Föredras
Landskapets utbildningspolicy EF 2/2010-2011
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)
Lagutskottets betänkande (LU 4/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)
2 Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 5/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)
3 Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 6/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)
4 Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 7/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)
5 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
6 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
7 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
Enda behandling efter bordläggning
8 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Finansutskottets betänkande (FU 1/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)
9 Landskapsregeringens ungdomspolitik
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2010-2011)
Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)
11 Landskapets utbildningspolicy
Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 2/2010-2011)
12 Europeiska konstruktionsstandarder
Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 3/2010-2011)
13 Lag om ekodesign och energimärkning
Landskapsregeringens framställning (FR 6/2010-2011)
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 4/2010-2011)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 är ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Raija-Liisa Eklöw på grund av deltagande i Nordiska rådets presidiemöte i Helsingfors. Beviljas.
Bordläggning
1 Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)
Lagutskottets betänkande (LU 4/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.12.2010. Godkänt.
Bordläggning
2 Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 5/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.12.2010. Godkänt.
Bordläggning
3 Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 6/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.12.2010. Godkänt.
Bordläggning
4 Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 7/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.12.2010. Godkänt.
Andra behandling
5 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande.
Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.
Andra behandling
6 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med näringsutskottets förslag.
Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.
Andra behandling
7 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med näringsutskottets förslag.
Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.
Enda behandling efter bordläggning
8 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Finansutskottets betänkande (FU 1/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)
Ärendet har bordlagts 24.11 och 1.12.2010 och kan därför inte bordläggas på nytt.
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Anledningen till bordläggningen var att till landskapsrevisorernas berättelse riktades flera frågor vid senaste tillfället till både lantrådet och finansministern. Jag tyckte nog att det var klart att man ifrån landskapsregeringens sida var beredda att återkomma med svar på de frågor som lagtingsledamöterna väckte. Det var också anledningen till att ärendet bordlades.
När det här ärendet kom till behandling här i salen den 13 september uttryckte man klart och tydligt från lantrådets sida att landskapsregeringen skulle finns på plats och svara på frågor vid behov. Så har det kanske inte riktigt varit, därför har det riktats frågor till landskapsregeringen. Jag hoppas att man har tagit del av frågorna och är beredda att idag komma med svaren. Tack, herr talman.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! I debatten om revisionen blev det mycket diskussion om just revisionen, nämligen den revisionen som saknades. Interna revisionen i landskapsförvaltningen är kraftigt underbemannad, den var underbemannad redan tidigare trots att den var bemannad. Nu är det desto värre när tjänsten som ledande revisor inte är tillsatt, efter att den tidigare ledande revisorn har avgått från sin tjänst. Det medför att man kan ställa sig frågan om det är mer eller mindre med flit som man låter bli att ha tillräckliga revisionsresurser för att slippa bli granskade? Före bordläggningen ställde man sig den frågan från flera håll här i lagtinget. Vi ska verkligen hoppas att det inte är på det viset. Men som sagt, frågeställningen infinner sig.
Det som inte har kommit i offentligheten ännu, vilket jag tycker att är en viktig detalj i det här sammanhanget, är varför ledande revisorn, Johan Kihlman, sade upp sig. Det finns att läsa det brev, vilket är en offentlig handling, som ledande revisorn meddelade sin uppsägning med. Det är en ganska pinsam historia som spelas upp. Det handlar om en konflikt som har uppstått när det gäller utbetalning av lön till den tidigare olagligt sparkade revisorn Leif Holländer. Alla vet varför det gjordes. Det var olagligt och då hade Holländer rätt till lön eftersom beslutet hade fattats på felaktiga grunder. Hur det här skulle gå till kom man ihop sig om. Revisionsbyrån menar att beslutet om att avsätta Holländer togs i plenum på föredragning av vicelantrådet, då ska också eventuella följdbeslut av detta tas i plenum på föredragning av den ministern som har det som sitt uppdrag. Det är egentligen ingenting som man kan tvista om. Jag förstår inte varför man har tvistat om det för det är uppenbart så. De här turerna beskrivs i det här brevet, det behöver jag inte upprepa.
Nog kan man ju förstå att ambitiösa och välvilliga personer har lite svårt att verka i den här verkligheten som beskrivs i det här brevet om det fungerar så här i landskapsförvaltningen. Alla har ju varit överens om hur det ligger till. Jag tycker att det är synd att man kring en sådan här uppenbar detalj ändå har fått till en sådan konflikt att ledande revisorn har valt att säga upp sig.
Det här är någonting som kanske i ett vidare perspektiv visar på att man har lite problem med rutinerna inom landskapsförvaltningen, tyvärr.
Till slut har ledande revisorn accepterat de rådande omständigheterna och tagit på sig att göra saker som han, enligt hans uppfattning, egentligen inte skulle göra, att betala det här. I slutet av sitt brev skriver han; ” ledande revisorn uppfattar dock att detta förfarande inte är helt ostridigt eftersom ärendet inte behandlades i landskapsregeringen. Upprepade försök att få detta gjort i rätt ordning har misslyckats. Ledande revisorn ser detta som ett uttryck för en förvaltning som man ställer sig frågande inför och som i ett vidare perspektiv kan äventyra hans rättssäkerhet som revisor. Denna aspekt har också varit med i totalbedömning av revisionen, dess arbetsuppgifter och resurser. Ledande revisorn väljer därför säga upp, alternativt häva sitt arbetsavtal i enlighet med inledningen i detta brev”. Det här är nog någonting som man bör reflektera över när det gäller revisionen. Det går inte heller att rusta till och rekrytera en ny ledande revisor eller göra en reform av revisionen om inte seriösa revisorer kan verka i den miljö som finns i landskapsförvaltningen. Det är allvarligt. Vi får aldrig någon sökande som vill ta sig an att vara revisor om man mer eller mindre jagar bort seriösa personer, vilket är omdömet om den här nämnda före detta, tyvärr, ledande revisorn. Det var en mycket bra revisor som vi absolut skulle ha behövt ha kvar.
Jag skulle gärna höra lantrådets kommentarer på det här.
Talmannen
Talmannen önskar påminna om att det är finansutskottets betänkande nr 1/2010-2011 som vi debatterar. Vi försöker hålla oss så långt som möjligt till detta.
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman! Den frågan som ltl Gunell ställde utmynnade inte i någon sakfråga. Eftersom jag inte har varit närvarande så kan jag inte riktigt veta exakt vilken fråga ltl Camilla Gunell vill ha svar på. Jag ber henne upprepa den frågan.
När revisorernas berättelse remitterades i september stod jag här i talarstolen och sade att alla ministrar kommer att ställa upp då i den debatten och också i finansutskottet för att svara på de frågor som finns, eftersom vi hade haft för kort tid på oss för att göra ett medföljande meddelande. Det är ju den bästa modellen, som vi hade under några år. Men det förutsätter att landskapsregeringen får lite längre tid på sig med revisorernas berättelse. Det räcker inte med knappt två veckor som det var i det här fallet. På den tiden hinner man inte koppla in hela förvaltningen och få ett beslut på ett meddelande. Det var alltså orimligt. Därav lovade jag att alla ministrar kommer att ställa upp i finansutskottet för att svara på de frågor som finns. Själv var jag till finansutskottet och svarade på de frågor som fanns och där fanns också ltl Camilla Gunell med. De frågor som jag berörde handlade om personalfrågor och ärendehantering eftersom det var stora frågor också i remissdebatten. Finns det ytterligare frågor som kvarstår står jag gärna till tjänst och svarar, om inte finansutskottet har lyckats reda ut de frågeställningar som Gunell hade.
När det gäller påståendet om att landskapsregeringen skulle hålla den interna revisionen underbemannad med flit vill jag nog verkligen tillbakavisa det påståendet. Det är ganska grovt, tycker jag. Alla vet om att det under många år har varit problem inom revisionsenheten.
Vi har i landskapsregeringen tagit fram ett underlag för att gå vidare och bilda en ny revisionsmyndighet som ska vara underställt lagtinget. Tanken är att den myndigheten ska träda till vid årsskiftet 2011-2012. Det krävs lagstiftning, som vi håller på med, och det krävs att vi får under hösten in en person som kan bygga upp den här verksamheten. Det här har också lagtinget varit informerad om under arbetets gång. Ltl Sundman vet också att det här arbetet pågår. Därav har det också varit väldigt svårt att tillsätta tjänsten som ledande revisor. Vi fick tillfälligt en tjänst och han valde av olika orsaker att säga upp sig. Där fanns en fråga, som Sundman lyfte upp, en fråga om vilket konto skulle belastas när det handlade om till löneutgifter. Alltså det handlade om en förvaltningsfråga om vilket konto man skulle använda. Om jag kommer ihåg rätt så tror också att ett slutgiltigt beslutet togs i plenum om att utbetalningarna skulle göras.
Att man med flit skulle låta revisionsenheten vara underbemannad så är det inte. Det har varit problem att få tjänsterna tillsatta. Vi hade ytterligare en gång den ledande revisorstjänsten utannonserad. Vi fick inte någon som fyllde de uppställda kraven på tjänsten. Därför har vi gått vidare, inom några dagar kommer vi att lösa den frågan och på förordnande tillsätta en ledande revisor. Sedan har vi dessutom extra medel för att upphandla revisionstjänster, vilket är avsikten att ska göras. Men att man med flit skulle undandra sig revision, det tycker jag är ett väldigt grovt påstående. Jag tillbakavisar det med det bestämdaste!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag har inte påstått någonting, jag har ställt den frågan. Flera andra ledamöter med mig har frågat sig om det kan vara så. Samtidigt sade jag att jag hoppas verkligen inte att det är så. Det är bra att föra höra också från lantrådet att det inte är så. Indirekt blir det ändå så när revisionsresurserna är låga under en längre tid. Man hinner inte med att granska tillräckligt mycket. Det är kanske landskapsrevisorernas och lagtingets kanske allra viktigaste uppgifter att revisionen fungerar, att vi inför Ålands folk kan säga att pengarna används till det som man har tänkt och att verksamhetsmålen förverkligas.
När det gäller konflikten med revisorn är det nog inte så enkelt att det handlar om vilket konto man ska använda. Det handlar om vem som skulle ta ansvar för beredningen och på vilken nivå beslutet skulle tas. Där hade ledande revisorn helt rätt. Jag förstår inte varför man upprätthåller en sådan fasad att det andra tänkesättet var rätt? Beslut ska tas på samma nivå där man har gjort fel. Till sist blev det rätt men om man läser brevet så tvingades revisorn, mot sin egen övertygelse, genomföra vissa förvaltningsåtgärder.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! I lagtinget är vi nu på en sådan nivå som mera är förvaltning, det vill jag ändå påstå. Det blir väldigt svårt att i lagtinget stå och diskutera olika brev som enskilda personer har skrivit.
Ltl Sundman har ställt sig frågan om vi med flit har undandragit resurser till revisionen. Det har vi inte gjort! Genom att ställa den frågan så är det ändå insinuant att det är så som landskapsregeringen jobbar. Landskapsrevisorerna ska kunna få stöd och hjälp från vår revisionsenhet. Men det finns möjligheter också för landskapsrevisorerna att upphandla de här tjänsterna eftersom landskapsregeringen också har varit nödd och tvungen att upphandla tjänster.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Visst handlar det här brevet från före detta ledande revisorn om förvaltningsprocedurer. Man ställer ändå frågan vad det är för miljön som man antar att revisorer ska verka i. Det är ju därför som jag tar upp det här i lagtinget. Vi får aldrig någon sökande till de här tjänsterna om det vi har en sådan här omgivning, en sådan här kontext för revisionen. Att det har gått till på det här viset tycker jag är flagrant och frapperande. Det är lantrådet som har ansvaret att det ska fungera och att en revisor inte ska behöva sluta i vredesmod för en förvaltningsdetalj sist och slutligen. Det är det som är det allvarliga. Här behövs ett nytt ledarskap.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tror inte att man ska förenkla saker så mycket som ltl Danne Sundman gör. Det finns olika orsaker, antar jag, till att den ledande revisorn slutade. Att verka i en miljö som revisionen verkar i, det är ju därför som vi har gått in för att vi ska ändra systemet. Vi ska ha en revisionsmyndighet som är oberoende och ställd under lagtinget. Det är landskapsregeringens mål med det arbete som vi håller på att genomföra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! För oss frisinnade som inte är med i finansutskottets ordinarie uppställning är det väsentligt att de frågor som tas upp i remissen behandlas i utskottet. Behandlas inte frågorna på ett tillräckligt klargörande sätt eller om det erfordras kompletterande uppgifter så är det väsentligt att man här i plenum får diskutera de frågorna. Det betyder att det inte bara är finansutskottets betänkande som är på dagens föredragningslista, utan det är också det underlagsmaterial som revisionsberättelsen innehåller.
Senast det här ärendet var uppe till diskussion här i plenum var finansminister Perämaa närvarande när jag höll mitt frisinnade anförande, och då fick jag inte svar på de två huvudsakliga frågorna som jag ställde, på gruppens vägnar. Andra föreslog sedan att ärendet skulle bordläggas så att landskapsregeringen och dess ledamöter skulle kunna svara. Nu är lantrådet närvarande, något förkyld men dock här, och också andra berörda ministrar avseende de frågeställningar som vi hade. Jag hoppas på konkreta svar.
Den första frågan gällde revisionen. Landskapsrevisionen, såsom den är upplagd idag, är i direkt behov av internrevisionens arbete och resurser. Man kan inte säga att landskapsrevisorerna kan fullfölja sitt uppdrag blott med egen kraft och med en sekreterarhjälp som lagtinget ställer upp med och inte heller med eventuella konsultinsatser. Den interna revisionen är helt central i det system för kontroll av landskapsregeringens fögderi som vi har ifrån lagtingets sida. Hur revisionen är organiserad och hur revisionen fungerar i parlamentarismen är en av de stora politiska frågorna. Det är vårt sätt att som politiker inte behöva lägga oss i alla frågor som vi tycker att landskapregeringen kunde sköta på ett annorlunda sätt eller sköta. Vi lämnar en hel del frågor till revisorerna. Vi tycker att revisorerna kan utreda i efterhand om det inte är akut. Det är då viktigt att revisorerna har tillräckligt med resurser för att utföra sitt viktiga arbete för vår och medborgarnas del. Det här är en av de centrala punkterna i en fungerande demokrati.
