Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, den 11 juli 2013 fick den Europeiska Unionen en ny harmoniserad kosmetikaförordning. Förordningen harmoniserar de krav som ställs på kosmetiska produkter. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa en hög säkerhetsnivå också hos kosmetiska produkter för att skydda människors hälsa, men även för att kontrollera djurförsök och för att se att marknadsföringen inte är oskälig osv.

Begreppet kosmetiska produkter används för alla utvärtes produkter som inte klassas som läkemedel eller medicinteknik.

Eftersom vi på Åland har behörighet inom det här området så gäller den här kosmetikaförordningen även hos oss.

Det lagförslag som ni nu har på era bord innebär att rikets nuvarande lag om kosmetiska produkter från 2013 görs tillämplig också Åland. De nya bestämmelserna medför således att 2005 års rikslag om kosmetiska produkter inte ska tillämpas på Åland när den här landskapslagen har trätt ikraft. 

De i förslaget angivna ändringarna är av lagteknisk art. Orsaken är att bestämmelser på gemenskapsnivå som tidigare fanns i EU-direktiv nu har överflyttats till EU-förordning. De här ändringarna innebär inte heller någon nämnvärd ändring av rättsläget i materiellt produktkrav hänseende.

I sammanhanget bör dock noteras att ÅMHM enligt förslaget inte kommer att ha hand om några nya uppgifter i anslutning till verkställigheten av de nya kosmetikabestämmelserna. Detta till följd av att kommunerna och regionförvaltningsverken i riket, till skillnad från tidigare, inte längre har hand om den typen av uppgifter. Verkställigheten av den nya lagstiftningen innefattar förvaltningsuppgifter som hänför sig till bland annat säkerhetsbedömningar och provtagningsanalyser. För närvarande finns det varken förvaltningsmässiga eller kompetensmässiga resurser inom landskapsförvaltningen att ha hand om den typen av uppgifter.

Det finns ett behov av att det utfärdas en överenskommelseförordning som innehåller bestämmelser som gör det möjligt för landskapsförvaltningen att samarbeta med riksmyndigheterna ifall det blir aktuellt med ett förvaltningsförfarande av det slag som avses i det här sammanhanget. Landskapsregeringen har för avsikt att anhålla hos justitieministeriet om utfärdande av en överenskommelseförordning.

Förslaget har i övrigt inte några betydande ekonomiska eller administrativa konsekvenser eller någon konsekvens för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för miljön.

Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid Ålands landskapsregerings lagberedning. Tack, fru talman!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ministern, jag har en fråga när det gäller rätt att få uppgifter och företa inspektioner. Det här är nu en blankettlagstiftning, jag sökte i detaljmotiveringarna, med sådana fanns inte. Jag citerar vad det står: ”Tillsynsmyndigheten har rätt att företa de inspektioner som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och EU:s kosmetikaförordning. I utrymmen som används för boende av permanent natur får tillsynsåtgärder emellertid vidtas endast om inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns anledning att misstänka att ett hälsobrott enligt 44 kap. 1 § i strafflagen (39/1889) har begåtts.” Vem avgör när någonting är nödvändigt?

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tror att det här blir en fråga som social- och miljöutskottet får forska vidare i. Hittills har det inte varit nödvändigt att ha en sådan här funktion vid ÅMHM och inte heller vid Ålands landskapsregerings miljöbyrå. Det handlar framförallt om när man har tillverkning eller införsel av kosmetiska produkter i landet. Jag tror att det framförallt är tullen som gör de här inspektionerna när produkter importeras. Så vitt jag känner till så finns det ingen verksamhet på Åland där man tillverkar kosmetiska.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det här handlar ytterst om individens rättssäkerhet. Jag kommer att återkomma i ett anförande angående vad utskotten ska ägna sig åt och vad regeringens ska ägna sig åt. Det är av yttersta vikt att regeringens lagförslag faktiskt är genomtänkta så långt som möjligt. Det känns inte riktigt rätt att hänvisa till social- och miljöutskottet som ska reda ut när det är nödvändigt för att man ska kunna göra en husrannsakan, vilket det i själva verket handlar om.

Har ni fört ett resonemang kring hur detta ska fungera i praktiken? Det är säkert inte vanligt, men lagstiftningen ska täcka upp så mycket som bara någonsin är möjligt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ltl Pettersson gör ett mycket viktigt påpekande; hur stora resurser ska landskapsförvaltningen lägga på den här sortens ärenden? När det handlar om kosmetiska området och kemikalieområdet så är min klara uppfattning att vi varken har eller bör bygga upp en kompetens inom det här området. Det bästa vore om det här kunde skötas av riksmyndigheter så långt det är möjligt.

