Remissdebatt
Jämställdhetspolitik BM 32/2016-2017
Utdrag ur protokollet
1 Förslag till budget för landskapet Åland 2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017
Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 27 ledamöter närvarande.
Remiss, fortsatt behandling
1 Förslag till budget för landskapet Åland 2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017
Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017
Debatten avbröts vid gårdagens plenum och fortsätter idag med social- och miljöavdelningens, utbildnings- och kulturavdelningens samt närings- och trafikavdelningens områden.
Dagens plenum avbryts för lunch cirka kl. 12.00–13.00 och fortgår sedan till dess debatten är avslutad.
Vi börjar med diskussionen om med social- och miljöavdelningens verksamhetsområde. Begärs ordet?
Minister Wille Valve
Talman! Budgeten för 2017 ger anledning att se lite ljusare på framtiden. I denna lunta visar vi med hela handen att den här regeringsbasen tar tag i Ålands långsiktiga problem. Det stärker åtminstone min framtidstro.
Visst har vi fortfarande utmaningar framför oss, men vi kommer att greja det här.
Vi har nyligen haft en spörsmålsdebatt om hälso- och sjukvården och i den framfördes en hel del intressanta invinklingar, jag ska inte förfalla till upprepningar. Men en lagtingsledamot undrade om vi hade gjort reformarbetet inom ÅHS, ifall vi INTE haft ett underskott? Det är en bra fråga.
Ett svar kunde vara att det oberoende är vettigt att med några års mellanrum utvärdera och ställa de stora frågorna som: Hur ska framtidens vård se ut på Åland? Vad ska vi ha för vård på våra holmar?
Helt oberoende av det underskott vi har så finns en utveckling där driftskostnaderna för ÅHS närmat sig 50 procent av den totala budgeten. Är detta rimligt, med tanke på vårt övriga välfärdsuppdrag? Hur mycket får vården kosta? Jag menar att de här frågorna hade behövt ställas oberoende av underskottet. Det finns flera skäl till det: Den tekniska utvecklingen, med sina möjligheter och utmaningar. Det är viktigt att vår utveckling inte ska hämmas av t.ex. en onödigt stor IT-skuld. Den åländska befolkningen förändras: De grupper som var utsatta 1996 är inte nödvändigtvis samma grupper som är mest utsatta på Åland 2016.
Den som läser budgeten från sida 155 och framåt kan notera att den här landskapsregeringen investerar rejält i vården: 16,7 miljoner euro för att vara exakt. Här ryms IT-satsningar, magnetresonanskamera och geriatrisk klinik. Datortomograf och ett behövligt nödvattensystem för ÅHS. Det är fråga om viktiga investeringar för en effektivare vård och för kvalitetshöjning.
Samtidigt kan vi notera att det s.k. ”hållbarhetsgapet” minskas med 2 miljoner euro, till en följd av nya patientavgifter, effektiveringar och omstruktureringar. Det här är ett jätteviktigt arbete som ÅHS styrelse – och hela ÅHS ska ha stor ”cred” för.
Personligen skulle jag vilja lyfta fram att vi uppnår målen för ÅHS med relativt rimliga effekter. Vi ökar självfinansieringsgraden, precis så som vi tillsammans beslöt att vi skulle göra i omställningsbudgeten, men vi värnar också de grupper som behöver värnas. I det här fallet, barnfamiljer, ensamförsörjare och barn och ungdomar i ÅHS patientavgiftslag som kommer att behandlas som en budgetlag, en bilaga till denna budget.
Låt oss gå över till den sociala sidan. Här fortsätter arbetet med att samordna socialtjänsten på Åland, tillsammans med Ålands kommunförbunds koordinator. Samtidigt uppdaterar vi socialvårdslagstiftningen som helhet där vi lägger grunden för bl.a. ny äldreomsorgs- och handikappservicelagstiftning. Att stärka vård- och servicekedjorna mellan kommun och ÅHS kommer under 2017 att vara högprioriterat, genom projektet ”Äldres psykiska ohälsa” som strävar till att höja kunskapsnivån och kompetensen inom äldreomsorgen.
Inom området ”Tillgänglighet” har Åland nu lyckats säkra en permanent plats i Finlands nationella delegation som nämns i FN-konventionens 33 artikel, tack vare ett beslut av ministerkollegan Rehula för några dagar sedan. Det här är bra nyheter för Åland, det kommer i rätt ögonblick. Det ger Åland bättre förutsättningar att jobba än mer med tillgänglighetsfrågorna, när vi under 2017 reviderar det funktionshinderspolitiska åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland”. Nästa steg blir att inrätta det i budgeten nämnda ”Råd för personer med funktionsnedsättning för landskapet Åland”
Kampen mot risk- och missbruk kommer att trappas under 2017. Vi ser det i hela luntan: polisens prioriteringar, kulturområdet, hälsoområdet. Polisen kommer den 1 juni 2017 att få utökade befogenheter vid offentliga tillställningar att använda knarkhund, vilket landskapsregeringen välkomnar och avser förverkliga också på Åland.
Polismyndigheten har dessutom initierat samarbeten med Sydvästra Finlands polisdistrikt, uttryckligen med fokus på att bli bättre och effektivare på att identifiera drogmissbrukare.
Det viktigaste drogarbetet i social- och hälsovårdsområdet är att vi lägger mer resurser på att revidera Ålands handlingsprogram mot risk- och missbruk. Det är fråga om ett långsiktigt arbete där alla goda idéer från alla parter måste nu upp på bordet, en del har redan kommit i denna budgetdebatt och vi tar vara på dem.
Landskapsregeringen kommer under 2017 att satsa mycket på förebyggande åtgärder. Attitydarbetet behöver givetvis kompletteras med avskräckande straffskalor för narkotikabrott och relevanta befogenheter till polisen att bedriva effektiv spaning.
Landskapsregeringen blir en rökfri myndighet vid årsskiftet. Den långsiktiga betydelsen av att regeringen fimpar för gott ska inte underskattas. Det är jätteviktigt att vi kan vara förebilder för att detta ska fortplanta sig till våra övriga underlydande myndigheter på att bra sätt så att vi kan vara stolta över det.
Jag vill nämna reformerna av ÅMHM. Landskapsregeringen avser under 2017 presentera ett nytt förslag till lag om ÅMHM – en genuint åländsk myndighet som egentligen saknar motsvarighet någon annanstans. Vi avser att förverkliga ytterligare förändringar i hälsoskyddslagstiftningen, fortsättningsvis med målet att uppnå inbesparingar och långsiktigt minskad tillsynsbyråkrati. Myndigheten ÅMHM följer utvecklingen i Finland och Sverige. Målsättningen är fortsättningsvis att införa en ny taxa från 1.2.2017. Den kommer i högre grad att utgå från riskbedömningar och egenkontrollsystem.
Talman! Avslutningsvis vill jag nämna förverkligandet av det s.k. konkurrenskraftsavtalet. Det är av stor betydelse för hela det åländska samhället att det kan förverkligas under 2017. Landskapsregeringen har ända sedan sitt tillträdde förhållit sig positivt till att förverkliga detta på Åland och det har stor betydelse för omfattningen av våra kommande sparbeting. Vi har stora utmaningar, men om vi alla drar varsitt strå till stacken så grejar vi detta.
Talman! Jag utvecklar gärna tankegångarna kring de områden där det finns ett särskilt intresse och jag ser fram emot den kommande utskottsbehandlingen. Tack för ordet.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! I våras uttryckte vi i centern oro över narkotikaanvändandet, den allt liberalare synen och de ökade brotten med anledning av det. Vi fick ett svar via en insändare från minister Valve, tillsammans med minister Asumaa och minister Fellman”, att det inte fanns någon orsak till oro och att situationen var under kontroll”, fritt citerat.
Vi har nu fått facit; 2016 är ett rekordår när det gäller narkotikabrott. Ministern hänvisade till polisen som inte fått några nya resurser, utan tvingas omprioritera. Polisen säger själva att vill man verkligen göra någonting kraftfullt så behövs förstås mera resurser. På vilket sätt inom det sociala området kan vi nu se att det blir krafttag mot narkotikan?
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Lundberg. Det var många saker på en och samma gång. Rekordår för narkotika är nog en sanning med modifikation. Jag förmodar att ltl Lundberg hänvisade till polisens effektiverade arbete med att lagföra narkotika vilket inte riktigt är samma sak.
Vi har en undersökning från ÅSUB på kommande, som kommer att presenteras inom några veckor, om den senaste utvecklingen inom narkotika området. Några av de saker som ltl Lundberg nämnde bekräftas där, bl.a. en liberalare inställning till lättare droger bland våra yngre grupper.
Utöver resurserna som avdelas för revidering av handlingsprogrammet så kommer vi att prioritera attitydförändrande och förebyggande arbete i vår fördelning av PAF-medel. Vi kommer också att införa ett sprututbytesprogram som nämns under hälsovårdsbyråns avsnitt och det kommer att utvärderas efter året. Detta uttryckligen för att minska smittspridningen, komma åt de tyngsta missbrukarna och få in dem på behandling, vilket är väldigt viktigt också i ett helhetsperspektiv.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det gläder mig att avgifterna för barn och unga inom primärvården nu slopas. Personligen hade jag gärna sett att så skulle ha varit fallet även inom specialsjukvården.
Vad gäller kostnadstäckningen vid ÅHS, den aviserade kostnadstäckningen stiger ju nu från 7 procent till något på 8 procent, men i regeringsprogrammet är det aviserat till 10 procent. När kan vi ålänningar förvänta oss ytterligare höjda avgifter vid Ålands hälso- och sjukvård?
Minister Wille Valve, replik
Landskapsregeringens avgiftspolitik är inget paket som vi presenterar och säger att nu är det färdigt. Avsikten är uttryckligen att följa upp effekten under mandatperioden, revidera och se till att vi uppnår de mål som vi har ställt. Vi har förbehållit oss möjligheten att göra förändringar för att vi ska uppfylla målsättningarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag sympatiserar mycket med minister Valves anförande vad gäller sjukvården. Jag är jätteglad att man för den politik som man nu för. Jag var en av dem som förra perioden jobbade fram det här avgiftsförslaget som man sedan i princip kopierade. Jag tycker det är bra att man har en högre avgift fast det kanske politiskt är obekvämt, men det är av nöden tvunget.
Jag är också glad över att geriatriska och datortomografi blir av. Jag tycket att landskapsregeringen har gjort ett bra jobb, sedan har jag haft vissa åsikter om volymen på nedskärningar. Med det om detta.
Utvecklingen går i rasande takt inom den här branschen. Man har följt med under många år. När det gäller geriatriska så har det varit dramatiska förändringar från det att man började planera för 6-8 år sedan tills idag. Det har också betytt besparingar i investeringskostnader, kanske på 5-6 miljoner.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Karlsson! Jag uppskattar särskilt ledamotens sakliga förhållningssätt. Ledamoten följer här en konsekvent linje inom sjukvårdspolitiken, vilket uppskattas. Tack!
I övrigt instämmer jag också med ltl Karlsson. Det finns utmaningar som vi har framför oss på investeringssidan. Till de mera prioriterade områdena hör bland annat robusta IT-system på ÅHS, vilket är viktigt med tanke på de tidigare nämnda målsättningarna att åstadkomma både effektivering och kvalitetsförhöjning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det som bekymrar mig är landskapsregeringens lite senfärdighet, som jag uppfattar det, när det gäller att hantera drogsituationen. Vi fick i våras det svar som ltl Lundberg redogjorde för, att läget var någorlunda under kontroll. Med facit i hand så visar det, åtminstone enligt polisens utsagor, att det har varit ett rekordår när det gäller droger och narkotikabrott på Åland.
Nu har landskapsregeringen två saker att hantera, dels att försöka få bort den brottslighet som förekommer. Polisen vidtar åtgärder och de ska ha beröm för att de prioriterar på det goda sättet. Men det som bekymrar mig nu är att vi antagligen har ett stort antal åländska ungdomar som har råkat illa ut och som måste få hjälp att komma ut ur det här eländet och träsket som de har börjat vandra i.
Finns det nu tillräckliga resurser för dessa ungdomar att de får den hjälp de behöver så att de kan få ett bra och fint liv i framtiden?
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Nordlund! En skriftlig fråga ställdes av ltl Nordlund tidigare under hösten. Landskapsregeringen konstaterade då att vi ser två oroväckande trender. För att sammanfatta dem ytterst kort så är den ena det minskade antalet så kallade rena rattonykterheter och ökat inslag av piller- och knarkfylla. Den andra trenden är att vi ser att bruk av lättare droger går ner i åldrarna, vilket jag tror att vi också kommer att få se bekräftat i några undersökningar.
Det finns utmaningar. Det här är ett fält som är föränderligt. Vi kommer att behöva en mångfald av olika åtgärder. Det är inte så att vi kommer att kunna presentera en patentlösning eller en paketlösning och säga; ”nu ökar vi lite resurser här och så är det löst”. Det här är en kamp där jag hoppas att alla hjärnor kan förenas både från oppositionen och från regeringsblocket i att bekämpa drogerna såsom det fanstyg,(ursäkta ordvalet), det är.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Minister Valve nämnde översynen av taxorna på ÅMHM. Tidigare förslag med höjningar upp till 300 procent väckte en väldig ilska från företagarna. Är förändringarna av taxorna nu mera anpassade jämfört med omkringliggande regioner, Sverige och framförallt Finland? Vi vet att det finns en stor oro och ilska bland företagen angående taxaförändringarna som förekom då. Är taxorna mera anpassade nu eller särskiljer vi oss mycket från Finland? Ur konkurrenssynvinkel så blir det en stor nackdel för våra företag att bedriva verksamhet jämfört med företag i riket.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Eklund för den frågan. Jag ska försöka svara så exakt som möjligt utan att förfalla till byråkratiska.
Landskapsregeringens politiska mål är att höja avgifterna, men avgifterna ska betalas färre gånger, dvs. tillsynsintervallerna får en längre längd, vilket är den utveckling som vi också har kunnat se i våra omkringliggande regioner. Vi avser inte att höja avgifterna högre än i exempelvis riket. Vi kommer att använda den marginal som finns mellan nuvarande avgifter och de avgifter som förekommer i våra i omkringliggande områden för att öka självfinansieringsgraden inom organisationen ÅMHM, men inte över det. Jag hoppas att företagarna inte ska finna alltför mycket anledning till misstro.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, herr talman! Social- och miljöavdelningen är uppdelad i ansvarsområden. Miljösidan ligger på mig vid sidan av näring och energi och tillsammans blir de här beståndsdelarna hållbar utveckling.
Det är ett stort ansvar och en bred portfölj och det första man måste inse är att det här är ett arbete man inte kan göra ensam. Det arbete som nu pågår brett och djupt inom ramen för nätverket bärkraft.ax och i enlighet med hållbarhetsrådets ledning visar att det finns ett engagemang och en vilja i vårt samhälle som är stor och som vi kan bygga vidare på.
Just nu ställer världen om mot hållbarhet. Insikten om att jordens resurser är ändliga och att en evig tillväxt och konsumtion inte fungerar är ett uppenbart faktum. Världens länder har genom Parisavtalet beslutat att vända riktning. FNs 17 hållbarhetsmål kräver av oss alla att göra förändringar i våra livsmönster, konsumtion och produktion.
Som FN-s generalsekreterare Ban Ki-moon sade: ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Den gamla världens tillväxtbegrepp måste förändras och göras miljö- och klimatanpassat.
Dessa internationella överenskommelser ger mänskligheten hopp, även om USAs nya president fortfarande hör till den gamla stammen klimatförnekare vilket förstås är illa.
På Åland vill vi bidra med det vi kan till den globala agendan.
Lagtinget har bestämt att Åland ska vara ett hållbart samhälle senast 2051. Att det finns ett sådant beslut i grunden gör vår process världsunik och därför vill man nu att vår hållbarhetsagenda översätts och skickas till FN som ett gott läroexempel.
Men jag tror att vi ska minnas att ålänningarna tar order av politiker och potentater vare sig de sitter i lagting, landskapsregering i FN eller i EU. Viljan och lusten att arbeta mot ett hållbart samhälle måste komma ur människorna själva.
Den kraften, viljan, i det åländska samhället kommer ur människors starka känsla för naturen, till havet och stranden, till blåstången och fåglarna, skogen och vitsipporna. Den värme och kärlek människor känner för naturen är utgångspunkten i vårt hållbarhetsarbete. Den känslan inspirerar och motiverar oss enskilda individer, företag, föreningar, näringsliv.
Jag har också lanserat ordet MILJÖNSAMHET – miljöanpassning och lönsamhet är två begrepp som ska gå hand i hand. Det är viktigt att man inser att hållbar utveckling inte är ett hinder för lönsamhet utan tvärtom.
Man måste också visa att hållbar utveckling inte är något konstigt. Vi kan det redan. Vi har det i vårt arv och vårt ursprung; gammaldags sparsamhet, varsamhet om tingen, att ta tillvara naturens resurser, att konsumera klokare. Vi kan det redan, vi måste bara väcka till liv det arv och tradition som fanns och sätta in den kunskapen i ett nytt, modernt sammanhang och en strukturerad arbetsprocess. Idag kallas det här future fit-business, green growth och cirkulär ekonomi.
Ålands näringsliv har det gemensamma hållbarhetsarbetet med idag som en naturlig del i sin näringslivsbarometer. Flera branscher arbetar med omställning och för oss inom det offentliga gäller det att själva bli bättre, utbilda oss och fatta långsiktiga hållbara beslut. Det gäller också för oss att definiera det offentligas roll i den här processen, ett arbete som kräver ett ledarskap som är tydligt, inbjudande och engagerande.
Det är även mycket fint att producentförbundet leder arbetet med en nyskapande livsmedelsstrategi med stark fokus på cirkulering av näringsämnen, dvs. hur kretsloppen ska fungera som helheter. Det som idag kan kallas avfall tas tillvara och blir ny näring som behövs för livsmedelsproduktion och där fosfor och kväve inte ska ut i sjöar och vattendrag och öka övergödningen, utan tas tillvara som resurser.
Sjöfart och flygtrafik regleras internationellt och där har vi ålänningar svårt att påverka besluten. Det gäller för oss att jobba med de redskap vi har där vi själva kan bestämma och besluta om våra minskningsmål gällande koldioxidutsläpp för biltrafik och transporter.
Vi har beredskap att bygga ut infrastruktur för elbilar. År 2017 får vi en klimat- och energistrategi för målsättningarna framåt för utveckling av vind, sol, biogas, projekt pågår om fiskdiesel. Vi har också satsningar i budgeten på eldrift av landskapets linfärjor och fartyg.
Vi har ett skogsprogram med skogen som resurs för uppvärmning, att bygga mer i trä på Åland, som jag värnar starkt, och även skogen som upptagare av koldioxid. Även i skogsprogrammet finns mycket värdefull hållbarhetspolitik.
Vi har också kommit vidare med att få Åland som testområdet för ny teknik inom det projekt som leds av CLIC Innovation och där många finländska universitet och forskningsinstitut ingår tillsammans med stora företag som ABB och Wärtsilä. Åland som ett avgränsat samhälle kan fungera väl som testplattform inom förnyelsebar energi och smarta nät. Jag tycker vi jobbar med lokala företag som visar ett stort engagemang.
Den viktigaste miljöfrågan på Åland är alltid vattnet och havet. Nästa år kommer lagtinget att få två viktiga lagpaket på sitt bord. ; vattenlagen och avfallslagen. När det gäller vattenlagen så är det en total reform.
Landskapet investerar också i belastningsverktyg, avancerade datamodeller som kan bedöma olika vattenförekomsters kvalitet ser ut och därmed få ett bättre underlag för hur vattnet runt Åland mår och om man kan tillåta mer näringsämnen och var man måste minska. Det här är ett viktigt och nytt instrument som utvecklas i samarbete med svenska SMHI.
När det gäller dricksvatten och avloppsvatten pågår som bäst viktiga arbeten både inom landskapsregeringen och i samarbete med Ålands vatten och kommunerna med en ny VA-plan som troligen kommer att kräva en hel del investeringar runt om på Åland för att trygga vattentillgången för alla.
Det pågår även viktigt arbete med att upprätta skyddszoner för att skydda vattentäkter. I enlighet med nya LBU-programmet prioriteras dessa tillsammans med känsliga vikar och miljörådgivning.
Åland ligger fortfarande långt efter EUs krav när det gäller Natura 2000 områden. Landskapsregeringen måste leva upp till dessa krav som ställs inom unionen. Vi har i årets budget över 200 000 för investeringar i natura områden. Det handlar i de allra flesta fall om intrångsersättningar.
Vi har i dagsläget 2-2,5 procent av landarealen och vi borde sträva till att ha 5 procent av landarealen som Natura 2000 områden och 10 procent av vattenarealen.
Förutom de markområden som landskapet redan äger handlar de allra flesta om intrångsersättningar genom engångbelopp eller återkommande betalning eller arrenden för vissa antal år exempelvis 50 år.
Det är mycket bra att vi nu har bra fart i det här arbetet och att vi kan visa kommissionen att Åland tar viktiga steg framåt.
Den åländska naturen och biotoperna är helt unika värden, lika värdefulla att slå vakt om och skydda som vår kultur och vår självstyrelse och även det måste få kosta.
Herr talman! Det här, bästa lagting, och mycket, mycket annat värdefullt miljöarbete pågår i landskapsregeringen under 2017. Tack.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Minister Gunell nämnde vattnet, vårt viktigaste livsmedel. Det har gjorts en del indirekt för att skydda våra vattentäkter genom miljöstödet för jordbruket och då har det blivit ett automatiskt skydd. Men det har visat sig att det inte räcker. Våra ytvattentäkter blir kontinuerligt sämre för varje år. Expertisen på Åland börjar bli mycket oroliga över hur man ska kunna förse Åland med rent dricksvatten på sikt. Hur orolig är ministern för våra ytvattentäkter och vad avser ministern att landskapsregeringen kommer att göra rent konkret?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det. Jag tycker verkligen att det är i sista minuten som vi nu har satt igång ett viktigt vattenvårdsarbete. Det är också i enlighet med det vattenvårdsprogram som togs under den förra mandatperioden. Ålands Vatten jobbar idag väldigt konstruktivt med de här frågorna. Men det visar sig att vi på Åland har väldigt dålig koll på hur våra vatten- och avloppsledningar går, vilket betyder att vi först måste klargöra det.
Det stämmer, vattentillgången på Åland är en fråga att ta på stort allvar. Vi har under årens lopp haft för mycket tillrinning av fosfor och kväve till vattentäkterna, vilket har varit problematiskt. Nu kommer vi starkt att prioritera arbetet med extra breda skyddszoner och miljörådgivning så att man kan stoppa det här. Det handlar också om enskilda hushåll nära vattentäkter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Igår i debatten, under finansavdelningens område, sade jag att landskapsregeringen har fattat grejen och det klargörs ytterligare idag. Landskapsregeringen har förstått vad hållbarhetsarbete går ut på. Man har bl.a. kommit till en djup insikt när man pratar om ett ”tillsammansskap” och det är grunden i hela hållbarhetsprocessen.
Talman! Man brukar säga att det krävs vilja, kunskap och mod för att skapa förändring. Jag upplever att landskapsregeringen har alla tre delarna. Modet kan definieras genom att man har vågat sätta miljö och näring i samma ministerpost.
Men vi behöver öka kunskapen ute i samhälle. Det är intressant att vicelantrådet lyfte cirkulärekonomi, en fråga som jag personligen brinner för och vill se accelerera. Finner vicelantrådet det möjligt att hålla ett informationstillfälle för lagtingsledamöterna för att öka kunskaperna bland oss om vad cirkulärekonomi betyder och vilka möjligheter det ger?
Talmannen
Tiden är ute!
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det finns absolut inget hinder. Jag tror att de här frågorna kommer att bli väldigt tydliggjorda också i samband med den nya avfallslagen där man måste tänka i de här termerna.
Jag, som har varit väldigt engagerad det här året med ett försök att få till stånd ett biogasverk på Åland, ser det som ytterst nödvändigt att vi har ett eget lokalt kretslopp där vi tar hand om våra näringsämnen och skapar ett biogasverk som också blir en näringsämnesfabrik. Får vi inte den uppgörelsen i enlighet med Orkla överenskommelsen så måste vi lösa den här frågan på något annat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! I budgeten föreslås ett anslag om 15 000 euro för att kartlägga tumlare. Regeringen skriver att det år 2011 till 2013 fanns tumlare i Östersjön. Från åländsk sida har argumentationen konsekvent varit att inte finns några tumlare i Östersjön, eftersom de inte kan leva i vatten som lägger is. Vad är det nu som har hänt, har vi haft isfria vintrar? Om tumlare identifieras så skriver regeringen att man kommer att införa maritima skyddsområden. Vilka konsekvenser kommer detta att ha för de spillror av fisket som vi har kvar?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa ltl Lundberg, det har inga som helst konsekvenser för våra fiskare. Det här måste göras, kartläggning av förekomsten av tumlare. När det gäller de åländska vattnen så är det åländsk behörighet att göra det. Vi kan inte överlåta uppgifterna på någon annan, utan vi måste helt enkelt sköta vårt åtagande. Tumlarnas förekomst i våra vatten är mycket sällsynt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Tack minister Gunell för en väldigt målande bild av miljön och de behov och situation som råder.
När man sätter ansvar på andra och målar upp en bild av hur miljön ska vara så bygger det också på att landskapsregeringen själv är trovärdig. Det är inte riktigt så.
I tidningarna läste vi för inte så länge sedan om utsläppen från Guttorp som pågått i ett antal år, jag vet inte hur många. Det är en ansvarsfråga som landskapsregeringen borde ha följt upp.
Jag har en motion här om Marsundsbron där miljötillståndet gick ut 2004. Om det hade gällt en privat person så hade man väl ålagt personen att riva bron på egen bekostnad, men när det är landskapet som är ägare så får det fortgå. Vad tänker landskapsregeringen göra åt det här?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Frågan om Marsundsbron lämnar jag över till infrastrukturen.
När det gäller Guttorp så hade man en annan syn på miljön år 1979 när den här anläggningen togs i bruk. Man såg de här träsken som rann ut i Lumparn som reningsträsk. Idag har vi en annan syn på miljön och vi vill värna de här träsken, de har också ett värde.
Det investerades ganska stort år 2004 i reningsverk på Guttorp och man gick då in för en annan syn på det här. Guttorp följer sitt miljötillstånd, men eftersom Guttorps existens har varit oklar under året så har inte åtgärder vidtagits i år. Men nu när vi har beslutat att gå vidare med utplantering av yngel och odling så betyder det att miljöinvesteringar måste göras i Guttorp.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack vicelantrådet för en väldigt fin och övergripande presentation.
Min fråga rör den kommande vattenlagen. I skärgården finns nu en stor oro kring huruvida det kommer att vara möjligt att bedriva ett rationellt och hållbart vattenbruk även i framtiden. Det finns en oro över att den planerade lagstiftningen kommer att vara avsevärt mycket strängare rent miljömässigt än vad den är våra närområden. Det vore i så fall inte ett hållbart beslut för skärgårdsborna eftersom vattenbruket är den naturliga möjligheten för att bedriva verksamhet i skärgården.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror att det här är själva finessen med att ha en minister som både är miljö- och näringsminister för man är tvungen att ta båda aspekterna i åtanke och det har vi också gjort när det gäller frågan om det hållbara vattenbrukets framtid.
Den gamla lagen från 1995 innehöll ett stopp paragraf när det gäller utveckling av vattenbruk. Jag konstaterar att den lagen inte längre är möjlig att använda och där har fiskodlarna själva varit de främsta påtryckarna av att det skulle bli en förändring.
Vi kommer nu, med det här instrumentet som vi upphandlar från SMHI, att få en bättre kartläggning av hur vattenförekomsternas tillstånd är och var man i så fall kan tillåta expansion av vattenbruk och var man absolut inte ska ha vattenbruk.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Tack för ett välformulerat och tidvis också vackert anförande. Det fick mig att tänka på min svärfar Bengt, boende på Borgboda i Saltvik. Även om inte ord som ”cirkulärekonomi” och ”green key” var uppfunna på den tiden så levde familjen ändå efter den tanken. De sorterades papper hit, plast dit och matrester i grispytsen i källartrappan. Man levde efter mottot självhushåll och småskalighet. Man värnade om miljön, naturen och kulturen. Det är bra om vi alla kan gå tillbaka till ett sådant hållbart liv och leverne.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det ltl Lindholm. Jag tror att det är viktigt, för att de här orden inte ska bli abstrakta, att vi lär oss fundera på vad orden betyder i praktiken.
Om man kan visa på omsorg om naturen och ta hand om den på bästa sätt och på ett hållbart sätt och även använda naturen som en resurs och säga att det här är gammal kunskap, något som vi redan kan, så då blir det inte så märkvärdigt och svårt att förstå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Tack minister Gunell för ett intressant anförande. Man känner både hopp och förtvivlan globalt när vi ser på det globala miljöarbetet.
Den blivande presidenten Trump har omgett sig av klimatskeptiker. Men å andra sidan gör Kina otroligt stora omvändningar just nu, bl.a. kommer det upp två vindkraftverk i timmen.
Hur känner ministern inför Ålands roll i de stora globala skeendena och det som händer globalt? Kan landskapsregeringen ta en ännu aktivare roll i miljösatsningarna? Jag tänker till exempel på vindkraftsparker och solenergianläggningar där stater ofta går in och privat kapital satsas gärna eftersom det är säkra investeringar.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag kommer att fortsätta tro på att det här är ett helt nödvändigt arbete att göra. Vi på Åland kommer att bidra med det som vi kan till den globala agendan. Jag ser väldigt goda förhoppningar, för det finns så många människor och så många företag som har förstått detta med miljönsamhet och som verkligen ser att hållbar utveckling är något som man måste göra.
Vi ska i klimat- och energistrategin definiera mera tydligt hur vi går vidare för att främja utveckling av både sol, vind och smarta nät när vi får den klar här under våren 2017.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Vicelantrådet Gunell har myntat uttrycket miljönsamhet och det är ett ord som säger allt. Idag är det en stor konkurrensfördel att som företagare ta ett miljöansvar. Att ta miljöansvar betyder i sista ändan minskade driftskostnader. Med den kombinationen är beslutet som företaget tar mycket lättare.
Den kommunikation som regeringen Sjögren och inte minst vicelantrådet Gunell har med i Ålands näringsliv bådar också gott. Denna kommunikation och samarbete gör att målet blir mycket mer möjligt att nå. Jag tycker att det har hänt mycket under det här året som regeringen Sjögren har suttit vid makten.
Det är även intressant att se det lilla i det stora. Igår när jag var till en av våra matbutiker så märkte jag att man nu kan köpa mat där datumet nästan har gått ut till ett billigare pris. Det visar att det är mycket som är på gång.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack ska du ha. Jag tycker också att det här arbetet framgångsrikt går framåt.
Frågan om matsvinn, som ltl Holmberg nämnde här på slutet, är också en viktig fråga och där finns också ett initiativ.
Vi i landskapsregeringen har nyligen förbjudit upphandling av mikroplaster när det gäller kosmetiska produkter. Vi skriver ett avtal i slutet av den här månaden om att minska användningen av plastkassar i landskapet. Det gör vi helt i samarbete med Åland näringsliv och med livsmedelshandlarna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Talman! Under det gångna året har ett intensivt arbete pågått i och mellan kommuner i syfte att hitta möjliga vägar att samarbeta och uppnå målet med lagen om kommunernas socialtjänst.
Syftet är att samorganisera barnskydd, handikapp, specialomsorg och missbrukarärenden. Finansieringen ska vara solidarisk, vilket betyder att alla kommuner betalar till en gemensam organisation och därifrån utgår betalning till de som erhåller service från något av dessa områden. På det sättet uppfylls lagens syfte att på lång sikt få ekonomisk bärighet och en likvärdig och lämplig service.
Lagen har en suspensiv karaktär. Lagens syfte kan uppfyllas ettdera och i första hand genom att kommunerna själva hittar samarbetsformer eller om inte det lyckas så träder lag två in och det betyder att alla de områden som ryms inom KST struktureras i en och samma organisation för hela Åland.
För tillfället finns åtminstone två förslag till samarbeten. Ett på norra Åland och ett där Mariehamn, Jomala och Lemland hittat varandra. Idag ska jag och andra representanter från Kumlinge och Brändö mötas för att diskutera samarbeten. Här vill jag tacka framförallt centern som låter mig gå före i talarlistan för att färjan klockan 12 från Hummelvik.
Det finns dock flera kommuner som ännu inte ingår i något tilltänkt samarbete. Om vi inte lyckas visa landskapsregeringen en helhet där alla kommuner ingår i något samarbete inom september nästa år faller lag ett och då gäller lag två, dvs. ett enda KST.
Äldreomsorgen ingår inte i detta samordningsarbete. För egen del skulle jag gärna se ett arbete där äldreomsorgen kunde ingå och hur det skulle se ut.
Det är idag stora variationer på serviceutbudet för våra äldre förstås beroende av den egna kommunens kapacitet att ge service. Möjlighet till stödtjänster, till färdtjänst, hemrehabilitering, dagverksamhet, boende, effektiverat serviceboende och institutionsvård varierar mycket mellan kommunerna.
Ett led i det arbetet bör vara att man inte ska behöva flytta runt mellan olika kommuner eller omsorgsboenden då en annan nivå av omsorg eller vård behövs. Hembesök, promenader och god mat förgyller vardagen och motverkar känslan av ensamhet.
Jag skulle önska att man i likhet med staden skulle ta ett samlat grepp om äldreomsorgen även på landsbygden och i skärgården med tanke på de äldres bästa.
Många pensionärer är väldigt friska, månar om att motionera, äta sunt och leva ett gott liv. Flera har haft tillgång till företagshälsovård under sin yrkesverksamma tid och skulle gärna fortsätta att årligen gå på en kontroll. Det finns en privat seniorklinik men jag önskar att även det kunde ingå som en del av den offentliga sjukvården för att säkerställa att verkligen alla har råd även med den förebyggande hälsovården. Jag tänker igen särskilt på kvinnor med låg pension.
Jag vill också i detta anförande lyfta tredje sektorn, alla intresseföreningar och dess medlemmar och verksamhetsledare. De gör ett otroligt värdefullt arbete. Där sjukvården och socialarbetare har slutfört sina tjänster tar föreningarna vid. De ställer in hörapparater, har stödgrupper, har aktiviteter för medlemmar och anhöriga, de provar peruker, ger ut näringsdrycker och sätter Mariehamns IFK på prov i årets bästa fotbollsmatch. De ger människor en känsla av sammanhang och gemenskap.
I det sammanhanget vill jag uppmana regeringen att fortsätta arbetet med att göra alla våra egna, dvs. de offentliga byggnaderna, tillgängliga för alla.
Slutligen, talman, en revidering av risk- och missbrukets lagstiftning är aktuell. Därutöver önskar jag att vi kunde ägna lite tid åt att fundera på om och hur vi kunde ta initiativ för att få till en förändring av straffrätten särskilt för langning och innehav av narkotika. Det är finsk behörighet men vi har här i lagtinget tidigare tagit initiativ för att förändra straffrätten den gången var straffet för våldtäkt aktuellt. Tack.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag är glad för att ltl Lindholm tog upp KST. Jag vill önska henne lycka till i hennes Eriksgata i skärgården. Jag hoppas att hon når resultat och det tror jag säkert att hon gör.
Det är oerhört viktigt att vi på Åland nu fixar det här med KST, i alla fall ett försök regionalt först så att man får ihop det och där skulle barnskyddet ingå. Det finns olika lösningar; ett område för norra Åland, ett område för Mariehamn och Jomala osv. och det är jättebra att det fortsätter. Om detta samarbete skulle rasa så blir det ett område och då ska man fortfarande börja från noll igen med jobbet. Nu har det gjorts en massa jobb underifrån för att få ihop olika regionala områden. Om man ska börja från noll igen så är jag rädd för att det kommer att ta ytterligare ett antal år innan det kommer på plats i verkligheten. Jag hoppas verkligen att KST kommer till stånd och jag hoppas att regeringen också godkänner de har lokala förändringarna. Jag tror att i praktiken finns det ingen kommun som vågar lämna sig utanför, för man måste på något vis ändå gå med.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! För oss är det åtminstone viktigast att vi få strukturer som är ekonomiskt bärkraftiga, att vi uppnår syftet med lagen vad beträffar rättssäkerhet. Framförallt också att det finns en närhet av just den servicen och att det finns en tryggad närvaro också runt om på hela Åland. Som numera skärgårdsbo ser jag att just detta är den svåra nöten att knäcka eftersom vi inte heller har en infrastruktur som stöder just den samvaron.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Ltl Lindholm, KST och vad kommunerna har gjort, jag tror, om jag inte minns helt fel, att det var sex kommuner på Åland som hade ett KST som första alternativ. På vilken nivå man har tagit besluten är jag inte riktigt hundra säker på. Men, jag vågar säga att i Föglö tog vi på fullmäktigenivå ett beslut på att vi ville ha ett KST. Jag tror att det var flera kommuner som gjorde så.
Nu kommer saken säkert i ett nytt läge efter det mötet som var den 1 november i Mariehamn. Jag hoppas nu att det går framåt och att man når det bästa möjliga.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ja, det är bra att flera kommuner har tagit initiativ. Jag tror att inbjudan från Mariehamns stad var väldigt uppskattad runtom i kommunerna på Åland. Kommunerna fick träffas och känna lite på varandra hur det här samarbetet framskrider.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Jag var en av dem som röstade emot KST-lagen här i lagtinget senast. En av orsakerna var att jag inte såg de positiva fördelarna med att ha detta i ett kommunalförbund och de problem som fanns i steg ett med vetomöjligheter för en enda kommun eller två. Detta bekymrade mig.
Men nu har vi den lag vi har och jag var den som kallade till stormötet. Jag uppfattade att det fanns en vilja att hitta en annan lösning än att steg två ska träda ikraft. Därför vill jag tacka ltl Gun-Mari Lindholm för att hon för den här diskussionen också på Kumlinge och mellan Kumlinge och Brändö. Det åligger varenda en kommun nu att berätta hur man avser att förverkliga KST-lagstiftningen. Det är viktigt att alla kommuner nu uppmanas att faktiskt komma med svar för det är inte långt till september nästa år.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vi ska se framåt och ha den här lagen nu framför oss även om den har den här suspensiva karaktären. Många upplever att de här två olika strukturella reformerna ändå är så pass aktuella på Åland så att de på något sätt borde kugga i varandra, men jag ser inte det heller som ett problem. Man kan mycket väl gå sida vid sida och ändå ha den stora strukturen framför sig. Jag tror på kommunerna, jag tror att vi hittar en väg framåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack ltl Lindholm för ett intressant konstruktivt anförande.
När det gäller den kommunala socialtjänsten så delar jag de tidigare inläggen här om vikten av att den här frågan skyndas på inom kommunerna. Centern drev hårt på, då när KST-lagen kom till, att kommunerna skulle ges möjlighet att ordna detta inom mindre områden. Är det som så att vi upplever det minsta problem med att få ihop helheten med alla 16 kommuner så då lämnar vi tanken om flera socialvårdsområden med en gång. Vi kan inte lägga ner mera tid, investera mera på saker och ting som vi inte får i mål. Därför välkomnar jag sannerligen beskedet från ltl Lindholm att norra skärgården nu diskuterar hur de vill ha det.
Jag hoppas att landskapsregeringen redan nu tittar på den avgränsningsproblematik som vi kommer att få oavsett om det blir flera socialvårdsområden eller ett enda förbund.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Som jag redan tidigare nämnde, oavsett vilket beslut det än blir, om det blir flera KST-områden eller om det blir ett område, så kommer det ändå att ha betydelse för invånarna särskilt i utskärsbyar eller i perifera områden på fasta Åland. Man måste kunna berätta på vilket sätt man ska erhålla och trygga den servicen som man är van att ha idag. Det är vår uppgift som kommunpolitiker, som lagtingspolitiker, och regeringsmedlemmar att kunna berätta det.
Det solidariska betalningssättet är också oerhört viktigt, för det är med ekonomin vissa kommuner idag har problem med. Att få ekonomiskt bärkraftiga strukturer är också viktigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Tack ltl Gun-Mari Lindholm för ett intressant anförande.
Jag begärde replik angående drogpolitiken och lagstiftning. Jag kan meddela att jag kommer att lyfta upp den här frågan i mitt anförande idag. Det är ytterst viktigt att vi börjar göra något nu. Vi har suttit för länge nu och väntat och tittat.
Ända sedan 2006 har man på olika sätt försökt prata med finska regeringen och det har varit ett ganska svalt bemötande. Minister Harriet Lindeman lyfte upp detta första gången, om jag minns rätt, genom en arbetsgrupp.
Jag understöder det initiativ som ltl Lindholm tog upp i en replik tidigare om att det nu kanske är dags för lagtinget att göra en motion om detta, där ett enat lagting går in för en strängare lagstiftning. Det är dags nu, det är tillräckligt många barn som far illa i vårt samhälle.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag ger mig varm hand över stafettpinnen i den frågan till ltl Göte Winé. Jag vet att han brinner för den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack för ett väldigt insiktsfullt anförande. Jag stöder ltl Lindholms tanke om att sätta in i äldreomsorgen i KST. Trots att min erfarenhet från vården inte är från åldringsvården så ser jag jättemånga samordningsvinster med att ha äldreomsorgen i ett KST, bl.a. annat möjligheten med vård på rätt nivå, bättre service, effektivitet och många andra fördelar.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag tror att vi också skulle komma till bukt med den avgränsningsproblematik som vi ser idag. Kommunerna frågar hur det ska bli med t.ex. hemtjänster för familjer som behöver det p.g.a. olika barnskyddsärenden, men även äldre behöver det. Var ska man dra gränser när det gäller just det tjänsten?
Jag tycker att det är värdefullt om vi också kunde analysera hur det skulle se ut i en struktur där också äldreomsorgen finns med. Och med tanke på att de äldre har tillgänglighet till all den serviceform som finns runt om Åland, och om man kunde samla den och erbjuda den också spritt på Åland så tror jag att det skulle det vara bra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag kommer i mitt anförande för centern att i första hand ägna mig åt socialvården och sedan hälso- och sjukvården. Jag återkommer i ett senare tillfälle när det gäller miljöhälsovården.
Från centerns sida tycker vi att det är ganska lätt att omfatta de flesta skrivningar under socialvården och hälso-och sjukvården. Det finns inga kioskvältare inom socialvårdsområdet. Vem kan egentligen vara emot att vi försöker minska på drogerna? Vem kan egentligen vara emot att vi försöker få tobaksfria miljöer? Vem kan vara emot att de projekt som har påbörjats av tidigare regeringar fortsätter för att de har visat sig förnuftiga och kloka? Till stora delar stöder vi det som står i budgeten vad gäller socialvården.
Det vi gärna skulle ha sett lite mera information kring är den nya socialvårdslagen som är efterlängtad. Vi vet alla här att det inte är helt lätt i dagsläget att vara socialarbetare på Åland såsom lagstiftningen nu är utformad. Det är ett mischmasch mars mellan delvis finsk och delvis åländsk lagstiftning. Vi hade gärna sett lite mera skrivningar kring när lagen kommer och hur landskapsregeringen har tänkt.
Vi stöder också att Ålands handlingsprogram om risk- och missbruk revideras, och att man också koncentrerar sig mera på spelberoende och de stora förödande personliga konsekvenser och företags konsekvenser som det medför.
Tittar vi ändå alldeles kort på miljöhälsovården, före jag går in på sjukvården, så har vi lite funderingar om momentet för 47000. Det aviseras en ganska hög intäktsökning, från 91 000 till 130 000 euro. Det är inte helt lätt att veta var och hur den kommer att ske. Vi vill gärna se komplettering från regeringens sida.
Sedan går jag in på hälso- och sjukvården som vi tycker är det allra viktigaste politikområdet. Hälso- och sjukvården har en fristående myndighet. De investeringar som är aviserade och planerade är säkert nödvändiga och vi ser ingen anledning att gå emot dem.
Däremot funderar vi på att det inte finns mer konkreta skrivningar vad man avser att göra åt den höga sjukfrånvaron inom Ålands hälso-och sjukvård. Tittarna man på statistik i våra närområden så visst är sjukskrivningarna inom vården exceptionellt höga. Det är intressant att det är en väldigt stor skillnad om man arbetar för privata sjukvårdsaktörer eller om man arbetar inom det offentliga. Diskrepansen ligger ungefär på 5 procent. Nu hänvisar jag till statistik som jag har plockat från nätet.
Vi hade gärna sett att man mera framsynt skulle ha tagit tag i detta och förklara vad man avser att göra. Nu finns det ganska runda skrivningar kring detta.
Däremot tycker vi också att det är väldigt bra att man konkurrensutsätter företagshälsovården. Det borde ha skett tidigare.
Överlag önskar vi att landskapsregeringen kanske vågar konkurrensutsätta lite mera än vad de gör.
Det som också bekymrar oss är kopplat till kvinnor och till arbetsliv, fortsättningsvis finns det inga skrivningar om all den vårdpersonal som går på väldigt korta förordnanden, vilket många gånger omöjliggör att få ett bankkort och det är problem i samband med att man vill ta lån. Vi skulle gärna ha sett en kraftig ändring faktiskt. Jag tycker inte att man ska vara rädd att anställa personal. Är det så att personalen blir obehövlig så kan man säga upp dem. Men det är fel mot den enskilde, anser vi, att år ut och år in gå på korta förordnanden. Inom hälso- och sjukvården har vi folk som har gått på korta förordnanden i 10-15 år. Det är inte okej! Där hade vi hoppats på förbättringar.
Det som vi däremot inte är helt nöjda med, och som vi anser att försämrar vården, är indragningen av avdelning 1 A som rör demenssjuka. Vi har lagt en budgetmotion, nummer 44, med rubriken ”Försämra inte vården för demenssjuka”. Vi föreslår att anslaget borde ökas med 600 000 euro för att man under år 2017 närmare skulle utreda hur man kan organisera demenssjukvården i samarbete med andra aktörer för att få den så effektiv och så smarta lösningar som möjligt utan att tappa patientfokus.
Jag skulle gärna höra av ansvarig minister hur arbetet inom avdelning 1 A fortlöper, för jag kan svårligen tänka mig att den skulle vara stängd innan lagtinget har fattat beslut kring detta.
Sedan helt kort om ÅMHM. Vi kan konstatera att verksamhetsbidraget är kraftigt beskuret. Vi funderar hur myndigheten kommer att klara av sina lagstadgade åtaganden, speciellt inom hälso- och socialskyddet eftersom man väljer att hålla en tjänst som social- och hälsoskyddsinspektör vakant. Den prioriteringen förstår vi inte. Är det så att man bedömer att man kan minska verksamheten så tycker vi att fokus i första hand ska vara på människor och inte på djur, men det är ju så som fallet är nu. Det finns ett otroligt kontrollsystem inom jordbruket och inom primärproduktionen, vilka tydligen fortfarande har full bemanning, medan man åsidosätter övervakningen av socialvården och hälsovårdstjänsterna. Det tycker vi att är en olycklig prioritering.
Avslutningsvis vill jag säga att kollegorna i centerpartiet kommer att återkomma till budgetmotioner men även i andra anföranden kring vattenbruket, miljövårdsåtgärder osv. Tack för ordet.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack herr talman! Ltl Thörnroos berörde miljö- och hälsovården och varför momentet ökar med 15 000 euro. Landskapsregeringen har haft väldigt svårt att rekrytera veterinärer. Nu ser det ändå ut som vi under nästa år kan ha en heltidsveterinär. Det betyder att väldigt mycket arbete finns att utföra inom det område som är kopplat till utrotning av fisksjukdomen VHS inom djurhälsa och djurskydd samt att ha beredskap för smittsamma sjukdomar etc. Jag tycker nog att man måste säga att både människor och djur ska ha det bra. Jag tycker att ledamotens jämförelse mellan människor och djur är lite olycklig.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag förstår inte riktigt det här resonemanget. Om jag minns rätt nu så var det under den förra regeringen, under nuvarande vicelantrådet Gunells taktfasta ledning, som landskapsveterinärerna plockades bort. Då var socialdemokraten Carina Aaltonen ansvarig minister och höll den taktpinnen. Då plockades det bort en veterinär och nu ska vi återanställa en veterinär på ett annat ställe, det känns inte hållbart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Vtm Thörnroos nämnde motion nr 44/2015-2016. Jag kan konstatera att detta beslut fattades i ÅHS styrelse. Styrelsen har fått en behövlig beredning, man har analyserat och fattat det beslut som man har bedömt att minst drabbar patienter och de anställda vid ÅHS.
När det gäller ÅMHM så är det inte frågan om någon strukturell förändring. Den strukturella förändringen kommer på längre sikt i och med att behovet av miljöinspektörer kommer att minska. Det finns ett antal miljöinspektör vid ÅMHM idag. Det som nu finns i den här budgeten måste betraktas som en tillfällig åtgärd på lång sikt.
Avslutningsvis håller jag inte med om det som står i motion nummer 44 att något beslut skulle ha fattats utan närmare analyser. Det må finnas- och näringsutskottet fördjupa sig i.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det blev inte helt lätt att två olika ministrar svarade i princip på samma fråga. Jag tror helt enkelt att jag lämnar påpekandena om ÅMHM.
Jag återgår till Ålands hälso- och sjukvård och demensavdelningen. Samtliga som sitter här är medvetna om att delar av ÅHS styrelsen har fattat ett sådant beslut. Men det var inte detta som var min fråga. Min fråga var: Nog är det ju så att verksamheten vid avdelning 1 A fortgår tills Ålands lagting har fattat ett beslut via budgeten? När det gäller föreliggande förslag från landskapsregeringen så kan väl regeringen knappast ha stängt ner avdelningen innan lagtinget kan förhålla sig till budgeten? Om det är på det viset så är det ju ingen idé att vi har en budgetdebatt överhuvudtaget om man föregriper ärenden på det viset.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Thörnroos för hennes tankar om de korta anställningarna som förlängs gång på gång. De tillsammans med deltidsanställningar är en av de största kvinnofällorna som fortfarande finns inom vården.