Nu har det länge varit en situation på den interna revisionen som inte varit tillfredsställande. ÅHS har inte under många år alls blivit granskade. Åtskilliga andra delar av förvaltningen hinner man inte med eftersom man har så pass mycket arbete med kontrollen av EU-stöden. Den löpande egna förvaltningen, som är 80 procent av vår verksamhet, blir ganska styvmoderligt granskad. Hur regeringen ordnar den interna revisionen så att den fungerar väl är en av de allra viktigaste frågorna i förhållandet mellan parlament och regering, menar jag. Jag förstår att man hänvisar till personproblem, såsom det har varit. Det har varit delvis offentligt så att vi känner väl till problemen på det sättet. En regering kan inte acceptera att sådana problem får förhindra de här viktiga uppgifterna. Revisionen måste skötas på maximalt bästa sätt med de resurser man har. Nu har man alltså inte kunnat använda de resurser som man har pekuniärt eftersom man inte har haft personer som har kunnat göra jobbet. Då måste man vidta andra åtgärder från landskapregeringen sida för, jag upprepar, den interna revisionens funktionalitet.
Jag skulle vilja veta varför landskapsregeringen inte har tillsett att det här har fungerat under de här tre åren som landskapsregeringen har suttit och varför det inte fungerar idag? När man inte får personer som får det att fungera så måste man hitta andra åtgärder. Man måste hela tiden söka åtgärder så att de viktiga funktionerna fungerar. Vi kan ta exempel ifrån vilket område som helst, men nu är det här ett väldigt väsentligt område i förhållande parlament - regering. Jag beklagar naturligtvis att det ska vara på det sättet att landskapsrevisorerna är beroende av en funktionerande internrevision, men så har vi byggt upp systemet i vår litenhet. Jag tycker det är klokt att man har gjort det på det sättet.
Den andra frågan som jag ställde och som blev obesvarad i finansutskottets betänkande på alla andra sätt utom att man skriver att utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorernas i deras iakttagelser. Gäller iakttagelserna, under rubriken trafikavdelningen, skärgårdstrafiken? Där skriver revisorerna väldigt tydligt den här gången, det har skrivits förut men nu är det väldigt tydligt: ”En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassat till den befintliga trafikvolymen. Enligt revisorerna bör också beställningstrafiken speciellt under obekväm arbetstid kritiskt granskas i syfte att minimera kostnaderna. Revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete.” Det här är deras centrala resonemang. Man kommer t.o.m. med förslag. Man skriver vidare, ” revisorerna efterlyser vidare konkreta åtgärder med anledning av den rapport som omnämns ovan och som presenterades den 21.8.2008. ”Finansutskottet upprepar detta på sidan 4 i sitt betänkande, man skriver av detta som revisorerna har skrivit. Man avslutar med att utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorerna i deras iakttagelse. Då måste man få ett svar av landskapsregeringen, lantrådet eller trafikminister. Huvudfrågan om den obekväma arbetstiden och de överstora övertidsersättningarna som belastar skärgårdsborna, de får sämre trafik p.g.a. att man har det arrangerat på det sätt som mana har i det avlösningssystem man har. Det har inte något med kortrutt att göra eller med några framtida åtgärder att göra utan det har med nutiden att göra. Nu kan man göra det. Revisorerna är väldigt tydliga den här gången. Det är ganska länge sedan som de skrev det här. Vad är landskapsregeringens beslut med anledning av det här och vilka inbesparingar kan man göra? Så att man kan upprätthålla skärgårdstrafikens volym och hålla en god service. Vilka konkreta åtgärder med anledningen av rapporten 21.8.2008 har landskapsregeringen beslutat om? Och vilka åtgärder är kvar i röret, som inte är beslutade om och varför är de kvar i röret? Det var tydliga frågor, tydliga svar önskas, tack.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! De iakttagelser som revisorerna har gjort, och som ytterligare en gång har bekräftats av finansutskottet, är väl kända på trafikavdelningen. Det är ingenting som jag på något vis försöker sticka under stol med. Däremot kan jag informera er om att vi arbetar systematiskt med att ta tag i de frågeställningar som finns. I repliken tar jag fasta på några punkter. Jag återkommer sedan i ett huvudanförande med mera detaljerad information.
”En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda effektivare trafik som är anpassad till den befintliga trafikvolymen” Svar: ja. Det förutsätter dock att vi har tillgång till ordentlig statistik, vilket vi inte har i dagsläget. Det förutsätter också en investering i hamnanläggningarna för att möjliggöra tonnagebyte mellan respektive hamn. Det är också ett arbete som har påbörjats.
Revisorerna vill också veta vilka konkreta åtgärder med anledning av den rapport som presenterades 21.8.2010. Där ber jag att få återkomma.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag tackar för inledningen av svaret i den andra frågan. Jag hoppas på mera kött på benen. Revisorerna säger alltså att det måste till ett nytt avlösningssystem som inte förutsätter övertidsarbete under normala förhållanden. Det låter som ett klokt konstaterande när vi tänker oss att vi har verksamheter i landskapet som fungerar ännu mera dygnet runt. Hela ÅHS är en sådan organisation som fungerar dygnet runt under mycket längre tid per vecka än vad skärgårdstrafiken gör. Det är hemskt förvånande att det är på det här sättet.
Att statistik skulle saknas efter 30-40 års verksamhet förvånar mig väldigt mycket. Kan man skylla på att statistik saknas? Avlösningssystemen måste ju rimligen vara genomskinliga och lätta att analysera. Därmed är det beslut som fattas att nu ska man gå in för att göra om det här, men de här tidtabellerna och det här resultatet, konkret och tydligt.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Statistik som avser nyttjandegraden per fartyg, rutt, vilka fordon och antal passagerare finns att tillgå. Men det som saknas är statistik över dem som inte slapp med. Statistik över hur mycket förfrågningar vi hade och hur många vi tvingades att säga nej till. Det är ju det som är intressant om man ska kunna komma emot de behov som finns i skärgården.
Sedan vad gäller lönerna, grundlönen och övertiden, så visst är det sant som det står här att övertiden är en väsentlig del av lönen. Vi ska också komma ihåg att det här systemet, bästa ltl Roger Jansson, har tillämpats under många år. Vi kan konstatera att fackens förhandlare har varit avsevärt starkare än landskapsregeringen även under dåvarande lantråd Roger Janssons tid.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag vet inte varför vi måste gå tillbaka till 1995-1999 för att råda bot på de problem som revisorerna pekar på 2010. Åtskilligt av det som jag har administrerat, som politiker under mina år i ledande ställning, har jag därefter ansett att måste ändras och förbättras. Vi jobbade även på den tiden hårt med de fackliga förhandlingarna för att få ett mera kostnadseffektivt system för skärgårdstrafiken. En hel del gjordes även då vill jag påstå. Att jag idag står jag här och kräver att nuvarande landskapsregering ska redovisa sina åtgärder i anledning av revisorernas betänkande är för mig självklart.
Jag hoppas att ministern i sitt huvudanförande, förutom de berörda frågorna, också tar upp den här beställningstrafiken som får ganska stark kritik av revisorerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Jag tycker att vi igen har en lite konstigt debatt och vi har haft det ganska många gånger under den här mandatperioden.
Om man tittar på grunddokumentet, revisorernas berättelse, trots de personella brister som finns på revisionssidan har landskapsrevisorerna presenterat ett bra betänkande. Förra året var betänkandet rentav lysande. Det är ett mycket bra betänkande. Vi hade en ganska ingående remiss, vi riktade många frågor till finansutskottet.
Som jag sade förra gången det här ärendet var upp så är jag mycket tillfreds med att finansutskottet har tagit upp de flesta frågor som ställdes i remissen och de har faktiskt försökt ge svar på frågorna.
Det som saknas, när ärendet var upp i september och nu i november-december, är landskapregeringens syn på dessa frågor. Förra gången var landskapsregeringen helt frånvarande i debatten. Det framhölls ifrån landskapsregeringen i september att man skulle svara på frågorna sedan när betänkandet kom ifrån finansutskottet.
Jag har själv åtta års erfarenhet av att sitta i landskapsstyrelsen, som det hette då. Min uppfattning är att man ifrån landskapsregeringens sida bör försöka göra allt man kan för att förklara, ta tillbaka initiativet och peka på det som landskapsrevisorerna tar upp. Nu är strategin mera att man försöker tiga ihjäl de här frågorna, lite på samma sätt som det var under budgetdebatten, tyvärr. Det blir en väldigt haltande parlamentarism, såsom jag ser det.
Lantrådet sade att det är orimligt att på två veckor svara på de här frågorna. Man har haft tid på sig ända sedan september eller de facto tidigare, ända sedan revisionsberättelsen blev offentlig. Inte är det heller orimligt att på två veckor sätta sig in i de här sakerna. Sist och slutligen är det inte så oerhört omfattande dokument. Lantrådet sade att man ifrån lagtingets sida får upprepa de frågor som ställdes i september och som ställdes när ärendet var uppe förra gången.
Låt mig då ta upp de två största frågorna, för att slippa trötta ut lagtinget med att upprepa mig. Jag hade tolv frågor förra gången. Det skulle vara oerhört intressant att se landskapsregeringens medlemmar ta del i den debatt som flera av oss förde redan i september. Varför är det så oerhört svårt att göra förändringar i vår förvaltning? Varför är det så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar i landskapsförvaltningen? Varför är det så svårt att göra organisationen mera effektiv? Låt det bli en huvudfråga.
Den andra huvudfrågan, som jag vill ta upp, är det som finansutskottet påpekar när det gäller jordförvärvsärenden. Man skriver så här; ” utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen skyndsamt arbetar vidare med ärendet i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande.” Det här har vi också haft spörsmål och flera debatter om. Det är bra att finansutskottet skriver det här. Hur ser landskapsregeringen på den här biten? Av de 24 förslag, som den parlamentariska kommittén hade, är det endast ett förslag som man har expedierat och det blev ju inte så där väldigt lyckat, om man uttrycker sig milt. Tack.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Landskapsrevisorerna är i sitt arbete väldigt beroende av att landskapregeringens interna revisorer finns till hands och ställer upp och ger den information som man behöver. Det är uppenbart att landskapsrevisorerna den här gången har haft stora bekymren med att få det stöd och den hjälp som de har behövt. Därför skriver man också i betänkande; ”revisorerna är missnöjda med hur landskapsregeringen hanterar personalbristen vid revisionsbyrån och konstaterar att detta har inverkat på landskapsrevisorernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Situationen har lett till en tyngre arbetsbörda för landskapsrevisorernas sekreterare”. Detta har gjort att landskapsrevisorerna i sitt arbete inte har kunnat fullfölja arbetet fullt ut, såsom man hade önskat. Man har inte kunnat göra de fördjupningar som man ansåg var nödvändiga och man har blivit försenad. I och med att man har blivit försenad med sitt betänkande har landskapsregeringen i sin tur inte haft tid att återkomma till lagtinget med ett bemötande om hur man har hanterat de brister som landskapsrevisorerna påpekar. Där här förfaringssättet med meddelandet fanns före 2008. Det kom inte något meddelande om revisorernas berättelse 2008 och inte heller 2009.
Med tanke på årets omgång är det önskvärt att det här förfaringssättet återupptas eftersom man då får i meddelandet mycket klart hur landskapsregeringen avser att gå vidare med de frågeställningar som landskapsrevisorerna väljer att ta upp.
Eftersom det inte kom något meddelande i år så fick åtminstone jag den bilden att ministrarna kommer att vara på plats och svara på de frågor som lagtinget har ställt. Särskilt med tanke på att mycket av det som revisorerna påpekar är allvarlig kritik och finansutskottet har också följt upp de här frågorna och understryker vikten av att man åtgärder.
Vad gäller revisionen så tycker jag att det vore mycket angeläget för landskapsregeringen i det här skedet att säga hur man tänker åtgärda frågan både i det korta perspektivet men också i det längre perspektivet. Jag tror för min del att den nya revisionsmyndigheten som ska ligga under lagtinget är oerhörd angelägen. Jag tror att det är svårt att komma vidare från den icke funktionella ställning som den interna revisionen har idag. Man måste dra ett streck över det gamla och gå vidare i rask takt mot nya tider och då krävs det att den nya myndigheten kommer på plats så fort som möjligt.
Min fråga är; när och hur och i vilken omfattning föreslår landskapsregeringen att detta verkställs?
Eftersom det här diskuterades ganska länge och omfattande och även vid tidigare datum före bordläggning så var en annan fråga, som togs upp i den förra omgången, också fastighetsförvaltningen. Det är en fråga som har varit aktuell under många år. Man har efterlyst en effektivare fastighetsförvaltning och också införandet av internhyror. Där är vi också idag oklara över vilka landskapsregeringens intentioner är och hur tidtabell och förverkligandeplanerna ser ut?
Likaså när det gäller räkenskapsverket. Där ställde vi uttryckligen klara frågor till finansministern kring huruvida ekonomikontoret för landskapets funktioner och kommuner fortfarande är aktuellt. Vi ställde frågor om hur långt man har kommit i planeringen och när det kan sjösättas. Det är ganska stora reformer som revisorerna påpekar att är viktiga och angelägna.
Ytterligare en fråga som revisorerna påpekar är att IT-utvecklingen är eftersatt. Jag tog som exempel utbetalningen av studiestöd. Jag gjorde en jämförelse med hur studiestödssystemet fungerar för fastländska studeranden, som har detta via FPA, i relation till åländska studeranden. Det visar sig att vi ligger oerhört långt efter i utvecklingen. Hela IT-hanteringen är synnerligen angelägen. Jag är i alla fall oklar över vad som är landskapets plan och vad man har för idéer om hur det här ska förändras.
En annan fråga som finansutskottet faktiskt inte kunde få utredd, och som finansministern vid senaste debatten lovade att komma och klargöra och reda ut här i salen, var att revisorerna konstaterar att inbesparingarna som man har gjort för 2009 på 5,4 miljoner så vet man inte var och hur man har gjort dessa inbesparingar. Den informationen kunde finansutskottet inte få fram. Vi fick löfte om att få det här i salen.
Sedan är det trafikavdelningen, det är ju en otroligt omfattande kritik som landskapsrevisorerna riktar angående trafikavdelningen. Det här kommer ju från en tidigare liberal trafikminister som är ordförande för landskapsrevisorerna. Jag antar att personen ifråga mycket väl vet vad de talar om. Jag tycker att det är väldigt förvånande att man inte ifrån landskapsregeringen bemöter det när det står; ”revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelningen”.
