Första behandling

Ärendet bordlades 22.9.2010 vilket betyder att ärendet kan bordläggas ännu en gång endast om lagtinget så beslutar.

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet.

Diskussion.

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Efter en lång process håller vi på att komma i mål med denna för vårt utbildningsväsende ytterst angelägna reform. Man brukar säga att utbildning är grunden för allt annat. Det är en sanning vars vikt och betydelse ständigt växer.

Kulturutskottet har gjort ett omfattande arbete. Våra medlemmar i utskottet har strikt hållit på landskapsregeringens eniga framställning utom på de punkter där enighet har rått om att framställningen ändras men då på samma sätt som den har tillkommit. En gammal god politisk regel säger, basen för hela den normbundna rättsordning, att ändringar företas på samma sätt som det underliggande beslutet har tillkommit på. I varje regering har man ju spelregler, i alla förhållanden har man ju umgängeskoder, så också i den här regeringen.

Liberalerna har också, vad gäller uppgraderingen av gymnasialskolornas direktion och styrelsens befogenheter att utnämna, hållit sig till regeringens eniga framställning. Emellertid så har vi fått både juridiska och i någon mån politiska klarlägganden som gör att vi inte kommer att lämna ändringsförslag i ärendets andra behandling. Vi kommer sålunda inte heller att avisera några sådana. Varför skulle man göra det?

Vi håller fortfarande mycket strikt på att de regler som styr vårt regerande ska respekteras. Det här låter lite dramatiskt. Jag ska mjuka det hela med att säga det som man också i all västerländsk parlamentarisk ordning håller hårt på; man kan inte ändra spelets regler under spelets gång.

Vi jobbar vidare för hela vårt samhälle, för ungdomarna främst, oerhört viktiga, och är välberedda att här i lagtinget sakligt hantera framställningen till den delen där utskottet har hållit det utskottet lovade. Vi får tacka dess ordförande för de insatserna, dvs tidtabellen och målet att åstadkomma en god produkt. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det här uttalandet visar ju på att regeringen verkligen vill ha igenom den här lagen och att de vill förbättra gymnasialstadieutbildningen. Det är en gemensam åsikt.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ja, det förutsätter att paragraf 71, såsom utskottet formulerat den, också håller. I de granskningar, som jag och andra har vidtagit, har vi fått betryggande utfästelser om att reformen kan sättas igång med den snabbhet som kollegan Gun Carlson nämnde och att paragraf 71 också ska trygga en verksamhet för styrelsen som är en förutsättning för att reformen ska lyckas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag är glad om det nu blir en enighet kring den här frågan. Förutsättningen för att lyckas bra med att sjösätta ett så här stort projekt är nog att man har enighet. Ser vi till hur utskottet jobbade med den här frågan med ganska många små förändringar så handlar det mest att försöka skapa en lag som är fullständig tillämpbar, lagtekniska förändringar. Det gjordes också innehållsmässiga förändringar.

Jag har full respekt för att man för en diskussion kring de politiska spelreglerna. Jag kan inte delta direkt i den typen av diskussioner. Jag har följt min övertygelse i utskottet och försöket att på bästa lotsa det igenom där. Jag trodde, i min enfald kanske, att den här frågan inte var så stor. Det är bra om vi kan komma vidare på det sätt som vtm Gunnar Jansson nu pekar på.

Vad gäller paragraf 71 så är jag inte någon jurist. Jag har försökt konsultera dem som finns i detta hus och fört ett resonemang kring de juridiska aspekterna. Jag tycker att jag får de svar som säkrar upp det här. Skulle landskapsregeringen se att det finns brist i den riktning som bl.a. vtm Gunnar Jansson har pekat på så finns den fullmakten i paragraf 71, att landskapsregeringen i så fall gör bedömningen på vilken nivå de olika verkställighetsbesluten ska tas för att kunna sätta den här lagen i kraft. Man säkrar också upp den biten. Tittar man på paragraf 71 så finns faktiskt den möjligheten. Gör man bedömningen att det finns juridiska bekymmer med att göra så som utskottet har förutsatt, t.ex. dock inte skrivit in att styrelsen innan lagen träder ikraft ska tillsätta de här personerna. Men om man skulle göra den här bedömningen så har landskapsregeringen en fullmakt från lagtinget att göra det. Jag ser inte att paragraf 71 borde vara bekymmer.