Jag skulle gärna arbeta vidare i samarbete med ledamoten för att få slut på dem. Det handlar ju om människor som på grund av att de inte får fast arbete saknar möjligheten att på riktigt komma in i samhället. Utan fast arbete får man till exempel inte bostadslån vilket ofta är en förutsättning för att våga starta en familj och ta steget fullt ut att delta i samhällsarbetet. Så därför tycker jag det är en viktig fråga och ser fram emot att jobba vidare tillsammans med ledamot Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack för det stödet ltl Igge Holmberg. Det verkar finnas en inarbetad rädsla i offentliga myndigheter och organisationer att man inte vågar anställa. Det är tillfälliga förordningar och korttidsanställningar etc. om man jämför med det privata näringslivet. Jag tycker inte att man behöver ha den här rädslan. För är det så att det inte finns ett behov så då får man säga upp personen i fråga, det är ju ingenting konstigt sådant händer i det privat näringslivet hela tiden. Förändras verksamhet eller att det inte finns behov eller det behövs nya krafter så får man ju omstrukturera. Jag ska göra vad jag kan från oppositionsbänken och jag hoppas att Igge Holmberg gör vad han kan från regeringsbänken. Precis som ledamoten sade så är det här en kvinnofälla.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag begärde endast ordet för att konstatera att ÅHS är en fristående myndighet som själva har mandat att placera patienter där myndigheten anser att patienter ska placeras. Det krävs inget lagtingsbeslut och lagtinget har, som jag ser det, inte heller rätt att gå in och detaljstyra var patienter placeras på ÅHS olika avdelningar.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Men om det är så att Ålands hälso- och sjukvård är en fristående myndighet, varför har man då överhuvudtaget skrivningar i budgeten vilka verksamhetsmål man har och vad man avser att göra? Det som finns skrivet nere på detaljnivå kräver ju ett godkännande från lagtinget. Skulle det däremot ha funnits i den allmänna motiveringen hade det rent juridiskt varit på en helt annan nivå.
Om myndigheten är så fristående, varför ska vi överhuvudtaget diskutera den här?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Tack vtm Thörnroos för ett bra anförande.
Det är jättebra att lyfta frågan om sjukfrånvaron på ÅHS. Jag vet att det jobbas mycket med det. Tidigare har jag arbetat från fackligt håll för att få till stånd åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Faktum är att sjukfrånvaron inom ÅHS är hög för kvinnorna, den är inte alls lika hög för männen. Har ledamoten kommentarer på det eftersom ledamoten har gedigen erfarenhet från hälso- och sjukvården?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det är svårt att på en minut återge det. Tittar man speciellt på svenska sidan där jag har fördjupat mig i det här området så finns det dels ett resonemang kring det dubbelarbete som kvinnor har å ena sidan. Det finns också ett resonemang som visar att inom den privata sjukvårdssektorn har man ett helt annat inflytande och möjligt att på ett helt annat vis påverka sin arbetsmiljö. Därför är det en lägre sjukfrånvaro inom den privata sektorn. Skulle man rakt av överföra det till ÅHS så skulle man kunna konstatera att kanske ett bristande inflytande och möjlighet påverka verksamheten inom ÅHS kan vara en bidragande orsak till den höga sjukfrånvaron. De facto är de angivna siffrorna här ändå lägre än vad de är på riktigt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Pernilla Söderlund
Tack, herr talman! Ärade ledamöter, jag tänker ta upp två saker i mitt anförande; tobak och barn. Inte för att jag på något vis tycker att de hör ihop, utan kanske just därför; att jag inte tycker att de hör ihop.
Landskapsregeringen satsar nu på att landskapsförvaltningen blir en rökfri arbetsplats och utmanar kommunerna till det samma. Utmärkt så! Min fråga blir då att tänker regeringen att det här också gäller underlydande verk och myndigheter, utmanar ni även dem? Och min nästa fråga är; varför inte tobaksfri?
Vi vet att rökning är ett jättestort folkhälsoproblem och vi har visionen om ett rökfritt Åland. Ålands gymnasium är tobaksfritt och vi som är vuxna behöver vara förebilder. Det finns ett stort utrymme för att aktivt förebyggande arbete eftersom 2040 ska Åland vara tobaksfritt. Det är inte så lång tid dit. Personalens hälsa bör alltid vara i fokus! Ett hållbart Åland är ett tobaksfritt Åland.
Annars vill jag bara ge beröm för allt det rök- och tobaksförebyggande arbetet som görs. Att en personalresurs från social- och miljöbyrån ska tilldelas för arbetet med missbruksprogrammet som ska börja gälla från 2017 anser jag vara en jättebra prioritering och som medlem i den politiska gruppen mot missbruk ser jag fram emot att börja det arbetet.
Sedan skriver landskapsregeringen att man avser införa barnkonsekvenser som rutin, vilket jag uppskattar och ser som konstruktivt. Syftet med barnkonsekvenser är att öka och synliggöra barns inflytande och deras rättigheter. För vi har ju alla ett ansvar för att förverkliga barnens rättigheter och låta dem komma till tals. Det är viktigt att komma ihåg, att även barn kan höras i olika ärenden. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Söderlund. Det förtjänar att förtydligas att vi utmanar hela det offentliga Åland att fimpa för gott och bli rökfria.
Vad gäller frågan om underlydande myndigheter så det som står i budgeten gäller enbart landskapsregeringens allmänna förvaltning. Det omfattar t.ex. inte Ålands gymnasium och Ålands hälso- och sjukvård vilka fattar sina egna beslut. Det finns en tanke bakom det, besluten ska fattas så nära som möjligt de som berörs så att det ska bli så vettigt genomfört som möjligt.
När det gäller rökfri och inte tobaksfri så är det en fråga som handlar om arbetsplatsdemokrati. När frågan var uppe i samarbetskommittén i landskapsregeringen så landade man i att ska vi gå in för det här så börjar vi åtminstone med rökfri och verkställer detta. Sedan kan vi ta nästa steg. Jag tror att det är ett väldigt viktigt arbete att vi har ett demokratiskt inslag i det här där vi kan forma rökfrihet och tobaksfrihet så att det verkligen funkar enligt de omständigheter som gäller.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Ja, jag förstår tanken om arbetsplatsdemokrati. Det är ändå viktigt att visa vägen. Okej, vi blir rökfria men vi siktar på att bli tobaksfria ett visst år. Man får sikta mot stjärnorna och så hamnar man i grantopparna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tobaksfritt kontra rökfritt har jag lite bekymmer med. Man vill ha in förbud när det gäller tobak. Jag tycker att när det gäller rökningen så finns det särskilda motiv för att det ska vara förbud, för rökningen påverkar också andra i näromgivningen på ett helt annat sätt än vad t.ex. snus gör. Vi kan inte komma in med moraliska förbud i alla sammanhang. Det här är ett sådant exempel. Frågan om snus och rökning är två skilda saker. Jag tycker inte att man alltid ska gå in med förbud, utan det är viktigare att jobba med förebyggande saker i den frågan. Man kan inte gå in med förbud i precis allting.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Ja, jag förstår absolut resonemanget. Men att snusning inte påverkar andra håller jag inte riktigt med om. Vi är många som hittar prillor här och där och tycker inte riktigt att det är trevligt.
Jag tog upp barn, tobak och rökning i samma anförande för barn gör ju inte som vi vuxna säger att de ska göra, utan de gör som vi gör.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! Varje barn och unge på Åland ska växa upp i trygghet, känna att de är älskade och att de får stöd och hjälp – om det finns behov av det. Det ska inte spela någon roll var på Åland man bor, vad man heter eller vems barn man är. Socialdemokraterna delar det upprop som över etthundra socialarbetare undertecknat och som vill ha ett gemensamt barnskydd. Det är för oss en självklarhet att ett så svårt och komplext område som griper in i utsatta barn, ungas och deras familjers liv måste ha de bästa förutsättningarna för att göra ett så bra arbete som möjligt.
Vi måste samla resurserna över kommungränserna under ett gemensamt KST med de smala sociala områdena som barnskyddet, utkomststödet, handikappservicen, missbrukarvården och specialomsorgen. Även om alla 16 kommuner skulle föra in denna del av socialvården under ett gemensamt tak så krävs det ändå ett jättebra samarbete mellan andra aktörer på fältet. Samverkan är ett nyckelord; med ÅHS, mellan den kommunala barnomsorgen och skolan, med AMS, med FPA, med gymnasieutbildningarna och andra nätverk. Detta behövs för att varendaste en på Åland, som har särskilda behov, ska få det stöd de behöver för att få möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Jag är övertygad om att rätt insatser i rätt tid och på rätt nivå, sparar både tid, pengar och lidande. Jag förstår mycket väl den frustation som finns på fältet och jag delar den. Helst av allt vill jag skrika; gör det, gör det nu!
Tredje sektorns betydelse för människors välmående och för att aktivera och engagera och stöda går nog inte att sätta en prislapp på. Det görs ett ovärderligt arbete för att få människor i de otaliga föreningar som finns i hela landskapet. Den sociala hållbarheten, att människor mår bra, känner tillhörighet och är delaktiga, den är grunden till ett tryggt och rikt samhälle.
Man räknar att ungefär 3 000 personer eller 10 procent av den åländska befolkningen består av människor med olika variationer och grader av funktionsnedsättning. Det är många människor som får kämpa extra mycket för att ha en fungerande vardag och stödet kan variera stort beroende av i vilken kommun man är bosatt i. Så ska det inte vara. Därför behövs också kommunernas socialtjänst. Därför är det bra att ett nytt program för ett tillgängligt Åland tas fram. Vi vet att arbetet för att göra Åland mer tillgängligt för alla är något som aldrig någonsin blir klart eller färdigt. Det är ett ständigt förbättringsarbete. Därför är det också viktigt att årligen redovisa vad som har åstadkommits under året genom att beskriva det i landskapets bokslut. Då får man också möjlighet att visa upp vilka tillgänglighetsåtgärder som har gjorts inom förvaltningen och underlydande myndigheter. Att fokus nu läggs på arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning välkomnar vi.
Ålands hållbarhetsarbete är fantastiskt och inspirerar, både här hemma och utanför våra gränser. Insikten om att jordens resurser är ändliga och att en evig tillväxt och konsumtion inte fungerar är nu ett uppenbart faktum. Världens länder har genom Parisavtalet beslutat att vända riktning. I måndags ratificerade Finland Parisavtalet och Ålands lagting ska inom kort också få ge sitt godkännande av detta. Det är viktigt med dessa internationella överenskommelser som inger hopp, även om det amerikanska presidentvalet kan bidra till att det livsviktiga klimatarbetet bromsas upp.
Att drastiskt minska CO2-utsläppen är ett mål som även vi ålänningar måste omfatta. Vi måste minska våra utsläpp från dagens, enligt ÅSUB, 7 ton CO2 per person och år till låga 1,5 ton om vi ska klara av att undvika att temperaturen på jorden ökar med 2 grader. Jag ser gärna att landskapsregeringen tar rygg på Sverige som beslutat minska sina CO2 utsläpp i transportsektorn med minst 70 procent till år 2030.
För Ålands del är detta inte helt enkelt, flyget och färjtrafiken utsläpp regleras via internationella avtal, men våra egna fordon, färjor och kollektivtrafik kan vi styra över. Här ser jag fram emot den klimat- och energistrategi som regeringen ska ta fram. Den behövs för att visa att vi menar allvar med vårt hållbarhetsarbete. Det vi kan göra – och skulle vara trevlig om vi kunde börja redan nu - är att införa att alla resor som görs inom förvaltning, myndigheter och bolag samt Ålands lagting ska klimatkompenseras. Det brukar jag själv göra ibland när jag privat använder flyget men från och med nu kommer jag att alltid göra det.
Vad rör det förvaltning och Ålands lagting? Jo, av den enkla anledningen att skapa en medvetenhet om att allt vårt resande bidrar till klimatförändringen. Den här medvetenheten borde vi få inom en mängd olika områden. Varifrån kommer maten på våra bord? Hur konsumerar jag? Hur värmer jag mitt hus?
Utan insikten om vårt personliga ansvar kommer en nödvändig förändring inte att ske. Vanligtvis försöker man att få andra att förändras och det brukar sällan lyckas. Vi måste komma bort från det som en tidigare näringsminister kallade ”nånannanismen”! Vi har alla ett ansvar och i synnerhet vi, ledamöter i Ålands lagting, vi har ett särskilt ansvar att vara föregångare och förebilder.
För övrigt så sker det mycket inom miljöområdet på Åland, något som socialdemokraterna välkomnar. En ny avfallslag, en ny vattenlag och en ny naturskyddsförordning och revidering av naturvårdslagen är bra. En ny djurskyddslag skulle vi gärna se att kommer på plats, den är efterlängtad både av djurägare och av tillsynsmyndigheten. Tack, fru talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Aaltonen för ett bra anförande. Ltl Aaltonen är, som många av oss vet, själv ett väldigt gott exempel när det gäller att ha solpaneler, miljöbil osv. Jag tycker att vi kan titta hur ltl Aaltonen gör så har vi något att följa.
Jag måste också tacka ltl Aaltonen när det gäller arbetet på miljöbyrån som var mycket välskött och det finns väldigt många goda dokument som jag i den här egenskapen nu kan bygga vidare på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag tänker hålla mig mest till vatten, men jag vill kommentera två saker.
Minister Gunell pratade om biokraftverk och det stöder jag kraftigt. Det är tråkigt att det inte har blivit av tidigare, vilket det borde. Det har funnits orsaker till det. Det har varit svårt att får tag i någon aktör. Det är oerhört viktigt för både fiskodling och jordbruk att det här kommer till stånd annars kan det blir problem. Samma när det gäller hushållen, kompost osv. Detta borde ha kommit igång för länge sedan. Jag är glad att regeringen nu verkligen försöker få igång biokraftverk. Regeringen kommer antagligen att ge ganska kraftfulla investeringsstöd för att få det lönsamt. Det här stöds kraftigt från min sida.
Jag vill nämna några ord om KST. Det finns en positiv approach att det ska bli regionala KST på Åland, vilket jag har hört i korridorerna. Jag hörde av ltl Lindholm för en stund sedan att man jobbar intensivt. Jag tror att regionala KST kan ros i hamn. Jag vill återigen hälsa till landskapsregeringen; Säg inte nej sedan när man vill göra det här bara för att det eventuellt finns några kommuner som är osäkra och utanför! Vi ska veta att i praktiken blir det en solidarisk finansiering i de regionala KST. Skulle det vara två-tre kommuner på Åland som lämnar sig utanför så kommer de inte att våga lämna sig utanför, för vad händer då om de får problem inom KST-området som kostar mycket pengar? Inte kan de gå till regeringen och begära extra stöd. Ska de krypa till korset till andra kommuner och säga att vi vill gå med? I praktiken kommer de eventuella osäkra kommunerna att slukas in i de här regionala områdena. Jag hoppas verkligen att man har öppet sinne för det.
Vatten, vattentäkter och vattenförsörjning. Det är jätteviktigt nu att regeringen pekar ut vattentäkterna som extra skyddsvärda. Det kanske kommer i en lag eller på något annat sätt.
Jag sitter själv som ordförande i ett vattenbolag på norra Åland och jag har goda kontakter med andra vattenbolagen. Man är jättebekymrad för man ser med ögat att vattnet försämras varje år. Det går lite upp eller ner beroende på om det är varma eller kalla somrar, men det går stadigt neråt. Algblomningen ökar. Det är klart att tekniken finns och renar vad som helst i och för sig. Men det är jättebekymmersamt, det är mera bekymmersamt än vad folk tror. Man vrider på kran och så kommer det rent vatten, men man förstår inte riktigt vilka processer det har förekommit.
I Sverige har det till och med hänt att vattenbolagen har köpt in hela sjöar och gränsområden för att garantera skyddet. Man kan förstås inte skydda det som kommer från luften, men man kan i alla fall skydda inom begränsad tillrinning. Jag tror att man måste ta krafttag. Det är säkert politiskt jobbigt när man har hand om skydd och man ska göra begränsningar för användning av marken. Det är lite samma sak när man bygger en väg över annans egendom, man mutar in marken och betalar bort den lidna skadan. Så måste man göra här också tror jag. Det är det fundamentala.
Åtgärder för att skydda vattentäkterna måste öka rejält. Regeringen har mitt fulla stöd för den linjen.
Reningen och distribueringen av vatten är faktiskt ett versnät av många olika bolag; aktiebolag, andelsbolag, enskilda bolag och det finns många, många. Jag har varit kritisk till strukturförändringar när det gäller kommuner. Men här borde man göra en rejäl strukturförändring, tycker jag. Nu är ju det här inte landskapets område direkt, men å andra sidan så är det ju det. Det gäller ju i alla fall framtida vattenförsörjning för ålänningar. Man kanske borde ta någon sorts paraplyroll här för vattenförsörjningen. Målet borde vara att Ålands Vatten skulle ha hand om all vattenförsörjning på Åland.
Det betyder förstås inte att man behöver skrota alla mindre vattenbolag. De kan behållas och man kan till och med ha olika avgifter för olika bosättningsorter beroende på vad det kostar att rena vattnet. De stora bolagen behöver inte subventionera de mindre som man gör t.ex. inom eldistribueringen. Jag tror att Ålands Vatten borde på sikt ha hand om all vattenförsörjning på Åland. Det är nog det enda rätta.
Steg två är att man antagligen måste avveckla de mindre vattenverken så småningom, inte är det så bråttom, en del fungerar riktigt bra. Men småningom borde man bygga ett vattenverk till som är lika stort som det i Dalkarby. Vad skulle hända idag om Dalkarby vattenreningsverk skulle slås ut av någon anledning? Då skulle det bli en rejäl kris på Åland. Därför måste det finnas två vattenverk.
Jag pratade med svenska experter om detta och de är förundrade över vår situation på Åland. Har man två lika stora vattenverk så ska båda gå parallellt men de behöver bara gå 70 procent av sin kapacitet. Om det ena vattenverket slås ut så kan det andra gå med 100 procent. Då har man så mycket vatten att samhället klarar sig, kanske inte till 100 procent ut till industrier, det är möjligt att man kanske inte kan bygga upp en sådan kapacitet.
Det är viktigt att man åtminstone funderar, gör upp en plan och tänker på vilka risker man vill ta. Idag finns det faktiskt en risk med vattenförsörjningen om det skulle hända något med Ålands Vatten eller Bocknäs Vatten som är stora. Det är viktigt att fundera på detta.
Det var det som jag hade att säga, fru talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack ltl Karlsson. Det är viktigt att det här sägs även från flera partier att det här är ett väldigt viktigt arbete. Här krävs det samarbete. Kommunerna är väldigt viktiga aktörer när det gäller vatten och avlopp och att få gemensamma lösningar som fungerar.
Vi har en otillfredsställande ekologisk status idag i våra råvattentäkter i både Långsjön och Markusbölefjärden. Vi borde också skydda Vargsundet och Kyrksundet så mycket det går för de är de reservtäkter som finns.
Det finns ett problem, vi har en väldigt föråldrad VA-struktur på Åland. Det är väldigt många ledningar som måste byggas och planeras om. Det krävs definitivt ett helhetsgrepp och många goda krafter. Det goda är att det här arbetet verkligen är i gång och det är Ålands Vatten som håller i det.
Ltl Runar Karlsson, replik
Tack för det. Jag vet att det är på gång. Jag tror att man så småningom behöver konkretisera t.ex. skydd av vattnen. Att ledningarna behöver förnyas är rent konkret arbete som förstås kostar mycket pengar.
Skyddet av vattentäkterna är viktiga och det är möjligt enligt dagens lagstiftning att göra det. Det är klart att det är politiskt obekvämt att kanske göra inskränkningar, men vi vill alla ha rent vatten!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Vattenförsörjningen som ltl Karlsson tog upp är väldigt viktig. Det kan nog vara bra att samordna och försöka få med de mindre vattenbolagen i Ålands Vatten.
Det fordras en hel del kompetens. Vi diskuterade det här bl.a. i samband med någon lagändring under den förra mandatperioden i utskottsarbete där Runar Karlsson var med. Kompetensen att sköta vattenverken tror jag att kan vinna på att samordnas. Det gäller inte bara fasta Åland, man kanske också borde se på vad som händer i skärgården för där finns områden som inte har så rysligt bra vatten.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag håller med om det. Kompetensen är jätteviktig. Jag vet att Ålands Vatten är välvilligt inställda till att bidra med kompetens och hjälpa de andra bolagen, men det räcker egentligen inte. Det borde vara mera.
Jag håller fullständigt med om när det gäller skärgården. Det kan inte vara problem ens att dra ut vattenledningar till skärgården från ytvattentäkter på fasta Åland. Det är som sagt korta sträckor på Åland. Det skulle vara en trygghet för skärgården som har problem med grundvatten. Skärgården skulle garanterat vinna på det är, kanske mest av alla.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson
Tack, talman! I och med landskapsregeringens antagande av hållbarhetsrådets strategiska utvecklingsmål som lyder: ”Välmående människor vars inneboende resurser växer” borgar landskapsregeringen för att vi fortsätter arbeta aktivt med förebyggande arbete men också att vi ställer om synen på patienter och klienter genom att vi börjar se på de kvarvarande styrkor som finns kvar hos individen. Att se till de kvarvarande styrkorna är bra, det är humanistiskt och det är modernt. Det är en utveckling som jag varmt välkomnar!
På tal om att stärka människor; Astrid Lindgren har sagt: ”Har jag lyckats förgylla en enda dyster barndom så är jag nöjd.” Jag säger så här: Lyckas vi förebygga en enda unges psykiska ohälsa är det en ovärderlig insats. Jag stödjer därför landskapsregeringens tydliga satsning på psykisk hälsa i allmänhet och i synnerhet de satsningar som görs för barn och unga.
Talman! Jag vill också diskutera ÅHS. ÅHS arbetar strategiskt med effektivitets- och utvecklingsfrågor. Låt mig ge ett exempel: Vid ÅHS kommer riktlinjer för kompetensutveckling och fortbildning att tas fram. Att rätt personal går den utbildning eller fortbildning som det faktiskt finns behov av vid organisationen kommer att förbättra vårdkvalitén utan att det kostar mera pengar.
Vidare vill jag lyfta satsning på dagkirurgi och MR-apparat som också kommer att höja vårdkvalitén, och på sikt till och med spara pengar.
Gällande besparingar så har jag har all förståelse för oron som skapas ute i samhället när det aviseras sparkrav inom vården. Jag vill därför poängtera att de utredningar som ska göras 2017 inför budgetering 2018 alla berör antingen organisation eller om icke-vårdrelaterade enheter.
Talman! Jag vill också lyfta fram personalen. Personalens välmående är a och o, därför är personalhälsan ett prioriterat område inom ÅHS, trots att sjukskrivningstalen vid ÅHS inte är över det normala för branschen. Personalen är den viktigaste resursen i nästan vilken organisation som helst. Därför har ÅHS arbetat med att minska antalet personal som går på korta förordnanden och det arbetet fortsätter. För att personalen är viktig kommer företagshälsovården att upphandlas och för personalens skull ska ÅHS arbeta strategiskt med personalenkäter för att förbättra personalens hälsa och arbetsmiljö.
Slutligen, talman, vill jag resonera lite kring framtiden. I Sverige konstaterar såväl SCB, statistiska centralbyrån, som rekryteringsbolag att det kommer att råda stor brist på vårdpersonal i framtiden. Också på finskt håll kommer vi att stå inför brist på vårdpersonal och särskilt svenskspråkig sådan. Det betyder att vi på Åland kommer att möta mördande konkurrens om vårdpersonalen, samtidigt som vi har stora pensionsavgångar att möta här hos oss.
Så vad betyder detta för vården? Jo, vi måste arbeta aktivt med hur vi bygger upp våra vårdkedjor och att vi måste vara en attraktiv arbetsplats. Därför är det så bra att vi verkställer jämställda löner, med en för låg också okonkurrenskraftig lönesättning kommer vi att få brist på vårdpersonal och det sista vi har råd med stafettsjuksköterskor och stafettnärvårdare.
Jag tror att det arbete vi gör nu med arbetsvärderingsprocesser och jämställda löner, även om det är dyrt, kommer att bli en sparåtgärd i framtiden. När det gäller vårdkedjor så behöver vi arbeta strategiskt. I den frågan skulle jag gärna se att landskapsregeringen skulle se på möjligheten att införa kvalitetsindikatorer för att arbeta förebyggande och minska vårdtider. Det skulle minska kostnader och höja livskvalitet för de enskilda personerna. Tack, talman.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack, talman! Vi har under de senaste veckorna debatterat sjukvården på Åland en hel del vilket man ändå måste försöka vända till någonting positivt. Något så viktigt och väsentligt i våra liv ska få ta plats i debatten och självklart är det tufft att göra förändringar i något så heligt.
På ÅHS går det dagliga arbetet vidare med att producera en bra vård till våra ålänningar. Här debatterar vi detaljer som helt avgörande kan förändra den vardag vi har, så är det och har alltid varit.
I spörsmålsdebatten som var helt nyligen lyfte jag redan en del positiva förändringsarbeten som pågår just nu på ÅHS, men vill gärna lyfta dem igen i budgetdebatten. Ett av dem är den palliativa mottagningen.
Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett skede där sjukdomen inte längre svarar på botande behandling. Målet med mottagningen är som sagt att kartlägga patientens totala situation och behov av vård för att kunna ingripa i ett tidigt skede när symptomen förvärras och att patienten ska kunna vara i hemmiljö så länge som möjligt. Detta har nu gjorts inom befintlig budget.
Dagkirurgi är något annat som förverkligats under detta år vilket innebär att patienten kommer till sjukhuset på avtalad tid, den dag operationen ska ske och går hem samma dag vilket alltså medför att patienten inte behöver läggas in och stanna över natten. Flera stora studier har visat att dagkirurgi är säker och inte utsätter patienterna för risker. Det finns idag data som visar på vinster med en förkortad sjukhusvistelse. Man räknar med i Sverige att upp mot 80 procent av all kirurgi sker dagkirurgiskt före 2024. Genom att möjliggöra fler operationer per dag kan patientkön kortas. Att jobba för att ha ett fullt utnyttjande av operationssalar och dessutom minimera väntetiden för patienter är viktigt. Dessutom finns möjlighet att spara pengar genom att utnyttja lokaler och personal på bästa möjliga sätt.
Talman! Äntligen får vi börja bygga en ny geriatrisk byggnad. Vi kommer nu från styrelsen att utse en byggnadskommitté för att etapp 1 ska kunna påbörjas, den det kommer att utses på nästa styrelsemöte.
En stor del av planeringen för byggnaden är klar, och oj så efterlängtad den är av alla på sjukhuset efter alla de fördröjningar som detta projekt ändå haft.
Etapp 1 är nu kostnadsberäknad till 12,5 miljoner euro. Det är en nybyggnation i två våningar. I våning 1 placeras avdelning 1 med allmän geriatri och palliativa samt mottagningsverksamhet, det är fullt i huvudbyggnaden.
I våning 2 placeras avdelning 2, rehabilitering. Det är budgeterat 21,2 miljoner för rehabiliterings- och geriatribyggnaden.
Kommittén torde kunna utse konstruktörer ganska snabbt och projekteringen tar cirka 1 år. Årsskiftet 2017-2018 torde man kunna bjuda ut entreprenaden.
Många undrar om vi verkligen behöver det här huset, ÅHS är ju så stort. Javisst är ÅHS stort men i dagsläget väldigt trångbott ändå. Det finns många enheter som med fördel skulle kunna flytta ut till det nya huset men först av allt skall geriatrin få de ändamålsenliga lokaler som de blivit lovade.
Talman! I modern sjukvård används MR (magnetresonanskameran) i allt större omfattning. Antalet undersökningar har under de senaste 5 åren ökat med cirka 7 procent per år. På Åland har ökningen varit mindre omfattande på grund av att tillgången till MR varit begränsad till en mobil enhet som besöker Åland var tredje vecka lördag-söndag. Efterfrågan ökar främst av medicinska skäl. MR ger bland annat en bättre diagnostik vid stroke samt bättre kvalitet vid alla typer av hjärnundersökningar. En bättre tillgång till MR gör att ÅHS kan använda undersökningen i större utsträckning än idag för alla cancerpatienter. En stationär MR möjliggör att även rullstols- och sängburna patienter kan undersökas, vilket inte har varit möjligt i den mobila enheten. Det finns ett flertal medicinska fördelar med MR som kan beskrivas som kvalitetsförbättringar för vården. Dessa är dock svårare att översätta i ekonomiska termer. Men vi måste väl alla vara överens om att det att höjer vårdkvaliten och livskvaliten för patienterna på ÅHS. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Holmberg-Jansson för ett inspirerande anförande. När jag lyssnar så slås jag av tanken hur glad jag är över vår självstyrelse, av flera skäl. Ett av skälen är att vi i den här budgeten visar att vi klarar av att lösa de utmaningar som vi har på bästa möjliga sätt.
Ett annat skäl är att titta på effekten av den finska social- och hälsovårdsreformen i Österbotten. Där är dagkirurgin också högaktuell såtillvida att i september kom beskedet att allt utom dagkirurgi försvinner från Malmska sjukhuset i Jakobstad. En artikel i Österbottens tidning berättar nu att också dagkirurgin kommer att försvinna.
Det här är något som vi har i våra egna händer här på Åland. Vi kan göra våra egna prioriteringar, våra egna beslut och jag tycker, även om det kanske luktar lite eget beröm, att vi har visat oss uppgiften mogna att ta tag i de långsiktiga utmaningar som vi har på det här området.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Vi måste se över gamla strukturer, dagkirurgin är en av dem. Bara för några år sedan ansåg man att dagkirurgi var ganska omöjligt. Nu pratar man om att upp mot 80 procent i Sverige ska ske dagkirurgiskt år 2024.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack för ett bra och informativt anförande, Holmberg-Jansson.
Vi lever i en utmanande tid. För ÅHS gäller det både att gasa och bromsa i nuläget. Tonläget gällande ÅHS och de inbesparingarna som har gjorts har varit mycket, mycket högt. Visst, man har förändrat och effektiverat, men som jag, regeringsblocket och många ålänningar har förstått så är det ingen försämrad sjukvård vi ser. Det är en lite förändrad men inte försämrad sjukvård och då tänker jag på det gamla uttrycket; ”vargen kommer”.
Vi har en budget som hänger ihop med klumpsumman som i sin tur hänger ihop med Finlands ekonomi så det finns risker för att det kan gå sämre. Finns det en risk att man har det här höga tonläget när vi egentligen inte har en försämrad sjukvård?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Åländsk sjukvård har så klart samma utmaningar som resten av våra närregioner. Man kan bota flera, man lever längre och vi är färre som ska ta hand om allt fler personer. Därför är det så otroligt viktigt att se över gamla strukturer och hitta nya sätt att jobba på för att pengarna ska räcka till för alla.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack, fru talman! Talman, bästa kollegor och åhörare, det har kommit många beskyllningar från oppositionen om hur vi skär ner förmånerna för vanliga människor. Slakt av mjuka värden tror jag centern kallade det. Men om man ser i budgeten så händer det ju inte.
Det har sagts att vi skulle avskaffa barnbidraget, studiestödet för vuxna, utkomststödet, hemvårdsstödet och en massa annat. Allt det där är kvar i budgeten, eller snarare det är inte i budgeten, för vi har inte rört det. Inga nerskärningar på de sociala förmånerna till medborgarna. Det kan man till stor del tacka socialdemokraterna för.
Ni förstår, det finns en orsak till att vi är med i den här regeringen. Och det är inte för att vi blivit ett högerparti helt plötsligt. Då skulle jag inte stå här.
Vi socialdemokrater jobbar, som ltl Göte Winé sade i sitt anförande, långsiktigt och vet att man måste ha en helhetsyn på samhället. Vi har en tydlig linje och det är därför det är viktigt att vi är med i regeringen på Åland som på allvar ser efter när det håller på att gå för långt.
Vi är det enda vänsteralternativet, det enda parti som ser till att hålla borgerligheten lite i schack. Utan oss skulle vad som helst kunna hända. Det är ju bara att se på motionen från obundna som kräver att man ska spara ytterligare fem procent på alla avdelningar. Oppositionen klagar på att vi har ett sparbeting på runt två procent av ÅHS kostnader, men lägger en motion som vill att man ska ta bort ytterligare fem.
Obundna har lagt en budgetmotion som förutom de inbesparingar som regeringen redan tar - som är hanterbara - ska ge oss ytterligare fem procent färre lärare, rektorer, läkare och sjukskötare. Fem procent färre lagberedare, fem procent färre vägarbetare, vaktmästare, skogsvårdsintendenter. Fem procent färre tjänstemän på byråerna och, antar jag, fem procent färre ministeruppdrag också.
Det är ju ett alldeles huvudlöst förslag. Det är ett förslag som är tänkt att låta sparsamt, men samhällsekonomiskt är det ju rent vansinne. Enda orsaken till att man lägger det är att man vet att det aldrig kommer att behöva infrias. Men visst det låter bra och ger rubriker.
Samma beteende ser vi i Finlands regering också. I de tre konservativa partierna tänker man på sina egna frågor, men inte på helheten, inte på alla medborgares vardag. Därför kan man prata om att få fler innovatörer och entreprenörer i samhället, samtidigt som man skär ner i undervisningen. Huvudlöst!
Igen, det är därför vi är med i regeringen. För att jobba framåt, ta tag i kommunfrågan och få en verklig förändring. Vi har en chans nu att förändra Åland till det bättre, bli lite modernare, få mer rättvisa för alla ålänningar genom att ge alla en ny kommunreform.
Vi sitter inte med i den här regeringen för att vi vill spara på ÅHS. Vi vill förändra ÅHS, förändra verksamheten på lång sikt så den blir kraftfull och hållbar. Fortsätta jobbet vi påbörjade förra mandatperioden under hälsominister Aaltonen.
I den här budgeten har vi socialdemokrater fått gehör för att alla barn upp till 20 år får gå gratis till primärvården. Det är ett första steg.
Nästa steg är att få avgiftsfritt för alla barn som behöver det till att specialvården, psykiatrin och få ett familjetak på avgifterna för de som behöver det.
Den nordiska välfärdsmodellen bygger på en skattefinansierad offentlig välfärd. Det jobbar vi för. En sjukvård som ska vara så bra att det inte behövs privata alternativ. Vi vill bygga ett samhälle för alla.
När man har det som rättesnöre så kan man inte säga att man vill skära så och så många procent. Inte utan att specificera var man tänker göra dessa nerskärningar.
Vill man bygga ett samhälle så måste man se helheter. Därför är vi med och bygger framtiden i en regering som faktiskt kommer att förändra Åland till det bättre. Det kommer att bli färre kommuner och det kommer att bli bra för alla ålänningar. Tack.
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Ltl Holmberg kritiserade centern för att vi kritiserar regeringen. Jag upplever att centern har haft stora påverkningsmöjligheter och även i praktiken påverkat regeringen ganska mycket i en positiv riktning för de mjuka värdena. Regeringen har dragit tillbaka de sociala nedskärningarna på 700 000 euro och jag tror att regeringen har tagit det ad notam eftersom vi var mycket kritiska.
Som en liten kompensation för att man har dragit ner resurser till sjukvården är det nu lättare att bevilja pengar för både geriatriska och datortomografi. Indirekt har vi varit med och jobbat och fått gehör för mera resurser till de mjuka värdena. Vi är gärna med i fortsättningen och påverkar så att de mjuka värdena blir så lindrigt berörda som möjligt.
Vi har också varit med när det gäller avgiftsfritt för barn inom primärvården, vilket jag hörde första gången från vtm Thörnroos. Även här har vi varit med och jobbat för att de mjuka värdena ska förbättras.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det kan man mycket väl tro om man är centerpartist. Centern måste förstå att de den här perioden inte sitter i regeringen och därför inte påverkar riktigt så mycket som de tror.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag måste nästan gratulera socialdemokraterna. Man får den uppfattningen, när man lyssnar på ltl Holmberg, att det är socialdemokraterna som har lagt hela förslaget till budget och hur den ska se ut.
Man talar om att anslagen för de mjuka värden inte har ruckats på. Men vi ska komma ihåg att socialdemokraterna var med i den första tilläggsbudgeten och föreslog en sänkning på 700 000 euro av de mjuka värdena.
Nu har flitpengen räddat socialdemokraterna och regeringen mot att vidta åtgärder i de mjuka värdena. Jag tror inte att det beror på socialdemokraterna, utan det är inflödet av mera pengar som har räddat regeringen i det här fallet, annars hade socialdemokraterna varit beredda att vidta åtgärder i de mjuka värdena.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tackar för gratulationerna.
Vi finns fortfarande med i regeringen. Det är alltid flera människor med i ett regeringsprogram. I den första tilläggsbudgeten sade vi att vi skulle se över de sociala förmånerna, men det sades aldrig att vi skulle skära i dem. Vi skulle se över dem, vi konstaterade från början att många av förmånerna skulle vi aldrig röra och nu har vi fått gehör för att inte röra någon av dem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Även jag får sälla mig till gratulationskören för att socialdemokraterna styr regeringsskutan på det sätt som ltl Igge Holmberg bekräftade.
Jag vill påminna om att i våras ville även socialdemokraterna vara med och dra ner de mjuka värdena med 700 000 euro, sociala förmåner riktade till ålänningarna.
Vi varnade från centerns sida skarpt för förhastade beslut när det gäller den här typen av åtgärder, i synnerhet när det gäller sjukvården men även den andra sidan. Vi har fått bekräftat nu, tack vare en dramatisk förhöjning av skattegottgörelsen, att man inte har tvingats till de här förhastade åtgärdsbesluten.
Självgodhet må vara bra, men vi måste komma ihåg att det faktiskt handlar om ålänningarnas vardag.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tackar igen för gratulationerna. Jag konstaterar, vilket jag sade åt tidigare debattör, att det i tilläggsbudgeten stod att vi ska se över förmånerna och inte att man skulle ta bort dem. Vi inom socialdemokraterna har varit väldigt tydliga med att det finns vissa saker som vi inte rör.
Som ltl Jansson vet så i en regering har man inte fullständig kontroll över vad som skrivs i alla budgetar. Det finns och saker som händer utanför budgetar. Tack.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Ett arbete som gäller etablerandet av ett Ungdomens Hus har inletts. Tanken är att myndigheter och organisationer ska samverka i samma lokaler för att tillgodose ungas olika behov av samhällsservice. Det handlar om ungdomar som varken studerar eller arbetar och syftet är att motverka marginalisering. Det står väldigt lite om Ungdomens Hus även om det är omnämnt på fem olika ställen i budgeten.
I tidningarna har vi kunnat läsa att det inte är en fritidsgård men att det är en plats där myndigheterna kommer till ungdomarna istället för tvärtom.
Det vore intressant och viktigt att få höra om satsningen som verkar väldigt lovvärd. Den har väckts på Åland i samband med ungdomars växande psykiska ohälsa och det vore intressant att få höra här hur den här verksamheten är tänkt och vilka verksamheter som kommer att bedrivas och vilket stöd och hjälp ungdomarna med psykisk ohälsa kommer att få.
Jag är också mycket intresserad av vilka andra insatser som görs 2017 för att minska ungdomars psykiska ohälsa och missbruk.
Jag blev inte trygg av ministerns svar gällande polisens uttryckta oro gällande ökande brottslighet, liberalism och bruk av narkotika i replikskiftet nyligen. Det känns inte som regeringen är aktuell i frågan. Som sades i repliken så uttryckte vi vår oro i våras i samband med tilläggsbudgeten och då fick ett svar från regeringen att läget är under kontroll.
Polisen vittnar nu om att antalet narkotikabrott ökat rekordartat 2016. Det är svårt att höra att ministern avfärdar detta med att polisen varit aktivare och att det är orsaken till att brotten ökat. Bästa ministern, man behöver inte ha en känslig barometer för att notera att villa inbrott, uppgörelser i undre världen och annat skrämmande ökat. Vi vet att det inom bland ungdomar, även bland studerande, finns unga som missbrukar även i vardagen. Att hänvisa till utredningar och kommande undersökningar kan säkert ge underlag för framtiden men det ger ingen trygghet för att regeringen vinnlagt sig om att göra något för att hållbart få bukt med dessa frågor.
Ministern vädjar till oss alla men den som har verktyget och ansvaret är minister Valve. Det är minister Valve och ingen annan som ska visa vägen och visa prioriteten för situationen. De insatser som ministern nämnde kring att allmänt arbete med attityder och antirökkampanjer, de är inte tillräckliga.
I våras hänvisades till ÅSUBs undersökning och nu hänvisas till risk- och missbruksprogrammet. Några krafttag tar inte regeringen trots att ministern inledde sin presentation med att tala om att regeringen tar tag i frågor.
Vidhåller minister Valve att regeringen har situationen under kontroll? Jag önskar att minister Valve utvecklar på vilka sätt regeringen tar tag i situationen och vilka resurser som kommer att läggas in. Jag vill också att ministern belyser hur situationen idag ser ut i våra gymnasieskolor.
Jag hoppas också att finansutskottet prioriterar denna viktiga fråga och är beredd att samlat göra insatser till de delar som inte budgeten 2017 är tillräcklig.
Så ett tvärt kast till fiske och tumlare. Ministern garanterar att eventuella kommande marina skyddsområden inte kommer att ha några som helst konsekvenser på fisket. Vi vet att det var just att Östersjön sågs som enhetligt, trots att de södra och norra delarna har stora skillnader, som helt avgörande och stjälpte många småföretag inom fiskeriet på Åland, drivgarnsfisket förbjöds. Som sagt har Ålands argumentation konsekvent varit att tumlare inte finns, så något har uppenbarligen hänt.
Jag nämnde igår hur oerhört viktigt det är att ministrarna kontinuerligt har kontakt och pratar med sina ministerkollegor i Finland och kommissionärerna i Bryssel. Fisket som bedrivs på Åland är hållbart och kan inte jämföras med de stora industritrålare som dammsuger vattnen på fisk och andra djur och växter. Den här gången är det 15 000 euro som ska användas för en utredning som knappast leder till någonting men som kanske med en förklaring av hur fisket bedrivs här, och med tanke på tumlarnas livsbetingelser, kanske kunde ha lett till att pengarna kunde användas till något vettigare.
För att det hållbara fiske som bedrivs på Åland så hoppas jag att Åland argumenterar för att undanta hela det åländska fisket från EUS regelverk. Att vara självförsörjande på fisk borde vara ett viktigt steg i Ålands väg mot hållbarhet. Tack, fru talman.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Lundberg. Psykisk ohälsa bland unga är ett högaktuellt tema. Under seminarierna 2017, när vi diskuterar framtidens vård på Åland, så har jag som avsikt att ha en separat block uttryckligen om psykisk ohälsa.
Det finns en del positiva initiativ här också på nordisk nivå som vi har kunnat läsa om i media, bl.a. har ltl Tony Wikström få till stånd en mycket elegant lösning som kostar Åland noll euro och som via nätet stärker det förebyggande arbetet bland åländska ungdomar.
Vad gäller drogerna, landskapsregeringen vidtar åtgärder; Ungdomens Hus, sociala åtgärder och polisiära åtgärder. Det vore intressant att höra ltl Lundberg berätta vilka åtgärder som ltl Lundberg vill se utöver detta.
Generellt tycker jag att man kan se en tråd i budgeten om man tittar på ministeransvaret Fellman, Asumaa och Valve. Vi har funderat ganska mycket på de här frågorna.
Avslutningsvis, vad gäller drogsituationen i Ålands gymnasium och eventuella åtgärder så kan jag inte svara på detta, det har jag inte ansvaret för. Jag vet dock att det pågår en diskussion i styrelsen för Ålands gymnasium uttryckligen om denna fråga och lämpliga åtgärder.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Britt Lundberg, replik
Talman! Jag önskar att regeringen skulle ta de här frågorna på allvar och faktiskt ta reda på hur det ser ut i praktiken. Ha en öppen kommunikation med dem som arbetar i skolan och dem som arbetar med frågorna. Använd tiden till att prata med dem, få en bild av hur det ser ut att kom med åtgärder för vad man ska göra åt det!
Det är säkert värdefullt med seminarier, det är säkert värdefullt med program osv. men det hjälper inte situationen just nu. Det är just nu som vi måste rädda ungdomar, det är just nu som vi måste skapa trygghet i vårt samhälle och då behövs insatser.
En bättre verklighetsbild, jag är också skrämd om ministern inte känner till hur det ser ut bland våra ungdomar i vardagen idag i våra skolor. Det borde ministern ta reda på idag innan ministern avslutar sin dag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Frågan om tumlaren är på det sättet inte någon stor fråga. Det är något som vi måste göra, vi har behörigheten och vi måste kartlägga.
Det förvånar mig att ltl Lundberg tycker att vi ska gå till EU och för egen del kräva undantag. Ledamoten vet säkert mycket väl att EU inte tycker om när enskilda länder kräver saker för sig själva. Det är kalla handen omedelbart från både kommissionens olika organ och kommissionärer. Det som EU vill ha och möter positivt, det är när flera länder går samman och kräver gemensamma lösningar som gynnar varandra och inte bara kräver för egen del. Det funkar inte mera.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag återkommer till den frågan som jag inte fick svar på igår. Minister anser antagligen, efter femtiotalet besök och diskussioner med kommissionärer, att det 49 gånger av 50 har varit stopp eftersom man tvärsäkert kan säga att det här går EU inte med på. Men hur många gånger har ministern suttit i diskussioner med kommissionärer och fört fram hur det ser ut och fungerar på Åland? Att bara utgå ifrån att EU inte gillar det här, det stämmer inte. De gånger vi har varit kontakt med kommissionen har det ofta gått väl. Problemet är ofta att man kommer in för sent, man skickar för mycket papper och det är för lite direkt kommunikation.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Talman! Behovet av anonymitet då människor har behov av hjälp från socialvården är mycket viktigt att kan tryggas. I stora kommuner med flera tusen invånare kan nog anonymiteten tryggas.
Men i små kommuner kan det vara svårare och lätt hänt att anslagen i budgeten kan kopplas till någon person med problem. Så får det bestämt inte vara! I synnerhet barnskydd, missbrukarvård, handikappvård och specialomsorg, de delar som brukar kallas smala socialvårdsområden så förespråkar jag att ska omfatta hela Åland.
En stor del av de som arbetar inom barnskyddet har i en skrivelse som kommit till kommunerna uttryckt vikten av att det bildas ett barnskydd som omfattar hela Åland. Att strida om i vilken by servicepunkterna ska lokaliseras är knappast konstruktivt.
Flera av kommunerna har tidigare uttryckt att ett KST-område är förstahandsalternativet, om jag mins rätt var det sex kommuner, några även genom fullmäktigebeslut.
Efter det mötet som Mariehamns stad stod värd för den 1 november med KST på agendan så hoppas jag att organisationen småningom klarnar.
Jag hoppas att alla parter nu drar åt samma håll och vi kan se framemot ett KST som omfattar hela Åland till gagn för anonymiteten.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Bästa kolleger, jag upplever att sista spiken nu slås i den kista som begraver tanken om att lagtinget ska kunna få sin förhoppning om flera socialvårdsområden som har hand om den sociala kommunaltjänstens uppgifter.
Förutom det, som vi redan har berört i remissdebatten tidigare, så har socialdemokraterna aktivt arbetat mot flera socialvårdsområden på det kommunala fältet och nu meddelar en lagtingsledamot för liberalerna att Föglö inte heller vill se en uppdelning av socialvårdsområdena.
Jag upprepar det som jag sade häromdagen; landskapsregeringen måste nu ge besked. Är det någon mening för kommunerna att fortsätta lägga ner energi när det finns så starka krafter som jobbar emot det som var lagtingets intention?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Jag sade att anonymitet i kommuner med flera tusen invånare är nog tryggad. Öppningen är möjligen att man kan tänka sig att det blir två områden, men det får inte bli många små.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström
Fru talman! Satsningen på Ungdomens Hus känns helt rätt. Den psykiska ohälsan är ett växande problem och detta är något man ser i hela Norden.
Undersökningen Hälsa i Skolan visade på att var tredje tjej i yrkesgymnasiet upplever medel till svår ångest, dagligen. Så att detta är och bör vara ett högprioriterat område står nog klart för alla.
Den psykiska ohälsan berör också många andra områden och hänger tätt ihop med mobbning, skolavhopp och drogmissbruk.
Lägger vi ordentliga resurser på hälsofrämjande och förebyggande arbete slipper vi släcka bränder och fundera över hur många fler poliser vi behöver. Paradoxen är tyvärr dock att det är svårt att sätta en prislapp på icke-händelser.
Vi lever i en tid som är skrämmande för många unga. Självklara värderingar utmanas. Lögner, hot, verbala attacker och ifrågasättande av fakta har blivit vardagsmat och inte bara något man möter på internetsidor som avpixlat längre.
Nej, i USA tillträder snart en ny president som vunnit valet med just dessa metoder. Så jag förstår väl att oron är stor, vi borde alla vara oroliga.
Kommer vi att lyckas vända den globala uppvärmningen, trots de bästa av intentioner? Troligtvis inte – och detta vet våra unga.
Lägg därtill hotet rörande framtidens jobb. Försvinner dessa till låglöneländer? Gör effektiviseringen, automatiseringen och robotiseringen att färre jobb ska delas på fler? Ja, risken finns. Jag förstår att oron är stor, även om vi som samhälle kan möta upp mot denna nya arbetsmarknad och se möjligheter istället för hot.
Talman! Redan nu finns en väl utbyggd och tillgänglig psykiatri i nya fina lokaler. Genom skolhälsan får gymnasieungdomarna tillgång till god hälsovård, i nära samarbete med Ålands gymnasium. Men fortfarande finns vita fläckar, speciellt gällande stöd och hjälp där tröskeln för att få hjälpen är låg.
Min förhoppning är att Ungdomens Hus ska fylla en stor del av denna vita fläck. Genom att redan befintliga verksamheter och organisationer kan husera där finns möjligheter till tätare samarbete, goda idéer och snabba beslut och åtgärder. Men jag tror det är viktigt också att hitta precis rätt nivå. Tonvikten bör ligga på hälsofrämjande och förebyggande arbete, och då hoppas jag att kulturen kan hitta sin plats i huset.
Glädje, skratt och kreativitet ska ha en plats i huset likväl som allvarliga diskussioner, lotsande, rådgivning och tröstande kramar.
Talman! Framtiden är här, och vi ska utnyttja de möjligheter som finns till buds på ett smart sätt. Vi ska ha örat mot marken och använda oss av nordiska ”best practice-metoder”.
Ibland behöver dessa inte kosta något, som t.ex. den nätbaserade hjälpen mot psykisk ohälsa som Föreningen Tilia erbjuder i Sverige, och nu även på Åland. Genom Tilia kan unga i åldrarna 12-30 få en snabb kontakt via chatt och mejl, och ålänningar är även välkomna att delta i föreningens lägerverksamhet.
Detta samarbete uppstod genom kontakter inom Nordiska Rådet och är ett bra exempel på när politik snabbt kan ge konkret resultat när vi vidgar våra vyer och nätverkar utanför Åland.
Ett annat projekt som förhoppningsvis kan erbjudas åländska högstadieungdomar inom kort är den hälsofrämjande metoden YAM. Karolinska institutet står bakom metoden som visat sig vara mycket framgångsrik i Europa genom att förebygga psykisk ohälsa och självmord bland unga. Även gällande detta har vi fått positiva signaler om ett åländska deltagande.
