Föredras

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Meddelande. 2

    Tredje behandling. 2

    1    En ny arbetsordning för Ålands lagting

    Lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011)

    Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2010-2011)

    Tredje behandling. 3

    2    Energi från förnybara energikällor

    Näringsutskottets betänkande (NU 9/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

    Tredje behandling. 3

    3    Ändring av tobakslagen för landskapet Åland

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2010-2011)

    Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 5/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    Tredje behandling. 3

    4    Erkännande av yrkeskvalifikationer

    Kulturutskottets betänkande (KU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

    Föredras. 4

    5    Ålands turismstrategi 2012-2022

    Landskapsregeringens meddelande (M 5/2010-2011)

    Föredras. 40

    6    Föglötunnelns eventuella förverkligande

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 31/2010-2011)

    Föredras. 41

    7    Framtida användning av Naturbruksskolan

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 32/2010-2011)

    Föredras. 41

    8    Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

    Föredras. 41

    9    Gullåsens inomhusluft

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

    Föredras. 41

    10  Ålands Radio och Tv Ab:s försäljning av sändningstid

    Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 34/2010-2011)

    Remiss efter bordläggning. 41

    11  Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Remiss. 41

    12  Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Föredras. 41

    13  En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Föredras. 41

    14  Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    Bordläggning. 41

    15  Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

    Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

    Plenum slutar. 42

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering 28 ledamöter är närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Fredrik Karlström på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Carina Aaltonen på grund av sjukt barn. Beviljas.

    Meddelande

    Plenum kommer att hållas onsdag och fredag denna vecka. På onsdag klockan 13.00 hålls en frågestund och plenum klockan 14.00. På fredag börjar plenum klockan 09.30.

    I onsdagens frågestund deltar från landskapsregeringens sida: Lantrådet Viveka Eriksson, minister Roger Eriksson, minister Mats Perämaa, minister Torbjörn Eliasson och minister Veronica Thörnroos.

    De lagtingsledamöter som önskar ställa en fråga ska meddela detta till lagtingets kansli senast onsdag klockan 12.00.

    Ytterligare meddelas att självstyrelsepolitiska nämnden har måndagen den 19 september 2011 upptagit ärendet kommissionen 2011/370 slutlig version med förslag till Europaparlaments och rådets direktiv om energieffektivitet och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG till prövning. Nämnden ansåg att förslaget till direktiv strider mot subsidiaritetsprincipen och beslöt att tillställa riksdagens stora utskott ett brev i ärendet. Antecknas.

    Tredje behandling

    1      En ny arbetsordning för Ålands lagting

    Lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011)

    Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta förslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta det. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs förslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget till arbetsordning för Ålands lagting föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit förslaget. Förslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat. Därmed är behandlingen av det totalreviderade regelverket för lagtinget avslutad.

    Tredje behandling

    2      Energi från förnybara energikällor

    Näringsutskottets betänkande (NU 9/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs landskapslagen om ändring av 5 § landskapslagen om bostadsproduktion för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs landskapslagen om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.  Ärendet är slutbehandlat.

    Tredje behandling

    3      Ändring av tobakslagen för landskapet Åland 

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2010-2011)

    Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 5/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till förkastande av hemställningsmotion 39/2010-2011 i enda behandling.

    Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i enda behandling förkastat hemställningsmotionen.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

    Tredje behandling

    4      Erkännande av yrkeskvalifikationer

    Kulturutskottets betänkande (KU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    5      Ålands turismstrategi 2012-2022

    Landskapsregeringens meddelande (M 5/2010-2011)

    Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan ärendet antingen antecknas för kännedom eller att hänskjutas till utskott, om sådant förslag väcks. Talmannen föreslår att ärendet inte remitteras till utskott. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Det är trevligt att se så välfylld läktare. Hjärtligt välkomna! Det är en stor dag för mig. Ända sedan i maj har jag känt mig laddad att får presentera det här. Äntligen ska det ske idag.

    Herr talman! Under hösten 2010, innan arbetet med turismstrategin började på allvar, redogjorde jag för landskapsregeringens visioner om kommande turismstrategins förväntade effekter. Nu har vi strategin på bordet och full fart på implementeringen, men jag tänkte ändå börja med att återknyta till min vision för ett år sedan. Här är några av de punkter som jag framhöll då: Den nya turismstrategin ska höja Ålands varumärkesprofil och attraktionskraft. Den ska ta vara på vår potential i en internationellt växande turismindustri. Den ska förlänga säsongerna. Vi fick lära oss under turismstrategins gång att vi inte ska prata om säsongförlängningar utan vi ska skapa nya säsonger. Styra satsningar mer mot kvalitet än kvantitet är viktigt. Vi ska höja lönsamheten för aktörerna, som är ett absolut krav. Vi ska sikta in sig på nya intressanta marknader och målgrupper. Skapa möjligheter för generationsväxlingar. Utnyttja yngre generationers kreativitet och entreprenörskap när det gäller att skapa nya produkter och evenemang. Vi ska höja logistandarden. Förbättra samarbetet mellan stora och små turismaktörer, föreningar och andra ideellt arbetande samt övrigt näringsliv. Vi ska skapa merförsäljning generellt – inom handeln, lokalproducerat och hemmaförädlat, åländskt hantverk etc. Vi ska skapa nya och fler arbetsplatser. Vi ska generera mer skattekraft. Uppnå större förståelse för turismens betydelse bland lokalbefolkningen inte minst. På det här sättet kan vi fördubbla turismens förädlingsvärde. Genom god förankring och implementering kan vi få turismentreprenörer, övrigt näringsliv, föreningsliv och ålänningarna att känna sig delaktiga i processen och utvecklingen.

    Och, herr talman, hur har det då gått, närmar vi oss visionen, är strategiarbetet värt pengarna? Mitt svar är definitivt ja, det här är inget litet beting men den nya strategin visar vägen! Det har vi redan bevis för, dels i form av stort engagemang under själva processen och dels i form av aktivitet och många uppstartade projekt efter kickoffen i april.

    Landskapsregeringen anser att: Om vi, dvs. entreprenörer, organisationer, politiker med flera, om vi vill kan vi bli det attraktivaste resmålet i Norden. Vi kan bli nummer 1 och då ska vi sätta ribban på den nivån!

    Om vi vill kan vi ta vara på potentialen i en internationellt växande turismindustri. Om vi vill kan vi fördubbla turismens förädlingsvärde till år 2020!  Om vi genomför strategiprocessen kan alla de punkter jag nyss räknade upp uppfyllas.

    Bästa kolleger, låt branschen få höra att vi politiker vill! Vi har sagt det så många gånger, men nu ska vi säga det igen.

    Herr talman! Samarbete och samverkan är nyckelorden i den här strategin, inte minst mellan de stora aktörerna och alla små. Vi ska inte ha ett A- och ett B-lag, vi ska ha ett elitlag, i vilket både stora och små ryms in och får vara med och spela.

    Samarbetet mellan de resursstarka rederierna, som är en mycket viktig förutsättning för turismen, och den landbaserade verksamheten kommer att fördjupas, förståelsen och viljan är påtaglig. Den har jag upplevt väldigt stark.

    Bra kommunikationer gör det möjligt att bygga turistiska aktiviteter, som när de växer i sin tur skapar behov av mer trafikförbindelser. Ett symbiotiskt förhållande med andra ord.

    Strategiarbetet har visat att det går att få tillbaks den gamla andan som fanns när vi en gång i tiden byggde upp den åländska turismen. Från och med nu drar vi åt samma håll.

    Näringslivet står för idéer och satsningar, landskapsregeringen stimulerar och stöder där det behövs. Kommuner, organisationer och ideella föreningar är med och drar sina strån till stacken.

    Herr talman! Målet med turismstrategin är att skapa förutsättningar för turism om möjligt året runt och för utveckling, tillväxt och konkurrenskraft för all företagsverksamhet som drar nytta av turismen. Turism ger upphov till sysselsättning, tillväxt och välfärd. Finansutskottet efterlyste i tilläggsbudgeten en utredning av tillväxtbranscher som är värda att satsa på. Det är ett mycket bra initiativ, men jag vill direkt understryka att turismen absolut är en sådan bransch.

    Åländsk turism har tyvärr gått kräftgång under 2000-talets första decennium medan länder runt om oss och globalt vuxit och växer kraftigt, men nu ska den negativa trenden brytas.

    Turism är också en viktig näringsgren ur ett regionalt perspektiv. För att uppnå tillväxt krävs ett långsiktigt och systematiskt samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. När det gäller skärgården, som äger den genuina attraktionskraften för åländsk turism, så har också skärgårdsnämnden en viktig roll att spela. Näringslivsutvecklarens dubbla roll att leda implementeringen av turismstrategin och att vara sekreterare i skärgårdsnämnden är jag övertygad om att skärgården kommer att dra nytta av.

    Herr talman! Den här strategin skiljer sig från tidigare strategier på några viktiga punkter. Det är näringslivet och entreprenörer som ska förverkliga utvecklingen. Därför är den till meddelandet bifogade strategin inte en politisk produkt, utan född i och av branschen. Den berättar inte vad andra förväntas göra utan vad alla involverade kan göra enskilt och tillsammans. Den är inte statisk, utan erbjuder karta och kompass för att finna vägarna till de mål som bestäms under resan.

    Strategigruppen har satsat många timmar på att ta fram detta dokument. Från näringslivshåll har man konstaterat att nyckelpersoner satsat lika mycket pengar i tid som landskapet satsat på processen. Det visar att näringslivet tror lika starkt på strategiarbetet som landskapsregeringen.

    Det är dags nu att inse att turismen är en framtidsbransch, en näring med stora möjligheter. Betydelsen av en gemensam strategi är självklar, bland annat därför att denna näring är så diversifierad och mångfasetterad, stora och små företag från korvkiosker till rederier, ja den omfattar egentligen allt, företag, enskilda entreprenörer, kommuner, organisationer, föreningar, kultur och idrott i alla former. För vad är det vi säljer? Ja, upplevelser, våra gästers totalupplevelser när de kommer hit till våra vackra öar.

    Strategin behövs för att vi ska kunna rikta energin åt ett gemensamt håll, att det finns något som alla inblandade kan förhålla sig till. Kritiker har sagt att strategin kom till ”fem för tolv” och att den därför är oanvändbar. Jag håller med om att det tagit tid, men den var värd att vänta på, nu är den klar och implementeringen är i full gång. Nästa regering har bara att ta stafettpinne och fortsätta!

    Arbetet med att ta fram strategin har varit stimulerande, och den fortsatta resan kommer att bli än mer stimulerande om vi reser tillsammans, stimulerar varandra och gläds åt varandras framgångar. Då kommer Åland sakta men säkert att inta den position vi rätteligen bör ha; nummer ett!

    Herr talman! Vi kan vara tacksamma över att Åland trots den tuffa lågkonjunkturen har mycket låg arbetslöshet, vi har faktiskt brist på kompetent arbetskraft inom flera sektorer. Vi behöver bli flera. Landskapsregeringen arbetar för och välkomnar både gamla och nya ålänningar att flytta hit med idéer och resurser. Strategin trycker på behovet i den framtida marknadsföringen, att sälja hela Åland, både som turistmål och som ett samhälle att arbeta, bo och leva i!

    Herr talman! Navet i denna strategi är den strategiska samordningen mellan de tre tongivande aktörerna; landskapsregeringen, Ålands Näringsliv och Visit Åland. Visit Åland får en mer renodlad marknadsroll och tar ansvar för att förmedla en bredare bild av Åland i omvärlden. Ålands Näringsliv ansvarar för gemensamt beslutade insatser riktade till besöksnäringens företag i affärsutveckling och produktutveckling. Landskapsregeringen äger strategiplanen, bygger infrastruktur, systematiserar myndighetssamarbetet och ansvarar för att offentliga resurserna används optimalt. Landskapsregeringen är även inom många områden medfinansiär och initiativtagare till insatser som främjar besöksnäringen.

     Det här navet har redan börjat snurra och vi har haft gemensamma möten. Sedan lanseringen av strategin den 8 april och efter det inledande mötet den 17 maj där både processledare och deltagare i de olika nätverken samlades för första gången har de olika nätverksgrupperna redan haft ett stort antal möten. Drygt 80 personer ingår i något av de 11 olika nätverk som dragits igång. Av dessa ville drygt 20 personer delta i processledarutbildningen, 15 personer har av styr- och strategigruppen valts ut och landspasregeringen finansierar denna utbildning, som inletts under våren och fortsätter. Processledarutbildningen blir klar under september.

    Annat som har hänt: Barnens Åland har haft minst 3 möten, Åland Convention Bureau 2 möten, Maritima Åland 2 möten, Tillgänglig turism 2 möten, Mat och dryck 1 möte, Evenemangsgruppen 2-3 möten och Ut i naturen har haft 1 möte. Det kanske har varit flera möten. Den här informationen fick jag förra veckan. Det händer mycket annat också.

     Tittar vi på privata aktörer så vet jag att man med ny kraft har tagit i och planerar. Exempelvis i Kastelholm har vi en mycket välkänd kock som har stora planer. Han ska bygga upp något som kallas för matbyn. Där ska finnas vinframställning, honungsframställning, mejeri, ost- och smörtillverkning, palveri, rökeri, viltstyckning, förädling och naturligtvis god mat, det förutsätter jag. Det här området borde vi absolut satsa mest på när det gäller åländsk turism. Kastelholm är det absoluta naturliga centrum för att bygga ut. Det kan handla om så mycket. Man kan arbeta mycket med hantverk. Jag tänker inte prata om golf idag men jag kan inte låta bli att nämna det. I Kastelholm har vi golfcentrum på Åland. Just nu håller man på att bygga till en 6-hålsbana som kommer att få mycket hög klass. Jag tittade på den i helgen och det är mycket intressant att se. Men vi behöver få ytterligare en riktigt bra golfbana till. Där kan man bygga gästgiveri med mera. Jag hoppas verkligen på Kastelholm i framtiden.

    Näringslivsutvecklaren har haft möten med representanter för handikapporganisationen på Åland för att diskutera hur man kan gå vidare för att utveckla Åland som ett handikappanpassat resmål. Det har framkommit att det är en mycket intressant målgrupp. Det behöver inte vara handikappade, även vi som inte är handikappade har under vissa tider i vårt liv inte så lätt att ta oss fram med barnvagnar med mera.