Till sakinnehållet i frågan, dvs huruvida styrelsen ska tillsätta de här personerna på längre sikt eller inte så upprepar jag det som jag har sagt tidigare. Jag tycker att man tog steget när man beslutade sig för att det är en styrelse som ska sitta. Då har man tagit beslut om att man ska ge styrelsen ganska långtgående möjligheter att påverka sin egen verksamhet. Därför stödde vi också detta i utskottets arbete.

Med detta borde vi nu kunna ta oss vidare. Landskapsregeringen kommer att ha en mycket, mycket tight tidtabell för att förverkliga det här. Det kräver nog att man verkligen sätter alla klutar till. Det kommer att krävas väldigt mycket av utbildningsavdelningen och det kommer att krävas väldigt mycket av skolorna för att det här ska kunna förverkligas. Även här har vi satt den bedömningen i landskapsregeringens händer, på gott och ont. Man får nu se huruvida det är möjligt att sjösätta det här eller inte. Det skulle ha varit fel av oss att i ett sådant här skede, där det är osäkert, gå in och berätta exakt när den här ska sjösättas. Jag vill ytterligare betona att sjösättningen sker på ett sådant sätt att man verkligen känner att man får en organisation som fungerar. Det har utskottet varit helt eniga om. En del av detta ligger i de pengar som finns tilläggsbudgeten, som vi också ska behandla under dagen. Det handlar nog också om att man i övrigt sätter allt fokus från utbildningsavdelningens sida och också från andra delar av förvaltningen för att det här ska kunna verkställas.

Jag önskar landskapsregeringen lycka till i arbetet med att sjösätta den här reformen. Jag vill än en gång tacka för ett konstruktivt samarbete både i utskottet och här i salen.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Man får väl konstatera att det nu blir ”happy end” på struktur noll tio i och med det här uttalandet från vtm Gunnar Jansson. Det känns ju väldigt bra att vi inte behöver ha en upprivande röstning i en ren maktfråga, om vem som ska tillsätta rektorer och förvaltningschef.

Däremot kan jag inte acceptera beskrivningen att det är liberalerna som följer de parlamentariska spelreglerna, medan vi andra har brutit mot dem genom att vi har ändrat på 60 paragrafer i den här framställningen. Så vitt jag vet så har liberalerna förenats sig i alla de ändringsförslag utom på en punkt. Visst har liberalerna också på det sättet frångått spelreglerna och ändrat sig under behandlingen. Nog om detta.

Det viktigaste är att vi uppnår enighet så att det här nu kan förverkligas så snabbt som möjligt. En politisk konsekvens som jag drar av det här beslutet, om det genomförs som planerat, är att regeringen måste se över högskolans lagstiftning vad gäller villkoren för att utse rektor för Ålands högskola. Jag kan inte se att man där skulle framhärda att det är regeringen som ska utse högskolans rektor för all framtid. Man bör ha en enhetlig policy så att de underordnade myndigheterna får ett liknande förfarandet, speciellt högskolan som ska vara väldigt autonom.