Det var många frågor som riktades till landskapsregeringen vid förra tillfället. Jag hade för min del trott att landskapsregeringen skulle ta lagtinget på allvar och verkligen ville bemöta lagtingets frågor.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Ltl Gunell frågade efter landskapsregeringens visioner för fastighetsförvaltningen. Jag kan inledningsvis konstatera att vi läser berättelsen för år 2009. Jag kan också svara på frågan som riktar sig framåt. Det framkommer ganska mycket i det liggande förslaget till budgeten. Tanken är att byggnadsbyrån ska utgöra en självständig resultatenhet. Byggnadsförvaltningen ska centraliseras i landskapet Åland så att man ska få en effektiv och smidig organisation.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag ställer frågan eftersom under de år som jag har suttit i lagtinget så tror jag att den här frågan har varit aktuell samtliga dessa år. Man har inte kommit vidare i den här frågan. Man kanske ska sluta tala om visioner och tala om vad man tänker göra. Ett steg på vägen är ju att bli en resultatenhet om man då har för avsikt att ta nästa steg. Jag tror att vi måste börja sätta tidtabeller för när olika saker ska vara slutförda, annars tenderar det att rinna ut i sanden.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Det har diskuterats mycket om de här åtgärderna redan tidigare. Den här landskapsregeringen har ambitionen att göra det också. Det finns skrivningar på hur det här ska gå till i förslaget till den liggande budgeten. Tanken är att resultatenheten ska komma så långt som möjligt och eventuellt också bli färdig under nästa år. Om man tittar i revisionsberättelsen så nämner man också om ett fastighetsverk. Jag vill påminna om att då kommer vi att få stora problemen med statsstödsreglerna.
Jag kan också nämna att vi har kommit ganska långt med systemet med internhyror. Det är inte färdigt för landskapets alla fastigheter, men vi är en god bit på väg.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tackar för ministerns förklaringar. Jag hoppas att fler följer hans exempel. Det är bra med så tydliga och klara besked som möjligt till de här angelägna frågorna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Först om revisionen. Det är det sista året som det har varit särskilt problematiskt med resurserna. Problematiskt har det varit under många år därför har också landskapsregeringen valt den vägen att vi gör om hela systemet. Det kräver då först ett underlag, vilket vi har. Vi har haft utredningspersoner från ett samarbete med riksrevisionen i Sverige. Sedan är det lagstiftning som gäller för att komma vidare. Det här arbetet har vi satt i gång och det gjorde vi direkt när vi började den här mandatperioden, därför att vi såg att här fanns det ett behov. Det måste förnyas och det måste moderniseras. Men det här sista året har det varit särskilt problematiskt därför att den ledande revisorn gick i pension på våren. Den nya revisorn som kom valde att säga upp sig. Sedan har det varit problem med rekryteringen. En av orsakerna till att det är problem med rekryteringen är just för att hela systemet ska göras om. Det är inte alldeles lätt att, i konkurrens med den privata sektorn, konkurrera om en revisorstjänst på den här lönenivån när man samtidigt är lite osäker på hur det blir i framtiden.
Jag har redan tidigare sagt här idag att avsikten för landskapsregeringen är att den nya revisionsmyndigheten ska vara klar vid årsskiftet 2011-2012, angående frågan från ltl Gunell. Det sker genom lagstiftning och genom att bygga upp det system som vi har presenterat tidigare för lagtinget.
Jag noterar också att ltl Gunell hade några frågor som jag har observerat att också finansutskottet har behandlat. Det fungerar så att vi har en remiss. Under remissen satt jag här hela tiden och jag var upp i flera anföranden och beskrev vissa frågetecken som fanns i den debatten. Jag sade att jag också ställer upp i finansutskottet. Finansutskottet har hört mig och finansutskottet har skrivit om förvaltning av landskapets fastigheter och hört många sakkunniga i den frågan. Finansutskott har också haft höranden i de andra frågorna som ltl Gunell lyfte upp. Jag noterar att landskapsregeringen tar till sig av det som finansutskottet har skrivit, efter att finansutskottet har hört sina sakkunniga. För det är ju så som det fungerar. Landskapsrevisorernas berättelse samt lagtingets finansutskottsbetänkande ligger ju till grund för vad landskapsregeringen har att rätta sig efter. Revisionen är ju en av de viktiga delarna i vårt system. Revisionen ska titta på brister och problem i vårt system och peka på det så att de som sitter i landskapsregeringen och i förvaltningen ska kunna rätta sig och anpassa sig efter de frågeställningar som lyfts upp. Det här betänkandet och berättelsen är någonting som vi har under hela året. Under flera år framöver har vi det som ett rättesnöre. Man kan inte bara stå här och ge alla svaren. Det handlar också om att ändra vissa system och anpassa sig. Tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är klart att det finns förklaringar till den situation som är. Att ledande revisorn skulle gå i pension har väl inte kommit som någon överraskning, kan jag tänka mig. Att det är svårt att få folk att söka tjänster och få tag på folk är ju någonting som man kämpar med inom många professioner. Men en sådan här en väsentlig funktion måste fungera. Man måste ha en självkontroll av sin verksamhet i ett politiskt parlamentariskt system. Frågan är vad man gör nu och varför man inte har handlat snabbare och kraftfullare. Det finns möjlighet i sådana här situationer att köpa konsulttjänster för att få den interna revisionen att fungera. Varför har man inte gjort någonting när man i princip bara har haft en eller noll internrevisor av två internrevisorer under så lång tid?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Herr talman! Det har hela tiden funnits medel att köpa extra resurser, vilket också varit meningen att man skulle köpa till revisionsbyrån. Precis just i dagarna håller de här frågorna på att sätta sig. Via förordnande kommer det att tillsättas en ledande revisor. Varför vi inte mer kraftfullt har tagit tag i det tidigare är ju för att vi utannonserade tjänsten som ledande revisor och vi fick en ledande revisor som jobbade i några månader och som sedan sade upp sig. Efter det har vi ytterligare haft annonser. Allt detta tar en viss tid, det kan inte hjälpas. Nu köper vi upp de tjänster som vi behöver och sköter det på det sättet fram till den nya myndigheten blir klar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är just beaktande den här viktiga funktionen, som den interna revisionen har i lagtingets kontroll av förvaltningen och landskapsregeringen, som jag har valt att för vår del ta i ganska kraftigt i den här frågan. Det får inte bli en känsla av att landskapsregeringen har tagit det här lite lättvindigt för att det löser sig så småningom. Man måste ta i extra kraftigt för att lösa problemet med bristfälligheter i den interna kontrollen, eftersom det är så väldigt viktigt i det demokratiska politiska parlamentariska systemet. Kan man sedan då dra slutsatsen med vår kritik att landskapsregeringen kanske inte vill ha så mycket revision? Nej, frågan är mycket större för oss när vi tar upp den här frågan.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Nu är också ltl Roger Johansson inne på att det skulle finnas någon sorts illvilja från landskapsregeringens sida, att vi skulle vilja undandra oss revision. Jag ser revisionen som det absolut viktigaste. Parlamentet har tre viktiga funktioner och en av dem är den kontrollerande funktionen. Därför är landskapsrevisorernas roll väldigt viktig. Därför är landskapsrevisorernas betänkande väldigt viktigt för landskapsregeringen, vi har att rätta oss efter det. Det är ju precis det system som vi följer.
Det har varit problem och vi har tagit i dem. Vi har inte lyckats lösa dem ännu, men jag har nu förhoppning om att vi kommer att göra det. Det har inte heller varit alldeles enkla problem att lösa. Det tror jag kanske t.o.m. att ltl Jansson vet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack för det här försöket till att ändå bemöta de frågor som jag hade. Jag tycker inte att jag fick så många svar. Det är ju ändå är en och en halv vecka sedan det här ärendet bordlades. Med de löften som utgavs här i lagtinget för en och halv vecka sedan så trodde jag för min del att man idag skulle komma med besked. Man skulle begära ordet och redogöra för de frågor som vi här ställde, bl.a. angående inbesparingarna på 5,4 miljoner och vad de bestod i. Och man skulle redogöra för många av de andra frågor som jag tog upp. Jag tycker att landskapsregeringen har haft all tid att diskutera med sina tjänstemän. Landskapsregeringen hade kunnat förbereda sig på den här debatten.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Man måste ju se på hur vårt system fungerar. För det första kommer revisorerna med sitt betänkande. Vi skulle alla vinna på om vi till landskapsregeringen skulle få landskapsrevisorernas berättelse några veckor på förhand. För då skulle vi kunna serva lagtinget med ett meddelande och beskriva status i de frågor som revisorerna lyfter upp. Då har lagtinget det som ett underlag för sin debatt, men det är ju i remissögonblicket. Sedan remitteras det till finansutskottet. Finansutskottets roll är att sakligt gå in i och höra sakkunniga och lyfta upp vissa frågor. Det har finansutskottet gjort tycker jag. Man har hört en massa sakkunniga och man pekar på vissa saker som landskapsregeringen har att rätta sig efter och det kommer landskapsregeringen att göra.
Vad är det mer som ltl Gunell begär?
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är just det resonemanget som gör att landskapsregeringen biter sig själva i svansen med. Landskapsrevisorerna har inte haft det stödet och den hjälpen som de hade behövt ifrån landskapsregeringens sida, därav förseningen, därför har inget meddelande kommit och därför står vi här idag. Inte är det ju så att vi ska skriva något papper, betänkande, och landskapsregering ska gå hem och fundera på kammaren. Vi vill ju här i parlamentet ha en öppen debatt om de här frågorna. Vi tycker att det är angeläget att landskapsregeringen reagerar på det som det står, särskilt när det är allvarlig kritik mot landskapsregeringen. Och sedan ska man komma tillbaka som ltl Anders Eriksson sade, ta initiativet tillbaka och klargöra för hur man tänker lösa frågor. Och inte bara komma hit och säga att vi skriver något papper sedan eller att vi åtgärdar det på kammaren. Vi vill ha en öppen debatt här i lagtinget det är därför som vi lyfter frågan.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Snälla, ltl Gunell, nu tycker jag att det börjar gå väldigt långt. Det är ju en öppen debatt som vi håller på med, vilket vi också hade redan i september. Då var det ett remissförfarande och då diskuterade vi revisorernas berättelse när det gäller en massa olika detaljer. Landskapsregeringen deltog i den debatten. Sedan har landskapsregeringen hörts i finansutskottet och ledamöterna där har haft möjligt att fråga. Sedan deltar vi här i debatten. Vårt parlamentariska system fungerar ju på det sättet. Vi har en debatt, det görs ett betänkande, det görs en redogörelse från revisorerna och det har landskapsregeringen att rätta sig efter, det är ju så det fungerar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Nu är jag van att lantrådet inte brukar bemöta mina anföranden och jag är van att hon inte brukar besvara de frågor som jag ställer. Visst är det viktigt att revisionen fungerar, men det är ändå på en detaljnivå, som jag ser det.
Om man ser på de övergripande frågorna, som jag så många gånger har försökt få en debatt om, varför är det så svårt att göra förändringar i vår förvaltning? Varför är det så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar? Varför fungerar stora delar av förvaltningen så dåligt?
Jag var borta förra veckan, men jag noterade att det var en debatt om att man t.o.m. skulle föra över landskapets behörighet till riket just på grund av att saker och ting inte fungerar såsom de ska fungera. Landskapsregeringen borde analysera vad man kan göra för att få en bättre och mera modern organisation.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är nog precis detta som landskapsregeringen har hållit på med under de här åren. Vi har talat väldigt mycket om modernisering, förnyelse och förändring av vår förvaltning. Därav finns det också i nästa års budget och också i årets budget vissa ändringar. Det handlar ju om att när man gör förändringar i förvaltningen så gör man det på sikt. En sak som jag kan nämna är just detta med revisionsmyndigheten. Det är ett sätt att modernisera. Ett annat sätt att modernisera är att vi får en ny ekonomiförvaltningslag. Vi gör en förändring av flera avdelningar, vi ändrar på strukturerna. Det är väldigt mycket sådant jobb som vi håller på med. Vi håller också på med en rolldiskussion, vad som är den politiska rollen och vad som är förvaltningens roll, vilket också är en väldigt viktig del. Vi har också tittat på delegeringsbeslut och funderar på hur man ska komma vidare där och vi har tagit steg vidare där. Det här är sådana processer som tar lång tid därför att det omfattar många människor. Det är många människor som ska vara med.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag noterar att lantrådet säger; att det här har vi talat om, men det gäller också att komma vidare. Ser vi på landskapsförvaltningen, ser vi på förtroendet ute hos den åländska allmänheten så är det definitivt sjunkande. Jag ser ganska bekymmersamt på situationen just nu och också bekymmersamt på den ekonomiska situationen som vi försökte få en debatt om. System, utredningar osv, det är nog väldigt bra att veta vad man gör, man kan inte bara tala man måste också börja agera och faktiskt ha ett ledarskap så att man får en modern förvaltning.
Vi har ifrån Ålands Framtids sida, i snart sju år, motionerat om att man skulle ha 24 timmars förvaltning. Nu skriver finansutskottet och revisorerna om det, men det händer ingenting när det gäller datautvecklingen. Landskapsregeringens hemsida är ju uppbyggd för internt bruk och inte för externt bruk. Folk i allmänhet hittar inte överhuvudtaget på hemsidan, man kan inte utföra sina ärenden och den är oerhört omodern.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Alla de saker, som ltl Anders Eriksson räknade upp, är sådant som har tagits i, som det finns budgetmedel för och som vi jobbar med. Att utveckla IT-systemet är en jätteprocess som pågår. Det tar tid att göra det.
Sedan tycker jag väldigt illa om när man håller på att göra förvaltningen till en slagpåse i den politiska debatten. För det är det som ltl Anders Eriksson gör. I förvaltningen jobbar otroligt många duktiga människor som hela tiden ska känna att man måste huka sig för att man i lagtinget debatterar på det här sättet. Man pratar svepande om förvaltningen så att alla ska huka sig och känna sig dåliga för att man jobbar här. Det vänder jag mig väldigt starkt emot. Anders Eriksson bidrar till allmänhetens förtroende för oss som jobbar i det här huset, för oss allihop.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det känns nog som om regeringen skulle vara ganska långt borta just nu. Jag vet inte riktigt var? Någonstans, inte i alla fall mellan förvaltningen och lagtinget, utan möjligen utanför hela systemet.
Lantrådet säger att problemet med den interna revisionen är ett rekryteringsproblem. Säkert är det delvis det också. Jag tror inte att det är ett rekryteringsproblem enbart i den bemärkelsen att det är svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Jag tror faktiskt att trovärdigheten har försämrats under många år. Det finns säkert flera förklaringar till det. Vi borde ha varit observanta i tid och inlett den reform som man nu säger att är igång.