    Den 16 november planeras en företags- och starta eget mässa på Alandica. Det är mycket intressant. Samtidigt kommer olika seminarier att hållas samt en mässa för företag som erbjuder sina tjänster för turistgrupper kommer att visa upp sin verksamhet på Alandicas övre vång. Denna typ av aktivitet är något som diskuterats inom ramen för Turismstrategin och det är glädjande att ett företag redan nappat på idén att på detta sätt samla branschen till en träff där man visar upp vad man har för varandra, såväl lokalt som till inbjudna besökare från resebranschen utifrån.

    Herr talman! Den här strategin är ingen hyllvärmare. Det har redan hänt så mycket sedan kickoffen. En dynamisk process har alltså startats upp och vi räknar med positiva effekter. Målsättningen är att kunna presentera säljbara och exportmogna paket inom respektive nätverk samt att lägga grunden till något som lever vidare av egen kraft.

    Alla parter, som har varit med är överens om att processen har varit positiv och att vi denna gång kommer att lyckas med implementeringen av den nya turismstrategin som ska leva och utvecklas genom att nya handlingsplaner görs årsvis i en beslutsprocess som anpassas till aktörernas organisationer och budgetarbete.

    Herr talman! För drygt en vecka sedan deltog jag i Visit Ålands medlemslunch. Drygt 50 personer fanns på plats och diskussionerna snurrade runt den nya strategin, temagruppernas arbete och vad som nu ska prioriteras för att få en rivstart. Nya styrelsen har identifierat flera fokusområden, bl.a. att det behövs bättre beslutsunderlag och marknadsanalyser, fortfarande finns det brister i det. Förutsättningen för att man ska planera bra och aggressivt i marknadsföringen är att man har ett bra beslutsunderlag så att man vet hur det är. Kompetens-och kvalitetshöjande åtgärder måste fram. Man pratar mycket om att projektet evenemangs- & conventionbyrå brådskar. 

    För allt detta behövs givetvis resurser och frågan ställdes vid det här mötet vad som kan förväntas i landskapets budget för nästa år. Mitt löfte var att jag och regeringen arbetar för turismen och jag har en känsla av att vi har en bred majoritet i lagtinget bakom oss.

    Jag förutsätter att näringslivsutvecklaren kommer att finnas kvar i den budget som tas av det nya lagtinget. Undan för undan som åtgärder identifieras och konkretiseras så får den nya landskapsregeringen sedan ta ställning till hur och på vilket sätt landskapet kan vara med. Det stora problemet är ju ekonomin, men som jag hävdat tidigare måste vi för att få tillväxt våga satsa på investeringar och kompetensutveckling även i en lågkonjunktur. Men, som sagt, i dagens ekonomiska situation ställs alla satsningar mot varandra och prioriteras efter behov och nytta.

    Till sist, herr talman! Det gäller att hänga med på webben. Visit Åland har anställt en mycket kompetent marknadskoordinator med expertkunskaper inom internet-marknadsföring. Här finns ännu en hel del att göra innan hela den åländska turistbranschen har vässt tänderna så att vi kan möta internationell konkurrens.

    Den kunskap som nu finns på Visit Åland ska föras vidare till enskilda aktörer så att alla kan utnyttja webbens styrka och det är bråttom om vi inte ska bli efter. Mer och mer kommer att bokas direkt över nätet. Först när hela Åland kan bokas av kund från hemdatorn och mobilen är vi i hamn. Jag tror att den dagen inte är så avlägsen längre. Och landskapet måste hänga med i svängarna, tidtabellerna för skärgårdstrafiken måste bli långsiktiga igen och bokningssystemet måste fungera smidigt.

    Problemen med ax-domänen måste få en snar lösning. Till stor hjälp blir det EU-finansierade projektet Åland Maps med Ålands Näringsliv som dragare som landskapsregeringen beslutade om förra veckan.

    Ja, herr talman, det här är bara början på en positiv resa. Tack.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack, herr talman! Det var en härlig entusiasm som ministern visade. Jag skulle inte vilja begränsa den på något sätt. Men turismutveckling på Åland är hårdvara. Det är frågan om vem som gör vad för att vi ska få en positiv utveckling. Då hjälper det inte bara med en massa ord. Jag kände mig nästan lite förflyttad till ett frikyrkomöte.

    Turismen har gått tillbaka under 2000-talet. Jag önskar faktiskt Ålands turism mera konkretion än vad vi hörde i det här anförandet och vad vi kan läsa i turiststrategin. Men, jag hoppas att framtiden ska bli bättre än vad vi har upplevt. Varför har inte centern, som har innehaft ansvaret för den här sektorn under fyra år, fått någonting att hända inom turismutvecklingen på Åland? Vi måste också titta lite bakåt när vi hör hur det ska bli framåt och att samma människor ska göra någonting framåt, som inte har lyckats under de senaste fyra åren.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Frikyrkomöte hmm. Jag tycker nog faktiskt att vi har åstadkommit en hel del. Den här strategiprocessen som nu pågår är enormt viktig, för den har fått alla att jobba som i en myrstack.

    Visst är det turismen en hårdvara, men jag tycker inte att ltl Roger Jansson hade helt rätt i sin kritik att vi inte har fått någonting att hända. Det har vi fått. Jag vill gärna höra från ltl Roger Jansson vad det är som vi inte har fått att hända? Då kanske jag kan bemöta din nästa replik. Vad är det som centern inte har fått att hända?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det är intressant att en minister inte svarar, utan ställer motfrågor, när han får en fråga i ett replikskifte. Det är inte jag som har haft ansvaret för turismens utveckling de senaste fyra åren. Det har centern haft.

    Jag ska i mitt anförande försöka vara så konstruktiv jag kan utgående från turiststrategin som innehåller verkligen många goda saker. Men turiststrategin innehåller också betydande brister om vem som ska göra vad, när och hur.

    Inom kvalitetsutvecklingen har det varit en utomordentlig långsam utveckling. Inom aktivitetsturismen har landskapet inte hjälpt till särskilt. Inom evenemangsturismen är det andra som har gjort en hel del insatser, men inte från näringspolitiskt håll. Övernattningarna borde ha fördubblats på 10 år men de har gått tillbaka.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Ja, jag känner till att övernattningarna har gått tillbaka. Jag berättade ju själv i mitt anförande att övernattningarna har gått kräftgång i 10 år. Jag tror att det här är enda möjligheten att få trenden att svänga och få upp turismen på nytt. Också processen har visat, alla de som har varit med även från näringslivet, att man inte kan förvänta sig att vare sig politiken eller näringslivet själv direkt ska kunna få det här att fungera, utan det måste ske samtidigt, via samverkan och samarbete. Det är en process som fortgår. Det är inte att man bara tar fram en vacker utredning med fina glansbilder, den utredningen blir på hyllan. Här har vi en process som nu faktiskt lever och fungerar. Det är beviset på det. Vi har 11 grupper som arbetar och det diskuteras alla dagar om turismen.

    När det gäller detaljfrågor så återkommer jag gärna till ltl Roger Janssons anförande. Jag kanske då kan svara på mera konkreta frågor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Talman! Minister Eliasson tog upp Kastelholmsområdet. Jag stöder hans visioner. Där finns verkligen mycket som man skulle kunna satsa på. Tyvärr har det under ganska lång tid varit något sorts ”stand still” princip på grund av att det mesta har varit museibyrån, att allting ska stå stilla. Det har kört fast. Det borde flyttas över mera på näringsavdelningen. I Kastelholm finns goda projekt på gång nu, med värdshuset och allting. Landskapet borde verkligen ta tillfället i akt och satsa på det området och släppa loss lite av de här områdena som har legat för fäfot i många år nu. Jag stöder minister Eliassons tankar.

    I nästa replik kanske jag kommer in på vad vi inte ska stöda.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack för det stödet ltl Jan Salmén. Jag vill samtidigt passa på att tacka för det stödet som jag fick av ltl Roger Jansson, vilket jag glömde i tidigare replik.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Jag begärde en replik till. Jag tycker nu att det är lite olyckligt att man ska satsa på två stora jätteprojekt inom några kilometers radie. Bomarsundsprojektet är ju i princip helfinansierat av landskapet. Vi borde satsa på Kastelholmsområdet för där finns det mycket att utveckla. I Kastelholm skulle vi satsa, där finns det privata entreprenörer som verkligen är intresserade. Det var en hälsning. Jag hoppas att det kan vara ”stand still” på Bomarsundsområdet nu ett tag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! I sin presentation nämnde minister Eliasson att han hade haft kontakt med organisationer som representerar personer med funktionsnedsättningar. Klätterrosorna är en grupp som jag är med i som består av socialdemokrater som har funktionsnedsättningar. För ca åtta år sedan gick vi igenom alla åländska turistbroschyrer för att hitta någonting på det här temat. Vi hittade en anläggning där man i förbifarten nämnde personer med funktionsnedsättning. Nu undrar jag vad ministern kom fram till i de där samtalen? Det är vackert att tala med alla, men om det inte resulterar i någon förändring än detta, som jag var med om för många år sedan, så betyder det ju ingenting för en stor grupp av människor i vår omvärld som säkert gärna kommer till Åland.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman. Ja, ltl Barbro Sundback jag sade inte att det var jag som hade deltagit i samtalen. Det är vår näringsutvecklare som har varit i kontakt med organisationen.

    Däremot deltog jag i ett seminarium som hölls före midsommar, om jag kommer ihåg rätt, där man speciellt behandlade dessa frågor, handikappade personers möjligheter att kunna ta del av allt som ett turistlandskap erbjuder. Jag tyckte det var mycket intressant. Det är mycket som måste göras om. Vi ligger långt, långt, långt, långtifrån att säga att vi är bra på det. Vi är dåliga på det idag. Det intressanta är att det finns en spännande potential också där. Det som öppnade ögonen på mig var att det gäller inte bara sådana som är handikappade.

    Talmannen

    Tiden är ute! 

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tror att vi lite måste fundera på terminologin, att vissa människor, för att de har funktionsnedsättningar, är en spännande potential. Jag vet inte om jag tror att de är attraherade av att bli beskrivna så. Det givna borde ju vara att alla våra anläggningar och allting skulle vara anpassat för personer med funktionsnedsättningar. Jag tycker inte att det här är en fråga om politiskt prövning, utan det borde ingå i den här strategin och vara fullt genomfört. Jag kanske har läst slarvigt men jag tror inte att personer med funktionshinder överhuvudtaget nämns i den här strategin. Jag tror att det är något som man inte kan ålägga de privata entreprenörerna. Det är nog politikens uppgift att kräva att det blir så.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag menade att man kan ha sämre förutsättningar att delta på olika ställen och komma in beroende på i vilket skede i livet man befinner sig. Även fast man är fullt frisk, till exempel om man har en tvillingbarnvagn så är det väldigt få ställen man slipper till. Nog måste man kunna tala om att den målgruppen intressant för turismidkarna. Det är väl en förutsättning för att man ska kunna få tillgängligheten att snabbt bli bättre.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Det har sagts att den här turiststrategin inte får bli en hyllvärmare. Det har inte de andra två strategierna heller blivit. Strategin från 1989 lade grunden för investeringar i badhus, golf, skärgårdsanläggningar, hotellinkvarteringar och andra aktiviteter. Det var inte heller så med den strategin som togs upp 2003. Den koncentrerade sig på den interna samordningen av turistaktiviteter inom Åland i en grupp som heter Tursam. Med anledning av det senaste replikskifte kom jag att tänka på att då var det en särskild projektledare som sysslade med handikappfrågor och kartlade hela situationen. Hur det har följts upp kan man diskutera.

    Det som jag tänkte ta upp i den här korta presentationen är att backa ett steg från den strategi som nu finns på bordet. Det gäller behovet av att analysera turismens utveckling på ett mera djupgående sätt. Jag kan inte annat än antyda hur bilden ser ut, men jag tror i alla fall att det är viktigt.

    När det gäller själva strategin så är det uppenbart att det har satt i gång många olika aktörer. Precis så var tanken en gång när Ålands Turistförbund bildades. Landskapet lämnade ifrån sig destinationsmarknadsföringen. Vi lämnade då också på den tiden ifrån oss en statistiktjänst som gick till nuvarande Visit Åland.

    Herr talman! President Paasikivi är känd för att säga att all politik börjar med kartan, det geopolitiska är viktigt. När det gäller turismstrategin så mäter vi i allmänhet allting genom inkvartering. Det är ett vedertaget första mått. Ser vi på Ålands turism, att all turismpolitik börjar med inkvarteringsstatistik, så är inte den hela bilden, men det är en viktig utgångspunkt. Det har nämnts flera gånger att Åland tappar övernattningar. Man har också nämnt att den internationella turismen är världens mest växande näring. Jag anser att det där är lite fel därför att vi har redan vuxit. Andra länder kommer att växa mycket och konkurrera med oss, därför måste vi se på omgivningen. Ser man på omgivningen så kan man för det första konstatera att det ser illa ut. Men går man in lite djupare på det hela så är det inte så illa som det ser ut. Utifrån detta kan man säga att det finns möjligheter.

    Nu ska vi se om jag får det här att fungera. För protokollets skull sade ltl Sundback oj, oj, oj. Det kan vara så där med tekniken ibland.

    Om man utgår ifrån att inkvarteringsstatistiken är viktig så ser man att Åland har hamnat efter, den nedre blå linjen är Åland. Om man tar index från år 2000 så har Åland halkat efter alldeles uppenbart.

