Föredras

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter.

Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till social- och miljöminister Sjögren.

Fru minister, i samband med tilläggsbudgeten, som vi i dag ska slutbehandla, har det aviserats inbesparingar för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. I de underliggande diskussionerna till det här spekuleras det i att man ska dra in veterinärjouren på Åland. Det skulle inte bara drabba husdjursägare utan också nyttodjur djur som hästar och kor. Det skulle även drabba bönder och jordbrukare som är i stort behov av den här jouren. Det skulle vara intressant att veta hur det ligger till med den saken? Är det verkligen så illa ställt? Den här inbesparingen stöds ju av ett enigt lagting, men man bör ju spara på byråkrati och inte på sådana här saker som veterinärjour. Vilka diskussioner har regeringen fört? Vilka direktiv har man gett från landskapsregeringen?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Trots den kritik som varit från oppositionen i lagtinget i samband med tilläggsbudgeten så är det här processer som är i gångsatta sedan länge. Det här har varit under diskussion. Tio procent på Miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna är fyra tjänster. Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten är en kunskapsorganisation, så det är ju direkta tjänster som berörs. När det gäller veterinärjouren på Åland så är det så tokigt att det inte är en lagstadgad verksamhet, det är inte tillfredsställande. Jag är mycket väl medveten om att vi behöver har veterinärjour på Åland. Vi behöver ha veterinärjouren för nyttodjuren och för sällskapsdjuren. Det här har varit under diskussion. Det är inte några beslut fattade, utan det är saker som man diskuterar.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det skulle vara ganska väsentligt att få veta landskapsregeringens uppfattning om det här? Landskapsregeringen kommer, tillsammans med styrelsen för den här myndigheten, att få prioritera bland de saker myndigheten ska göra. Är man enig kring att det verkligen behövs en veterinärjour, kan det ordnas på andra sätt än genom den här myndighetens försorg, t ex genom att anlita privata veterinärer. Det skulle också vara intressant att veta om bristen på lagstiftning är något som man avser att rätta till? Det ju bara att komma med en framställning, bara och bara den ska ju skrivas också. Det går ju att rätta till. Det skulle vara intressant att få tydliga besked till den delen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Om jag är informerad rätt så har det upprepade gånger undersökts privata alternativ. Det har varit ett önskemål från landskapsregeringen och tidigare landskapsregeringer att privata veterinärer skulle ombesörja veterinärjouren. Det har inte funnits ett sådant intresse. Det finns inte veterinärer i privat verksamhet som intresserar sig för den här frågan. Därför har landskapsregeringen tillhandahållit veterinärjouren. Den här veterinärjouren är också starkt kopplad till den kritiserade smådjurskliniken. Veterinärerna, som jobbar inom Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, anser att de behöver upprätthålla sin yrkeskunskap, därför finns smådjurskliniken inom landskapsregeringens försorg också. Min åsikt är att vi behöver definitivt ha veterinärjouren på Åland, både för nyttodjur och för sällskapsdjur.

Ltl Danne Sundman

Talman! Det är viktigt att säga att jag inte ifrågasätter den här inbesparingen. Det är viktigt att landskapsregeringen är behjälplig med de myndigheter som man ger i uppdrag att spara. Där måste man vara tydlig med vilka prioriteringar som ska göras. När det gäller den här myndigheten har vi ganska nyligen antagit en ny lag om miljötillstånd där vi har tagit bort mycket av den byråkrati som man olyckligt införde i början på seklet, när jag själv var med. Det var ett misstag. Det här borde ju leda till mindre arbete för myndigheten och på sikt kunna leda till att man fasar ut tjänster. Det är ju på det här området man ska spara. Det borde också landskapsregeringen ha som vägkost till myndigheten. Är det så att ministern delar min uppfattning?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Det är absolut landskapsregeringens uppfattning också, att man ska göra lagstiftning och byråkrati så enkelt som möjligt. Vi kan fortfarande konstatera, trots den nya lagstiftningen, att det finns tillstånd som släpar efter. Vi tror att, så småningom, kan man fasa ut i viss verksamhet. Utgångspunkten för Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten är att dra ner på de tjänster där man minskar servicen. Både landskapsregeringen och lagtinget måste komma ihåg att gör man inbesparingar har det direkt konsekvenser på servicen, så är det. Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten har ett oförtjänt dåligt rykte, tycker jag, De har som största uppgift att serva medborgarna och företagarna. Chefen, Yvonne Österlund, brukar ofta säga att den tillsynsverksamhet som myndigheten har ska vara en tredjedel kontrollerande och två tredjedelar stödjande för medborgarna och för företagarna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har en fråga som jag vill ställa till lantrådet, det gäller jämställdhet.