Min förhoppning är att 2017 blir året som vi vänder den negativa trenden när det gäller psykisk ohälsa. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Tack ltl Wikström för ett hoppingivande anförande. Jag hoppas verkligen att 2017 ska bli året då det vänder, att det faller in och blir en sann spådom.
I mitt anförande tog jag också upp Ungdomens Hus och välkomnar det varmt. Jag upplever att det i budgeten, där det är omnämnt på fem ställen, står väldigt lite om vad Ungdomens Hus egentligen kommer att leda till. Jag har förstått att det är ett administrativt centrum för alla som arbetar med ungdomar på något sätt och att även Katapults verksamhet ska bedrivas där.
Det står också att ungdomarna inte längre ska behöva komma till en verksamhet utan verksamhet ska komma till ungdomarna, framförallt har den tanken uppstått när vi har och diskuterat barn och unga med psykisk ohälsa. Vet ltl Wikström mera om på detta? Vilka verksamheter och vilken grad? Det ska inte vara en fritidsgård. På vilket sätt kommer det här att se ut? Ge en bild hur det kommer att bli!
Ltl Tony Wikström, replik
Fru talman! Tack ltl Lundberg för de vänliga orden.
Ungdomens Hus är i ett väldigt tidigt skede och alla pusselbitar har absolut inte trillat på plats. Jag ser att det är en väg in och hoppas att den vägen står på vid gavel även för ungdomarna. Det gäller verkligen idag att leta upp ungdomarna, ha en uppsökande verksamhet, t.ex. skolavhoppen kräver ett ganska aktivt arbete som man aldrig kan ge upp.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Wikström! Jag blev verkligen glad av att höra ledamotens anförande. Det här är, om man så vill, en av de röda trådarna i hela budgeten. Vi vill bygga trygga barn, vi vill ha långsiktiga hälsofrämjande åtgärder som stärker upp ensamförsörjare, barnfamiljer och barn och unga. Då menar jag både satsningarna i Ungdomens Hus, och om man tittar på hur avgifterna är formade inom ÅHS så är det helt klart vad politikens mål är. Det långsiktiga målet är att trygga mentalt stabila barn som inte kommer att ha problem vare sig med mental ohälsa eller med droger i framtiden. Det är förstås en vision som vi gärna jobbar för.
Jag ser fram emot att jobba vidare tillsammans med ltl Tony Wikström. Vi har haft en riktig bra start på det här arbetet.
Vi har öppnat en självmordsjour och nu tittar vi på andra möjligheter att stärka upp ungas psykiska ohälsa, ledamoten nämnde ”Sluta panta”. Jag ser fram emot att fördjupa mig i de här frågorna.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack för de orden minister Valve. Jag håller helt med att det krävs att alla goda krafter samarbetar och att vi får ett helhetsgrepp över situationen. Jag känner verkligen att vi är på rätt väg. Vi har kavlat upp skjortärmarna, nu är det bara att börja jobba.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ltl Wikström, jag håller fullständigt med. Jag vill ge beröm för allt ledamoten brinner för och för det som ltl Wikström redan har åstadkommit under det år som ltl Wikström har varit i lagtinget.
Jag sitter som styrelseordförande i Ålands gymnasium. Vi kan konstatera där att den psykiska ohälsan växer mera och mera. Studerandehälsan som är i nära anslutning till Ålands gymnasium fyller en jätteviktig funktion. Vi känner att resurserna som den instansen har är rätt så bra.
Det som jag har funderat på, och säkert att många med mig, så på lilla Åland långt ifrån storstadsmetropolerna skulle man ju tycka att alla skulle må ganska bra, speciellt barn och ungdomar. Vad är pudelns kärna? Vad är det som gör att våra barn och ungdomar börjar må så dåligt? Det blir ju fler och fler. Kan vi inte se någon sorts röd tråd i det?
Ltl Tony Wikström, replik
Tack ltl Holmberg. Det är en väldigt svår fråga. Jag tror att hela västvärlden ställer sig den frågan. Det kan bero på vårt materiella välstånd, vi har allt annat ganska ordnat omkring oss och då vågar vi känna hur vi mår egentligen. Vi ska inte springa omkring i vårt hamsterhjul.
Det kan komma bra saker ur det hela. När man jobbar med de här sakerna så behöver det inte bara vara jobbigt och tårar utan också en hel del skratt, glädje, social samvaro och hjälp elever emellan. När alla de här verksamheterna samarbetar så kan det komma något väldigt gott och kraftfullt ur detta i slutändan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lagtinget tar nu lunchuppehåll och återkommer klockan 13.00.
Talmannen
Plenum fortsätter.
Ltl Göte Winé
Tack, talman! Missbruksläget bland våra missbrukare är inte idag bra. Man kan försöka se positiva saker, men läget är inte bra. Jag är inte stolt över läget idag.
Att missbruket går ner i åldrarna har jag hört säkert 10 år, men när jag träffade den operativa gruppen för ett tag sedan så började jag tro på det. Tidigare har man mest trott det.
Redan i mars fick jag varning och mailade både social- och utbildningsminstern om det. Något svar fick jag inte. Och det är inte det viktiga för mig utan istället att man som ansvarig träffar de som jobbar med våra unga så att de får berätta om läget och få förståelse för deras oro och frustration.
Talman! Hösten 2002 när jag bestämde mig för att gå in i politiken så var det för våra unga och drogläget då. Jag bestämde mig att inte svika i den frågan. Jag känner nu att jag svikit dem. Men jag vet inte heller vad man skulle kunna gjort annorlunda. V har under senaste 10 år jobbat med projekt som ”Rensa Åland ” som var 2006 och ” Vision nolltolerans” som startade under den förra mandatperioden. De här projekten prata jag gärna och länge om eftersom det är två projekt som jag varit med och drivit igång. Jag tycker tiderna för dessa projekt var då rätt i tiden.
Men jag känner att jag svikit dem för jag vet inte nu vad vi nu har för politik. När någon vill slå i varningsklockor så hoppas jag man åtminstone svarar dessa grupper. Jag känner jag att jag svek dem som tog kontakt med mig i våras.
Talman! Jag vet att jag sitter i ett regeringsparti och jag ska vara lojal. Men tyvärr kan jag inte det nu. Jag kan inte stå för dessa skrivningar, för jag vet inte vad de står för. Man skriver om utbyte av sprutor och kanyler.
Redan under förra regeringen lyfte Ålands Framtids representant i den parlamentariska missbruksgruppen denna viktiga fråga, och jag begärde då att vi skulle utreda vilken politik vi ska föra kring detta. Jag hade hoppats att vi skulle mera om detta nu. Jag är inte emot Harm Reduction men jag vill att man tänker, vad man vill och vem det är för.
Den nuvarande parlamentariska gruppen har sammankallats två gånger. En gång information om gruppen och dess arbete och andra gången där man träffade den operativa gruppen och erfarenhetsexperter dvs. f.d. missbrukare.
Bra möten men vad vill vi politiskt? Jag har sagt länge, och det stod också ”Rensa Åland” projektet för, att det ska vara obekvämt att hålla på med droger, men lätt till vård. Därför är jag skeptisk till hur man ska hantera det här med sprututbyte. Den här frågan är jag verkligen nyfiken på hur man gör och är då ÅHS rätt ställe?
Talman! Förra regeringen gick in för projekt ”Nollvision” och att man ska samordna resurser därifrån. I denna budget hittar jag inte mycket om projektet och visionen kring projektet.
Men i varje val så finns efterlysning om en samordnare, utom i detta val. För det har man fått i projektet nollvision. Minister Valve förvalta det projektet väl! De har en viktig roll, man kan använda tredje sektorn mera än vad som görs idag.
Men man behöver inte alltid informera mig. Men i denna fråga är jag ingen ja-sägare. Jag har suttit med föräldrar som är förtvivlade för att deras barn valt drogerna framom familjer. Jag kan få det att låta värre än så men det vill jag inte, för det är inte det jag är ute efter.
Däremot så vill jag att man inom dessa områden inte kan se mellan fingrarna och luta sig tillbaka och säga att det löser sig nog. Träffa då en familjemedlem och höra vad missbruket haft för konsekvenser; sömnlösa nätter, alla besök bl.a. till psykiatrin och eventuella sjukskrivningar. Listan kan göras lång.
Jag vill att polisen ska jobba ute och störa så mycket som möjligt i ett tidigt skede. Det ska finnas resurser att störa de unga som är i förälskelsefasen, då ska polis och sociala samarbeta att den unga väljer att avbryta sin missbrukskarriär som bara går åt ett håll och det är neråt.
Vi ska ha en utvecklad barnskydd som tar tag i situationen. Vi ska utbilda föräldrar genom t.ex. program som Effekt.
Ska vi ha ett sprututbytesprogram så tycker jag man verkligen ska se för vem och varför? Här måste vi få klarhet för det är allt fler familjer som får barn i drogernas klor. Ingen kan vara säker, man kan inte köpa sig fri.
Talman! Hösten 2006 så gjorde svenska konsultfirman Kognitiv forum ett jobb och såg på vilka resurser vi har på Åland och vad vi gör rätt. Det jag kommer ihåg var: Den förebyggande satsar vi rätt. Vården, de ansåg att vi satte för snabbt Suboxonevård, utan att testa drogfri vård först. Men det som de kom fram till var att problemen först och främst var politiska. De konstaterade att vårt mål att sträva efter ett narkotikafritt samhälle, den strävan hade då inte stöd hos den finländska riksåklagaren som ville att innehav av ringa mängder narkotika inte då ska vara straffbart. Då pratade vi om att jobba för att Åland ska bli ett testområde med strängare straff mot narkotikabrott än i övriga Finland.
Vi ville då också att man på Åland skulle bli dömd till vård istället för fängelse. Jag ser att 1 år på behandlingshem är bättre än 3-4 månader i ett fängelse.
Därför tycker jag ltl Gun-Mari Lindholms idé i ett replikskifte igår om en lagmotion från ett enhälligt lagting skulle vara bra. Så låt det gå från ord till handling! Det är våra unga och deras framtid vi pratar om. Jag tycker att vi kan enas oss kring denna fråga. Tack fru talman.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Tusen tack ltl Göte Winé för att du vågar ta ordet från munnen. Det är mycket bra och det är mycket trovärdigt.
Vi vet att ungdomar precis just nu mitt i vardagen är drogpåverkade ute i vårt samhälle.
Jag hoppas, med hela lagtingets hjälp, att vi nu kan lyfta den här frågan i finansutskottet, se till att det gemensamt tillförs resurser och att man lyfter prestigen åt sidan. Vi konstaterar att vi står inför en väldigt svår situation och att vi samlat kan se till att det kommer resurser utöver det som regeringen nu har föreslagit i budgeten 2017, till de delar som underlaget idag inte räcker till.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Britt Lundberg. Det här har varit jobbigt för mig och det är jobbigt att hålla det här anförandet.
Jag vet inte om vi kan göra så mycket mera i finans- och näringsutskottet nu. Vi måste först veta vad vi vill politiskt. Vi måste ta ett beslut vart vi vill gå. Det är inte bara resurserna som det hänger på. Vi måste få en politik som är hållbar länge.
Vi har satt in olika projekt som vi har 4-5 år, sedan lägger man ner dem och det är stilla i 2-3 år. Sedan skriker någon och så kommer det ett nytt projekt. Vi måste få en långsiktig hållbar politik kring detta. Hellre låter vi det vänta ett halvår och ser till att vi gör det rätt och långsiktigt. Det är mitt förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Fru talman! Tack ltl Winé för ett berörande, starkt, rakryggat och kunnigt anförande.
Jag tror att kompetensen inom det här området är väldigt, väldigt stor. Vi har bredden.
Som Winé lyfte fram så jobbar vi ofta i stuprör. Inne i de här stuprören finns också sugrör, och det är på tvären som samarbetet och jobbet måste ske mycket, mycket mera.
Ett annat faktum som jag vet att ltl Göte Winé känner till är att skyddsfaktorer spelar en mycket större roll än riskfaktorer. Riskfaktorer är bl.a. ensamhet, missbruk i hemmet, bristande struktur och gränser och skolk. Skyddsfaktorer; tillhörighet, positiva relationer, tydliga normer och regler och emotionell kompetens, spelar en avgörande roll för att stävja alkohol- och drogmissbruk.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ja det är ju så med frisk- riskfaktorer och framförallt stuprören som blir sugrören och sedan kanske det blir tandpetare till slut. Det blir bara smalare och smalare. Vi måste istället hitta något bredare, typ min storlek, som verkligen jobbar tvärsektoriellt. Det här kommer jag faktiskt att nämna i mitt nästa anförande under utbildning där jag ser Ungdomens Hus som en bra satsning med rätt innehåll. Men insatser måste komma in ännu tidigare. Hur gör vi med tidiga insatser?
Jag tänker också på vikten av ett KST och att de kommunala myndigheterna jobbar nära skolan så det blir ett tvärsektoriellt arbete som vi måste ha i tidig ålder.
Jag var själv på ett möte klockan åtta i morse kring detta där de från de sociala betonade att vi måste jobba nära skolan, även den tekniska sektorn är jätteviktig när man jobbar inom det sociala området.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Winé. Vi känner varandra en del från dessa sammanhang tidigare, ända från Ålands medlingsbyrå faktiskt. Jag vet om och värderar ledamotens erfarenheter.
Drogarbetet innebär dels att vi har åtgärder på lång sikt, på kort sikt och även en mångfald åtgärder inom flera olika politikområden, såsom har nämnts i debatten idag. Det är inte var något vis färdigt i och med den här budgeten som vi presenterar där det har nämnts flera olika åtgärder.
Det kanske absolut viktigaste är det långsiktiga arbetet. Våren 2017 kommer revideringen av ANDTS programmet igång. Då kommer vi att slå våra kloka huvuden ihop och ta fram långsiktiga åtgärder för att få bort på drogerna från Åland. Jag skulle särskilt vilja betona vikten av den processen, som också kommer att öka mötesfrekvensen för den politiska referensgruppen under år 2017.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Som ministern sade, det tvärsektoriella är viktigt, det är helt klart.
Det som jag reagerade på, vilket ministern vet eftersom jag skickade ett mejl, det är min okunskap angående vad vi vill med sprututbytesprogrammet. Jag förstår att man inte vill sprida smittsamma sjukdomar som HIV men även Hepatit är allvarligt.
Vi måste veta vad vill. Jag skulle gärna vilja vara med och påverka och säga att detta ska vara inom missbrukarvården. Vi måste veta klart och tydligt hur vi ska göra. Det måste ändå vara lite svårt och lite jobbigt att gå och hämta sprutorna. Man får inte skicka någon annan att hämta sprutorna bara för att man ska ha dem, för då blir det också lättare för de tyngre missbrukarna att missbruka mera frekvent.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Jag har samma erfarenheter som ltl Winé. Föräldrar och anhöriga har suttit i mitt rum och varit helt uppgivna och förstörda. Vad ska vi göra?
Min uppfattning är att strängare straff inte löser problemen. Det här handlar faktiskt om attityder och förebyggande arbete. Det viktigaste är att få ungdomarna att avstå att ens prova på detta.
En tidigare kollega sade här att man borde vaccinera ungdomarna mot att använda droger. Den linjen är jag också för.
Det framfördes också här att riksåklagare sade att det inte ska vara straffbart. Det är fel! Det finns ett direktiv som heter straffbart bruk av narkotika, man behöver inte åtala personen om personen åtar sig ett vårdprogram. Det är bara när det handlar om ringa narkotika som den här möjligheten finns, inte i andra fall.
Straffbart bruk av narkotika innebär redan fängelsestraff, böter och max sex månader. Om man vill förstränga detta så måste man ta bort bötesstraffet så att allt skulle leda till fängelsestraff. Det innebär att alla ungdomar som har provat på en joint eller två måste hamna i fängelse till slut.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! De här var lite regisserat, för jag bad ltl Roger Eriksson med hans kunskap att höra på mitt anförande och reagera just på detta med ringa narkotikabrott. Åklagarna har rätt att lägga ner ett fall och det var det som jag ville få bekräftat om det är på det viset eller inte.
Här måste vi börja fundera. Jag är fortfarande av den åsikten att vi måste börja titta på vad vi kan göra för att bli tuffare. Vi ska lyckas visa att vi reagerar mot dagens narkotikapolitik i Finland som blir allt mer tillåtande. Jag vill att vi visar att nu räcker det. Vi har så många barns framtid som går till spillo. Jag har sett för mycket, jag klarar inte av det längre. Nu vill jag att vi ska börja agera mot det och därför ville jag ha en åklagares kunskap kring detta också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Ltl Göte Winé har stor kunskap och erfarenhet kring ungdomsfrågor och i synnerhet unga med problem av olika slag. De här ungdomarna ska inte behöva känna sig svikna av ltl Göte Winé, tvärtom. Nolltolerans kommer fram i Göte Winés anföranden väldigt ofta.
Användningen av sprutor för narkotika ändamål togs upp i den parlamentariska gruppen för risk- och missbruk under 2015. Det drevs hårt av ledamoten från Ålands Framtid. Uppdraget att ta fram ett sprututbytesprogram gavs åt landskapsläkaren. Jag utgår ifrån att det är det resultat som finns i budgeten. Jag känner att det saknas en tydligare kommunikation mellan den operativa gruppen, ministern och den parlamentariska referensgruppen risk- och missbruk. Det är så som man kan uppfatta det här anförandet.
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Visst är det så. Man går med politiskt för att man vill vara med och påverka. När man ser läget idag så vill man gärna vara med och påverka och bidra. Det gäller inte bara mig själv utan det är flera andra som tycker som jag.
När Harm Reduction nämns i en budget så tycker jag att man också måste diskutera detta i den politiska gruppen, för det är en så pass stor sak. Jag har jättemycket åsikter kring Harm Reduction, hur mycket sprutor ska det vara och vad annat finns det? Det är en hel del som man behöver diskutera, för det finns andra alternativ än sprutor också. Man kan försöka få en ersättande medicin eller något annat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Fru talman! Det här var faktiskt ett av de bättre och mera känslosamma anföranden som jag har hört. Det var riktigt bra. Man känner att ltl Winé verkligen brinner för den här frågeställningen.
För min del är jag glad att man diskuterar straffen framförallt för narkotikaförmedling, dvs. langning. Att man nu gör lite skillnad på de som kortsiktigt använder, i bästa fall kortsiktigt, och provar på och de som verkligen gör detta t.o.m. i förtjänstsyfte.
Min fråga gäller sprututbytesprogrammet. Jag har själv varit oerhört tveksam till detta för jag känner att vi inte ska hjälpa knarkarna att knarka, om ledamoten förstår vad jag menar. Därför vill jag fråga ledamotens syn på sprututbytet. Är det bra eller dåligt?
Ltl Göte Winé, replik
Jag kommer ihåg, jag tror att det var 2007, när en tjänsteman sade att de hade hört om Harm Reduction och att det var bra. Jag har aldrig haft så högt blodtryck som just då. Det kändes ont i hela mig.
Däremot så måste vi inse sanningen. Vi har så pass många tunga missbrukare som använder sprutor. Om de börjar byta sprutor med varandra så innebär det också att vi ökar risken för bl.a. Hepatit. Jag vill verkligen föra en diskussion kring detta. Vad ska vi ha på Åland? Jag kan inte svara ja eller nej. Jag vill titta mera på det här. Det är en så pass komplex fråga.
När man tittar på europeisk narkotikapolitik så säger de att Harm Reduction fungerar och den har en viktig roll. På lilla Åland tror jag att vi kan vara ännu vassare och ännu hårdare. Som sagt, det ska vara obekvämt att hålla på med narkotika och det ska vara lätt att sluta.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag sällar mig också till dem som ger en eloge till Göte Winés engagemang i den här frågan.
Som han sade så har Ålands Framtids haft en representant som har lyft den här frågan i sådana forum där det har varit aktuellt. Tyvärr är inte min kunskap så stor i den här frågan. Det är en tragedi för ungdomar och föräldrar som blir berörda och de bekymren som drogerna medför. Jag delar helt och hållet ltl Winés uppfattning om att man måste göra någonting. Jag tror att det gjordes en förfrågan i gymnasiet om hur många som hade prövat på någon typ av droger. 20 procent hade prövat, men i verkligheten tror jag att det är bra många fler. Enligt den information jag har fått av elever så påstår de att det är många flera och det är tragiskt om det är på det viset.
Jag tänker beröra min motion när det gäller anslaget till naturskyddsområden. Vi hörde minister Gunell här, ett långt och fint anförande om miljö- och naturvård och hur viktigt det är att bevara naturen och det tror jag att ligger i allas intressen.
Men ändå har vi föreslagit en sänkning av anslaget till 50 000 euro i tider när det är brist på pengar. Det finns förstås ett behov av att ha intrångsersättningar men jag tror ändå att det är gamla synder som ligger till grund för intrångsersättningarna, jag tror inte det är så mycket av dagens inlösen.
Jag vill ändå dra ner det här anslaget lite på grund av att jag anser att det finns en stark miljölagstiftning idag som skyddar. Vi har naturvårdslagstiftning och vi har en stark inventering av skyddsvärda växter.
När det gäller skyddsvärda växter idag så är det egentligen markägarens skyldighet att vara informerad och ta hänsyn till skyddsvärda växter. Många gånger har det förekommit att man har gjort intrång bland enskilda markägare till och med av bolag som inte har varit informerade, så att man har hamnat på ersättningar och återställande.
Jag vill lyfta den här frågan på det viset att markägare som är berörda och har områden där det förekommer skyddsvärda växter borde informeras ganska ofta så att de kommer ihåg det här. Det är lätt att glömma de här sakerna. Jag tror att intrånget oftast har gjorts av misstag och inte av elakhet och för att man tycker att det är nödvändigt.
I skogsbruket finns idag skyddsvärda certifieringar när det gäller PFC. Idag har vi också börjat införa FSC. Jag är själv en av dem som är med i första omgången när det gäller certifiering enligt FSC. Jag upplåter min skogsmark till 5 procent där man inte får röra den. Det är naturskydd av en enskild skogsägare. Möjligheterna finns hos alla skogsägare om man går in i FSC. Då har vi ganska stor procent av den totala arealen skogsmark som är skyddad för just intrång.
FSC är mera riktat när det gäller miljöhänseende än PFC. Från skogsbolagen ges en belöning idag, om man går in i FCS så är man garanterad åtminstone 1 euro mera per kubik i försäljning av sådant virke i det här första skedet. Jag vet inte hur det blir i förlängningen. Det finns ett krav från dem som köper cellulosaflis att det ska vara FSC-certifierat.
Vill man ha ytterligare områden så tycker jag att landskapet borde ställa upp med sina markområden mera än vad de privata ska göra. Vi har ganska stort ägande i landskapet av mark, skog och skyddsvärda områden. Landskapet kan gå in för att fridlysa de områden som efterfrågas.
Mitt förslag är fortfarande att sänka ingångsersättningarna till 50 000 euro. I spartider bör man titta på alla kostnader som finns för att få en budget i balans. Jag ids inte orda mera om detta. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! På sista punkten tycker ju inte regeringspartierna som ltl Brage Eklund. Det är tvärtom så att det är bra nu att vi har möjlighet ha pengar för att lösa in nödvändiga områden som natura områden.
Det som ltl Eklund sade, som jag vill ta fasta på, är att naturvärden, kulturvärden och alla möjliga saker som finns i marken och som är bra för markägare att känna till och även för kommuner som har hand om planeringen, är den här GIS databasen.
Databasen med geografisk data växer och utvecklas nu för varje dag som går på ett väldigt dynamiskt och effektivt sätt. Databasen är en enorm resurs. Man kan gå in på sina marker och titta precis vad som finns. Mera och mera information kommer att läggas till där, så det här är en rikedom för alla.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ja, det är bra det för landskapet gjorde en ganska stor satsning när det gäller databasen. Det är bra om det medför möjligheter att titta var man har skyddsvärda områden på sitt område. Att det är lätt och överkomligt tycker jag att är bra.
Jag vill ändå hävda att i fortsättningen tycker jag att landskapet borde titta på sina markområden och se hur landskapet kan bidra. Ofta vill man skuffa över det här på andra.
Många av dessa Natura 2000 områden har ritats in utan markägarnas medgivande. Jag har själv exemplen på detta, jag skulle kunna räkna upp många men tiden räcker inte till tyvärr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Bästa ledamöter, små partier kommer alltid sist. Den här gången tänkte jag inte heller ta ett allmänt grepp, för under den här rubriken så har vi ganska lika åsikter som vtm Thörnroos sade här i början.
Ltl Winé hade ett bra anförande där det talades om sprututbytessystemet som jag förstod att är väldigt kontroversiellt. Jag minns när jag var i Zürich för kanske 15 år sedan och såg en lång en söndag morgon. Jag undrade vad det var för en kö och gick förstås och frågade, man skulle byta sprutor. Jag insåg då att det kanske också är en väg att gå. Vi får se hur det blir på Åland.
Under rubriken social- och miljöavdelningen tänker jag presentera de tre motioner som jag har. Jag tror att de hör hemma här, det är inte så lätt att veta.
Den första är motion nr 6 som har rubriken ”Penningautomatmedel för social verksamhet”. Om ni känner igen den så har ni helt rätt. Jag hade samma motion ifjol. Alla mina motioner gick inte igenom. Jag har förstått att det är populärt med återanvändning eller cirkulär ekonomi så jag tänkte att det går att använda den i det här sammanhanget också. Det är lika aktuellt fortfarande.
I vårt korta partiprogram skriver Åländsk Demokrati:” Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 euro/månad till alla, som lyfter folkpension eller sjukpension, pga. av att pensionerna står stilla och prisnivån stiger hela tiden. Detta skall finansieras med PAF-medel.” Därför har jag lämnat in den här motionen.
Förslaget i motionen är att moment 44510, Penningautomatmedel för social verksamhet, ska få ett tillägg i sin till momentmotivering: ”Av anslaget under momentet reserveras 700 000 euro att användas så att alla som lyfter folkpension eller sjukpension får ett pensionsarvode om 100 euro månatligen under perioden 1.1–31.12 2017.”
Det har flera andra här som också har talat sig varma för sjukpensionärer och folkpensionärer med små inkomster. Jag hoppas att det här året faller i bättre jord.
Jag har förstått i den allmänna debatten att det är väldigt viktigt för PAF att värna om sitt varumärke. Att skriva in uttryckligen vart pengarna går är kanske bättre än att det bara går allmänt till sociala ändamål på Åland som det är nu. Det är väldigt lite som är specificerat. Jag hoppas att det nu passar in bättre, med de stämningar som råder.
Senaste år fick jag helt saklig kritik att detta arvode kunde inverka menligt exempelvis på bostadsbidrag. Det jag då inte tänkte på var att det är vi som stiftar lagarna. Det går ju utmärkt att skriva in att det inte ska beaktas när man exempelvis får bostadsbidrag, såsom barnbidraget inte heller påverkar. Det finns nog möjligheter. Jag hoppas därför att finans- och näringsutskottet kommer till en positiv lösning för denna motion.
Följande motion berör ÅHS som det har talats om en del här.
Som vi kan se har Ålands hälso- och sjukvård för 2017 en budgetram om 87 miljoner. Man försöker spara. I lagtinget har det diskuterats både möjligheter att spara på kostnader som att höja intäkterna och det har också kritiserats.
På fastlandet har man börjat diskutera att sjukhusen skulle öppna apotek. Jag har inte sett den diskussionen här. Med den här motionen vill jag öppna den diskussionen. Idén är att vi ska få en skrivelse under rubriken inkomster. Mitt förslag är: ”Landskapet bör även utreda möjligheten att överta sjukhusets apotek i egen regi”. Rent praktiskt skulle det fungera så att en patient som besöker en läkare får medicin utskriven och när han passerar entrén finns där ett apotek och han kan köpa mediciner. Via datasystemet hinner de få fram medicinen. Jag vet att det här fungerar på annat håll. Det kunde vara ett sätt att ge intäkter. Ett kontroversiellt förslag, det kan jag förstå, men i alla fall ett alternativ.
Jag hade tänkt ta upp den tredje motionen som berör 700 000 euro till flyktinghjälp, men jag ser att jag inte har så mycket tid mera. Jag begär ordet på nytt och avslutar här. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Ltl Stephan Toivonen tog upp frågan om sprututbyte i inledningen och var lite ambivalent i frågan. Hur man ska ställa sig till frågan vet jag inte riktigt. Personligen, i likhet med ltl Tage Silander, har jag känt mig mycket tveksam till detta. Jag ser också bekymret i att man inte ska hjälpa knarkare att knarka.
Men jag ser också fördelar med det. Det finns exempel på den svenska sidan där man har lyckats stoppa HIV-spridning. Jag har fått ta del av statistik som visar att Åland procentuellt sett har flera HIV-fall än vad Finland har som helhet. Det är inte så många fall, men procentuellt har vi flera. Det är ju förstås ett bekymmer. Jag har förstått att det finns ganska mycket för- och nackdelar i den här frågan. Jag är tveksam och den här frågan är svår.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Toivonen för ett intressant anförande. Vi från landskapsregeringen är nog lite skeptiskt inställda till budgetmotion nummer 3, att ÅHS skulle öppna ett privat apotek i egen regi för att därigenom kunna öka intäkterna. Orsaken till det är i första hand att vi redan idag har privata apotek på Åland. Vi har inte för avsikt att konkurrera med dem. Däremot har vi nog förhållit oss positiva till att eventuell justera apoteksavgifterna vilka för övrigt är en annan summa i den här budgeten än vad de var 2016. Jag vet att finansavdelningen har tittat på det. Är det så att vi vill öka intäkterna så är det i sådana fall det här instrumentet som vi borde titta på. Jag tror att i längden är det kontraproduktivt om landskapsregeringen börjar konkurrera med befintlig och kommande privat verksamhet, exempelvis inom apoteksområdet.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag förstå att frågan är väldigt kontroversiell och det är bra att kunna ta upp diskussionen. På fastlandet har man bara tagit upp diskussionen om möjligheten.
När det gäller apoteken så om jag kommer rätt ihåg så är det väl det äldsta monopolet som finns i Finland?
Det behöver inte vara frågan om kunder som kommer från gatan utan helt enkelt de som besöker sjukhuset. Då blir konkurrensen mindre, men naturligtvis finns konkurrensen där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Ltl Toivonen använde ordet kontroversiellt när det gäller sprututbytesprogrammet. Jag förstår absolut att man tycker så. Men vi ska komma ihåg att det är inte bara för att förhindra och sprida smittosamma sjukdomar. Det är också för att få en kontakt, kunna erbjuda hjälp, information, samtal och stöd till dem som behöver de här sprutorna. Det är inte så mycket narkotikapolitik utan kanske mera smittskyddspolitik. Hepatit och HIV har nämnts men det finns också bakteriella sjukdomar som kan spridas med smutsiga sprutor. Det är viktigt för utskottet att titta vidare på den här frågan.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Jag ville bara ta upp det i anslutning till ltl Winés anförande. När jag första gången såg detta så blev jag väldigt förvånad. Sedan tog jag reda på lite och har förstått att det finns fördelar. Det är inte så att jag kan gå och begära att få en spruta utan man måste ha använt den ganska länge och då kan det ha en effekt. Det förstod jag inte då, nu förstår jag lite mera av den kontroversiella saken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Talman! Jag har varit med ett tag som politiker nu och därmed godkänt många anslag till investeringar i både staden och här i lagtinget, men det finns nog ingen investering som påverkat mina känslor lika mycket som en av investeringarna i den här budgeten.
Jag är mycket glad över att vi nu har med en magnetresonanskamera till sjukhuset. Det har nog fungerat hyfsat tillfredsställande med den mobila magnetapparaturen som kommit till Åland var tredje vecka under veckoslut med undantag för juli månad, men tillgängligheten har varit begränsad och väntetiderna lite för långa.
Vad gäller den begränsade tillgängligheten så har den lett till att man ibland valt den nästbästa metoden, istället för den bästa. Dessutom kanske man någon gång har avstått eller väntat med att utföra en magnetresonansundersökning som man annars inte hade gjort. Det här blir alltså bara bättre med en magnetkamera på plats här på Åland.
Väntetiderna har kanske inte varit det största problemet ur medicinsk synvinkel eftersom de medicinskt brådskande undersökningarna har gjorts relativt snabbt, inom 1-2 veckor, och de andra patienterna med problem har oftast inte blivit mycket sämre av 1-4 månaders väntan.
Men, det är ju mycket bättre för alla om väntetiderna kan förkortas och i synnerhet för patienter och anhöriga om en diagnos kan ställas snabbt.
Att leva i ovisshet om en eventuell svår eller en obotlig sjukdom är inget jag önskar någon. Tro mig jag vet eftersom jag har upplevt det inom den närmsta familjen. Väntan kan vara olidlig. När vi väl fick diagnosen var det med stor sorg, men också en stor lättnad att få veta vad det var. En magnetresonansundersökning var det som slutligen fastställde diagnosen.
Med den här investeringen kan fler få svar snabbare och det är viktigt. Jag säger det igen: Det blir alltså bara bättre med en magnetkamera på plats här på Åland.
Sedan finns det ytterligare positiva saker som att vi får en modernare apparatur än den mobila. Det gör bland annat att bildkvaliteten förbättras och därmed också den diagnostiska kvaliteten. Man kan i vissa fall ersätta undersökningar som använder röntgenstrålar med en helt ofarlig metod som faktiskt MR är. Det blir dessutom mer tillgängligt för patienter med pacemaker. Också sängbundna och rullstolsbundna kan undersökas lättare än i nuläget för att nämna några saker.
Det finns också en uppfattning om att antalet undersökningar kommer att öka inom några år och att det i sin tur leder till att det blir lite billigare med en egen apparat än vad det skulle bli med en mobil enhet som vi har idag. Sannolikt blir det åtminstone inte dyrare, så allt talar för att man ska göra den här investeringen.
Talman! Det är som sagt med stor glädje som jag säger ja till att spendera ett sexsiffrigt belopp i euro för just den här investeringen. Så, än en gång: Det blir bara bättre med en magnetkamera på plats här på Åland. Tack!
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag brukar inte ha för vana att tacka för anföranden. Jag tycker att det ingår i vårt jobb. Men för det här anförandet vill jag faktiskt rikta ett stort tack till ltl Carlsson. Det var fint och personligt anförande som beskriver vikten av att höja den tekniska utrustningen inom sjukvården och vad det betyder för den enskilda individen.
Jag vill återigen återkoppla till vikten av kompetenshöjningen inom vården. Skaffar man mera avancerad apparatur så behöver man mera avancerad utbildad personal. Det här går hand i hand och därför är det så fint att landskapsregeringen nu tar tag i de här frågorna och ser till helheten.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack för berömmet! Jag hade tveksamheter kring att göra anförandet personligt. Det här är en känslig fråga som jag har haft tufft med. Men det är en så pass viktig investering så att jag ändå ville lyfta det för att belysa att det här är något som görs som är väldigt viktigt och väldigt bra. Jag är glad över att magnetkameran har kommit nu. Tack så mycket landskapsregeringen och styrelsen i ÅHS!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Talman! Ltl Runar Karlsson lyfter i en replik sin oro för kvinnor och barn som far illa genom fysisk och psykiskt våld. Det är jag också!
I vår budget kan vi läsa att landskapsregeringens jämställdhetspolitik har tre fokusområden: Jämnställdhet och jämlik vård, våld i nära relationer och lika lön för likvärdigt arbete. Det som ltl Runar Karlsson efterlyste och påstod att inte nämns om i budgeten är alltså inte helt rätt.
Jag hade förmånen att tillsammans med flera medlemmar från ÅHS styrelse och ledningsgrupp delta på konferensen Hälsa, vård och jämställdhet - en konferens om genusstrukturer i hälsa och vård i juni som landskapsregeringen var med och arrangerade tillsammans med Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor. Där vi fick ta del av forskning som entydigt visar att hälso- och sjukvården behandlar kvinnor och män olika. Vi vet alla här att på flera arbetsplatser är sjukskrivningstalen höga och att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Studierna visade att det finns osakliga föreställningar om kön och om kvinnors och mäns sjuklighet och att det påverkar hur patienter sjukskrivs och rehabiliteras. Kvinnor får oftare diagnoser som betonar psykiska problem som stress och oro, medan männen får mer renodlade kroppsliga diagnoser.
Undersökningar som gjorts från Försäkringskassan i Sverige visar att män får mer och dyrare rehabilitering än kvinnor, trots att kvinnor sjukskrivs oftare och längre.
På konferensen belystes det att genusperspektiv även är ovanligt i medicinska studier. Ofta undersöks bara män, även om det handlar om exempelvis ett läkemedel för båda könen, men utvecklingen går åt rätt håll.
Vården av hjärtinfarkt är ett exempel, för tio år sedan fick kvinnor med infarktsymtom vänta betydligt längre på ambulansen och sitta längre på akuten än män. Infarkt sågs som en manlig sjukdom. När statistikanalyser visade att infarkt och stroke dödade lika många kvinnor som män ändrades vårdpersonalens inställning. Idag är hjärtvården mer jämställd.
Allt detta är förstås oerhört viktigt att ha kunskap om. På konferensen fick vi även lära oss vikten av att använda oss av verktyg inom vården som gör att det blir självklart att ställa de tuffa och svåra frågorna jämt, alltid och till alla personer oavsett.
För det är ofta så att personer som utsätts för våld i nära relationer söker ofta vård för något helt annat.
Så genom att tidigt identifiera dessa patienter kan man lättare ställa adekvata frågor för att ringa in problemet, ge möjlighet att bryta situationen och erbjuda hjälp och stödåtgärder.
Vi i ÅHS styrelse tillsammans med ledningsgruppen lyfter nu dessa frågor ännu mer än tidigare. Vi vet att personalen har god kunskap om dessa frågor, men för stora delar av personalen är frågan om våld i nära relation en svår fråga. Trots att en patient kan besöka dem många, många gånger är det inte självklart att man identifierar problemet.
Vi kommer därför att utse en arbetsgrupp för att se hur vi kan införa ett system där alla får samma frågor, då blir det inte svårt att ställa dem. Sedan om det krävs tio besök eller flera innan personen ifråga vågar säga hur det är så är vinsten ändå stor. För psykisk och fysiskt våld ska aldrig vara okej, aldrig någonsin!
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det är fint att ltl Holmberg-Jansson lyfte ytterligare en åtgärd som vidtas vid ÅHS och som landskapsregeringen arbetar vidare med. Att arbeta mot våld mot kvinnor och mot våld i familjer är ju också en sådan sak som sparar pengar på sikt och en stor del mänskligt lidande. Att tidigt hitta de här personerna gör att man kan hindra diffusa psyksomatiska åkommor som diffusa buksmärtor och huvudvärk. Det här är ett brilliant arbete där vi sparar mänskligt lidande och pengar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag vill först anhängiggöra en teknisk rättelse till den budgetmotion som berör vården för demenssjuka, nummer 44.
Substantiellt är bedömningen att den är exakt likadan som den förra. Men vi undertecknare, samtliga ledamöter i centerns lagtingsgrupp, vill att förslaget får följande lydelse: ”Moment 84 000, Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet, sidan 80, ändring av anslag ökat med 600 000 euro. Momentmotivering: Under rubriken Verksamhetsförändringar ersätts de sju första meningarna med följande text: ”Under 2017 görs en utredning av hur demenssjukvården på Åland kan effektiveras. Utredningen bör ha ett starkt patient-/klientfokus och involvera alla berörda aktörer i vårdkedjan. Verksamheten vid avdelning 1 A fortgår i oförändrad form under 2017.” Därmed är den tekniska rättelsen lagtinget tillhanda.
I samband med rättelsen vill jag återigen lyfta en fråga till ansvarig minister. På centergruppens vägnar vill jag veta huruvida verksamheten just här och nu idag vid avdelning 1 A fortgår såsom tidigare har sagts, eller om man helt enkelt har föregripit lagtingets beslut och gjort förändringar innan budgeten med därtill hörande textavsnitt har klubbats av lagtinget? Nog om detta.
Nu byter jag fokusområde och presenterar härmed vår budgetmotion nummer 45, som har att göra med förnyelsebar produktion av energi, utvärdering och program för rättvisa stödsystem.
Landskapet har via förhandsavtal bundit upp sig till år 2022 att stöda vindkraftsproduktion. Vi känner alla till den historian, så jag går inte närmare in på den.
Vi skriver så här: ”Med hänsyn till ambitionen att gå mot 40 procent mindre utsläpp av växthusgaser, såsom till exempel koldioxid, bör ett mera effektfullt och rättvist stödsystem utformas och implementeras inom en snar framtid. Detta kan göras parallellt med nuvarande stödåtaganden. Vi föreslår att ett stödsystem för förnyelsebar energiproduktion tas fram så att både företag och privata aktörer likställs.
Vidare föreslås att alla produktionskällor såsom sol, vind, våg eller andra alternativ ska åtnjuta stöd på basen av producerade och i elsystemet inmatade kilowattimmar. Med detta tillvägagångssätt överlåter man åt producenter, företag eller privata hushåll, att själva avgöra vilket produktionssätt som är det mest effektiva i relation till initialinvestering. Det är viktigt.
Målsättningen med det nya stödsystemet är att uppmuntra och engagera samt skapa möjligheter för fler att delta i produktionen av förnyelsebar energi.”
Med tanke på vad som tidigare här har presenterats så borde den här budgetmotionen falla landskapsregeringen och vicelantrådet väl på läppen.
Förslaget är således att: ”Målsättningen med det nya systemet skall vara att möjliggöra för samtliga producenter av förnyelsebar energi, både privatpersoner och företag, att åtnjuta likvärdiga och rättvisa produktionsstöd oberoende av produktionskälla.” Detta, bästa lagting, är synnerligen hållbar budgetmotion. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Centern skriver i sin budgetmotion att man vill utreda demenssjukvården och se hur den kan effektiveras.
Under spörsmålsdebatten stod ltl Thörnroos och jag och höll i samma bok, nämligen ”Riktlinjer för demensvård”, där man har gjort exakt det här. Är inte centern inte nöjda med den utredningen som redan är färdig, eller vill centern tillföra medel för att göra en ny likadan utredning?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Den utredning som vi efterlyste var snarare ett utvecklat samarbete mellan specialsjukvården, primärsjukvården, hemsjukvården, den kommunala- och sociala vården, tredje sektorn och med övriga frivilliga aktörer som finns.
I dagsläget vet vi till exempel att det saknas en koordinator för demenssjuka, vilket gör att insjuknade tidvis faller mellan de olika systemen. Det var det som vi efterlyste, en samarbetsutredning helt enkelt, hur vi bättre kan effektivera och förbättra vården, både samhället och den enskilda till fromma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Det är bra att centern och vtm Thörnroos stöder landskapsregeringens strävanden när det gäller förnyelsebar energi. Landskapsregeringen har tidigare sagt att i samband med klimat- och energistrategin kommer vi också att koppla till den ett stödsystem för omställning till mera förnyelsebara energiformer. Det ska gälla teknikneutralt; sol, vind, etc. vad som finns inom det klustret. Det här kommer att komma och utvecklas under nästa år.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ja, det är också bra när vi i övergripande frågor, som berör oss alla, kan ha en samsyn. Från centern anser vi att det är viktigt att det också finns en framförhållning, speciellt för privatpersoner som själva nu står i beråd att byta ut sin oljepanna till något hållbart val. Det är viktigt att man också har möjlighet att ta del av det här systemet.
Sist men inte minst, att landskapet själv går i bräschen vad gäller sina egna fastigheter och de uppvärmningskällor som där finns.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Jag instämmer med föregående talare. Det var en väldigt bra motion. Jag får se den sedan i utskottet.
Min tredje motion vill jag gå igenom. Den handlar om att man skulle öronmärka en del av PAF-pengarna, 700 000 euro, för flyktinghjälp i Mellanöstern någonstans, jag vill inte tala i närregioner för det finns många områden. Vi ska inte ha den diskussionen.
Detta betyder att denna motion inte är en kostnadsdrivande motion. Jag har inte en enda motion som ska kosta någonting, alla motioner ska antingen ge intäkter eller spara kostnader.
Som jag konstaterade tidigare så är PAFs varumärke oerhört betydelsefullt, och detta är som jag ser ett sätt att konkret kunna stöda detta. Det borde inte vara kontroversiellt, även om det som jag säger brukar alltid ni alla säga nej till, men i sak borde inte detta vara kontroversiellt.
Det finns en motion om att 40 000 euro av PAF-medel ska sättas för integration. Vad jag förstår så gäller det både flyktingar och andra invandrare. Det här är ett sätt att kunna komplettera den delen.
Jag har faktiskt den här gången tänkt göra någonting som man kanske inte ska göra. Jag tänkte ta mig friheten att debattera mot en annan motion som har lämnats in, även om jag också kommer att få framlägga mina åsikter i finansutskottet.
Det gäller motion nr 36, Åtgärder för att underlätta mottagande av kvotflyktingar, med ltl Lundberg som första undertecknare. Det talas om ett ökat anslag i tilläggsbudgeten som ett viktigt mål.
Fru talman! Orsaken till att jag tar upp det här och vill debattera mot den motionen är att i lördags, när vissa hade sina partimöten, så tog jag mig friheten att fara på en dagstur ut till Vårdö för att lite känna mig för, höra mig för och prata med folk om hur läget är där av olika orsaker.
Igår hörde vi att ltl Igge Holmberg sade att det inte finns några avstånd på Åland. Om man inte vet om att den där lilla färjan har lunchpaus så tar det drygt en timme att komma ens till första ändhållplatsen på Vårdö. Ltl Lindholm som bor ännu längre bort så kan jag tänka mig att det tar lång tid att åka till, speciellt igår när färjan inte ens gick, men det är ett undantag. Men det finns nog avstånd på Åland. Jag ska berätta mera på fredag när vi har misstroendedebatten kring vad jag fick erfara från Vårdö.
Men det som hör till den här motionen som jag har och som diskussionsunderlag mot ltl Lundberg så var att det motstånd som finns på Vårdö visade sig att det inte är pengar som det är frågan om. Det var kanske en som nämnde att Vårdö kanske inte har pengar.
Den största orsaken är faktiskt saker som vi inte kan göra någonting åt här i lagtinget. Ingen motion kan ändra någonting.
På sommar har man väldigt, väldigt mycket jobb av olika orsaker. Man har väldigt svårt att hinna hjälpa andra, man hinner knappt hjälpa sig själv. På vintern, nu när jag var där, var det väldigt, väldigt, väldigt lugnt. Kanske inte en miljö som personer från miljonstäder vill ha? Jag hade tänkt vara på Vårdö lite längre men jag borde haft andra skor för det blev kallt och är man inte ens van med snö så blir det ännu kallare.
Sedan klagade man också på att om de ska till ÅHS så är det samma väg som det var för mig att ta mig ut till Vårdö.
Jag funderade på att gå in på något kafé och träffa lite folk. Men jag hittade inget kafé, jag kanske missade det?
Det var de här sakerna som folk talade om och de här problemen man såg för att för att kunna ta emot flyktingar till Vårdö, inte att det inte fanns pengar, även om det argumentet också framfördes. Så därför ville jag redan nu säga några ord om motion nummer 36.
Jag hoppas att min motion kan falla i god jord när vi diskuterar i finansutskottet. Tack, fru talman.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag känner igen de här greppen från ltl Toivonen, populistiska trick som ska anses ske från det goda hjärtat, men egentligen gagnar de att ta avstamp för det som partiet egentligen står för och det vet vi alla vid det här laget.
Han nämner också vårdöborna där Toivonen gick runt och knackade dörr. Jag har fått signaler om att många har tagit mycket illa vid sig. Man kommer tydligt ihåg det berömda utskicket som skickades till skärgården när Ålands Demokrati sjösatte sin kampanj inför valet.
Däremot kan jag ställa mig något positivt till - inte till de 700 000 som Toivonen talade om - att vi kanske fyller den här luckan, biståndet när det gäller u-landshjälpen som Finland glappar mot vad FN säger att vi ska stå för, 1 procent. Kanske vi ska fylla upp det här glappet så att vi hjälper till att åtminstone Åland uppfyller FN:s krav?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Hur man reagerade på Vårdö ska jag återkomma till på fredag, det var väldigt spännande.
Däremot får jag tacka till den här lilla öppningen. Summan är inte hugget i sten. Jag har själv varit inne på samma tankegångar som ltl Wikström.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! I debatten igår ställde jag mig i en replikväxling frågande till att landskapsregeringen ska gå in med medel i den här frågan när det är en kommunal och statlig angelägenhet, till den delen när det gäller motionen.
I budgeten på sidan 20 står det att landskapsregeringen upprätthåller en beredskap för ökat flyktingmottagande under år 2017. Till den delen har inte ltl Stephan Toivonen lämnat in någon motion eller någonting annat som skulle vilja ta bort den meningen. Står ltl Toivonen också bakom den skrivningen och är beredd att vi får ett ökat flyktingmottagande? Hur ser ltl Toivonen på att en kommun åtminstone måste kunna ta emot en familj? Hur ser ltl Toivonen på det?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag tyckte att det var ganska onödigt att lämna in den motion som nu efterfrågas och hur man sedan ska skriva den. Jag tycker att det istället är bättre att visa på ett alternativ, vilket jag här har gjort, och som kan diskuteras vidare som ett komplement. Jag tror och hoppas att det här är mindre kontroversiellt än att jag skulle säga; ”nej, vi ska inte ha någon flyktingfamilj”.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, fru talman! Välkommen till den åländska skärgården den här årstiden! Det är en byggd som inte består av tillräckligt många människor för att kunna hålla igång kaféer och liknande.
På landsbygden i Sverige och även i Finland har det visat sig att där som man har tagit emot flyktingfamiljer så har kafélivet levt upp, butikerna finns kvar och även skolorna finns kvar. Varför ska man vara så negativ till att ge möjligheter för satsningar ute i de små samhällena?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag tror inte att en flyktingfamilj hit eller dit ändrar på kaféer, butiker osv.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jag beklagar att ltl Toivonen kände lidande när han var i Vårdö på grund av att han hade för tunna skor, kanske det var de skor som han har på sig i Portugal. Med det lidande i bakfickan så kanske ltl Toivonen också kan visa förståelse för att Vårdö kan vara en väldigt bra plats i världen, om man kommer från en plats där bomberna regnar runt huvudena och man varje minut upplever en rädsla, skräck och osäkerhet.
Jag tycker att ltl Toivonen kraftigt undervärderar Vårdös möjligheter att med stort hjärta ta emot flyktingfamiljer, i likhet med andra små och stora kommuner på Åland.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Mina kommentarer föranleddes av det besöket jag gjorde och det var väldigt spännande att höra vad de hade för åsikter.