Vi har också resonerat om kostnaderna. Vi har sagt att det måste göras en överenskommelseförordning med riket så att inte tillsynen ska ske av landskapet eller underlydande myndigheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicetalman Britt Lundberg

Fru talman! Vi har en lag på våra bord som ökar konsumentsäkerheten. En lag som berör vårt största organ – huden. Huden har en yta om nästan två kvadratmeter och har många viktiga uppgifter för vår kropp som att skydda mot bakterier och farliga ämnen, hålla kroppstemperaturen på rätt nivå, förhindra att vi förlorar för mycket vätska, skydda kroppen mot strålning, bildar D-vitamin. Huden är också en sensor för kroppen när det gäller att känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta.

Huden har omkring 6 miljoner porer på hela kroppen genom vilka bl.a. svetten utsöndras men också sådant som är skadligt för vår kropp kan tränga in genom dessa.

Därför är det oerhört bra och tryggt att kosmetiska produkter kontrolleras och att konsumentupplysning ges så att vi kan bedöma vilka risker som finns vid normal användning. Den här lagen reglerar just produkter som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre kroppsdelar.

En kosmetisk produkt får inte föras ut på marknaden utan att en juridisk eller fysisk person har utsetts till ansvarig person. Dessutom är en distributör ansvarig när den släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke.

Innan en produkt får släppas ut på marknaden ska den ha genomgått en säkerhetsbedömning.

Konsumenten har inga skyldigheter att själv avgöra om en vara är skadlig eller inte. Den som köper kosmetiska produkter har rätt att vara trygg med att skadliga produkter har rensats bort från marknaden.

Det är förbjudet att utföra djurförsök för kosmetiska slutprodukter. Djurförsök är samlingsnamn för användning av djur i försöksverksamhet. Definitionen av djurförsök varierar dock mellan olika länder. EU-lagstiftningens definition av djurförsök inkluderar endast djur som utsätts för ingrepp. Djur som avlivas utan föregående ingrepp ingår inte i definitionen enligt EU.

Jag vet inte hur långt behörigheten kring konsumentskydd är inom Ålands beslutanderätt men jag tycker det är angeläget att lyfta frågan om djurförsök och en förenhetligande definition för att vi som konsumenter ska veta att inga djur och givetvis inga människor utnyttjats för att vi ska kunna använda våra dagliga kosmetiska produkter. Jag hoppas utskottet kan fundera på hur vi kunde gå vidare med detta.

Jag önskar att utskottet också ägnar lite tid åt att bedöma om den här lagstiftningen skapar nordiska gränshinder. Jag vet att det inom hälsokostbranschen finns väldigt olika regelverk för vad som är godkänt och inte godkänt i exempelvis Sverige och Finland. Betyder det att regelverken för kosmetiska ingredienser också varierar mellan länderna i Norden? Borde vi, för att öka marknaderna och för att kunna vara lika trygga oavsett var vi befinner oss, initiera samnordiska regler för detta?

Jag är också intresserad av att veta hur det är med naturkosmetik – eller snarare den verksamhet som jag upplever att många är väldigt tilltalade av idag – där kosmetiska produkter tillverkas lokalt av ekologiska naturliga varor. Kan denna lagstiftning på något sätt öka byråkratin och begränsa den verksamheten? Jag känner inte till vad som reglerar de produkterna och försäljningen men det handlar egentligen om livsmedel, essenser och kanske också några tillsatser som används i kosmetiskt bruk. Om det finns några hinder i denna lagstiftning eller en ökad byråkratisering så tycker jag vi borde verka för undantag för dessa småföretags verksamhet och dess produkter.

Även om de kosmetiska produkterna kontrolleras och granskas så är det ofrånkomligt att det är en källa för många allergier. Både läkartidningar och konsumentföreningar uppmanar t.ex. föräldrar att inte låta sina barn sminka sig förrän i högstadieåldern.

Framställningen har beretts som ett tjänstemannauppdrag och det har inte gjort några konsekvensbedömningar av lagstiftningen. Jag tror att vi, utan några djupare analyser, kan konstatera att det här är en lag som i högre grad berör kvinnor än män. Jag tror att kosmetika och produkter som använts på huden är en större del av kvinnans vardag, även om intresset hos män för kosmetiska produkter ökar, bl.a. har hårfärgningar ökat.