Lagtinget har nu två gånger beslutat att s.k. trygghetslarm för kvinnor, som utsätts för hot och våld, ska införas på Åland. Första gången, i samband med regeringens meddelande om jämställdhet, under 2008. Senare under året antog lagtinget en finansmotion, där samma fråga diskuterades och lagtinget antog också den motionen enhälligt. Sedan gick regeringen ut före lagtingets beslut och sade att det här skulle vara genomfört inom februari 2009. I dag den 3 juni 2009 kan vi fortfarande konstatera att några trygghetslarm inte har delats ut till berörda kvinnor. Visste inte lantrådet vad hon pratade om när hon höll presskonferens innan lagtinget hade tagit sitt beslut om trygghetslarm i december 2008? Eller varför lovade man att det här skulle vara gjort inom februari 2009?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringen har till den delen verkställt lagtingets beslut. Det var också det som vi informerade om till pressen. Upplägget är samarbete mellan alarmcentralen och polisen. Det har föregåtts av en diskussion där man hade kommit överens om vem som ansvarar för vilken del i det här systemet. Polisen kommer att ansvara för att göra den här riskbedömningen och bedöma vilka personer som är i behov av ett trygghetslarm. Alarmcentralen kommer sedan att se till att larmet går direkt till alarmcentralen. Det var det system som vi tillsammans med polismyndigheten och alarmcentralen byggde upp, och sedan informerade vi om att det här ska gälla på Åland och i enlighet med det som lagtinget hade beslutat. Den här frågan har aktualiserats i jämställdhetsdelegationen och därav har också landskapsregeringen jobbat med det parallellt som det har förts diskussioner i lagtinget.

Jag tycker att vi i det här fallet har gått vidare, vi har gjort det som lagtinget efterlyste. Sedan kan inte jag svara på vad det är som har hänt, om man inte har de systemen i skick. I enlighet med vad alarmcentralen och polisen informerade om så skulle man ha beredskap från februari.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker inte att lantrådet har den här frågan i sin hand. Som ansvarig för jämställdhetsfrågor, och i all synnerhet när man går ut och säger att den här frågan ska vara löst inom februari 2009, så tycker jag att man skyller ifrån sig när man börjar tala om alarmcentralen osv. Det är faktiskt en politisk fråga att se att besluts som ska verkställas, att se till att det fullföljs, och man själv gå ut och säger vilken tidsramen är.

Min uppfattning är att den här frågan politiserades av lantrådet. Hon ville inte att socialdemokraterna skulle få det erkännande för detta arbete, som vi gjorde i den här frågan, när man gick ut i presskonferensen. På vilka grunder gick man ut, om man inte visste att det kunde verkställas?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! I landskapsregeringen gick vi ut med, efter att vi hade gått igenom med underlydande myndigheter, hur man skulle organisera den här verksamheten. Det var de som informerade i första skedet om hur de kommer att gå tillväga. Jag förstår inte det här pratet om politisering när landskapsregeringen verkställer det som lagtinget efterlyser. Det är ju vår roll att se till att saker och ting sköts. Sedan måste jag beklaga, om det är så att det fortfarande brister i systemet, så ska jag redan i dag kontrollera upp var det har brustit. Informationen vi fick från polismyndigheten och alarmcentralen var att man hade beredskap att sätta i gång systemet från februari.

Ltl Barbro Sundback

Ja, det är bara att konstatera att oppositionen är bättre informerad i den här frågan än vad regeringen är. Redan i november 2008 förklarade ansvarig för polismyndigheten hur det här skulle skötas. Det är tråkigt att konstatera att de här jämställdhetsfrågorna tydligen inte är så viktiga för den här regeringen. Jag blir nog mycket tveksam när jag hör om det här projektet. Hur ska gå när jämställdhetsdelegationen ska tas bort? Det är det enda organ där oppositionen har möjlighet att följa jämställdhetspolitiken. Motivet till det har varit att det fungerar så bra. Det är nya strukturer och tjänstemännen sköter det här som landskapsregeringen fattar beslut om. På den här punkten så stämmer det inte.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag är i alla fall är dåligt informerad, det har funnits ett problem här. Det kan jag helt villigt erkänna om det har varit problem så har inte jag fått den informationen. Däremot gjorde vi precis det som lagtinget efterlyste, vi utarbetade ett system som skulle gälla på Åland. Det skulle införskaffas apparater och man skulle ha samarbete mellan alarmcentralen och polismyndigheten. Jag tycker att det här är en jämställdhetsfråga, operation kvinnofrid är en jämställdhetsfråga men det är också en allmängiltig fråga. Det är inte enbart jämställdhet. Det handlar om enskilda medborgares säkerhet och trygghet, så det är en mycket större fråga. Det ligger också på de här myndigheterna att se till att det sköts. Där kan jag kanske inte längre riktigt se att det är jämställdhet. Det handlar om att verkställa, det som är beställt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tänkte också ställa en fråga till fru lantrådet.

Det var en liten, liten notis i Tidningen Åland som väckte mitt intresse. Det står så här; ”lantrådet ligger lågt i språkdebatt. Landshövdingen Peter Lindbäcks utspel om finska språkets betydelse på Åland väcker inte debattlusten hos landskapsregeringen. Lantråd Viveka Eriksson anser inte att det är landskapsregeringens uppgift att anta någon position i debatten” enligt artikeln.