Som sagt, jag återkommer på fredag för att illustrera hur det så kallade moderna ledarskapet ser ut i kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Toivonen menade att inga motioner kan förändra vårdöbornas syn på verkligheten. De kan de visst göra! Politik påverkar!
De högerextrema vindar som blåser svinkallt över Europa och USA påverkar folk. Det får folk kan gå ut på gatan och skrika: ”Lock her in”. Det är en politik som ignorerar mänskliga rättigheter och internationella konventioner.
Men jag vill annat, liberalerna och de flesta i den här salen vill annat. Vi ville ha ett välfärdssamhälle där mänskliga rättigheter är en självklarhet och där var och ens rättigheter ska vara givna.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag upplevde inte några kyliga vindar. Det var vindstilla rent fysiskt när jag var på Vårdö, det var ett idylliskt samhälle. Jag upplevde inte en enda som skulle ha sagt ett enda ord som ltl Johansson skulle kunna tolkas som rasistiskt eller hur ni uttryckte det. Tvärtom, det var väldigt vänliga människor. De som inte ville ha dit flyktingar så var orsaken för att de tänker vänligt om flyktingarna, för att de konstaterade att det samhälle som vi tycker om så tror de inte att flyktingarna vill ha. De vill ha andra alternativ, kanske just det som jag lägger fram här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack, talman! För det första vill jag veta vad socialdemokraterna i regeringen har för åsikt om det budgetunderskott som finns i framtiden?
Igge Holmberg ondgjorde sig över att obunden samling är villig att stå bakom en regering som har sparbeting på sig. Tidigare har finansministern sagt att han ser positivt på den delen, att man gör det.
Socialdemokraterna har nu tagit över regeringsmakten totalt och tycker att det är okej med ett underskott i budgeten. Det är socialdemokraterna som styr den nuvarande landskapsregeringen, helt och hållet.
När man vill granska allt så blir man beskylld för att föra en dålig politik. Det finns möjligheter att granska allt i budgeten, det finns sparmöjligheter. Kom inte och säg att det inte finns det! Det finns sparmöjligheter överallt. Familjer måste spara, företag måste spara och det sker dagligdags i vårt samhälle men socialdemokraterna anser att man inte behöva spara.
Därför har vi ett underskott. Efter år 2017 finns det 31 miljoner kvar enligt landskapsregeringen. Är det en hållbar utveckling anser socialdemokraterna? Jag anser det inte.
Sedan vill jag komma in på narkotikadebatten som har förekommit här. Jag kommer inte att ställa mig bakom någon lagmotion till Finlands riksdag om strängare straff. Mig behöver ni inte räkna med till den delen. Straff hjälper inte de som har problem med narkotika. Däremot så sade jag i ett tidigare anförande att vi måste satsa mera resurser på polisen. Där ska man sätta in resurserna om man ska stoppa narkotikan som kommer in, inte straffen för då har de redan använt narkotika. Då är ni helt fel ute, det är ju för sent.
Tidigare lagting provade också att ändra straffet för rattfylleri, vilket sedan inte gick igenom.
Jag är inte nöjd med det sätt som tidigare lagting ändrade körkortslagen. Det ställer till onödiga problem för enskilda människor.
När det gäller att yrka på straff så ska ni titta er runt om i världen där man har mycket hårdare straff för narkotika och problemen är inte mindre för det. De strömmar där narkotika kommer in är de viktiga.
Ni säger också att man ska ge gratis sprutor, det har getts sprutor här i landskapet. Vet vi vad som har hänt med dem som har fått gratis sprutor? Jo, de har tagit gratis sprutor, de har farit till plattan i Stockholm och bytt ut spruta mot narkotika, för de delar inte ut gratis sprutor där. Så kan det också gå.
Jag vill ta upp Guttorp. Det finns en utredning som uppenbarligen har varit hemligstämplad. Jag vet inte varför den har varit hemligstämplat hos regeringen. Men vi fick ut utredningen idag. Där framgår att det finns enorma utsläpp som man bör titta på. Frågan är; är det försvarbart ekonomiskt att vi har Guttorp kvar i förhållande till de miljöproblem som utsläppen föranleder? Vi måste ta den frågan. Tack.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det är klart att det finns sparmöjligheter i en budget, det håller jag fullständigt med om.
Men, obundna säger att man ska spara 5 procent av hela verksamheten, utan att överhuvudtaget specificera det, det är helt orimligt. Ren populistisk smörja!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Ltl Holmberg ställer högre krav på oppositionen än vad han ställer på sitt eget framträdande som han hade här tidigare idag. Han sade; ”vi har inte riktigt koll från socialdemokraterna, från vår lagtingsgrupp, på den här budgeten”. Hur menar Holmberg då att oppositionen skulle ha bättre kontroll? Vi har ingen tjänstetablå och det finns ingen detaljer. Till den delen så tror jag att vi bör titta på det. 5 procent betyder att man använder 95 euro istället för 100. Jag tror att det i organisationen finns ganska mycket luft och det har funnits det.
Landskapsregeringen har varit på god väg med finansminister Perämaa. Landskapsregeringen har allt vårt stöd för att fortsätta spara för det finns luft och förbättringar att göra. Man kan göra upphandlingar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Om man ställer sig lite i mitten av den här diskussionen så för centern nu en väldigt expansiv ekonomisk politik och obundna vill spara 5 procent på allt.
Jag var med redan 2004 när man hade den här metoden att spara 5 procent på allt. Det gick inte då och det går inte idag heller att använda sig av en sådan metodik. Att kunna spara effektivt och smart kräver förberedelser, genomgång och omstruktureringar av verksamheter. Det är ingenting som görs i en handvändning. Jag vet att den metoden inte är framgångsrik.
När det gäller oppositionen så vill den ena satsa enormt mycket mera och den andra vill spara så tror jag att regeringens politik har hamnat väldigt väl. Den är sansad, rimlig och realistisk, men man tänker sig noga för inför de här inbesparingarna.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Siffrorna talar ju sitt språk. Det måste göras någonting. Skatteintäkterna ökar enormt, men underskottet och likviditeten går ner. Någonstans måste det struktureras om och göras om. Landskapsregeringen har ett tufft jobb framför sig, men ni har vårt understöd vilket jag har sagt tidigare och det står jag fast vid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag är inte förvånad över att ltl Häggblom sade att han inte vill ha strängare straff.
Jag kommer ihåg de gångerna när jag själv jobbade med ungdomar. Det hade varit en rättegång och först kom leende ungdomar ut som hade blivit friade, de hade klarat sig undan och efter kom deras jurister lika leende som hade lyckats skydda ungdomarna. Har de då lyckats rädda ungdomarna från missbruket? Jag tror inte det.
Vi måste på allvar börja titta på vad det här innebär för många.
År 2006 fick vi en rapport från ett svenskt bolag, en konsultfirma, som tittade på vilka ändringar vi skulle göra. De sade; ”försök vara med och påverka lagstiftningen! Sedan finns det saker som förebyggande och mycket annat. Jag tog bara upp ett exempel, men det finns massor vi kan göra. Flera poliser är ett sätt men vi kan inte bara se på det. Jag har sett hur ungdomar har lurat både tull och polis tidigare också när det var flera poliser.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Problemet gäller tillgången på narkotika och hur narkotikan kommer in i landskapet. Man måste göra allt för att stoppa narkotikan. Ju mer synlig polis vi har så desto bättre är det. Man har dragit ner på polisen, fem tjänster är borta de senaste åren. Vi måste se på vad vi kan göra för att ungdomarna inte ska få tillgång till narkotika.
Att lagtinget ska vara någon sorts beredande organ beträffande straff tror jag inte är ändamålsenligt eller försvarbart. Det har ingen framgång i riksdagen, det är bara att konstatera hur det gick med den förra lagmotionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Ltl Bert Häggblom påstod att socialdemokraterna helt hållet styr den här landskapsregeringen, vilket han står och säger det under social- och hälsovårdsområdet där moderat samling har ministern och vi har en eminent styrelseordförande i ÅHS. Samtidigt kritiserar ledamoten ekonomin och att vi inte sparar tillräckligt. Vi ska komma ihåg att tack vare den moderata styrningen så är vi med och höjer självfinansieringsgraden på ÅHS, vi förbättrar högkostnadsskyddet och vi är med och för fram en ekonomisk återhållsamhet där ltl Bert Häggblom här i salen förra veckan röstade för utökningar på 1 miljon. Jag förstår inte riktigt den här ”å ena sidan å andra sidan politiken” som ltl Bert Häggblom bedriver och påstår att politiken styrs av andra. Tack vare en moderat samling finns hemvårdstödet kvar till exempel. Det var bara ett exempel till av många.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag hoppas att regeringsblocket bestämmer sig vem som ska styra den här regeringen.
Ltl Igge Holmberg sade nog att det var socialdemokraterna som hade den största styrförmågan på regeringen och Petri Carlsson sade att han har den bästa styrförmåga. Jag väntar på nästa anförande från liberalerna för att höra vad de säger.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Ltl Häggblom målar upp en vision med åländska knarkare som får sprutor och åker till Sergels Torg och byter ut dem mot någon annan vara. Jag blir verkligen bekymrad när jag hör det här. Det låter som den postfaktuella politiken har gjorts sitt intrång också på åländskt territorium. För det stämmer inte! Sprututbytesprogram finns i Stockholms läns landsting. Jag har personligen diskuterat det med landstingets fullmäktigeordförande Annika Sandström för tre veckor sedan. Här har vi telefonnumret till sprututbytesmottagningen på Sankt Görans sjukhus i Stockholm, ifall någon vill kontrollera att den verkligen existerar.
(Applåd hörs från salen)
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag tror inte att de personer som Valve pratade med använder narkotika. Jag tror att han har ringt fel samtal. Han borde gå ner till där problemen finns, ha kontakt med dem och kanske prata med dem. Det är kanske viktigare att veta hur det fungerar på gatan. Jag tror att Valve lever i en värld som är långt från gatan och de bekymmer som finns bland dessa människor och de familjer som drabbas.
Det är inte lätt, det är känslosamt för våra socialarbetare som dagligdags möter detta och de förtvivlade föräldrarna som inte kan rå på sina egna ungdomar. Det är där som vi behöver sätta in resurserna. Det finns mycket att göra och inte generalisera och förlöjliga som Valve just gjorde.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vi avbryter plenum en mycket kort stund för att uppmärksamma ett födelsedagsbarn.
Talmannen
Plenum fortsätter.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag avser i mitt anförande att ge ett regionalpolitiskt perspektiv på hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds på Åland.
Jag läser i budgeten under allmänna motiveringen: ”Landskapsregeringen tar ansvar för att skärgårdsbefolkningens grundläggande behov tillgodoses.” Vi som bor i skärgården har frivilligt valt det för att det finns någonting där som lockar oss alldeles speciellt. Vi förstår naturligtvis att vi inte kan ha samma service som de som bor nära Mariehamn eller på fasta Åland centralt. Vi förstår också att det tar längre tid att få vård ju längre bort från centrum man bor. Det är sådant som man har med sig när man bestämmer sig för var man vill leva och bo.
Anmärkningsvärt är ändå att skärgårdsborna bara förväntas insjukna under 16 timmar i dygnet. Mellan klockan 00.00-08.00 finns det ingen hälsovård eller jour, det finns ingen beredskap i skärgården. Det resulterar då i att om man råkar ha en hälso- och sjukvårdsutbildning så förväntas man ställa upp. Det gör man ju av medmänsklighet och för att det lilla samhället är byggt så och behöver tjänster av varandra.
Vi förväntas också ställa upp när det kommer larm från larmcentralen, t.ex. när man behöver komplettera hjälpen och man behöver flera händer. Det är helt på frivillig basis som vi gör det också.
Jag förstår mycket väl att det kan vara svårt att få en hälsovårdarberedskap dygnet runt i alla åländska skärgårdskommuner. Men jag tycker ändå att man borde fundera kring om det inte på något vis skulle kunna gå att hantera en sådan fråga i alla fall. Jag tycker att det borde finnas lösningar på det här. Som det är nu så förväntas kvinnorna, eftersom det företrädelsevis är mest kvinnor, att ställa upp för att man är schysst och om man råkar ha en utbildning. Det är faktiskt inte riktigt okej.
Jag hoppas, och har delvis fått indikativa löften från Ålands hälso- och sjukvårds nuvarande ordförande, att man funderar i tankegångar på ett modernt sätt.
Jag saknar Kumlinge apotek i budgeten, men jag hoppas att det är bara jag som inte har fått ögonen på det. Jag kan inte riktigt hitta i budgeten huruvida landskapsregeringen kommer att fortsätta att ge ett litet driftsstöd till Kumlinge apotek så att det kan fortsätta att verka ute i regionen i den norra skärgården. Det är oerhört viktigt.
Jag läser i budgeten att ålänningar, gemene man, ska ha möjlighet att välja hälsocentral. Då tycker jag att båda hälsocentraler borde vara ungefär likvärdiga. Nu är det ju inte så, eftersom man tidigare har valt att stänga ner Godby hälsocentral under ganska lång tid på sommaren och ha den semesterstängd. Det har inte heller funnits läkare på plats alla dagar i veckan. Då är det ju inte en likvärdig service som man erbjuder vid hälsocentralerna.
Jag har försökt titta riktigt noga i budgeten, men det är väldigt, väldigt lite skrivet om primärsjukvården. Det är väldigt lite skrivet om just hälsocentralerna vilka ändå är de tunga spelarna i hälso- och sjukvårdsberedskapen och arbetet här på Åland. Det saknar jag faktiskt. Det finns inga visioner för primärsjukvården. Det finns inga klara målsättningar heller som på något vis skulle avvika eller som skulle indikera ett utvecklingsbehov eller en utvecklingsvilja. Jag skulle väldigt gärna höra lite mera om detta.
Jag skulle också vilja höra vad landskapsregeringen har för tankegångar kring hälsovårdsberedskapen i skärgården. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag har stor respekt för skärgårdsbornas situation när det gäller vården. Jag tycker att det är lite olyckligt att man politiserar skärgården och glesbygden på det sättet som man gör. När det gäller att få vård till sig så har visat sig att de närmsta skärgårdskommunerna är lika långt borta som den yttersta glesbygden på Åland. Man bör titta på olika lösningar inom olika områden.
Man har gjort omställningar när det gäller akutsjukvården ut till skärgården. Det här håller på att prövas, man ska se hur det har slagit ut och vilka ytterligare förbättringar man kan göra.
Intressant är att igår sade vtm Thörnroos: ”Nu behöver jag inte längre hålla mig till något regeringsprogram. Nu är jag fri som en fågel.” Och sanna mina ord! Här kritiserar man skärgårdsberedskapen som faktiskt beslutades av en tidigare regering där vtm Thörnroos själv satt med.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Visst är det så att Kumlinge, Sottunga, Kökar och Brändö är de kommuner som är allra längst bort från vårdkedjan. Det är ingenting unikt i detta. Däremot är inte det geografiska avståndet, så länge det finns vatten emellan, helt riskfritt. Igår hade vi till exempel ett fyra timmars stopp på vårdölinjen som gjorde att varken ambulans, brandkår eller någon annan kunde ta sig över eftersom det inte fanns, som brukligt har varit tidigare, en reservfärja på plats.
Vad gäller indragningen av hälsovårdarberedskapen så kan jag inte erinra mig om att jag skulle ha suttit i landskapsregeringen vid det tillfället. Jag hoppas att jag någon gång ska få möjlighet att ha ansvaret för hälso- och sjukvården, för jag har många goda tankar och planer på hur man kan förbättra sjukvården även i perifera delar av Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Vtm Thörnroos är orolig över att apoteket i Kumlinge inte ska få något stöd. På sidan 109, Överföringar, finns det 30 000 euro budgeterat för detta.
När det gäller val av hälsocentral på Åland, att ålänningarna ska få välja vilken hälsocentral de ska få tillhöra, så tycker jag att det är jättebra. Röster säger; ”ja då kommer väl alla att välja Mariehamn”. Jag tror faktiskt att det kommer att bli precis tvärtom. Om jag idag hade fått välja så hade jag valt Godby hälsocentral. Där får man boka sin tid när man ska gå till sin läkare. Man behöver inte sitta i kö som i Mariehamn. Godby hälsocentral är litet, familjärt och trevligt. Jag tror att vi kanske t.o.m. ska utöka resurserna i Godby.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack för stödet till Kumlinge apotek. Det kanske kan verka märkvärdigt att det alltid måste lyftas upp i debatten, men apoteket har ju flera gånger tidigare varit satt under lupp. Så därför ville jag ta upp Kumlinge apotek speciellt här.
Vad gäller Godby hälsocentral så visst är den trevlig och småskalig, men man ska inte glömma bort att de är oerhört professionella där. Oerhört professionella! Den kunskap som de har om patienter och klienter många gånger finns inte inskrivet i journaler. Det är det som är det fina med ett småskaligt samhälle och småskaliga lösningar. Då kan du se den enskilda individen på ett helt annat sätt än vad styrelseordförande själv säger att är möjligt i Mariehamn.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack vtm Thörnroos. Det är helt riktigt så som sades i föregående replikväxling. Vi anslår 30 000 euro för att fortsättningsvis understöda läkemedelsdistributionen på Kumlinge.
Jag är glad att vtm Thörnroos har uppmärksammat skrivningen om att ålänningarna kan välja vilken hälsocentral på Åland de vill tillhöra. Det är bland annat en hjärtefråga för mitt borgerliga parti.
Vad gäller skärgårdsberedskapen så har vi en hel del intressanta IT-lösningar på kommande inom ÅHS som jag tror att kan bidra till att hitta nya vägar att understöda beredskapen i skärgården. Jag tycker att det ska bli väldigt spännande att se på de lösningarna.
Vtm Thörnroos efterfrågade visioner för primärsjukvården. Jag skulle kanske framförallt då inte rikta min blick mot budgeten utan titta på budgetlagarna som följer med. I ÅHS-avgiftslag finns rätt stora visioner; avgiftsfrihet för barn och ungdomar, vi berättar också om varför och vad vi vill uppnå med detta.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag är själv även en sann förespråkare av valfrihet. Men i det här fallet så är det ju inte på riktigt. Det här är ju bara låtsasval som folk har möjlighet att göra, såvida inte landskapsregeringen avser att likställa servicenivån vid hälsocentralen i Mariehamn och hälsocentralen i Godby. För i dagsläget finns det inte läkare på plats alla dagar i Godby och det är semesterstängt ett stort antal veckor under sommaren. Ska det vara en reell valmöjlighet, vilket jag kommer att stöda, då ska servicen vara likvärdig, men det är den tyvärr inte i dagsläget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! På avdelningen där demenssjuka tidigare har behandlats inom ÅHS är nu medicinavdelningen utlokaliserad. Den samlade kompetensen som funnits på avdelningen är nu spridd mellan olika avdelningar inom ÅHS. Det finns en logik i och en klokskap i att kompetens om minnessjukdomar finns på alla avdelningar eftersom dementa kan få gynekologiska sjukdomar, bryta ben eller få cancer precis som alla andra. Inget tvivel om det.
Regeringen skriver korrekt att omstruktureringen av demensvården på ÅHS fordrar bättre kommunikation och teambaserad samverkan med kommunala aktörer och ÅHS och satsar därför på ett 3-årigt projekt ”Äldres psykiska ohälsa” och kommer under år 2017 att vara centralt med tanke på kunskapslyftet kring demenspatienternas särskilda vårdbehov. För att få denna samverkan kommer det att behövas en koordinator som för samman alla. Det lyckas aldrig att föra samman alla om man räknar med att ”någon” ska göra det. Någon är som bekant ingen.
För den demenssjuka är stängningen av avdelningen dock ett steg i olycklig riktning och en prioritering som drabbar dem. Kärnan i problematiken kring demenssjukdomar verkar vara var gränsen går mellan sjukvård, sjukhusvård, och den vård och omsorg som kommunerna ansvarar för. Det här sätter den lilla människan i kläm.
Beslutet att stänga avdelning 1 A leder till att familjerna, de anhöriga och kommunerna får ta ett större ansvar och att primärvården behöver satsa betydligt mer på läkarkapacitet. Jag håller med om det som vtm Thörnroos tidigare sade, regeringen skriver väldigt lite om hur primärvården ska utvecklas och möte bl.a. det här under 2017.
Det är mycket olyckligt att beslutet redan är fattat trots att det först nu diskuteras i lagtinget eftersom det förstås nu i efterhand är mycket svårt att återskapa något när lagtinget kanske kommer underfund med att det är ett olyckligt och galet beslut som har fattats.
Alla minnessjuka är inte gamla, alla är inte multisjuka och alla har inte anhöriga som kan sköta dem. Det vore intressant att göra en jämställdhetskonsekvensbedömning. Kanske utskottet kan se på vilka det är som sköter de demenssjuka i hemmet.
Många dementa är också utåtagerande och som har särskilda behov. Vi vet också att miljön är otroligt avgörande för hur vardagens ska fungera i allt från att golv inte får ha olika färger eftersom det uppfattas som att det är nivåskillnader. Alla som har besökt demensavdelningen på ÅHS, eller den som fram till för ett tag sedan var demensavdelningen, vet att där har gjorts ett viktigt arbete där med färgsättning och miljöer för att det ska anpassas på bästa sätt för de som sköts om där.
Så bästa regering, att utveckla demensvården och att öka kunskapen inom ÅHS så att alla avdelningar har kunskap om minnessjuka är bra men det var inte hållbart och klokt att stänga avdelning 1 A och lägga över ansvaret för anhöriga. Och som vi konstaterar i vår motion det krävs absolut en koordinator för att aktörerna ska samordnas och för att undvika att de sjuka kommer i kläm.
Utvecklingen utgår ifrån att det finns stöd i hemmet för de demenssjuka, de som inte har det hänvisas till hemvård och hemsjukvård. Är inte det en utveckling i fel riktning, bästa regering?
Några ord om hemvårdsstödet. Moderaterna sade i ett anförande att hemvårdsstödet skulle ha försvunnit om inte moderaterna fanns i regeringen. Jag antar att det ska tolkas på det sättet att den senaste höjningen av hemvårdsstödet inte skulle finnas kvar. Jag antar att det inte har varit så radikalt i regeringen så att man har tänkt skippa hemvårdsstödet helt och hållet.
Lagtinget har beslutat att hemvårdsstödet ska utvärderas innan det fortsätter. Det skulle vara intressant att få en redogörelse för vilka effekter hemvårdsstödet har haft. Är det så att det är de som redan före höjningen hade råd att vara hemma som nu har fått en högre inkomst? Eller har det lett rätt, dvs. att jämställdheten drastiskt har ökat, att många pappor är hemma med sina barn och framförallt att det numera är mycket äldre barn som kommer till barnomsorgen än vad fallet har varit tidigare. Det, minister Valve, skulle vara intressant att få en redogörelse för. Tack.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack ltl Britt Lundberg. Jag håller med om mycket av det som ltl Lundberg sade. Närståendevårdare idag ute i våra hushåll gör ett otroligt arbete.
För två kvällar sedan var jag på Demensföreningens höstmöte för att informera medlemmarna om stängningen av avdelning 1 A. Vi fick en redogörelse av Ida Holmberg och Anna Mattsson om hur närståendegruppen ser ut idag. Jag rekommenderar finansutskottet att höra dem för att få en bild av det som ltl Lundberg efterlyste. Vi behöver nog se över ganska mycket när det gäller närståendevård och kanske göra det mycket mera flexibelt än vad det är idag.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack för den hjälpen till behandlingen i finansutskottet. Jag tror att det är mycket värdefullt att titta på närståendevården. Framförallt att fokusera på friheten och rätten till ett eget liv. Var och en kan bara leva sitt eget liv som jag tror att de flesta utgår ifrån att ska vara ledstjärnan år 2016 och år 2017 som vi står inför.
När det gäller demensvården så i mitt hjärta är det väldigt, väldigt tungt att man har gjort prioriteringen att stänga avdelningen. Nu finns den verkliga specialistkunskapen inte samlad någonstans, även om jag stöder att den ska finnas överallt samt att man gör ett kunskapslyft. Just den unika kunskapen som fanns samlad var otroligt värdefull för dem som var tyngst dementa och utåtagerande och som är svåra att ha i hemmet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Lundberg. Först hemvårdstödet, år 2016 kommer att vara det första fullgångna året med det nya hemvårdstödet. Vi har just tio månader bakom oss som hemvårdstödet har varit i kraft. Avsikten är att utvärdera hemvårdstödet under mandatperioden för att se om de uppställda målen i förra regeringen har uppnåtts och på vilket sätt.
Vad gäller demensvården så kommer vården fortsättningsvis att finnas på ÅHS, det kommer att finnas patienter och det kommer att finnas anställda kvar i organisationen. En utvärdering kommer att göras inom november. Och, som ledamoten nämnde, nya teambaserade arbetsformer kommer att tas fram som går i linje med de riktlinjer för demensvård som antogs under den föregående mandatperioden. Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i detta. Jag håller personligen nämligen inte med om det påstående i ledamotens motion att detta skulle ha gjorts utan närmare analyser. Det finns analyser och det är bra om finans- och näringsutskottet kan bekanta sig med dessa.
Ltl Britt Lundberg, replik
Talman! Ministern har helt rätt i att det kommer att finnas demenssjuka ute på avdelningarna. Det kommer säkert att fungera väl för dem som är multisjuka, förutsatt att det finns lika bra kompetens på varenda avdelning som det har funnits samlat på demensavdelningen.
Om man tänker ur synvinkeln hållbar utveckling, som regeringen har lovat att göra i alla beslut, så finns det nog ett konstaterande redan idag att de demenssjuka, framförallt de unga, de som inte är multisjuka och de som är utåtagerande, skulle behövas separat egen avdelning för att de ska klara sin vardag.
Det allra sämst är om man efter några år är tvungen att bygga upp en sådan här avdelning igen när man har splittrat ut sin kompetens och helt enkelt har haft för bråttom.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Jag tänker lyfta upp rubriken risk- och missbruk med tyngdpunkt på narkotikamissbruket i samhället. Det lyfte kollegan Göte Winé med stor bravur tidigare idag, det brukar han göra.
Jag brukar inte prata om de här frågorna av det enkla skälet att jag verkligen inte riktigt har förstått dem.
Men sedan i år sitter jag med i landskapets politiska referensgrupp för risk- och missbruk. Det är ganska enkelt uppdrag, vi har haft två möten i år, vilket är rätt lite mot bakgrund av det som man där får höra. Jag tänker lite dela med mig av detta till er.
Jag tror att det viktigaste som finns är att man aldrig demoniserar brukarna, att göra dem till brottslingar för de är offer lika som alla de familjer som finns i nätverket runtom som är alldeles förskräckligt.
När vi i lagtinget pratar om investeringar inför följande budgetperiod och budgetåret efter det så finns det ingen investering som ens är nära lika stor återbetalning som om vi skulle stoppa en enda missbrukare. Det finns ingen investering vi kan göra som är lika viktig.
Men innan man ser den här stora bilden - här talar jag faktiskt lite för mig själv för jag har inte riktigt begripit det - behöver man lite veta hur verkligheten ser ut idag. Där är denna politiska referensgrupp utomordentlig, den är fantastisk, i varje fall det andra mötet när vi lite hade hittat formerna. Där och då fick vi reda på fakta direkt ifrån det fält som varenda dag försöker städa upp i detta. Om man inte har varit där, om man inte riktigt begriper vad det handlar om så finns det inte. Det är en ganska vanlig reaktion; det man inte ser så ser man inte.
Till skillnad från de allra flesta av oss, åtminstone i denna sal tror jag mig veta, så finns det folk som ser en verklighet som man egentligen inte ens kan drömma om. Jag tänkte berätta om några av de sakerna som faktiskt är verklighet idag. Jag tror att själva vitsen med en politisk referensgrupp är att man ska sprida insikter om olika frågor.
Alkoholrelaterat våld och överdoser hör till vardagen på ÅHS, det är de allra enklaste och det har alla förstått i alla tider. I stort sett anländer nuförtiden en överdos per vecka till sjukhuset. De flesta av dem är födda på 90-talet. Överdoserna är representerade av nittiotalister. Låt det sjunka in! Tänk vad det medför ifall man inte lyckas stoppa det, helst innan de ens har kommit dit så klart.
På psykakuten idag är efterfrågan på ersättande medicin, som man använder för att mjuklanda från ett knarkmissbruk, rätt låg. Det kan man till en början tycka att är rätt bra, för då kanske det inte är så farligt. Sanningen är tvärtom. Det är riktigt eländigt för det är ett tecken på att det finns ett stort utbud av riktig narkotika på marknaden på Åland. Man väljer uppenbarligen hellre det än ersättande medicin.
Antalet barnskyddsärenden har exploderat enligt de som jobbar bland ungdomar. Om det tidigare var fem till tio fall per år så kan det idag snarare vara fem per vecka. Detta sade de som dagligen arbetar med dessa frågor när de berättade om sin vardag för denna politiska referensgrupp. Jag har varit på en mängd olika möten i mitt liv. Jag tror att jag aldrig har blivit lika tagen av något som just av detta.
Allt flera av högstadieungdomar lever vind för våg till följd av drogmissbruk. De som arbetar med dessa frågor säger att de med säkerhet vet om ungdomar i samtliga högstadieskolor på Åland idag, så var det inte för fem eller tio år sedan. Någonting har hänt och det har hänt rätt snabbt. Därför är det så oerhört viktigt att lyfta de här frågorna, inte bara inför valen för då är det enkelt, visa mig den inte vill försöka stoppa narkotikan då. Det är nu i vardagen som det är viktigast att lyfta dessa frågor och göra så att brukarna inte blir demoniserade utan de offer som de faktiskt är.
Cannabis är inte ovanligt bland 13- och 14-åringar. Smaka på det! Cannabis är inte ovanligt bland 13- och 14-åringar! Jag har möjligen varit blåögd, men det fanns inte i min världsbild innan jag hörde det berättas.
Nyrekryteringen av unga missbrukare är för ögonblicket stor och svår att upptäcka. När det till sist når polisens garn så är missbruket ofta rejält utvecklat.
Till följd av förändringar i lagstiftningen har vi dessutom, vi som lagstiftare, gjort det besvärligare för polisen att i ett tidigt skede och på ett tydligt sätt slå till mot missbrukarna.
Inom polismyndigheten har vi idag 59 anställda, jag tar det ur minnet och 3 av dem ägnar sig dagligen åt narkotikabekämpning. 3 av 59! Var det så vi ville att prioriteringarna skulle se ut?
Lagändringen kom för övrigt 2014 och det gjorde det mycket komplicerat att tillgripa s.k. tvångsmedelsåtgärder. Det här kan man möjligen se över på något sätt, kan jag tänka mig.
Det handlar inte heller bara om traditionella narkotikaprodukter, utan det har också blivit allt vanligare med missbruk av psykofarmaka och narkotikaklassade psykpiller av olika slag och annat.
Jag är mycket välmedveten om att det här inte är något man kan hantera enkelt. Jag hör till dem som är glada över att man har fått till stånd Ungdomens Hus som på olika sätt nog kan skänka innehåll i ungas vardag. Jag tror att det antagligen är det som saknas när man väljer ”qvickfixen” i form av drogerna. Satsningen på Ungdomens Hus känns väldigt bra.
Mycket av detta som jag nu har lyft upp och som kom fram i samband med denna referensgrupp är oerhört viktigt för alla här att känna till. Det är fakta från folk som arbetar på fältet.
Vår uppgift som lagstiftare är inte bara som lagstiftare, utan det är också att vara någon form av folkliga ledare, för det är det som vi är. Vi behöver känna till de här frågorna och faktiskt bidra till att debatten inte bara handlar om att sätta dit dem, fängsla dem och stoppa dem. Vi behöver göra mycket mera och genom att känna till den här vardagen så har i varje fall jag, mer än någonsin tidigare, insett vidden av detta dilemma. Jag skulle bli glad om ni efter detta anförande också insåg detta. Tack.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Ltl Petterssons anförande beskriver en verklighet, han sitter i referensgruppen och det han beskriver stämmer. Jag känner igen det från mitt dagliga jobb som åklagare. Så här ser det ut, tyvärr är det så.
Han framförde att det finns enbart 3 poliser som arbetar med drogfrågorna, det stämmer också. Men, man ska komma ihåg att alla poliskonstaplar har utbildning i detta. De som är först på en brottsplats samlar upp de uppgifter och saker som behövs och sedan för man över det till specialistutredarna som jobbar med de här frågorna. Det är inte så att det bara är 3 konstaplar som jobbar med narkotika av dessa 59 konstaplar. Det är egentligen 59 av 59, varav 3 är specialiserade på narkotikautredningar som ofta kan vara väldigt komplicerade och svåra.
Det som Pettersson anförde, att man inte ska demonisera missbrukarna, håller jag med om. Det är inte missbrukarna som är det stora problemet, det är de som för in drogerna i landet och förmedlar dem till missbrukarna. Min åsikt är att det bästa är upplysning och information så att tillväxten inte ökar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Två saker; ja, det är 3 poliser som ägnar sig åt narkotika dagligdags. Det är 59 som har insikt i det på samma sätt som det är 59 poliser som har svurit på att man ska stoppa brott på ett övergripande plan. Det är därför man har poliser för att de ska se till att lagarna följs. Jag menar att signalen man skickar ut genom att ha 3 konstaplar som ägnar sig åt narkotika är inte väldigt stark. Det finns skäl, av det vi har sett under sommaren och under de senaste åren, att kanske titta över om man inte borde sätta ännu mera tyngdpunkt på just de frågorna.
När det handlar om införsel så fick vi också reda på att ungefär 15 procent av de som försöker föra in narkotika till Åland stoppas. 15 procent! Och då får man vara glad, tillades det. Av det skälet är det faktiskt ganska lite man kan göra för just det och därför behöver man hitta på andra sätt. Den största delen av tillförsel är folk som far över och köper till sig själva.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, talman! Jag måste fundera noga hur jag lägger mina ord nu, det här var kanske det finaste framförande jag har hört ltl Pettersson hålla under den här mandatperioden. Det var verkligen bra. Jag gillar huvudbudskapet; vi ska inte demonisera brukarna, vilket är helt riktigt. På ett samhälleligt och mänskligt plan så måste vi kunna separera människans handlingar från hennes person, som en brottsling endast blir dömd för det som han har gjort, inte för det han är.
Även det övriga budskapet i Petterssons anförande var klockrent. Jag ser fram emot att tillsammans med ltl Pettersson fortsätta söka nya vägar för att uppnå vårt gemensamma mål.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack för det, minister Valve. Jag ska också tillägga att det gör skillnad beroende på vem som är med i olika referensgrupper. Genom att en minister och genom att vi från lagtinget visar engagemang och säger att ”vi hör vad ni säger, vi tror på det och vi står vid er sida”, så har man nått oerhört mycket längre än vad vilka pengar som helst egentligen kan göra.
De som var med i denna politiska referensgrupp hörde bl.a. två tidigare tunga missbrukare. De var oerhört glada över att de fick komma till en plats där de blev lyssnade på och tagna på allvar. De ställer upp för detta när som helst igen och deras budskap borde gå ut till skolorna. Plocka in dessa tidigare tunga missbrukare och förklara för eleverna vad som händer när ens hjärna blir kidnappad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Tack ltl Pettersson. Jag håller med om att det är skrämmande. Som tonårsmamma kan man lätt vara vettskrämd när man inser att det finns rätt mycket droger på vår ö.
Jag deltog i föreningen Fri från narkotikas seminarium för en månad sedan. Vi fick reda på att ensamhet och utanförskap är en av de största orsakerna till att man börjar och att cigaretter är inkörsport till cannabis. Det känns bra att vi här i lagtinget har gjort det strängare när det gäller tillgången på cigaretter för våra ungdomar. Tonårshjärnan är mest utsatt när det gäller cannabis och man stannar i sin utveckling. Om man som sextonåring röker cannabis så stannar man på det stadiet. Det skrämmer mig, men tack!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack för det ltl Holmberg-Jansson. Bra att ni nämnde Fri från narkotika. Min avsikt var att hylla även dem i detta anförande, av det skälet att det är ett ohyggligt stort arbete som bedrivs där av ideella krafter. Det visar kraften i den tredje sektorn som alltid finns där och vikten av att man ska se och bli sedd så fort som det någonsin är möjligt.
Det allra mest brutala med alla former av droger är att de är hundraprocentigt jämställda. De drabbar fattiga, de drabbar rika, de drabbar unga, de drabbar gamla, de drabbar kvinnor och män och de drabbar pojkar och flickor. Därför är det extra stort skäl att man faktiskt håller ett öga på det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Tack ltl Pettersson för ett bra anförande. Jag håller med i mycket. För oss som har jobbat i vården är det inte förvånande att situationen ser ut som den gör.
Jag var på samma möte och där var många som arbetar mot narkotika.
Det finns ett missbrukspolitiskt program som gäller nu till 2016, ett pågående program. Vilka primär- eller sekundärpreventiva insatser saknar ledamoten? Var fallerar det? Var skulle det behövas förstärkas eller utvecklas?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag är kanske inte rätt människa att prata om sekundärpreventiva åtgärder. Vokabulären passerar mig något. Men om frågan går ut på hur jag skulle vilja arbeta för att motverka missbruket, så är faktiskt en del i det att lyfta frågorna, att prata om dem.
Vi har ett program, jag vet det finns jätteambitiösa program, jag har läst dem allihop. Men det är inte säkert att de två tidigare tunga missbrukarna som var och berättade hade läst programmet. Har man då skrivit världens bästa program som egentligen inte berör dem som verkligen borde läsa dem, så för vem har man skrivit programmet?
Jag tror att vi skulle ha otroligt mycket att vinna på att bara lyfta frågan starkt och ofta.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Jag vill också passa på att tacka kollegan Jörgen Pettersson. Det är bra att det alltid är någon som varje budgetbehandling påminner oss om avigsidan av vårt samhälle, våra sårbara ungdomar. Samtidigt är det lite deprimerande att hela tiden få höra, i alla fall påstås det, att situationen bara blir värre. Lite mera verkstad kanske det behövs mellan de här talen. Men är det en problematik som vi helt enkelt inte klarar av att hantera? Vi tvingas antagligen att gå ner på individnivå på ett sätt som är främmande för ett demokratiskt samhälle. Men, herr talman, jag tänker inte gå in desto mera i detta.
Jag tänker lyfta fram sådant som är positivt här och som jag lite vill tacka. Magnetresonanskameran är ett stort framsteg för Åland, som ltl Petri Carlsson redan mycket vältaligt belyste fördelarna av. Personligen har det alltid förvånat mig, i och med att jag har varit i kontakt med problematiken, att vi inte tidigare har satsat på en sådan kamera med tanke på att vi satsar närmare 200 000 euro per år för att betala för den mobila utrustningen.
Det måste ju ha skett en dramatisk förändring inom det här området även tekniskt och därmed kostnadsmässigt. När vi tidigare har haft att göra med frågan om en MR-kamera så har man talat om avsevärt högre belopp. Nu aviserar landskapsregeringen en MR-utrustning för knappt en miljon. Det är otroligt positivt att även där kan tekniken göra att sådant som är alltför dyrt för den vanliga människan blir tillgängligt, om än den här gången via det offentliga.
Jag gläder mig också åt relativt stora satsningar på ÅHS, IT-utrustning. Jag tillhör dem som lite har förvånats över att man inom ÅHS inte har tagit större allvar på det nästan totala oengagemanget, som rådde under några år faktiskt, att ta itu med IT-sidan med allt vad det innebär. Personstationerna och söksystemet ska vara trygga för personalen så att de får reda på hur patienterna tidigare har behandlats, vilka medicinska behov de har och att det man får upp på skärmen faktiskt svarar mot verkligheten. Nu kan man tala lite högre om det eftersom det tycks vara allmänt känt att här har vi en problematik som med det snaraste måste åtgärdas. Det handlar trots allt om varje vårdbehövande ålännings väl och ve. Det är faktiskt positivt att man gör en kraftsamling här. Förhoppningsvis med ny ledning inom ÅDA, på i stort sett alla plan, så ser jag också med tillförsikt fram mot att den helheten kommer att fungera på ett bra sätt.
Jag kan inte låta bli att avsluta med att jag tillhör dem som personligen hade hoppats att landskapsregeringen skulle ta till sig tidigare års diskussion om avbyteriet, dvs. det sociala stödsystem som finns för att t.ex. mjölkproducenterna ska få sin vardag att fungera. Var borde det återfinnas inom Ålands budget? Bästa vänner, den typen av offentlig medfinansiering i vardagen för våra ålänningar borde ha återfunnits här inom social- och miljö området. Bara för att exemplifiera än en gång så vet vi att vårt eget avbytarsystem inte blev någon fullträff. Det fungerar inte i vardagen, det är för dyrt för brukarna och det finns inte tillgängliga privata avbytare att ta till vid sjukdom, med hot om att slaktbilen kommer nästa dag. Medan man i Finland gör en satsning på att förbättra för producenterna i en tid när Finland visar ett miljardunderskott i finanserna. Här ser vi två världar. I Finland har man behandlat det på rätt sätt där det hör hemma; inom hälso- och sjukvårdsministeriet. Tack talman.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Ltl Jansson har helt rätt, tekniken har gått framåt och det har blivit billigare att införskaffa det som tidigare var mycket, mycket avancerad teknik. Idag ses det som lite mindre avancerad teknik och därför har det blivit billigare.
Jag tycker också att vi kan klargöra varför man nu har valt att investera i MR-apparaturen. Tidigare hade man ett otroligt förmånligt avtal på den mobila apparaturen. Nu kommer det avtalet att avslutas och då fanns alternativet att upphandla ett nytt avtal med risk för att det skulle bli ett kostsamt avtal. Det finns en ekonomisk bedömning att det blir förmånligt att investera just nu.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Debatten om social- och miljöavdelningens verksamhetsområde är nu avslutad och vi övergår till diskussionen om utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. Begärs ordet?
Minister Tony Asumaa
Tack, herr talman! Kunskap och innovation är en förutsättning för ett hållbart och konkurrenskraftigt åländskt samhälle och en god och likvärdig utbildning är en av grundstenarna i vårt samhällsbygge.
Landskapsregeringen fokuserar i sin utbildningspolitik på framtida utmaningar främst gällande hållbarhet, flexibilitet, digitalisering, jämställdhet och jämlikhet, entreprenörskap och integration.
Vårt åländska utbildningssystemet ska främja barns, ungas och vuxnas möjligheter att utveckla kunskaper, färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för ett självständigt liv och för ett livslångt lärande.
Vägledning och vägledningstjänster är en förutsättning för allas tillgång till utbildning. Landskapsregeringen satsar därför 100 000 euro i denna budget för att fungerande vägledningstjänster utvecklas. Projektet har som syfte att skapa ett system som möjliggör likvärdig tillgång till en fungerande vägledning som inte är kopplad till ålder, utbildnings- eller arbetsplats eller övrig livssituation.
Målet för oss i landskapsregeringen är att alla invånare på Åland ska kunna utveckla en kompetens som krävs för ett meningsfullt arbete genom ett livslångt lärande.
Vårt åländska utbildningssystemet ska även förhindra utslagning och främja nya invånares integration i det åländska samhället, bl.a. genom satsningar på det svenska språket.
Här gör landskapsregeringen en gedigen investering i det svenska språket på 760 000 euro där vi köper utbildningstjänster enligt avtal av Medis beträffande:
– svenska för inflyttade,
– svenska för kvotflyktingar,
– svenska för personer med ingen eller ringa skolgång,
– språkcoacher på arbetsplatser för inflyttade och
– utbildningsinsatser för att stöda inflyttade personer utanför arbetslivet och utanför arbetsmarknaden.
Avtalet gäller 2017-2018 under förutsättning att Ålands lagting årligen beviljar erforderliga medel för detta.
Förutom detta så görs en satsning på 100 000 euro i budgeten före 2017 för köp av enskilda studieplatser inom yrkesinriktad utbildning enligt avtal, olika kurser och utbildningsinsatser för att möta akuta behov som förandes av konjunkturläget i samhället.
Fru talman! Genom landskapsregeringens insatser för den framtida skolan fortsätter satsningar inom digitaliseringen av skola och utbildning. En utvecklingsinsats för att trygga behovet av grundskoleutbildning i de perifera områdena i landskapet görs genom projektet ”En flexibel grundskola”.
Projektet stöder utveckling av metoder och arbetssätt med hjälp av IT för att säkerställa att hela Åland ska leva och att alla delar av Åland kan ge en kvalitativ undervisning i de skolor som på grund av sviktande elevunderlag har svårigheter att erbjuda en optimal undervisning. Ett gott exempel på digitaliserad distansundervisning har vi redan genom DÅMI i Ålands musikinstitut.
Vad gäller grundskolan så har bl.a. arbetet med revidering av grundskolelagen inletts. En parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp fungerar som referensgrupp under arbetsprocessen, där nu fem olika sakkunniggrupper ska inleda sitt arbete med att bearbeta de 21 olika områden som identifierats som viktiga vid revideringen av grundskolelagen.
En implementering av de reviderade läroplansgrunderna för gymnasieutbildningen fortgår med avseende på ändrade undervisnings- och bedömningsformer.
Likaså sker en omläggning av undervisningen inom gymnasieutbildningen mot ett utökat samarbete med arbetslivet och därmed också utökad arbetspraktik inom yrkesutbildningen.
Anpassningen av yrkesutbildningens läroplaner till kompetenspoäng fortgår och målet är att utveckla individuella studievägar i ett flexibelt årskurslöst system.
Fru talman! Simulatorernas betydelse för sjöfartsutbildningarna har ökat över tid på grund av att den internationella konventionen om utbildning och certifiering av sjömän STCW 2010.
Nationell lagstiftning möjliggör också att en större del av studerandes obligatoriska sjöpraktik kan utföras i simulator.
Landskapsregeringen föreslås att 25 000 euro upptas i budgeten för år 2017 och 2 475 000 euro i budgeten för år 2018, totalt 2,5 miljoner euro, för att möjliggöra uppgradering och nyanskaffningar av simulatorutrustning till Högskolan på Ålands och Ålands sjöfartsakademis simulatorer. Projektet innefattar också renovering och ombyggnad av befintliga fastigheter.
Huvudargumentet för uppgradering av simulatorerna är att den tekniska livslängden för bryggsimulatorn på Högskolan södra är nådd, då den vid projektets avslutande har en ålder på 20 år. Därtill är den integrerade bryggutrustningen i bryggsimulatorn på Högskolan södra från 1990-talet och är därmed inte tidsenlig, speciellt med tanke på externa kunders behov
Fru talman! Ett regelbundet och mångsidigt utbyte med omvärlden är viktigt för dynamiken i kulturlivet och de kreativa näringarna. Här är det nordiska kultursamarbetet en viktig plattform för de åländska kulturutövarna.
Under år 2017 gör Nordiska ministerrådet en stor kultursatsning i London tillsammans med Southbank Centre. Satsningen pågår under hela året och även Åland kommer att representeras av flera åländska kulturutövare.
Kulturarvet är våra gemensamma minnesnycklar som vi tillsammans har ett ansvar att bevara, utveckla och bruka så att framtidens generationer också kan få ta del av det.
Särskild fokus kommer under året att läggas på att göra våra historiska samlingar och besöksmål mera tillgängliga och tillhandahålla mer användarvänlig information till fler för att främja kunskapen om Ålands historia.
Besöksnäringen och framförallt kulturturismen är en växande näringsgren där både museer och kulturmiljöer bidrar starkt till regional särart och upplevelse.
För att stärka Bomarsund och Kastelholms slott som besöksmål inleds arbetet med en digitalisering och en förnyad utställningsverksamhet.
Idrotten är en folkrörelse på Åland med uppskattningsvis 14 000 utövare på olika nivåer. Vi behöver särskilt prioritera pojkars och flickors möjligheter till idrott och motion. Sistnämnda är en viktig faktor för bl.a. inlärningen och folkhälsan och kräver särskilt fokus.
Det är också viktigt att vi uppmärksammar de idrottsframgångar som Åland har på elitnivå i nationella och internationella sammanhang då de i stor utsträckning fungerar som inspiration för idrottsutövande unga kvinnor och män.
Landskapsregeringen konstaterar att flera goda exempel finns på gott samarbete mellan idrott, motion, kultur och näringsliv. Genom systemet med evenemangsstöd uppmuntrar landskapsregeringen dylika samarbeten vilka ger positiva synergier för samtliga parter och idrottsturismen. Idrottsturism är en mycket viktig och allt jämnt växande del av turismen på Åland.
Sedan år 2014 har landskapsregeringen fastställda övergripande riktlinjer för idrottens finansiering. Utgående från dessa riktlinjer kommer landskapsregeringen att i början av 2017 presentera ett mera heltäckande idrottspolitiskt program. I programmet kommer ett flertal åtgärder att föreslås för främjande av rörelse, motion och idrott på olika nivåer i vårt åländska samhälle.
Många ungdomar saknar idag rätt förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden. Den marginalisering som skapas av arbetslöshet, av att inte ha utbildning, arbete eller ordnade sociala förhållanden ökar på Åland och följer samma mönster som i vår omvärld.
De ungdomar som inte har en studieplats eller står utanför arbetsmarknaden måste idag ha kontakt med ett flertal instanser som inte alltid har kontakt med varandra. De ska besöka flera olika ställen, möta olika personer från olika myndigheter och organisationer och fylla i ett antal blanketter med ibland ganska liknande innehåll.
I och med landskapsregeringens stora satsning på Ungdomens Hus kommer nu en rad myndigheter och organisationer att samlokaliseras från och med den 1 januari 2017 under ett och samma tak. Ung Resurs r.f. har fått det koordinerade uppdraget och kommer under hösten att sätta stort fokus på det arbetet.
Ung Resurs kommer också att utgöra den fasta punkten i Ungdomens Hus. Därutöver är redan ungdomshandläggarna på AMS, Fältarna, Folkhälsans ungdomskoordinator och skuldrådgivare, FPA och ungdomspolisen klara som samarbetspartners i Ungdomens Hus.
Vad gäller digitaliseringen så kommer det tillsatta digitaliseringsrådet att komma med sin slutrapport i början av 2017 där man kommer att föreslå åtgärder och aktiviteter i syfte att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området och skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för medborgarna och där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov. Tack, fru talman.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag vill ge beröm till landskapsregeringen när det gäller satsningen på språkundervisningen för inflyttade.
