det är principiellt felaktigt, anser jag. Men okej, om man vill dela ut pengarna till skattebetalarna d.v.s. sänka skatterna ska man då använda skattegottgörelsen till löntagarna? De har bidragit. Ska man använda den till yrkesutövare, jordbrukare eller dem som har gjort lyckade börsaffärer? Ska de få gottgörelsen? Ju mer de tjänar på börsen, desto mer ska de ha tillbaka av skatten. Men hallå, skulle en tonåring säga. Vad är det frågan om? Eller ska bolagen som har gjort avskrivningar få tillbaka pengar. Eller när bolagen inte har gjort avskrivningar ska de då få tillbaka ännu mer pengar? Alltså skattegottgörelsen består av förvärvsinkomster, bolagsinkomster och kapitalinkomster. Vilka har varit duktiga? Kanske det är de som har jobbat i företagen med låg lön som har varit de duktigaste. Ska de ha ersättning? Allt det här är ju politiska beslut.
Ltl Fredrik Karlström säger i inledningen av sitt anförande att skatter är makt. Visst är det så. Men hur använder man makten? Ska man ge tillbaka all makt åt de enskilda medborgarna, då ska vi ju inte ta upp någon skatt. Men då har vi inte heller möjlighet att ge någon välfärd, utbildning eller någon äldreomsorg. Det är alltid frågan om två sidor. Vi tar in skatt för att använda pengarna för nyttiga gemensamma ändamål. Det här visar vad vi har att vänta med ett övertagande av skattebehörigheten. Man ska ensidigt välja ut sina grupper och dela ut pengarna, för att inse att kanske det här inte var så enkelt. Vi behöver ju pengarna för vår välfärd.
Nyliberalismen i all ära men den kan lämpligen kombineras med lite välfärdskapitalismen. Att man ser att medborgarna faktiskt har nytta av pengarna.
De flesta bolag säger att samfundsskatten är acceptabel, huvudsaken är att den stabil. Kapitalskatten är ganska förmånlig, huvudsaken är att den är stabil. Varje medborgare vill säkert ha lägre skatt, men det finns också en stor acceptans för att betala skatt om man får en bra sjukvård, om barnen får en bra skolgång och om äldreomsorgen fungerar.
Här på en kort stund i lagtinget, enligt min mening, har det förts resonemang som är helt felaktiga. För det första när staten sänker skatten för att öka konsumtionen skulle det vara en tvärtom politik gentemot Åland? Nej, det gynnar också oss på samma sätt. Då har vi möjlighet att finansiera vår budget med att ta bort det allmänna avdraget.
När det gäller skattegottgörelsen, detta mysterium, varför den sjunker och som behöver utredningar, resurser och allt möjligt, när det står i de stora boksluten vad det handlar om. Vad är detta hallåande om? Det är antagligen det att man måste hitta någonting för att slå hål på landskapsregeringens ansvarsfulla budgetpolitik, som jag ser det. Det ropas och kommenteras i bänkarna om barnsligheter och allt annat som tidigare har sagts. Det finns nog utrymme för en saklig diskussion, ltl Roger Jansson, om man bara vill.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag förstår inte varför en 65 gammal man måste stå här i lagtinget och förhäva sig på det här sättet? Jag, som är 66 år, har absolut inget behov av det. Vad jag har resonerat när det gäller utredandet är att samfundsskatten på Åland har gått ner med 54 procent. Det är lätt att räkna ut varför och det har vi gjort. Men, i riket har den gått ner med 24 procent och det är intressant att få det utrett ur den synpunkten vad som händer 2009. Vad var orsaken till förändringen mellan 2007 och 2008 och mellan 2008 och 2009, vad torde det hända när det gäller samfundsskatten som är lite enklare?
När det sedan gäller löneskatten och kapitalskatten som är ihopslagen till förvärvsinkomster så har den på Åland gått ned med 5 procent och betydligt mindre i riket. Där måste man också analysera båda delarna. Inte bara den åländska delen, vilket ju för oss är enklare.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag försöker inte på något sätt förhäva mig, det har jag väl gjort tillräckligt i mina dagar, under mina 65 år. När man talar här om övertagande av beskattningsbehörigheten och vårt ekonomiska system, så säger man att när man gör skattelättnader i riket för att öka konsumtionen så är det en tvärtom politik mot Åland. Det är inte så, den är inkluderande. Den gäller också oss. Vi betalar statsskatt och får de lättnader som staten inför. Är vi berättigade till det så får vi också grundavdrag.