Jag hoppas, herr talman, att man tar till sig det här resultatet och kommer så snabbt som möjligt med en ändring av högskolelagen.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Kollegan Sundback och jag ser uppenbarligen lite olika på spelreglerna och deras efterlevnad. Av respekt för denna lag ska jag försöka vara så pedagogisk som jag bara kan, medveten om mina betydande begränsningar. Spelreglerna i mitt huvud säger att beslut som har fattats enigt ändras och upphävs på samma sätt som de har tillkommit, det vill säga enigt. Det här betyder i utskottet att där beslutsfattarna, landskapsregeringens representanter i utskottet, var eniga om ändringar så då är det ok. På en punkt var våra och centerns medlemmar i utskottet oeniga. Det är där som spelreglerna, enligt den här definitionen, gäller.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill inte lägga mig regeringspartiernas interna byke, det får de själva sköta. Jag tyckte att kritiken om spelreglerna riktade sig mot alla i lagtinget och jag vill inte bli beskylld för att ha ändrat några spelregler. Det är en sak mellan regeringspartierna i så fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Innan det blir happy end på den här lagframställningen tycker jag för min del att det är ett klokt beslut att låta bli att rösta i det sista avgörande skedet. Det har varit en ledstjärna i kulturutskottet under hela det här arbetet att få till stånd ett så gott som enigt betänkande. Eftersom det är en stor förändring i samhället och det involverar många människor så är det viktigt att vi är så eniga som möjligt om reformer ska kunna göras.

Det är inte happy end för själva förverkligandet av det som lagen nu gestaltar. Nu börjar någonting nytt. Jag skulle vilja att landskapsregeringen verkligen tillser faktum i skolvärlden i dag så att man beaktar realiteterna. Idag är man under en enorm press i skolorna både vad beträffar lärare, rektorer, övrig personal och studerande. Det är ett mycket tufft läge. Periodiseringen är svår och den kostar på, på alla sätt och vis. Permitteringarna som så länge hotade skolorna, och som också genomdrivits i viss mån, ligger också kvar och skvalpar och har ställt till mycket elände.

Jag, som i många år har kämpat för att vi ska nå fram till det här beslutet, hoppas nu att man verkligen beaktar alla dessa faktum när man går vidare och sjösätter reformen. Man kan inte pressa landskapets personal hur hårt som helst även om de ekonomiska ramarna är tuffa. Personalens, lärarnas och rektorernas kunskap är ändå det viktigaste redskapet vi har om det här ska kunna skötas bra.

Jag hoppas att landskapsregeringen tar ansvar för det läge som vi har just nu i skolorna och att man beaktar realiteterna när man sjösätter reformen. Tack, herr talman!

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag tycker att det är synd att ltl Camilla Gunell passar på att ta det här tillfället att politisera hela gymnasiereformen.

När liberalerna kom till landskapsregeringen efter senaste val var tre huvudlinjer viktiga. Det ena var att man skulle stoppa struktur-07, för där mosade man ihop gymnasieutbildningarna till en enda smet. Det lyckades vi med.

Det andra var att vi skulle få kostnadseffektivitet i gymnasieutbildningen på grund av det ekonomiska läget. Det var vårt förslag att samordna resurserna till en resursenhet.

För det tredje skulle man skilja på yrkesutbildningen och den allmänna utbildningen och uppgradera yrkesutbildningen. Här återstår det ett stort jobb.

När man talar om ett enigt betänkande tycker jag också att det skulle vara bra att säga att betänkande inte blev enigt ifrån kulturutskottet. Nu enas vi för att komma vidare med reformen. När ltl Gunell blandar in permitteringar och periodiseringen i det här och säger att det är påfrestningar så måste man ju ändå sätta det här i ett längre perspektiv. Permitteringarna är ju inte permitteringar, det var ett sätt för landskapet att få ner budgeten under en mycket svår period, som vi fortfarande lever i. Där tycker jag att alla lärare och alla andra i den offentliga sektorn ska ha ett erkännande för att de solidariskt har ställt upp och varit med att få ekonomin i balans. Vi kanske är på rätt väg, jag hoppas det. Att fortsättningsvis skrämma med permitteringar håller inte. Det politiska spelet har vi haft en lång tid nu. Man kan inte hålla på med eländesbeskrivning hur länge som helst.

Periodiseringen är en påfrestning för alla i skolorna. Men påfrestningarna i skolorna är också en konsekvens av ekonomin.  I vårt ekonomiska läge måste vi se om skolsystemet och få det mera kostnadseffektivt. Vi har nu den nya reformen med resursenheten. Vi har samordning av fastigheter, IT och hälso- och sjukvård osv. Periodiseringen är ett medel för att komma vidare.