Det här är en tillsynes teknisk lagstiftning som man kan tycka att inte på något sätt berör Åland, men den berör Åland väldigt mycket. Även om vi överlåter Finland att göra bedömningarna åt oss så blir lagstiftningen intressantare ju mer man fördjupar sig i den. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vicetalman Britt Lundberg för ett informativt anförande. Jag blev lite frågande angående undantag för småföretag. Trots att man tillverkar ekologiska produkter, kanske av bioolja, så borde vi nog ändå garantera att dessa produkter är rena och följer det regelverk vi har, annars ifrågasätter sig nog socialdemokraterna någon form av undantag.

Vicetalman Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag hänvisar till det som ministern sade; det tillverkas inte några kosmetiska produkter på Åland, vilket jag är ganska säker på att inte är sant.

Utgår man ifrån att den här lagstiftningen är så byråkratisk att den därför inte kan beröra dessa produkter så kanske man, för rättssäkerhetens skull, för dessa företag som tillverkar sina produkter och skräddarsyr åt sina kunder, borde veta om de företagen berörs eller inte.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vicetalman Britt Lundberg för det klargörandet. Vi vet att det tillverkas produkter i de ekologiska butikerna. Jag har själv handlat sådana produkter. Jag har tagit för givet att om man har rätt att sälja sådana produkter så har ÅMHM eller någon annan myndighet sett till att det är rena produkter. Om det inte är på det viset så tycker jag faktiskt att utskottet kunde se på detta.

Vicetalman Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Det var precis det som jag sade i mitt anförande. Det är jätteviktigt att vi inte krånglar till verksamheten så till den milda grad att man inte längre kan blanda ihop yoghurt, honung och en doft utan att genomgå hela den här processen med ansvarspersoner för att kunna sälja produkterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Bästa lagting, det är trots allt en viktig lag som lagtinget nu har framför sig.

Redan i tidig ålder i lågstadiet förekommer de första striderna i hemmen när barnen vill börja sminka sig. Redan för spädbarn säljs det väldigt många produkter som innehåller lukter och andra kemikalier. Man rekommenderas att smörja in sina spädbarn. Är man skicklig på att sälja så brukar man få produkter sålda. Istället för att använda helt vanlig olivolja så är det många mammor och pappor som tror att de är bättre föräldrar om de köper något som verkar finare och bättre. Därför är just en sådan här lagstiftning oerhört viktig.

Dagens ungdomar, men också vi vuxna, utsätts för en stor kemikaliecocktail. Kemikalier finns inte bara i maten utan också i alla de produkter som vi använder. Kombinationen av den cocktailen kan leda till ökade allergier och andra svårigheter. Unga flickor vill börja färga sitt hår mycket tidigare. Det kan leda till att man blir allergisk mot de här produkterna. Det är viktigt att det här området bevakas.

Det här är en lagteknisk fråga som inte medför några kostnader, vilket är bra att poängtera. Det är en förändring från ett EU-direktiv till en EU-förordning.

Positivt är att djurförsök förbjöds redan 2009 och att det är försäljningsförbud mot djurtestade kosmetiska produkter. Den här rörelsen var framförallt under åttio- och nittiotalet jättestark och vi ser resultatet i en sådan här lagstiftning.

Det är bra om utskottet skulle analysera övervakningen. Är det Finland eller ÅMHM i första hand som har hand om övervakningen? Eftersom det är en blankettlag så är det väl tullen som i första hand borde ha ansvaret av övervakningen. Det kan vara bra att klargöra det även i betänkandet.