När det gäller att utreda skattegottgörelsen så finns ju all statistik där. Varför skulle det vara så märkligt att utreda den? Det är ju att följa den från 1993 och se hur kapitalinkomsterna har utvecklats och hur samfundsskatten har utvecklats. Det är inta några märkvärdigheter med det.
Ltl Roger Jansson, replik
Olof Erland må gärna tala om märkvärdigheter och märkligheter när det gäller att utreda. Jag har ju inte gjort det, jag säger att man behöver utreda de här sakerna om utvecklingen i riket och om utvecklingen på Åland och göra de jämförelser så att vi får ett gott underlag i fortsättningen för våra politiska ställningstaganden. Det har inte landskapsregeringen gjort hittills. De kan ju använda Olof Erland som konsult så blir det ju billigt, eftersom han har all kunskap i sitt huvud.
När det gäller statens skattesänkningar så sade jag, för den som lyssnade, att de gäller för alla finländare, inklusive ålänningarna. I Finland tar inte staten tillbaka med andra handen, men det gör man på Åland. Ålands landskapsregering förslår och finansutskottet stöder att man tar tillbaka ungefär samma belopp som staten sänker skatten för ålänningarna med. Är det här så fruktansvärt svårt att begripa? Det tror jag inte.
Ltl Olof Erland, replik
Det är nog det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Visst hade också jag hoppats på att vi skulle föra en saklig och framåtsyftande debatt. Det blir lite svårt om man får höra om de argument vi lyfte fram som typiskt FS, det är svaret på en argumentation.
När det gäller analysen av samfundsskatten och övriga skatter som räknas in i flitpengen så ville vi, från vår sida, lyfta fram att det är ingen som har svarat på frågorna på ett sådant sätt att vi är nöjda. Vi klarar inte av att få fram den här analysen såsom ltl Erland kan göra. Men vi är inte nöjda med det svar vi har fått när vi har analyserat det själva därför att vi tycker att det finns frågetecken framförallt i jämförelse med hur det har gått på finska sidan när det gäller beskattningen på förvärvsinkomster som man ser tydligt och klart att ha sjunkit betydligt mycket mera. Det finns inte någon vettig förklaring till den biten. Det ville vi att man skulle titta vidare på. Då blir det typiskt FS. Det är sannerligen så att man undrar vart debatten är på väg?
Ltl Olof Erland, replik
Jag har gått igenom sakfrågorna när det gäller statens förhållande till åländska skattebetalare. Jag har också nämnt vad det beror på att skattegottgörelsen minskar radikalt. Jag har nämnt varför man nu inte kan presentera en ingående analys för just kommande år, det beror på att inte statistiken inte är officiell ännu. Men för varje annat år finns det tydlig statistik. Vad jag sade att var typiskt FS var när man ropar här i bänkarna, jag kan hänvisa till tidigare rop i bänkarna som var av mycket grövre art, nu var det bara barnsligt och dumt, det räcker i och för sig till. Vad jag ville påpeka, och det var min poäng, var att det finns tillräckligt med underlag i sak för att föra en diskussion. Påståendet var att det inte finns det och att det inte har förts någon diskussion.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Ordet barnsligt eller dumt kan inte jag minnas att jag sade i replik här nu som Olof Erland replikerade på mig, det får vi väl kontrollera. Och jag skulle ha sagt det så ber jag i så fall om ursäkt. Om jag inte har sagt det så tycker jag också att det kan vara likadant åt andra hållet. Men jag vill inte bli pådyvlad sådant som jag inte har sagt.
Återigen, när det gäller det här så har vi från vår sida sagt att vi gärna skulle se att man skulle titta närmare på de bakomliggande orsakerna. Jag är helt säker på att regeringen, i sin presentation av budgeten, också sade att man inte kunde, i det här läget, säga exakt vad de här sakerna berodde på. Det var vad finansansvariga Mats Perämaa sade i det här läget. Det har också framkommit i den presentation och den diskussion som har spridit sig kring det här från finansutskottet. Man har heller inte därifrån hundraprocentigt förklarat varför de här sakerna har blivit som de har blivit. Men det är bra om det är så att ltl Olof Erland har de exakta svaren. Men, jag tycker inte att jag ska behöva bli häcklad för att inte jag har svaren. Jag tycker också att den här saken skulle vinna på om vi kunde få en gemensam tolkning av det hela. Vi får väl se hur den saken utvecklar sig.