Det här tycker jag är ett synnerligen märkligt uttalande av vår regeringschef. ÅSUB har ju visat i utredning efter utredning hur pass illa ställt det är, när det gäller att klara sig på svenska inom många sektorer i det åländska samhället. Menar lantrådet att det inte berör landskapsregeringen, att landskapsregeringen inte behöver ha någon position för att använda lantrådets egna ord?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Vi hade besök av statsministern förra veckan. En av de stora frågorna vi lyfte upp var språkfrågan eftersom lantrådet och landskapsregeringen säger att den här frågan är så oerhört viktig. I diskussionerna med statsministern förde vi fram våra positioner. Åland ska kunna klara sig, helt och hållet, på svenska. När det gäller myndighetsspråket, helt klart, på svenska. Vi lyfte också upp medborgarnas rättmätiga krav man ska betjänas på svenska i alla kontakter med de finska myndigheterna. Den här frågan kommer att efterlevas på så sätt att den följs upp under hösten med statsministern och andra berörda. Statsministern tog till sig den här frågan. Vi diskuterade att det behövs mer resurser och mera kunskap. Man kommer att ta tag i den frågan.

Notisen, som ledamot Anders Eriksson hänvisar till, var ett svar på en uttrycklig fråga om vad landskapsregeringens syn på landshövdingens diskussion var. Lantrådet konstaterade, vid det presskaffet, att landskapsregeringen inte har någon position i förhållande till debatten. Däremot är det min åsikt att åländska studerande fritt ska få välja vad man vill studera.

Ltl Anders Eriksson

Jag tycker inte att den åländska regeringschefen bör vara så väldigt försiktig med att uttala sig om landshövdingen är på vills eller inte, vilket jag tycker att han var i det här fallet. Man har fört fram det här till statsministern, jag noterade också att man förde fram åsikterna om övertagandet av beskattningen, där jag konstaterade hur svaret blev. Lantrådet säger att myndighetsspråket ska helt klart vara svenska. Om vi tittar på den sista utredningen som ÅSUB tog fram, behovet av finska i ålänningarnas vardagsliv, i den utredningen kunde vi utläsa att ungefär hälften av ålänningarna anser sig ha behov av finska på sin arbetsplats. Det var oerhört förvånande att drygt 60 % av de landskapsanställda anser sig behöva kunna finska för att tillgodogöra sig all information som behövs på deras arbetsplats. Alltså inne i själva hjärtat av självstyrelsen, i självstyrelsegården, anser 60 % att man behöver kunna finska för att klara sitt jobb. Anser inte lantrådet att det är ett problem? Vad vill lantrådet göra åt det?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Eftersom lantrådet anser att det här är ett problem, så har det också fokuserats på den här frågeställningen när vi mötte statsminister. Det måste göras någonting åt situationen. Det offentliga Åland ska arbeta på svenska. Enskilda åländska medborgare ska kunna, i relationer och kontakter till finska myndigheter, prata svenska. Därför har vi lyft upp den här frågan vid otaliga tillfällen. Det är bara att konstatera att den utredning, som ledamot Anders Eriksson hänvisar till, den visar på problematiken. Det gjorde vi också när vi förde diskussioner med statsministern. Det som var positivt i sammanhanget var att vi fick en god respons i diskussionen och också ett löfte om att man nu ska ta tag i frågan.

Ltl Anders Eriksson

Den här typen av respons har ju landskapsregeringarna fått i snart 20 års tid. Utvecklingen går enbart åt ett håll. Tittar vi på det som Åland har behörighet i, när det gäller hälso- och sjukvården, det något som helt och hållet är åländsk behörighet, där pekade utredningen på att det var oerhört stora bekymmer.

Men igen, huvudfrågan, om 60 % av de landskapsanställda anser att man behöver finska för att klara sitt jobb, nog är man då inne på ett sluttande plan. Det är ju inte fråga om annat. Jag tror att åtminstone det liberala partiet och landskapsregeringen mycket lutar sig mot den finlandssvenska modellen när det gäller värnandet om vårt svenska språk. Det kommer garanterat att gå på tok. Man vill inte ta tag i dessa frågor på allvar. Det var så bekvämt att få det skjutet till det opolitiska tandlösa språkrådet, som inte ens har tilldelats några resurser, för att kunna göra något. Men om den här låt-gå-mentaliteten fortsätter, som man har från landskapsregeringens sida, tror jag faktiskt att vi på sikt allvarligt hotar vårt svenska språk.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det är ju alldeles särskilt i kontakterna till riket som den här problematiken uppstår, därför att vi har behov av att på olika sätt ha kontakter, samarbeta, alldeles särskilt när det gäller EU beredning och enskilda personers kontakter till andra myndigheter. Alla de här sakerna, det är ju där problematiken är, att finskan alltmer tar överhand och svenskan viker undan. På Åland ska vi kunna jobba på svenska. Jag ser att det är ett problem i det här och därför så lyfter vi upp frågan med statsministern, därför att man måste lyfta upp mera resurser för att komma oss till mötes. Man måste ha en ökad kunskap ute i ministerierna.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag har en fråga som jag gärna vill ställa till minister Runar Karlsson.

Det här är en fråga som berör trafiksäkerhet, den består egentligen av två delfrågor, men ligger under rubriken trafiksäkerhet. Jag skrev en motion till ordinarie budget 2009, som behandlades i finansutskottet där man förkastade den, men uppmanade landskapsregeringen att överväga en projektering av gång- och cykelväg inom ramen för befintliga anslag under 2009. Man hänvisade till sitt betänkande 1/2007-2008, där det bl.a. framgår följande” utskottet förordar att den ovan föreslagna tunneln för gång- och cykeltrafik i Söderby tas upp i budgeten för 2009. Min fråga är; vara ligger ärendet idag? Hur långt har det avancerat?