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder lagförslaget. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill förtydliga och säga att det är landskapsregeringen som har ansvar över övervakningen och tillsynen. För att vi inte ska behöva bygga upp en organisation för detta och ha tjänstemän att göra det så behöver vi göra en överenskommelseförordning med riket så att de kan ta hand om tillsynen och övervakningen. Det står nog tydligt i det här förslaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för det klargörandet, det har kommit mig förbi. I just sådana här frågor är det bra med överenskommelseförordningar, annars kan det lätt bli kostnadsdrivande för landskapet att börja sköta ännu en sådan här övervakning. Tack för det svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt, och med hänvisning till denna blankettlagstiftning kring kosmetiska produkter, påminna alla utskott och ledamöter om vikten av att all lagstiftning ska vara transparent och begriplig för våra medborgare. Det var landshövding Peter Lindbäck som inspirerade mig till detta med sitt tal i samband med stängningen av det förra lagtinget. Jag tycker liksom landshövdingen att det är besvärande att republikens president vid drygt tio tillfällen under de senaste fyra åren inlagt veto på grund av att lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet. Det handlar huvudsakligen om felaktiga delegeringsbestämmelser men också om fall där landskapslagen överträtt behörighetsfördelningen och därför blivit fälld i samband med lagstiftningskontrollen. Sådana risker kan det finnas gott om i den här kosmetikalagen och därför är det viktigt att social- och miljöutskottet redan från början har detta i åtanke. Detta kan låta som juridisk teori men om vi inte är vaksamma riskerar detta över tid att äventyra hela självstyrelsen. Lagstiftning måste vara begriplig och lätt att efterleva. Inte minst måste vi klara dagens utmaningar för att lyckas med morgondagens självstyrelserevision.

Landshövdingen lyfte också det faktum att både Ålandsdelegationen och Högsta domstolen alltför ofta pekat på vaga bestämmelser i de åländska lagtexterna som kan leda till oklarheter vid tillämpning på olika nivåer och därmed till administrativa komplikationer. Detta är inte bara byråkratiska utmaningar utan det handlar också om rättssäkerhet och den enskildes rättsskydd. Landshövdingen gick så långt att han beskrev detta som oförenligt med god lagstiftning vilket måste betraktas som kraftuttryck i sammanhanget.

Det är inte så enkelt att komma åt detta problem som ohanterat kan vara förödande för självstyrelsen och ålänningarna. En modern självstyrelse kräver god ordning och reda i lagstiftningen. Vi har tusen områden att diskutera men utan ordning i ekonomin och i lagstiftningen är självstyrelsen långt ifrån självklar.

Mot den här bakgrunden vill jag i all vänlighet dela med mig av de erfarenheter som jag själv upplevt under mina fyra år i utskottsarbetet. Alla lagar har nämligen inte alltid varit glasklara och väl beredda. Det har inte alls varit ovanligt att utskotten utan mer omfattande beredning tvingats ändra i lagtexter för att lagarna alls skulle passera lagstiftningskontrollen. Det är pragmatiskt men inte alltid rättssäkert.

När det gäller exempelvis tekniken med blankettlagstiftning, som den liggande, är det ett känsligt och spretigt instrument. Det är bra att vara kostnadseffektiv men det riskerar att göra lagstiftning svårbegriplig för medborgarna, för när lagarna förändras i Finland är det inte alltid som Åland hänger med och för varje gång det sker förlorar självstyrelsen lite mark.

Med anledning av detta ganska övergripande resonemang skulle jag vilja att utskottsmedlemmarna i sitt lagstiftningsarbete borde iaktta några principer som enligt mitt enkla förmenande skulle göra våra åländska lagar begripligare och kritiken från Finland mindre vanlig.

För det första ska alla utskottsledamöter alltid se till att man begriper lagtexterna. Det ville jag exemplifiera med min lilla replik tidigare om vem som avgör när en inspektion är nödvändig för att upprätthålla kvaliteten på kosmetiska produkter. Om inte ni i utskotten förstår det som står skrivet, är det inte säkert att medborgarna gör det. Lagtext ska inte vara hokuspokus utan en vägledning i vardagen.

För det andra borde utskotten inte göra andra än ytterst ytliga förändringar i lagförslagen som kommer från landskapsregeringen. Så fort det handlar om revideringar av mer substantiell karaktär borde förslagen ögonblickligen skickas tillbaka till regeringen. Regeringen ska komma med lagförslag hellre än utkast och förhoppningar.

För det tredje är det av vikt att det arbete som justeringsutskottet gjorde förut inte devalveras ytterligare. Ålandsdelegationen är såklart vår bästa vän men även där måste man på sikt göra som Högsta domstolen bestämmer och därför måste det råda ordning och struktur i lagarbetet i Ålands lagting och där är eftergranskningen nästan lika viktig som förarbetet.

Talman!  Detta lagförslag handlar om kosmetiska produkter men jag tycker tillfället är perfekt att påminna om vikten av att allt inte handlar om yta, det ska vara innehåll också, särskilt i lagtexter. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson har ju varit en del av regeringsblocket. Det här kändes lite som ett anförande där han redan har påtagit sig sin oppositionsroll trots att regeringen ännu inte är utsedd.