Ltl Olof Erland, replik
Talman! Hundraprocentiga förklaringar kommer aldrig eftersom den som har begärt förklaringen inte är nöjd. Det väsentliga här är att en huvudingrediens i utvecklingen är de avskrivningar som vissa bolag har gjort, som är stora och som egentligen inte visar på att Ålands ekonomi är svag, vilket en del påstår att det här skulle vara ett tecken på. Utan det är det att den utvecklas. Skatteavskrivningar är en del som tillfälligt drabbar vår skattetilldelning, det är det som är poängen. Om det behövs extra resurser för att förstå vad det betyder så då är det möjligt att det är så. För min del ville jag ändå förklara vad jag tror.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Ltl Olof Erland ställde många frågor hur ltl Karlström skulle vilja fördela de allmänna avdragen. Jag tycker det är ett väldigt bra system att man tar från förvärvsinkomsten och delar tillbaka skattegottgörelsen till dem som har betalat förvärvsinkomstskatt till Finland och också till kommunerna. Det sporrar också till att företagare som kanske tar ut dividend och kapitalinkomst i stället överför sin inkomst från sin firma till att ha det som en förvärvsinkomst. Det kommer kommunen tillgodo och det blir positivt och flera ringeffekter på detta. Svaret på frågan är ja. Jag tycker att man ska dela tillbaka skatteavdraget i form av förvärvsinkomstavdrag i fortsättningen också.
Sedan säger ltl Olof Erland att om landskapsregeringen får behålla mera pengar så fortsätter man att göra väldigt bra saker för medborgarna. Jag kan räkna upp hundratals saker som jag tycker att är dåligt; lösdriftstall och dubbla simhallar, som visar att det skulle ha varit bättre om medborgarna själva skulle ha fått behålla pengarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Där är ju den ideologiska frågan som tillkommer om man ser på Fredrik Karlströms reservation. Det kan vara en utgångspunkt att pengarna ska gå tillbaka till medborgarna, men då ska man också säga att vi har en sänkning av inkomsterna med närmare 30 procent. Ska man sänka inkomsterna ännu mera så måste man ju ändå se efter var vi ska spara och vad vi ska ta bort. Det är ju det som är knäckfrågan när det gäller att överta den egna beskattningen. Vi kan överta den egna beskattningen för att betala tillbaka allt. Men är det detta som medborgarna vill? Vill vi inte ha någon offentlig service? Eller hur mycket offentlig service vill vi ha?
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Det sade jag faktiskt i mitt anförande också, om ltl Olof Erlands skulle ha lyssnat hela vägen. Vi ska ha saker som vi sköter gemensamt. Jag tycker att vi ska ha måttstocken på ungefär 0,45 procent som vi får tillbaka av Finlands inkomster. Det borde självstyrelseorganet kunna bedriva sin verksamhet på. Den mängden pengar som ålänningarna och åländska företag betalar extra, utöver 0,5 procent av finska statens direkta inkomster, den mängden borde betalas tillbaka i form av det allmänna avdraget. Precis som vi har gjort de senaste åren, tyvärr har det bara varit fem procent. Jag skulle ha godkänt upp till 25-30 procent, alltså hela den summan. Ja, vi ska offentlig sektor. Vi ska ha sjukvård, vi ska ha skolor, vi ska vård och omsorg, vi ska ha vägar och vi ska ha det viktiga som vi behöver ha. Vi behöver kanske inte använda pengarna till lösdriftstall och saker som detta. Där skulle jag vilja att pengarna skulle gå tillbaka till dem som har betalat dem.
Ltl Olof Erland, replik
Så svaret är att man ska minska på landskapets budget, men vi ska ha allt kvar utom ett lösdriftstall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.
Ärendets första behandling är avslutad.
För kännedom
10 Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg
Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 december.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag kl.15.15. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.00).