Min fråga är enkel och jag har lyft den tidigare. Vi har idag arbetskraftsinvandring. Folk flyttar till Åland, de har arbete när de kommer hit och de har inte chans att gå på några språkkurser under arbetstid. Tidigare hade man möjlighet att gå på AMS språkundervisning under kvällstid men fick då betala för den. Är det meningen att det kommer bort nu och att de har möjlighet att få språkundervisningen avgiftsfritt på kvällarna? Alla har inte möjlighet att ta en språkcoach till arbetsplatsen. Det går inte för ett företag som har en anställd.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Det är helt rätt som ltl Brage Eklund sade. Man kommer hit och man arbetar på arbetstid och sedan ska man lära sig språket på annan tid. Ibland har man inte ork eller motivation att göra båda sakerna. Därför är det otroligt viktigt att man kommer ut till arbetsplatser och under arbetstid kunna utbilda sig i svenska språket.
Det nya avtalet, som kommer att träda ikraft redan den 15 december 2016, innehåller precis de här delarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det är ett väldigt brett område som minister Asumaa har ansvar för. Jag kommer i repliken att ägna mig åt kanske en av de minsta, dvs. arkivet. I budgeten informerar ni om att verksamheten vid arkivet beaktar jämställdhetsperspektivet. Det skulle vara värdefullt att höra ministern berätta mera om detta.
Vidare visar statistiken att i snitt 5 personer besöker arkivet per dag. Hur skulle ministern ställa sig till att vi samordnar arkivets reception med lagtingsbibliotekets och på så sätt få mera tillgänglighet för ålänningarna?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Britt Lundberg för frågan. Arkivet idag är ju så att säga om analogt. Det som byggs ut idag är framförallt för arkivet. Meningen är att vi ska kunna digitalisera större delar av arkivet och göra det tillgängligt för alla. Då blir det också jämställt oberoende av kön, ålder eller eventuellt funktionshinder. Man ska också på distans kunna ta del av arkivet, det är ett stort jobb och det har inletts. Genom digitalisering så möjliggör man också arkivet för alla och då är det kanske mera ointressant var det placeras. Men givetvis med gott samarbete med lagtingets bibliotek så kanske vi har den största nyttan. Men idén är att digitalisera och att den vägen göra det mycket mera tillgängligt för alla och jämställt för att också nå alla ålänningar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Jag har en del frågor till ministern om utbildning efter grundskolan och om Ålands högskola. Som jag sade här ett replikskifte så har ministern ett väldigt brett område, så det kommer att kräva flera anföranden.
Sedan 2010 så har det påtalats att det behövs fler utbildningsinriktningar inom den yrkesinriktade specialundervisningen inom Ålands gymnasium. Då fanns endast inriktningen på café och storkök den utökades efter det med en fastighetsskötarutbildning. Dessa båda har fungerat väl, saknar dock tydliga läroplaner men har rätt god statistik på att de lätt till arbete. Det är 17 ungdomar det rör sig om idag.
Det anses dock att det behövs många fler valmöjligheter för de ungdomar som av olika orsaker behöver en utbildning som inte direkt leder till en gymnasieexamen men som ger behörighet för ett arbete eller en bättre förutsättning för att efter den här utbildningen sedan klara en gymnasieexamen. Det är det lätt att hålla med om även om huvudprioritet borde vara att ge dessa ungdomar så gott stöd att de kunde genomföra en praktisk gymnasieexamen. För när vi inför flera inriktningar är det oerhört viktigt att vi inte skapar en förväntningar och satsar resurser på något som inte leder till konkreta mål och som inte går att infrias utan att det faktiskt ger möjligheten till jobb och en god framtid.
Regeringen presenterade i tilläggsbudget 1 2016 att den avsåg att utöka dessa utbildningar och utlokalisera till Ålands folkhögskola. Utbildningen skulle också inkludera boendeträning och internatboende. Vi ställde oss frågande då och gör det igen. Hur menar regeringen egentligen?
Inom Ålands gymnasium finns idag ett yrkesträningsprogram. Yrkesträningsprogrammet är för studerande med lätta psykiska funktionshinder och målet är att ge livskompetens och möjlighet till arbetssysslor. Vid yrkesträningsundervisningen studerar idag 5 ungdomar under tre års tid och det skulle finnas plats för många, många fler. Den är dimensionerad för 4-6 studerande per år. Där finns elever som oftast kommer från träningsskolan och som studerar vidare vid Ålands gymnasium med målet att kunna utföra enklare arbetssysslor. Den utbildningen har fungerat väl och fungerar väl. Problemet är snarast att det på Åland finns ett för litet underlag för att få en hyfsat homogen grupp. Ibland har verksamheten närmat sig verksamheten vid Ålands omsorgsförbund. Här studerar man men utgör även en del boendeträning dagtid, så som matlagning, tvätt och att uträtta ärenden, men någon fullständig boendeträning finns inte i skolan eftersom Åland har den verksamheten inom Ålands omsorgsförbund.
Den gruppen som nu föreslås flyttas till folkhögskolan är inte inom yrkesträningsprogrammet och är i flesta fall ungdomar som studerat med anpassade lärokurser i grundskolan. Men varför de ska även ha boendeträning dygnet runt? Det verkar både förvånande och kostsamt.
En flytt till folkhögskolan försvårar också integrering i de befintliga program som pågår idag i Ålands yrkesgymnasium.
Regeringen har tillsatt en utredning som leds av lagtingsledamot John Holmberg och som ska, om jag minns rätt, vara klar i december 2016. Hur arbetet ska fortsätta 2017 berättar inte regeringen i budgeten. Så det vore intressant att få mer klarhet i vilka mått och steg som avses tas under 2017.
Utöver detta så skriver regeringen att elever med utvecklingsstörning, ja regeringen använder det begreppet – ska erbjudas flera olika utbildningsalternativ.
Allt det här är mycket goda ambitioner men det skulle vara intressant att få lite mer tankar kring dem. Det kan säkert behövas fler utbildningsalternativ inom den yrkesinriktade specialundervisningen. Största behovet som har uttalats är inom någon form av service som viktiga men enklare sysslor det har funnits intressen för handel, frisör samt verkstad. Ser man att det finns ett intresse inom våra företag att anställa ungdomar efter den utbildningen så skulle det säkert vara klokt. Det skulle kännas mer praktiskt att inte splittra upp de relativt få ungdomar som vi talar om och flytta en sådan utbildning ut till folkhögskolan, utan istället ge extra stöd för de teoretiska studierna och på ett bra sätt kombinera de tänkta sysslorna med de praktiska utbildningar som redan pågår i Ålands gymnasium och stödas så att de förhoppningsvis på sikt kan avlägga en examen. Men varför de skulle behöva ha boendeträning har jag svårt att förstå.
Jag har dock sett en modell som kanske är något som inspirerat till skrivningarna i allmänna motiveringen – den erbjuds vid Optima i Österbotten och har Öja i norr till Sibbo i öster som upptagningsområde för hela Svenskfinland. Det är ett område som inte heller har något omsorgsförbund som sköter allt det som vårt omsorgsförbund sköter på Åland - och inte ens där så finns tillräckligt underlag för att få en riktigt homogen grupp.
Så, fru talman, vi ser fram emot att få klarläggande för vad regeringen har för tankar med dessa olika utbildningssatsningar och förstås få information om vilka mått och steg som avses tas under 2017.
Idag har den yrkesinriktade specialundervisningen 17 studerande. Ingen av dem har vad jag förstår behov av boendeträning. Det verkar som sagt uppsplittrande och dubblerande det som regeringen föreslår. Det vore angeläget att få information om vad som avses och hur många studerande som beräknas höra till gruppen. Om boendeträning införs ska även yrkesträningen som redan idag har väldigt fina och ändamålsenliga lokaler rivas upp och flyttas?
Fru talman! En ny situation uppstod i år efter att förvaltningsdomstolen slog fast att vitsord i anpassad lärokurs är värd samma som ett vitsord i den traditionella undervisningen. Vi har idag en situation där många ungdomar har svårt att klara av sin skolgång. Det vore viktigt att få information till lagtinget om hur regeringen har bemött detta.
Regeringen skriver att det ska utvecklas en struktur för individuella studievägar i ett flexibelt årskurslöst system. Det låter väldigt bra. Betyder det att de studerande som har ett mål om efterföljande studieplats individuellt ska kunna läsa den mängd matematik, engelska och svenska som behövs – således en insats som skulle direkt ge behörighet till våra studerande och kunde ersätta försöket med dubbelexamen? Är det på det viset? Jag skulle gärna se svar på dessa frågor. Tack, fru talman!
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Lundberg! Som ltl Lundberg redogjorde för så pågår det en utredning kring den specialinriktade undervisningen. Det finns överhuvudtaget inte några beslut, man har inte föregått utredningen. Det enda man har beslutat om är att starta en utredning och se på vad man kan göra för att höja valfriheten och möjligheten för alla de studerande som tar del av den yrkesinriktade specialundervisningen.
Det visar sig att på Åland har vi egentligen ingen individualisering på gymnasialstadiet. Det innebär att om man kommer in på en icke specialinriktad linje på gymnasiet så har man kanske ibland vissa studiesvaga problem som gör att man behöver ha lite extra hjälp. I gruppen tittar vi på hur man kan skapa den här individualiseringen i samarbete med befintliga linjer, ungefär som en trappstegsmodell som Optima använder sig av.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Lagen om Ålands gymnasium ger alla studerande rätt till en individuell studieplan och det hoppas jag att alla studerande begär om de inte har fått det.
Den modell som ltl John Holmberg talade om verkar vara en modell som är mycket bättre än den som presenterades i tilläggsbudgeten i våras. Om jag uppfattade det rätt så tänker man nu försöka slussa in ungdomarna i de befintliga programmen och ge dem extra stöd för att förhoppningsvis till och med klara av att få en traditionell gymnasieexamen. För de som går en kortare utbildning skulle man ha läroplansgrunder. Är det rätt uppfattat?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ltl Holmberg svarar ja på den frågan.
Jag sitter själv med i gruppen, vi utreder möjligheterna och vi ser var vi behöver täta luckor. Vi behöver erbjuda flera elever systemet. Vi håller på att titta på vad vi ska klara av och vilken grupp vi behöver titta på från en ny vinkel. Samtidigt har vi den här trappstegsmodellen. Vi vet att det finns ett behov av boendeträning. Hur ska man jobba med det? Vi har också andra saker inom utbildningen som vi behöver jobba med. Tanken är att folkhögskolan skulle kunna vara ett bra ställe. Det är lugnt och miljön passar för ungdomar. Uppdraget är bra, men däremot håller gruppen, som ltl Holmberg och jag sitter med i, fortsättningsvis på att jobba fram ett svar.
Ltl Britt Lundberg, replik
Vi får avvakta resultatet av gruppens arbete. Förhoppningsvis återkommer regeringen direkt sedan i den första tilläggsbudgeten med en vägkost vad man kommer fram till.
Totalt sett är det nu 17+5 ungdomar i Ålands gymnasium. Jag varnar för att splittra upp resurserna kring dem i olika skolhus. Det kanske inte är det fiffigaste, särskilt inte om de vill rikta in sig på verkstad eller något liknande då finns den inriktningen inte riktigt på folkhögskolan och de har inte heller någon rätt att utfärda gymnasieexamen. Det blir i så fall en utlokalisering av Ålands gymnasium till folkhögskolan, man använder helt enkelt bara lokalerna.
Vi avvaktar resultatet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Lantrådet Britt Lundberg frågade om den specialinriktade yrkesutbildningen och projektet som pågår. Som nämndes tidigare så är arbetet i gång och ska förhoppningsvis bli klart under december så vi får klarhet i vad vi kan göra, om vi ska göra och hur vi ska göra. Tanken är att bredda utbildningsutbudet för dem som behöver specialinriktad yrkesutbildning. Vi har tänkt att man ska kunna göra upp individuella studieplaner som utgår ifrån parallell integration inom Ålands yrkesgymnasiums och Ålands folkhögskolas utbildningsplan. Man går emellan i trappsteg både inom den specialinriktade yrkesutbildningen och även i de vanliga programmen inom Ålands yrkesgymnasium, om den kompetensen finns och det är den som vi försöker bygga upp genom det här samarbetet och genom utökat utbud för dem som går inom specialinriktade yrkesutbildningar.
Det är första gången som någon regering utvidgar de här programmen.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Precis innan regeringen för två perioder sedan avslutade sitt arbete så fanns under sommaren ett utarbetat förslag där de studerande skulle få den teoretiska utbildningen, tillsammans alla de som behöver speciellt stöd beroende på vilka svårigheter man har och sedan skulle man kunna vara med i det praktiska arbetet på de befintliga linjerna. Så långt som man hann räkna på resurserna då så var det väldigt kostnadseffektivt. Samtidigt fanns det väldigt stora möjligheter att använda tillgänglig personal och tillgängliga maskiner och material.
När det gäller träningsundervisningen så förstår jag att man vid ett studiebesök kan bli väldigt bländad av Optima. Man ska, som sagt, komma ihåg att underlaget är ett helt annat och det finns framförallt inte något omsorgsförbund där. Annars behöver man också titta över om vi också ska ta bort omsorgsförbundet och omfördela de resurserna och tjänsterna och sätta dem på undervisning. Det finns en del att fundera vidare på.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Staffans
Tack, fru talman! Vi har nu budgeten för 2017 framför oss och det finns möjligheter att 2017 ska bli lika framgångsrikt som 2016. Vi har under året haft stora sportsliga framgångar, musikaliska framgångar, litterära framgångar, framgångar inom matkulturen, på våra olika scener runt om på Åland mm.
Framtiden är här, fast vi är lite sena. För att stöda bl.a. den äldre kulturen men också arbetet samt utbildningen för framtidens kultur tänker jag då på digitaliseringens möjligheter.
DÅMI, det digitala Ålands musikinstitut, har under rask takt tagit tillvara den kunskap som finns inom landskapet och skapat en ny unik produkt, distansutbildning inom musikundervisningen. Denna distansutbildning kräver att ingen fördröjning ska förekomma mellan elev och utbildare för att vara framgångsrik. Fram tills nu har detta ansetts som inte möjligt. För cirka en månad sedan kunde så ÅMI presentera den nya digitaliserade utbildningen som skapats genom DÅMI.
Nu kan ÅMI ge de elever som behöver lärare som inte finns närvarande på Åland, elev och lärare kan vistas i olika lokaler, en kostnadseffektiv utbildning. Vill man kan man säga att det är att lösa ett gränshinder, ett digitalt hinder.
Inom musikutbildning och även inom annan utmanande utbildningar för skärgården och områden utanför Åland öppnar sig det helt nya möjligheter, om förutsättningarna ges. Slår det väl ut kommer ÅMI få en ny intäktskälla som stöder den övriga verksamheten.
Under hösten startades även Dans och musiklekskolan som riktar sig till 3-4 åringar och 5-6 åringar, ett större intresse än förväntat uppstod. Det kommer att vara spännande att följa hur dessa barns utveckling blir inom ÅMIs verksamhet. Uppenbart är att det fanns en stor efterfrågan på verksamheten.
Att leda distansutbildning kräver också utbildning, här finns det möjlighet för Åland att utveckla nya arbetsplatser. Det är känt att yrkesutbildningar skapar spinn off effekter.
En utmaning som DÅMI stött på inom Åland är de stora kostnader i fiberöverföringar i jämförelse med de överföringar som sker utanför Åland. Är då detta ett gränshinder? Detta ligger utanför lagtings behörighet. Det är de berömda marknaderna som sätter spelreglerna. Det är min förhoppning att marknaden ger Åland och dess skärgård förutsättningar att använda de nya digitala verktygen.
I Bomarsund planeras också nyttjande av de digitala verktyg som blir allt vanligare i vår vardag. Bomarsundsprojektet finansieras delvis även med Baltic Central medel. Genom att använda de digitala verktyg som utvecklats frigörs resurser till nya möjligheter. Det finns många liknande kulturmiljöer runt om på Åland som kan tillgodogöra sig de nya digitala verktygen. En fortsatt utbyggnad med de digitala verktygen kommer att öppna upp vårt landskap både för våra åländska innevånare men också som ett verktyg för turismbranschen. I ett informationssamhälle är just problemet att nå ut med information. Vår kulturella historia behöver få nya verktyg som sprider de åländska berättelserna. Tack.
Ltl Tage Silander
Tack, fru talman! Inom utbildning och kultur finns det hur mycket som helst att ta upp och behandla. Om man så vill, och har tid. Budgeten beskriver på ett mycket bra sätt de målsättningar och ambitioner som finns.
När det gäller utbildningssidan måste det vara en strävan att alla ska få så bra utbildning som möjligt utgående från ens egna förutsättningar och intressen, men också utgående från de behov som arbetsmarknaden har eller väntas få. En individfokuserad utbildning ska ge möjligheter för var och en att stimuleras och intressera sig för sin utbildning och sin framtid, oavsett man har läshuvud som det brukar kallas, eller om man är mera praktiskt inriktad, eller om man har behov av särskilt stöd i undervisningen. Alla räknas.
Tillgången på utbildningsplatser är viktig för våra åländska ungdomar, men också för ungdomar från annat håll. Det är förstås av största vikt att vi lyckas hålla utbildningsutbudet på en attraktiv nivå så att så många som möjligt väljer våra åländska studielinjer. Det har dessutom som positiv bieffekt visat sig att många som väljer att studera på Åland stannar kvar här och bidrar till den nödvändiga arbetskraftstyrka som näringslivet är i behov av, men även offentlig sektor.
Högskolans roll bör därför betonas, och frågan om framtida inriktningar även på forskningssidan bör utredas och ges möjlighet till tillräckliga verksamhetsförutsättningar. Om skolan i framtiden ska bolagiseras eller inte är en fråga som bör kunna besvaras så snart alla för- respektive nackdelar har klarlagts.
När man tittar på den statistik som finns gällande högskolan så kan man konstatera att det har varit flera utomåländska studeranden för några år sedan än vad det är nu, så det behöver man också ta en titt på. Är vi inte tillräckligt attraktiva längre eller beror det bara på -och det är inte bara- att våra åländska ungdomar fylla platserna?
Det är också viktigt att Ålands sjöfartsakademi utvecklas på avsett sätt så att sjöfartsutbildningen och befälsutbildningen håller den klass som krävs för att vi ska vara ett seriöst alternativ även i framtiden. Våra sjöfartstraditioner kräver nästan att vi är bäst i klassen på sjöfartsutbildning. Här är det tacksamt att notera de utlovade satsningarna som finns med i budgeten och som även minister Asumaa redogjorde för.
I debatten har det gång på gång framförts vikten av att det finns goda möjligheter för alla hitflyttade med annat modersmål att få lära sig svenska. Det är bara att hålla med. Kunskaper i svenska är sannolikt den bästa inträdesbiljetten till ett bra liv här på Åland.
Fru talman! Åland är förunnat ett kolossalt utbud på kulturella aktiviteter oavsett man är aktör själv eller bara sitter på läktaren. Just nu visas Sound of Music borta på Alandica, och även om jag nu inte har hunnit se föreställningen själv har jag förstått att alla aktörer gör ett helt fantastiskt jobb. Det här är bara ett exempel. Ni känner alla till allt det som produceras här på Åland, långt mycket mer än på många andra orter av motsvarande storlek. Det finns många samverkande faktorer som gör att Åland är ett riktigt kultursamhälle. En inte alldeles ovidkommande roll spelar även landskapsregeringen när man styr budgetmedel till en stor mängd föreningar och andra utövare som i sin tur presterar föreställningar, konst, litteratur och mycket annat till allas vår glädje.
Vi kunde också läsa i tidningen häromdagen att ett projekt gällande digitalisering av Bomarsundsområdet är på gång. Det är riktigt bra att den klenoden vårdas och utvecklas och även kommer att användas turistiskt i ännu större utsträckning tack vare dessa engagemang. I det här fallet till och med utan att landskapet är med och finansierar det hela, om jag har förstått det hela rätt.
Andra dylika klenoder som vi måste vårda och utveckla är Kastelholm slott och den fyrmastade barken Pommern, och även här är vi på god väg.
När det gäller filmsamarbetet med Filmregion Stockholm-Mälardalen så har vi säkert en hel del att hämta ur deras stora kompetens på området. Och ja, med beaktande av debatten igår eller i förrgår här i plenum, bönder och andra som deltar i filmer producerade på Åland finansierade av landskapet ska tala svenska.
Kultur är inte bara musik, teater, körer konst eller litteratur. Det kan också vara idrottskultur. Här pratades det om att vi måste få alla pojkar och flickor att få syssla med idrottsutövning, det är bra för hälsan. Till det kan man väl tillägga att även pojkar, P 55, är intresserad av samma sak.
Det är av största vikt att vi även i fortsättningen stöder idrottsrörelsen så att ett stort utbud av idrottsaktiviteter finns att tillgå för oss alla. Vi har ju som målsättning att hålla Åland i rörelse, och det gör vi inte bara för att det är roligt, utan för att det också är riktigt bra för folkets hälsa.
För närvarande planeras av förklarliga skäl en utveckling av fotbollsstadion i Idrottsparken i Mariehamn, där man troligen kommer att skapa bästa förutsättningarna för såväl fotboll som friidrott genom att separera dessa idrottsinriktningar från varandra i huvudsak. Av den anledningen finns det säkert skäl att återkomma när planerna har konkretiserats och ombyggnad med åtföljande finansieringslösningar ska diskuteras. Tack, herr talman.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Silander. Det gläder mig att Silander lyfte upp idrottens betydelse både för folkhälsan och för samhället i stort, speciellt näringslivet.
Precis som vi här har diskuterat drogproblematiken övergripande så är det också roligt att man lyfter upp de här positiva sakerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Tack, herr talman! Minister Asumaa har många intressanta saker på sin avdelning. Det finns kultur och idrott både för yngre och äldre som vi fick höra i det förra anförandet, det är bra. Idrott och kultur stimulerar.
Jag kommer att hålla mitt anförande om ungdomar och utbildning, samt barn med särskilda behov.
Talman! Ltl Gun-Mari Lindholm nämnde tidigare i ett replikskifte att jag lyfte den gruppen i samband med arbete av landskapsandelarna och det stämmer för har vi inte rätt resurser tidigt så blir det dyrare. Så ska man se total ekonomiskt så att främja tidiga insatser är en smart ekonomi. Därför är rätt resurser tillräckligt tidigt viktigt.
Jag kommer ihåg en skrivelse som lämnades in förra mandatperioden av skolpsykologerna på Åland. De ville sammanföras och vara samlokaliserade för användas mera rätt. Det hände inte mycket med dem. Situationen med t.ex. skolpsykologer har inte förbättrats sedan dess, snarare tvärtom. Det har försämrats en del.
Ltl Britt Lundberg har en motion om barn med autism och det finns saker man definitivt behöver lyfta upp, helt klart. Men det kan också finnas flera grupper som vi behöver titta på. Jag var och träffade en som jobbar bl.a. med barn med autism och hon lyfte också upp barn med ångest. Det är en grupp som lätt bara blir hemma och inte vill gå till skolan eftersom de mår så dåligt. Personen som jag träffade ville att vi skulle se på hur man bättre kan samarbeta med psykiatrin.
Talman! Här behöver vi lyfta vår kompetens. Varför inte använda Ålands folkhögskola som en plats för ett kompetenscentrum? Det finns utrymme för flera. Tänk om vi kunde samla skolpsykologer, kuratorer och specialpedagoger på Ålands folkhögskola. Då skulle man också kunna använda resurserna rätt och använda dem även i folkhögskolans regi som har en hel del utmaningar med sina elever och ge dem rätt förutsättningar.
Talman! Sedan kommer dessa ungdomar till gymnasialstadiet och då ska man ta vara på dessa och ge dem en studieplats, ge dem en utbildning men framförallt resurser.
För ett par år sedan pratade jag om att det måste finnas speciallärare. Talmannen minns med förskräckelse när jag trakasserade honom när han var utbildningsminister. Det slutade med att jag hamnade på kvartsamtal till förvaltningschefen som förklarade för mig att de resurserna hade de nog. Nå nu ska jag inte vara specifik, men förut fanns det en peng att få för eleverna med särskilda behov när de kom till gymnasialstadiet. Den togs bort och lades in som en hel pott istället. Idag finns pengarna nog i den vanliga verksamheten. Jag tycker att vi behöver se på detta.
I mitt gruppanförande citerade jag regeringsprogrammet ”Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar”. Man behöver titta på när en skola tar emot en elev med särskilda behov, det är tuffare och man kanske behöver jobba lite extra för att behålla den eleven kvar. Låt en linje med en elev med diagnos eller anpassad läroplan få en extra pott då är det mera motiverande för den linjen att hålla kvar den eleven och jobba lite extra.
Herr talman! Lantrådet sade att Ungdomens Hus är vår ungdomsgaranti, om det ändå skulle vara så väl. Med Ungdomens Hus är vi en god bit på väg. Jag har stått många år och pratat för en ungdomslag. Det som var bra med Stefan Wallins lag om ungdomslagen var 7a § om sektors överskridande samarbete och då moment 2: Främja samordningen och genomslagskraften för de tjänster som erbjuds de unga.
Vidare står det i punkt 2: Främja samordningen av och effektiviteten i tjänster som riktar sig till unga i syfte att dessa ska vara tillräckliga, kvalitativt högtstående och lätt tillgängliga. Med detta skulle jag vilja säga att Ungdomens Hus är riktigt bra. Nu gäller det att täta hålen där vi fortfarande har unga som faller emellan.
Få tydlighet att när man hoppar av sin gymnasialstudieplats så ska skolan lämna in uppgifter till t.ex. ungdomslotsen som har samordnande roll.
Nå det här är inget nytt nojsande från min sida, en hel del av detta pratade jag om under den förra mandatperioden och det som jag fick klart för mig då var att någon lag kommer det inte. Men det behöver inte göras i lag. Man kan gå ut med direktiv. Detta är en idé som jag hoppas man kan ta vara på.
Avslutningsvis, talman, vi är bra på Åland att göra utredningar. Hösten 2013 – våren 2014 gjordes det en kartläggning för ungdomar som varken studerar eller arbetar. Damma av den här kartläggningen, se vad man kan göra för att förbättra i vårt arbetssätt.
Jobba mera sektorövergripande, tydlighet hur man fångar upp unga som hoppar av sina studier så att de inte bara blir hemma. Den här rapporten ger en del svar och synpunkter. Använd den, där finns slutsatser som är viktiga!
1. Skapa en utbildning tillgänglig för alla
2. Formalisera gemensamma landskapsövergripande överlämningsrutiner
3. Tydliggör uppföljningsansvar och ta fram statistik
4. Skapa former för samverkan
5. Tydliggör uppdrag och samverkan genom lagstiftning
6. Säkerställ studieledning för unga utanför utbildningssystemet
7. Tillför resurser för lots och uppsökande verksamhet
8. Öka kunskap och stöd till unga med neuropsykiatriskt funktionshinder
9. Säkerställ stödsysselsättning
10. Säkerställ hälsovård för unga utanför gymnasialstadiet
Dessa tio punkter kommer fram i den här kartläggningen. Med Ungdomens Hus så har vi nu platsen för många av dessa verksamheter. Nu hoppas jag man använder denna rapport och ser att fylla denna satsning med rätt innehåll.
Till alla involverade för Ungdomens Hus: Tack för ett bra arbete och lycka till i fortsättningen!
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Tack ltl Winé för att ni lyfte vår motion. Det finns en stor problematik kring elever med olika svårigheter. De kan delas in i både kognitiva, psykosociala och beteendemässiga problematiker. Allt detta ska man på något sätt hantera inom skolans vanliga ramar. Därtill finns, som nämndes här, flera olika diagnoser där autism är en av dem. Autism i sin tur kan ha väldigt många olika ansikten och leda till väldigt många beteenden. En del beteenden kan vara inneslutande och andra utåtriktade. Jag har uppfattat att bland dem som lider av autism så är det många som lider av svår ångest, precis som ledamoten lyfte här, dvs. man uteblir och passiviseras. Det är väldigt, väldigt viktigt att den här gruppen lyfts och får ett utrymme. Jag tror att man med ganska små insatser, utanför den normala undervisningen, skulle kunna hitta medel för att hjälpa dessa ungdomar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Göte Winé, replik
Orsaken till att jag träffade den personen är att när jag läste in mig på detta så säger man ”integrera, integrera, integrera”. När vi diskuterar barn med autism, hur är integreringen där? Det ska vara rätt sorts miljö. Miljön är A och O. När det gäller t.ex. en skola med 300 elever så är det för stojigt och oroligt och det gör att de har jättesvårt att klara av den. Barn som är utåtagerande kan ha lätt i skolan, men barn som stänger sig inne är jättesvåra och kan mycket väl välja att inte göra någonting, för de tre åren i högstadiet har varit så pass jobbiga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag tycker att ltl Winé hade en intressant tankegång kring hur man ska finansiera elever med särskilda behov.
Mitt personliga drömscenario, som jag mycket väl inser att inte går att göra i en handvändning, det är att varje elev skulle komma till gymnasialstadiet med en ryggsäck med pengar. Skulle den eleven ha något problem så skulle ryggsäcken vara tyngre och det skulle finnas mera medel. Jag tycker att det här är en intressant tanke som jag ser fram emot att arbeta vidare tillsammans med ltl Winé.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Det intressanta är att ltl Johansson och jag har drömt tillsammans, även om det kanske inte var en ryggsäck i min dröm, utan kanske mera en kappsäck eller en portfölj. Det viktiga är syftet, pengarna ska följa med eleven. Desto svårare det är för den mottagande linjen att ta hand om en elev desto mera ska de få, för det krävs lite mera att motivera Pelle eller Lisa att studera vidare. Det viktiga är ändå att man ger möjligheter att slutföra en examen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag tror att Ltl Winé och jag hade exakt samma diskussion under förra årets budgetdebatt. Jag vill verkligen understryka det som ltl Winé tog upp, att det ska finnas tillräckligt med resurser för de barn som ska gå en anpassad utbildning på gymnasialstadienivå. Det får inte bli så att de som går på yrkesgymnasiet hamnar i vanliga klasser som har för lite resurser och inte har möjligheter att ta hand om alla elever så att alla elever får en bra skolgång.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Förhoppningsvis ska de inte behöva ha en anpassad läroplan, utan det ska klaras av i den ordinarie utbildningen.
Här vill jag igen lyfta fram utbildningsavdelningen som har kommit med trestegsstödet. Man ska klara av att ge stöd i den ordinarie utbildningen utan en anpassad läroplan. Det är där som vi behöver lägga in resurser och satsa, men då måste vi också se på vad som krävs i grundskolan. I grundskolan görs mycket och då blir det sedan också lättare i gymnasialstadiet. Om vi lägger in resurser i grundskolan och hjälper eleverna så underlättar det sedan i gymnasialstadiet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Ltl Winé tog upp ”hemmasittare”, vilket är ett nordiskt problem. Det här är en grupp som inte alltid syns i statistiken, de är inte få, ungefär 250 är det som inte syns i statistiken och de har inte arbete, studieplats eller en regelbunden sysselsättning. Det är inte acceptabelt.
Det finns många ”best practice-metoder” att titta på runt om i Norden, t.ex. Gotland har ungdomskraft där man använder mycket KBT, två personers team som verkligen ser till att dessa ungdomar kommer på rätt spår. Det kunde man titta lite närmare på.
Vi behöver ta vårt ansvar. När de här ungdomarna hoppar av ska skolhälsan inte släppa taget, utan det ska vara uppföljning. Föräldrarna har ansvar, men samhället ska också hjälpa till att stöda så att hjälpen finns.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, herr talman! Dessa elever som vi ofta tappar i gymnasialstadiet har ofta redan haft det tungt i högstadiet. Men vad gör man sedan när man tappar dem? När de väljer att avsluta skolan då måste man meddela någon som är samordnare. Därför lyfte jag upp hur man gjorde i Finland, man skrev in i lagen att kommunerna har ansvar och det finns en gemensam samordnare som ser till att det händer något. Det är så lätt om man vet att ens barn haft det jobbigt i 2-3 månader att man låter barnet bli hemma för att få vila lite. Samtidigt måste man ändå försöka börja jobba med motiverande arbete och KBT ganska tidigt. Man får inte bli för länge hemma för då är det svårt sedan att komma ur den cirkeln.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Eriksson
Talman! När man är långt ner på talarlistan så är det tyvärr så att mycket av det jag hade tänkt ta upp här har redan berörts. Jag tänker i alla fall ta upp vissa punkter.
När det gäller Ungdomens Hus så jag är glad över att landskapsregeringen har fattat beslut och även avser att detta ska förverkligas. Det här är en fråga som är mycket stor och mycket viktig.
När man ser på beskrivningen i budgeten och känner till ärendet så är tanken, som jag har uppfattat det, att flera myndigheter och organisationer ska vara under samma tak; AMS, Katapult, Fältarna, Polisen, Ung resurs, Ålands hälso- och sjukvårds representanter och FPA m.fl. Det här är en utmärkt idé.
Principen en dörr för ungdomar blir gällande. Det blir en låg tröskel att ta kontakt. Har man funderingar, problem eller bara annars vill träffa människor så finns alla berörda myndigheter här i Ungdomens Hus. Här kommer man att få stora synergieffekter. Det här är mycket viktigt.
Det här är för att undvika marginalisering, alienation. Som det nämndes i tidigare anföranden här så finns det problem med de så kallade hemmaliggarna. Det är svårt att få kontakt med dem, speciellt ungdomar som varken har jobb eller studieplats ska kunna fångas upp via det här systemet.
Av erfarenhet vet jag att ju tidigare man sätter in samhällets resurser och insatser så är det absolut bäst och mest kostnadseffektivt. Allt för att undvika utslagning, missbruk och tyvärr också kanske kriminalitet i förlängningen. Om en person hamnar i den här negativa spiralen; arbetslöshet, utanförskap och kanske kriminalitet så kostar det stora summor för samhället. Personen blir en hög vårdkonsument och kanske i sista ändan tyvärr också fängelse, detta om man krasst jämför med att vara en god skattebetalare. Det här är bara pengar. Den största katastrofen är för individen själv förstås och dess anhöriga. Tidigare i debatten har det tagits upp drogmissbruk och sådana saker. Jag tänker inte upprepa detta.
Jag anser att Ungdomens Hus har stor potential att ha förebyggande effekter och arbete för att undvika den nyss nämnda situationen.
Därför är jag mycket glad att landskapsregeringen tar ansvar för de mest utsatta i vårt samhälle. Det här är en konkret åtgärd som startar 1.1.2017. Det är mycket bra att utbildningsministern driver den här frågan.
Man kan också göra en parallell till Barnahuset som Ålands polismyndighet driver med framgång sedan länge. Jag hoppas och tror att det här blir ett bra koncept. Ingen insats är för liten och det är precis vad det här är.
Ltl John Holmberg
Tack, talman! Det är glädjande att de senaste två timmarna har det funnits en fullständig samsyn kring de problem och utmaningar som har debatterats här. Det är roligt, för det här handlar i mångt och mycket om våra barn och ungdomar.
Ålands Gymnasium nyss, fyllda 5 år, börjar mer o mer hitta sina former såväl pedagogiskt som ekonomiskt. Den studerande i fokus är ett tydligt ledord och det som genomsyrar det dagliga arbetet och processarbetet.
Utvecklingen inom skolvärlden går snabbt och det gäller inte minst gymnasialstadiet. Detta läsår övergick yrkesutbildningen till det europeiska kompetenspoängsystemet från det tidigare med studieveckor. Kompetenspoängsystemet innebär i korta drag en större betoning på att uppvisa kunskaper inom det specifika yrkesområdet.
Den tidigare praktiken är nu benämnd Lärande I Arbete och dessutom mer omfattande. Det betyder ännu större fokus på att LIA platserna är tillräckligt många och kvalitativa. Här gäller det att det offentliga Åland och alla samhällsbolag föregår med gott exempel och tar emot studerande. Årskurslösa utbildningslinjer är ytterligare något som inom snar framtid kommer att växa fram inom yrkesutbildningen. Flera lärosäten utanför Åland använder sig redan av detta system.
Sammantaget bör dessa två processer innebära en viss kostnadsminskning för gymnasialstadiet. Det kommer även att skapa en större flexibilitet som i slutändan gagnar den studerande positivt, oberoende studiestyrka.
Studieförberedande enheten Ålands lyceum är mitt inne i digitaliseringsprocessen, vilket innebär att alla studentprov genomförs digitalt.
Inom utbildningen gäller det att ha rätt matchning med arbetsmarknadens behov. Det gäller även att matcha utbildningen med de utmaningar de studerande har. Dessa utmaningar varierar mycket, men gemensamt är att de måste få större fokus. Steget från grundskola till gymnasiet är väldigt stort för många, och steget från gymnasiet till vidare studier eller arbetslivet är ännu större. Länken grundskola-gymnasialstadium måste vara stark och så transparent som möjlig.
En utredning som berör den yrkesinriktade specialundervisningen pågår som bäst. Ett av syftena med denna är att se hur yrkesutbildningen kan bli mer mångfacetterad även för dessa studeranden. Här vill jag poängtera att YTP inte är med som en del av den utredningen.
Att i slutskedet av grundskolan veta vad man ska bli när man blir stor är givetvis en omöjlighet. Mognadsgrad och motivation varierar kraftigt mellan de studerande och därför är Ålands Folkhögskolas nya linje ett mycket bra alternativ för alla som vill höja sina betyg, mogna ett år, komma underfund vad man vill och samtidigt bygga upp sin studiestyrka. Rektor Maria Säll-Öfverström med övrig personal har verkligen byggt upp ett starkt komplement till övrig åländsk utbildning. Att välja nya linjen ett år och sedan vidarestudier kan många gånger vara ett bättre alternativ än att påbörja en yrkeslinje man egentligen inte är intresserad av.
Fru talman! Speciellt den psykiska ohälsan bland ungdomar är något som syns tydligt i Ålands Gymnasium. Även den fysiska ohälsan blir mer o mer påtaglig och är givetvis ett problemområde vi måste vara proaktiva inom och ingår i länken mellan grundskola-gymnasiet som jag redan nämnt.
Avslutningsvis vill jag ge stort beröm till minister Asumaa och övrig regering som nu förverkligar Ungdomens Hus. Att hitta en plattform där det mesta som berör ungdomar är samlat har efterfrågats i många år. Ett Ungdomens Hus kommer att ha större möjligheter att fånga upp alla som faller mellan stolarna och som riskerar att hamna i ett utanförskap och hemmasittande. Antalet ungdomar detta berör är ofattbart stort för att vara på lilla Åland. Skulle vi under de tio senaste åren plockat bort en avgångsklass från årskurs nio får vi ungefär den mängd ungdomar detta berör. Det är även svårt att föreställa och beräkna allt negativt som uppstår i följderna av detta.
Ungdomens Hus är en liten ekonomisk satsning med tanke på kostnaderna som uppstår när någon hamnar snett. Det är dock en stor medmänsklig satsning helt i linje med regeringen Sjögrens sätt att se på Åland. Ungdomens Hus kommer att bli ett kitt som täpper igen de farliga springorna som man annars riskerar att falla igenom.
Kort vill jag också nämna den utredning som kom upp tidigare här i debatten kring den yrkesinriktade specialundervisningen. Som jag sade i en replik så är ingenting beslutat kring någonting. En utredning syftar till att vara klar vid årsskiftet. Man vill hitta modeller på hur de studerande som går den yrkesinriktade specialundervisning ska få större valfrihet och flera möjligheter att utbilda sig inom de områden som man verkligen vill utbilda sig inom. Det medför att när man är klar med sina studier så har man större chans att jobba med det som man verkligen vill jobba inom. Det här innebär att det måste finnas en individualiserad studieplan som gör att man kan gå in i en trappstege. Man kan ta ett trappsteg ner när studietakten är lite för tuff och man kan också ta ett trappsteg upp när man har mognat och tycker att man kan gå vidare.
Syftet med utredningen är som sagt att skapa en bättre skolvärld för alla våra barn och ungdomar, även de som har lite tuffare. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! I väntan på att minister Asumaa ska begära ordet och svara på några frågor så passar jag på att kanske reda ut en av frågorna med ltl John Holmberg.
Det gläder mig att det känns att den pågående utredningen om yrkesinriktade specialundervisning närmar sig den pooltanke som fanns inom regeringarna tidigare och jag tror att det är en väldigt bra väg att gå.
Men vi har en ny situation i år efter förvaltningsdomstolens utslag. Alla vitsord, oavsett om de är anpassade eller icke anpassade, är värda lika mycket. Det har lett till en ny situation, idag har vi många ungdomar inom Ålands gymnasium som har svårt att klara sig. Det i sin tur har lett till nya behov och nya sätt att hantera undervisningen på. På vilket sätt har man mött detta inom Ålands gymnasium?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Situationen kan upplevas som ny, men den är absolut inte ny. Det är ungefär samma antal studerande med dessa behov som kommer ut från grundskolan varje år. Skillnaden är att tidigare har de kommit in utan att man egentligen har vetat om vilka problem och utmaningar de haft. Nu blir det mera tydligt.
Den här utredningen strävar också efter att hitta individualiseringen, så att de studerande ska kunna få sin egen studieplan och även kanske bli integrerade i befintlig utbildning eller vara semiintegrerade. Det är detta som är syftet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för en genomgång av de högre utbildningarna och målsättningarna med dem i vårt landskap. De är särskilt viktiga och därför tänker jag lyfta sjöfartsakademin och särskilt sjöfartsgymnasiet som numera har ett samarbetsförhållande med Ålands gymnasium. Hur ser ltl Holmberg på den framtiden? Har det fungerat bra hittills? Kommer det att fungera bra även om man skulle bolagisera t.ex. högskolan, det kan ju bli två olika kroppar då?
När det gäller att erbjuda studieplatser till dem som kanske inte nödvändigtvis vill sätta sig och läsa så är sjöfarten något som alldeles bokstavligen har sett till att detta samhälle har en god standard och därför är det någonting som man borde ta hand om. Vad är synen på den enklare sjöfartsutbildningen?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Tack ltl Pettersson, det fungerar bra. Tyvärr är söktrycket detta läsår väldigt lågt. Jag tror att det idag går 25-26 elever och platserna var maximerade till 48. Så tyvärr är söktrycket lågt. Delvis kanske man kan söka en orsak i att det idag t.ex. inte finns något internat, vilket tidigare har funnits, men också att konkurrensen utifrån har ökat. Det känns som att sjöfartsutbildningen är i en liten svacka just nu rent intressemässigt bland ungdomarna.
Jag ser inte en bolagisering som negativ, tvärtom, jag tror absolut att det är positivt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack, fru talman! Bästa lagting, jag tänker börja med att ge ett förslag till vår kulturminister.
I Sverige har man gjort inträdet till alla statsägda museer helt gratis, det gillar jag. Jag gillar historia och kultur.
Vi behöver inte gå så långt att alla blir gratis med en gång. Jag kommer ihåg när jag jobbade som elevassistent och stödperson så tog jag ofta mina elever till Ålands museum, som nu heter Kulturhistoriska muséet av någon orsak, på tisdagar för då var det gratis inträde. Kanske vi kan införa det igen? En dag i veckan kan det vara gratis för dem som vill se på vår kulturhistoria men inte har extra pengar att spendera. Bara ett förslag.
Vad gäller regeringsprogrammet så stöder jag det till fullo. Orsaken till att jag kom upp hit till talarstolen är Ålands Framtids budgetmotion nr 10. Stopp på åländska bidrag till filmer, eller vad det nu var. Menar faktiskt ledamöterna som skrivit under den här motionen att vi ska börja med censur av filmmanus? Är det en politik man vill föra i Ålands lagting? Tror de att filmmakare kommer att skicka in sina manus till lagtinget för att bli godkända? Vem ska bestämma vilka kvalitetskrav som man sätter på filmkonsten? Ålands Framtids partiledare?
Jag erinrar mig en regim som ville skapa en korrekt och god konst, de hade även ett namn på dålig, degenererad och urartad konst. Entartete Kunst. Det är tyska, Entartete Kunst, urartad konst. Under den rubriken hamnade alla som inte passade in i historieskrivningen. Sigmund Freud, fader till den moderna psykoanalysen, Ernst Gläser, den berömda violinisten, Erich Kästner en poet och barnboksförfattare. Dit hörde målaren Paul Klee, en expressionistisk man med samhällskritiska målningar. Dit hörde Otto Dix, känd för sina oblyga tolkningar av första världskrigets skyttegravar och helvetet i dem. Tillsammans med författare som Heinrich Mann och Erich Maria Remarque brändes deras verk. Pjäser av Bertold Brecht och många andra fick inte sättas upp, många andra konstnärer landsförvisades eller sattes i läger. Och det är väl dit jag vill komma. Vem bestämmer kvaliteten på konst? Och, framförallt, vill vi ens ha någon som gör det?
Förra veckan valdes en populist som i sin retorik nedvärderat stora delar av världens befolkning till ett av de viktigaste ämbetena i världen.
Nu pratas det den här veckan i lagtinget om att det ska finnas en rätt vision i kulturen. Ltl Jonsson fick nästan något religiöst i blicken när han talade om ”den finländska historieförfalskningen som fått nästan en kvarts miljon i bidrag” igår.
Jag följer med nyheter, läser tidningar och på nätet och följer strömningarna som uppkommit i Polen, Ungern och USA. Jag märker ju att världen blir mer och mer populistisk, men jag trodde det skulle dröja lite längre än en vecka efter populismens seger i USA innan lagtinget fick motioner som är en direkt fortsättning av kontrollen av konst i tredje riket. Entartete Kunst, urartad konst. Det är skräpprat, det finns ingen konst som urartat. Det kan finnas konst som man tycker om och konst man inte tycker om, men det finns inte fel och rätt konst. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Holmberg kritiserade Ålands Framtid för budgetmotion nummer 10 där vi skriver i vår kläm; ”under året införs tydliga principer om villkor och kvalitetskrav för beviljande av produktionsstöd för filmproduktioner på Åland”. Min kollega Axel Jonsson motiverade orsaken. Vi anser att allmänna medel som går till filmkonst som produceras på Åland ska vara på svenska.
Ltl Igge Holmberg, replik
Jag tycker att det är lite fascinerande att Ålands Framtid börjar använda samma retorik som sannfinländarna. När sannfinländarna tillträdde så ville de se mer finsk konst som skulle få stöd, men inte konst som inte var fosterländsk. Här har man tala lite om att kaka söker maka.
I vårt regeringsprogram står: ”Kulturens rätt att verka fritt är central för en öppen demokrati och genom konstarterna kan många uttrycka sin åsikt och delta i det offentliga samhället”. Det är ord som jag är villiga att kämpa för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tycker absolut att det ska vara fritt fram att välja vilken film man ska producera, vilken konst man ska köpa in, men någonstans måste jag lite hålla med i budgetmotionen. När jag satt och tittade på den här filmen som jag tror att det hänvisades till så satt jag nog lite grann och störde mig på att de pratade finska, för det ger fel bild av vilket språk vi har pratat i alla tider på Åland. Om det nu handlar om att samhället ska ge medel för att producera en film på Åland så tycker jag faktiskt att det ska vara på svenska.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag vidhåller att lagtinget definitivt inte ska blanda sig i vad som är bra och dålig konst eller bra och dålig film. Det måste vara upp till dem som skapar detta. Sedan kan man alltid debattera, vilket man har gjort efteråt, huruvida det är en sanningsenlig framställning.
Men nog finns det ju mycket annat som har framställts med stöd av Ålands lagting som inte varit helt historiskt korrekt, även sådant som har gynnat den åländska självbilden. Jag tror att vi i lagtinget ska vara väldigt försiktiga med att ge order om vad folk ska producera.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Tack, fru talman! Jag önskar väldigt varmt att minister Asumaa skulle begära ordet och komma med några svar på de frågor som jag ställde i det förra anförandet, för nu kommer en lång rad frågor till.
Jag kan repetera de frågorna som hittills bara har förbigåtts med tystnad. Förändringen efter förvaltningsdomstolen har slagit fast att vitsord i anpassade lärokurser är värda samma som alla andra vitsord i den traditionella undervisningen, vilket har gett en ny situation i den traditionella undervisningen i Ålands gymnasium idag. Vilka insatser har lagtinget mött upp för detta?
Regeringen skriver att det ska utvecklas en struktur för individuella studievägar ett flexibelt årskurslöst system. Betyder det nu att man kan ersätta systemet med dubbel examen?
Nu, fru talman, fortsätter jag vidare med frågor som jag hoppas att både lagtinget men framförallt också Ålands folk kan få lyssna på svaren, så att inte allt sker bakom stängda dörrar i utskottet.
När det gäller vidare studier så är Sverige i färd med att ändra antagningsförfarande. Vad kommer det här att betyda för våra åländska studeranden? Behöver vi ändra i våra läroplaner för att våra studerande ska behörighet? Jag vet att moderaterna har varit otroligt aktiva och intresserade av under sin ministerperiod inom kultur och utbildning. Jag hoppas att det arbetet bär vidare frukt. Det är mycket viktigt att det här skulle finnas med i utbildningspolitiken för 2017.
Herr talman! Vi har också tre motioner som direkt och indirekt berör vår högskola. Regeringen skriver i sitt handlingsprogram att högskolan ska bolagiseras men hittills har inget aviserats i budget och för 2017 finns heller ingenting med. Varför det?
Vi föreslår i budgetmotion nummer 34 2016-2017 att arbetet med att bolagisera högskolan ska genomföras 2017.
Vidare så erfar vi att det på Åland både inom förvaltningen och utanför finns ett behov av ökad kunskap om Ålands självstyrelse och vår åländska lagstiftning. Vi föreslår därför i budgetmotion 28 att kurser i Ålands juridik ska införas i Ålands högskola.
Arbeta och bo på Åland är ett gott projekt med ambitionen att få inflyttning och återflyttning till Åland. I budgetmotionerna nummer 31 och 35 föreslår vi att projektet ska utvidgas till att även omfatta studier på Åland. Ålands högskola är en bra motor för Åland och för att få välutbildade ålänningar både redan på Åland bosatta men också för att få ökad inflyttning av kompetenta krafter.
Fru talman! Barn, unga och unga vuxna läser allt mindre och internationella undersökningar visar att läsförmågan bland barn och unga har försämrats. Vi anser att det är oroande eftersom god läsförmåga har stor betydelse både för individen och för samhället som helhet. Landskapsregeringen avser att samordna insatser för läsförmågan och samordna och synkronisera lagstiftning och fortsätt satsa på läskonditionspasset.
Allt det här är säkert bra men det vore intressant att höra vilka insatser som ska samordnas och framförallt vad det rör sig om för lagstiftning som ska synkroniseras. Kan ministern berätta om vad det är för lagstiftning?
Om regeringen inte har det helt färdigt vilka koordinerade insatser man vill göra så vill vi från centern passa på och fördjupa insatserna och föreslå en läsdelegation som kunde vara den samordnade insatsen. En läsdelegation skulle ha som uppgift att kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv. Uppdraget kunde vara att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.