    Kurvorna i mitten som går uppåt är storstäderna i Sverige. Storstäderna går framåt, Finland och Sverige som helhet är ganska konstant och sedan har vi Gotland som stiger väsentligt. Av detta kan man dra flera slutsatser med lite annan bakgrundsinformation. Turister söker sig till de upplevelser som finns i storstäder. Det är själva boendet, hotell och det finns variationer. Det är mat och dryck, upplevelser, museer och kultur osv. Vi har egentligen lite av storstadsturism under sommarsäsongen på Åland när det gäller evenemang. Men vi har inte den turism som är attraktiv hela Åland. Det har däremot Gotland lyckats med. Vi ser de stora skillnaderna mellan Gotland och Åland. Varför har då Gotland gått framåt under den här perioden? Ja, dels har man marknadsfört sig på ett annat sätt. Man har siktat in sig på en kategori som kan karaktäriseras av det som händer på Almedalsveckan och då säger många att vi borde ha en sådan vecka. Men det är ju inte lätt att konstruera ett sådant koncept. Det här bygger ju historiskt på svensk inrikespolitik. Det som är intressant och är själva poängen, det är vilka som spenderar pengar på Almedalsveckan. Knappast är det Reinfeldt eller Sahlins som spenderar och inte heller alla de som går på seminarier, utan det är organisationer som är där med sina representationskontokort. De har ett skäl att åka på halvsemester och halvkonferens. Det är ett koncept som vi borde kunna ha med Alandica och en hotellbyggnad som investerarna säkert sitter och räknar på. Här ser man alltså att Åland halkar efter, det stämmer. N

    Nästa bild säger något annat.

    De höga staplarna är Åland. Här har vi en annan situation. Det här är nämligen övernattningarna i alla inkvarteringar per capita. Åland ligger högt, Finland och Sverige ligger ungefär på tre på årsbasis och den gula stapeln som stiger är Gotland. Åland gå ner från en hög nivå och Gotland närmar sig. Det här säger också någonting. Vi har ju en enorm potential på Åland, vi har ju en utvecklad turism, det är bara det att den sprids ut i byar och stugor osv. Men turismen har betydelse och den kanske inte har ett genomslag när man gör undersökningar att det visar sig i BNP-siffror. Hela den här turismen som Åland representerar är alltså stor, relativt sett, jämfört med andra regioner. Då är Gotland den region där man i alla fall för tio år sedan sade; ”att vi måste satsa som Åland, vi måste öka övernattningarna”, vilket man har gjort med flera inkvarteringar ute i bygderna och man har gjort den här typen av konferenser som Almedalen representerar. Medan vi kanske har levt kvar för mycket i den här ”enklare turismen”.

    Går man vidare in i den här statistiken så kan man dela upp den på hotell och andra inkvarteringar och då ser man att Gotland ligger bättre till än Åland. Av den här enkla presentationen så kan man säga att man ska satsa mera på sådana aktiviteter som urbana människor vill ha. De som är ute i stugorna, de finns redan. Urbana människor vill ha kvalitet på måltider, upplevelser och boenden. Bättre stugbyar, bättre kvalitet och bättre hotell borde man satsa på.

    Herr talman! Vad kan vi då göra? Vad är möjligheterna? För det första när det gäller analyser och övergripande strategier så måste man fråga sig ska om Visit Åland eller ÅSUB göra dem? Eller ska landskapsregeringen återgå till den roll där man gör det här? Jag tror på att landskapsregeringen ska ta kommandot nästa mandatperiod och i samarbete med ÅSUB och Visit Åland göra de här analyserna som bygger just på statistiken som borde kunna vara kontinuerlig. Statistiken finns alltså inte färdigt tillgänglig, den måste prepareras.

    Landskapet satsar fortfarande på samhällsekonomiska projekt. Golfstödet finns ju kvar, 30 procent utgår jag ifrån, och kanske andra samhällsekonomiska investeringar.

    Stimulans till näringen det är ju det som det är frågan om när det gäller projektet som nu pågår. Det kan man alltså utvidga.

    Och sedan har vi Barnens Åland, där har jag tidigare föreslagit ett experimentarium; vattnets, vindens och vågornas hus. Det som måste finnas, om familjer ska resa hit med paketresor, är aktiviteter för barnen. Sätt er i en taxi idag och fråga; ”vi vill åka någonstans där det finns aktiviteter för barnen” då får man ett väldigt tveksamt svar. Man kan klappa kaniner i Lemland, sägs det och det är saker på gång, men här finns det en potential.

     

    Till sist, herr talman, fyrtorn kallar jag sådant som lyser upp, som Mumindalen, Eiffeltornet, Skansen och Gröna Lund. Något som säger att på Åland finns det här, inte bara att det är vackert och fin natur utan någonting som sticker upp. Vi har möjligheter inom naturbruk, kultur, boenden och måltider. Ett jordbruksmuseum kan vara mycket värt. Den maritima arkeologin kan vara mycket värd.

    Herr talman! Det finns möjligheter, men det krävs också mera analys och strategiskt tänkande enligt mitt sätt att se det.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Det var på många sätt en intressant föreläsning. Det var en sak som jag reagerade lite på. Ltl Olof Erland sade att landskapsregeringen behöver ta kommandot. Nu har liberalerna i snart fyra år haft kommandot i landskapsregeringen, men ändå har man definitivt inte tagit kommandot när det gäller näringslivsutveckling och turiststrategifrågor. Varför det?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Turiststrategin presenteras i lagtinget idag. Det är väl en av förklaringen. Då finns det anledning att se igen vad problematiken är. Jag tycker att problematiken inte är att man har många olika projekt att genomföra, utan det är hur de ska genomföras och vilken roll landskapsregeringen ska ha. Ltl Roger Jansson frågade i en replik vem som gör vad, hur och vad gör landskapsregeringen? Jag tycker det är bra att man accepterar att näringslivet är de som har drivkraften i det här. Men frågan är hur ska man stimulera och hjälpa till?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Den här problematiken som ltl Erland nämner är rätt känd redan nu. Den har varit känd under hela mandatperioden. Jag är förvånad över att man pratar att man ska ta kommandot framöver, när man faktiskt har haft alla möjligheter att ta kommandot men tyvärr inte gjort det. 

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Oberoende av hur historien och framtiden ser ut så är det framtiden som vi kan påverka. Jag anser att landskapsregeringen bör ha en roll men att man inte bör gå tillbaka och vara en aktör och helt äga turistanläggningar och golfbanor. Det drogs en tydlig skiljelinje den 19 december 2007, att landskapet har en avgränsad roll. Det behöver inte innebära att man inte budgeterar och att man är med och har projekt där man stimulerar näringslivet och stöttar upp. Det är svaret.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, herr talman! Jag tror inte att jag kommer att ha tekniska problem. Däremot får vi se om min röst klarar av att prata några minuter efter tre dagars partikonvent i Åre.

    Herr talman! Åre var en intressant upplevelse. Det är fantastiskt att det som var på väg att bli en obyggd är idag en synnerligen framgångsrik turistort. Det är ett koncept som har en helhet och det baseras på en sak; ett strategiskt tänkande från början till slut. Åre har gått från att vara i princip obebott till att vara en framtidsort på alla sätt. I Åre behöver man tilläggsbetskraft hela tiden.

    Jag kan börja med att tacka ltl Olof Erland. Det var intressant att han pekade på det som trots allt är goda analyser av Ålands situation.

    Personligen vill jag säga, som en liten kommentar till det som var i en replikväxling tidigare, att när vi ser tillbakagången för den åländska besöksnäringen så handlar det enligt mig om två saker. Dels att vi under de senaste åren på ett påtagligt sätt fått uppleva det generationsskiftet som borde ske inom åländsk besöksnäring. Vi har en åldrande struktur på dagens aktiva turistföretagare. Det här är ett stort problem. Det är klart att med ålderns rätt så har även viljan att göra nya investeringar inför framtiden mattats av. Sätter vi det, herr talman, i kombination med den andra betydande faktorn; rederiernas minskade intresse för den landbaserade turismen, så har vi två faktorer på bordet som utan tvivel medverkar till den nedgång som har varit i antalet övernattningsnätter.

    Jag tror inte att någon av oss här skulle vara beredda att klandra rederierna för att de har valt att i första hand fylla sina egna fartyg med passagerare. Man ser det i marknadsföringen i gatubilden t.ex. i Stockholm. Nu är det kryssningen som är den viktiga, skärgårdskryssningen och besöksmålet Åland har ersatts med själva båtresa. Det är helt naturligt att de som enskilda privatägda företag satsar på det som är mest lönsamt. Men på det sättet har vi då tappat en stor faktor när det gäller att påverka omvärldens och de potentiella besökarnas intressen och medvetenhet om Åland.

    Vi vet allihop att vi är otroligt små ute på den globala turistmarknaden. Potentialen är enorm men att nå genom och få folk att förstå att Åland är mycket mera än en båtresa så där har vi mycket att göra.

    Herr talman! Jag kan inte heller riktigt låta bli att inledningsvis be den åländska besöksnäringen om ursäkt, på hela lagtingets vägnar, för att vi inte bättre har kunnat prioritera det här meddelandet om en åländsk turismutveckling. Vi har haft det hos oss i fyra månader och först idag förmår vi oss att få en debatt om det här. Det ger fel signaler till branschen att vi har prioriterat ned det på det viset. Jag tycker att det är en lärdom som vi behöver ha med oss, i alla fall för kommande lagting, att man måste kunna prioritera in viktiga debatter i tid, och inte lämna dem vilande månad efter månad. Där får vi skämmas lite allihop som är aktiva i detta parlament.

    Samtidigt vill jag passa på att tacka inte bara näringsminister Eliasson utan alla som har varit aktiva och tagit fram turismstrategin. Det är ett enormt arbete som har lagts ned, det är ett enormt engagemang och det är en imponerande sammanslutning människor som har deltagit och de uppvisar en synnerligen bred kompetens och engagemang. Det är här jag tror att vi ser den viktigaste vinsten med hela arbetet. Vi är på väg att skapa ett nätverk som kan fortsätta att jobba på helt nya sätt. Det processtänkandet som växer fram med processledarutbildning är viktiga stödben i processen och det är oerhört glädjande att även den delen är på god väg.

    Det finns få experter på turism bland lagtingets ledamöter. Vi har väl några förutom jag själv som har lite erfarenhet av att hyra ut någon stuga på veckobasis. Jag som har haft förmånen att i närmare 25 år vara aktiv inom branschen måste säga att den strategi som har lagts fram är realistisk. Den är sannerligen realistisk därför att den bygger till största delen, till 99 procent, på sådant som vi på Åland redan är bra på att göra. Men vad som man kan utveckla och gå vidare ifrån, det är det som är avstampet.

    Om vi jämför med tankesmedjan, som satt för några år sedan, är det någon som kommer ihåg vad tankesmedjan egentligen levererade, förutom någon slogan om det gröna Åland? I övrigt tror jag att de flesta av oss har glömt vad tankesmedjans alla arbetstimmar gav för resultat. Där ser man konsten att ta hand om ett projekt och föra det i hamn. Jag tycker att landskapsregeringen och näringsminister Eliasson har visat att här har man tänkt föra detta arbete i hamn i och med att turistbranschen och besöksnäringen som helhet har gjort det viktiga grundläggande jobbet.

    Jag berörde lite rederiernas minskade intresse för den landbaserade turismen. Jag tror att de flesta av oss kan erkänna att rederierna både är vår styrka och vår svaghet. Det är en svaghet förstås om man inte har Åland som prioritet när det gäller att få turister hit till öriket, samtidigt är det en styrka om vi har en bra trafik.

    På basen av det som har varit kan vi konstatera att avsaknaden av ett gemensamt bokningssystem för branschen för logidelen specifikt har genom decennierna kostat oss ålänningar enorma belopp. Faktum är att vi inte har kunnat fylla ledig kapacitet på grund av att branschen inte har haft vetskap om hur det har stått till med de andra anläggningars logi utrymmen. Skulle vi räkna ihop det sammanlagda bortfallet för den åländska ekonomin så tror jag att vi alla skulle bli häpna. Vi får vara oerhört glada för att Internet, e-post och mobiltelefoner etc. har kommit till och på de senaste tio åren har vi lyckats undanröja det mesta av det här bortfallet. Det i kombination med positiva nya aktörer som Destination Åland så är den stora brist vi har haft på väg att avskaffas. Det får vi sannerligen vara glada över.

    Som turistföretagare kan jag intyga att branschen lägger ner tusentals timmar ännu idag på att tillsammans försöka ordna logi åt sådana som står på trappan utanför anläggningarna och är husvilla. Det är därför som vi gläder oss över den nya teknologin.

    Nu har vi en helhet på bordet och det är helheten som kommer att avgöra. Det gäller att ha kvalitet i anläggningarna. Med det menar jag inte att vi enbart ska satsa på dyr och exklusiv turism. Med kvalitet i anläggningarna menar jag att de ska vara rena och snygga i första hand. Sedan kommer vi inom besöksnäringen att få ”turister av alla slag” bara vi ser till att vi har rent och snyggt. Tyvärr finns det brister där. Branschen måste nog gemensamt försöka åtgärda den biten. Ett sätt är den feedback som rederier och andra aktörer begär av sina gäster. Det kan vara ett nödvändigt sätt att få nöjda turister. Det sämsta vi kan få är en turist som lämnar Åland med ett missnöjt hjärta och anser sig bedragen. Det är sorgligt att vi fortfarande idag har en hel del att göra. 

    Helheten avgör, vi ska komma ihåg att det personliga bemötandet är fortfarande A och O. Det spelar i princip ingen roll vad man har för anläggning om man inte har rätt inställning till besökarna. Det gäller från första till sista person som träffar på turisten/besökaren. Det här är så långt från politik som man kan komma, men jag tror att det aldrig är fel att påminna om att vi är alla Ålandsambassadörer, det spelar ingen roll i vilket sammanhang.

    När det gäller framtiden så är jag övertygad om att det är miljön som kan bli vårt starkaste trumfkort. Alla som har varit verksamma inom Ålands turistnäring vet att turismen är lika med slitage, tyvärr. Många av besökarna tycker tydligen att när man är på semester då kan man också slänga och slita med saker och ting på ett helt annat sätt än hemma. Slit- och slängattityden måste vi tillsammans inom besöksnäringen göra någonting åt. Vi kan ju börja med att få Åland som ett miljömål, där man hyr en elbil när man ska ut och åka på de åländska vägarna. Med de avstånd som vi har här på Åland så är elbil i högsta grad en självklarhet.