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson

Herr talman! Arbetet är beställt av trafikavdelningen. Arbetet pågår, projektet som sådant kommer att behandlas rent konkret i budgetbehandlingen 2010.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Arbetet är på gång. Kan då ministern Karlsson också säga när det här arbetet att projektera har bjudits ut? När kommer det att vara färdigt?

Den andra delfrågan gäller samma ärende men kanske mera på ett konkret plan. Det gäller tjänsten som landskapsregeringen har prioriterat och utlyst, trafiksäkerhetskonsulenten. Där har ansökningarna kommit in och skulle behandlas i januari. Nu är det juni, ingen, som har sökt den här tjänsten, har fått något besked ännu. Varför har man inte fått ett besked? Varför har man inte anställt någon? Hur har det här ärendet avancerat inom landskapsregeringen?

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson

Talman! Först projektet om Söderby tunneln, en vägplan kommer förmodligen att ställas ut höst, sedan är tiden beroende på inkomna besvär osv. Rent konkret, om pengarna beviljas i budgeten 2010, så kan projektet utföras 2010.

Fördröjningen av tillsättande av trafiksäkerhetskonsulenten, beror på att vi funderade ett slag på att vi inte skulle tillsätta någon trafiksäkerhetskonsulent p.g.a. det ekonomiska läget, som vi befinner oss i, och måste göra besparingar. Därför tillsatte vi ingen trafiksäkerhetskonsulent. Efter ett antal månader så konstaterade vi, efter funderingar, att vi ändå måste tillsätta tjänsten för att den har en så stor betydelse trafiksäkerhetsmässigt. Vi beslöt då, efter att det hade gått ett antal månader, att vi utlyser tjänsten på nytt. Vilket egentligen var jättebra, för vi fick många fler kompetenta sökande. Ansökningarna ligger inne, de ligger på avdelningschefens bord och vi kommer i dagarna att välja ut personer som ska intervjuas.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag tackar för svaret vad gäller gång- och cykelbanetunneln. Jag ser fram emot den fortsatta behandlingen, också från lagtingets sida vad beträffar anslag för budget 2010. Det här är ett efterlängtat projekt för hela Lemland.

När det gäller trafiksäkerhetskonsulenten så är det ett märkligt förfaringssätt om man först utlyser denna tjänst, man prioriterar den från landskapsregeringens sida och därefter börjar man med diskussionen om man kan lösa det på ett annat sätt. Om det nu är på det sättet att man kommer att ta beslut om att den här tjänsten verkligen ska tillsättas, Kan vi då få besked från ministerns sida, när beslut i den frågan kommer att tas?

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson

Talman! Ja, jag medger att det är märkligt. Det är mycket som är märkligt i dessa finanskrisens tider. Vi har alla sett på TV och läst tidningar vilka dramatiska förändringar det är i världen. Hur man från den ena veckan kunnat konstatera att världen står inför en fantastisk uppgång för att veckan efter konstatera att världen befinner sig i kris. Vi har också i landskapsregeringen levt i den världen, genom att från en vecka till en annan eller en månad till en annan har det varit våldsamma förändringar. Det påverkar också trafiksäkerhetskonsulenten. Vi var helt övertygade om att vi skulle anställa en trafiksäkerhetskonsulent tidigare, när vi trodde att tiderna var fina, sedan blev vi medvetna om att det inte var så. Därav den här konstiga svängen ingen. Den världen lever åtminstone regeringen i. Jag talade med avdelningschefen för en vecka sedan om den här problematiken. Jag tror att inom en månad eller något sådant kan vi ha anställt en trafiksäkerhetskonsulent. Sedan beror det förstås på personens uppsägningstid i sitt tidigare förvärv.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till vicelantrådet.

Landskapsregeringen avser i höst att sätta spaden i marken för utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum. Lagtinget känner till att kostnaderna för bygget nu har ökat till 10,4 miljoner. Däremot har lagtinget inte fått en enda siffra på vare sig driftskostnaderna eller kostnaderna för själva utställningen. Lagtinget har hittills inte heller fått någon presentation av hur man avser att utveckla verksamheten vid Sjöfartsmuseet efter utbyggnaden. När avser landskapsregeringen presentera dessa viktiga uppgifter för lagtinget?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Helheten av Sjöfartsmuseet är under arbete, så att säga. När det gäller utställningsdelen var det faktiskt en överraskning i hela projekteringsgruppen, att man inte plockat in och klargjort vad det skulle kosta, trots att det hade arbetats med ett utställningsprogram under förra landskapsregeringens tid. Man hade bara tagit fram innehåll. Det har lett till att det har funnits ett missförstånd och kanske t o m en oklarhet kring vad som ingår i byggkostnaderna. Om kostnaderna också gäller utställningen eller om det är bara byggkostnaderna. Det här jobbar vi med just nu. Det pågår också diskussioner med andra Sjöfartsmuseer, som just har färdigställts, över hur stora kostnader som kan vara rimligt för utställningsbiten osv. Det här är en sak.

Den andra saken, som har diskuterats, är driften av det nya Sjöfartsmuseet. Där har vi från landskapsregeringens sida sagt att vi tyvärr inte kan ge några löften om utökningar i tjänster, trots att det blir ett större museum. Det måste man vara medveten om. Vi måste planera museet att det inte blir väldigt intensivt och beroende av personer hela tiden. Delar av utställningen måste man kunna tillgodogöra sig själv som besökare utan att alltid ha service av personal. Vi ser inte att vi har de ekonomiska förutsättningarna att utöka personalen på kort sikt i varje fall. 