Så några ord om grundskolan, fru talman! Vi vet att antalet elever med anpassade lärokurser är högt på Åland och att elever med särskilda behov utkristalliseras i tre olika grupper; de med beteendeproblematik, de med kognitiv problematik och de som lider av psykosocial ohälsa. Från skolhåll önskas att en omorganisering och en omfördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden görs mellan socialomsorgen, ÅHS och skolan. Är något sådant arbete igångsatt?
I skolvärlden efterlyses också målbeskrivningar för vitsordet 5. Man behöver en gemensam beskrivning för vad som minst krävs för att man ska vara godkänd i skolan. Idag finns inte det. Det finns inte med i budgeten för 2017 men kan ministern tänka sig att tillmötesgå det önskemålet?
Det upplevs också som relativt stressigt i skolan. En tanke kunde vara att fundera på om timplanen behövs och om dess upplägg idag är den bästa för eleverna eller om man borde få mer flexibilitet till skolan och ge utrymme till exempel för mer rörelse? Är det något som finns med i översynen av grundskolelagen?
Alla har rätt till en intressant skolgång. Barn med autismdiagnos blir ofta missförstådda för att det inte finns tid och resurser i den traditionella skolan för att lära känna eleven tillräckligt för att kunna utkristallisera de starka sidorna och skapa verktyg för att stärka de som är svagare. Allt för att eleverna ska kunna fungera på bästa sätt i den traditionella undervisningen. Vi föreslår därför i budgetmotion nummer 30/2016-2017 att en utbildningsinsats görs så att resurser samlas för dessa elever med autismdiagnoser och att de får under en begränsad eller längre tid stöd i att utveckla sina färdigheter och som även ger föräldrarna stöd i hur de kan stötta sina barn. Idag känner dessa barn ofta att de misslyckas i skolan, orsaken är att varken personal eller föräldrar riktigt kan möta deras behov. Tack, fru talman.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Det gläder mig att även ltl Lundberg lyfte upp problematiken med meritvärderingsgränsen som nu höjs för våra åländska elever som planerar att studera på universitet i Sverige. Detta planerar man att införa redan till hösten 2017, man höjer gränsen från nuvarande 9,5 till 9,75 och det är förödande för många som redan har planerat och nu inte har en möjlighet att göra skillnad.
Jag hoppas att ltl Lundberg i egenskap av Nordiska rådets president nu drar i varenda liten kontakt hon har lyckats få inom det här området så att vi kan mota Olle i grind så att detta inte genomförs.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det gör jag gärna efter att jag vet att ministrarna emellan har haft personliga kontakter. Det är väldigt dåligt för utvecklingen att ta kontakt och tala om frågor där man har förbigått ministern. Vi ska komma ihåg att det sitter i parlamentariker i Nordiska rådet. Det är ministerrådet och samarbetsministern som har det yttersta ansvaret. Framförallt kan utbildningsministern ta kontakt efter plenum här idag och diskutera de här frågorna vidare om det inte har gjorts redan.
När det gäller meritvärderingssystemet så önskar jag och hoppas, men jag har inte fått något svar ännu av ministern, att skrivningen om att man ska kunna ge individuella planer och se över de individuella behoven för alla studeranden att det är en del i den rätt som varje barn, enligt lag, har till att få en individuell studieplan. De ska kunna få tillräckligt med engelska, svenska och naturvetenskapliga ämnen för att direkt ha en behörighet. På det viset skulle man kunna lämna dubbelexamen som är ett ganska komplicerat system och som inte ger någon automatisk behörighet till Sverige.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Britt Lundberg radade upp ungefär 20 frågor och jag har 56 sekunder på mig från och med nu, så jag tänker svara på två frågor.
Vad gäller kursutbudet i Ålands juridik så inom öppna högskolan under 2015 har det erbjudits kurser; Territorial Autonomi as a tool för Diversity Management, lessons för the Ålands example, som har utvecklats av fredsinstitutet. Tanken är att detta skulle kunna vara del av ett paket. Högskolan äskade om att starta en åländsk juridik kurs redan 2015 i sin budget. Men i den regeringen, som Lundberg också satt i, så fick högskolan nej, säkert på grund av kostnadsskäl för de äskade om 40 000 euro. Jag vet inte varför man inte tog in detta i högskolans kursutbud?
Ltl Britt Lundberg, replik
Jag uppfattade att detta var svar på en av frågorna. Jag listar frågorna väldigt gärna så att ministern har möjlighet att begära anförande och besvara resterande frågorna.
När det gäller Ålands juridik så är det främst riktat till dem som arbetar inom offentlig förvaltning, t.ex. för att kunna fördjupa sig i den kommande sociallagstiftningen, men också i många andra lagstiftningar där vi på Åland i förhållande till vår omvärld har avvikande lagstiftning. Det skulle vara oerhört värdefullt både för vår egen förvaltning, andra offentligt anställda och för privat anställda om man kunde skaffa sig den kompetensen via högskolan.
När det gäller utbildning om den åländska demilitariseringen och autonomin så är det också förstås väldigt intressant men det kanske riktar sig mot en annan grupp.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! När det gäller studerande som går ut från grundskolan med anpassning eller andra utmaningar så är antalet elever hyfsat statiskt år från år. Det som händer nu till kommande läsår är att kvoteringen ändras. Tidigare har lärarna i skolan gjort en bedömning av de studerande och på den grunden har man kommit in via en kvot. Detta tas bort, istället kommer man att få söka precis som vem som helst. Det kommer att finnas en kvotering där ett visst antal platser är vikta för dem som behöver anpassning.
Det är viktigt att från och med nu kommer det att bli oerhört problematiskt att klara av utbildningen om man inte får individualiseringen och integreringen att fungera.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Ja, jag känner mycket väl till det nuvarande systemet. Det intressanta är vilka insatser man gör för att kunna möta det kommande systemet. Det är en verkligen prioriterad och otroligt viktig politisk fråga att föra diskussioner och skapa medvetenhet kring. Frågan är även kopplad till den skyldighet Sverige har och den garanti de har gett för att stöda Åland i det svenska språket och den svenska kulturen.
Jag tolkar också ltl Holmbergs svar som att det faktiskt är ett arbete på gång att man ska anpassa läroplanerna nu snarast för antagningen så att det närmar sig det svenska systemet och att man kan lämna systemet med dubbelexamen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! När vi ifrån oppositionen ställer frågor till regeringsbänken så gör vi det av en anledning. Det är därför att de svar som vi vill ha inte finns i budgeten. Jag tycker att det vore klädsamt om landskapsregeringen verkligen försöker ge oss de svar som vi frågar efter. Vi frågar inte för att vi vill krångla, utan vi frågar för att vi vill veta. Vi ska också kunna vara med från vår sida och bygga samhället vidare. Jag ville inleda med detta för jag tycker emellanåt att tonen här kanske inte är riktigt klädsam för ett parlament. Jag säger inte vems fel det är, men jag säger att vi tillsammans ska försöka hålla en god ton här, jag tycker att det är viktigt.
Nu till det som jag vill tala mest om; sjöfartsutbildningen på Åland. Jag har ju själv ett förflutet som lärare vid nuvarande högskolan på Åland, inom sjöfarten. Det som jag hör här i debatten och det som jag följer med på sidan om, det bekymrar mig faktiskt lite.
Vi har stolta sjöfartstraditioner som har byggt vår välfärd här på Åland och vi behöver nog alla tillsammans hjälpas åt nu för att inte bli efter. Jag tror nämligen att vi håller på att tappa greppet.
Vi har en högskola med kvalitativ utbildning. Vi har gett sjösäkerhetscentrum som är ganska unik när det gäller utbildningen som ges där. Vi har ett fantastiskt skolfartyg och vi har en gymnasieskola som har en specifik sjöfartsinriktning. Alla de här fyra sakerna måste naturligtvis arbeta tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt. Trots det så vet jag att antalet sökande till sjöfartsutbildningarna minskar, vilket även bekräftades här i ett tidigare anförande av ltl Holmberg. Det är inte bra att antalet sökande går ner. Det som inte heller är bra är att de rederier som har Åland som hemmahamn, Mariehamn eller någonting annat, alltmer tvingas söka sig bort från Åland för att kunna få en adekvat sjöfartsutbildning. Jag tänker speciellt på de kurser som STCW kräver vad gäller radarkompletteringen. Jag tror att ltl Holmberg också lyfte upp detta. STCW har specifika krav på sjöfarten. Vi som sitter här har ett alldeles särskilt stort ansvar för att sjöfarten ska ges de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna verka vidare och för att fortsättningsvis vara ett av de tunga lokomotiv som drar landskapet Åland framåt, speciellt vad gäller ekonomin.
Därför kommer jag från min sida att stöda alla de satsningar som man behöver göra, speciellt på radarsimulatorer och på annan verksamhet, så att vi återigen kan ta steget fram och ha en kvalitativ utbildning. Om vi dessutom skulle lyckas att göra det i ett nära samarbete med det privata näringslivet, vilket jag finner ganska svårt att göra i dagsläget med tanke på de satsningar som det privata näringslivet har gjort i omkringliggande regioner, men om vi skulle klara av det så en fjäder i hatten till landskapsregeringen. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Det skär på något sätt i den åländska folksjälen om sjöfartsutbildningen inte är attraktiv och inte går bra. Vtm Thörnroos har nog betydligt mycket mera kunskap i det här ärendet än vad jag har, men jag har förstått att till stor del utbildas många däcksbefäl in i arbetslöshet eller får mycket lägre tjänster än vad man har utbildning för. Kan vtm Thörnroos filosofera lite hur vi skulle kunna lösa den här till synes onda spiralen?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Frågeställningen är komplex. Jag tror inte att det finns något enkelt svar. Vi ska komma ihåg att sjöfarten är internationell. Den tiden när man explicit kunde segla mellan stranden och vassen eller kajen och vassen, som man brukar säga, den tiden är förbi. Man måste helt enkelt våga satsa på sjöfartsutbildningen och veta att den är internationellt gångbar, att det alltid kommer att finnas ett arbete men kanske inte precis hela tiden i hemmavattnen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, talman! Jag tänker faktiskt fortsätta med sjöfartsutbildningen trots att det inte riktigt var planerat. Jag tänker upprätthålla mig lite i samma sammanhang som jag förde ett kort replikskifte med ltl Holmberg tidigare.
Ja, man säger att det är något färre sökande till sjöfartsutbildningen, men det är inte riktigt hela sanningen faktiskt. Man hade 48 platser till årets utbildning när vi bara pratar om sjöfartsgymnasiet. Man gjorde ett gott arbete med att åka runt på mässor. Man gjorde som man alltid tidigare har gjort och intresset var stort fram tills dess att det visade sig att här finns ingenstans för folk att bo.
Vi har alltså byggt in ett dilemma, vi erbjuder fantastiska studiemöjligheter men vi har tagit bort internatet för elever 18 år. Vi har gjort det bra på ena sidan och dåligt på andra och det borde vi lära oss något av och framförallt hantera. Jag skulle gärna sett skrivningar i budgeten kring just detta fenomen.
Det är ju alltid bra att söka goda exempel. Det finns ett alldeles otroligt gott exempel i Öckerö, en liten bit utanför Göteborg. De har ett sjöfartsgymnasium som varje år lockar cirka 300 elever. De har inga bekymmer uppfylla varenda plats. De har hur många sökande som helst och de tvingas alltid att tacka nej till mängder av sökanden. De har sett till helhetslösningar, en bra utbildning och ett boende som känns tryggt även för folk som ännu inte är 18 år. Jag rekommenderar varmt ett studiebesök dit. Skolan grundades 1999, då när den åländska sjöfartsutbildningen kanske redan hade fyllt 100 år. Man har ingen nytta av sin tradition om man inte använder den. Detta är väldigt viktigt.
Det slutade med att 42 elever antogs till våra 48 platser. De som for runt till dessa mässor så vittnar alla om samma sak, eftersom vi inte hade ett vettigt boende så blev det aldrig ett alternativ och då är man borta till och med innan valet ska göras.
30 elever kom hit, men 4 elever bytte sedan till andra linjer. I detta nu har vi 26 elever som utbildar sig i denna näring som erbjuder ett otrolig brett och internationellt arbetsfält och i stort sett helt obegränsade avancemangsmöjligheter för den som inte räds att även lämna Åland och söka sin lycka utanför.
I det här sammanhanget får jag en känsla av att en bolagisering av denna skola är alldeles nödvändig för att man ska tydliggöra och stimulera skolan att åka runt och hitta dessa elever. I de verksamheter som man bolagiserar så kan man se det blir ett annat driv i organisationen.
Skolan kunde då på ett annat sätt faktiskt också satsa på ett internat som skulle göra det möjligt att erbjuda ungdomar boende. Vi har så många gånger sett att den sociala kontrollen på Åland erbjuder perfekta möjligheter för att ha tidernas internat och det ska vi inte släppa till göteborgarna, tack.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson framförde fina och goda exempel, det är alltid trevligt. Man vet att det finns skolor som har bra utbildning och de ska man lära sig av och det är som i vilken sport som helst. Det som man kan kopiera så gör man, precis som Apple gör med sina produkter. Vi ska sätta det bakom örat och det gäller yrkesgymnasiet också. Det är som ledamoten säger, det är hela paketet som gäller, allt från boende, till en god utbildning och till en modern simulator. Det första steget gör vi nu med att uppgradera simulatorn, det har tagit några år men bättre sent än aldrig. Vi gör detta med all kraft.
Vad gäller bolagisering så är det arbetet igång och vi utreder för- och nackdelar med det. Den gruppen kommer att tillsättas. Jag tror också att det är den vägen, genom externa resurser, som vi i fortsättningen kan utveckla utbildningen inom högskolan. Annars blir det en behovsbudgetering där man inte kommer någonstans.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! När det gäller att utreda nackdelarna med bolagisering så går det väldigt snabbt. Jag kan direkt nu säga att det finns nästan inga nackdelar och därmed är den utredningen över, lite skämtsamt sagt.
Det visar sig att när Öckerö har gått in för helhetstänket så kan de i stort sett koppla allt de gör till just sjöfarten. De har naturvetenskap, samhällsvetenskap och sedan har man dessutom sjöfartsprogrammet för däck och maskin.
Simulatorn är nödvändig och bra och den ser till att vi alltid är på topp när det gäller framtiden. Men om vi inte har vegetationen i skick så kommer vi att ha världens finaste sjöfartssimulator men inte så många elever. Av det skälet så brådskar detta lite. Jag tror antagligen att det sitter ihop; bolagiseringen och en utbyggnad av internatverksamheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Jag tror att finansutskottets ordförande har fått tillräckligt med vägkost i den här debatten.
Jag vill fortsätta med det som ltl Pettersson tog upp. Jag hoppas att minister Asumaa har vidtagit eller kommer att vidta åtgärder när det gäller sjökaptensutbildningen så att inte våra ungdomar far till Åbo eller Göteborg och fortsätter studera som man har gjort. Vi har elever som inte vill gå på den åländska utbildningen eftersom det blir mycket längre på Åland. Under året bör det vidtas sådana åtgärder så att vi kommer bort från det. Vi behöver inte locka hit andra, vi ska också se till att ålänningarna själva är kvar här.
Men det var egentligen inte därför som jag begärde ordet. Jag begärde ordet för att ta upp frågan om återflyttande, om det på minister Asumaas bord eller vems det är. Vi har många utflyttade ålänningar där kanske en eller två generationer har bott utanför Åland och de kanske vill flytta tillbaka till Åland. Problemet uppstår när de vill ha hembygdsrätten tillbaka. Svenska medborgare måste idag göra ett prov och sitta timtal på högskolan för att göra provet och visa att de kan svenska. Det räcker inte med intyg från svenska skolor, utan den finska lagstiftningen kräver idag att man ska klara provet. Från åländsk sida är det inte acceptabelt. Vi måste jobba på det dels mot riksmyndigheterna. Ålands riksdagsledamot har haft upp detta i riksdagen, men det var för liten fråga för att man skulle ändra lagen. Jag tycker inte att det är en för liten fråga. Det är en viktig sak för Åland. Vi ska inte vända ryggen åt dem som kan svenska så att de inte får hembygdsrätt, för det vill de ha. Vi har också många svenskar som vill flytta till det svenska Åland. Vi har en dragningskraft tack vare att vi kanske är mer svenska än Sverige, vi har ett tryggt samhälle och många äldre kommer hit och vill bosätta sig på Åland. De vill flytta totalt från Sverige. Där behöver man nog ta tillvara detta på ett bättre sätt. De vill ha hembygdsrätt när de har fått finskt medborgarskap. Men för att få finskt medborgarskap så måste det visa att de kan svenska. Detta bör ni titta på.
Vi har en motion om att man bör satsa på att få återflyttare tillbaka till Åland.
Ltl Igge Holmberg tog upp att vi som skrev under motionen, att åländsk kultur ska vara på svenska, är populister. Det var inte bara oppositionen som Holmberg ansåg vara populister. Finans- och näringsutskottets ordförande Tage Silander sade också det tydligt i sitt anförande att det skulle vara på svenska, om jag uppfattade honom rätt. Även ltl Holmberg-Jansson sade det.
Vad menar ltl Holmberg med ordet populist? Är det för att vi håller på det åländska eller vad? Det är ett skällsord där man vill nedvärdera oss här i lagtinget som inte har samma åsikt som ltl Igge Holmberg. Utvecklingen i samhället från socialdemokratiskt håll är att man hela tiden försöker göra oss onda och vi ska egentligen inte få finnas till. De som håller med ltl Igge Holmberg är goda. Jag vänder mig mot det sättet att argumentera. Jag accepterar socialdemokraternas politiska åsikter, de ska högaktas, men socialdemokraterna ska också respektera andras åsikter! Tack, fru talman!
Ltl Tage Silander, replik
Fru talman! När det gäller konstarten film så vill jag bara tillägga att den konstnärliga friheten förstås inte ska begränsas. Men om man avser att visa på någonting särskilt, dvs. hur det åländska samhället ser ut vid en viss tid så är det ett rimligt krav att också göra det ur språklig bemärkelse. Vi har väl, vad jag vet, alltid pratat svenska på Åland. Det ger en bättre bild av vårt samhälle om vi också pratar svenska här. Jag hör ju till dem som har svårt att se en amerikansk film där t.ex. tyskarna pratar engelska. Det känns inte riktigt äkta. Det är nästan samma sak.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Där finns en samsyn. Den kulturella friheten ska inte tas ifrån någon. Om någon fri kulturutövare skriver dåligt om socialdemokraterna eller om obunden samling och sätter det på väggen så ska ingen gå och säga att den måste ta bort det. Sådant översitteri ska vi inte acceptera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! Det känns inte som så mycket debatt i de här utbildningsfrågorna. Det är mera en lång rad med envägstal. Med respekt för Ålands lagting och det åländska folket så borde man få mera information än det som står i budgeten när det frågas efter. Vi får hoppas att det ännu finns en öppning för det.
Fru talman! Arbetet för att säkra TV-utbudet på Åland och tillgång till play-funktioner förbigås med tysthet i budgeten för 2017. Vi föreslår i BM 29 2016-2017 att det under året läggs särskild vikt vid upphovsrättsliga frågor och möjligheterna för ålänningarna att ta del av hela det svenska TV-utbudet.
Ett sätt att föra frågan framåt kunde vara att sammanföra Sveriges och Finlands regeringar och föreslå att Sverige, med hänvisning till överenskommelsen om att värna det svenska språket och garantera tillgången på svensk kultur, förhandlade för Sverige inklusive Åland om upphovsrätter. Att det pågår ett arbete både nordiskt och på EU-nivå är inget hinder för att agera från åländsk sida. Tvärtom, ålänningarna har väntat länge nog nu och skulle vara förtjänta en lösning på frågan.
Så om arkivet fru talman. Som jag redan nämnde i replikskiftet så vore det spännande att höra mer om det jämställdhetsperspektiv som arkivet beaktar. Jag uppfattade av minister Asumaa när man vill digitaliserar så skulle det vara en större tillgång för både kvinnor och män. Det skulle också vara intressant att höra var man drar den slutsatsen.
Ytterligare har vi ju ett lagtingsbibliotek och ett museibibliotek i våra verksamheter som båda fyller viktiga funktioner och som upprätthåller hög kvalitet men för en rätt så begränsad intressegrupp och som av den orsaken kanske inte är de mest frekvent besökta. Arkivet har, som jag nämnde i replikskiftet, i snitt fem besök per dag om jag räknat rätt.
Lagtingsbiblioteket och arkivet är lokaliserade nära varandra efter ombyggnaden och jag undrar hur ministern skulle ställa sig till om vi för att öka tillgängligheten för ålänningarna skulle samarbete kring receptionen?
Fru talman! Visst är det fantastiskt med tre Ålands producerade produktioner på Alandica inom drygt en månad. Tänk vilken kan det vara för att få detta hus förverkligat! Jag blev så glad att vi orkade stå emot alla domedagsprofetior och det motstånd som framfördes.
Kultur och idrott är fantastiskt, det ger ett rikt liv och det är också sammansvetsade för människor. Vi borde också vinnlägga oss om samarbeten, både på nordisk och på europeisk nivå.
I det nordiska samarbete finns en nordisk kulturfond som i samarbete med andra kan ge stora möjligheter för det åländska kulturutbudet. Det går säkert att göra något spännande med pilgrimsleden över den åländska skärgården till Trondheim och initiera ett kulturellt projekt kring detta.
Ålands musikinstitut har distansundervisning med möjlighet till musicerande i exakt samtid. Det kunde också ge nya möjligheter och nya pengar till Åland. Skärgårdens spelmansmusik och också den övriga folkmusiken på Åland har garanterat grupper att samarbeta med runt om i Norden.
Åland har en ledamot i styrelsen för den nordiska kulturfonden. Det vore väldigt viktigt och bra om man från åländsk sida skulle sammanföra ålänningar och olika nordbor för att på det här sättet arbeta för att få mera kultur och också mera resurser till kulturen på Åland. Tack, fru talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Som ansvarig minister för radio- och TV-frågorna tänker jag klargöra lite angående upphovsrättsfrågorna som ltl Britt Lundberg förtjänstfullt lyfte fram.
Under den här budgetprocessen har jag lärt mig någonting mycket viktigt och det är att landskapsregeringen kan arbeta och agera i många olika frågor, fast vi inte har skrivit ut det i budgeten exakt tydligt.
Under det gångna året har vi haft ett flertal samråd med utskottet som de facto haft de här frågorna på sitt bord. Vi har även valt att lyfta olika direktiv från EU i de här frågorna. Från landskapets sida gör vi vårt yttersta för att ålänningarna ska kunna ta del av radio- och TV-utbud på svenska och det ämnar vi även att fortsätta med.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Det var intressant att höra vad som har gjort hittills. Det skulle vara mera intressant att förankra i lagtinget vilka mått och steg man avser att ta under 2017 med målsättningen att få den här frågan i hamn. Det är ju väldigt viktigt att man i en budget har mål för sin verksamhet och samtidigt beskriver vad de ska innehålla så att man också kan utvärdera verksamheten när året är slut. Har man använt pengarna och har man budgeterat rätt så att man har kommit fram till sina ambitioner?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Jag håller med minister Nordberg om att mycket görs just nu. Vi ska komma ihåg att vi inte är ensamma om att ha de här problemen runt om i Europa. Det finns massor med små minoriteter och vi har mycket att lära av dem t.ex. Vallonerna i Belgien som är som Asterix och hans galler, men nu fick de nej till Ceta till exempel och det sätter lite käppar i hjulet. Men samma sak med tv-frågor, den tyska minoriteten har lyckats. Vi ska ta reda på hur de har gjort och andra små regioner. Det är en gordisk knut som är svår att lösa, men det ska nog gå. Med VPN-tunnlar osv. så kan man ju också komma runt de här reglerna. Vi måste vara lite påhittiga och tänka nytt och utanför boxen.
Ltl Britt Lundberg, replik
De regioner som jag känner till att har tillgång till utbud från en annan nation så bygger det utbudet på en överenskommelse mellan nationerna. Det följer exakt det förslag som jag hoppas att regeringen nu tar till sig och tar kontakt med de båda regeringarna för att diskutera den här frågan och förhoppningsvis få den i mål.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Därmed är debatten om utbildnings- och kulturavdelningen avslutad. Vi övergår till diskussion om näringsavdelningens förvaltningsområde.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, fru talman! Äntligen har vi kommit fram till näringsavdelningen.
Att Åland har full sysselsättning och en fungerande arbetsmarknad är det viktigaste av allt. Att människor har arbete eller annan värdefull sysselsättning är avgörande för självkänsla, försörjning och det ger samhörighet och arbetsgemenskap. Det är också viktigt för att ett samhälle ska fungera och skatterna flyta in.
I riket kostar arbetslösheten idag 6 miljarder euro, lika mycket som staten lånar. Det är inte hållbart, inte alls.
På Åland finns också arbetslösa och under nästa år satsar landskapet och AMS särskilt på långtidsarbetslösa – idag 134 personer – och andra personer som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi gör det genom att pröva en ny metod; genom att upphandla arbetsplatser där Ams betalar en del av lönen – en typ av socialt företagande – i en åländsk skepnad som passar våra behov och vår arbetsmarknad. Det är viktigt att alla kan delta efter förmåga också personer med funktionsvariationer, unga och arbetssökande med annat språk och medborgarskap. Arbete och språk är de viktigaste integrationsfaktorerna av alla. Att det åländska näringslivet går bra i relation till riket – vilket visar sig i en stark flitpeng och det är något att vara mycket stolta över. Att landskapet arbetar med digitalisering, utveckling och hållbar utveckling tillsammans med näringslivet och företagen är bra, för vi är för små för att gå åt varsitt håll.
Ålands näringsliv driver idag långvariga EU-finansierade projekt för entreprenörskap, Starta eget-rådgivning, utveckling av framtidens företag, servicehöjning inom serviceyrken som idag utbildar flera hundratals ålänningar. Ålands Utvecklings AB och Fastighets AB har många verktyg att stöda företagande. Det som händer över åren är att de flesta arbetsplatser finns i Mariehamn med omnejd. Att behålla och skapa nya arbetsplatser i skärgård och randkommuner är den stora utmaningen. Därför är skärgårdsnämndens fokus tillsammans med föreningen Företagsam skärgård nu nya arbetsplaster och inflyttning. För att stärka förutsättningarna för livet i skärgården satsar vi på ett kvalitetshöjande Central Baltic projekt för serviceutveckling och kvalitetshöjning av gästhamnarna. Vi ökar stödet till livsmedelsbutikerna i skärgården. Utan livsmedelsförsäljning försvåras vardagen än mer i skärgårdsbyarna. Det här är en konkret regionalpolitik som är ytterst konkret och som gynnar alla.
Även kampen för fortsatt fiskevård och fortsatt utplantering av fiskyngel, via fiskodlingen i Guttorp vars verksamhet nu fortsätter, hjälper skärgården med starka fiskstammar och förutsättningar för yrkesfisket, de som har fisket som bisyssla i skärgården och även för fisketurism. I den nya livsmedelsstrategin sammanför man både de blåa och gröna näringarna, vilket är ett nytt grepp och där finns ett mervärde att utvinna både för fisket och för den landbaserade livsmedelsproduktion.
Inom livsmedselssektorn och företagen finns en stor oro kring avfallshanteringen. Jag har arbetat med den här frågan mycket och behovet att vi på Åland har ett lokalt kretslopp som fungerar här är mycket viktigt. Ett biogasverk behövs på Åland och det är samtidigt en näringsämnesfabrik där slaktavfall, potatisskal, kompost, fiskavfall är en resurs som kan omvandlas till gas som kan omsättas till kyla och värme i en fabrik men där kommer även ut näringsämnen för gödsling. Det här måste fungera i alla samhällen och jag vill inte lämna den här ministerstolen innan det är på plats! Just nu väntar vi på ett besked från Orkla om de vill ansluta sig till ett biogasverk, som en del av det så kallade orklapaketet som erbjöds då man hotade att stänga fabriken i Haraldsby. Här fortsätter landskapet diskussionerna med privata investerare och andra intressenter på det här området.
För livsmedelssektorn finns fortsättningsvis 1,2 miljoner i investeringsstöd och inom landskapets Landsbygdsforum diskuteras gemensamma angelägenheter, exempelvis livsmedelsstrategin som ska vara färdplanen framåt för branschens utveckling.
Många känner en stor stolthet över åländska livsmedel som utvecklas genom mathantverk, Sätt Åland på tallriken och olika projekt som höjer medvetenheten om att laga och äta åländska produkter.
Vi gör också en gemensam kampanj i livsmedelsbutikerna om att handla lokalt och minska användningen av plastkassar.
Mat-Åland ska marknadsföra Åland som matdestination. Det arbetet går igång under nästa år.
Vi går vidare med bevattningsfrågorna och odlingen av fånggrödor, skyddszoner och våtmarker för att minska näringsläckaget.
Inom mjölkgruppen arbetar vi med mjölknäringens konkurrenskraft och där har vi just avslutat en analys av den nuvarande avbytarlagen och föreslagit ändringar i systemet. Nuvarande lag behöver stärka möjligheterna för djurhållare att också få bli sjuka. Den sociala hållbarheten inom djurhållningen är inte tillräckligt bra idag för alla och där måste man göra vissa justeringar, vilket jag är beredd att föreslå inom ramen för nuvarande kostnader.
Landskapsregeringen har också beredskap att ekonomiskt stimulera till en nystart för företag inom avbytarservice så att vi får igång en fungerande service.
Arbetet med ett innovativt skogsprogram går väldigt bra framåt och jag ser fram emot att vi på Åland i allt högre grad ska bygga mer i trä och utnyttja vår egen skog mera. Jag vill att vi ska stärka den lokala kedjan från tallplanta till hus. Att bygga i trä är det absolut mest hållbara sättet att bygga på.
Fisket har också upptagit mycket av min tid under det här året, särskilt i striden om fiskekvoterna med riket. Där är vi inte ännu i mål, men det har gått bra och framåt. Nu väntar vi på beslut i jordbruksutskottet vilket torde komma i dag eller i morgon.
Att Guttorp fortsätter sin verksamhet är mycket viktigt både för yrkesfisket och för turismen. Jag hoppas vi ska kunna lagstifta i frågan under våren och att vi via fiskevårdsavgiften ska fortsätta att finansiera verksamheten delvis och fortsätta med den övriga delen som idag med skattemedel.
Tyvärr är Östersjön fortfarande i det tillståndet att reproduktionen av fisk behöver fortsatt hjälp och likaså när säl, skarv och andra arter också kalasar på fiskbestånden idag. För en fortsatt verksamhet i Guttorp investeras också i ökad rening från anläggningen, vilket utförs av landskapets fastighetsverk.
Det här var några av de ämnen som är aktuella inom näringsavdelningen. Nu är min tid ute. Tack.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Jag har bara en kort och enkel fråga när det gäller skärgårdsnämndens anslag. 20 000 euro i bidrag för drift av skärgårdsnämnden står det här i budgeten. I innevarande års budget var det 35 000 euro. Är det så att de pengar som är över överförs eller varför har man annars minskat på anslaget?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag måste få återkomma med detaljerna kring den frågan till finans- och näringsutskottet. Nuförtiden sköts skärgårdsnämndens mera praktiska utföranden av föreningen Företagsam skärgård, vilket ltl Lindholm säkert väl känner till. Det kan hända att det är någon förändring där i finansieringen. Jag ber att få återkomma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tackar vicelantrådet för presentation, utförligt som vanligt. Jag välkomnar beskedet om att ministern har tittat på avbyteristödet och åtföljande lagstiftning. Vi får säkert anledning att återkomma till det så jag välkomnar att processen är igång, situationen är ju rätt allvarlig.
Nu när jag ändå har ordet passar jag på att ställa frågan; hur ser det ut på generationsväxlingssidan enligt ministerns uppfattning? Tidigare har det inom flera branscher varit ett alarmerande läge. Välfungerande företag har inte hittat nya företagare som har varit beredda att ta över. Har ministern under det senaste året upplevt någon förändring till det positiva?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa ltl Jansson! Jag tror att det som man ska se som positiva indikatorer är att investeringsstöden fortfarande har väldigt god åtgång. Det är alltid en positiv signal om det finns investeringsvilja.
När jag har träffat ÅPSs ungdomsutskott så förefaller de vara mycket aktiva unga jordbrukare som ser med tillförsikt på framtiden. I alla fall de som redan har genomfört generationsväxling verkar tro mycket på framtiden. Jag tror att det är tid att hålla ut och försöka överleva de här krisperioderna för jag är säker på att det finns en gyllene morgondag också för den här näringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det finns många orsaker att tacka vicelantrådet för de ansträngningar som har gjorts under året, bl.a. för att rädda Orkla kvar på Åland, nu fiskekvoterna och samtidigt också Guttorp. Jag har ett eget litet specialintresse och det värmer mig speciellt att den verksamheten finns kvar i 2017 års budget så att vi kan ha en bra fiskevård.
I den förra regeringen hade vi en ambition, en målsättning, om att skapa en Ålandshavskommission som skulle stärka banden mellan Åland och Sverige på både de politiska- och de näringsmässiga planen. Vi lyckades inte komma i mål med det av olika orsaker. Finns det någon övergripande målsättning också från den här regeringen att på något sätt ytterligare förstärka relationerna mellan Åland och Sverige? Framförallt skulle det vara viktigt att de åländska företagarna mer och mer ska kunna komma in på den svenska marknaden.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för den frågan, det finns det absolut. Vi har både konkreta initiativ, och vi har förfrågningar om exportsatsningar som landskapet är väldigt intresserad av att medverka till att kan ske och där det finns en större lönsamhet att sälja mot Sverige än som idag mot Finland. Vi hjälper till i allt vi kan där. Även förändringarna kring Ålandskontoret i Stockholm har gått i de banorna att nu gäller det att näringslivet i allt högre grad etablerar egna kontakter och att vi samspelar där för att hitta de kontakterna.
Under tidigare år var det svårt att förverkliga Ålandshavskommissionen. Jag fortfarande tycker att idén är väldigt bra och borde gå vidare. Roslagsminglet som har uppstått i samverkan mellan företag på Åland och Roslagen går däremot framåt och fördjupas varje dag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Lindholm
Fru talman! Ålands fiskodling vid Guttorp har diskuterats mycket sedan tilläggsbudgeten lades i våras. Det är bra att landskapsregeringen insett vilken betydelse denna verksamhet har och att det nu finns beredskap att ge fortsatta verksamhetsförutsättningar för anläggningen.
Det känns tyvärr som om regeringen inte tänkt igenom sitt förslag tillräckligt noggrant när man säger att ålänningarna ska betala för fiskevården via skattsedeln medan besökare ska betala en fiskevårdsavgift. Detta förslag riskerar att bli en stor negativ rubrikskapare i sportfiskekretsar i vår närregion varifrån de flesta turistande sportfiskare kommer. Att skilja på folk och folk är problematiskt och man bör även minnas att statistik pekar på att sportfisketurismen bidrar med minst 11 miljoner euro i intäkter till det åländska samhället.
En fråga som infinner sig direkt är hur övervakningen ska gå till? Ska gränsbevakningen först begära att få se passet och sedan om man inte är ålänning att få se bevis för att man erlagt fiskevårdsavgift? Hur ska man lyckas övertala stuguthyrare och fiskeguider att se till att deras kunder betalat fiskevårdsavgiften?
En annan del av historien är ju att priserna på yngel ska höjas, vilket i sig är okej om det rör sig om måttliga höjningar. Ett problem för många fiskelag är att intäkterna från fiskekortsavgifter är ganska konstanta och att intäkterna till stor del går direkt tillbaka i sjön via yngelutplanteringar.
Om turisterna ska betala en ny fiskevårdsavgift kringskär man troligen möjligheterna att höja fiskekortspriserna som i många fall inte höjts alls sedan 1990-talet, möjligen har justeringar gjorts för att få jämna euron vid införandet av ny valuta för 15 år sedan.
Eftersom Visit Åland storsatsar på att marknadsföra Åland som det sportfiskeparadis det är, vore det synnerligen olämpligt att skapa negativa rubriker kring den turistskatt som den nu planerade fiskevårdsavgiften utgör.
Fru talman! I detta sammanhang vill jag åter lyfta frågan om internhyran, för 2016 var den 546 000 euro och för 2017 är den 301 000 euro men ingen har för mig kunnat förklara varifrån siffrorna kommer. Det är ett märkligt sätt att bolla med siffror med tanke på att anläggningen byggdes 1979 och enligt normal bokföringssed borde vara i det närmaste avskriven även med beaktandet av den recirkulationsanläggning som togs i bruk för cirka 10 år sedan.
Nej, bästa regering, ni har helt rätt i betydelsen av Guttorp som ett nav och kunskapscentrum för fiskevården på Åland. Vi borde även utveckla det till ett kluster omfattande vattenmiljösatsningar både för insjöar och för havsmiljö. Införandet av en fiskevårdsavgift kommer att skapa stor badwill bland vår viktigaste kundgrupp för besöksnäringen utanför högsäsong med oanade konsekvenser för våra hårt arbetande turistföretagare. Tack, fru talman.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, fru talman! Jag har en väldigt kort fråga. Finansieringen av Guttorp, hur tänker sig Mikael Lindholm att den ska göras? Över skattesedeln helt och hållet, till hundra procent?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Staffas, jag satt med i arbetsgruppen som tog fram ett förslag som presenterades för landskapsregeringen. I det förslaget ingick att alla som nyttjar vattenresurser skulle vara med och betala fiskevårdsavgifter. Jag ser det stora bekymret och det hade varit mer renhårigt att alla i sådant fall hade varit med och betalat en fiskevårdsavgift. Vi hade dessutom avgiften separerad, man kunde betala per dag, förlängt veckoslut, vecka eller år och då skulle det inte slå på det här viset. Det här kommer att vara väldigt negativt för fiske-Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jag tackar också ltl Lindholm för att han deltog på ett konstruktivt i det här arbetet. Det var inte särskilt enkelt att hitta lösningar.
Jag kan hålla med om att det finns gränsdragningar som måste göras i samband med lagstiftningsprocessen kring vem som betalar och vem som inte betalar. Jag hoppas att vi under lagstiftningsprocessen ska komma fram till en bra modell där det ändå kan fungera. Vi har ju, trots allt, också olika avgifter både i skärgårdstrafiken idag och man hade det tidigare inom jaktvårdsavgifter. Det här är en modell som vi gå vidare med. Jag tror också att frågorna kring övervakningen ska gå att lösa.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Tack vicelantrådet, vi får hoppas på det. Men jag höjer en varningens finger för att det här kan skapa negativa rubriker som kan sätta stora käppar i hjulen för marknadsföringen av Åland som ett sportfiskeparadis.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm för ett intressant anförande. Min fråga blev dels besvarad tidigare angående att ltl Lindholm gärna såg en fiskevårdsavgift för alla.
Angående badwill för turismen så när man lyfter upp den saken och att turisterna är med och betalar för att vi verkligen ska bevara fisken, blir det faktiskt så mycket badwill då?
Den så kallade turistskatten som ltl Lindholm nämnde kommer på fler och fler ställen också har jag förstått. Det här är någonting som lyfts upp nu, turisterna är med och betalar för naturtillgångar när de reser. Det här är väl någonting som håller på att komma nu. Det viktigaste är väl ändå att vi har fiskeparadiset kvar?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Winé, vi ska komma ihåg att på de allra flesta ställen där vi har sportfisketuriser så betalar de minst ett, ibland två och ibland till och med tre olika fiskekort för att få fiska. Att pedagogiskt få fram det till dem som kommer att de också måste betala en fiskevårdsavgift, så i alla fall de branschfolk som jag har pratat med har sagt att det är väldigt svårt att kunna övertyga dem att det är rätt väg att gå. Jag är fortfarande ytterst tveksam.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Rörande detta kan jag också tycka att man behöver inte bara se problem och bördor utan även möjligheter, speciellt rörande det digitala området när man kan paketera detta i en snygg app. Man får ett mervärde med kartor och möjligheter till olika fiskevårdsområden osv. och det ger turisterna en reell och trevlig möjlighet att utnyttja sin vistelse på Åland på allra bästa sätt.
Sedan kan jag lite grann hålla med om, och får lite stöd från sjöbevakningen, att det blir lite svårt att övervaka det här. Jag har en idé om att det ändå är tänkt att grunda sig på folks ärlighet från början. Det tar några år innan det verkligen fungerar som det ska.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Wikström, ja, de allra flesta är väl ärliga till sin natur. Jag påstår inte att jag tror något annat. Men det är nog en lång pedagogisk väg att förklara för folk att om man inte är ålänning så ska man betala extra förutom fiskekorten, men om man är ålänning så behöver man inte betala extra förutom fiskekorten. Jag är väldigt rädd för att det här kommer att vinklas till Ålands nackdel som turistparadis och det tycker jag att är olyckligt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack, talman! Hur ska vi tänka för att få vårt åländska näringsliv att blomstra? Kan vi låta bli att se på hela helheten om vi ska lyckas? Såklart inte för allt hänger ihop, utan att se till att vår infrastruktur fungerar gör vi att det är mycket svårare för t.ex. våra åländska företag ute i skärgården att fungera. Utan att se till att ha lagar och förordningar som är företagsvänliga gör vi företagarens liv krångligare och besvärligare. Vi behöver se till att vi producerar de utbildningar som samhället och företagen behöver. Vi behöver se till att det finns möjligheter till att företag bygger bostäder att flytta till för att höja inflyttningen till vår ö och vi behöver se till att integrations- och arbetsmarknadspolitiken fungerar.
Vårt samhälle behöver företagare och entreprenörer. Vi ålänningar är kända för att vara det men det är färre och färre som vågar ta steget att bli sin egen, ännu färre som vågar ta steget att anställa en person.
Det är därför bra att entreprenörskap nu lyfts upp som ett av fokusområdena inom det utbildningspolitiska programmet ”utbildning 2025” och att man inom utbildningen nu betonar analysförmåga, initiativförmåga, kommunikativ förmåga, entreprenörmässigt tankesätt samt mediekompetens, det känns tryggt.
Vi behöver också bli bättre på att lyfta nya blivande företagare och det sker nu genom ett ERUF-projekt ”utveckla framtidens företag - från ide till export” som Ålands näringsliv håller i. Det projektet har fokus på att hitta nya grupper som kan bli företagare t.ex. inflyttade och ungdomar men även kvinnor som idag ännu är underrepresenterade när det gäller företagsamhet på Åland. Ålands näringsliv är också projektägare för ”Välkommen In” som är ett projekt finansierat av Ålands landskapsregering och Europeiska socialfonden. Projektets målgrupp är företag inom detaljhandel, turism, service och restaurang. Syftet med projektet är att öka servicenivån, samverkan och attraktionskraften för såväl det enskilda företaget som Åland i stort. Det sträcker sig över hela kedjan från chef till butikspersonal och jag tycker att det är helt strålande projekt.
Visionen för Åland lyder ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Där kan vi läsa i punkt fem att det som ska uppnås till 2030 är: Attraktionskraft för boende, besökare och företag. Visit Aland har varit den som skall marknadsföra och föra ut budskapet om vår underbara ö med den goda maten till våra potentiella besökare, men jag anser dock att vi bör se över om det alltid är samma privaträttsliga förening på Åland som per automatik ska tilldelas medlen, jag anser att även vår besöksnäring ska konkurrensutsättas.
Vi ska spara pengar inom det offentliga i mycket större grad och nya omstruktureringar görs. För oss som någon gång jobbat och verkat inom det privata är det en normal del i vardagen för att driva företaget framåt. Inom det privata konkurrensutsätter vi hela tiden de tjänster vi vill ha för att spara pengar på bästa och smartaste sätt. Här kan det offentliga lära sig en hel del av det privata, det tror jag vi alla är överens om.
Inom ÅHS konkurrensutsätts nästa år företagshälsovården, något som kan kännas underligt med tanke på att det är just vård som produceras inom ÅHS, men när företagshälsovården nu behöver omfattande investeringar och omstruktureringar tas nu steget att se om någon annan kan producera detsamma till ÅHS utan att vi på något sätt behöver pruta på kvalitén.
Jag har tidigare pratat mig varm för möjligheten till att se om OPS, offentlig privat samverkan, kan vara en väg att gå vid våra stora framtida investeringar. Jag tror det och vill se mera analyser på om det kan vara rätt väg för vårt landskap.
Om man i våra närområden kan använda sig av det för bygganden av skolor, vägar och broar så varför skulle då inte vi kunna utreda om det är en väg att gå även här?
Flera har här i salen lyft vårt Mat-Åland och vi ska verkligen vara stolta över de fina produkter som våra åländska lantbruksentreprenörer producerar. Vilka matskatter vi har här på vår ö! Det är nu bra att inom handlingsplanen för den hållbara livsmedelsstrategin planeras en koordinering av resurserna och att det stimuleras till samarbete för att på effektivaste sätt bidra till en positiv utveckling av landsbygden och dess näringar. Här anser jag att vi inom det offentliga i varje beslut vi tar och i varje upphandling vi måste göra ska se hur vi kan anpassa våra upphandlingar så att det närproducerade kan prioriteras. Vi behöver sätta Åland på tallriken och i fokus. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Tack ltl Annette-Holmberg Jansson för lyftet av frågeställningarna kring näringslivet och hur viktigt det är att se till helheten och hur det främjar att vi får in pengar till samhället så att vi inte alltid bara diskuterar hur vi ska spendera dem, utan också hur vi ska få in pengar. Det är en viktig aspekt så tack för det.
Ytterligare vill jag påtala ”Välkommen in” projektet som ledamoten lyfte in i debatten. Det projektet är jätteviktigt. Jag vill informera om att Mariehamns stad också skickar några personer till ”Välkommen in” utbildningen och det tror jag också att landskapsregeringen skulle må bra av att göra. Jag tror att det är jätteviktigt att man också känner sig välkommen till våra myndigheter från företagshåll. Det kan stimulera samarbetet ännu mera.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! ”Välkommen” in är ett underbart projekt. Jag vet att min mans företag har skickat personer att gå utbildningen. När de kommer därifrån så bara sprudlar de av alla idéer och de får träffa folk som tänker på samma sätt. Hur kan vi sälja Åland på bästa sätt? Hur kan vi ta emot våra gäster på bästa sätt? Jag håller med ltl Petri Carlsson att det här borde alla, inom alla branscher på Åland, tänka på. Vi strävar i alla fall till att vara en turist-ö.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för ett mycket kunnigt och insatt anförande. Jag har bara en reflektion kring att upphandla tjänster av andra aktörer. Landskapet har nu i många år strävat till att renodla förvaltningen så att tredje sektorn och andra aktörer har övertagit viktiga uppgifter. I dagsläget har turismbyrån flyttat ut till Visit Åland, rådgivningen till lantbruket finns i hushållningssällskapet som nu har hand om den servicen och när det gäller avbytarservicen så är det på samma sätt. Tidigare fanns det upp till 25 anställda avbytare i landskapets tjänst som nu ska fungera på marknaden och där ser vi att övergången från det offentliga till det privata inte riktigt har lyckats. Jag tycker visst att man kan göra saker på olika sätt, men man måste också komma ihåg att en organisation bygger upp en kunskap och en kompetens inom ett område och den har också ett värde som vi ska vara rädda om.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Absolut, det respekterar jag och värnar väldigt mycket om också. Men inom hälso- och sjukvården tittar vi nu på hur man alltid har gjort på ett visst sätt, vi tittar på hur man kan omstrukturera och göra saker på ett annorlunda sätt och det är inte helt fel. Man kan göra saker på flera olika sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag tänker delvis ägna mig åt min motion, men jag berör först lite de insatser som landskapsregeringen gjorde i samband med Orklas hot om nedläggning.
Landskapsregeringen och andra offentliga inrättningar t.ex. Saltviks kommun och andra har många gånger fått beröm. Ingen har hittills berömt jordbrukarna som fick gå ner i sina priser och som får stå för den största smällen. Inte en har berömt jordbrukarna för deras insatser. Jag tycker att det borde vara värt från talarstolen att lyft upp och påtala att tack vare att jordbrukarna ställde upp solidariskt och gick ner i priserna så har vi ett Orkla idag. Det är inte sagt att det hade hjälpt med de insatser som samhället hade gjort.
Vi vet att det pratas mycket om insatser för att förbättra för jordbrukarna, t.ex. delvis om bevattning. Minister Gunell tog förtjänstfullt upp att det fanns pengar för det här men jag läser i den här budgetboken och jag ser inte specifikt vad som berör bevattning. Vilka investeringsstöd får man för bevattningen? Jag pratade senast i morse med en jordbrukare som ringde till mig och undrade. Fråga vad vi får investeringsstöd för. Är det en vattengrop eller är det också nedgrävningar av stamledningar för att tjäna den här vattengropen? Det är många gånger dyrare än att gräva själva gropen. Jag vill ha ett förtydligande. Det hade kunnat stå lite i budgetboken om vad dessa investeringsstöd berör mera specifikt. Jag vet att det finns investeringsvilja för bevattning bland jordbrukarna. Här nämndes unga jordbrukare som är på alerten, men då måste man också vara tydlig med vad som gäller. Är det kanske meningen att man ska springa och fråga på näringsavdelningen vad det är som gäller? När jag läser budgeten så skulle det också vara intressant att veta lite vad dessa saker innebär.
Jag tackar Mikael Lindholm för hans anförande när det gäller Guttorp. Tack vare hans anförande så får jag korta ner mitt anförande när det gäller Guttorp. De 5-6 möten som vi hade, där jag också satt med i den gruppen, så resulterade i att landskapsregeringen nu för fram att varje sportfiskare som kommer hit ska betala 20 euro per år. Om man kommer flera gånger så har man summan tillgodo för det gäller ett kalenderår i taget. Jag är lite förvånad eftersom det inte var det här resultat som vi summerade ihop till en slutkläm. Jag vet inte hur landskapsregeringen tänker i den här frågan. De har tydligt och klart sagt att man ska klassa turistnäringen som en basnäring, den är viktig i alla hänseende. Framförallt är sportfisket en säsongförlängare, har man sagt. Nu underminerar man den möjligheten mer eller mindre med det här. En del säger att 20 euro inte är så mycket. Jag pratade med en turistidkare som har ganska mycket sportfiskegrupper och han berättade att ett företag på 26 personer skulle komma. Slår man ut detta på 26 personer så är det 520 euro plus två sportfiskekort. Hela kalaset för att de skulle få fiska skulle bli över 1 100 euro. Även om det är ett företag så är det klart att de måste överväga om det blir för dyrt. När det blir sådana här summor totalt så är det annat. 20 euro kan många gånger uppfattas som väldigt lite för nöjen, men det belastar egentligen bara sportfisket som i princip tar upp minst med fisk eftersom de flesta kör med ”catch and release” idag. Ingen nämner alla dem som bor i Sverige och har fritidsstugor idag på Åland och att de ska betala en cent, och de fiskar också många gånger med nät. Det är också väldigt vagt skrivet, berör det här yrkesfiskarna? Det står inte ens att det berör yrkesfiskarna utan man ska överväga eller någonting.