    Vi måste utveckla och fortsätta att jobba med återvinning på alla anläggningar. Vi måste, herr talman, politiskt våga ta ansvar för taxfree-burkarna. De har faktiskt blivit lite av branschens skam, soppåsarna är fulla med burkar, aluminium, hårdvara, en snart sällsynt metall eller i alla fall ytterst dyr. Vi måste våga ta det politiska ansvaret för att taxfree-burkarna kommer in i pantsystemet. Det här har man försökt från åländsk sida men tyvärr har omvärldens intressen hittills varit ganska ljumt. Men det är nödvändigt om vi ska framstå som ett miljömål.

    Herr talman! På centergruppens vägnar hoppas jag sannerligen att vindkraften kan få en utvecklingspotential. Tänk, herr talman, att kunna berätta för en besökare; välkommen till öriket där inte bara hundra procent av energin är förnyelsebar utan vi bidrar även till omvärldens energiförsörjning. Tack.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det var huvudsakligen ett bra anförande som jag till den allra största delen skriver under.

    Jag förvånar mig lite över utfallet över tankesmedjan. Orsaken till att tankesmedjans arbete inte har förts vidare är ju den av centern ledda näringsavdelningen som inte har gjort de uppföljningar som skulle göras. Det är ju där som det har somnat igen. Centern har i stället koncentrera sig på att byta näringsminister och i den vevan så har inte det förts vidare. Tankesmedjans visioner, vilka också framgår i ledamotens anförande i övrigt, är fortfarande aktuella och synnerligen viktiga att genomföra. Det där var ju någon sorts kritik mot näringsministern, vilket förvisso är befogat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Bästa ltl Danne Sundman, konkret arbete förutsätter att det finns konkreta utgångsförslag. Det är där som jag är lite kritisk mot tankesmedjan. Jag håller med om att det var intressanta visioner, Åland skulle ha en senat etc. tankesprången var goda, men det gäller också att få visionerna på en nivå där man praktiskt kan jobba med sakerna. Där kom tankesmedjan inte i mål.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Visst hade tankesmedjan högtflygande visioner, men det måste en tankesmedja ha. Det fanns också många konkreta saker som man kunde ha fört vidare. Ta elbilarna som exempel, tankesmedjan nämnde i sin skrift att man borde ha en strategi för att etablera elbilar i det åländska samhället. Vad har landskapsregeringen gjort åt det? Nå, ingenting! Det är väldigt viktig att samhället är anpassat för en sådan stor förändring. Det kunde man ha drivit vidare om man skulle ha velat. Sedan kan man stå i högstämda och finstämda tal inför val och prata om att vi borde ha elbilar. Men då måste man börja med den strategin som tankesmedjan föreslog, och som jag också har föreslagit i en motion med anledning av att jag satt med i tankesmedjan. Men om man inte börjar med de här sakerna så då börjar inte det arbetet heller. Man ska inte längta efter någonting som man inte är beredd att jobba för.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Under centerstämman i Åre de senaste tre dagarna hade jag möjlighet att pröva på att köra elbil. Jag hade möjlighet att både delta i seminarier om elbilsutvecklingen och diskutera med sakkunniga. Sammanfattningsvis är det bra att vi från åländsk sida har avvaktat utvecklingen. Nu får man bland annat laddningsnät som är anpassat till dagens teknik samt att vi då också har bilar som vi vet att är tillförlitliga. De som följer med elbilsutvecklingen vet att Volvo har sjösatt tre elbilar så sent som för några veckor sedan. Ingen av de tre bilarna höll längre än 20 minuter trots att alla instrument indikerade att det är fullt möjligt att köra. Det visar att branschen är i utveckling, elbilar finns snart att tillgå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag tänkte säga några ord om gemensamt bokningssystem och om miljön som ltl Harry Jansson tog upp. Det gemensamma bokningssystemet är en väldigt gammal idé. Vi har i väldigt många år ansett att det skulle vara någonting bra. Det är väl flera som har slagit sina pannor blodiga i projektet att kunna boka Åland på ett ställe. Jag har den känslan att under den här processen som rederierna också har deltagit i så har man deltagit i processen på ett mycket engagerad sätt. Som jag sade i mitt anförande så tror jag att vi är ganska nära den tid när det här kommer att ske. Vi har stor nytta av Internet, allting förenklas.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Det stämmer, bästa näringsminister Eliasson, att försöken har varit många. På 80-talet var jag som näringschef, avdelningschef inblandad i ett mycket seriöst projekt som havererade precis som alla andra som har prövat att åstadkomma ett bokningssystem både före och efter det. Därför ska vi vara glada att tekniken gör att vi kommer runt den här problematiken. Det är bara att konstatera att rederierna medverkar på olika sätt även till turismstrategin. Här har vi hittat ett bra koncept för att hela branschen är med från början till slut.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag tror faktiskt att det är på det sättet. Tiden är med oss där.

    Miljön har också diskuterats under processen med turismstrategin. Miljön är väldigt viktigt för Åland. Vi kan sälja Åland som ett rent turistmål. Där har vi alla förutsättningar, precis som ltl Jansson sade om vindkraftverk.

    När det gäller burkarna så finns det faktiskt ett åländskt projekt. Det är nog inte borta från kartan utan det finns med. Ett system har tagits fram och det kan säkert bli någonting. Miljön är viktig i den framtida processen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Absolut, vi måste se till att vi har hållbara Åland som profil i marknadsföringen. Det finns vissa tankar om taxfree-burkarna, vi måste nog politiskt också gå in för att jobba med det. Det betyder i korthet, enligt mig, att om man utnyttjar det åländska skatteundantaget och säljer produkter på de fartyg som anlöper Mariehamn så är produkterna med i konsumtionen på ett hållbart sätt. Det betyder att oavsett varifrån de kommer så kan vi lita på att det finns återvinning som själva basen. I och med att vi själva saknar inflytande över skatteundantaget så kommer det förstås att kräva att vi får omvärlden med oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Ltl Harry Jansson upprätthöll sig vid passagerarfärjorna. Det gällde bara kryssningar nu och man vill ha passagerarna ombord. Det är sant. Det är en annan fokus. Rederierna levererar inte turister till Åland på samma sätt. Man kommer hit och vänder och far igen. Det är det som är problemet för vår landbaserade turism. Nya satsningar och generationsväxlingar har blivit i ett annat läge på grund av det inte finns ekonomi och förutsättningar för att satsa som man gjorde förr. Bekymret är att samhället, som äger skatteundantaget, borde ta sitt ansvar och försöka samordna. Rederierna och båtarna har blivit större och man har växt ifrån varandra. Att samordna den landbaserade turism och sjöfarten är nog ett stort jobb för framtida turistansvariga.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Ja, ltl Salmén, det är därför som vi måste se till att vi på den åländska landbacken har en produkt som gör att besökarna vill gå iland. Vi måste nå igenom rederiernas marknadsföring och få fram Åland som destination. Vi måste komma ihåg att vi står och faller med kommunikationerna. Vi vet alla att med prissättning på bunkerolja så hänger trafiken på en skör tråd. Vi får sannerligen hoppas att branschen hittar nya energikällor som är möjliga att leva med. Annars går vi en tuff framtid till mötes.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Jag håller helt med om det. Vi ska komma ihåg att det är Ålands folk som har fått skatteundantaget. Vi måste verkligen ta vara på det och utnyttja det till fullo, både i miljöhänseende och i den landbaserade turismen, så att vi kan skapa sådana möjligheter att vi kan få hit folk. Vi har för små projekt som drar här på Åland. Olof Erland var inne på att det behöver vara någon stort som syns och lyser. Tyvärr har vi inte råd med det i dagens system. Jag har förespråkat att man skulle finansiera det gemensamt. Den som utnyttjar skatteundantaget ska också vara med och finansiera sådana här projekt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Efter det här interna centermötet så skulle jag vilja tacka kollegan Harry Jansson för ett bra anförande. Det var initierat och sakkunnigt. En central fråga var bokningsbarheten på de åländska turistprodukterna och paketering hör naturligtvis ihop med det. Det här är ett 20 år gammalt projekt som har hållit på under alla dessa 20 år. I praktiken har det fallit på att rederierna har varit emot det. Varje rederi vill ha sitt system för sig. Hur tycker kollegan Jansson att det här är behandlat i den här strategin? Vilka är framgångsförutsättningarna utgående ifrån det som strategin föreslår?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! I och med att Destination Åland m.fl. utgår från ett helhetsperspektiv och i princip struntar i på vilket sätt resenärerna kommer till Åland så är det på väg att bli en icke-fråga. Vi behöver egentligen inte vara oroliga för den sidan längre. Tekniken har hjälpt oss.

    Som medverkande i besöksnäringen så tror jag att vi tillsammans kunde göra en hel del mera för att utveckla den möjligheten som teknologin ger oss. Man kan hoppas att det här nätverkande kommer att bidra till att vi hittar den här typen av samarbetsformer. Tyvärr är den åländska besöksnäringen spretig, den rör sig på alla nivåer och därmed finns det vissa saker som vi behöver jobba extra med.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Trots den goda viljan så är jag inte nöjd med svaret. Problemet är nog betydligt större än det som redovisades. Det framgår också av strategin där man på sidan 24 skriver; "det åländska utbudet är idag svårt att ta del av och boka då det är uppdelat mellan ett antal olika bokningskanaler.” Destination Åland är bra, det är fint att det har kommit igång, men Eckerölinjen och Viking Line har fortsatt sina egna system och sina egna kontrakt. Man skriver i strategin; "ambitionen är att på sikt skapa en väg in till Åland med en gemensam plattform som möjliggör för alla aktörer att skapa paket och sälja varandra”. Det är jättebra, men bästa kollega Jansson, hur ska det här hjälpa till att nå målet?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Frånsett det att jag deltog vid presentationen av strategidokumentet på Alandica, mycket trevlig tillställning, fantastiskt uppslutning och bra engagemang även där, så har jag inte deltagit i det här arbetet överhuvudtaget. Som politiker har jag aktat mig att ta del av det. Det är klart att en strategi alltid kommer att innehålla vissa skrivningar som är svåra att förverkliga. Internet är det viktiga när det gäller att få det åländska besöksutbudet att hitta rätt. Det betyder att den som är högst bland sökmotorerna, antagligen Google, så är det den vägen som man hittar rätt. Därmed blir Destination Åland, och de som lyckas hålla sig framme, porten in till Åland. Jag tror inte att vi i framtiden kommer att få uppleva att vi kommer att kunna boka varandra hur som helst med paketresor och liknande. Tyvärr, här kanske konkurrensen är till vår nackdel.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! För att komma i stämning till den här debatten så rodde jag hit i morse från Mellanvik i Söderby. Jag tänkte på vägen, när jag färdades över spegelblanka vikar och fjädrar till en början förutom efter Lemströms kanal där det blåste motvind, på vad jag skulle säga. Visst slås man av den fantastiska natur och den resurs som vi har på Åland, särskilt när man sitter i en roddbåt halv åtta på morgon när det är lugnt och fint, och hur fint det måste vara för en turist som inte ser det här varje dag.

    Talman! Jag har haft fördelen att ingå i Visit Ålands valberedning i flera år. Det har gett mig en insyn i turistbranschen som man kanske inte får annars. Många turistföretagare har delat med sig av sina innersta tankar som de kanske inte annars kan dela med sig i den offentliga debatten. Det har fått mig att förstå vad problemet är när det gäller turistnäringens utveckling eller som vi nu nästan upplever, en avveckling. Sådan utveckling ser vi. Utgående från det ska jag kommentera den här strategin.

    Man kan säga lite sarkastiskt att det här är ännu ett meddelande där man från regeringens sida talar om vad man borde ha gjort. Ett sådant här meddelande ska ju komma i början av perioden. Till regeringens försvar kan sägas att det är en jättebra början att ha hela det här arbetet på plats när det kommer en ny regering efter valet. Det är absolut inte bortkastat som det kanske har varit i andra fall när man kommer så här sent i perioden och redogör för den politik som man avser föra.

    Det här meddelandet visar i huvudsak på goda målsättningar. Man siktar på att fördubbla turismens produktionsvärde, vilket är något som vi i obunden samling tror på att är möjligt eftersom det är onaturligt lågt idag. Det går absolut att fördubbla den landbaserade turismens betydelse.

    Sättet att arbeta fram strategin, att göra branschen delaktig, har varit jättebra. Jag har, i likhet med ltl Harry Jansson, försökt hålla mig borta men jag har lite följt den här processen. Man har verkligen lyckats engagera och entusiasmera turistnäringen. Det sätt på vilket ministern presenterade strategin här kan anses vara representativ för hur näringen ser på det. Det ska man också ha beröm för. Det har varit en bra delaktighet från branschen.

    När vi ska välja var vi ska skapa tillväxt så är det här en klok del av näringslivet. Man ska inte bara visionera och spåna runt nya branscher. Vi måste också titta på vilka branscher vi kan utveckla. Då är det jättebra att få delaktighet. Delaktighet är bra förutom på en nivå och det är den allra, allra viktigaste, nämligen rederierna. På de möten som jag har deltagit i så visst har rederirepresentanter varit med. Jag tror inte att det här strategiarbetet har tagit fäste i de innersta rummen, hos VD och styrelser i rederierna. De ser det som ett bi-affärsområde. Detta ska jag prata lite kring.

    Den landbaserade turismen har kommit i kölvattnet av den sjöbaserade. Folk har gått i land. Turistföretagarna på land har fått besökare nästan gratis, eftersom folk har stigit av båtarna. Som vi hörde här tidigare så har rederierna förfinat och förändrat sina affärsstrategier. Nu vill man ha sina passagerare ombord och man vill ha avkastningen. Det är inte huvudfokus att, förutom några enstaka båtar, skjutsa folk till Åland som det var tidigare. Det gör att man från rederiernas sida vill ha kvantitet, man vill ha lite många passagerare som köper jättemycket i taxfreebutiken och konsumerar ombord. Man är inte intresserad av tankarna på att nischa sig på marknadsföring och efter intresse. Man vill skjuta med avsågat hagelgevär på marknaden med masskommunikation för att få så många som möjligt att åka båt. Det är kanske någon som är på väg till Åland men det är inte huvudfokus. Det här medför att turistsiffrorna ser ut som de gör och utvecklingen blir så som den är just nu. Eftersom det här tänkandet också styr Visit Ålands marknadsföring i det stora hela så är man fortfarande fast i de här strategierna.