Det finns en annan aspekt som är allvarlig; vi kan inte ha revisorer och inte ledande revisorer som är politiskt aktiva inom något parti och så har det varit. Om det igen blir en sådan rekrytering då är det nog kört. Alla förstår nog att det inte går att man ibland är politiker i någon fullmäktigeförsamling eller något annat organ för ett visst parti och sedan på dagen så jobbar man som revisor för en regering som är parlamentariskt tillsatt. Det är besvärligt hur det än är om det är en politiskt aktiv människa i det åländska samhället. Det blir ännu mer besvärligt om det är en person som är en del av majoritetsblocket eller regeringspartierna.
Om man nu går in för att anställa någon ny ledande revisor så hoppas jag att det är en ”ren” person, inte en person som har politiska kopplingar. Det går inte en gång till.
Angående förtroendet, jag har inte tidigare läst brevet som ltl Danne Sundman hänvisade till, men nog är det ju ytterst allvarligt. Det var ju tydligen en väldigt professionell kraft som vi fick hit till landskapet. Lantrådet säger att det inte var frågan om revisorns lön som blev avskedad på felaktiga grunder. Men visst hänvisar man till det. Den ledande revisorn, han säger att just det ärendet ger uttryck för en förvaltning som han ställer sig frågande inför och som i ett vidare perspektiv kan äventyra hans rättssäkerhet som revisor. Alla måste inse att vi är i en ytterst allvarlig situation. Hur det än har varit så har den här personen upplevt att det inte har gått sakligt och rätt till, utan det har funnits andra aspekter som har spelat in i behandlingen av det här ärendet. Den ledande revisorn drog de slutsatserna att han inte kan jobba här om det ska vara på det här sättet. Det är ju en person som uppenbarligen inte har politiska bindningar åt något håll .
Herr talman! Jag vill hålla med ltl Camilla Gunell när hon säger att det är nog bäst att jobba så fort som möjligt för att vi ska få den nya revisionsmyndigheten, som ska ligga direkt under lagtinget. Med sådana här hemmagjorda tillfälliga lösningar tror jag vi kommer någon vart. Det är nog bäst att göra som ltl för Roger Jansson var inne på, att man köper tjänster utifrån. Vi kan inte ha en politiserad revisionsbyrå, speciellt när lantrådet inte tar ställning i olika frågor utan hänvisar till att vi får fatta de beslut vi vill här och så noteras besluten av förvaltningen och man rättar sig efter det. Någon sådan automatik kan vi inte vänta oss. Det är ju ministrarnas sak att följa upp, det som landskapsrevisorerna och lagtinget beslutar om, att det omgående beaktas på rätt sätt som man ur regeringens synvinkel anser att är nödvändig eller lämplig. Någon sådan här automatik som förespråkas av lantrådet finns inte i ett parlamentariskt system. Det finns alltid ett utrymme för regeringen att pröva hur man hörsammar lagtingets beslut. Det är att leda, det är inte att vara postkontor i den här frågan. Därför är vi besvikna när vi inte får svar på våra frågor. Vi får ju inte svar. Lantrådet upprepar gång på gång hur hon uppfattar att proceduren ska gå till.
För att jag inte ska få höra det mera ska jag ställa en konkret fråga. Som ledare för hela självstyrelsen, för regeringen och för förvaltningen så vill jag veta hur lantrådet tänker göra. Under personalpolitik i finansutskottets betänkande tar man upp den frågan som jag själv initierade i remissen. Det handlar om att man förhåller sig olika till ansökningar om tjänstledighet inom förvaltningen. Jag har sett att ÅHS har varit snabba i den här frågan och gjort vissa beslut. Men hur är det i den övriga förvaltningen? Finns det stora skillnader enligt lantrådet? Är skillnaderna så stora att de behöver åtgärdas? I så fall hur vill lantrådet åtgärda dem och när? Det vill vi veta, inte att någon tjänsteman ska ta över ärendet och sköta det, då behöver vi inte någon regering. Då klarar man sig ändå. Hur tänker lantrådet i den här frågan? Behövs det göras någonting eller är det bra som det är?
Det andra är att det sägs att när man beviljar dispens så har man i alla fall inte följt förvaltningslagen och motiverat dispenserna. Man har beslutat framförallt på enskild föredragning och det är ju inte bra med hänvisning till vår förvaltningslag. Kommer lantrådet omgående att se till att det här upphör? Vi har många exempel på där förvaltningslagen inte fungerar som den ska. Det är inte förvaltningschefen enbart som ansvarar för det, utan det är landskapsregeringen. Hur tänker lantrådet göra så att folk som får avslag på en dispens eller får en dispens får en motivering? Vi har nu haft den här lagen i flera år.
Det sista som sägs är att det finns befattningsbeskrivningar och behörighetskrav inom förvaltningen som har blivit föråldrade och de borde uppdateras. Tycker lantrådet på samma sätt? Eller är det inte viktigt, får det stå tillbaka för någonting annat eller tänker hon göra någonting för att få det här åtgärdat?
Det är mina konkreta frågor. Jag vill veta hur lantrådet ser på de frågorna. Är de väsentliga eller oväsentliga? Jag vill inte höra om någon procedur, jag vill höra att lantrådet tar är ett politiskt ansvar och ger oss besked.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Det har kommit fram en hel del frågeställningar som rör trafikavdelningen. Jag ska försöka svara så gott jag kan på de frågorna. Jag kommer i mitt anförande att utgå ifrån revisionsrapporten, i fall det är någon här i salen på plats som önskar följa med direkt.
Inledningsvis vill jag påtala att de synpunkter som revisorerna har och också finansutskottet vad gäller trafikavdelningen rör sjötrafiken. Sjötrafiken står för ungefär 70 procent av kostnaderna. Det är viktigt att klargöra att det är sjötrafiken som man fokuserar på.
Det första som jag tänkte ta upp och som jag tidigare nämnde i ett replikskifte har att göra med statistiken. En förutsättning för att kunna omdisponera tonnage är att man vet det faktiska behovet. Det är ett arbete som har påbörjats. Det har redan tillkommit vissa förbättringar. Jag delar den uppfattningen om att det är oerhört viktigt verktyg för att kunna omdisponera tonnaget.
Man har vidare synpunkter på lönerna. Om lönerna sägs; ”att grundlönen för sjöbefäl och sjömän i skärgårdstrafiken är förhållandevis låga, men att en stor del av förtjänsten grundar sig på olika tillägg och framförallt från över tiden”. Det är helt korrekt att det är så. Det avtal som ligger till grund för det här är grundlönen och sedan byggs det på med övertid och olika slags ersättningar. Vi har försökt bemöta det här på det viset att vi har haft en person anställd för att i första hand konsolidera avtalen som har varit en brokig flora av olika avtal. Avtalen är nu konsoliderade. Landskapsregeringen har samarbetat med de fackorganisationer som berörs. Det har varit ett digert arbete, men det är nu slutfört.
Man påpekar sedan vidare om beställningstrafiken. När det gäller beställningstrafiken så har vi tagit till oss av den kritiken. I den upphandling som kommer att göras, speciellt i matartrafiken, så kommer vi att begränsa utrymmet för beställningstrafik så att den bättre motsvarar de krav som revisorerna ställer på trafikavdelningen och det vi producerar.
Revisorerna föreslår: ”ett avlösningssystem som innebär att de ordinarie turerna under de normala förhållandena inte förutsätter övertidsarbete”. Det är en vision och det är en vacker målsättning som vi inte fullt ut har lyckats nå ett riktigt bra resultat i. Därför att efter åtta timmar börjar övertiden löpa. Det betyder i så fall att vi kommer att begränsa dem, som nyttjar skärgårdstrafiken, så oerhört om ett fartyg bara kan vara i drift åtta timmar. Det låter sig inte göras i dagsläget men vi är medvetna om problemet.
Man efterfrågar vidare; ”en tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare som samtidigt medför bättre målstyrning och kostnadseffektivitet.” Det har vi tagit till oss och i det förslag till budget för 2011, som nu processas i finansutskottet, finns ett förslag på reviderad organisation där man tydliggör beställare och utförare som ett första led i det projektet.
Jag återgår sedan till den rapport som man hänvisar till, rapporten översyn av skärgårdstrafikens löner, lönekostnader och inrapportering av arbetstid. I den rapporten tar de utomstående experterna fasta på ett flertal olika punkter. Jag ska nämna några; man föreslår att befälhavartjänsterna på en del av färjorna omförhandlas till tjänster med enhetslön. Processen är påbörjad och ska förhoppningsvis vara slutförd i början av nästa år. Det har tagits väl emot av de berörda. Det berör i första hand befälhavaren.
Vidare talar man om att man borde titta på vakterna och minska ner antalet vakter. Med den turlista som nu är fastslagen för speciellt M/S Alfågeln så ser vi möjligheter att minska från fyra till tre vakter. Däremot ser vi det inte möjligt att gå ner till två vakter som föreslås i rapporten emedan det har visat sig att en undersökning som genomförts inte möjliggör det, de sociala utrymmena som finns strider mot gällande lagstiftning med de krav som man kan ställa på besättningens hytter. Där funderar vi på hur vi ska komma vidare med den saken.
Man poängterar också här att man borde minska antalet kockar. Processen är påbörjad och målsättningen är att inledningsvis minska från tre kockar till två. I nästa skede sedan pågår också en privatisering av kosthållet ombord som också innefattar caférörelsen. Där kan jag faktiskt glädja lagtinget och andra som lyssnar med att vi idag har fattat beslut om att M/S Gudingens café ska omhändertas av privata entreprenörer. Det tycker jag är väldigt bra för det höjer kvaliteten för dem som nyttjar trafiken, att man har möjlighet att köpa en kopp kaffe eller en smörgås. Det ser vi positivt på. De prognoser som vi har fått in har visat att det kommer att vara ekonomiskt bra för landskapet. Det är en vin-vin situation, både för brukaren och för landskapet. De anställda som berörs av det här kommer vi att hantera på ett personalmässigt försvarbart bra sätt.
Jag avslutar här och jag står gärna till svars och svarar på frågor.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Jag tackar för de här inledande svaren på de frågeställningar som revisorerna tar upp. Frågeställningen är många och delvis väldigt tydliga.
När det gäller utredningen från 21 augusti 2008 som är redovisad på sidan 35 i revisionsberättelsen så finns det tre tankestreck som är väldigt tydliga på vad som borde åstadkommas. Jag skulle gärna se att ministern, som inte var hörd i finansutskottet av någon lustig anledning, redogör för vilket resultat som landskapsregeringen har kommit fram till när det gäller det första, det andra och det tredje tankestrecket på sidan 35? Det är väldigt konkreta och tydliga resonemang ifrån uppdraget. Rimliga och tydliga svar ifrån landskapsregeringen ska kunna ges.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är helt korrekt det som ltl Roger Jansson säger att det finns tre tankestreck som man önskar svar på i den föreliggande rapporten. Att besvara dessa svåra övergripande frågor inom ramen för de 54 sekunder som jag nu har på mig låter sig svårligen göras måste jag tillstå. Jag ska i alla fall försöka.
De nuvarande kollektivavtalen här är analyserade, visserligen sker det på finansavdelningen, men det oaktat så är de analyserade. Kollektivavtalen är konsoliderade, vilket också är helt nytt. De diskussioner som pågår sker i god dialog med sjöfacken. Syftet är naturligtvis att finna kostnadsbesparande långsiktiga lösningar. Arbetet pågår men är däremot inte slutfört. Man kommer att behöva sätta in extern arbetskraft för att vi ska nå det hela fullt ut.
Vad sedan gäller att uppgöra ett strukturförslag till sjötrafikenheten om hur planerna kan effektiveras, benämningarna och avlösningarna kan förändras och optimeras inom gällande avtal och lagar så pågår det arbetet också.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ministern begärde taltur här och hade möjlighet att svara på dessa tydliga frågor utan att jag skulle behöva upprepa dem från revisionsberättelsen.
Revisorerna skriver ytterligare om personalens vederlagssaldo på 25065 timmar, som dessutom är ett rullande saldo, som vi drabbas av kostnadsmässigt framöver. Ett svar också på den punkten vore bra. Enligt utredarna var övertiden den delen av verksamhet som bör ägnas mer uppmärksamhet eftersom övertiden genererar stora kostnader i form av både utbetald lön och intjänad ledighet. Hur stort belopp räknar ministern att man 2011 ska tjäna in på åtgärderna av det här påpekandet från revisorerna?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Den skuld som landskapet har till sina anställda var 25 000 timmar och den skulden har inte minskat sedan 2007. Jag vågar idag inte härifrån talarstolen säga exakt hur timsaldot ser ut. Jag har möjlighet att under debatten få de uppgifterna.
Det vi sedan har gjort för att minska ner övertiden är att vi har stuvat om i turlistorna och vi har förändrat turlistorna. Vi söker fortsättningsvis nya bemanningsalternativ. Landskapsregeringens målsättning har varit att detta skall ske i dialog med facken, vilket jag också tycker att är rätt och riktigt. Den enda nackdelen med den processen är att den går väldigt långsamt, men den går sakta men säkert framåt. Jag vet att både ltl Roger Jansson och jag har ambitionen att minska kostnaderna. Mera trafik för mindre pengar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag vill tacka minister Thörnroos för att hon har tagit sig tid och kommit till lagtinget för att svara på frågor. Det är vi tacksamma för. Jag tycker att vi måste göra så i det här förfaringssättet eftersom inte det här meddelandet har kommit. Jag för min del tackar för beskeden.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Självklart ska landskapsregeringen finnas på plats för att svara på lagtingets frågor. Det är ju helt naturligt, det är ju det som är grunden för parlamentarismen. Men eftersom det nu har efterfrågats fyra eller fem gånger vad landskapsregeringen var förra gången det här diskuterades, så kan jag säga att för mitt vidkommande så hade jag ett privat läkarbesök, som jag tyvärr inte kunde flytta. Jag informerade delar av oppositionen att jag inte kommer att vara på plats. Jag ser att vissa av ledamöterna från oppositionsbänken nickar. Att få tillstånd att besöka läkare anser jag att måste vara en legitimitet även i landskapsregeringen. Jag beklagar att det inföll under lagtingets plenisession.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, naturligtvis det har vi ingenting att säga om. Det finns många ministrar i landskapsregeringen, man kan också hjälpas åt att fylla i där det behövs, var och en behöver inte exakt vara på plats. Lantrådet har det övergripande ansvaret för revisorernas berättelse. Jag hade för min del också varit glad om finansministern hade varit på plats eftersom han fick så många konkreta frågor i förra debatten.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Jag har många gånger varit kritisk till trafikavdelningen och till trafikministern också. Tittar man på vad landskapsrevisorernas berättelse säger om trafikavdelningen, och i klartext skärgårdstrafiken, så kan jag konstatera att finansutskottet säger att utskottet fullt ut stöder landskapsrevisorerna i deras iakttagelser. Ansvarig minister, i den mån hon hör vad jag säger, säger att det här har de tagit till sig och processen har påbörjats. Det tycker jag att är mycket bra. Det är just på det sättet som det här arbetet borde fungera, som jag har efterlyst hela tiden. Vi har revisorernas berättelse i botten och vi har finansutskottets betänkande. Men om inte landskapsregeringen tar del i den debatten så då står man ju och pratar ganska mycket ut i luften. Därför vill jag tacka minister Thörnroos som förklarade hur det förhåller sig på trafikavdelningen. Det var bra gjort.