Ltl Camilla Gunell

Tack för det. Tycker inte vicelantrådet att det är dags nu att börja ge besked på de här frågorna. Nu har ju projektet förts fram till lagtinget för beslut till en kostnad på 10,4 miljoner. Vi vet fortfarande inte vad vi ska förvänta oss, hur driftsutgifter kommer att se ut och inte heller vilken kostnadsramen är för utställningen. Utställningen är ju trots allt hjärtat i hela projektet. Därför borde det vara tydligt och klart nu vilka kostnadsramarna ska vara för den. Tycker vicelantrådet att det är riktigt att det här projektet nu förs till förverkligande, om man inte känner till de ekonomiska konsekvenserna av det?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Självklart är det viktigt att det här projektet nu förverkligas och det ska förverkligas från hösten. Det är definitivt väldigt viktigt. Det är ett ärvt projekt, ledamot Gunell, där det har funnits oklarheter. Det fanns väldigt mycket oklarheter i det här projektet när jag tog över det. Det har vi bitvis nu rätt upp och börja få upp på rätt köl. Den här diskussionen inom den här gruppen, där jag inte själv är medlem, om utställningskostnaderna är medräknade eller inte medräknade, var en stor överraskning för mig. Självklart måste vi i brådskande ordning ta fram dem. Det finns också en risk att vi kommer till lagtinget med en tilläggsbudget för den här summan. Det tycker vi att är besvärligt.

Ltl Camilla Gunell

Ja tack, jag känner till att vicelantrådet också hade artigheten att kritisera mig på den här punkten under min mammaledighet. Jag tror inte det var tid att i det skedet föra projektet till ett avgörande beslut i lagtinget såsom det är nu. Nu står vi alltså inför en byggstart i oktober med många frågetecken fortfarande oklara. Jag tror att det är otroligt viktigt att man inte bara bygger fasader utan att man också faktiskt fokuserar på innehållet. Vi vet att när det gäller pengar till stiftelsens drift så är det landskapsregeringen som beslutar om dem. Också när det gäller utställningens omfattning och kostnader är det landskapsregeringen som beslutar om dem. Beslutet och ansvaret ligger helt och hållet på vicelantrådet Lundberg.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag tar fullt ansvar för Sjöfartsmuseets utveckling från den tid jag har fått ansvaret för det. De frågor, som jag har besvarat tidigare, har jag inte initierat en enda gång, utan det frågor som har varit initierade av Socialdemokraterna och riktade precis på att varför är inte det och det och det klart. Då har jag varit tvungen att tala om, även om lagtingsledamot Gunell inte var närvarande, vad som var klart och vad som inte var klart när jag tog över projektet. Det har jag inte kunnat göra någonting åt. Jag har själv inte en enda gång, under lagtingsledamot Gunells frånvaro, lyft sjöfartsprojektet eller på något sätt diskuterat kring vad som varit klart och inte klart. Det är självklart viktigt att lösa de frågor som är oklara. Enligt min uppfattning, det som är oklart är just prislappen på vad utställningens innehåll kommer att kosta och var vi kommer att ha möjlighet att sätta gränsen. Om det är det program som har tagits fram och som ändå inte kostnadsberäknades? Det togs fram, med sedan lämnade man det. Om det är det vi ska kostnadsberäkna och vad det i så fall kostar eller om vi kommer att kunna ta en del av det. Eller ska vi göra förenkling av det eller är det till fullo? Det måste vi snarast ta ställning till.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till finansministern.

Min fråga till finansministern lyder som följer; jag undrar om landskapsregeringen har givit sina bolag PAF och Posten direktiv att delta eller inte delta i emissionen av är Air Åland? Så kort är frågan.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Svaret är nej. Vi har inte tagit ställning till en sådan fråga.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Då skulle jag vilja utveckla frågan lite vidare. Som huvudägare till dessa bolag så brukar bolagen många gånger fråga sin ägare vilka investeringar man ska göra och om man tycker att är rätt och riktigt för bolaget att göra. Vad har finansministern för uppfattning om att Posten och PAF skall gå in och öka kapitalet i Air Åland?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Det här är en intressant fråga hur en ägare ska styra de bolag som man äger. Givetvis, är det ju en intressant fråga för oss som ägare, flygtrafiken kan utvecklas eller i värsta fall inte utvecklas. Det finns också en långsiktighet i hur landskapet, som ägare, agerar i sådana här frågor, det borde inte vara så att det sker alltför stora kast. De första agerandena från de här bolagen torde ha tagits innan den här landskapsregeringen tillträdde. Posten gick in som delägare i Air Åland under förra landskapsregeringens tid. Det finns en konsekvens och logik i det att man försöker följa upp de här projekten så länge som man tror att det är möjligt att driva verksamheten vidare.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström

Tack herr talman! Jag fick nog inte så mycket svar på min fråga, om vad finansministern anser. Om jag frågar konkret så här; hur mycket har PAF och Posten redan gått in med i bolaget? Hur mycket är finansministern villig att man fortsätter att sätta in pengar i det här bolaget, med tanke på att man har haft 100 % i ett eget flygbolag som man har lagt ner, under de senaste åren. Med allt vad det innebär så känns det ju ganska konstigt att man går in på nytt med mera och mera kapital i hittills något som inte gått så bra. Finns det någon gräns när man inte längre kommer att vara med eller är man bara med och betalar fast man har minoritetsdel i det?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! I den här frågan, precis som i andra frågor, så finns det givetvis en gräns. Jag får erkänna att jag inte har funderat på den frågan, i förhållande till det faktum som ledamoten Karlström här säger, att vi tidigare ägde ett bolag till 100 %. Det är inte av ett stort intresse numera, det är ett förflutet scenario. Kapitaltillskott till verksamheter som man inte kan få att gå runt, kan inte ske hur långt som helst. Det är min bedömning. Jag tror att de övriga ägarna också, och just i det här fallet, har uttryckt det så att man närmar sig den gränsen.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till lantrådet, om det ev. slutförvaret av använt kärnbränsle i Forsmark.

I morse meddelande SKB, statens kärnbränslehantering att man under dagen kommer att komma med sitt förslag om i vilken kommun, Forsmark eller Oskarshamn, som man vill bygga en anläggning för använt kärnbränsle. SKB:s beslut kommer att lämnas till den svenska regeringen, som i sin tur väntas avge sitt beslut i sommar, ev. i juli. Det finns ännu, i teorin, möjligheter att föröka påverka den svenska regeringen om att slutförvaret inte skall byggas i Forsmark. De bästa möjligheterna att påverka SKB är redan överspelade, tyvärr. Här borde landskapsregeringen redan i ett tidigare skede ha agerat för att få bort Forsmark som ett tänkbart alternativ, överhuvudtaget. Om det nu blir Forsmark som SKB föreslår, är det som jag ser det, en katastrof för Åland.

Mina frågor är följande; hur ser landskapsregeringen på den här frågan? På vilket sätt kommer man att agera, om beslut blir att slutförvaret ska byggas i Forsmark?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Det var lite synd att ledamoten Carina Aaltonen ställde frågan till mig eftersom det ligger på ledamoten Katrin Sjögrens bord. Hon har idag pratat med mig om att vi ska ha upp det här på en överläggning. På miljöbyrån har man jobbat med den här frågan, där har man detaljkännedomen. Jag har ännu inte satt mig in i det eftersom jag ännu inte har haft överläggningen. Det var lite synd, skulle ledamoten Carina Aaltonen ha frågat ledamot Sjögren direkt så skulle svaret säkert ha blivit mera detaljerat. Jag ska se till att ledamot Aaltonen får ett mer konkret svar av oss när jag också har satt mig in i frågan.

Ltl Carina Aaltonen

Ja, jag ställde den här frågan just till lantrådet eftersom man i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande angående landskapsregeringens redogörelse för 2007-2008, som lämnades till lagtinget i slutet av februari, säger att man ser synnerligen allvarligt på frågan gällande kärnbränsleförvaringen i Forsmark. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att hämta in tillräckligt med kunskap i ärendet för att kunna bevaka ålänningarnas intressen i frågan. Enligt den s.k. Esbo konventionen som ger alla nordiska medborgare rätt till insyn och möjligheter att påverka och överklaga i ett ärende som har gränsöverskridande verkan. Våra åländska myndigheter har alltså samma befogenheter, som de svenska, att påverka i det här ärendet.

Därför undrar jag hur lantrådet och regeringen har inhämtat kunskapen om använt kärnbränsleavfall? Anser lantrådet att ålänningarnas intressen är tillräckligt bevakade i den här frågan?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag måste igen säga det, genom att landskapsregeringen har gått vidare, för det första så lyfter vi upp frågan i redogörelsen precis som ledamot Aaltonen säger, vi har också tagit del av lagtingets synpunkter via betänkandet. Sedan har man jobbat vidare på miljöbyrån med de här frågorna. Därför är det synd att det inte är ledamot Sjögren som svarar för hon har mera detaljkännedom, just nu. Jag är inte på det sättet uppdaterad, eftersom vi kommer att ha upp det på en överläggning inom de kommande dagarna.

Ltl Carina Aaltonen

Jag uppskattar att den här frågan nu kommer högre upp på landskapsregeringens agenda. Jag anser att det är skrämmande att SKB, statens kärnbränslehantering som ägs av kärnkraftsindustrin, nu stressar fram ett snabbt beslut för att få ett beslut om var den här anläggningen ska förläggas. Enligt svensk lagstiftning får man inte börja planera för nya kärnkraftverk så länge man inte har löst frågan om slutförvar. I.o.m dagens beslut, som SKB ger, så öppnar man upp för att nya kärnkraftverk kan börja planeras. Eftersom lantrådet och den här regeringen har mottot; ”tillsammans för en uthållig utveckling för hela Åland” så anser jag att det som sker just nu, i våra närområden angående utbyggnaden av kärnkraftverk och slutförvar, är inte hållbar utveckling.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Därför tar vi också de tillfällen som ges att agera. Det är dessutom så att vi tar själva tillfället att reagera och agera. Det var faktiskt så att i relation till riksmyndigheterna var vår synpunkt inte ens efterfrågad, men vi gav ändå vår synpunkt i sammanhanget. I det här sammanhanget, kommer vi att framföra landskapsregeringens samlade ståndpunkt. Det ber jag att få återkomma till. 