Från liberalernas sida har vi inte fått genom den här reformen på det sätt som vi ville. Vi har kompromissat hela vägen och fått igenom bra saker som t.ex. studentexamen och resursenheten osv. Det här är en plattform för att gå vidare. Men när ltl Camilla Gunell ska krama ur den sista bitterheten från struktur-07 i det här så då blir det överpolitiserat. Periodiseringarna bör genomföras. Lönebesparingarna har gett oss andningsutrymme för ekonomin.

Nu är det en reform som ska sjösättas. Det krävs mycket arbete för att vi ska få en utbildning som passar vår arbetsmarknad och som uppfyller elevernas behov. Låt oss nu dra ett politiskt streck över den här processen och konstatera att utskottet har kommit med ett betänkande som vi enas om, även om vi inte är nöjda till alla delar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är svårt att låta bli att fast det vore ädelt att avstå. Det är ju otroligt ädla mål som ltl Olof Erland har haft för sin politik, att krossa och förstöra det som andra har jobbat för. Jag har för min del under många år jobbat för en förbättrad utbildning inom gymnasieskolan. Idag är jag nöjd och tillfreds för nu kommer den här reformen som vi länge har jobbat för. Det går inte att komma ifrån att nu börjar verkställigheten. Det är realiteter jag påpekar. Jag önskar att landskapsregeringen ska ta dem i beaktande så att den här reformen nu i praktiken också lyckas på allra bästa sätt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ltl Gunells inlägg hade två bärande element. Det ena var periodiseringen och det andra var permitteringar. Jag försökte sätta in dem i ett sammanhang. Eländesbeskrivningar är inte någon framkomlig väg när det gäller utbildningen och gymnasiereformen. Det här är långsiktiga viktiga reformer som också kräver ekonomi. Där har vi ju ett stort frågetecken. Läs utskottets betänkande, där står det att det kostar miljoner, felaktiga beräkningar. Det är klart att eländesbeskrivningarna sammantaget blir en surdeg. Surdeg kanske är bra, för det kan utvecklas till någonting.

Men periodisering och permitteringar är absolut inte det viktiga med den här reformen. Det är utbildningen för våra studerande som är det viktiga.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det finns mycket säga om det här. Jag är förvånad att man tillåter ett sådant här språkbruk från talarstolen. Jag hoppas att det tas till diskussion.

Det är inte någon eländesbeskrivning som jag kommer med. Det är realiteter. Landskapsregeringen har gjort några riktigt dåliga beslut under den här mandatperioden. Ett av dem är permitteringarna. Vi lider fortfarande av det, vi kommer att lida av det under hela 2011. Det är inte någon eländesbeskrivning, det är ett faktum. Det är på basen av sådant som vi har hört i utskottet som jag framför detta.

Mina avsikter är de allra godaste. Jag ber att landskapsregeringen beaktar realiteterna vid sjösättningen av reformen så att den lyckas på bästa sätt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ska med nöje ta del av mitt eget språkbruk från det stenografiska protokollet.

Handlar det här om permitteringarna? Är det detta som debatten handlar om? Ja, för ltl Camilla Gunell handlar det om permitteringarna för det kan man skrämmas med och det kan man hota med. Felaktiga beslut som den här landskapsregeringen har gjort, javisst, men ltl Camilla Gunell kämpade med struktur-07 där hela utbildningen skulle mosas i en enda smet. Var det ett rätt beslut? Ska vi igen gå tillbaka och mosa utbildningen istället för att differentiera den?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! I replikerna diskuterades ekonomin kring ärendet. Utskottet har inte gjort några ekonomiska beräkningar på det här. Vi levererar de siffror som vi har fått från landskapsregeringen till lagtinget. Vi har i vårt betänkande satt frågetecken kring de siffrorna. Vi uppmanar landskapsregeringen att använda sig av den organisation som man nu har. Jag vill bara förtydliga att de ekonomiska siffror som finns i betänkande inte är utskottets siffror. Det är landskapsregeringens siffror.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.