Det är väl så med oss politiker, som med alla andra, att vi har bättre och sämre dagar. Jag tycker att lantrådet kanske inte riktigt har en bra dag idag. Jag tycker att det är oschyst, det är ett gammalt knep som man tar till när man drar till med att vi i lagtinget använder förvaltningen som en slagpåse. Man måste kunna få tala om vad som inte fungerar utan att man använder förvaltningen och personalen som en slagpåse. Det går inte att generalisera. Landskapsförvaltningen är en stor arbetsplats. På den arbetsplatsen, likväl som på många andra, finns det de som gör ett utomordentligt gott jobb och det finns sådana som gör ett mindre gott jobb, så är det överallt. Den här politiska frustrationen, som finns i lagtinget, kom riktigt upp till ytan när man diskuterade jordbruksfrågor förra veckan. Den frustrationen delas också, som jag ser det, av stora delar av allmänheten, men märkväl, också av personalen. Det finns en stor frustration hos personalen när det gäller avsaknaden av politiska visioner när det inte finns någon direkt politisk ledning. Det blir ett vakuum, det blir ett systemfel. Det blir lite som Alice i underlandet. Alice frågade katten vilken väg hon skulle gå och han svarade att det beror ju helt och hållet på var hon skulle. Hon sade att det inte spelar någon roll, och då svarade katten att då spelar det heller inte någon roll vilken väg hon skulle ta. Så upplever många inom landskapsförvaltningen att situationen är. Ska man få en respekt hos den åländska allmänheten för att man har en god förvaltning och en god servicemyndighet så måste också den politiska delen av landskapsregeringen fungera. Annars blir parlamentarismen haltande. Jag tycker att det var oschyst av lantrådet att säga att jag använder personalen, förvaltningen, som en slagpåse. Man måste kunna få peka på var det inte fungerar. Jag tror att den åländska befolkningen och den åländska förvaltningen, i klartext personalen i landskapsregeringen, förtjänar en betydligt tydligare politik ledning än vad man har idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet. Diskussion är avlutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
9 Landskapsregeringens ungdomspolitik
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2010-2011)
Ärendet kan antingen antecknas för kännedom eller att hänskjuta det till utskott, om sådant förslag väcks. Talmanskonferensen föreslås att ärendet inte ska remitteras till utskott. Väcks förslag om remiss till utskott? Ingen remiss. Lagtinget kommer således att anteckna sig ärendet för kännedom.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Landskapsregeringen överlämnar ett meddelande om ungdomspolitik till lagtinget. Ungdomspolitiken är ett viktigt politikområde som behöver mer uppmärksamhet, mer engagemang och högre prioritet. Det är också ett politikområde och perspektiv som sällan debatteras. I fjol togs ett ungdomspolitiskt program fram av en parlamentariskt tillsatt kommitté. Alla partier har deltagit och programmet är också förankrat i alla partier. Landskapsregeringen har beslutat att programmet ska utgöra grund för årliga handlingsplaner, detta för att säkra att det arbete som lagts ner även ska leda till konkreta handlingar. Första handlingsplanen tas i januari 2011.
Utöver det ungdomspolitiska programmet som finns bilagt med meddelandet har landskapsregeringen formulerat den ungdomspolitik som förs just nu och vad som avser genomföras inom den närmaste framtiden. Meddelandets främsta syfte är att få tillfälle att diskutera ungdomspolitik med lagtinget och få en breddad syn på vad som är viktigt inom området.
För landskapsregeringens del har processen med meddelandet varit mycket intressent och samtidigt besvärande. Vi har kunnat konstatera att vi har en rejäl bit kvar innan ungdomspolitiken spelar en reell roll inom alla våra olika politikområden. Det har varit svårt att få bidrag från de olika avdelningarna när det gäller att beskriva ungdomspolitiken. Vi har därför beslutat att tillsätta en ungdomskommitté inom förvaltningen. En grupp som ska hålla liv i ungdomspolitiken och hjälpas åt att lyfta frågor som är ungdomspolitiskt viktiga och fungera som en väckarklocka för att påminna om ungdomsperspektivet i olika frågor.
Herr talman! Det ungdomspolitiska meddelandet ger en övergripande bild av ungdomspolitiken. Jag koncentrerar mig här på några av de förändringar som vi föreslår: Ungdomsförbundets roll föreslås förändras genom att i framtiden kanalisera medel till ungdomsföreningarna via ungdomsförbundet enligt liknande modell som idrotten gör.
När det gäller ungdomslokalerna ser vi dem som viktiga samlingspunkter i kommunerna. Men vi anser att byggnaderna inte längre ska vara bundna till ungdomsföreningarna. Ungdomarna har sällan kompetens och intresse att sköta och underhålla byggnader och ta ansvar för storköksinventarier och avancerade ventilationsanläggningar. Vi kommer därför att se över regelverken så att ungdomsföreningarna ska kunna koncentrera sig på att skapa verksamheter som intresserar ungdomarna medan andra föreningar eller kommunen själv skall kunna ha möjlighet att sköta byggnaderna enligt de bidragsmodeller som ungdomsföreningarna idag erbjuds.
År 2007 tillsatte landskapsregeringen kommittén Skärgårdsungdomarna och övergången från grundskolan till gymnasialstadiet. Ett stort antal konkreta förslag lades fram i betänkandet för att stödja skärgårdselevernas stadieövergång. Landskapsregeringen har intensifierat kontakten mellan högstadieskolorna och gymnasialstadieskolorna som ett exempel på förverkligande. Förutom att vi haft svårt att få loss resurser för nya verksamheter har vi också stött på problem med något av förslagen, bl.a. a när det gäller de unga skärgårdsstuderandens boende. Där vi erfarit att ungdomarnas önskemål om frihet men stöd och föräldrarnas förväntningar på tillsyn är svåra att förena kombinerat med vilket ansvar man kan lägga på den som övervakar t.ex. ett internat.
De sociala medierna har fått ett rätt så stort utrymme i meddelandet eftersom det är ett exempel på hur unga idag skapar nätverk, påverkansgrupper och skaffar sig information om sin omvärld. Landskapsregeringen utarbetar i samarbete med kommunerna en hemsida som vi hoppas att ska attrahera unga och ge oss möjlighet till att på ett enkelt sätt kommunicera.
De finns få om än inga formella ungdomsforum idag. Försök att fånga upp ungas syn på samhällsutvecklingen har gjorts under årens lopp med varierande resultat. Fullmäktigeledamöterna i Mariehamn har haft varsin högstadieklass som sitt bollplank och diskussionsgrupp. Landskapsregeringsledamöterna fungerade som faddrar under den förra regeringen genom att ha ett särskilt samarbetet med varsin ledamot i ungdomsområdet. De olika försöken tenderar att vara personberoende och kanske ges för kort tid för att riktigt ha en god genomslagskraft. Det finns ett förslag från ungdomarna att ungdomsrådet ska bli mer dynamiskt och att man inte ska vara medlem under så lång tid utan kunna aktivera sig under en period när det är frågor aktuella som upplevs särskilt intressanta. Arbetet med hur ungdomsrådet ska bli en reell resurs med inflytande kommer att prioriteras under 2011.
Runt omkring oss finns en hel del olika sätt att jobba med ungdomar: I Sibbo finns ett fullmäktige med ungdomar mellan 13-20 år som behandlar en del av fullmäktiges frågor innan det ordinarie fullmäktigemötet.
I en del av elevråden i svenska skolor har man även ett ekonomiskt inflytande över bl.a. investeringar i inventarier vilket har lett till märkbara förbättringar mot vandalism. Ungdomarna ges också ett visst inflytande vid tjänstetillsättningar.
Det finns all orsak att följa med vad som händer och ta till oss fungerande modeller och våga prova och vara uthålliga.
Ansvaret för ungdomspolitiken är delat i vårt samhälle. Landskapsregeringen har ett mer övergripande ansvar och kommer att delge kommunerna idéer och inspiration om hur man kunde utveckla ungdomsinflytandet både i det kommunala beslutsfattandet som i skolorna.
Landskapsregeringen har även under processen med budgetbehandlingen blivit varse att kommunikationen mellan våra gymnasieskolors direktioner och studeranderåden lämnar övrigt att önska. Något som vi tillsammans med rektorerna och framförallt inför den nya gymnasieorganisationen ska finna ett fungerande system för.
Som avslutning, herr talman, vill jag berätta att de artiklar och intervjuer som gjorts i samband med offentliggörandet av meddelandet har lett till att ungdomar hört av sig till oss och vill vara med i det kommande ungdomsrådet, något som gläder oss och ger oss en förhoppning om att det finns intresse. Nu gäller det bara att i kommunikation finna goda former.
Vi ska leva upp till vår målsättning att ta tillvara det sociala kapital som ungdomar är och inte bara se dem som morgondagens beslutsfattare och skattebetalare utan en viktig resurs här och nu. Tack, herr talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Regeringen och ministern Lundberg har en ganska bestämd uppfattning om ungdomslokalerna som finns ute på landsbygden och i skärgården. Jag ifrågasätter att regeringen överhuvudtaget ska lägga sig i hur registrerade enskilda föreningar sköter sina privata egendomar. Det måste väl ändå vara upp till respektive ungdomsföreningar hur man vill se om sitt hus, om man vill sälja det eller hur man tar hand om det. Det går väldigt mycket ner på detaljnivå när landskapsregeringen börjar peta i de här detaljerna.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Vi har regelverk idag som begränsar möjligheterna till att få bidrag, för upprustning av ungdomslokaler, till att endast kanaliseras till ungdomsföreningar. Det är vårt eget regelverk som vi avser att ändra på, så att de som vill hantera sina ungdomsföreningar på ett annat sätt ändå kan komma i fråga när det gäller bidragen. Det är det som är vår avsikt med ungdomslokalerna, ingenting annat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Då var det ett förtydligande på den punkten. Jag uppfattade det som att regeringen skulle gå in och ingripa. Och att man också ifrågasatte att det är för jobbigt för ungdomsföreningarna att ta hand om sina hus. Det kanske det är men det är ingenting som jag tycker att man behöver nämna i ett ungdomspolitiskt program.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag nämnde det därför att det har varit vanligt förekommande synpunkter när vi har kommunicerat med ungdomar i de olika ungdomsföreningarna i kommunerna. Det finns inte någon bedömning i det uttalandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vicelantrådet Britt Lundberg säger att det ska bli ändring på detta med att ta ungdomar på allvar, vilket man idag då tydligen sällan gör.
I en ungdomspolitisk debatt här i höstas, där för övrigt inte centern var representerad, framkom det att ungdomar har skrivit brev till landskapsregeringen. Den gången rörde det sig om någon form av kommunikationsportal där man kunde beställa trafik via nätet när man kommer land ifrån skärgårdsfärjorna. Det här har ungdomarna inte fått ett svar på ifrån landskapsregeringens sida. Anser vicelantrådet att det här är ett bra förfaringssätt ifrån landskapsregeringens sida?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Nej, det är inget bra förfaringssätt om det ligger till så. Jag känner inte till det här ärendet. Jag ska följa upp och se var ärendet finns.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag tycker det är viktigt när ungdomar visar intresse för de frågor som berör dem att man faktiskt tar dem på allvar, vilket man nu i landskapsregeringen inte har gjort. Jag hoppas att det här programmet kommer att leda till att det inte bara blir en hyllvärmare utan att man faktiskt tar beslut i konkreta frågor.
Det finns andra frågor t.ex. när det rör studiestödsreformen, om att kunna ansöka om studiestöd på webben. Det finns frågor när det gäller portalen. När det gäller hembygdsrätt för ungdomar som studerar utanför Åland så måste ungdomarna skriva sig utanför Åland. Man skulle inte klippa av navelsträngen utan hembygdsrätten ska kunna vara kvar. Det här är frågor som vi har debatterat i lagtinget, som rör ungdomar men som landskapsregeringen inte har kommit med konkreta åtgärder i.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Ambitionen är att det ska bli en bättre ungdomspolitik. Vi är varse om att det är finns mycket att förbättra inom det här området. Jag tror att vi alla kan rannsaka oss här. Ungdomsperspektivet glöms lätt bort. Det är väldigt viktigt och många gånger finns det inte ett ungdomsperspektiv.
Vi har ett ungdomspolitiskt program som alla politiska partier har varit med där man har lyft fram de frågor som man tycker att är viktigast. Vi säger också att det här ska vara grunden för våra årliga åtgärdsprogram, så att det verkligen nu ska ske mått och steg i riktning mot en bättre ungdomspolitik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack för presentationen. Jag får i det här skedet två snabba frågor. Det ena är skärgårdsungdomarnas program. Varför har man varit så senfärdig med att verkställa det? Det dyker upp först nu. Det har ju legat på hyllan sedan 2007. Man kommer nu i sista minuten av den här mandatperioden.
Sedan skulle jag också vilja veta vilka resurser som man tillställer för förverkligande av åtgärder inom det ungdomspolitiska området?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Om vi ska tala om sista minuten när det gäller skärgårdsungdomarna så var det precis det som förra regeringen gjorde. Precis innan vi avgick tillsatte vi den här gruppen som egentligen fick arbeta själva under hela valperioden. Sedan fick vi fånga upp gruppen när den nya regeringen var bildad. Det var ingen bra start för det här skärgårdspolitiska programmet. Vi har följt upp det och vi har framförallt jobbat med kommunikationen mellan högstadieskolorna och gymnasialstadieskolorna för att underlätta och förbättra övergången. Vi har intensifierat kontakterna där emellan.