    Nu låter det som om jag är en ovän med rederierna och skäller på dem, men så är det inte. Tvärtom, rederierna har varit jätteduktiga på att utveckla sin affärsidé. Det är ju det som man gör när man verkar för den utveckling som är bäst för rederierna. Det har vi ingenting med att gör annat än att några av oss kanske har några smörgåsaktier och kan gå på bolagsstämma. Vi kan ju inte bestämma hur rederierna ska göra. Däremot borde man försöka få fram en strategi där man ser en gemensam nämnare, där strategiarbetet når ända in i styrelserummen och ända ut till de stora tongivande ägarna där man tillsammans för en strategi som är gemensam nytta som båda vinner på. Det tror jag tyvärr inte har skett hittills i det här strategiarbetet. Man kan inte heller förvänta sig att rederierna ska göra skada åt sig själva och gå med på strategier som är till nackdel för dem. Så fungerar inte det privata näringslivet. Däremot kanske man på sikt kan hitta en målbild som är gemensam som gör att deras verksamhet också kan utvecklas. Jag tror inte att det finns en framtid på sikt i att sälja sprit till turister. Det kommer att gå med spriten som det har gått med tobaken. Om 20 år är rederiernas viktigaste intäktskälla mycket mindre än vad den är idag. Det säger jag inte bara som nykterist, utan om man följer trender i samhället så ser man det. Därför är det också i rederiernas intressen att vi gör någonting annat tillsammans. Det här är strategins största bekymmer och det är egentligen det enda. Man kan välta hela bordet, allting faller av och en sak ska vara kvar och det är just diskussionen med rederierna att hitta en gemensam nämnare. Allt annat är egentligen bisaker.

    Allt som föreslås i strategin och allt som borde föreslås i strategin ska finansieras. Hur ska man finansiera det när landskapet har mellan 15-32 miljoner i underskott, beroende på hur man räknar? Det är väldigt svårt att hitta ytterligare pengar för att finansiera och stöda näringen, för att finansiera projekt och för att finansiera sådant som offentlig sektor ska göra som infrastruktur osv. Där finns det ett parti, obunden samling, som har en lösning som är väldigt eldfängd, men inte för oss, nämligen passageraravgift. Vi skulle ta en liten, liten slant av varje passagerare som kommer till Åland. Vi har föreslagit fem procent, man placerar det i en fond och fonden bidrar till sådana här projekt som uttryckligen är till gagn för besöksnäringen. Det skulle gynna rederierna i första hand, i andra hand den landbaserade turistnäringen och i tredje hand hela Ålands näringsliv. Men passageraravgift är för känsligt så man kan inte ens prata om det. Det belyser kanske lite turismens problematik. Man ska ha stor respekt för och vara imponerad av de åländska rederiernas framgångar, deras framgångssaga och deras potential. Men man ska också titta lagtingsordningen och agera såsom rätt och sanning bjuder, som det står i 9 §, och inte låta sig styras helt och hållet av de här intressena, särskilt inte i en strategidebatt. Man måste kunna frigöra sig lite, tycker jag. Där har vi i storleksordningen 5 miljoner euro i året som vi kan använda till att gynna turistnäringen och få en utveckling som vi vill ha.

    En annan viktig sak är att se över motorn. Vad är då motorn? Det är Visit Åland, branschens gemensamma organ som idag haltar betänkligt. Säg att det är en V8, den går bra på fem cylindrar och dåligt på tre. De fem cylindrarna är rederierna och de tre är alla de andra småföretag som inte får ut vad man borde få ut av sitt medlemskap i Visit Åland. Visit Åland borde absolut bolagiseras. Det är någonting som landskapet och branschen måste var överens om och göra gemensamt. Bolagiseringen borde utföras så att man väger upp alla små aktörers intressen och man får en rättvis maktfördelning i branschen. Man borde också bredda verksamheten och syssla med annat än marknadsföring. Man borde bli ett gemensamt resursbolag som har tagit många andra regioner och ställen ur den här situationen. Man bildar ett gemensamt bolag som driver utvecklingen. Det borde absolut göras. Embryot finns där, Visit Åland har mycket kunskap, kompetens, kontakter och är långt och mycket färdigt. Gör man det till ett aktiebolag och ser till att ägarbilden väger upp dessa intressen så kan man få Visit Åland som en motor som går rent, spinner på och som drar utvecklingen med sig.

    Talman! Jag är besjälad av den här utredningen som gjordes för några år sedan; Attraktiva Åland. I den utredningen finns det mycket viktiga åtgärder. Det finns delvis med i strategin men inte till alla delar. Jag tycker att det var en bra turismstrategi.

    Dessa två saker, bränsle och motorn, måste man få till den här utvecklingen. Sedan finns det också mycket annat klokt i strategin, att satsa på kvalitet, att satsa på att nischa sig efter intressen, att man kommer till Åland för att man är intresserad av någonting. Vi måste se till att få anläggningar som bejakar olika människors intressen, t.ex. dykning, motorsport eller friluftsliv. Så att man passar som hand i handsken.

    Det finns också andra saker som vi måste göra här i vår butik, t.ex. jordförvärvsregelverket, att vi inte har fått det på plats är en av den här valperiodens största politiska misslyckande. En potentiell turistföretagare ska veta hur man kan använda sitt kapital, hur man kan använda sin mark för att göra en satsning i turistbranschen. Det finns ju flera väldigt goda exempel, Havsvidden och Silverskär. Skulle vi få fem sådana anläggningar till så behöver vi inte ha någon annan turistnäring sedan. Så pass stor betydelse har de anläggningarna. Skulle vi satsa på kvalitetsturism så får vi inte det här slitaget som vi har idag, som ltl Harry Jansson nämnde och beskrev bra. Kvalitetsturism sliter inte på samma sätt som kvantitetsturism som vi har idag. Det sliter inte heller på det humana kapitalet, på oss ålänningarna och på alla turistföretagare. Man orkar mera på ett annat sätt. Det ger också annan nytta.

    Jag vill till slut säga att man måste förvissa sig om att man inte lämnar rederierna på perrongen då tåget tuffar på. Även om det är skojigt ombord så måste rederierna med på tåget på ett sådant sätt att man verkligen ser nyttan också i den egna verksamheten och inte bara hot. Alla exemplen som har nämnts här så låter det återigen som om man talar illa om de här intressena, men så är det inte. Rederierna driver sina företag framgångsrikt utgående ifrån sina förutsättningar. Men jag tror nog att det går att sy ihop en gemensam nämnare om man ger sig den på det. Tack.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Ja, samarbetet med rederierna är jätteviktigt. Tack, ltl Danne Sundman för all positiv kritik. Jag tror nog faktiskt att man diskuterar det i styrelsen. När Viking Line skulle satsa på den nya Ålandsfärjan så hade vi ett möte. Man påpekade hur viktigt det var att man också satsar på landaktiviteter, exempelvis att man skulle få fram en högkvalitativ golfbana till. Det har vi inte lyckats med tyvärr och det har jag medgivit att vi inte har gjort. Men det är flera som får ta ansvar för det. Det är nog ett samarbete, ett givande och tagande.   

    Vi har tidigare diskuterat bolagisering av Visit Åland. Jag vet att ni har det som ett alternativ. Men de är ju en ideell förening och det är där som det här måste diskuteras och det är där som de besluten måste tas. Det kan inte vi bestämma här.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det finns nyanser också inom rederinäringen. Det finns rederier som har en del av sin verksamhet väldigt beroende av den landbaserade turismen. Men i det stora hela så tror att medverkan är för liten. Man måste få flera vagnar på tåget, som det står rederierna på, innan vi får tåget att tuffa iväg. Det måste man koncentrera sig på.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att vi har kontakt med dem också. Vi måste vandra gemensamt. Det är väl med det här som med en kommunreform, ingen kan i Ålands lagting stiga upp och säga hur de ska göra. Det måste ske gemensamt. Den framtida utvecklingen är med oss.

    Sedan när det gäller Visit Åland och bolagisering så finns det också möjlighet att starta ett annat bolag, ett bolag som börjar arbeta med det här som man exempelvis har gjort Sverige. Den möjligheten får man inte utesluta.

    När det gäller finansieringen så diskuterar man i strategin ganska mycket runt finansieringen. Landskapet ska också vara med. Jag tycker det är intressant att turistaktörer är med i proportion till vad de har nytta av. Det är ett nytt tankesätt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! När det gäller Visit Ålands bolagisering så visst har landskapet ett finger med i spelet i o m marknadsföringspotten som de på de små företagens vägnar tillför Visit Åland varje år. Det är ändå en privat förening som i så fall måste ombildas till en annan typ av juridisk person. Det handlar om att grunda ett nytt aktiebolag. Jag tycker att man ska göra om Visit Åland och bilda ett bolag. Man ska inte börja med något nytt och delvis konkurrera. Jag har blivit mer och mer övertygad om det här och nu är jag helt övertygad om att det måste göras. Det skulle tas tag i omedelbart och få en bolagiseringsprocess, efter att ha hört dem som har erfarenheter från andra ställen i världen och som med ett bolags hjälp lyft sin utveckling.

    Här om dagen hade jag fördelen att träffa kommunalrådet i Åre kommun. Hon är en förebild på många sätt. Jag diskuterade med henne om just de här frågorna och fick exempel på hur man har gjort i Åre. För övrigt träffades också ministern och kommunalrådet i cafeterian. Sådana erfarenheter måste vi ta del av.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är intressanta synpunkter från ltl Sundman. Jag delar dem i stort. Angående passageraravgiften så tycker jag att det är att leka lite med elden med tanke på de investeringar som rederierna står inför till följd av ökade miljökrav, reningskrav på bränsle och på kort sikt bunkeroljans prissättning. Det känns inte riktigt rätt att det åländska samhället, med det beroende vi har av bra kommunikationer, att vi i det här läget skulle fundera på en passageraravgift. Det känns inte rätt.

    När det gäller jordförvärvsreglerna så tror jag inte att de är ett problem idag. Finns det intressenter och kapital så tror jag inte att det finns någon kommun som skulle tacka nej till ett nytt Havsvidden koncept. Det är väl det faktum att intressenterna hittills har kastat lystna blickar på områden som de offentliga gärna bibehåller i nuvarande karaktär.

    Talmannen

    Tiden är ute!

     Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! När det gäller passageraravgiften så pratar vi i obunden samling om 50 cent per passagerare. Här om veckan infördes en bränsleavgift om 2 euro per passagerare. Det är väldigt små pengar. Det är ju något som passagerna betalar. Det är inte rederierna som betalar det även om det kanske i viss mån äter på rederiernas förtjänst och biljettpris. Man ska komma ihåg vem det gynnar i längden. Ja, rederierna eftersom Åland blir attraktivt. Folk vill åka till Åland eftersom man använder pengarna till att stärka Ålands attraktionskraft. Rederierna kommer på sikt att få tillbaka mera än 50 cent. Det är jag helt övertygad om.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Jag får väl anknyta till det som vi diskuterade i ltl Fredrik Karlströms motion tidigare, att inte har centergruppen uteslutit passageraravgiften som ett framtida instrument. Tar man det steget så måste det nästan ske i samförstånd med rederierna. Jag tror att det är rederierna som i första hand vet om det finns ett tilläggsutrymme i passageraravgifterna, i de normala biljettavgifterna.

    När det gäller Visit Åland så tror jag att näringsminister Eliasson sade det mesta. Personligen tror jag att det vore olyckligt om Visit Åland bolagiserades så att det åter blev ett fåtal aktörer. Vi som agerar inom ramen för Visit Åland så är det mesta ett separat bolag där visit Åland kan vara med och ta ett initiativ och ta ett mindre ägande. Men de aktörer som har pengar och intressen är de som driver de frågorna.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Visst ska man ha ett nära samarbete med rederierna när man avgör hur pengarna från passageraravgifterna ska användas så att det också gynnar deras utveckling och Ålands attraktionskraft som destination. Det är väldigt viktigt att också detta är någonting som man försöker få en gemensam nämnare kring. Rederierna ska absolut inte se det här som ett straff och det tror jag inte att man gör heller om man räknar på hur sådana här anläggningar kan gynna deras verksamhet på sikt.

    När det gäller Visit Åland så är jag mot tanken på att det ska vara ett separat bolag. Vi är för små på Åland för att ha ytterligare en intressent. Visit Åland bör göras om till ett aktiebolag. Med aktieägaravtal kan man kompensera upp att det är många små aktörer och några få stora aktörer och få till ett bolag som fungerar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Fru talman! Under 50 år har målsättningen med Ålands turism varit att förlänga säsongen, att skapa, om inte fyra säsonger så åtminstone tre säsonger. Vi har inte varit särskilt framgångsrika med det. Vi har haft en viss säsongförlängning genom golf, fiske och delvis genom konferenser. På det sistnämnda området har det varit en dålig utveckling.

    I den här strategin talas om att; ”målsättningen ska vara att under den kommande tioårsperiod de dubblera den turistiska omsättningen. Primärt ska ökningen ske utanför sommaren”. De här är något som vi alla kan skriva under att så bör det bli. Jag hör också till dem som säger att Åland har definitivt potential för det. Vi har potential för vårturism, vi har potential för höst- turism. Det är något knepigare på vintern men även där finns ett visst ljus i tunneln, inte minst när det gäller konferens- och kongressturismen.

    Trots denna potential går den mest mätbara utvecklingen, övernattningarna, ner i landskapet. Man kan säga att under 2000-talet har vi misslyckats med turiststrategier. Det är inte bra om man jämför Ålands turism med hela Sverige, det är inte rimligt. Det är inte bra om man jämför Ålands turism med hela Finland. De enda som vi ska jämföra oss med är de mest framgångsrika områdena inom turismen. Här har nämnts Åre. I Finland har vi Levi-området med sina tre säsonger och några till dessutom. I Sverige finns ytterligare Göteborg och Gotland i viss mån men kanske inte så markant som de tidigare nämnda eftersom Gotland har varit en ganska mogen produkt redan tidigare. Vi såg ändå att Gotland hade överlägset bäst utveckling när det gäller övernattningssiffror, jämfört med Åland.