Jag håller med om att utskotten noggrant måste titta igenom hur man jobbar, den delen förstår jag. Men jag blev lite orolig när ltl Pettersson framhävdade att vi bara ska lyssna på vad de säger från Finland. Jag tycker att det finns en vits i att vi också testar gränserna och att vi prövar ibland för att utveckla självstyrelsen. Håller inte ltl Pettersson med om det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ja, det är en mycket bra fråga och något som jag är en varm anhängare av, särskilt det som vi senast gjorde i samband med promillelagstiftningen där vi införde en ordningsbot för rattfylleriförseelser. Den behandlingen är nu på gång, den har passerat Ålandsdelegationen trots att det är långt ifrån klar att den går vägen. Det är ett bra exempel på när man använde självstyrelsen för egna lösningar.

När det till exempel kommer till polislagen, som stötte på rätt mycket kritik, så är det svårt att inte ge dem rätt till vissa delar, av det skälet att lagstiftningsbehörigheten är så uppdelad mellan Finland och Åland att den till sist blir komplex och därmed omöjlig för medborgarna att begripa. Detta är detta som jag vill påtala. Det har faktiskt inte att göra med oppositionspolitik utan det har mera att göra med att dela med mig av mina erfarenheter under dessa år.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för den lite mer nyanserade bilden. Jag upplevde att anförandet inte innehöll viljan att också testa självstyrelsens gränser ibland. Det behöver vi göra för att utvecklas tror jag. Vi behöver ibland testa var våra gränser går annars kommer vi inte att få utveckling av självstyrelsen på samma sätt. Det hoppas jag också att ltl Pettersson tar med sig oavsett om han sitter i regeringsblocket eller i opposition.

 Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag har utvecklat självstyrelsen i hela mitt liv och ämnar fortsätta att göra det också. När det handlar om grundläggande strafflagstiftningar och annat så måste vi också vara väldigt pålästa. Vi gör inte detta för vår skull, utan vi gör det för medborgarnas skull. Det är medborgarna som ska begripa de lagar som vi bestämmer om. Faktum är att vi nu och då har släppt igenom lagar som inte är alldeles enkla att begripa. Särskilt när det handlar om blankettlagstiftning så måste man vara påläst på olika rättsområden, vilket alla medborgare inte är men vilket vi ska vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Petterssons resonemang är intressant men det håller inte hela vägen. Ledamoten tar som exempel upp 13 § i rikets lag, han läste upp den och sade att han inte förstod vad den innehåller och hur man ska tolka den. Det är väldigt svårt för Ålands lagting och Ålands landskapsregering att gå in och ändra i rikslagstiftningen. Det går inte. Det som ni har på era bord är en blankettlagstiftning som består av fyra paragrafer som är ändrade. För att förtydliga det hela så har vi lagt till en bilaga. Vi har lagt med rikets lag om kosmetiska produkter som blir tillämplig på Åland. Jag tycker att det här resonemanget är viktigt men det håller inte hela vägen. Vi kan inte ändra rikslagar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det inpasset. Då ställer jag mig frågan; om inte vi kan förklara vad som står i rikslagen som ska gälla på Åland, hur ska då den enskilde ålänningen klara av att förstå det?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, man kan ju förstås fundera på om varenda lag ska skrivas just för den enskilde ålänningen eller om den ska skrivas för vissa områden, t.ex. för företag som tillverkar kosmetiska produkter eller för tillsyns- och tillståndsmyndighet. Den här lagen ska inte användas av ålänningarna till vardags. Vi måste helt enkelt lita på att smink och kosmetika som vi köper i butikshyllorna är godkända och följer den lagstiftning som ligger till grund. Läser man EU-förordningen så förstår man som enskild medborgare verkligen inte någonting.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror att minister Aaltonen närmar sig pudelns kärna. Ja, vi skriver lagar som ska begripas av den enskilde ålänningen. Nej, det är inte okej att man använder EU-förordningar som är svår att begripa. Om inte det verkställande organet, detta lagting, förstår det, hur ska då tjejen eller killen som köper kosmetika produkter förstå det då?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till vissa delar håller jag med ltl Pettersson att det har förekommit lagframställningar som inte har haft ett klart syfte. Vi har sysslat med lagtolkning. Jag vet inte om Pettersson kritiserade lagberedningen eller regeringen som har fört fram de här lagarna till lagtinget. Jag vet inte vad syftet med hans påpekande är. Om jag satt i landskapsregeringen eller i lagberedningen skulle åtminstone jag tolka det som kritik för ofullständiga lagframställningar. Jag vill gärna ha ett förtydligande av vad ltl Pettersson vill.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag skulle inte vilja kalla det så mycket för kritik som tips för hur man ska göra annorlunda i framtiden. Som aktiv medlem i ett av skotten i lagtinget under den gångna fyraårsperioden så är jag ju minst lika skyldig som alla andra för att vi har släppt igenom lagförslag som inte har varit helt beredda till alla delar och där vi har gått in och idkat lagberedning. Min förhoppning är att man ska undvika det. För varje gång man går in och hittar på ad hoc lösningar, som vi alla har varit med om under denna fyraårsperiod, så ökar risken för att de inte hålla hela vägen. Det är mera det som jag skulle vilja komma till, inte så mycket kritisera det som har varit utan en förhoppning inför framtiden.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för det förtydligandet. Det finns ju en möjlighet att man inför laggranskningsnämnd igen, som har förekommit tidigare, innan man släpper ut lagar till lagtinget. Då kanske det blir mera rätt och riktigt i framtiden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det har påpekats gång efter annan att resurserna för lagberedningen inte alltid är tillräckliga. En stor press ligger på dem som jobbar på lagberedningen. Det innebär också att det finns en oerhörd stor press på landskapsregeringen att se till att man har läst och begripit alla lagar innan de går vidare till lagtinget. I landskapsregeringen finns ändå mera resurser än i enskilda utskott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Petterssons inlägg var kanske mera inriktat på lagstiftningstekniken än på kosmetiska produkter. Det är intressant att alla lagar ska vara tydliga och klara så att man inte ska fundera på vad de säger och att de ska skickas tillbaka från utskotten om de är oklara.