Vi har bristande resurser, vi har inte några stora resurser att skryta med i 2011 års budget. Det är någonting något som vi måste jobba upp på ett bättre sätt och kanske också omprioritera för att se hur vi kan förbättra det här. För detta behöver vi också ha en person tillsatt på tjänsten. Nu har vi har tillfälliga tjänster, av naturliga orsaker. Men visst skulle vi vilja ha mycket mera resurser, men som ltl Gunell vet så är det mycket, mycket knappa tider just nu.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Detta med skärgårdsungdomarnas speciella situation och ställning var ju ett pionjärarbete. Det var faktiskt fyra år sedan det blev klart. Man har dragit ut på den väldigt länge, tycker jag. Det är ju väldigt viktigt att om det politiska programmet ska bli mer än ord och visioner så måste det tillställas resurser för att man ska kunna förverkliga dem. Det handlar om programmets trovärdighet, att det också finns någonting som man faktiskt kan förverkliga på riktigt. Annars tror jag att man gör ungdomarna en björntjänst om man lovar vackert men sedan blir det ganska lite gjort i praktiken.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Vi föreslår nu bl.a. en omfördelning. Vi ska börja fördela pengar till ungdomsverksamheter på ett annat sätt. Ungdomarna ska ha ett mera reellt inflytande över hur pengarna fördelas. Det finns säkert andra sätt att se på hur man kan lyfta just ungdomspolitiken inom de olika politikområdena och på det sättet frigöra resurser. Det tror vi också är viktigt.
Sedan när det gäller skärgårdskommitténs betänkande, vid det seminarium som arrangerades kom frågan upp om behovet av en intensivare kontakt mellan högstadieskolorna och gymnasieskolorna, vilket vi har jobbat med. Det har också funnits högt på önskelistan att det skulle arrangeras ett bättre och tryggare boende för väldigt unga ungdomar som flyttar från skärgården till Mariehamn. Precis som jag sade i mitt anförande så har vi stött på ett bekymmer; ungdomarnas bild hur man vill ha det och hur man skulle vilja bo, i förhållande till vad föräldrarna ställer för krav på tillsyn, och ytterligare i förhållande till hur vi ska kunna anställa en person. Och frågan om i vilken mån den personen ska ta ansvar över de här ungdomarna. Det har varit en svår nöt att knäcka och hitta en bra balans kring.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Om jag läser handlingarna rätt så har vi inte något ungdomspolitiskt program ännu. Det finns en bilaga här som heter förslag till ungdomspolitiskt program, vilket skulle ha börjat gälla redan i fjol. Det var inte det som bekymrade mig. Jag har lite chockats och skymfats i offentligheten, tycker jag. Här i avslutningen av vicelantrådets anförande kom det igen, att nu ska det bli nya tag i ungdomspolitiken, vi ska börja ha en sådan politik och inte bara, som hittills, betrakta ungdomarna som framtida beslutsfattare och skattebetalare.
Själv har vi alla varit ungdomar, åtskilliga av oss har haft ungdomar hemma och omkring oss och några av oss har t o m ungdomar till barnbarn. Vi lever ständigt med dessa ungdomar och försöker förstå hur de tänker och vi jobbar med de frågorna. Vem hänvisar lantrådet till som påstår att vi betraktar ungdomar blott som framtida beslutsfattare och skattebetalare?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Jag har inte sagt att det inte ska vara som tidigare. Det är ltl Janssons egna ord. Jag har sagts; "för att kunna leva upp till vår målsättning att ta tillvara det sociala kapital som ungdomar är och inte bara se dem som morgondagens beslutsfattare och skattebetalare utan en viktig resurs här och nu". Det är en självkritik och någonting som ungdomarna i den parlamentariska gruppen har varit väldigt, väldigt tydliga med. Det absolut viktigaste är att ungdomarna ses som en resurs här och nu och inte som någonting som ska fungera väl i framtiden. Det är ungdomarnas absoluta önskan om att det här är väldigt viktigt. Jag håller med.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Chocktillståndet kvarstår, det är tydligen vicelantrådet som har uppfattningen att hon, särskilt, har sett ungdomarna hittills som blott framtida beslutsfattare och skattebetalare. Någon annan känner inte jag till som har resonerat i sådana termer när det gäller ungdomarna. Vicelantrådet är den första som framför det här och jag tar absolut avstånd ifrån att det skulle ha funnits en sådan ungdomspolitik tidigare och åtminstone att vi för vår del, från den här bänken, skulle ha haft sådana tankar. Det är första gången jag hör det. Jag vill ha en förklaring på varifrån det kommer? Nu fick vi en delförklaring att det var vicelantrådet själv som har tänkt i de banorna. Men har man tänkt på det här i bredare kretsar t.ex. också bland centern?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det här är ett uttalande från ungdomarna, från vår ungdomspolitiska grupp. Jag tycker det är viktigt att lyssna på hur ungdomarna uppfattar att politiken bedrivs just nu. Om ungdomarna uttalar det på det sättet och jag är ansvarig för ungdomspolitiken så tycker jag att det är viktigt att jag talar om, att om man uppfattar det på det sättet, så är det viktigt att beskriva att vi i landskapsregeringen vill bedriva en politik där ungdomar ska ses som en resurs här och nu. Jag sätter inte någon värdering i hur regeringen Jansson, regeringen Nordlund eller regeringen Erlandsson eller någon annan regering har bedrivit ungdomspolitik. Jag talar om att ungdomarna har sagt att de tycker det är viktigt att ses som en resurs här och nu. Jag tycker det är viktigt att landskapsregeringens ungdomspolitik, under min ledning, ska se ungdomarna som en resurs här och nu.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ulla-Britt Dahl
Herr talman! Ungdomar är en resurs. Ungdomar har unika egenskaper, erfarenheter och värderingar. Ungdomars resurser är värdefulla för att skapa ett samhälle som präglas av hållbar social och ekonomisk tillväxt, jämställdhet och rättvisa. Resurserna måste utvecklas och tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden, kanske genom egna företag och i föreningarna. I praktiken innebär detta att ungdomar ska ges inflytande över verksamheter som påverkar dem. Att skapa sådana möjligheter handlar inte bara om innehållet i insatserna utan också om hur insatserna planeras och genomförs.
Att ungdomar ges möjlighet att delta aktivt i samhället är inte bara en rättighetsfråga. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är en viktig resurs för dem som fattar beslut på alla nivåer i samhället.
Att vara aktiv i en förening kan fungera som ett stöd för den personliga utvecklingen och stärka förståelsen för demokratin. Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet utan även skolan en viktig roll som arenor för diskussion och dialog.
Syftet med landskapsregeringens meddelande är att tydliggöra och sammanfatta aktuella åtgärder och ambitioner på ungdomsområdet och ange riktlinjerna för fortsatt ungdomspolitiskt arbete.
En parlamentariskt tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag till ungdomspolitiskt program och vi har nu förslaget på bordet, och det anser jag att är ett bra förslag eftersom flera unga själva har varit med och arbetat fram förslaget och landskapsregeringen har utgått från det och tagit avstamp från de åsikter som ungdomarna har kommit med.
Målsättningarna under programperioden är att ge ungdomar möjligheter till påverkan och delaktighet. Ungdomars engagemang, skapande och förmåga till kritiskt tänkande ska tas tillvara som en samhällsresurs.
Ungdomar är olika. Många olika värderingar och livsstilar bland ungdomar är värdefullt och bör bejakas. Ungdomar varken kan eller ska passa in i enhetliga mallar. Deras förutsättningar och villkor varierar, bland annat beroende på kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund och eventuella funktionshinder. All offentlig verksamhet för ungdomar bör bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla.
Tre prioriterade områden lyfts upp under perioden; aktivt medborgarskap, hälsa och välbefinnande och kultur och fritid.
Förslagen till åtgärder under perioden är bl.a. att ungdomsrådet återinförs. Bildandet av ungdomsråd sker i samråd med unga för att säkra ungas inflytande inom landskapsförvaltningen och i det åländska samhället som helhet.
Genom arbete i ungdomsrådet kommer det att ge ungdomar kunskap om påverkansarbete, kunskap om hur beslut inom lagtinget, landskapsregeringen fattas och kommunerna fattas. Det ger möjligheter till kontakter och att bygga nätverk. Det ger ökad samverkan mellan aktörer som arbetar med ungas hälsa och välbefinnande, fysisk och psykisk hälsa såväl som social utveckling. Ungas hälsa och välbefinnande lyfts fram i det kommande hälsopolitiska programmet.
Kultur och fritidsverksamhet har med sin bredd, allt från idrott till konst, en viktig roll att spela. Utveckla stöd till projekt där ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas till vara.
Ett första steg för förverkligande av det ungdomspolitiska programmet är att det finns kännedom om programmet, det lufter ungdomarna särskilt fram, och förståelse för dess innehåll. Ingen är för ung för att vara med och forma det samhälle man är en del av.
Vuxenstöd är en viktig del i arbetet med att stimulera och engagera ungdomar till att vara aktiva.
Det föreslås att en ungdomskommitté tillsätts bestående av representanter från landskapsregeringen, förvaltningens avdelningar och ungdomsrådet samt ungdomskonsulenten för att samordna, följa upp och utveckla den åländska ungdomspolitiken. Här har ungdomskonsulenten har ett särskilt ansvar att bevaka och samordna landskapsregeringens arbete, anser jag.
Programmet ska beaktas vid alla politiska beslut som har betydelse för ungdomars villkor. Deras åsikter ska inhämtas som ett led i ärendenas beredning. Tack.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Det är intressant med ungdomspolitik och naturligt för oss obundna som är den yngsta gruppen och det yngsta parti, kanske någonsin, här på Åland, i lagtinget. Ändå är vi inte ungdomar längre. Vi är alla födda i början på 70-talet när det gäller den manliga delen och lite tidigare när det gäller den kvinnliga delen. Sett ur ungdomars perspektiv så är vi också gamlingar och politiken är väldigt gammal om man frågar ungdomar. Det har de sig själva att skylla för i stor utsträckning eftersom de röstar väldigt dåligt. Folket får de politiker som de förtjänar i lagtingsvalet. Den äldre delen av befolkningen är mycket flitigare.
När det gäller beskrivningen över landskapsregeringens ungdomspolitik så är det lite oklart vilket dokument vi diskuterar, jag väljer att diskutera den första delen. Den är i huvudsak bra i sin helhet. Det är inte lätt att disponera ett program över ett sådant brett och spretigt politikområde och göra de avgränsningar som man behöver göra. Egentligen handlar all politik om ungdomspolitik. Förr eller senare berör all politik dagens ungdom, när de sedan växer upp. Det som vi gör är ofta för framtiden och det är också för ungdomarna, även om det handlar om annat än direkta åtgärder för ungdomar.
Jag är lite frågande kring tidsaspekten. Programmet som gjordes av kommittén blev klart redan i mars 2009. Hela 623 dagar senare diskuteras detta i lagtinget. Ur ett ungdomsperspektiv är 623 dagar en väldigt lång tid. Varför kunde det inte ha kommit tidigare?
Om man syftar till att vända sig till ungdomar så kan man också ifrågasätta metoden. Det här må vara skrivet för ungdomarna, men inte för att ungdomar ska läsa det. Den här första delen har ett ganska svårt språk, om jag får säga som Nalle Puh; svåra ord besvärar mig. Det är inte heller en attraktiv produkt att tillgodogöra sig, det var nästan tungt. Man måste nästan tänka på den 15:e varje mån för att orka igenom det.
Jag kommer att ge några kommentarer och sedan avsluta med några viktiga syften med ungdomspolitiken generellt.
Det börjar på sidan 2, man beskriver hur ungdomspolitiken har utvecklats. Man säger; "i de nordiska länderna och självstyrelseområdena har man tagit fasta på möjligheterna för flickor och pojkar och för unga kvinnor och män att skapa egna aktiviteter, att själv föra fram idéer och delta i förverkligandet av dem". Så här vill man ofta beskriva ungdomspolitiken. Det är snarare tvärtom, man har kommunaliserat och förstatligat och "förlandskapligat" allt som har med ungdomar att göra vilket har trängt undan det ideella engagemanget. Idealisterna har avskaffats. Jag håller inte riktigt med om den här beskrivningen. Man vill ju berätta hur man har gjort.
"Ungdomspolitiken ska även stimulera de unga till egna initiativ och påverka sin egen livssituation". Det är vackra ord men i verkligheten har man ifrån samhällets sida tagit över det här och så drar man med sig ungdomar, kom hit vi ska göra det här nu, i stort sett lite generellt beskrivet. Det är min erfarenhet av hur ungdomspolitiken har ändrats sedan jag var ordförande i Finströms ungdomsförening. Vi hade det verkligen så här i slutet på 80-talet sedan började man ändra aktivt.
Vidare under utbildningen sägs det; "de studerande ska ges möjlighet att vara aktiva och ansvarskännande samhällsmedlemmar som stimuleras till företagsamhet. Att vara företagsam handlar om förhållningssättet till det egna arbetet, att vara en kreativ, driftig, ansvarsfull och målmedveten yrkesutövare som sätter värde på sitt arbete". Jättefin skrivning, jag håller med om att det ska vara målet, vilket jag återkommer till senare. Men det kanske inte riktigt är så idag, vi kanske inte riktigt lyckas med det här. Idag lär man sig förvisso att man ska uppskatta sin utbildning men sedan ska man helst skaffa sig ett jobb och vara anställd. Inte är det någon skola som uppmanar ungdomarna att bli företagare, stå för arbetsplatserna och stå för utvecklingen som generationen fyrtiotalisterna gjorde på 60-talet då när det Åland, som vi känner idag, började byggas. Vi har nog problem med att vi inte riktigt har den återväxten som vi borde ha när det gäller unga entreprenörer som tar nya initiativ och som ska sida vid sida med befintliga företag bära välfärden i framtiden. Vi pratar ofta om entreprenörskap, men hur är det egentligen i praktiken?
En viktig sak på utbildningssidan är läroavtalsutbildningen, vilket jag länge har hävdat. Där har vi nog misslyckats med att lyfta fram den utbildningen som ett reellt alternativ. Den är liksom på undantag, det är någonting man gör om man inte passar in i systemet. Vi borde vända på det. Läroavtalsutbildning är en jätteviktig del av våra utbildningsplatser. Här i meddelandet står det att det finns 14 elever. Det borde vara 140 elever som går på läraravtal eftersom det också passar det åländska näringslivet. Man borde se över ersättningsnivåerna. Om man ser vad en elev kostar gymnasialstadiet och vad ersättningen är för att ha en lärling så är det stor skillnad. Det borde i princip vara samma. Det finns många företagare och många verksamheter på Åland där man sysslar mycket med mångsyssleri och ingen gymnasieutbildning passar, men en lärlingsutbildning kan göras så att den passar. Det kan vara en situation där man bör kunna många olika saker för att t.ex. kunna ta över ett företag.