Jag är nog väldigt besviken. Är det på det här viset så då tycker jag nog att landskapsregeringen ska driva det som tidigare, över skattesedeln och ta det som en ära att få utveckla fiskerinäringen på Åland. Landskapet står ju som största ägare av vattenområden och de tänker överhuvudtaget inte delta. Jag tror att i det här utkastet som vi gjorde så skulle man köpa 40 000 fiskar från Guttorp för utplanteringar i landskapets vatten. Det är ingenting jämfört med den vattenareal som landskapet har. Visst är jag besviken. Om det är på det här viset som man tänker föra fram en lag så kommer jag absolut inte att gå med på den. Det är vår ståndpunkt i Ålands Framtid och det är min personliga ståndpunkt också.
Nu ska jag ta upp min budgetmotion när det gäller den pressande byggbranschen. I konjunkturrapporten från ÅSUB om läget 2016 står att man tror att omsättningen, lönsamhet och investeringar blir något sämre i förhållande till fjolåret. Detta är som vi bedömer i linje av den avmattning på bostadsmarknaden som rapporteras från mäklare och bankhåll.
Tyvärr är läget nog värre. Det är nästan stiltje i småhusbyggandet. Vad beror det här på? Ja, det är de stänggerade lånemöjligheterna som har införts. Bankens krav på självfinansiering är så stor. Vad kan då regeringen göra? I vår kläm skriver vi: ”Regeringen uppmanas att i brådskande ordning återkomma till lagtinget med förslag på stimulerande åtgärder som säkerställer sysselsättning i byggbranschen.”
Jag tycker att man borde fundera på borgensgarantier från landskapets för att unga ska kunna bygga. Ta upp det som ett alternativ!
Ökade hushållsavdrag! I Sverige har man rotavdrag för att hålla branschen sysselsatt. Här har vi ett hushållsavdrag på 2 500 euro tror jag, det är egentligen ingenting om man gör en större renovering. Det är ju ett sätt att få igång branschen. Jag vet att det redan finns firmor som har börjat permittera. Här gäller det att få lite action ganska snabbt, annars kan vi gå in i en liten recession när det gäller byggbranschen inom småhus. Möjligtvis har de stora firmorna jobb, men inom de mindre företagen är det brist på jobb idag. Tack.
Talmannen
Tiden är ute!
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det ltl Eklund. Det var många goda tankar.
Frågan om bostadsbyggandet är förstås viktig. Vi ska ta med frågan till landskapsregeringen och föra fram den till minister Fellman som har hand om bostadsfrågorna.
Angående bevattningen så ofta är det så att en minister kanske säger en sak i en tidning och sedan tror folk att det är på plats kanske en vecka efteråt och sällan är det så.
Bevattningen är en ambition som vi har uttryckt i samband med orklauppgörelsen, därför att det är en struktur som behöver komma på plats men det krävs dock en programändring i LBU-programmet för att få göra det här och också en viss diskussion. EU-kommissionen är väldigt noga med vattenanvändningen i hela unionen så frågan är inte alldeles enkel men vi jobbar på den.
Ltl Brage Eklund, replik
Om vi ska hålla oss till bevattningen, som jag sade så har jordbrukarna fått sänka sina intäkter och ha ett lägre pris per kilo på potatis. Ett sätt att kompensera inkomstbortfallet är att satsa på bevattningen. Jag tycker att man i snabb takt borde försöka ordna detta när det gäller LBU-programmet.
Det är värre i jordbruksbranschen än vad många tror. Många tror att det är glamoröst, men jag råkar känna till den branschen ganska bra och det är ingen dans på rosor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, talman! Tack också till ltl Göte Winé och kompani för att jag fick komma in lite före i talturen. Det uppskattas.
Inom landskapet har vi sedan några år tillbaka tonvikt på hög kvalitet och förädling, vilket har att göra med det hållbarhetsarbete som genomfördes, påbörjades under den förra perioden och som var ett väldigt intressant arbete på många sätt. Man ska leva så att även de som kommer efter oss ska ha det schysst.
I det arbetet lyfte vi under det dåvarande finans- och näringsutskottet fram med stor tydlighet vikten av att alltid ha en stark konkurrenskraft, vilket inte alltid är jätteenkelt att genomföra. Om man blir alldeles för hållbar så kan det ske på bekostnad av konkurrenskraften först, för att sedan kanske bli väldigt konkurrenskraftigt.
Jag vill lyfta fram två saker i detta anförande som jag inte tänker uppehålla mig så länge vid.
Det första är avbytarservicen som är en väldigt viktig pusselbit i hela detta konkurrenspussel.
Det andra är främjandet av livsmedelsproduktion i allmänhet och i synnerhet främjandet av ekologisk livsmedelsproduktion som kanske är en ännu viktigare del i hållbarhetstänket. Det vore ju alldeles enormt spännande om Åland skulle bli förknippat med fantastisk mat, ekologisk eller i varje fall närproducerad mat.
Översynen av avbytarservicen var ett arv från den förra regeringsperioden. Vi ägnade väldigt mycket kraft åt att privatisera den. Förutsättningarna var kanske inte de bästa, men vi trodde väldigt starkt på att det skulle kunna sätta fart på småföretagandet på landsbygden. Därför lyfte vi bort det från näringsavdelningen. 400 000 euro var det tänkt, men det blev lite mindre. Idag noterar jag att man sänker från 340 000 till 325 000 euro. Det betyder att man har lagt i backen rätt rejält på det hela. Det är väl bra om det skulle räcka till. Men dilemmat är att det inte riktigt har blivit så som vi tänkte. Det finns inga lantbruksavbytare där ute, och de som skulle behöva avbytare drar sig för att använda dem. Då måste man fråga sig om det vi gjorde var det allra bästa? Särskilt mot det faktum att mjölkpriserna sedan dess har rasat i backen ytterligare. Vardagen ser faktiskt väldigt besvärlig ut.
Jag skulle med min motion vilja att man antingen försöker se över hur man ytterligare faktiskt kan sätta fart på detta småföretagande. Alternativt att man tar hem avbytarservicen igen, inte under näringsavdelningen för där tror jag inte att den servicen hör hemma, men under social- och miljöavdelningen eftersom det de facto är det som det handlar om.
När det gäller mjölkproduktion så lever de nog i en verklighet som är väldigt annorlunda jämfört med den kontorsvardag som de flesta, här i varje fall, sitter i på dagarna.
Vi ska dessutom ta hand om ett varumärke i form av ett mejeri och om man inte får denna basingrediens att fungera så blir det också besvärligt för mejeriet över tid. Den dagen tror jag att ingen vill uppleva att man inte skulle få ÅCA mjölk till sitt morgonkaffe.
När det gäller främjande av livsmedelsproduktion och ekologisk odling så är det nu ett faktum att pengarna är slut i det nuvarande LBU-programmet. Om man ändå ska ta upp programmet och titta på det när det gäller bevattning och annat så tror att det kan finnas skäl att även se på detta. Här ska man nog passa sig för att kanske ta från det ena och ge till det andra, men det går säkert att hitta en lösning på det pusslet också.
Jag noterar att landskapsregeringen följer detta noggrant. Jag är också en av dem som ställer mig i kön för att gratulera till ett välutfört arbete när det gäller Orkla. Men det stannar inte där för arbetet tar aldrig slut. Det finns andra grenar just nu som man behöver hålla ett öga på.
Det var dessa två motioner som jag aviserar redan nu.
Jag tänkte faktiskt alldeles kort bara nämna konkurrenskraften gentemot i första hand Finland. Där finns också en väldigt stor del av livsmedelsklustret som lever under en knapp stjärna, och där har man gått in för något som kallas för likviditetslån som man ska kunna lyfta när det är alldeles extra besvärligt. Här föreligger nu, så vitt jag begriper, en behörighetsdiskussion mellan Åland och Finland. Jag skulle vilja att man försöker reda ut det så att man faktiskt kan hitta på någon lösning. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson. Jag försökte lite grann klargöra avbyteriet och statusen där. Vi har i mjölkgruppen haft en analys av hur lagen utföll och hur behovet ser ut på fältet idag. Vi bedömer att hälften av gårdarna klarar sig bra som det är nu med egna anställda, medan ungefär hälften, och kanske färre faktiskt, har behov av avbytartjänster.
Det betyder att vi ska vidta åtgärder för att se till att vi får en fungerande funktion på detta och särskilt minska sårbarheten som många idag känner, särskilt vid sjukdom och behov av vikariehjälp. Vi är villiga att se över detta. Men att återgå till att återanställa avbytare igen i landskapet så det går inte att vrida klockan tillbaka där ltl Pettersson.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det bästa med klockor, talman, är att man alltid kan vrida dem tillbaka på olika sätt.
Jag föreslår absolut inte att man ska anställa, snarare att man skulle ta ett tydligare ansvar för det. På något sätt har det inte lyckats och det känns lite beklämmande. Även om jag är medveten om att det är de stora gårdarna som kommer att vara de dominerande, så visst vore det ju fantastiskt trevligt ur ett åländskt perspektiv att ha många flera små gårdar. Det stärker på riktigt bilden av ett hållbart, småskaligt och ett närproducerat Åland och det skulle faktiskt alla vinna på. Genom att göra avbryteriet bättre kanske man kan uppmuntra någon mindre gård att våga satsa lite mera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Man skulle kunna säga från vårt parti; vad var det vi sade? Vi varnade för den här utgången när man införde det här nya avbytarsystemet. Vi varnade också för faran när det inträffar plötsliga sjukdomsfall. Personligen har jag en god bekant som har hamnat ut för den situationen. Hade inte han haft släkt och vänner så hade han fått lägga ner sin mjölkproduktion.
Att göra det bästa av det här nu, ja, det är inte lätt att vrida klockan tillbaka och göra någonting bra, men någonting måste man förbättra. Jag hoppas att landskapsregering kan titta på det.
Så här i efterhand så skulle jag gärna vilja ställa en fråga till ltl Jörgen Pettersson och centern. Var det ett lyckat drag att privatisera så här hårt som man gjorde?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Nja, talman, det är ju på det här viset som jag var väldigt tydlig med, det blev inget lyckat arbete. Nu hör ju kanske ltl Eklund till dem som alltid gör de rätta sakerna? För egen del så måste man ibland konstatera att det som man försöker genomföra inte funkar rätt ut, och då får man faktiskt inte vara dummare än att man ändrar sig. Av det skälet ville jag lyfta upp den här frågan.
I det förra utskottet där vi faktiskt gick igenom de här frågorna väldigt, väldigt noga så var vi mycket välmedvetna om riskerna. Men vi ansåg att möjligheterna att skapa små företag var viktigare än de eventuella riskerna. Vi valde att se möjligheter hellre än mörker.
Nu måste vi konstatera att det inte har blivit riktigt så och då behöver man se över det igen. Vi skrev i vårt betänkande att detta ska ses över för att utvärderas och se om det blev såsom vi ville.
”Vad var det jag sade” är sällan klädsamt att säga.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Tack, talman! Jag kan inte undvika att gå in lite på den föregående frågan där ltl Pettersson nämnde jordbrukspolitiken och att det inte så klädsamt att säga; vad var det jag sade?
När vi debatterade LBU-programmet så var jag lite orolig över vad som kommer att hända med de små gårdarna. I anförandet sade jag då att vi tog en riktning att det skulle vara ekonomiskt hållbara gårdar. Vår regering gick in för det tillsammans och gemensamt. Jag tycker inte att det var bra för glesbygden och de små gårdarna, vilket jag sade i mitt anförande då, men det var näringsministerns politik och det respekterade jag.
Talman! Äntligen! Som jag har nojsat och som jag har tjatat om att ta till vara och se vad man kan göra för de långtidsarbetslösa. Jag säger som Gert Fylking brukar säga; äntligen! Det var som bomull kring mitt hjärta när jag fick höra att nu gör man en satsning på de långtidsarbetslösa. Jag har sedan 2011 tjatat om detta. Jag hoppas verkligen att det blir riktigt bra och framförallt att man vågar gå in och ta tag i det här nu. Jag är riktigt glad. Jag tänkte begära en replik på detta, men jag har för mycket att säga så därför begärde jag ett anförande. Det här är någonting som vi behöver och som kommer att hjälpa många, framförallt att vi ser på dem med funktionsvariationer för det är så viktigt.
Jag vill än en gång lyfta upp den här kartläggningen, som gjordes 2014, när det gäller myndighetssamarbete för ungdomar som är i riskzon för marginalisering. Man har gjort en kartläggning och ett flödesschema för unga och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. När man tittar på det här så tror än en gång att det finns en orsak att damma av kartläggningen som jag tror att tyvärr inte har tittats på tillräckligt ofta sedan den gjordes. Det var bra arbete av dåvarande tjänsteman men sedan lades kartläggningen åt sidan. Den här kartläggningen borde titt som tätt dyka upp i olika kommittéer och grupper när de jobbar för den är bra.
Jag har varit jätteorolig över att Guttorp skulle läggas ner. Det var en stor oro kring detta. Det tillsattes en grupp som kom med ett resultat. Jag säger att det fortfarande är en satsning på företagandet på landsbygden, även om det har sagts annorlunda tidigare, för vi har Guttorp kvar. Man kan inte säga; ”ja, ja det skulle väl ha blivit kvar ändå”, det tror jag inte. Sedan kanske inte alla partier har fått som de har velat. Det kanske finns kompromisser någonstans på vägen för att komma vidare.
När jag träffat folk från turistbranschen så har de sagt; ”låt oss vara med och betala bara Guttorp blir kvar”. Nu blir på det sättet att turismbranschen är med på ett sätt och betalar, men det är turisterna som betalar. Om det sedan är positivt eller negativt vet jag inte. Jag har hört ltl Mikael Lindholm nämna att det inte är bra och jag har hört ltl Brage Eklund. Men ändå tror jag att det är någonting som vi kommer att kunna leva med. Jag tror att det kommer att komma på flera ställen, för det är något som händer och sker.
Avslutningsvis vill jag lite prata om EES-medel. Vartannat år brukar jag i debatten prata om det. Jag är en vän av att använda våra EU-medel och att man ser en möjlighet med de medlen. Syftet med EES i den här programperioden är att minska marginalisering och få integration har jag förstått.
Jag träffade tjänstemannen som handlägger detta och jag blev att fundera på att de som missbrukar är en grupp som är marginaliserade. Man har pratat om hur man ska nå dem. Jag funderade på om detta är en möjlighet, att använda EES-medel och våga satsa? Vi har en hel del outnyttjade pengar och vi måste göra satsningar. Därför ville jag lyfta upp detta som en idé. Jag kräver inte att det här ska vara gjort till nästa budget utan jag vill lyfta upp det som en möjlighet. Eller varför inte marginaliserade ungdomar och Ungdomens hus som är en jättebra idé, det är ett bra hus som vi nu ska fylla med olika verksamheter och det är kanske också något att satsa på? Jag tycker att vi ska använda de här pengarna. Vi ska visa att vi behöver använda EES-medel. Tack så mycket!
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Winé har återigen intressanta tankar, liknande de jag själv har och det är väl därför jag tycker att de är så lysande, antar jag.
Gällande de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden så har jag också själv tänkt på upphandlingslagstiftningen som ständigt förnyas och där kan man då också ta större hänsyn till sociala frågor. Det är också en viktig fråga. Kan landskapsregeringen i sina upphandlade tjänster också ställa krav på att marginaliserade grupper ska lyftas in? När man till exempel beställer städtjänster eller liknande så skulle man eventuellt kunna införa krav på att man tar in invandrade grupper eller andra typer av människor som står utanför arbetsmarknaden.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ja, jag har märkt att ltl Johansson har haft otroligt bra tankar kring mycket här idag. I den här frågan kan jag säga att ltl Johansson har mer kunskap än vad jag har. Jag inser mina begränsningar och ger stafettpinnen vidare till ltl Johansson som gärna för driva frågan vidare. Det viktigaste är att vi har samma mål och att vi jobbar för samma målgrupp.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Tack, talman! På sidan 6 i budgetluntan gör ÅSUB en analys som lyder: ”Minskade inflyttning och växande avgångar från arbetsmarknaden minskar arbetskraftens volym och arbetslösheten hålls nere”. Jag håller delvis med om detta, men ser även stora problem om vår inflyttning stagnerar. I sista ändan blir den demografiska försörjningskvoten så negativ att den blir ohållbar. Jag tror också att det finns ett stort matchningsproblem på den åländska arbetsmarknaden. Vi har företag som idag inte har det så lätt att hitta just den kompetens som man söker. Jag har förstått att på nationell nivå har vart fjärde företag en vakans beroende på att man inte hittar just den person man söker.
Läget kan givetvis vara det motsatta, att den arbetssökande inte hittar just det arbete man vill ha och lösningen är då en flytt från Åland. Därför är det så viktigt att vår arbetsmarknad är så mångfacetterad som möjligt och att vårt näringsliv har möjlighet att utvecklas på samma villkor som i våra närregioner.
Det finns mycket positivt att lyfta när det gäller landskapsregeringens näringslivsarbete.
Drift- och investeringsstöd till skärgårdsbutiker kan för många verka som en bagatell i det stora hela. För ett skärgårdssamhälle är dock butiken själva livsnerven i ett samhälle. Det är mer än en servicepunkt, det är hjärtat i skärgårdssamhället och som signalerar att det finns en glöd och hopp om utveckling. Skärgårdsbutiken är även oerhört viktig som turistmagnet och katalysator till företagande som är möjligt när fler människor rör sig i skärgården. Till denna anrättning ska även läggas Central Baltic projektet som nu ger möjlighet till besöks- och gästhamnar att utveckla sina verksamheter. Varenda båt och turist som besöker skärgården gör vinterhalvåret lite mindre bistert för alla som är beroende av att butiken håller öppet.
Den åländska turismen lever i en allt mer konkurrensutsatt verklighet. Ser man på det utbud som idag erbjuds i form av caféer, restauranger, stugor och hotell är jag mycket imponerad. Jag är även tacksam att det finns företagare som är beredd att satsa pengar för att utveckla verksamheter som drar folk till Åland till gagn för vår välfärd och arbetsmarknad. Ser vi på övernattningsstatistiken på årsbasis ser den mer eller mindre ut som en pyramid, en spetsig topp. Den behöver bli bredare och mycket mindre spetsig. Då blir det även lättare för företagen att diskutera investeringslån med bankerna.
År 2015 var övernattningarna 422 000, år 1997 var de 570 000, en minskning med nästan 150 000 övernattningar. Vad ska hända för att turismen ska få en boost även på Åland, precis som den har i världen runt om oss? Här tror jag att Åland ska satsa ännu mer på det som har en väldigt stor dragningskraft och som vi dessutom är verkligt bra på. IFK är bra på att spela fotboll, men man är minst lika bra på att arrangera turneringar som drar turister till Åland. Ju mer det arrangeras, desto mer turister kommer till Åland. Efterfrågan är stor och tillgången begränsad, här skulle det vara intressant att se hur denna evenemangsverksamhet kunde lyftas upp ytterligare. Kanske ett projekt med syfte att bygga upp ännu fler evenemang kunde vara fruktbart?
Det övergripande politiska näringslivsarbetet ligger enligt mig i kommunstrukturprocessen. Ålands näringsliv deklarerade häromdagen återigen med tydlighet sin förhoppning om att Åland ska få färre men större kommuner. Ålands näringsliv med sina 573 medlemsföretag, allt från våra största företag till enmansföretag, ser att förutsättningarna att bedriva näringsverksamhet på Åland blir avsevärt bättre med färre kommuner. Här handlar det inte om att öka bidragsmängderna, det handlar om en organisation som står för det mesta inom den privata arbetsmarknaden. En kommunstruktur som dels förstärker utvecklingsmöjligheterna för näringslivet, men även hur Åland i stort ges möjlighet att organisera upp sin verksamhet så att pengarna går till det som betyder mest för ålänningen. Välfärd, utbildning, god infrastruktur istället för en överbyråkratisering.
Avslutningsvis vill jag ge beröm för hur regeringen Sjögren och vicelantrådet Gunell i spetsen hanterade orklakrisen. Lyhört, proaktivt och handlingskraftigt arbete räddade de kvar fabriken på Åland. Effekterna av en nedlagd fabrik skulle ha påverkat varenda en ålänning negativt. Hur negativt tror jag det är svårt att ens överskåda. Hotet i sig blev nog en ordentlig tankeställare. En tankeställare om hur viktigt det är att vi har flera ben att stå på. Ålands styrka är att vi har ett hyfsat diversifierat näringsliv. Vi är väldigt bra på väldigt mycket. Därför är det glädjande att vårt matkluster utvecklar matförädlingen i en snabb och rätt riktning. Projekt i olika former som Hållbar livsmedelsstrategi och Ny Nordisk Mat ger tydliga ringar på vattnet lokalt, men tar även den åländska matkulturen ut i världen. Det är något som förädlar ålandsbilden, men den får även större och större betydelse för vår export och arbetsmarknad. Skördefesten är ett tydligt bevis för potentialen. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Tack, Ltl Holmberg, för att ledamoten särskilt nämner skärgårdsbutikerna och stödet till dem. Det kanske inte är så stor sak, men jag tror faktiskt att den är helt avgörande för framtiden för skärgården. Jag upplever att skärgården måste kunna leva på vintern också. Även om temperaturen är låg och antalet personer inte är så många så måste det finnas en livsmedelshandel som fungerar för att sedan på sommaren kunna blomstra och ta emot alla stuggäster och människor som kommer till gästhamnarna. Att stöda livsmedelshandeln tillsammans med satsningen på gästhamnarna, när det gäller att höja kvalitén och få flera båtar, så dessa två saker ska kunna gynna varandra och stärka skärgården sammantaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg för ett inspirerande anförande.
När vi pratar om övernattningar och den vikande tendensen så hoppas jag att man ska se alla möjligheter som Åland har.
Ledamoten pratar sig ofta varm om idrottsturismen och det är en verklig viktig och häftig nyckel samt fisketurism.
För min egen del har jag länge hoppats på att de med stora plånböcker ska se vår ytterskärgård och de fantastiska möjligheter som finns där. En arkitekt som heter Todd Saunders har byggt upp en hel del hotell i Kanada ute på Newfoundland som påminner om vår yttre skärgård. Det är helt fantastisk arkitektkända hotell och små konstnärsstudios ute på vindpiskade kobbar och skär. De är otroliga och det finns en dragningskraft i dem som man inte ska underskatta tror jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag blev nyfiken på att få några exempel. Jag undrar på vilket sätt som kommungränsen har förhindrat näringslivet?
Ltl John Holmberg, replik
Den peng som man kan satsa på saker för att göra näringslivet starkare t.ex. utbildning, näringslivsstöd och infrastruktur och då satsar man pengar på utbildning och infrastruktur istället för att satsa pengar på onödig administration. Det är sådana saker som kommer dels vår byggsektor till gagn men även vår framtid; våra barn och ungdomar. Jag kan rekommendera att läsa Ålandstidningen från senaste vecka för där tydliggör Ålands näringsliv väldigt väl hur de ser på situationen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Staffans
Tack, fru talman! Vi ser spännande satsningar inom det förnybara energiområdet som den nuvarande regeringen satsar på. Man vill främja elfordon, laddningsinfrastruktur mm.
Det smarta elnät som Åland kan utgöra en viktig part i utvecklingssyftet får fler och fler anhängare och det är väldigt positivt. På en samlad nordisk och baltisk elmarknad har Åland definitivt en given plats. Användandet av förnybara energiformer producerade inom den gemensamma elmarknaden möjliggör ekonomiska fördelar och inte minst fredsstrategiska fördelar, där vi inte behöver sitta i ett beroende av den ryska staten.
En framtid med små eldrivna farkoster som tar oss på eller ovan mark är inte så avlägsna fast många tycker att det är i framtiden. Finland tar som bäst fram planer på små flygfarkostplatser, i storlek av parkeringsplatser motsvarande 15 bilplatser. Detta berörde minister Anne Berner på det trafikministermöte som anordnats av Nordiska ministerrådet i förra veckan. Framtiden kommer allt snabbare in i våra vardagsliv. Vi måste tro på framtiden och på de förändringar som krävs för att inte bli kvar på den berömda perrongen när det s.k. tåget går. Tåget är här nu och det gäller att ta plats i vagnarna eller poddarna när de visar sig. Inget säger att nästa vagn kommer utan risken är att det kanske är sista vagnen i det tåget som vi ser passera nu.
En elenergi som vi i allt större utsträckning producerar själva genom vind, sol, bioenergi är något som vi ska måna om och stöda. Åland bidrar till det samlade nordiska förnybara energiprogrammet efter vår förmåga, många bäckar små kan skapa en stor å.
40 procent av energiförbrukningen sker genom uppvärmning av våra bostäder. Under de senaste åren har energin varit billigare och skiftet mellan fossila bränslen och förnybara har tappat fart.
Under 2016 har återigen energipriserna stigit med över 50 procent. Detta kan öka intresset för att skifta mot förnybara energiformer igen.
Även tunga transporter står inför utmaningar. Den s.k. marknaden utvecklar nya energisformer och andra förändringar som reducerar energianvändandet. Även här kommer den nu kommande förändring inom skärgårdstrafiken förbättra vår livsmiljö. Genom kortare färjpass minskas förbrukning av fossila bränslen. Kortare färjpass skapar möjligheter att använda förnybara energislag. Detta ger i sin tur ny energi till vår skärgård och ett levande landskap över hela Åland. Kortare avstånd öppnar upp för möjligheter till större arbets- och sysselsättningsmarknad. Det belyser att kortrutt med förnybar energi ger förnyad energi till skärgårdens företagare.
Ltl Torsten Sundblom
Talman! Regionalpolitik är viktig! Förutsättningar för mäniskor att leva även i skärgård och glesbyggd är beroende av en god regionalpolitik och där är näringspolitiken en viktig del.
Jag delar landskapsregeringens regionalpolitiska målsättning för näringslivets främjande som förhoppningsvis ska bidra till goda framtidsutsikter i skärgården.
Samarbetet mellan Skärgårdsnämnden och Företagsam Skärgård, där skärgårdskommunerna är företrädda, ska fortsätta och tonvikten läggs på utveckling av företag och arbetsplatser i samarbete med bl.a. landsbygdsutvecklaren, näringsutvecklaren, Företagsam Skärgård och branschorganisationer.
Jag hoppas att detta ska ge ett positivt resultat och hjälpa till så att det skapas förutsättningar för flera arbetsplatser som är så viktiga för skärgårdens framtid.
I budgetförslaget är driftsstödet samt investeringsstöd för detaljhandelsverksamheten i skärgården fortfarande med och jag hoppas det är så även efter att klubban fallit över budgeten och julfriden inträtt.
Landskapsregeringens avsikt att revidera driftsstödet inför år 2017, dels genom en förenkling av ansökningsförfarandet så att stödet kan utbetalas i början av året och en översyn av stödnivåerna, ser jag positivt på.
För ett blomstrande näringsliv i skärgården behöver det också finnas driftiga företagare som tror på möjligheten att bedriva företagsverksamhet i skärgården.
Fiskindustrin som är verksam i några skärgårdskommuner har bevisat att det går att driva företag i skärgården som ger goda skatteinkomster till lokalsamhället. Dessa företag har gett ringeffekter genom behovet av transporter, byggare osv.
Genom kortrutten kommer förutsättningarna att förbättras betydligt, men till den saken tänkte jag återkomma under debatten om infrastrukturavdelningen.
Jag brukar säga; finns det arbete och kommunikationer så fins det förutsättningar för att ordna allt det övriga som behövs för ett välfungerande samhälle. Behovet av bostäder och dagisplatser uppstår, elever kommer till skolan och ungdomar växer upp. Där är framtiden!
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag har ingenting att anmärka på ledamotens anförande. Ltl Sundblom är skärgårdsbo, jag har funderat mycket över vad som är hönan och ägget. Om man får man inflyttning till skärgården kommer det automatiskt att uppstå arbetsplatser eller måste man skapa arbetsplatserna först för att få inflyttning? Vad tror ltl Sundblom om den frågan?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Det är svårt att säga. Om arbetsplatserna finns då behöver man ju arbetskraft. Söker man arbetskraft och inte hittar den lokalt så kanske man hittar den någon annanstans och då flyttar arbetskraften in i skärgården. Allt är positivt för skärgårdssamhället; rörelse i samhälle, arbetsplatser och uppväxande ungdomar, det är det som vi behöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Vad är det som gör Åland så intressant och spännande? Vad är det som gör Åland så annorlunda och lockande? Var finns Ålands själ?
Det som verkligen är Åland, det är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av.
Vad är det som gör att vi har två ligalag i fotboll på Åland och dessutom ibland vinner guld? Vad är orsaken till att vi har proportionellt så många idrottare på elitnivå? Hur kommer det sig att vår lilla befolkning kan få fram så fantastiska författare, kreativa kockar, otaliga skickliga konstnärer och operasångare av världsklass? Hur kommer det sig att lilla Åland är hemvisten och födelseorten för många verkligen framstående läkare och professorer? Varför har vi så många entreprenörer av klass? Vad är det som skapar vår framåtanda som resten av världen betraktar med avund?
Kan det bero på att vårt samhälle är så nära, att vi blir sedda, att alla kan vara med och påverka och att man är stolt och delaktig? Vi ser människan. Ålänningar blir i hög grad bekräftade.
Vad betyder det att i det närmaste alla ålänningar känner några beslutsfattare och vet hur man påverkar? Vad betyder det för självkänslan och självförtroendet?
Vad betyder det att det finns en viss konkurrens mellan våra kommuner? På vilket sätt sporrar vänskaplig och nyttig konkurrens och kampen att sträva till att vara lite bättre än grannkommunen?
I centerns lagtingsgrupp tror vi det handlar om vår åländska innersta hemlighet, vår skatt – som vi behöver vara medvetna om, veta mer om och värna för att inte förstöra.
Vi får inte glömma värdet och vikten av att odla det genuina och inte kopiera något som redan är upptaget. Tack, herr talman.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Som svar på en av frågorna vad det är som gör att Åland är så bra på mycket, så det beror på att ålänningarna är duktiga. I generationer har vi varit duktiga på sjöfart och det har ingenting med kommungränser att göra. Vi har varit jätteduktiga på färjesjöfart och det har ingenting med kommungränser att göra. Vi har varit jätteduktiga på chipstillverkning och det har ingenting med kommungränser att göra. IFK Mariehamn och andra föreningar har odlat jättemånga duktiga fotbollsspelare och det har ingenting med kommungränser att göra.
Tvärtom, när det gäller idrotten så har kommungränserna varit ett jättestort hinder för det har gjort att inte alla har kunnat utvecklas på den nivå som de borde ha fått utvecklas p.g.a. att man har bott i fel kommun. Enligt mig har det ingenting att göra med kommungränser. Det sitter i själen i ålänningarna, inte i kommungränserna.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Allt det här som ltl Holmberg nu nämnde har egentligen ingenting att göra med var gränserna är ritade. Det handlar om i vilken mån man har möjlighet att samarbeta, i vilken mån man inte tillåter ett ledarskap där kanske vissa inte vill samarbeta med varandra. Det har nog ingenting att göra med antal kommuner.
Däremot är jag övertygad om att genom att undvika att man smalnar av och skapa en politisk elit, att makten blir väldigt koncentrerad samt att man känner i periferin att man inte har påverkansmöjligheter - och kanske precis som utvecklingen har blivit i Åboland att det leder till att man börjar kräva istället för att ha en talkoanda - det kan påverka vårt samhälle väldigt mycket.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tror att ltl Lundberg har väldigt rätt i att självkänslan och självständigheten som ålänningarna bär med sig har mycket att göra med att man blir sedd i många olika sammanhang och det stärker individen. Jag tror också att det faktum att Åland är en autonomi och har självstyrelse också ger någon slags kraft.
Den tidigare svenska statsministern Göran Persson sade vid ett tillfälle att han förundrade sig över ålänningarna i nordiska sammanhang. Han sade; ”de är ju bara 29 000 men när de uttalar sig så låter det som om de talar för 29 miljoner!” Det finns en stark självkänsla. Jag håller med om att vi ska slå vakt om den, men jag tror, i likhet med ltl Holmberg, att den har ingenting med kommungränserna att göra.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag återkommer till det här, hur en karta är ritad, hur bilderna är och hur många kommunkanslier det finns så tror jag inte heller spelar så stor roll. Det viktiga är att människorna som bor i de olika samhällena har en direkt påverkansmöjlighet i sitt närområde. Det ska inte finnas en elit som styr över en, att man upplever att makten kommer uppifrån och att någon annan, med ett elitistiskt tänkande, uttalar sig över en för då förvinner entreprenörsandan, talkoandan och själen och då tror jag också att turist-Åland försvinner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Lundberg lyfte samma sak som många centerpartister har gjort idag i sitt anförande, nämligen kommungränsernas positiva inverkan på det åländska samhället och dess olika bitar. Jag funderar, centern har sagt att det ska vara upp till kommunerna själva att besluta om de vill gå ihop. Betyder det här att centern då kommer att motarbeta? Låt säga att kommunerna strävar efter att bli tre kommuner på Åland, kommer centern då att sätta sig emot den utvecklingen? För enligt centerledamöterna finns det så otroligt många risker att bli färre, nu senast t.ex. gällande näringspolitiken.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det som jag lyfte fram här är sundheten i att det finns en konkurrens och att makten finns hos folket. Många människor ska vara med i det politiska beslutsfattandet i utvecklingen av sin kommun och inte bara en liten elit, kanske 20-30 personer, ska bestämma över alla kommuner på Åland. Om kommunerna emellan kommer överens om att man vill samarbeta eller gå samman i en annan kommun då är det samma sak och då har inte detta beslut kommit från ovan. Då finns det en kraft bland människorna som vill föra fram sin kommun i en annan omfattning och att kommunen ska se ut på ett annat sätt än tidigare. Då är det en utveckling som kommunen, med respekt för den åländska självstyrelsen, är helt borgad i den kommunala självstyrelsen, så det hänger ihop.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, herr talman! Jag tror att jag kom sist igen på listan, minst får komma sist men då behöver man inte upprepa det som alla andra har sagt här i debatten.
Det har varit mycket om primärnäringar och jordbruket och dess problem. Jag har en motion om detta.
Jag ser det ur en liten annan synvinkel. Det kanske inte har nämnts så mycket här men i allmänna motiveringen står; ”sanktionerna mot Ryssland kvarstår emellertid än så länge och även landets egna sanktioner mot livsmedelsimport från EU kvarstår” osv. Det är ju en av orsakerna just nu att det är problem.
Det känns inte moraliskt rätt att en näring ska behöva lida av att EU har infört sanktioner. Därför har jag lagt ett förslag till tillägg i kap.615; ”att aktörerna inom livsmedelsbranschen bör kompenseras för de negativa effekterna av de finländska sanktionerna på något sätt”. Jag har sagt att mina motioner inte ska var kostnadsdrivande.
I 51 § i självstyrelselagen finns det något som heter särskilda bidrag som Åland kan försöka få från fastlandet. Jag är inte säker på att man någon gång fått det eller ens försökt få det. Frågan är om det här kunde ligga inom ramen för det? Jag vill lyfta fram det och kanske få en diskussion kring det.
Om man ser det i ett större perspektiv, nu talar vi om lagtinget och Åland, så när jag for till Vårdö häromdagen så passerade jag Bomarsund, eller några stenar som är kvar i varje fall. Bomarsund man kan se som symbolen för den demilitarisering som vi fick på Åland. Det har slagit mig tidigare att egentligen fick vi demilitariseringen vid freden efter första Krimkriget.
Jag har hört Ålandsmodellen presenteras i många olika sammanhang. Frågan är om våra politiker kunde framföra det på lämpligt sätt. Kanske Ålandsbilden kunde vara en förebild för situationen i Ukraina? Det är ett tvåspråkigt land, en del är i princip ryskt, det andra är tvåspråkigt. Det finns många likheter mellan Ukraina och Finland om man ser till den delen. Det vore spännande om Ålandsbilden kunde bli bas för fred i Ukraina. Då får vi både fred i Ukraina och lite bättre också på Åland. Tack, herr talman!
Talmannen
Debatten om näringslivet är nu avslutad. Vi övergår till diskussionen om infrastruktur. Begärs ordet?
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Äntligen, får man väl säga, efter att ha väntat snart i tre dagar på att vi ska komma till infrastukturavdelningens moment under budgeten.
Talman! Mycket som har präglat mitt arbete när det gäller att ta fram de skrivningar som vi har under hela infrastukturavdelningen är att jag har försökt ha ett måtto; mindre prat och mera verkstad. Trots det så finns det flera sidor i budgeten som handlar om infrastruktur. Inledningsvis vill jag nämna några.
När det gäller trafiksäkerheten så har vi det högt på agendan inom regeringen. Vi tittar på olika åtgärder i vårt landskap. Vi har bl.a. ett projekt som handlar om att säkerställa våra övergångsställen. Vi har även en hög prioritering när det gäller GC-nätens utbyggnad längs med våra huvudleder. Det här har många goda effekter både ur turistisk synvinkel när det gäller den lätta trafiken och även en hälsofrämjande- och en hållbarhetsaspekt.
Vi fokuserar på vårt brounderhåll som är klart eftersatt. Vi har ett tioårigt program när det gäller våra broar som behöver rustas och förbättras. Vi har haft ett visst manfall inom personalen på infrastrukturavdelningen. Det är nu avhjälpt och vi kommer att ta itu med flera olika projekt. Vi har bl.a. Åva-Jurmo som behöver tittas på, dvs. angörning för färjan som trafikerar mellan Åva och Jurmo och det finns många andra broar. Vi har även vissa idéer när det gäller Marsundsbron.
De konkreta satsningar som vi har riktat in oss på när det gäller infrastuktur handlar bl.a. om linfärjorna. Det är en väldigt hög medelålder på de linfärjor som vi har idag. De är cirka 34 år gamla. Den senaste linfärjan som vi byggde i ny regi är från 1992, 24 år gammal. Detta medför ett stort behov av att göra något åt linfärjorna. Skrivningarna i landskapets budget gäller två olika investeringar.
Vi kommer förmodligen först att börja med en ombyggnation av Töftöfärjan. Vi avser att sätta den på lindrift, den drivs då framåt med lindrift och där sker den stora ekonomiska inbesparingen. Sedan är lindriften även elektrifierad. De kostnadsinbesparingar som finns att göra här är 2/3 av energikostnaden vad gäller framdrivningen.
Vi har även planer på en helt ny linfärja som ska vara större för att kunna täcka behovet som visar sig öka hela tiden. Den största trafiken idag är på Töftölinjen. Vi skulle ha stor nytta av en ny färja som skulle vara större och ta flera antal fordon än dagens färja.
Herr talman! Jag vill nämna en hel del angående kortrutt. Vi står inför det faktum att det är nu eller aldrig. Den tidigare landskapsregeringen har haft hög prioritering vad gäller arbetet mot kortrutt. Det är satsat en hel del pengar på utredningar angående kortrutt. Det finns utredningar på 1 500 sidor när det gäller kortruttsmeddelandet. Man har tagit fram ett flertal MKB, miljökonsekvensbedömningar. Underlag för själva kortrutten har man absolut satsat på.
En parantes när det gäller kortrutten och varför jag säger nu eller aldrig är för att jag hade möjlighet att närvara i Stockholm i förra veckan i en diskussion med de nordiska infrastrukturministrarna. Där fick vi en kort redogörelse för de utmaningar som finns inom våra grannregioner. Det visade sig att Danmark har planer på en tunnel under överfarten mellan Rødby-Puttgarden, alltså mellan Danmark och Tyskland, och den har nu stött på viss patrull när det gäller många nya EU-direktiv som har tagits ikraft, bl.a. vattendirektivet, Veserdomen som det handlar om. Det kommer inte, mina vänner, att bli lättare att förverkliga kortrutten ju längre vi väntar med den. Därför är det ett högt prioriterat område.
Jag ska lite strukturera upp vad landskapsregeringens skrivningar betyder. De underlag som vi har angående östra och västra Föglö kommer vi nu under den period som ligger framför oss att återkomma till med mera exakta placeringar av de olika hamnarna.
Tittar vi på östra Föglö så har vi två hamnalternativ. Tittar vi på västra Föglö så har vi likaledes två olika hamnalternativ. Vi har även ett antal olika broar på de miljökonsekvensbedömningar som är gjorda på västra Föglö.
Vi ska ta fram exakta underlag för att kunna räkna fram kostnaden för det här. Efter den mera exakta kostnadsbilden som vi sedan får, jämfört med den övergripande kostnadsbilden som finns idag, så kommer vi även att kunna leverera en finansieringsmodell.
I budgeten skriver vi om målsättningen. Investeringarna som krävs för att förverkliga kortrutten, speciellt på östra och västra Föglö, kommer vi att kunna göra genom att minska driftsbudgeten och använda den minskade driftsbudgeten för att över tid kunna betala de här investeringarna.
Olika andra förslag som har kommit är att man kanske ska göra någonting annat än att titta på en utbyggnad av västra Föglö.
Trafiken mellan Föglö och fasta Åland började 1957, för exakt 60 år sedan. I lagtingsdebatten har man många gånger talat om att skärgården är död, det finns ingen framtidsutsikt för skärgården och att det är lika bra att vi lägger ner allt där ute. Det här är säkert tankar som det finns olika argument för.
Utvecklingen av befolkningsunderlaget har gått ner men skärgårdstrafiken har ökat både i kostnader antal turer fast underlaget ändå har minskat.
Jag är helt övertygad om att oberoende av regeringar i framtiden på Åland så kommer landskapsregeringen att fortsätta att bedriva trafik mellan Föglö och fasta Åland. Även om man gör justeringar på andra håll så kan man fortsättningsvis i 50 år framåt, mina vänner, bedriva trafik mellan fasta Åland och Föglö.
Räknar man helt fysiskt på den sträckan, de olika alternativen med en förkortad färjtur mellan västra Föglö och fasta Åland, så blir det ungefär 30 procent kortare tur. Det betyder att i 50 år kan man spara 30 procent av den energiåtgång som går åt för att upprätthålla trafiken mellan dessa två regioner.
Jag är helt övertygad om att vi i regeringen ska lyckas leverera det här i en tilläggsbudget under 2017 för att lagtinget ska få ta ställning till detta.
I samband med att vi har talat om kortruttsinvesteringen har vi även varit tydliga när det gäller tonnaget. Landskapsregeringen har för avsikt att, om vi lyckas genomföra en kortruttssatsning, även kunna skaffa nytt tonnage för att serva Föglölinjen. Tanken med detta tonnage är inte att landskapsregeringen skulle äga själva tonnaget i egen regi. Tonnaget skulle upphandlas på en totalentreprenad. Tanken med detta är att möjliggöra att med skattemedel tillhandahålla nytt tonnage utan att landskapet behöver upphandla själva tonnaget. Vi har även skrivit att det ska finnas en återköpsklausul. Det betyder att efter en tid som själv entreprenaden har pågått ska landskapet ha möjlighet att köpa tillbaka själva fartyget, ifall det annars riskerar att lämna Åland. På det här viset säkerställer vi att de investeringar som ändå är gjorda med skattemedel hålls kvar på Åland.
Herr talman! Ytterligare har vi en skrivning i budgeten där vi anser att Sottungas trafik behöver klargöras. Det hänger ihop med att vid genomförandet av kortrutten vill vi tydliggöra att Sottunga ska trafikeras med ett eget fartyg. Det betyder att vi inte kommer att sätta in ett fartyg på Sottunga om vi inte genomför själva kortrutten.
Herr talman! Jag har gått över tiden och är medveten om det, men jag har en hel del till. Alternativet är att jag begär ordet igen eller fortsätter en stund till. Jag tror att jag fortsätter en stund till.
Herr talman! Vi har även en skrivning om vissa omorganisationer på infrastrukturavdelningen. Vi ämnar möblera om lite när det gäller byråerna. Idag har vi allmänna byrån, infrastrukturbyrån och trafikbyrån. Det nya är att inför en transportbyrå. Tanken är vi ska samla de frigående fartygen, Ålandstrafiken, linfärjorna, verkstaden och oljeskyddet. På den nya byrån, vägnätsbyrån, är tanken att vi samlar väg, bro och hamn samt vägunderhållet. När det gäller vägnätsbyrån kommer vi dock att behålla den här uppdelningen i form av en beställarenhet och en utförarenhet så att det finns en klar bokföringstransparens vad som är vad.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna några ord om vägunderhållet. Vägunderhållet har man under en väldigt lång tid haft ett fokus på. Vi har ett budgetmoment på cirka 2,4 miljoner. Oppositionen har aviserat att man skulle kunna göra inbesparingar på 500 000 euro vad gäller en omorganisering av vägunderhållet. Man säger att man kunde minska kostnaderna för vägunderhållet med 20 procent. Jag anser att så är inte fallet.
Vi har under en lång tid haft olika effektiviseringar av vägunderhållet i landskapets regi. Jag tog fram lite siffror. År 2000 hade vägunderhållet 52 personer anställda, år 2005 hade vi 45 personer, år 2010 hade vi 37 personer och idag år 2016 är vi nere på 29 personer. Om man jämför vägavdelningen år 2000 och år 2016 så har det hänt saker där. Man har slimmat organisationen och effektiviserat den. En del av den effektiviseringen är den flyttning som landskapsregeringen har aviserat angående Godby vägstation till Möckelö och det kommer att genomföras under 2017.
När det gäller privatiseringen så har jag tagit fram lite mera statistik. Vi har sju stycken privatiserade plogdistriktet idag. Gör man en jämförelse mellan ett av de här distrikten och landskapsregeringens egen drift så visar det sig att landskapsregeringen genomför ett plogningsdistrikt tio procent billigare än det privata. Det behöver inte betyda att man inte kan privatisera olika saker. Idag har vi t.ex. privatiserat slyröjning och även plogning och annat. Det här är så omfattande så att jag är helt säker på att vi i debatten kan återkomma till olika saker när det gäller detta.
Talmannen
Talmannen påminner om tiden som nu har överskridits med fyra minuter!
Minister Mika Nordberg
Då avslutar jag här. Tack för det!
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack, talman! Trafikavdelningen har många projekt på gång. En del av dem har blivit liggande, såtillvida att de aldrig ha blivit färdigställda och slutförda, bl.a. en del vägar, Vestmyravägen och flera.
Vi har också broprojekt, gamla Marsundsbron har inte blivit slutförd. Jag undrar om det finns många sådana projekt som ligger och inte är slutförda? Har trafikavdelningen någon plan på vilket år och när man tänker slutföra dessa projekt?
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Det är helt rätt som ltl Häggblom sade. Det finns väldigt många projekt i röret, bl.a. olika vägar. När det gäller Emkarbyvägen har vi lagt ut vägplaner och de ligger och väntar på att de ska vinna laga kraft. Det förekommer överklagandet och annat.
Det är många projekt som redan är beslutade om, men inte verkställda. Jag ansåg att det är lika bra att vi börjar försöka ha lite verkstad, som jag var inne på i början av mitt anförande, och slutföra de projekt vi har före vi kommer med en massa visioner om projekt som kanske aldrig ens hinner påbörjas.
Angående Marsundsbron så har jag haft vissa tankar om att vi skulle kunna utforma någon form av idétävling. I och med att vi har tagit del av diskussionerna om Pommern så är vårt samhälle fullt av goda idéer inom väldigt många områden. Jag skulle kunna tänka mig en form av idétävling.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag ska be att senare återkomma i många och långa anföranden om infrastrukturavdelningen.
Först vill jag säga att det skrämmer mig lite att höra en representant från moderat samling säga att man inte vill privatisera, man vill inte ens försöka privatisera. I fjol ville han bygga en tvätthall på Möckelö, i år vill han fortsätta med en garagebyggnad. Det är intressant!
Vad gäller personalsiffrorna så skulle jag vilja påpeka för infrastrukturministern att siffrorna inte är korrekt angivna, eftersom linfärjeförarna tidigare räknades in under vägunderhållssiffrorna. Således är det inte riktigt sanningsenligt det som ministern nu förde fram.
Minister Mika Nordberg, replik
När det gäller garaget och tvätthallen så av någon underlig anledning är det något som oppositionen har hakat upp sig på. Den garagebyggnad som omtalades är precis fortfarande ett och samma som behövs i och med flytten från Godby till Möckelö. Det är alltså inte olika projekt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Ltl Nordberg sade att det är nu eller aldrig. I tilläggsbudget nr 1 så sade regeringen att i höst skulle man konkretisera strategin för kortrutten. Nu är hösten här och vi har budgeten för 2017 framför oss och ändå har vi ingen helhetsplan. I strategin som ministern hänvisade till så finns det flera öppna frågor som behöver konkretiseras. När får vi dessa konkretiseringar?
Minister Mika Nordberg, replik
Ltl Britt Lundberg har helt rätt i sin beskrivning. I samband med tilläggsbudgeten sade vi att vi skulle kunna bli klara med det här i höst. Bland annat på grund av personalsituationen, vilket vi har blivit stärkt som jag var inne på tidigare, ansåg jag ändå att det är lika bra att vi får en liten tid till att komma med de exakta beskrivningarna var de exakta färjfästen ska vara och var de exakta vägdragningarna och broarna ska vara. Det här kommer att påverka själva kostnadskalkylen, vad hela projektet kostar. Det är så stor satsning så att komma med någonting förhastat bara för att vi har sagt det i tilläggsbudgeten är inte ansvarsfullt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Nu eller aldrig, ja, hm?
Bästa vänner, vi har en investeringstakt framför oss de kommande tio åren på i runda slängar 100 miljoner, t.ex. geriatriska 20 miljoner, polishuset 15 miljoner, nya och gamla Vårdöbron 13-14 miljoner och broåtaganden som vi har som uppgår till cirka 30 miljoner under de 30 åren. Vi har nya färjor, vi ska sköta om befintliga hamnar osv.
Frågan är naturligtvis i det här läget, om vi nu ska trycka på startknappen; finns det nu underlag för att göra en framställning om extraordinarie anslag, så att Ålandsdelegationen får börja pröva det här? Eller har landskapsregeringen tänkt trycka på startknappen utan att vi har fått reda på om det finns en möjlighet att få extraordinarie anslag för den här typen av satsningar?
Minister Mika Nordberg, replik
Jag hade önskat att jag hade kunnat stå här i talarstolen idag och säga att nu trycker vi på startknappen när det gäller kortrutten, men så är alltså inte fallet.
Landskapsregeringen har i budgeten sagt att vi i en tilläggsbudget ämnar återkomma med de exakta placeringarna, de exakta investeringarna och de finansieringslösningar som vi har när det gäller kortruttsinvesteringen.