Ltl Pettersson har ju varit ordförande i finansutskottet under fyra år. Man har faktiskt begärt att skicka ett antal lagar tillbaka, men i egenskap av ordförande har inte ltl Pettersson gjort det. Det är nu intressant att han här under de sista dagarna tycker att det borde ha gjorts på det här viset i fyra år fast det inte har gjorts en enda gång. Det är väl bra på det viset, men det känns lite som att det är lite sent att stiga tidigt upp nu, ltl Pettersson. Jag hoppas att det blir bättre i framtiden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag måste säga att jag inte riktigt kan erinra mig om vilken lag det skulle vara. Jag kan inte minnas något lagförslag där vi ens skulle ha diskuterat att skicka tillbaka. Vi har försökt lösa frågor, för det är ofta den vägen som man måste hantera saker.

Jag tycker faktiskt man inför framtiden kan säga att det inte är optimalt att göra lagberedning utan att ha en fullständig beredning i botten.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson nämnde också i sitt anförande att utskotten inte ska idka lagberedning, vilket finansutskottet i många fall har gjort. Det är väl en ren signal att lagen borde föras tillbaka för lagberedning. Det är inte utskottets uppgift att lagbereda, vilket ltl Pettersson nog nämnde själv. Det är ju ett klart tecken på att det har förekommit oklara lagförslag som borde ha skickats tillbaka. Detta var bara en liten påminnelse ifall ordförande i finansutskottet hade glömt bort det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag hade hoppats på en påminnelse om vilka förslag som ltl Asumaa hade velat skicka tillbaka. Jag tror nämligen att de är väldigt nära noll.

Hur som helst så själva skälet till mitt anförande var att jag verkligen ville lyfta fram möjligheten. Om man tar riksdagen i Sverige som exempel, och jag är rätt säker på att det är samma sak i Finland, så gör man inte någon lagberedning i utskotten av det skälet att osäkerhetensmomenten blir för många och därför skickar de tillbaka sådant som inte till alla delar uppfyller kraven. Det var faktiskt det jag ville, att man skulle göra det hela lite bättre. Jag tyckte att det stämde till eftertanke att lyssna till landshövding Peter Lindbäck och hans syn på lagstiftningen i samband med avslutningen i förra veckan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen vill uppmärksamma detta som ett gott exempel på att anföranden ska hålla sig till själva huvudämnet. Det var en bra lektion för det också. Jag hoppas att vi lär oss alla att vi håller oss till sak i fortsättningen i våra anföranden.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.