En bra sak är valideringsprojektet där man framförallt kan validera och värdera föreningserfarenhet som många ungdomar skaffar sig. Det är en viktig merit som man bör lyfta fram så att ungdomar också förstår att det ska man också sätta på sin meritlista i sitt CV, för där lär man sig mycket ledarskap.
Herr talman! Jag går ganska för fort fram i syfte att inte dra över tiden så mycket. När det gäller hälsa och välbefinnande så räknar man upp en rad åtgärder. Jag saknar en sak som jag ser som väldigt viktig. Det finns ett projekt här inom ungdomspsykiatrin, som i flera års tid har pågått, som heter "För barnen på tal när en förälder har psykisk ohälsa". Det kan möjligtvis ingå i det, men det stora problemet för ungdomar är alla de barn som lever med missbrukande föräldrar. Det finns i storleksordningen 1000 barn på Åland, varav ungefär hälften är i den här åldersgruppen, som har en eller två föräldrar som har alkoholproblem. De här barnen måste man hjälpa, tycker jag. Det är kanske vårt största ungdomsproblem när det gäller hälsa och välbefinnande. De har inget val utan de måste leva i den verkligheten varje dag. Man pratar mycket om ungdomars eget missbruk och bruk av droger och rusmedel, men de barn, som har föräldrar som har alkoholproblem, de borde man hjälpa. Tyvärr kringgår man det här stora problemet.
När det gäller valdeltagandet nämns det också som ett skilt kapitel, det var en viktig satsning som jag för elva år sedan föreslog. Då var det lite djärvt men nu är det på gång i de flesta länder. Det är genomfört på vissa ställen och man har tankar på det, nämligen att rösta via Internet. Man kan inte räkna med att Muhammed kommer till berget, man måste ta berget till Muhammed. Man måste erbjuda vallokaler åt ungdomar som passar in i deras tänkesätt. Gör man valet tillgängligt för ungdomar då kommer ungdomarna att rösta i mycket större utsträckning, det är jag helt säker på.
När det gäller ungdomsrådet har jag haft mycket tankar och initiativ när det gäller ungdomsparlament osv. Jag ser ju det som viktigt, vilket inte riktigt nämns, att man också tar med de politiska ungdomsorganisationerna som i varierande omfattning existerar över tid. Man ska inte bara ta icke-politiska ungdomar med. Den tiden när ungdomsrådet fungerade, det var på den tiden som de fanns politiska ungdomsorganisationer aktiva, det medförde också att ungdomsorganisationerna utvecklades. Det var en synergieffekt som försvann sedan när man avpolitiserade ungdomsrådet, vilket var tråkigt.
Ungdomsrådet ska väljas av ett ungdomsparlament. Så mycket som möjligt ska det likna det riktiga systemet. Man har valkampanj ute i skolorna. Man väljer ett parlament som väljer en regering som genomför ett program. Sedan kan man ha en stab av tjänstemän som man kan kalla ungdomskommitté. Det är den modellen man kan välja. Det finns mycket att läsa vad jag har sagt tidigare om det här.
Detta med elevinflytande, där konstateras det att man har erfarit att det generellt behövs en större samverkan mellan studeranden och skolornas ledning och det har vi länge hävdat från obundnas sida. Det är väldigt viktigt att göra eleverna delaktiga och tro på att de förstår sin situation, och det gör de faktiskt.
Vidare under kultur och fritid finns det en rubrik som heter sociala medier. Där beskrivs generationsproblematiken. Det står så här; "vuxna står idag inför utmaningen att de unga behärskar dessa teknikers arenor bättre än många vuxna, men att de samtidigt behöver vägledning i att ansvarsfullt använda sig av alla möjligheter tekniken erbjuder". Det här är en stor utmaning. "Konkret kommer det upp till ytan i skolan när lärare behöver fortbildning i hur man använder ny teknologi och hur man genom Internet, genom sociala medier och med datorns hjälp kan utveckla sin undervisning", som man skriver här. Detta är en jätteviktig sak. Vad vore en skogsprocessormaskin värd om inte föraren fick en utbildning? Då fick föraren stiga ut och ta sin motorsåg, i bästa fall, eller kanske bara yxan och hugga ner trädet. Det är så som man ska se på datorn och jämföra med hur man använder den för att skörda kunskaper i större utsträckning.
Jag går vidare till kommunikationer. Det finns några stycken här som inte hör ihop så mycket med varandra. Som sades här i en replik så har obundna fört fram många idéer när det gäller kommunikationer. Ny kollektivtrafik, ungdomarna har själva tagit initiativ. Jag var på en debatt på Bastun. Man lyssnar man inte på SKUNKS initiativ, deras papper har försvunnit någonstans i förvaltningen, det var inte så viktigt. Det är jätteviktigt att ta tillvara på initiativ när det verkligen kommer från ungdomarna själva.
Till sist vill jag säga att jag ser tre viktiga syften med ungdomspolitiken. För det första måste ungdomarna lära sig att ta eget ansvar. Det handlar ofta om att man måste lära sig att arbeta. Det enda sättet att komma någon vart i livet är hårt arbete. Det låter ganska grymt men så är det. Det finns inte några genvägar. Min mormor brukar säga att det inte flyger några stekta sparvar i munnen, så är det. Det lär man sig också i föreningslivet. I början får man inte alltid lön för det som man gör. Till sist, om man är beredd att arbeta, så kommer man någon vart här livet.
Där har vi obundna haft många initiativ t.ex. att man borde uppmuntra sommarjobb i större utsträckning. Vi ser att den trenden går åt fel håll. Vi vill att man tittar över villkoren för studiestöd så att man kan jobba och syssla med entreprenörskap i större utsträckning under studietiden.
Det är viktigt att ungdomarna blir aktiva ålänningar. Att man får en stark känsla för hembygden och en stark kärlek till hembygden. Det här handlar inte om någon nationalistisk hjärntvätt. Tvärtom, det handlar om att man ska ha kännedom om Åland och om omvärlden och känna stark hemhörighet på Åland. Man far runt i världen och studerar. Vid varje tillfälle tänker man att en vacker dag flyttar man hem och slå ner sina bopålar. "Aldrig förgäta vi fädernas bygd, vart vi i fjärrled än draga" sägs det i ålänningens sång. Det ska klinga i ungdomens huvud ständigt så att man kommer tillbaka hem till Åland. Det är den absolut viktigaste ungdomspolitiska åtgärden, att vi till varje pris ser till att våra ungdomar kommer hem och att vi är ett attraktivt samhälle som de vill komma hem till. Om det sedan gäller det svenska språket eller arbetsmarknaden så är det viktigt. Det är viktigt att hålla i ungdomarna i projektet KomHem.nu.
Angående hembygdsrätten för studerande så var obundna först att ta upp det här initiativet. Kommittén sade att det här ska göras, det är ännu inte gjort. Att man inte rycker undan mattan och tar bort hembygdsrätten för de studerande är en jätteviktig sak. Det måste man komma till skott med.
Herr talman! Till sist är det viktigt att ungdomarna lär sig ett sunt leverne och vad verklig och hållbar utveckling är. När jag säger det här så säger jag samtidigt att var sak har sin tid. Man behöver kanske inte frustreras över ungdomars leverne, men man måste frustrera sig över om de inte förstår sedan, när de blir vuxna unga ålänningar och får familj, att lämna vissa saker av sitt leverne bakom sig. När man pratar om den hälsopolitiska delen så bör man fokusera på att hållbar utveckling inte handlar om något "miljöflummeri" som låter konstigt och som man tar avstånd ifrån. Det handlar om ett sätt att bygga ekonomiskt välstånd utan att förverka naturens kapital. Jag tror nog att ungdomen har lättare att formas och verkligen jobba för hållbar utveckling än vad många äldre personer kanske har, där det är svårt att lära in ett nytt beteende.
Jag ser med tillförsikt på ungdomar. I alla tider, ända sedan de gamla grekerna och romarnas tid, har vi vuxna ojat oss över ungdomens förfall. Den åländska ungdomen har nog en verkligt fin framtid. Det gäller, som politiker, att skapa vissa förutsättningar för att man ska kunna och vilja komma tillbaka till Åland och leva sitt liv här. Tack.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Det var ett fylligt anförande med mycket god input till det fortsatta ungdomspolitiska arbetet. Några kommentarer.
När det gäller att det har tagit lång tid från det ungdomspolitiska programmet blev klart till att vi har fattat beslut att det ska utgöra grund för årliga handlingsplaner, så är kritiken alldeles korrekt. Det handlar om bristande resurser och att vi har haft flera byten på den här tjänsten under den här perioden. Det är helt enkelt den förklaringen, det har varit många projekt samtidigt och vi har varit tvungna att göra en sak i taget.
Jag upplever att det här meddelandet beskriver en riktning och faktiskt också vill till en förändring, även om man upplever att det inte alls är så här idag, såsom det borde bli. Det beskriver en riktning, vi har en förhoppning om att ungdomspolitiken ska leda till en förändring.
När det gäller språk och när det gäller det här meddelandet så upplever jag att man kan se på ungdomspolitiken på två sätt. Det ena är att man i det dagliga beslutsfattande faktiskt har ett ungdomsperspektiv och jobbar ur ett ungdomsperspektiv. Det andra är att ta till våra ungdomar som en resurs.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Bättre sent än aldrig, det är absolut så. Det viktiga är nu att det här inte blir en hyllvärmare, utan att man gör de här förändringarna som beskrivs och får in ungdomsperspektivet.
Sedan när det gäller kommunikation med ungdomar så är t.ex. landskapets hemsida en relik från forntiden. Det finns inte någon version med enkelt språk och den är väldigt svårnavigerad, till och med för en insatt i förvaltningen kan det vara svårt att hitta. Det är jätteviktigt. Det gäller inte bara ungdomar, det gäller personer generellt som har liten kännedom om förvaltningen och de termer som används. Det var en sådan sak som jag reagerade på när jag läste programmet. Det gäller att tala med bönder på bönders vis, med de lärda på latin och med ungdomen på ett ungdomligt sätt och genom ungdomliga kanaler.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
När det gäller hemsidan Ung. ax är ambitionen att det ska bli en sådan hemsida där ungdomarna hjälper till och talar om hur sidan borde utformas så att många ungdomar är intresserade att vara med och kommunicera på den. Bland annat tycker man, likt Facebook fenomenet, att man gärna skulle ha "gilla" symbolerna. Att man har olika ståndpunkter att ta ställning till och gilla eller inte gilla.
När det gäller läroavtalen så har vi utökat dem kraftigt, kraftigt är ju ett ord med modifikation förstås. Men i förhållande till hur många företag vi har lyckats att få att ta emot studeranden under dessa jobbiga tider. Ambitionen hos dem som tar studerande i läroavtal har ofta varit att man vill anställa den här personen som man tar i läroavtal efter avslutade studier.
Sedan när det gäller om ungdomsrådet ska vara politiskt eller icke så har vi följt ungdomsparlamentariska kommitténs åsikt om att det inte borde vara ungdomstillsatt. Precis som jag sade i mitt anförande, så år 2011 ska ungdomarna jobba både med ungdomsrådet och hur det ska tillsättas. Det är de som ska styra hur det ska vara.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! När det gäller plattform för att nå ut till ungdomarna så tror inte jag på någon hemsida. Återigen, så måste berget gå till Mohammed, man måste vara där ungdomarna är. Då är det på sociala medierna, i första hand Facebook, som man ska bygga upp den här verksamheten.
När det gäller läroavtal så visst har de utökats, men det är fortfarande väldigt få som väljer det, det borde vara betydligt flera. Där borde samhället göra avkall på sitt utbildningsmonopol i större utsträckning och erbjuda samma peng, medelkostnaden för en gymnasialstadieelev, som ersättning till företagen, så skulle det bli sprätt på den verksamheten.
Sedan när det gäller ungdomsrådet så tror att det kan vara en blandning mellan politiskt aktiva och icke politiska aktiva ungdomar. Man behöver inte ha det ena eller det andra. Det viktiga är att man tar med alla som är intresserade. Man har inte råd att utesluta någon som man gör idag när man utesluter de politiska ungdomarna. Valsättet är intressant, att i så stor utsträckning efterlikna det riktiga systemet som möjligt, så att man lär sig vad en valrörelse är, hur ett parlament fungerar och hur en regering fungera. Då är det lärorikt samtidigt som det är intressant.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Kommitténs förslag till det ungdomspolitiska programmet tycker jag att andas mycket av att man vill delta på alla nivåer, ett deltagande i beslut och också som remissinstanser osv. Det går som en röd tråd genom hela programmet, att det är viktigt att man ska se ungdomarna på det sättet att de vill delta.
Sedan nämnde ltl Sundman också deltagande i ungdomsföreningar och att det på hans tid minsann var annat. Det kanske var lite annat då, men jag tror att på min tid var det ännu mera annat. Då levde man mycket med veckomöten och sådant i ungdomsföreningarna, vilket jag tror att är jättebra. Ungdomsföreningarna lever kvar idag. Det är bara det att det är problem att få frivilliga att åta sig styrelseuppdrag i ungdomsföreningar och det tror jag inte handlar om att samhället på något sätt har tagit över. Föreningarna finns kvar, verksamhet kan man bedriva. Där håller jag inte med ltl Sundman om att samhället på något sätt har tagit över i den här frågan.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Visst finns det ungdomsföreningar kvar. Vissa av dem är fortsättningsvis väldigt aktiva, men det är inte som det var ännu för 20 år sedan att man har ungdomsföreningarna som sitt vardagsrum. Så var det på min tid och så var det före min tid på ltl Dahls tid. Man levde i praktiken sitt liv inom ungdomsföreningens ramar på landsbygden. Vad som sedan hände var att man delvis tog livet av det ideella engagemanget när man började anställa ungdomsledare och fritidsledare. Man kommunaliserade den här arbetsinsatsen. Varför skulle då någon bry sig om kommunen eller landskapet gör det. Det är alltid en farlig utveckling att ta över ideellt arbete, ofta försvinner då engagemanget. Jag säger inte att det är fel på dem som är ungdomsledare och fritidsledare, men det blir begränsat till den kapacitet som kommunen erbjuder. Det är mycket mindre kapacitet än vad alla frivilliga krafter tillsammans förr hade. Visst har det skett en sådan utveckling, det kan man inte förneka.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Visst hade skett en sådan utveckling, det har det gjort. Min uppfattning är att ungdomsledarna och fritidsledarna har kommit till efter att det blev så dålig aktivitet i föreningarna. Idrottsföreningarna har kanske ändå varit mer aktiva än ungdomsföreningarna. Åtminstone i min kommun så har fritidsledare kommit långt senare. Vi kanske hittills har haft fritidsledare i tio år, inte längre.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag säger inte heller att det ska vara någon återgång till hur det var förr med en massa ideellt arbete. Det kanske har blivit en del av samhällets uppgifter. Visst är det en tråkig utveckling för den som vet och kommer ihåg hur mycket som utfördes av ungdomsföreningarna. Ungdomsföreningarna har ju i första hand aldrig bara bestått av ungdomar. Det var en hembygdsförening som samlade folk i alla åldrar. De skötte om mycket av det som idag ska göras av samhället med skattemedel. Visst är det en resurs som har försvunnet och som tar ekonomiska resurser från andra saker som samhället istället kanske borde betraktas som sin kärnverksamhet i större utsträckning. Idag utvidgar man hela tiden, vi pratar samhällsreform i andra sammanhang. Det här kanske är en samhällsreform som man borde fundera på om man ska fortsätta med eller om man ska försöka återgå i någon del till det engagemang som fanns förr. Det var på sätt och vis bättre förr, när det var sämre.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det är bra att utbildningsministern Britt Lundberg för en sådan här fråga till lagtinget. Jag håller med henne när hon säger att det är ett viktigt politikområde och att ungdomarna är en underskattad resurs i många sammanhang i vårt samhälle.