    Jag tycker att den här strategin innehåller ett bra arbete. Men den kommer naturligtvis nu så sent så att den egentligen berör nästa mandatperiod och nästa regering.

    När det gäller skärgårdstrafikplanen så är det bra input inför nästa regeringsperiod. Redan ett sådant konstaterande innehåller en kritik mot nu sittande regering. Varför nu, varför så sent? Jag återkommer till det.

    Sidorna 3-7 som är en inledning före själva strategin är utomordentliga. Det visar att näringsavdelningen har ett helhetsgrepp på turismutvecklingen och dess möjligheter. Här har tjänstemännen på näringsavdelningen, som ansvarar för texten, gjort ett gott arbete.

    Själva utredningen är i och för sig också rätt bra, men den är tyvärr väldigt oklar på frågorna; vem ska göra det här, när ska det göras, vad är det mer i detalj som ska göras och hur ska det genomföras? Dessa traditionella frågor vem, när, var och hur, borde inte få komma ut i en utredning ifrån offentlig sektor utan att man har de här frågorna besvarade. Jag vill påstå att inom företagsvärlden kommer det inte ut några sådana utredningar. Den utredning som näringslivet själva gjorde som hette Attraktiva Åland innehöll väldigt markanta svar just på dessa frågor.

    Man skriver kort och lakoniskt på sidan 16 om ägarna av frågorna. Den som läser det här korta stycket på sidan 16 får egentligen inte reda på någonting när det gäller just de här viktiga frågorna.

    Vilken är då landskapsregeringens roll? Under center och liberal regi är det pengar och bidrag som är huvudinnehållet i politiken. För mig är näringspolitik inte pengar och bidrag. Det är en struktur i samhällsarbetet för att nå de resultat man vill, och nå de mål man vill nå och det är frågan om stimulans av mångahanda slag. Utbildningen är kanske vårt främsta stimulanspaket i de sammanhangen. Men det är så väldigt mycket bidragstänkande i näringspolitiken i landskapet så att man ofta blir ledsen.

    På sidan 4-5 finns statistiken över turismutvecklingen. Målsättningarna har inte uppnåtts.  Man säger; ” besökarna stannar fortfarande i genomsnitt 2,1 nätter och det är fortfarande hög koncentration av övernattningar på sommaren. Sett i efterkant av strategiperioden kan det konstateras att det inte gjordes tillräckliga insatser kring samordning av arbetet med de frågor som kräver gemensamma lösningar.” Där ser vi faktiskt en bra text för samhällets uppgift, samordning, alltså struktur och stimulans.

    Det sägs här att det har varit i stort engagemang under processen. Det är fullt möjligt, minister Eliasson, att det har varit ett stort engagemang. Jag har varit med på ett av de här mötena. En god vän till mig har varit med på två andra möten. Vid vår gemensamma diskussion och utvärdering av de här mötena undrade vi vad detta var. Vad var detta? Det var i viss mån att lyssna på en konsult från Sverige och sedan var det att sätta sig ner och ”brainstorma” som vi har gjort i 30 år inom turismen. Vi har brainstormat vart femte eller vart fjärde år. Listorna ser likadana ut varje gång. Det är bara att plocka fram de gamla listorna och jämföra. De mötena har inte visat det breda engagemanget från näringen. Däremot tror jag att strategigruppen, som var väldigt stor och innehöll väldigt kunnigt folk, säkert har haft väldigt goda diskussioner i sammanhanget. Fortfarande kvarstår frågorna; vem, när, vad och hur?

    Det har varit fyra förlorade år inom turismutvecklingen på Åland. Skulle minister Eliasson ha varit turistminister under hela fyraårsperioden så tror jag att det inte hade varit på det sättet. Men nu kom han så sent in i bilden så det fanns inte längre några andra möjligheter än att slutföra det arbete som inte riktigt hade kommit i gång på grund av många olika skäl. Det byttes folk, det hoppade av folk osv.

    Under den tidigare näringsministerns period så hade det varit lätt att ta den utredning som näringslivet själv hade gjort och använda det som bas för turismstrategin. Men det var man för stolt för eller jag vet inte vad som var orsaken men man gjorde det inte i alla fall. Synd, fyra bortkastade år!

    Det är kvalitetsutvecklingen på hårdvaran boende, det är evenemangsturismens utveckling och aktivitetsturismens utveckling som är de tre utvecklingsområden som är viktiga att genomföra. Ingenting av de här är Visit Ålands egentliga uppgifter. Därför måste landskapsregeringen ta ansvar för de tre områdena. Man har möjlighet att styra Visit Åland nästan helt och hållet genom det kontrakt som man skriver med dem och det bör man använda sig av i det här sammanhanget.

    Jag hör till dem som inte heller tror på en bolagisering. Jag tror att en bolagisering av Visit Åland vore förödande. Eftersom rätt snart efter en tid när tilläggskapital behövs så skulle det vara några stora enstaka aktörer, antagligen rederierna, som skulle ta över verksamheten.

    I den form som Visit Åland egentligen borde fungera så, skulle den inte bara vara en marknadsföringsorganisation utan också en produktutvecklingsorganisation och aktivitets- och evenemangorganisation. Det är nödvändigt att rederierna är obetydliga aktörer. Det är landturismen som måste styra det och det är landskapsregeringens näringspolitik som måste vara med och styra utvecklingen.

    I utredningen Attraktiva Åland föreslogs lösningar för detta. Jag tycker att det är synd att man inte har tagit upp den kastade handsken i den här strategiutredningen och kommit med förslag på vem och hur. De förslagen fanns serverade och det hade varit enkelt att ta upp dem i den här utredningen. Det saknas.

    Många som besökte Göteborg för 4-5 år sedan tyckte att den organisationen var alldeles fantastiskt bra för att få en utveckling till stånd. Vi som har besökt Åre känner till hur det är organiserat där. Vi som har besökt Levi vet hur det är organiserat där. Det har alltså inte någon Visit Åland modell med blott ett marknadsföringsbolag som står för utvecklingen. De har en betydligt mer strukturerad organisation. Jag hoppas att nästa landskapsregering tar i den frågan omedelbart och skriver in det i programmet hur det här ska skötas. Modeller finns.

    Jag ska ta upp två saker ännu. Flera talare har varit inne på detta, det gäller problematiken kring fartygsturismen kontra landturismen. Fartygsturismen är och måste vara en massturism. Den måste marknadsföra sin egen produkt på det maximala sättet och använda sina marknadsföringstillgångar på ett sådant sätt. Delvis finns inom Viking Line ett intresse för Ålandsmarknaden för den landbaserade turismen huvudsakligen tack vare ett fartyg i den flottan. Eckerölinjen har numera heller inte flera än ett fartyg där intresset finns att det ska finnas en fungerande landprodukt.   

    Ålands turism är helt beroende av fartygsturismen. Det är fartygsturismen som ger oss våra inresanden. Det kommer att vara på det sättet för evärdlig tid får vi hoppas. Därför måste samspelet mellan fartygsturismen och landturismen fungera väl. Det får inte vara så att fartygsturismen ges en sådan andel i strukturerna så att man motverka landturismens utveckling. Så har det varit hittills när det gäller allotmentsystemen som låser osåld kapacitet och så har det varit hittills när det gäller provisionsutvecklingen. När jag för 25 år slutade inom turismen så var logiprovisionerna på 15 procent. Idag tror jag att de ligger på 25 procent. Restaurangprovisionerna var på 7-8 procent, idag tror att de är på 15 procent. Det innebär att lönsamheten från branschen successivt minskar om inte försäljningen vid en sådan här omläggning skulle öka enormt, vilket den inte har gjort, den har stått stilla. Det innebär att landturismens lönsamhet drabbas. Den här onda cirkeln måste man komma ur.

    Fartygsturismen ska vara massturism, det ska vi inte tvivla på, annars finns inte någon tillräcklig lönsamhet i den, medan landturismens ska vara en kvalitetsturism. Rederierna vill naturligtvis också att landturismen ska medverka till massturismen ombord. Det kan den göra men den måste ha en annan fokus när det gäller utveckling. Därför måste landturismen ta tag i produktutvecklingen och i utvecklingen av aktiviteter och evenemang så att Åland får åtminstone tre säsonger.

    Avslutningsvis, vi var tidigare inne på bokningsbarheten. I en replik med kollegan Harry Jansson så redde vi väl ut det här i stort sett. Det har varit ett jättebekymmer. Det har varit huvudorsaken, under de senaste 20 åren, till att vi inte har kommit framåt i den frågan. Det är jättebra nu att Destination Åland har kommit till, så att man har lyckats få en hel del av kapaciteten till sig och att man har lyckats paketera ganska brett och därmed ger möjlighet för kunden att på webben sätta ihop sina egna paket. Men fortfarande är en stor del av kapaciteten låst på annat sätt så att den inte är tillgänglig. När ett rum blir tomt går det inte att sälja följande dag, utan den förlusten har man. För Ålands turism har det varit förödande att det har varit på det här sättet. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Tack för det långa anförandet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman. Jag får tacka ltl Jansson för ett intressant inlägg. Det var kanske några ord i anförandet som jag lite vill replikera på. Det ena gäller frågan; varför nu, varför turismstrategin ligger på bordet först i dag? Då vet ltl Roger Jansson, precis som när det gäller det mediepolitiska meddelandet och det trafikpolitiska meddelandet, att dessa tre meddelanden fick vi under vårkanten. Men vi har inte förmått oss att ta en tidigare debatt i lagtinget. Man kan ju inte riktigt kritisera landskapsregeringen för vår tidsplanering. Vi prioriterar tydligen inte vissa saker i vårt arbete.

    Kängan till liberalerna och centern om bidragstänkandet, är det inte så, ltl Jansson, att den period som har varit har istället kännetecknats av att vi har tvingats dra ner på bidrag på en rad moment? Ålands näringsliv har ansett att vi är för dåliga på att ge stöd. Det är kanske inte regeringspartierna som ska belastas för det faktum att ekonomin har varit pressad.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Jag måste först få berätta att orsaken till det överlånga anförandet var att den här apparaten hela tiden visade att jag hade 39 sekunder kvar. Jag kunde inte förstå hur jag hade så mycket kvar hela tiden.

    Det är så, bästa Harry Jansson, att planen för turismen skulle ha kommit i senare delen av 2009 enligt löften från landskapsregeringen då och allra senast våren 2010. Så det är ingen vits att vi skyller på oss själva. Det är klart att den här fördröjningen i år har blivit därför att sommaren kom emellan och det fanns ingen större orsak att ta den när den ändå var så sen. Bästa kollega, denna utredning är fördröjd med två år, om det är av centern då uppenbarligen när ni har haft ministerposten.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Då borde ltl Jansson tycka att det är bra att det faktiskt ligger en genomarbetad produkt på bordet. Det är bara att konstatera att även om vi hade den på bordet för fyra månader sedan så tog vi oss inte tid utan vi var ivriga att gå på sommarledighet. Jag tycker nog att vi ska titta oss själva i spegeln om vi tycker att andra är försenade.

    Valslogan om fyra förlorade år, jag tycker som aktör själv i turistbranschen att det inte har varit fyra förlorade år. Tvärtom vi har Havsvidden, öppna gårdar, champagefyndet mm som har berikat åländsk turism och tillsammans med turismstrategin har det lagts en god grund för det fortsatta arbetet.

    Sedan tror jag att ltl Roger Jansson kan erkänna att vissa faktorer som vi redan har berört, dvs. rederiernas minskade intresse för landbaserad turism och problematiken med generationsskiftet, att det är de som ligger bakom stagnation som vi har upplevt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ja, när man är medveten om att man har en generationsväxling på gång så måste strategin byggas upp efter det. Landskapsregeringen måste ha en struktur för att hjälpa till, och den har saknats.

    Fyra förlorade år är faktiskt ingen slogan för mig utan jag tycker faktiskt så när jag kom betraktat näringspolitiken och särskilt gäller det satsningarna på turismen och engagemanget för turismen. Jag tycker personligen att det faktiskt är fyra förlorade år.

    När det gäller resonemanget om bidrag menar jag att näringspolitiken på Åland p.g.a. de här två stora partierna huvudsakligen innehåller bidrag som verktyg. Till och med företagarna har trott att det ska vara på det sättet. Många av dem talar också om de borde få bidrag för det här och det här. Jag hoppas att man kommer ifrån det tänkande så fort som möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack fru talman! Jag tackar först ltl Roger Jansson för de positiva ord som han sade. Han har stor erfarenhet av det här. Han nämnde att flera regeringar har misslyckats med strategierna. Visst är det ju så. Därför tror jag mera på den här strategin eftersom den inte är politisk. Vi har inte suttit här och sagt vad näringslivet ska göra. Det var detta som var det nya och som jag tycker att vi kan hoppas på. Näringslivet har själv varit med. De som ska göra det har varit med och sagt hur det här ska gå till och det ska vi ta vara på.

    Senast våren 2010 skulle turismstrategin vara klar, ja, så var det och först nu diskuterar vi den. Jag vill poängtera och påminna om att under den här tiden, från april, har implementeringen pågått. Det är också positivt. Det är många människor som sitter och jobbar och det händer någonting hela tiden.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Nu har vi förklaringen till tidsuret, här står ”run time error”.