Ltl Jörgen Strand

Talman! Jag vill ställa min fråga till vicelantrådet.

Min fråga gäller studieplatser för ungdomar efter grundskolenivå, hösten 2009. Det har tydligt framkommit i olika debattinlägg, i debattartiklar och liknande att våra ungdomar 16-17 åringar inte kommer att ha platser, när det gäller den yrkesinriktade utbildningen. Både i Sjömansskolan och i Yrkesskolan är det dubbelt mer sökande än det finns platser. Det här är ett stort misslyckande för Åland för vår självstyrelse och också för utbildningsministern, när det gäller just den här biten. Det är otroligt viktigt att våra ungdomar får någonting att göra, speciellt under denna lågkonjunktur. Vad kommer vicelantrådet, tillika utbildningsminister, att göra åt den här frågan?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Den här situationen är väldigt viktig. Varje år den här tiden är det alltid lika spännande att se hur platserna kommer att falla ut i förhållande till antalet sökande. Om vi jämför antalet sökande, och hur det ser ut när det gäller antalet nybörjarplatser i år, i förhållandet till i fjol så har vi 30 färre utbildningsplatser i år. Det är av den orsaken att det helt enkelt är vissa av linjerna som inte startar eftersom systemet är sådant, så har det varit i alla tider. I år är det frisör, byggteknik och någon till linje som inte startar.

Vi har just suttit ner och analyserat de här frågorna. I fjol föll det väl ut och ordnande sig även om det alltid ser mer besvärligt ut den här tiden innan man har alla platser och alla har tackat ja och nej till sina respektive platser. I fjol blev det ett bra resultat, i år har vi aningen fler översökningar, som vi kallar det, än i fjol. Det finns en möjlighet, trots att finansutskottet har skrivit att vi inte ska starta några nya linjer, att vi antingen kommer att överväga att ha någon större grupp eller annars någon ny linje. Målsättningen ska vara att ungdomarna ska ha utbildningsplats. Alla kan kanske inte få sitt förstahands alternativ. Det är väldigt viktigt att våra ungdomar är sysselsatta eller har en studieplats.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Det var mera en beskrivning av läget och hur det har varit. Men situationen är exceptionell i.o.m att vi har en lågkonjunktur och arbetslöshetssiffrorna stiger, speciellt inom ungdomsområdet. Kan vicelantrådet garantera att det finns tillräckligt med platser för de här ungdomarna i höst? Man behöver ju inte starta nya utbildningslinjer, man kan ju utvidga befintliga linjer. Vi vet också att sjöfartsbranschen skriker nästan efter folk. Där har man lika mycket sökande som inte slipper in, som sökanden som kommer in. Jag ställer mitt hopp till vicelantrådet att hon kan ordna det här. Jag är lite frustrerad när man ser den kaos det är på avdelningen och den inaktivitet, när det gäller utbildningspolitiken, som råder just nu p.g.a. av andra åtaganden.

Min konkreta fråga är; kommer vicelantrådet att ordna de här platserna så att ungdomarna får studieplatser?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! För det första så känner jag inte till vilket kaos som skulle råda? Jag upplever det tvärtom, det fungerar väldigt bra på Utbildningsavdelningen. Vi har noggrant analyserat siffrorna, det är inte alls dubbelt fler som söker till Sjömansskolan än som får platser, men det finns långt fler sökande än platser, enligt första hands alternativ. Det är vi glad för också, för just sjöfartsbranschen är en framtidsbransch. Som jag sade här i mitt svar, vi kommer att titta över det här. Målsättningen är absolut att ungdomarna ska ha en studieplats och vi överväger också möjligheterna och är beredda att utöka grupperna eller t.o.m. kanske starta upp någon linje till om det visar sig att inte ens det räcker, beroende på hur ungdomsarbetslösheten verkar se ut. Analyserna som har gjorts bland folk, som har varit med i många år och har sett den här situationen många gånger, så upplever den inte som exceptionell.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag tar det som ett löfte från vicelantrådet att det här kommer att ordna sig. När det gäller sjöfartsutbildningen i Sjömansskolan så finns det 48 platser och 89 sökande. Jag slirade på några få personen, annars skulle det vara dubbelt fler sökande. Det absolut värsta som kan hända är om självstyrelsen och utbildningsministern driver en politik där 16-17 åringar börjar flytta från Åland för att få sin utbildning. Det vill inte jag vara med och bidra till. Jag kan prioritera bort sälskadebidrag och liknande som landskapsregeringen nu avser att gå inför. Springbrunnar och liknande kan gärna ligga åt sidan bara vi ordnar våra platser åt våra ungdomar när det gäller yrkesutbildning.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Vi är helt eniga. Det är en högprioriterad fråga att våra 15-17 åringar ska ha en studieplats eller ett arbete. Det är varken ekonomiskt försvarbart eller vettigt att ha ungdomar att vara utan sysselsättning. Definitivt ser vi allvarligt på den här frågan. Vi ser inte att det är katastrofläge. Däremot är det väldigt viktigt att vi ser till att det finns platser åt våra ungdomar. Vi har inte tänkt skicka iväg dem någonstans.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag riktar min fråga samma minister, tillika vicelantråd och EU parlamentskandidaten Lundberg.