Vi trycker inte på startknappen, utan vi avser att återkomma i tilläggsbudget så att alla är fullständigt medvetna, på ett transparent sätt, om de investeringar som vi ämnar göra för en lång tid framåt.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Om man ska förverkliga ett stort projekt så är det ju bra när man börjar att man är hyfsat säker på att det kommer att vara trafik också i fortsättningen, såsom infrastrukturministern sade.
Passet mellan fasta Åland och Föglö behöver ju förstås utredas och det är antagligen där man ska börja.
Anledningen till att jag tar till orda är att man sparar, om jag förstod det rätt, 30 procent av sträckan och därmed 30 procent av bränslet i 50 år. Det går att räkna på detta när vi ser kalkylerna.
Men det som jag vill att man ska beakta är den aptit man får, med ett kortare färjpass, att köra oftare. Den 30 procentiga inbesparingen kanske ändå inte finns i praktiken att beakta.
Minister Mika Nordberg, replik
”Den som har mycket vill ha mer” brukar man säga och så kan mycket väl situationen vara.
Vi har under det här senaste året försökt ta inspiration från både östra och västra sidan om oss. Landskapsregeringen har varit och tittat på lindrivna färjor i Sverige. Vi har också tittat på trafikflödet på den finska sidan, med de färjor de har kan de intensifiera färjturerna när belastningen är hög; fredagar, söndagar och helger. Då kan de köra lite mera och kanske under lågsäsong istället köra lite mindre. Med en kortare rutt finns det en större möjlighet att göra trafiken mera flexibel och smart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag vill ställa en fråga till ministern. Har regeringen överhuvudtaget diskuterat möjligheterna med OPS, dvs. offentlig-privat samverkan som en möjlig väg med tanke på alla dessa enorma investeringar som nu måste göras inom infrastrukturen? Är tunneldrömmen död?
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Nej, tunneldrömmen är väl inte död, men realismen hos minister Nordberg kanske har tilltagit lite det sista året. Tiden går fort när man har roligt även på ministerposten. Sannolikheten att den här landskapsregeringen kommer att komma med ett konkret förslag när det gäller tunneln, det ser jag inte som nåbart.
Därför har vi istället försökte fokusera på att komma igång med kortrutten och ett förkortat färjpass till Föglö och där avser vi att kunna ha offentlig-privat samverkan. Den som i så fall vinner en upphandling att driva det här färjpasset får även stå för införskaffningen av fartyg, så det blir en totalentreprenad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Jag undrar om minister Nordberg på en minut lite grann kan ha visioner. Vad tänker man sig framöver kring eventuellt färre turer med tungt tonnage och flera turer med lättare tonnage och i praktiken dubbelt tonnage och kanske blanda in elhybrid och LNG i det hela? Det kanske kunde vara tilltalande för turister och även för stadsbor som lättare kunde komma till skärgården och ge ett mervärde där.
Jag undrar också om helhetsgreppet på hela Ålandstrafiken. Kan man få en biljett som gäller för både buss och färja och kanske till och med för stadstrafiken?
Minister Mika Nordberg, replik
Jag tror att detta blev lite för mycket för att kunna svara på en minut.
Om vi tittar på långsiktigheten så är det något som alla turistföretagare har velat ha. Man vill ha långsiktighet för att kunna planera in olika grupper som kommer. Näringslivet och turisterna har frågat efter att kunna boka bussar flera år på förhand. Vi har en utmaning vad gäller Ålandstrafiken att komma med ett beslut om hur vi ska gå vidare med teknik som finns idag. Precis som ltl Wikström var inne på så förväntar man sig att kunna ha ett biljettsystem, att kunna åka både kollektivt och färjor med mera och då behöver vi förstärka tekniksidan när det gäller Ålandstrafiken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Talman! ”Nu eller aldrig” sade ministern i presentationen och det är nog på det sättet. Landskapsregeringens vilja att förverkliga den efterlängtade kortrutten litar jag på!
Att dela upp förverkligandet i etapper är också nödvändigt. Det är inte möjligt att verkställa alla kortruttsprojekt som omnämns i tidigare meddelande om framtidens trafiksystem samtidigt. Någon uppdelning måste vi ha. Landskapsregeringens avsikt att koncentrera resurserna till östra och västra Föglö är klokt. För det är dessa projekt som ger den kortaste återbetalningstiden.
Jag ser fram emot tilläggsbudgeten som ska ge klarhet i placeringen av färjfästen och vilket vägalternativ som föreslås.
Jag vill påpeka en viktig sak, att markägarna som berörs informeras under planeringen och att deras synpunkter på vägsträckningarna efterfrågas.
Genom dialog kan man komma till ömsesidig förståelse och samsyn på de mera exakta dragningarna i synerhet vid skärning av åkrar så att de blir så brukarvänliga som möjligt.
Att landskapsregeringen överväger en totalentreprenad för en ny färja och sätta in den på Föglölinjen ger möjlighet till en rockad som kan resultera i en större kapacitet på flera linjer och någon av de äldre färjorna kan avyttras.
Det som är skrivet om färjorna i budgeten är bra.
Jag hoppas det blir spaden i marken under ministerns mandattid och att den står stadigt. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Man behöver ta markägarna i beaktande som ltl Torsten Sundblom var inne på. Landskapsregeringen har, om jag har förstått saken rätt, en historia av att när man har gjort olika intrång på nya markområden för vägar, hamnar eller annat så har man oftast använt sig av tvångsexpropriering. Först bestämmer man var vägen blir, sedan tar man dit lantmäteri för att mäta ut hur många kvadratmeter som går åt och så fastställs ersättningen till markägaren efter det.
Det finns ju en annan möjlighet som eventuellt även kan försnabba processen, t.ex. genom en förhandling och köp av marken på förhand. Det är en linjedragning som man behöver ta ställning till, hur landskapet ska göra på ett mera långsiktigt sätt.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Ja, oberoende av vad man gör så är det alltid bättre att prata med varandra på förhand. Kanske man över en kopp kaffe kan komma till ett bra resultat så att alla känner sig nöjda? Det är bara plus. Undviker man besvärssituationer så sparar man också mycket tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! ”Nu eller aldrig” sade infrastrukturminister. Tyvärr är jag rädd för att vi står närmare aldrig än nu.
En ledarskribent i en av våra lokala tidningar skrev så här i ledaren från den 1 november: ”Bortsett från den nya kommunstrukturen lyser det stora strukturförändringarna och framförallt de politiska visionerna om dem med sin frånvaro i budgeten för 2017”. Mest tydligt blir det inom kortrutten, tyvärr. Jag vågar säga att vi har förlorat åtminstone ett år. Det verkar inte som om regeringspartierna har kunnat tala sig samman och besluta var och hur man vill gå vidare. Det är ändå klädsamt av ministern att han säger det: ”Vi har inte kommit någonstans det här året, men vi avser att arbeta vidare”.
Visst är det lite intressant när det gäller kortrutten när landskapsregeringen skriver att landskapsregeringen går vidare med infrastrukturprojekten östra och västra Föglö och hänvisar till det meddelandet som lades tidigare av den förra landskapsregeringen som i sin tur hade sin grund i den tidigare landskapsregeringen som i sin tur hade sin grund i landskapsregeringen före det. Så det här är inget kort projekt, även fast vi vill ha kortrutt.
I vår budgetmotion skriver vi så här: ”Enligt budgetförslaget fortsätter arbetet med kortrutt enligt den strategi landskapsregeringen presenterade i meddelande nr 6/2013-2014 och koncentreras nu till projekten östra och västra Föglö. Noteras bör att meddelandet pekar på flera logistiska lösningar vilket i sin tur möjliggör alternativa placeringsmöjligheter för hamnanläggningar och därmed trafikrutter. Trots tidigare löften om beslut har inga sådana fattats. I kapitelmotiveringen skriver landskapsregeringen ”Förverkligande av projekten sker i enlighet med investeringsplanen landskapsregeringen fastställer. Vid behov återkommer landskapsregeringen i ett senare budgetförslag med tilläggsanslag då dessa projekt skall verkställas”. Vilka dessa projekt är framgår inte i texten ej heller hur finanseringen, till vissa delar eller kanske i sin helhet skall lösas”.
Jag lyssnade noga på det som infrastrukturminister Mika Nordberg sade och jag har också lyssnat lika noggrant på vad andra redan har hunnit säga i den här debatten. Jag hör från regeringsblocket och även direkt från moderat samling att man kanske inte fullt ut är enig ännu vad man egentligen vill göra.
Min vädjan till moderat samling och till regeringen är att man så snabbt som möjligt sätter sig ner, pratar sig samman och kommer med ett beslut som man sedan för tillbaka till lagtinget. Frågan om kortrutt är helt enkelt för viktig för att snackas bort.
Ska Överö finnas kvar eller inte? Ska det nya färjfästet vara i Hastersboda eller inte? Ska färjfästet placeras någon annanstans? Ska vi börja med att förkorta färjpasset mellan västra Föglö och fasta Åland eller ska vi börja på östra Föglö? Dessa frågor bör få ett svar.
Landskapsregeringen uppmanas att återkomma till lagtinget och presentera ordningen på detta. Låt oss nu inte få det framflyttat ytterligare en gång, så att vi i nästa tilläggsbudget ska få höra att vi får det därpå följande budget, för det är nämligen inte okej.
Jag noterar också att det står i budgeten; ”Sottunga ansluts infrastrukturellt till Föglö genom en lokal färjlinje, vilket sammanfaller med landskapsregeringens planer för en framtida kommunstruktur.” Jag tycker att det är lite magstarkt att tala om hur trafiken för sottungaborna ska lösas när man de facto inte ens kan ange en hamn var på Föglö man tänker angöra. Eller tänker man kanske köra någon annanstans? Nog förstår ni ju själva från landskapsregeringens sida att det här skapar en stor otrygghet ute i skärgården.
Vidare skriver landskapsregeringen att man har för avsikt att trafikera mellan fasta Åland och Föglö på totalentreprenad med en ny färja, tror jag, för så står det nämligen på sidan 154. Tittar man i den allmänna motiveringen och beskrivningarna där så finns det en viss diskrepans som gärna får förtydligas. Det står: ”För att bättre kunna möta dagens behov planeras ett nytt frigående diesel-elektriskt fartyg till Föglö-linjen och en ny linfärja med elektrisk drift till Töftölinjen. Ytterligare ett frigående fartyg behöver inskaffas inom kort för att upprätthålla flottan.” Vi talar således då om två frigående fartyg och en linfärja, om jag förstår allmänna motiveringen rätt. Det återfinns inte sedan senare, men där går det säkert att få ett klargörande?
Jag lämnar kortrutten här och nu och återkommer i ett senare anförande.
Före tiden rinner iväg så vill jag anföra en teknisk rättelse vad gäller kortrutt, men eftersom jag inte har numret nu på budgetmotionen så återkommer jag med den tekniska rättelsen i nästa anförande. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! ”Investeringarna på östra och västra Föglö samt på västra Sottunga är på sikt ekonomiskt fördelaktiga investeringar. Det medför att skärgårdstrafiken kan bedrivas med bibehållen servicenivå till en lägre ackumulerad nuvärdeskostnad när driftskostnader och investeringskostnader kombineras.” Detta meddelande med den slutsatsen har ltl Thörnroos satt sitt namn under.
Det finns pengar att spara i driften, 1,4 miljoner – som jag räknade ut 2010 tror jag – bara genom att flytta om trafiken. Man kan inte göra bara en sak, man ska göra båda, för det är när man gör båda som det sker inbesparingar i driften.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag tycker att ltl Torsten Sundblom resonerade klokt. Det måste ha varit en väldigt förnuftig minister som lade fram det meddelandet till lagtinget, något annat kan man ju inte tro.
Det finns ingen förändring i centerns förhållningssätt till det som står i meddelandet. Problemet är nu nästa steg, när man ytterligare borde ha fasat av. Är det till Hastersboda vi ska angöra, ska Överö färjfäste finnas kvar etc. ? Det är de frågeställningarna som nu borde ha varit färdigt utredda så att man kan ta nästa steg och verkligen börja göra upp vägplaner. Nu står vi på samma ruta som när den förra landskapsregeringen lämnade det här meddelandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Talman! Jag tror att den tidigare infrastukturministern borde vara väldigt medveten om att landskapets frigående fartygsflotta är väldigt föråldrad och i behov av förnyelse. Vi har t.ex. Ejdern som är gammal, trång och på alla sätt och vis borde uppgraderas och även handikappanpassas. Landskapsregeringen var därför väldigt tydlig och aviserade att de nya fartyg som vi behöver införskaffa till skärgårdstrafiken, de ska inte ägas av landskapsregeringen utan de ska ägas av entreprenören som har ett långtidskontrakt. Fartygen ska drivas på det viset.
Tanken med ett nytt fartyg till Föglölinjen är att man skulle flytta Skarven till Åva-Osnäs som har stor trafikbelastning.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Vi har en linje idag som går mellan Åva och Osnäs och vi vet att kapaciteten inte räcker till. Det finns tillfällen när det kan finnas plats på själva bildäcket men lasterna, företrädelsevis fisktransporter från Föglö, är så pass tunga att fartygets lastkapacitet redan är maxad. Då vore det väl naturligt, om man vill stöda det privata näringslivet, att där den största trafikbelastningen finns så där lägger man naturligtvis in det nya fartyget. Där finns ju också rutten färdig.
Med den besvärskarusell som jag känner igen från infrastrukturavdelningen från min tid som minister så kan ju projektet med västra Föglö i princip dra ut hur många år som helst innan det har gått igenom alla domstolsinstanser, innan alla är nöjda och innan det har varit utbjudet. Vi talar säkert tre, fyra, fem och kanske tio år.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tony Wikström
Tack, herr talman! Jag tänker låna tre minuter i denna kvälls sena timma för att prata om public service. Det förtjänar också några ord, tycker jag.
Enligt regeringsprogrammet ska finansieringen av Ålands radio och TV ske över skattesedeln, och 1 januari 2019 är det tänkt att detta ska införas på lång sitt. Bra!
Jag vet att lagresurserna är begränsade och många områden är viktiga, men vi behöver verkligen komma i mål med detta inom denna mandatperiod.
Det betyder arbetsro och ett mycket mer rättvist och solidariskt system jämfört med idag då många hushåll fortfarande inte betalar licens, trots TV-innehav. Dagens mediakonsumtion sker ju inte heller längre bara framför dumburken utan genom paddor, datorer och smarta telefoner. Så det är hög tid att skrota det gamla licenssystemet.
Ålands Radio och TV står inför många utmaningar de närmaste åren. Den privata radiostationen Steel FM ett stenkast längre bort står på tårna och sänder mer och mer journalistiskt innehåll, och gör det dessutom riktigt bra.
Så nu gäller det att vässa tänderna och armbågarna och förhoppningsvis använda det privata komplementet som en sporre att göra ännu bättre radio, något alla ålänningar vinner på. Vad är bättre radio då? Ja, det är ingenting vi politiker ska lägga oss i men ett område som jag tycker är viktigt att prioritera är den grävande journalistiken.
Äntligen uppgraderas Ålands Radios mjukvara vilket ger fina möjligheter, även för TV-sändningar. Detta blir en fråga för ett framtida mediapolitiskt program.
Att göra TV är dyrt, men kanhända mer krut ska läggas på webben, även med rörligt material?
Att finnas med på sociala medier är viktigt, inte minst med tanke på att nå nya målgrupper som inte vanligtvis lyssnar på Åland radio.
Min förhoppning är också att man för en nära dialog med lagtinget och regeringen om framtidens TV-sändningar från plenum, öppna utskottshöranden och seminarier. Men dessa diskussioner bör ske nu i samband med lagtingets renovering.
Glädjande är också att Smedsböle får ny HD-teknik, s.k. DVB-T2, något som beräknas vara klart nästa sommar.
Din gamla TV kommer inte att bli obrukbar, men en ny TV som är förberedd för denna teknik gör att bilden blir mycket skarpare. Dessutom finns möjligheter att sända fler kanaler. Men som sagt, du kommer inte att bli tvungen att köpa en box eller ny apparat.
Vi får säkert anledning att återkomma till detta, men jag vill gärna redan nu framhålla att en övergång till en mediaavgift över skattesedeln också bör innebära mer resurser till Ålands Radio och TV.
Mycket uppgradering görs just nu, men teknikunderskottet är stort. Teknik-kompetensunderskottet är stort. Dessutom förändras medialandskapet mycket fort just nu. Att lyssna på radio över FM-bandet är ett minne blott inom en inte alltför avlägsen framtid.
Samhället förändras och det måste också verksamheten göra, för att på bästa sätt uppfylla sitt public service-uppdrag.
1 933 000 euro är mycket pengar. Men utslaget på alla ålänningar kostar verksamheten bara 18 cent per person – synnerligen välanvända pengar, och en public service-verksamhet att värna och vara stolt över! Tack.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack ltl Tony Wikström för anförandet. Jag funderar lite kring att mera resurser till Ålands radio och TV efterlystes. Min fråga är; ungefär i vilken storleksordning talar vi?
Idag fick jag ett samtal från Brändö där man beklagade sig. Man är missnöjd över den TV-licens man betalar, inte med själva licensen som sådan men det utbud som sänds över Smedsbölesändaren når inte alla delar av Brändö. Det är bara en svag signal på TV-apparaten. Har ltl Tony Wikström några synpunkter på det? Kan man kanske halvera licensen eller kan man tänka sig att socialdemokraterna skulle arbeta för att även hela Åland, inklusive Brändö, skulle ha möjlighet att ta del av det TV-utbud som man de facto betalar en licens för idag?
Ltl Tony Wikström, replik
Tack vtm Thörnroos. Jag kan inte sätta en prislapp på det i dagsläget.
Som sagt, teknikunderskottet är stort och en stor del av maskinparken, bilar och lokaler är väldigt ålderstigna. Vi får all anledning att återkomma till detta.
Jag har goda förhoppningar att det också ska synas på utsändningarna i samband med att Smedsböle nu rustas upp, förnyas, digitaliseras och följer med in i framtiden. Sändningarna ska bli bra mycket bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Mitt inlägg i den här trafikdebatten berör två motioner; rivning av gamla Marsundsbron och förbättrat färjpass mellan Svinö och Degerby.
Jag ska börja med Marsundsbron. Ltl Häggblom berörde den här motionen tidigare i en replik. Det här är en upprepning av tidigare motioner. Jag fick inget gehör i den förra regeringen och ända sedan jag kom in i lagtinget har jag påpekat om Marsundsbron. Då skämtades det lite om att man kunde ha någon sorts kafé på bron, men det är inte det som det handlar om.
Sedan 2004 har landskapet varit utan miljötillstånd för den här bron. Man fick ett miljötillstånd år 2000 när den nya bron stod klar för att under fyra års tid ta bort den gamla bron. Ingenting har hänt. Idag är det tur att båtarna som trafikerar under bron inte har kört in i de här olika pelarna.
Jag tycker nu att jag hörde en viss öppning här av trafikministern att man håller på att titta på det här och det är väldigt välkommet.
Kort och gott vill jag vilja säga att passa nu på när det blir dags att riva Vårdöbron och se om samma entreprenör har möjlighet att riva gamla Marsundsbron. Det är ett ganska stort projekt och inte några små grejer som ska användas när man river Vårdöbron och det är inte heller något litet projekt när man ska riva gamla Marsundsbron. Jag skönjer en liten öppning och jag hoppas att det kanske kommer ett förslag på sikt från den här regeringen.
Sedan går jag över till en motion som berör förbättrat färjpass mellan Svinö och Degerby. Kortrutten har debatterats i lagtinget ända sedan jag kom in år 2003. Det har förekommit olika lösningar och olika förslag från olika trafikministrar. Vi står än idag och egentligen tuggar samma sak.
Tidigare har jag sagt i något anförande att Ålands Framtid står bakom satsningen på östra Föglö. Vi har inte tagit ställning till var färjan ska ta iland på östra Föglö. Vi har ingen kompetens att avgöra vad som är bäst och inte bäst. Vi förlitar oss på att den kompetensen finns hos dem som ska rekommendera förslaget.
När det gäller färjpasset mellan Svinö och Degerby så finns det en möjlighet att åtminstone förbättra, kanske raka upp och fördjupa genom att spränga i Ekholms sund. Då skulle man kunna få in en färja som tar 90 bilar. I landskapsregeringens förslag nämns att man ska bjuda ut linjen på totalentreprenad, vilket jag välkomnar. Jag är glad för att man har tagit detta till sig. Vi från Ålands Framtid har tidigare tjatat om att titta på möjligheten att föra in totalentreprenad på färjtrafikens olika linjer. I budgeten nämns också andra linjer som blir aktuella och som ska omförhandlas.
Det här är en chans att utnyttja material och att förbättra hamnen i Föglö. Anslutningarna ska göras så enkla som möjligt. Det är inte färjan som ska vrida och vända när den ska lägga till vid kaj, utan det är bilarna som i sådana fall ska svänga. De möjligheter som finns för att förbättra parkeringar och bredda vägar borde utnyttjas till max. När trafiken från östra Föglö kommer så blir köerna på Föglösidan 500 meter, som de pratar om nu, men det blir väl upp till en kilometer sedan om det inte görs någonting.
Jag vet att det finns skyddade områden i de Degerby som man måste beakta. Men man måste också kunna utnyttja så mycket som möjligt av de områden som man kan för att förenkla och förbättra för trafiken.
Den här satsningen tror jag att man kan få ganska snabbt. Vi har ännu inte tagit beslut om var det ska anslutas på östra Föglö. Innan det är verkställt så går det väl ett eller två är till. Sedan kommer västra Föglö med alla dessa miljökonsekvensbedömningar, besvär och allting.
Intrånget som man gör på miljön, när det gäller bankning ut till holmarna, är det ingen som talar om. Tidigare har vi här pratat om miljö- och naturvård, men nu plötsligt är det legalt att bara ”banka fast” vatten hur mycket som helst och stänga av flödena.
Jag tror att inom 10-15 års tid så har vi inte västra Föglö löst när det gäller markfrågor, anslutningar och alla besvär som kommer att komma in. Vi kör förbi Degerby som i princip blir en död region och ändå har vi ett färjpass plus en öppningsbar bro och inte är de underhållsfria, jag tror inte det.
Jag vädjar till landskapsregeringen att titta på vår kläm i motionen. ”Kortruttsprojektet västra Föglö omarbetas så att nuvarande färjpass genom Ekholms sundet breddas, fördjupas och rätas upp.” Titta om det finns en möjlighet att göra det och gör det så fort som möjligt! Egentligen borde det ske i takt med tiden med östra Föglö om man ska få det här flödet att fungera annars kommer det att bli en stoppkloss i Föglö med nuvarande färjtrafik. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Marsundsbron tror jag att vi har anledning att återkomma till senare under 2017. Det är absolut en aktuell fråga som vi inom regeringen ska ta på största allvar.
När det gäller diskussionen som handlade om utretning av Ekholms sund så innebär ett sådant ingrepp stora miljökonsekvenser. Precis som ltl Eklund var inne på så har vi även begränsningar vad gäller själva framkomligheten genom Degerby bykärna. Man tittar på de här olika aspekterna och det viktigt att vi från landskapsregeringen ska kunna presentera en slutgiltig detaljerad lösning med alla dessa olika eventualiteter. Därför tror jag även att det behöver klargöras att det inte är frågan om några bankningar överhuvudtaget när det gäller västra Föglö. Det är en bro över Spättahålet som är aktuellt i det fallet, inte på Svinösidan.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag vet att motståndet är ganska hårt av de markägare som kommer att bli drabbade av den här förändringen av väganslutningar och färjor, åtminstone de som har pratat med mig, men det finns säkert någon som är positiv också.
Vad jag har förstått så har vi åtminstone på Degerbysidan ganska stora arkeologiska fynd. Jag hoppas att ministern förstår vad jag menar. Museibyrån kommer ju att bevaka allt när det gäller det museala.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Jag ska informera ltl Eklund om att ute på ön som den kallas eller Gripö har man kontinuerligt bedrivit skogsbruk, vilket torde betyda att det finns säkert korridorer som vägen passar bra i.
När det gäller undervattensarbete och att försöka muddra upp Ekholms sund mera så undrar jag hur mycket det skulle kosta innan det är gjort. Då är det kanske bättre att sätta detta på en utbyggnad av vägarna.
Sedan när det gäller Degerby kulturmiljö så är det bra om trafiken flyttas ut ur centrum. Det får också en mycket bra konsekvens till, det är att gästhamnsverksamheten kan byggas ut bättre i Degerby och man slipper färjsvallen i gästhamnarna. Det är många saker i detta som kommer att förbättra.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag hör ltl Torsten Sundbloms åsikter. Jag håller helt enkelt inte med hans åsikter. Jag vet att det finns markägare som kommer att beröras av den här nya vägsträckningen och som kommer att slå på bromsen och det borde ltl Torsten Sundblom också känna till. Tydligen har han inte pratat med alla eftersom han ruskar på huvudet här.
Man ska vara medveten om de här kostnaderna. Vi har inte de här pengarna som vi pratar om. Östra Föglö kommer att kosta 25-30 miljoner och samma kommer västra Föglö att kosta. Säg hur ni tänker finansiera, då ska jag möjligtvis tänka om!
Innan ni har markloven klara kommer det att ha gått tio år. Före alla besvär är över och om man under den tiden ska köra nuvarande färja så kommer det att bli korvstoppning på Degerbysidan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Staffans
Tack, herr talman! Timmen börjar bli sen.
Skärgården kan glädjas åt att budgeten visar på satsningar på trafiken både vad det gäller kommande anskaffning av nya fartyg, elektrifiering av linfärja samt främst nya ruttdragningar. Jag tänker naturligtvis på östra Föglö som är den rutt som snabbast ger inbesparingar mot satsade medel. Något som regeringen sagt sig ha som mål vid investeringar. Detta ger de signaler som hela skärgården efterfrågar.
Tidigare regeringar har främst gått in för att spara och skära i trafiken och hävdat att det har inneburit utveckling. Resultatet av detta har blivit en större osäkerhet om vad som väntar. Den nu liberal ledda regeringen med en moderat minister visar på en vilja att vara tydlig med att infrasatsningar kommer att göras. Jag säger inte aldrig, utan jag säger nu. Trafikrutter kommer att göras om och skärgården andas numera tillförsikt. Genom detta så har man bl.a. på Kökar påbörjat 2 nya bostadsområden med drygt 20 fastigheter på vardera område. Dessa områdessatsningar söker sina bosättare både öster och väster om Kökar. Signaler om en bred politisk enighet om att även satsa på en fortsatt trafik österut både över Brändö som Kökar ger skärgården det budskap som behövs.
Regeringspartierna samt ledande centerrepresentanter har välkomnat skärgårdens satsningar mot resande/inflyttare från fastlandet till skärgården.
Samtidigt så läser jag motion 42/2016-2017 där oppositionen vill stryka momentet som förklarar hur trafiken ska lösas för Sottungas del när kortrutten mellan Kökar och östra Föglö startar.
För i och med kortrutten på östra Föglö finns inte den s.k. Södra linjen som man hänvisar till. Att Landskapsregeringen är tydlig med att ha en plan hur trafiken för Sottunga kommer att lösas är viktigt. Osäkerheten som oppositionen skapar genom att inte ge besked gynnar inte en framtida inflyttning av nya och yngre familjer till Sottunga, eftersom inflyttning är av mycket stor vikt för hela skärgården pga. den demografiska utvecklingen. Tidigare inflyttare har gjort det efter att familjens barn skapat sina egna möjligheter, alltså det har varit äldre människor.
Yngre människor efterfrågar ofta bättre kommunikationer numera och väger in detta som ett avgörande inslag vid bosättning. Gör gärna jämförelse med ensliga vägar ute på landsbygden, dessa bebos i allt mindre utsträckning av yngre familjer när kommunikationerna kräver egen bil för att ta sig på landsvägen. Landsvägen som ger möjligheter för landsbygden i samma utsträckning som skärgårdens ”landsväg” dvs. skärgårdens färjeturer.
Under årens lopp har landsvägarna utanför Mariehamn dragits om för att underlätta för befolkningen, ibland bredare vägar och som mål att öka möjligheterna. Motsvarande inom skärgårdstrafiken sker när färjornas kapacitet ökar och rutterna dras om och kortas ner.
Nu kommer satsningar inom skärgårdstrafiken göras med beaktande av framtida kommunförändringar. Dagens rutter passar inte för en framtida skärgårdsstruktur.
Ska vi sedan nämna hålbarhetsmålen, som vi alla har lovat att arbeta för, så är det allmänt känt att transportsektorn står för en stor andel av energiförbrukning och främst med fossila bränslen. Ett avgörande sätt att reducera utsläppen för skärgårdsflottan är att införa kortrutt och avveckla långrutt när möjligheterna ges. Kortare färjpass skapar samtidigt möjligheter för att använda renare energiformer än det som står tillbuds med dagens långa linjer.
Talar vi sedan om visioner för skärgården och Åland skapar den nya tekniken nya möjligheter. Tänk vad ett Hyperloopsystem kan skapa för trafik volymer! Vad kan inte framtida drönare med kapacitet för persontrafik möjliggöra? Vi behöver satsa nu så skärgården och glesbygd inte avfolkas. Våra barn och barnbarn kommer att tacka oss för vår framsynthet.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ltl Staffas passade i sitt anförande på att säga att de tidigare regeringarna bara har sparat och skurit in på skärgårdstrafiken, att det inte har hänt så mycket utan att det är nu det händer.
Jag vill påminna om att den förra regeringen försökte skära ner men ändå hålla en bra trafik. Man driftprivatiserade för att kunna behålla en bra skärgårdstrafik med täta turer. Man hade ett val, annars hade man behövt skära ner på trafiken för att spara in pengar, men istället valde man att driftsprivatisera för att hålla en bra skärgårdstrafik. Så att komma med detta tycker jag att är lite fel.
Jag vill påminna ltl Staffas om att det ändå är schysst att man skäller på sin egen regering och sitt eget parti för år 2007-2011 leddes regeringen av liberalerna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mikael Staffans, replik
Nu anser inte jag att jag var ute efter besparingar, alltså det som är utveckling. Jag vet att om man pratar med dem som bor i skärgården som använder färjturerna dagligdags så finns det områden som har blivit bättre behandlande än andra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag funderar lite kring det som ltl Mikael Staffas sade här om Sottunga, den budgetmotion som vi har lagt och att han är kritisk till den. Men i budgeten står det ju att landskapsregeringen avser att Sottunga ska trafikera Föglö. Det står inte när trafiken ska inledas, det står inte med vilket fartyg och det står inte heller vart på Föglö. Rubriken är ”Hamn- och broinvesteringar” och det finns ingenting som kopplar det här till kortrutten. Jag tycker nog att man ska vara lite försiktig om man heter Mikael Staffas med att kritisera allt för hårt när man inte känner till fakta.
Ltl Mikael Staffans, replik
Fakta är att vi ska bygga kortrutt. I samband med det så behöver Sottunga få trafik. Då är det väldigt tydligt av regeringen att förklara att det finns en plan även för Sottunga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag skulle vilja ha ett förtydligande och så vill jag förtydliga. Som jag förstod på ltl Staffas så var det tack vare framtidstro på trafiksystemen som man har investerat i bostadsområden på Kökar. Det kunde ha varit klädsamt att säga att den framtidstron baserar sig på det arbetet och den omfattande privatisering som gjordes av den förra regeringen. Hade detta inte gjorts, vilket den dåvarande oppositionen protesterade vilt emot, så hade allt blivit mycket svårare.
Jag vill hävda att bostadsområdena som nu uppförs på Kökar beror på att det finns ett lokalt självbestämmande som har lyckats driva fram och skapa ett innehåll och en vardag som lockar investerare.
På vilket sätt kommer en förändrad kommunstruktur att hjälpa till att lyfta fram kortrutten?
Ltl Mikael Staffans, replik
När det gäller satsningen på bostadsområdena så söks blivande invånare både från öster och väster. Därför är det av vikt, och det har jag också förstått från de centerröster som jag har hört, att man vill ha kvar trafiken österut och med den nuvarande regeringen känns det mera troligt än vad det kändes med den förra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag ska börja med budgetmotion nr 48. Nu vill jag klargöra de tekniska ändringar som centern vill göra. Under moment 976000, ”Infrastrukturinvesteringar”, vill vi ha en ändring av momentmotiveringen. Vi föreslår att stycke fyra under momentmotiveringen får följande lydelse: ”Landskapsregeringen presenterar en helhetsplan gällande kortrutten för östra och västra Föglö, innefattande trafiklogistik, placering av broar och hamnar, vägdragningar och finansering för lagtinget innan beslut om, i kortruttsprojektet ingående delprojekt, kan fattas och verkställas.
Därtill föreslår vi under samma moment 976000 ”Infrastrukturinvesteringar” ytterligare en ändring av momentmotivering. Stycke fem under rubriken ”Bro- och hamninvesteringar” får följande lydelse: ”Landskapsregeringen går vidare med infrastrukturprojektet bro över Prästösund.”
Vidare under samma moment, 976000 ”Infrastrukturinvesteringar”, föreslår vi att stycke sex, sju och åtta utgår i sin helhet. Vi föreslår alltså inte att Sottunga ska anslutas infrastrukturellt till Föglö genom en lokal färjlinje, vilket sammanfaller med landskapsregeringens planer för den framtida kommunstrukturen. Orsaken till att vi tycker att det ska strykas lyder som följer ur budgetmotion nr 42: ”Sottunga ingår idag i skärgårdstrafiksystemet på den så kallade södra huvudlinjen. Detta ger sottungaborna hyggliga möjligheter att resa både i österled och västerled utan besvärande byten av färja och därtill hörande väntetider. Nuvarande trafiksystem möjliggör också för Sottunga att kunna ingå i olika kommunala samarbetsprojekt. Det under planerade kortruttssystemet är fortfarande bara i början av en lång process där beslut om slutgiltiga hamnalternativ, vägdragningar etc. saknas. Trots detta vill landskapsregeringen införa en lokal färjlinje mellan Sottunga och en okänd hamn på Föglö, (orsaken till att vi tror att den är okänd är att det inte framgår vart man avser att trafikera) med motiveringen att det ”sammanfaller med landskapsregeringens planer för en framtida kommunstruktur”. ”Förslaget är således att stycke 6 under ”Bro- och väginvesteringar” helt utgår.
Vidare förslår vi i vår budgetmotion nr 47 att nytt tonnage ska införskaffas. Till skillnad från landskapsregeringen så föreslår vi att tonnaget inte sätts in på Föglölinjen utan istället på linjen Åva-Osnäs. Den information vi har visar att det är där som de största problemen finns för det privata näringslivet vad gäller lastkapaciteten mellan Brändö och fastlandet. Det torde inte heller råda någon osäkerhet kring vilka laster som transporteras. Det är huvudsakligen fisk från Föglö.
Det är känt att det finns kapacitetsproblemen. Näringslivet i skärgården, främst inom fiskindustrin, har ett kontinuerligt behov av tunga transporter. Det är viktigt att notera detta kontinuerliga behov som inte är fluktuerande. Det är klart att det finns ännu större tryck på däckskapaciteten sommartid, men de tunga lasterna har ett kontinuerligt behov. Den tillgängliga lastkapaciteten motsvarar inte det faktiska behovet.
Med anledning av detta är det anmärkningsvärt att landskapsregeringen dels väljer att prioritera ett nybygge till Föglölinjen, som de facto redan har tillgång till landskapets största och modernaste fartyg, och dels att ”det nya tonnaget föreslås vara av öppen typ”. Öppen typ är taget direkt från budgeten. Jag är inte bekant med vad som menas med ”öppen typ” men vi tror att det är ett fartyg med helt öppet lastdäck vilket medför att användningsområdet kommer att begränsas bara av den anledningen.
Därför föreslår vi i vårt förslag en ändring av motiveringen så att de tre sista meningarna ersätts med följande lydelse: ”För att bättre kunna möta dagens behov planeras att nytt frigående fartyg till Åva-Osnäs linjen.”
Man bör också notera att det faktiskt finns ett behov och det finns en färdig linje. Man kan i princip beställa färjan omgående om man så önskar och sätta in det så snabbt som möjligt. Huruvida den sedan ska vara i privat samverkan eller inte är egentligen en ganska viktig principiell fråga. Det som har möjliggjort för landskapsregeringen att verkligen pressa driftskostnaderna inom skärgårdstrafiken har berott på att det har funnits flera aktörer som har varit intresserade, det har varit konkurrens om att få föra fram fartygen. Men finns det inte några fartyg att tillgå så misstänker jag att efter ett litet tag så är marknaden mättad och vi kan t.o.m. få ett privat monopol, vilket Gud förbjude, eftersom ett privat monopol är ännu värre än ett offentligt så där får man vara lite försiktig.
Vidare föreslår vi att sista stycket, under ”Färjinvesteringar, får följande lydelse: ”Kapaciteten på Åva-Osnäs linjen behöver utökas med ett nytt frigående tonnage som bättre motsvarar kapacitetsbehovet.” Nog om detta.
Jag ser att jag bara har väldigt kort tid kvar så jag ber att få återkomma med mina tre budgetmotioner in nästa anförande. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Jag vill gärna ha ett förtydligande från vtm Thörnroos angående trafiken vad gäller Sottunga.
Som jag förstod anförandet så vill alltså centern ha kvar södra linjen, trots en utbyggnad av kortrutten på östra Föglö. Var det korrekt uppfattat?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Frågan kan besvaras med ett ja och med ett nej. I dagsläget är det nämligen omöjligt att uttala sig från vår sida hur sottungatrafiken ska arrangeras eftersom det inte finns ett förslag att ta ställning till. När vi får ett förslag från regeringen så tar vi ställning till det. Vi vet inte i dagsläget om man avser att ansluta till Överö eller om man avser att fartyget ska gå hela vägen till Långnäs. Ska fartyget ansluta i Hastersboda eller finns det något annat ställe som det är tänkt? När landskapsregeringen kan presentera en plan var på Föglö man ska angöra och hur trafiklogistiken ser ut så ska vi komma med ett besked.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, herr talman! Jag är sist på listan nu, men jag förstod att jag inte blir sist i den här omgången.
Talmannen
Begär man ordet sent så får man det sent.
Ltl Stephan Toivonen
Ja, jag vet, herr talman.
Här har talats en hel del om skärgårdstrafiken och jag kommer inte att nämna något om den. Vi inom Åländsk Demokrati är inte på något sätt fientliga till skärgårdstrafiken. Här finns två experter; både en som är minister och en som har varit minister så jag ska inte blanda mig i den debatten.
Däremot hittade jag under infrastukturavdelningens förvaltningsområde, märkligt nog, vindkraften. Jag förstod inte riktig idén, men så var det.
Eftersom jag lämnade in en motion kring vindkraften så tänker jag ta upp den under den här rubriken.
Det finns ett förslag i landskapsbudgeten att satsa 550 000 euro för produktionsbaserad ersättning. Vi diskuterade den frågan rätt mycket här tidigare. Jag var då inte helt för att satsa 2,5 miljoner på vindkraften. I budgeten står att landskapet planerar att presentera en energiplan för att se över den produktionsbaserade ersättningen osv. Min ståndpunkt då var och är ännu att man först borde komma med planen och sedan se vilka stöd man ska ha.
Till min glädje hittade jag en motion som jag kan stöda, första undertecknare är Veronica Thörnroos, under rubriken ”Förnyelsebar produktion av energiutvärdering och program för rättvisa stödsystem”. Där finns egentligen samma tankar att man ska stöda alla olika energiformer på samma sätt, vilket förekommer på fastlandet.
I min motion föreslår jag att vi i det här skedet halverar stödet till vindkraften. Istället för 550 000 euro ska stödet vara 275 000 euro. Jag ser fram emot diskussionen i finans- och näringsutskottet.
Lite kuriosa; av någon orsak brukar ni ta upp Portugal när jag står i talarstolen. För någon vecka sedan fick jag ett mail av en bekant rörande vindkraften i Portugal. Vindkraft används rätt mycket där. Nu har det visat sig, av en slump, att man inte bara har slutat bygga ut vindkraften utan man har varit tvungen att avbryta projektet och stoppa vissa vindkraftverk. Orsaken är att de tycks producera ett lågfrekvent ljud. Man har t.o.m. hamnat att betala ersättningar till dem som bor i närheten. Den här typen av lågfrekvent ljud kan också transporteras över vatten. Det är en sak som är helt ny för mig. Jag tänker i finans- och näringsutskottet ställa frågor om det finns något liknande problem i våra trakter, för det är inte så bra att sedan behöva betala ersättning för saker och ting.
Jag återanvände en motion som jag hade tidigare. Vad jag förstår så kommer det här att återkomma varje år så det är bara för mig att fortsätta att ta den här diskussionen. Om inte den andra motionen går igenom eller nästa debatt som jag är här gäller misstroendet så det finns också andra sätt att inte behöva upprepa sina motioner. Tack.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Om jag är vicetalman nästa år också så kommer jag att insistera på att infrastrukturavdelningen behandlas först, för den är alldeles för styvmoderligt behandlad och det är ett så pass viktigt politikområde. Vi kan småle lite åt detta för vi börjar bli lite trötta, men de facto är det på det viset att har vi inte våra broar, vägar och färjor i skick så stannar hela det övriga samhället. Det är samma sak om vägarna inte är plogade. Visst kan vi le lite här, men det här är så pass viktigt så nu tar vi någon timme till kring detta.
Jag vill börja med att presentera vår budgetmotion nr 43 angående förhöjd säkerhet på linjen Åva-Jurmo.
Det hände sig faktiskt vid den tiden då det fanns en trafikminister som hette Runar Karlsson. Den trafikministern ansåg att det fanns en klokskap i att skapa en bättre trafik inom Brändö, i det här fallet mot Jurmo. Man satte in en egen färja för att skapa en hygglig interntrafik. Det gick väl i många år. Sedan förekom länge ett resonemang om kortruttsinvestering till Jurmo och därmed gjorde man ingenting åt den s.k. provisoriska angöringsramp som byggdes. Nu har beklagligt nog det projektet också försvunnit från den politiska agendan och kvar finns nu angöringsrampen.
Om man tänker på sjötrafiksäkerheten så är det skrämmande bilder som man har fått ta del av från de passagerare och fordon som dagligen trafikerar mellan Jurmo och Åva.
I vår budgetmotion skriver vi: ”M/S Doppingen, som är i trafik mellan Åva och Jurmo transporterar årligen cirka 9000 fordon. Angöringsrampen som finns på Åva sidan är ett provisoriskt bygge i trä som redan för x-antal år sedan tjänat ut sin roll. Säkerheten i samband med lastning och lossning, speciellt vid lågvatten, kan inte anses motsvara dagens lagstadgade säkerhetskrav”.
Förslaget är att moment 976000 ”Infrastrukturinvesteringar” göra en ändring av momentmotivering så att det till motiveringen fogas ett nytt tredje stycke under rubriken ”Bro- och hamninvesteringar” med följande lydelse: ”Projektering av en ny angöringsramp inleds omgående med målsättning att kunna bjuda ut bygget under år 2017.”
Då kan säkert den kloke ställa sig frågan; varför lyfter man upp en enskild ramp som finns någonstans? Ska vi här räkna upp alla broar och hamnar som finns så blir debatten för detaljerad. Men orsaken till att vi valde att lyfta detta var att det fanns motsvarande skrivningar kring annat under det här momentet, men just Jurmo fanns inte med fast jag vet att man från Brändö kommun har skickat in en skrivelse.
Jag vet att minister Nordberg nu är väldigt informerad om detta, jag hörde också i anförandet att han har tagit det till sig och förhoppningsvis ska han försöka få det ganska högt prioriterat på avdelningens arbetslista.
Vidare vill jag än en gång lyfta upp försöket att privatisera eller konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Vi tror faktiskt att det finns en ekonomisk vinning i att göra det här. I samband med hörande har vi även tidigare också fått indikationer att det finns ett ganska stort intresse från privata aktörer att åta sig det här uppdraget och då borde man åtminstone ge det ett försök, tycker jag.
Därför skriver vi: ”Landskapsregeringen avser att stänga ner Godby vägstation och flytta personal och maskinpark till Möckelö där en ny garagebyggnad färdigställs och sociala utrymmen byggs om.” Orsaken till att vi lyfter upp garagebyggnaden är att den i tilläggsbudgeten hette tvätthall. Det rådde en viss osäkerhet huruvida det var samma byggnad eller om man ytterligare avsåg att bygga nytt.
”Landskapet fortsätter således att ”bygga fast sig”, (för det är det man gör på det här trots allt ganska exklusiva belägna område) och därigenom begränsas utvecklingsmöjligheterna för Möckelöområdet som helhet. Genom att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet kan kostnaderna sänkas i storleksordningen 500 000 euro på årsbasis. 500 000 euro är nog ingenting som vi har tagit helt fritt ur luften. Vi har varit i kontakt med ett antal entreprenörer som visserligen inte har gjort detaljerade uträkningar men som ändå har givit en hint om att det borde vara möjligt. Arbetet som där bedrivs passar många gånger mycket väl ihop med annan vägbyggnation, underhåll och även med jord- och schaktbranschen för vintertid är det mindre arbete där än vad det är under vår och sommar.
Vi föreslår därför att andra stycket utgår och ersätts med ett följande text: ”I syfte att bibehålla servicenivån, men till en lägre kostnad, inleds omgående arbetet med att konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet.” Vi tycker faktiskt att det vore värt ett försök, ett seriöst försök, att göra det. Man ”vågar” konkurrensutsätta företagshälsovården, men det hårdaste av alla hårda vägar, att ploga vägar och annat, så det vågar man inte försöka sig på och den delen har jag svårt att förstå.
Att konkurrensutsätta och privatisera är inget självändamål för centern, det finns ingenting som säger att man ska göra det bara för görandets skull. Om det blir billigare och man kan behålla servicenivån i en trängd ekonomisk tid så tycker vi att man borde göra ett seriöst försök i all fall. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! Jag kunde inte hålla mig från att begära ett förtydligande. Vad har centern för planer för Möckelöområdet? Vad jag vet så har man månat om kommunernas bestämmande under dessa dagar. Vad jag vet så är delgeneralplanering och detaljplanering kommunens redskap. Det här är ett industriområde. Vad har centern för tankar angående användningen för Möckelö?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Vi har inte diskuterat det i detalj inom centerpartiet, det ska jag villigt erkänna. Vi ser ju en potential i hamnen. Vår tidigare näringsminister från moderat samling, Fredrik Karlström, bedömde området som väldigt exklusivt näringspolitiskt och han återfinns ju också i Jomala. Vill man skapa möjligheter t.ex. för en allmän hamn där, en större hamn, och kanske ett samarbete med det privata ägande som finns strax norr om landskapets område så tror jag att det finns goda möjligheter att nå ett gemensamt gott resultat där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Bästa ledamöter, nu kommer jag att göra något som jag aldrig tidigare i mitt liv har gjort här i lagtinget. Jag ska läsa upp en annan ledamots anförande, nämligen min partikollega Mikael Lindholms. Av familjeskäl har han inte möjlighet att närvara här vid plenum de sista timmarna, men han önskade ändå att hans anförande i trafikfrågorna skulle framföras och jag gör det så gärna.
Herr talman! Landskapsregeringen aviserar i sin budget för 2017 att man ska investera i en ny eldriven linfärja till Töftölinjen. Det är mycket bra att landskapsregeringen insett att nytt tonnage behövs med tanke på medelåldern i skärgårdstrafikens fartygsflotta.
Att satsa på eldrift är intressant och ett nytänk som kan vara bra för miljön och även driftsekonomin. Jag ställer mig dock ytterst tveksam till att man nu planerar att använda Töftölinjen som är landskapets i särklass mest trafikerade linje som testområde. Vi ser med all önskvärd tydlighet vad som händer om driftstörningar på några timmar inträffar.
Töftölinjen är en pulsåder för hela norra skärgården och att lämna denna linje utan ersättningstonnage under långa perioder är ansvarslöst. Gårdagens problem kunde ha undvikits om reservfärja hade hyrts in vilket borde varit naturligt när man visste att simskälafärjan skulle komma att vara ur trafik en längre period på grund av grundstötningen för snart två veckor sedan.
Som jag förstår planerna ska det alltså vara ett fartyg som dras fram i vajern med elvinschar vilket gör att flera frågor inställer sig. Vad händer om det blir strömavbrott? Hur hanterar man isproblem vid sträng kyla och drivis vid islossning?
För att kunna ha underlag för en större omläggning från fossildrift till förhoppningsvis ren eldrift behövs ett försöksområde där inte lika många drabbas av eventuella driftstörningar. Lämpliga linjer är enligt mitt förmenande, (alltså Mikaels) antingen Ängösundslinjen som vi föreslår i vår budgetmotion eller björkölinjen.
Det borde även utredas huruvida ombyggnad till dieselelektrisk drift av befintliga linfärjor kunde vara ett miljövänligt alternativ som dessutom inte är lika kostnadsintensivt. Flera av de mindre trafikerade linjerna har under vinterhalvåret mindre än 10 timmars gångtid per dygn vilket skulle göra att laddning av batterierna via landström skulle minska utsläppen av bl.a. koldioxid väsentligt. Dessutom borde dessa ombyggnader vara betydligt billigare än att bygga helt nya färjor.
Att byta ut Töftöfärjan som är den nyaste av linfärjorna är inte heller genomtänkt av flera anledningar: Den passar inte in i några andra färjfästen, MKB:n för bro över Prästösund är på gång och det borde utredas om färjpasset kunde ersättas med en fast förbindelse. Tack, herr talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, herr talman! Jag tänker upplysningsvis säga att landskapsregeringen har ett väldigt gott samarbete när det gäller vajerfärjor med bl.a. Trafikverket i Sverige. Vi utbildar våra färjförare där i eko-driving, på det viset kan man minska energiåtgången. Vi har även besökt deras eldrivna vajerfärjor. Det här handlar inte om en icke studerad teknik.
Töftö passar på det viset att det finns två färjor där idag. Om den ena färjan av någon anledning skulle ha något problem så finns det alltid tillgång till en annan, så utifrån detta så är det ändå ett lämpligt ställe.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Tack för det. Eftersom jag nu har möjlighet så passar jag på att skicka en hälsning till infrastrukturministern från bastugänget som jag träffade för några kvällar sedan och som jag vet att även Mika Nordberg brukar träffa på Mariebad. Sakkunskapen där är mycket klok och den vill jag framföra; före man gör stora investeringar i nya färjor och andra stora infrastrukturella investeringar så borde man ta en diskussion med Wärtsilä Marin och se om man kan nya maskinerna i den flotta som vi har idag. Det skulle antagligen ge både betydligt billigare drift och även miljövänligare drift. Det skulle bli helt andra, mindre och hanterbara kostnader än vad som annars blir fallet. Den hälsningen framförs härmed.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussion är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas. Omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls fredagen den 18 november kl. 09.30. Plenum är avslutat.