    Ministern säger nu att det är nytt att näringslivet är med, det stämmer ju inte. Det är ju inte nytt. I den föregående strategin, som jag faktiskt tyckte var väldigt bra, svarade man på; vem, när, vad och hur? Där angav man vad näringslivet skulle göra, vad företagssektorn skulle göra, vad kommunerna skulle göra och vad landskapet skulle göra. Åtskilliga av de här aktörerna gjorde också någonting utgående ifrån det. Men några gjorde det sedan inte. Näringsministrarna har tyvärr inte gjort det som stod i den och som fortfarande borde vara gällande under de senaste fyra åren.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Roger Jansson pratade om hur man gjorde i Göteborg, Åre och Levi. Det finns massor med fina exempel. Jag tror att just det som de har gjort har vi gjort nu. Man har startat upp ett samarbete där alla är med och det är jätteviktigt. Ltl Roger Jansson får säga vad han vill. Det har varit lite så här; det där ska du göra, det ska ni göra och det där ska ni göra. Men nu är alla med och samarbetar och så växer det fram olika produkter. Det växer fram, sedan får man komma hit till landskapsregeringen och så tar vi ställning till det. Vi gör mycket redan. Vi har en person som arbetar med det här, vi satsar både pengar och resurser. Det finns finansieringsformer som ltl Roger Jansson kallar för bidrag, men det är ju ett system som har funnits i alla år. Varför skulle vi plocka bort de möjligheterna för företagarna att också få bidrag?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Inte har jag föreslagit att det ska plockas bort helt och hållet för näringslivet, utan i viss mån ska det vara ett instrument. Men när det har varit huvudinstrumentet så tycker jag att det är fel. Vi har blivit ett bidragsberoende samhälle där näringspolitiken och diskussioner har förts på fel villkor. Det stämmer nog inte att vi nu, i och med den här utredningen, skulle stå där Göteborg, Åre och Levi stod för ett antal år sedan. Där hade de, som jag förordar, kommit överens mellan parterna vem som gör vad, när man gör det, hur man gör det, hur man finansierar det och var man gör det osv. Det finns inte grundlagt i den här utredningen utan det måste vara kommande regerings ansvar att skapa den strukturen.

    En annan brist som finns är att organisationen för hur det här ska göras och vem som ska ta ansvaret från samhällets sida också är otydlig. Man talar generellt om Visit Åland och om Ålands Näringsliv osv. men det är inte konkret.

    Jag avslutar med, såsom jag började, att det finns väldigt mycket bra att bygga på i den här strategin.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Jag noterade att näringsministern sade att han hade laddat för sitt anförande sedan maj. Jag undrar om han inte rentav har blivit lite överladdad för det var väldigt stora ord, svepande formuleringar och slagord. ”Vi ska bli nummer ett i Norden”, sade näringsministern. Det är absolut bra. Man ska ha höga mål. Vi vill och vi har velat länge bli nummer ett i Norden. Jag är personligen lite tveksam mot den bakgrunden att näringsminister Eliasson blickade tillbaka mycket. Han sade; så gjorde vi när stugturismens byggdes upp, så gjorde vi då och så gjorde vi då. Jag tror att man måste konstatera att det fanns en helt annan entreprenörsanda då, det fanns en helt annan riskbenägenhet och det fanns en helt annan inställning till att arbeta. Jag tror att det är viktigt att vi utgår ifrån nuläget.

    Näringsministern Eliasson sade att vissa har sagt att den här strategin kom fem före tolv. Det var klädsamt av honom att inte nämna namn, men det var jag som nämnde det i en radiodiskussion. Jag ser en strategi på det sättet att det är väldigt viktigt att man i början på en mandatperiod har en strategi, en färdplan och något som man ska arbeta efter. Det blir väldigt märkligt att lägga en sådan här debatt fem före tolv.

    Nu är det här en strategi som ska löpa över tio år och över flera mandatperioder. I den nya landskapsregeringen ska man absoluta ta vara på det som är bra i den här turismstrategin.

    Jag delar den uppfattningen som ltl Roger Jansson var inne på. Jag har själv varit med på en strategidiskussion i Ulfsby. Jag tyckte att det var mycket ”flum”. Det var Whops, USP och det var MICE, den här gången med c. Men det spelar ingen roll hur man stavar MISE så signalerar det inte så mycket positivt. Det var också en oändlig diskussion om Åland skulle vara ett kärt eller ett känt örike. Jag tror att det är svårt för entreprenörer, resultatinriktade människor, som vill utveckla sitt företag istället för att sitta på möten, att ta detta till sig. Därför är det så olika bud om det har varit bra eller inte.

    Jag vill igen understryka att vi måste ta vara på det som är bra i det här arbetet och vi måste få mera handlingskraft i kommande landskapsregering när det gäller turismen.

    Jag ville ta vara på en sak i det som näringsminister Eliasson ville förmedla; positivism, att vi är positiva, jag tror det är viktigt.

    Visit Åland har enligt mitt förmenande gjort ett bra jobb när man har fått till stånd den stora Kick-off manifestationen som man har på våren innan turistsäsongen startar på allvar. Det har lyft hela näringen. Det har blivit en spännande inspirerande miljö. Jag har många gånger lyft fram det som ett gott exempel. Jag tror att det är viktigt att man kan jobba på det sättet.

    Om vi går in på strategin så tittade jag här i början när man pratar om turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland. Det är en viktig näring och det är otvivelaktigt så. Men det är inte relevant när man använder BNP-siffror som också inkluderar passagerarfärjtrafiken. Jag noterar att det sägs att 19,7 procent är sysselsatta med turismen, 1658 personer. De här sifforna stämmer nog inte riktigt. Vi har ungefär 14 000 arbetsplatser på Åland och nästan 20 procent av det blir inte 1658.

    Det samma gäller när man pratar om BNP. Där pratar man om att 26,6 procent, 260 miljoner, kommer från turismen. ”Här ingår turisternas direkta landkonsumtion på Åland, ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster, de åländska företagens turisminkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister. Motsvarande uppgift för landturismen är 3,5 procent eller drygt 34 miljoner euro.” Det är den relevanta siffran, man kan inte blanda in passagerarfärjtrafiken som i många fall de facto inte berör Åland. Det är lite som när man pratar om värdet i gamla finska mark när man ska måla upp hur stora summor det handlar om.

    Följande punkt, uppföljning av den föregående turismstrategin, så tycker jag, herr talman, att det är felaktigt när krönikörer i tidningar många gånger skriver att det inte har hänt någonting när det gäller landskapet och när det gäller strategin som gick ut i fjol. Tittar vi på planerade investeringar så har vi KK-huset, golfbana i Finström, idrotts- och motionscenter i Godby och Ålands Sjöfartsmuseet i Mariehamn. Alla dessa är förverkligade ganska långt utom golfbanan där man har gått lite på grund.

    Ska man ta fasta på det positiva, att man försöker se på saker och ting med positiva ögon så kan man inte bara säga att inget har hänt. För det har det de facto gjort. Sedan är det en annan sak att besluten om de här projekten togs under tidigare mandatperioder. Men de har i varje fall förverkligats.

    Jag går ganska snabbt igenom det här för den här klockan är inte tillförlitlig idag.

    Punkt 6 när det gäller genomförandet, jag vill ta fasta på första meningen: ”Företagen som levererar tjänster inom turismnäringen har den viktigaste rollen”. Jag vill understryka det. Också jag vill påpeka att rollfördelningen när man tittar i strategidokumentet är oklar. Strategin skulle vinna betydligt på om man kunde ha en tydligare rollfördelning på vem som ska göra vad.

    Punkt 7, landskapsregeringens roll, där finns mycket bra skrivningar. Men verkligheten är ju en annan. I första stycket sägs:” Landskapsregeringens roll i genomförandet är bland annat att i agerande och beslutsfattande bedöma vad olika åtgärder får för konsekvenser för turismen samt genom samarbete med olika myndigheter och i det interna arbetet minska byråkratin för att underlätta företagens vardag.” Jag noterade att näringsministern pratade om en välkänd kock, inga namn nämnda. Angående de planer som nämndes på Jan Karlsgården så råkar jag veta att den kända kocken har arbetat stenhårt i två år för att försöka få besked från landskapsregeringen vad som kommer att gälla när det gäller de framtida planerna. Det är så lätt att skriva att man ska minska byråkratin och man ska underlätta för företagens vardag. Men verkligheten är något helt annat. 

    I följande stycke: ”Landskapsregeringen förfogar över betydande natur- och kulturresurser som är viktiga ingredienser i Ålandsbilden. Landskapsregeringen har målmedvetet och aktivt använt resurserna för att de ska utgöra en bra plattform för besöksnäringen.” Man tänker på Stornäset och på både det ena och det andra. Inte kan man ju säga att man har arbetat målmedvetet och aktivt för att främja besöksnäringen. Stornäset, golfbaneprojektet är ett stort misslyckande tyvärr.

    Inför den här debatten, herr talman, så talade jag med en turistföretagare och frågade; vilka är de tre viktigaste punkterna för dig för att du ska kunna utveckla ditt företag? Två av de punkterna har redan kommit upp i debatten.

    När det gäller stugturismen, som den här personen är verksam inom, så är skatteinstrumentet oerhört viktigt. Vi vet att vi inte har skattebehörigheten men de nackdelar det har. Men det är så pass viktigt, om man ska lyckas göra något här, att man borde ta en diskussion med riksmyndigheterna. De stugbyar som byggdes upp så byggdes mycket tack vare att man kunde kvitta det mellan olika förvärvskällor. Det var små företagare som tjänade bra i ett företag och istället för att skatta bort pengarna så investerade man i relativt högklassiga turistbyar. Det möjligheterna finns inte alls och avskrivningsprocenterna är ju helt ”uppåt väggarna” för att man ska få någon avkastning på kapitalet inom den branschen.

    Den andra punkten som företagaren nämnde var just generationsväxlingarna, vilket flera har varit inne på. Turistföretagarna börjar bli mycket till åren. Här måste myndigheterna se vad man kan göra för att underlätta det här, vad man kan göra för att uppgradera anläggningarna och vad man kan göra för att få generationsväxlingen att fungera. Man måste ta krafttag.

    Den tredje punkten som nämndes var marknadsföringen, att man skulle ha en mera riktad marknadsföring och söka nya marknader. Jag vet att det finns i strategidokument om nischade marknader osv. Men nu är det ganska långt färjornas upptagningsområde. Färjtrafiken är jätteviktig för oss. Men jag tror faktiskt att landskapsmyndigheterna måste börja ställa mera krav på rederierna för att de utnyttjar det åländska skatteundantaget om vi ska kunna utveckla den åländska turismen såsom vi hoppas på. Vi har varit för tillmötesgående. Man kan från Stockholm kryssa både till Helsingfors, Åland och till Åbo för ungefär 2-5 euro. Det är inga pengar alls. Ålänningarna ska blidkas med ett Ålandskort som inte alls ger de förmånerna. Men det är inte det som är det viktiga när vi pratar turism, utan det viktiga är ju att turist-Åland får något tillbaka. Vi har kryssningsprodukter där man inte överhuvudtaget sätter foten på åländsk mark. Där hoppas jag att man kan börja ta i mera på allvar.

    Jag avrundar med att försöka peka på något för att hjälpa näringsministern om vi ska bli nummer ett i Norden när det gäller turismen. Ett viktigt delmål skulle vara att ha ett Havsvidden i varje kommun. När man började prata om Havsvidden så pratade bl.a. centern om att ålänningarna skulle få flytta upp i bergen. Den typen av signaler måste man få bort.

    Åland som turistnation är starkt beroende av nya initiativ och satsningar från framsynta näringsidkare och entreprenörer. Det är egentligen det som är grunden till att vi ska få en utveckling till stånd. Mot den bakgrunden bör nytänkande lösningar ges utrymme och politisk support. Man måste utnyttja de unika naturliga egenskaper som vi har betydligt mer än vad vi gör idag.

    Turistföretagare likaväl som andra företagare behöver stöd. Man ska inte jaga dem. Vi har pratat om stödentreprenörerna, jaga dem inte. Ett stort hinder för företagande är alla regler som entreprenörerna måste följa. Vill man först och främst genomföra en företagsidé så tvingas man faktiskt bli någon sorts professionell ”blankettifyllare” och administratör. De signaler som kommer är att det har blivit oerhört komplicerat att ta kontakt med näringsavdelningen, få gehör för de företagsidéer man har och framförallt få någon sorts support och komma vidare. Myndigheternas inställning till entreprenörer och kreatörer måste ändras. Där har utvecklingen de senaste fyra åren och tyvärr också före det gått åt helt fel håll. Jag tror att det är viktigt för företagandet i stort men turismen i synnerhet för där är det många gånger små företagare som har svårt att kunna hävda sig i den miljö som gäller inom näringslivsutvecklingen idag och det är ett bekymmer i sig. Tack.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Tack så mycket ltl Anders Eriksson. Jag drar nog den slutsatsen att ltl Eriksson inte har funnit så mycket att riktigt kritisera. Först sade han att det var lite positivism, lite flum och tillbaka till den gamla andan. Men sedan kom han fram till att det var viktigt med positivism i varje fall och att det har gett näringen ett lyft. Han nämnde nummer ett att det kanske inte är så dumt att man säger att vi ska bli bäst.

    Sedan gav ltl Anders Eriksson också några råd till mig för att hjälpa till; ett Havsvidden i varje kommun, detta håller jag helt med om, det är jättebra. Det är ingenting som vi ifrån centern har problem med. Det är viktigt med nya entreprenörer. Nytänkande lösningar, visst, det försöker vi arbeta med hela tiden och det är just det som den här processen nu håller på att arbeta med.

    När det gäller regler för entreprenörerna så kan vi gå tillbaka 10, 15 eller 20 år så har alla regeringar misslyckats med det.

    Talmannen

    Tiden är ute! 

     Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tror att den värderade näringsministern missförstår mig. Han sade inledningsvis att jag tydligen inte har hittat så mycket att kritisera. Jag har inte sökt efter någonting att kritisera. Jag försökte ta vara på det positiva som fanns i näringsministerns anförande, även om jag tyckte att det var lite väl svepande och lite väl mycket slagord.

    Sedan har jag inte sagt att turistsatsning i sig, det vi debatterar nu, är lyftet för turistnäring. Jag tyckte att det arbete som Visit Åland har gjort med Kick-offen, den manifestation som man har fått till stånd, var positivt. Det tror jag att har lyft turistnäringen, det har fått turistidkarna att känna sig betydelsefulla att de deltar i ett viktigt arbete. Jag har varit med så pass länge så jag vet att det har varit helt andra tongångar på Ålands Turistförbunds årsmöten tidigare under åren. Det tycker jag att är bra, men det har ju ingenting att göra med turismstrategin. Där rör näringsministern ihop det lite.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Ja, jag har också varit med på många möten förr i tiden. Jag har varit med genom hela den här utvecklingen. Det som är det fina med den här processen är att man känner lite av den gamla andan som fanns förr, att det börjar nappa lite på det och att det finns möjligheter att nu genom samarbete få en trendförändring på det här.