I Bomarsund, i Sunds socken, på ofri mark står ett av Ålands äldsta hus. Det s.k. Ahlstrands torpet, som torde vara byggt på 1860-talet, strax efter Krimkriget. Det har hållits i ett gott skick av släkten Strömberg, som också har fast bebott det tills nyligen. Tanken var att efter att det fasta boendet skulle ta slut, så skulle torpet flyttas eller rivas.

Om landskapsregeringen har akuta planer på markområdet förstår jag att en åtgärd kan erfordras. Om man inte har det bör man väl rimligen kunna hitta andra lösningar. Hur kan detta definitiva kulturarv, från efter Krimkriget, vara utsatt för hot om rivning från landskapsregeringens sida?  

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det här en problematik som handlar om att alla människor måste behandlas lika. Det här området har varit utarrenderat. Legoavtalet gick ut 2001. Det är faktiskt pinsamt att landskapsregeringen inte har gjort någonting utan har lämnat det sedan 2001, utan att ta tag i det på något sätt. För att behandla människor lika, om man inte har ett avtal, om man redan har fått krav på sig att man ska lämna det här området, så bör man följa upp det. Man måste följa det som man kommer överens om mellan parterna. Det är egentligen en tudelad fråga. Det ena handlar om att personerna ska ha rätt att vara kvar där. Det andra handlar om själva huset. Jag ser inga hinder i att landskapsregeringen skulle kunna föra diskussioner med dem, som har underhållit det här huset, om man ser ett stort värde i att ha det kvar. Det ser jag som en skild fråga. Det första handlar nu om rätten att vara på landskapets mark. Hur ska vi då behandla resten av människor som kanske också skulle vilja använda landskapets mark på ofri grund, så att säga? Vi har sett att vi är tvungna att följa upp det här beslutet som en gång har tagits.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Trubbigheten i hanteringen får inte vara sakens fiende. Det här är ett av de äldsta husen, det är troligen de äldsta vi har på Bomarsundsområdet. Huset har alltså ett särskilt intresse. De människor som berörs är intressanta ur den synpunkten, särskilt av dem som har skött om det här gamla huset. Det är ingen till skada i dag. Om man bortser ifrån att legoavtalet gick ut 2001 och landskapsregeringarna borde ha gjort något och saken, så måste det väl ändå ha överflyglats av intresset för detta kulturarv? Hur tänker då ministern agera på ett tillräckligt obyråkratiskt och praktisk sätt? Så att det här huset kan bevaras, så vida det bedöms att vara i det skick att det kan bevaras. Jag förstått att svaret på den frågan är ja.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Diskussioner förs redan denna morgon och också tidigare under veckorna kring hur vi ska hantera den här frågan. Vi jobbar på det men jag kan inte ge ett klart besked eftersom vi inte har fattat något beslut. Vi har inte slutgiltigt diskuterat den frågan i landskapsregeringen. Beslut har tagits 15.4.2004 som man fått meddelande om. Det var ju så att man hade rätt att vara här 2001, sedan har det varit kopplat också till legotagarens död. Efter det har man fått ett besked om att man skall lämna alltihop 2004, och det är inte åtgärdat. Det är ju ingen idé att vi fattar ett beslut eller att man från landskapsregeringen säger att en åtgärd ska vidtas om man sedan inte överhuvudtaget tycker att beslutet har ett värde. Jag ser denna fråga som tudelad. Dels det om legotagarnas ställning och huset som en annan fråga.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Huvudstaden Mariehamn är i samma ålderskategori som detta hus. I Mariehamn går Museibyrån in och har synpunkter på att det är nödvändigt att bevara hus från 30- och 40-talet. När det gäller byggnadsbestånd på den egna marken har man tydligen att andra uppfattningar. Helt andra uppfattningar eftersom det här huset är väldigt mycket äldre än de hus man har synpunkter på i Mariehamn. Hur det är i andra kommuner känner jag inte till. Jag blir ofta förvånad över vilka kraftfulla bevarande intressen som landskapsregeringens Museibyrån representerar, långt mera än vad vi själva i Mariehamn gör i många sammanhang. Här har man verkligen kulturmark som man då bara avser att riva de här gamla husen, det är enklast så. Även fast enskilda privata människor är beredda att bekosta och bevara dem.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Ja, herr talman! Jag vill igen påpeka att det här ärendet har två delar. Det som landskapsregeringen nu har fattat beslut om, är legoavtalet och att det inte längre finns en rätt från släktingarna till dödsboet, att använda det här som sin sommarstugetomt om vi talar klarspråk. När det gäller husets bevarande så är det inte vårt hus. Egentligen har man på den här arrendetomten rätt att förflytta huset om det är så att man vill göra det. Då är det kanske inte riktigt rätt av oss att kräva att det måste stå kvar på vår mark. I så fall behöver vi föra en diskussion med dem som har varit legotagare. Det är väl det som vi ska fundera vidare på, om det överhuvudtaget finns ett intresse från legotagarens- och från landskapsregeringens sida. Den frågan är lite för tidigt väckt. Vi har inte hunnit diskutera det färdigt. Vi har bara diskuterat det så här långt internt, mellan mig och Museibyrån.

Talmannen

Samtliga frågor är därmed besvarade och klarlagda. Frågstunden är härmed avslutad.