    Det som jag sade i förra repliken om detta med regler, lagar och förordningar och allt sådant som gör det jobbigt för alla våra entreprenörer, det gäller inte bara turismen utan det gäller all verksamhet, så där är vi helt överens. Där kan man faktiskt konstatera att det är inte bara den här regeringen, de fyra senaste åren, som har skapat det, utan det är många regeringar tillbaka i tiden där ltl Anders Eriksson själv har suttit med och skapat sådana här saker, utan att ta bort regler, tyvärr. Där måste vi definitivt bli bättre.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi är troligtvis överens om en sak, säkert flera också, och det är att turismen är en framtidsnäring. Då tror jag att det är viktigt att man tittar framåt. Igen noterade jag att näringsministern började prata någonting om att han ser någonting positivt, han började se något lite av den gamla andan. Jag ser inte så mycket av den gamla andan. Om vi pratar om detta med Kick-offen så är det ett nytt modernt sätt att jobba som tilltalar dem som är verksamma inom turistbranschen, och det tror jag att är bra.

    Sedan när det gäller att minska byråkratin och regelkrångel så säkert gjordes det också misstag under den tid som jag var verksam i landskapsstyrelsen. Den här landskapsregeringen som vi har nu har varit väldigt tjänstemannastyrd. Man har inte har de glasögonen på sig så att man har sett hur man ska lyckas kunna minska byråkratin. Som jag nämnde på ett möte som vi var på tillsammans; lika väl som man i en lagstiftning bedömer de ekonomiska aspekterna och jämställdhetsaspekterna borde man också bedöma de byråkratiska effekterna. Det är ett sätt att komma någon var när det gäller det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag har bara en reflektion. När det gäller BNP-begreppet så förvånas alla över att det är så lågt. Jag tror att det finns lite lurigheter i det. Skulle man räkna turismen på land i förhållande till andra landbaserade näringar så skulle man få en betydligt högre siffra. Vi såg på inkvarteringsstatistiken att Åland ligger bra till. Även om affärsutbytet kanske inte är så stort som det kunde vara.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är riktigt. Det är ett problem. Det är svårt att mäta just på grund av att turismen är en binäring för så pass många människor. I statistik definieras man inte som turistföretagare utan man kan vara alltifrån plåtslagare, småföretagare till jordbrukare. Jag tror att det är svårt att få fram relevanta siffror. Men jag ville peka på att man inte kan ta med hela färjtrafiken när man mäter sysselsättningen inom turismen och när man mäter BNP inom turismen. För det blir fullständigt irrelevant.

    Ltl Olof Erland, replik

    Ja, så är det. Det är viktigt att se att det är två olika marknader, två olika aktörer. Det som händer på land tycker jag att man kan se med så kallade okulär besiktning. Rör man sig här på sommaren så är det enormt mycket evenemang över hela Åland. Sedan har vi en lågsäsong. Det som händer är att folk kommer utifrån och har tjänat in sina vinster, löner som de spenderar. Det är exportinkomster som har ett särskilt värde. Turismen är nog underskattat egentligen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ja, det var absolut inte min mening att ytterligare underskatta turismen. Jag håller med om att det är en viktig framtidsnäring för Åland som vi med gemensamma krafter ska få att lyfta. Jag ville peka på att den här typen av statistik inte ger en relevant bild, lika väl som när man säger att om man renodlar det här, tar bara landturismen så är det 465 personer eller 5,5 procent som är sysselsatta inom turismen år 2008. Det är den senaste statistiken som finns och då var ungefär 14 000 sysselsatta. Det är ju enkel matematik, 10 procent av 14 000 är 1 400 och 5 procent är 700 så det ska handla om cirka 770 personer. Medan man skriver att det är 465 personer. Man kan tycka att det är petitesser, men har man statistik så är det viktigt att man har relevant statistik och inte statistik som synbarligen inte stämmer.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Åke Mattsson

    Tack herr, talman! Många synpunkter har framförts kring turismstrategin. En del av kritiken har riktat sig mot att strategin kommer ganska sent. Jag ser en fördel att den överhuvudtaget kommer. Det är viktigt att det avgående lagtinget får ge ett arv till inkommande lagting, vilka tankar, visioner och funderingar som man har skaffat sig under den här tiden. Det är definitivt inte bortkastat. Tvärtom, det är väldigt angeläget att vi får en turismstrategi överhuvudtaget.

    Jag begär ordet för att det är något som har fascinerat mig och som jag har funderat lite kring under senaste året.

    I och med att mina egna barn flyttar hem och många unga personer i min närmiljö har valt att flytta tillbaka till Åland så har jag diskuterat frågan med dem varför de flyttar tillbaka. Det som ofta återkommer och är det självklara är kanske inte det svenska språket utan det är tryggheten, att Åland är en trygg plats att bo på. Jag sökte och satte ett sökord och tittade på om det fanns något ord med trygghet i turismstrategin. Det enda stället som ordet trygghet fanns med var att företagarna ska ha trygghet. Att man däremot ska marknadsföra Åland som en trygg plats att turista på finns inte med. Det är kanske min input i debatten. Vi borde lyfta fram lite mera hur pass tryggt och säkert det här. Vi är trygga innevånare som servar turisterna som kommer hit. Det händer få olyckor här och när det händer olyckor så kan man också vara säker på att man blir tryggt omhändertagen. Vi har också ett högt säkerhetsmedvetande generellt. Vi följer väldigt lutherskt alla EU-direktiv vilket man kanske inte gör på alla ställen i Europa. Rederierna har också en hög trygghetsfaktor. När det gäller att boka så är pengarna i tryggt förvar, resan blir av och man får valuta för pengarna.

    Sedan finns det vissa områden som man kanske har funderat på tidigare, man marknadsför kanske områden i Kina, Indien och andra ställen som trygga platser att fara till för där finns väldigt mycket poliser och där ser man ganska mycket poliser. Det känns lite överdrivet att man ska framhålla tryggheten här. Jag tror ändå att det kan vara vårt varumärke här i fortsättningen, att man lyfter fram Åland som en trygg och säker plats att turista på.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Vi behöver en samsyn mellan näringslivet och landskapsförvaltningen om hur turismens ska utvecklas.

    Visit Åland är ett forum men samarbete kan även utvecklas med andra kontaktytor. Vi behöver säsongförlängare, fast man inte skulle få prata om säsongförlängare enligt näringsministern. Vi behöver alltså flera säsonger då.

    Skördefesten är ett exempel på ett evenemang som lockar besökare till Åland. Golfturismen och fisketurismen är likaså säsongförlängare som borde utvecklas vidare. Kanske även kulturturismen i framtiden kunde bli tydligare och få större fokus än idag. Det är en säsong som kanske kunde vara hela året. Önningebymuseet har ca 7000 besökare årligen och det tycker jag är väldigt bra.

    Talman! Vi kan ta till oss det här meddelandet om turismstrategin. Jag tycker också att vi behöver titta på annorlundaskapet, som vi behöver utveckla. Turister åker ingenstans för att se på det som finns på deras egen bakgård. Vi bör fortsätta att nischa oss på sådant som gör oss speciella. Vårt rika kulturliv och vår mångfasetterade hantverkare bidrar till det åländska annorlundaskapet.

    Herr talman! Vi bör utveckla det genuina, det egna, det åländska i harmoni mellan näringen och samhället i övrigt för att uppnå de bästa förutsättningarna. Tack.

    Ltl Folke Sjölund

    Herr talman! Det här är ett omfattande område som har diskuterats och debatterats under långa tider på Åland. Vi har faktiskt ganska långa traditioner inom turistbranschen, sedan över 100 år tillbaka.

    Jag ska delvis faktiskt lite titta bakåt, trots att det har funnits synpunkter på att man inte ska titta bakåt. För att förstå framtiden så är det ingen nackdel att också ha ett perspektiv bakåt och förstå historien och utvecklingen.

    Jag tänker ägna mig åt två saker, det ena är säsongförlängning och marknader. Det andra är produktutveckling, marknadsföring ganska kortfattat.

    Jag ska börja med produktutveckling och marknadsföring. Det står på sidan 18 ganska mycket om produktutvecklingen. Men det är ganska kortfattat beskrivet. Då frågar man sig hur man ska sköta en produktutveckling? Grundförutsättningen för att få en vettig produktutveckling är att man känner efterfrågan på marknaderna. Det hänger ihop med marknadsföringen. Det hänger framförallt ihop med att vi tar reda på vad som efterfrågas på de marknader som vi ska bearbeta. Det har alltid visat sig vara väldigt svårt att först utveckla en produkt och sedan försöka sälja den ut på marknaden om man inte riktig vet vad marknaden vill ha. Det är en bättre strategi att först ta reda på vad marknaden vill ha och sedan sköta den egna produktutvecklingen på basen av det.

    Det också väldigt lätt att vara hemmablind. Ltl Roger Slotte nämnde det här. Angående hemmablindhet så har vi här hemma en uppfattning om hur vårt landskap ser ut och hur vi upplever vi det. Däremot har vi inte så särdeles bra uppfattning om hur turisterna upplever det. Jag menar att det är ganska lätt för oss att vara hemmablinda. Vi kanske tycker att sådana saker som är fullständigt självklara för oss inte kan vara intressant för någon annan. Men det kan vara precis tvärtom.

    Jag ska berätta en liten historia. Det finns en parlamentarisk fotbollsturnering som spelas mellan Finland, Sverige, Österrike och Schweiz. Den turneringen spelades här på Åland 1997.  Turneringen spelades i juni och sedan åt vi middag på Soltuna i Geta. Det här var på kvällen. Plötsligt vid 21–22-tiden på kvällen var det väldigt få människor kvar inne i matsalen. Var befann sig de andra? Ja, österrikarna och schweizarna stod ute på terrassen och tittade på när solen sjönk ner i Norrhavet. Det var deras upplevelse. Hur många ålänningar blir begeistrade över det? Det har vi ju sett många gånger. Det här är ett exempel på att vad folk upplever här som vi själva tar som självklart. Det är därför som vi behöver ta reda på vad det är som tilltalar våra turister så att vi kan erbjuda det.

    Jag tänkte övergå till säsongförlängningen. Vi har kunnat konstatera att det finns en intressemotsättning mellan å ena sidan rederierna som i första hand primärt vill sälja resorna, å andra sidan den landbaserade turismen som vill att det ska komma hit turister som går i land och stannar här helst lite längre tid. Vistelsetiden har förkortats t.ex. när det gäller stugturism.

    För 40 år sedan när jag jobbade på Turistföreningen så var det vanligt att folk bokade stuga för två, tre och fyra veckor. Idag är det inte så vanligt längre. I Synnerhet bokade tyska turister stugor på tre veckor i snitt. Det som var typiskt på den tiden var att vi faktiskt hade en ganska lång stugsäsong. Den bars upp av de tyska turisterna. Vi hade åtskilliga tusen tyska turister som kom varje augusti månad och bokade våra stugor här. Det här mönstret är inte riktig detsamma idag. Det skulle gälla att ta vara på den stora potential som finns i Mellaneuropa när det gäller just augusti månad. Där finns alla förutsättningar för oss att ha en mycket stor beläggning under förutsättning att vi håller turist-Åland öppet under hela augusti månad. Framförallt gäller det för oss att hitta försäljningskanalerna, för de som fanns för 40 år sedan finns inte kvar. Ålands Turistförening hade den operativa incoming servicen, turister utifrån och förmedlade stugor osv. men de hade samtidigt också hand om marknadsföringen av Åland. Det här kritiserades väldigt mycket men det var faktiskt inte alls så dumt. Därför att det betydde att den organisationen hade örat på marknaden hela tiden eftersom man skulle sälja de här produkterna och marknadsföra dem så visste vi i organisationen vad som rörde sig på marknaden.

    Idag är det så att den operativa incoming verksamheten styrs av Viking Line och Eckerölinjen och de är inte särdeles intresserade av den Mellaneuropeiska marknaden därför att det är för jobbigt, för långt borta och det kostar för mycket pengar att finnas där. Det här är ett dilemma för oss och vår turism. Det här är något som en turismstrategi faktiskt borde titta på. För den här säsongförlängningen betyder faktiskt den här lilla vinstmarginalen för turistföretagarna. Det är de sista två, tre veckorna som man kan hyra ut en stuga som ger överskottet. Det här är en viktig sak.

    Om vi tittar på sidan 7 så står det lite om sekundära marknader; Ryssland och Tyskland och framtida marknader; Nederländerna, Frankrike, Norge och Balticum. De här marknaderna är så jättestora så dem kan vi inte bearbeta i sin helhet. Det gäller att hitta de kanaler som man kan marknadsföra sig på och sälja till den typen av kunder som vill åka norrut och som vill ha något än Kanarieöarna och Kreta. Kunderna finns, det gäller bara att hitta kanalerna att nå dem. Det här är en viktig sak i turismstrategin att försöka hitta och ta vara på. Det är kunder som har gott om pengar, det är kunder som är intresserade och det är kunder som konsumerar.

    Herr talman! Det var en liten hälsning med tanke på framtiden, även om det också var ett litet historiskt perspektiv.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Det känns som om debatten är slut. Jag vill tacka för en jättebra debatt här idag. Trots att det är valtider så har debatten varit sansad och kreativ. Jag har lagt det som har sagts bakom öronen. Processen, som startades upp med implementering redan i maj, fortsätter med full fart. Tack så hemskt mycket för en fin debatt.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.

    Föredras

    6      Föglötunnelns eventuella förverkligande

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 31/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    7      Framtida användning av Naturbruksskolan

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 32/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    8      Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    9      Gullåsens inomhusluft

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    10    Ålands Radio och Tv Ab:s försäljning av sändningstid

    Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 34/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Remiss efter bordläggning

    11    Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Remiss

    12    Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    13    En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Föredras

    14    Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag 28.9.

    Bordläggning

    15    Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

    Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

    Ärendet bordläggs till behandling inkommande onsdag den 28.9.

    Plenum slutar

    En frågestund hålls 28.9 kl. 13.00 och nästa plenum hålls 28.9 kl.14.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.52).