Däremot blir det lite mycket tomma ord. Det här kommer mycket sent. Det är nyval nästa år. Det är många åtgärder som efterlyses här, som man tänker vidta och som ska sjösättas innan det här projektet är färdigt.
Det ska inte utskottsbehandlas. Varför ska det inte det? Det är inte så viktigt. Det är bara riktigt viktiga frågor som man vill föra till utskottet eller när politikerna har någon vilja att profilera sig. Jag tror faktiskt inte, även om vi säger att det är viktigt, att vi i handling visar att det är viktigt. För det finns inte några särskilda resurser upptagna för att vi skulle prioritera det här området som ministern tyckte att vi skulle. Det enda sättet att prioritera en politisk verksamhet det är att se till att man har ekonomiska resurser. I det här fallet är det frågan om en halvtidsanställd ungdomskonsulent, en tjänst som är föga öka attraktiv.
Herr talman! Jag är rädd för att den här diskussionen inte kommer att ge någon genklang i ungdomarnas verklighet.
När jag var talman hade jag en ambition att öppna upp lagtinget. Då vände vi oss till två grupper i samhället som hade möjlighet att på dagtid besöka lagtinget. Det var skolungdomar och pensionärer. Dessa inbjudningar mottogs med väldigt stor glädje. Det var många grupper på besök. Ibland tyckte jag att det var en bra idé. Många som då satt i lagtinget ställde upp på diskussioner och debatter både med de unga och med äldre. Det tog slut, vilket jag tycker är lite tråkigt. Det har väl varit vissa besök efter det. Vi hade också en diskussion om att vi måste satsa resurser på lagtingskansliet, för att kunna erbjuda de ungdomar, pensionärer eller andra grupper som kommer hit en möjlighet att verkligen få insikt och kunskaper i hur lagtinget, självstyrelsen och parlamentarismen fungerar. Men det tyckte man inte att vi hade råd med. Nu är det inte så många som kommer hit längre och lyssnar på debatten. Å andra sidan har vi också diskuterat TV-sändningar och det skulle antagligen i viss mån också gynna de yngre, om det på något sätt skulle integreras i utbildningen.
Herr talman! För att försöka vitalisera den här frågan lite så föreslår jag att det här ärendet bordläggs till den 15 december. Jag skulle önska att talmannen överväger att via sitt kansli inbjuda åländska ungdomar till lagtinget den 15 december för att åtminstone lyssna på debatten eller ta del av debatten kanske via radion och också be deras lärare eller någon annan att de skulle komma med kommentarer. De kan ju skicka kommentarerna till vem de vill, till någon politiker som uttalar sig, till något parti eller till talmannens kansli. Så skulle vi åtminstone få diskutera inför dem som det gäller. Det blir lite patetiskt när man börjar tala om hur det var när man var ung och hur det var för 20 år sedan. Med all respekt för allas enskilda erfarenheter men jag tror verkligen att dagens unga inte alls är intresserade av det.
Herr talman! Jag skulle vilja ställa några helt konkreta frågor. Jag går in på själva programmet som den parlamentariska kommittén har utarbetat. Jag tyckte att ministern sade att man har tillsatt ungdomspolitiska kommittén, nej, den finns inte. Man ska tydligen ha en kommitté som består av tjänstemän som ska föra tvärsektoriell politik inom förvaltningen och så ska man ha ett ungdomsråd och det är inte heller tillsatt. Men man ska tydligen anta en handlingsplan i januari 2011. Enligt det här förslaget så är det just ungdomskommittén som ska utarbeta handlingsplanen. Här följer man tydligen inte sitt eget papper. Jag skulle vilja att ministern redogör lite mer för kommittén. Kommittén ska tydligen också ha ett reglemente. Det ska ges ut en plan varje år, det ska utredas och värderas osv. Men det finns inte några pengar. Det finns inte mera resurser. Är det då meningen att man ska effektivera en fördelning av medel som man nu gör till föreningar och kommuner och att det ska ge bättre resultat? För min del ser det här väldigt byråkratiskt ut.
Det här ungdomsrådet blir ju en klick ungdomar som tillsätts på väldigt oklara grunder. Om man ska tala om delaktighet och medborgarskap så måste man arbeta på ett sådant sätt så att alla ungdomar, inom en viss ålderskategori det kanske ska vara olika för ungdomar i olika åldrar, har möjlighet att delta. Kanske inte alla är intresserade, men de som är det ska ges möjlighet att delta. Då är det via skolorna och elevråden i första hand som man måste jobba. Jag tror för min del att ungdomsrådet möjligen inte behövs utgående ifrån det här pappret som man har. Vill man verkligen nå ungdomarna så är ska det ske ute i kommunerna. De flesta ungdomarna är intresserade av kommunala frågorna; var de kan ha en ungdomslokal, om de kan ha en ungdomsledare eller man kan få en idrottsanläggning osv. Till de frågorna vill jag återkomma senare, herr talman.
Jag tycker att det är bra att man nämner både Katapult, SKUNK och ungdomslotsar här. Inom mitt parti så finns det många kompetenta personer vad gäller ungdomsfrågor. De säger alla att visst ska ungdomarna själva bestämma, men det måste finnas vuxenstödverksamhet. Den här idén att ungdomarna själva ska bestämma, det går inte. Inte har vi ju heller vi vuxna projekt där vi säger att de vuxna själva får bestämma. Vi har en organisation av något slag, vi har en sekreterare och vi har olika uppgifter om vi företar oss någon gemensam verksamhet. Det ville jag säga nu för den här gången. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Det är trevligt att få mycket input till vår ungdomspolitik. Det är, precis som ltl Sundback sade här, viktigt att vi debatterar det här. Jag tycker ändå att det är bättre sent än aldrig, som någon sade här tidigare. Vi för en diskussion nu som förhoppningsvis ska leva vidare. Vad jag kan minnas så har det aldrig förts ett meddelande kring ungdomspolitik till lagtinget förut. Kanske det hände före min tid som politiker?
När det gäller det som uppfattas som byråkratiskt här så är det kanske för att olika förslag blandas ihop. När det gäller kommittén så handlar det om det dagliga arbetet inom förvaltningen, det dagliga beslutsfattande. Det kan påminnas om att man också ska ta in ungdomsperspektivet och fundera på om det här ska processas i förhållandet till ungdomar eller på vilket sätt ska det här hanteras.
När det gäller ungdomsrådet så är jag helt enig om att ungdomskonsulenten behövs för att leda det här och hjälpa till men ungdomarna ska komma till tals och uttala sig om hur de tycker att det ska vara intressant att jobba.
Ltl Barbro Sundback, replik
Vi kanske inte ska gå diskussionen i förväg. Vi har ju provat med ungdomsrådet och vi har provat med ungdomsparlament. Jag har själv varit med på ett möte där man tillsatte ungdomsrådet. Den tjänsteman som då hade hand om det frågade om det var någon som ville sitta i det här ungdomsrådet. Det var några och så behövdes det några till och så puffade man in dem i det här rådet. Sedan finns modellen som ltl Danne Sundman pratade om. Det här rådet kommer inte att ha någon beslutandemakt.
Jag tror att kommittén är en bra idé. Det är tjänstemännen som ska höra ungdomar, men hör då alla ungdomar på något sätt, via elevrådet eller något sådant, inte en liten grupp som inte ska vara politisk men ändå på något sätt vara politisk. Det där tror jag att har levt ut sin tid.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! I det ungdomspolitiska program som våra ungdomsrepresentanter har tagit fram, och som också är förankrat i de politiska partierna, så säger man att man vill ha ett ungdomsråd. Handlingsplanen kommer att bygga på det ungdomspolitiska programmet, som ungdomarna har gjort från alla våra politiska partier. Om jag siar så kommer just ungdomsrådet och hur det ska tillsättas att bli en viktig del av 2011, på samma sätt som studeranderådets och elevrådets utveckling kommer att bli viktig, eftersom de har aktualiserats nu så tydligt den här gången. Sedan kommer vi att plocka någonting till som ungdomarna har prioriterat. Det blir inte vare sig krångligt eller byråkratisk. Vi ser helt enkelt till att vi varje år betar av några saker som våra ungdomar tycker att är viktigt.
Sedan när det gäller ungdomsrådet har man tänkt utanför boxen, man vill ha det på nytt sätt, man vill ha en förändring. Man vill se det som ett forum som kan vara dynamiskt och som kan förändras. Det är klart att det är viktigt under utarbetandet att man ser till att så många som möjligt kommer till tals och att ungdomarna upplever att det är angeläget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Under diskussions har ltl Barbro Sundback föreslagit att ärendet ska bordlägga till plenum den 15 december. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Vicelantrådet kommer inte att vara närvarande den 15 december. Påverkar det bordläggningstiden?
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det är ju problematiskt när vi inte riktigt vet när remissdebatten kommer i gång. Om vi då bordlägger det till januari? Det lär ju inte spela någon större roll. Kanske talmannen kunde tänka sig onsdagen den 12 januari? Då har skolorna och lärarna möjlighet att få information om det skulle vara någonting.
Talmannen
Talmannen uppfattar att förslaget om bordläggning nu är föreslaget till 12 januari. Önskar någon uttala sig om tiden? Ärendet är bordlagt till den 12 januari 2011. De återstående ledamöterna Johan Ehn, Anders Eriksson och Gun Carlson på talarlistan bereds ännu möjlighet att uttala sig.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Eftersom ärendet nu är bordlagt så kommer jag att hålla mig väldigt kort. Tankarna som ltl Sundback framförde, om att också bjuda in ungdomar från skolorna till det plenum när vi diskuterar det här, är en god tanke. Jag tycker att man ska fundera vidare kring det. Jag tror också att det gör det lättare om vi skjuter det lite längre på framtiden. Om vi hade haft det den 15 december tror jag att det skulle ha varit lite problematiskt. Man kan fundera kring den frågan.
I övrigt vill jag kort säga att jag tycker att det är roligt att det ungdomspolitiska programmet och meddelandet kring landskapsregeringens ungdomspolitik ligger här. Jag tycker att man har gjort ett gott jobb. Jag är framförallt väldigt imponerad över det förslag till ungdomspolitiskt program som togs fram ungdomarna själva. Det har verkligen satt ner kraft, energi och möda på att fundera på konkreta åtgärder som behöver vidtas för att man ska komma vidare. När man diskuterar ungdomspolitik så är det väldigt lätt att det blir en diskussion som är väldigt ytlig. Det blir mest ord och inte så mycket mera. Man har ändå nu lyckats samla ett antal olika konkreta förslag också ifrån landskapsregeringens sida. Man har fått fram bitar som man kan jobba vidare kring. Jag kommer att återkomma under debatten den 12 januari till mera konkreta saker som man behöver fundera kring.
När det gäller att aktivera ungdomar politiskt vill jag ändå säga några saker. Jag är själv en politiker som är sprungen ur ungdomspolitik. Det är med- viss sorgsenhet som jag tittar på dagens situation. Vi lyckas inte i partierna engagera ungdomar på samma sätt. Jag tror att jag i någon debatt tidigare har sagt att vi partier måste ta ett väldigt stort ansvar i detta att kunna engagera ungdomar just i det partipolitiska arbetet. Det är viktigt att skilja mellan det som är det partipolitiska arbetet och det som är engagemang i samhällsfrågor stort. Därför att båda bitarna behövs och det ena kan föda det andra. Det skulle vara bra om vi partier vid tillfälle faktiskt satte oss ner och gemensamt resonerade hur vi kan återuppväcka det här. Nu är det ofta på det sättet att under vissa perioder är det ett parti som har aktiviteter, under en annan period är det andra partier som har aktiviteter. Det där går upp och ner. För att ett politiskt system ska fungera så krävs det att man har någon att debattera med. Jag vet att det framförallt finns liberala ungdomar som har varit väldigt aktiva och fått igång en aktivitet, vilket är väldigt bra. Vi skulle behöva någon ifrån vår sida som skulle kunna debattera med dem. Detsamma gäller centern och socialdemokraterna. Jag måste ge en eloge till socialdemokraterna som anordnade den här debatten på Bastun. Det finns fortfarande ett utrymme för mycket mer engagemang där. De här tror jag att är den ena biten.
Sedan om den andra biten som jag också vill lyfta in här. När man diskuterar detta med att få engagemang hos ungdomar så måste de också känna att de har reellt inflytande. Ett engagemang i olika saker som enbart syftar till en position på sidan om tror jag att har motsatt effekt mot att man faktiskt får möjlighet att vara med och påverka. Åtminstone är det den erfarenhet som jag har ifrån min egen politiska bana. Visst var det roligt att hålla på med ungdomsråd, ungdomsparlament och leka lagting. Det var väldigt nyttigt och lärorikt. Men man orkar inte med den typen av politiskt engagemang så speciellt länge. Det kräver nog att vi sedan skapar möjligheter för ungdomarna att känna att de faktiskt har möjlighet att vara med och påverka i det riktiga politiska livet. Vi måste se till att vi bereder plats på olika ställen inom beslutsprocessen.
En fråga som jag har lyft vid ett flertal tillfällen, jag passar på att lyfta den på nytt och jag kommer säkert att göra det i debatten den 12 januari, det är möjligheten för ungdomar att aktivt ta del i val från 16 års ålder i kommunalvalet. Det vore någonting som vi nu på allvar borde lyfta upp och faktiskt resonera kring. Vi har nu också lite erfarenhet hur kyrkovalet gick. Man tillät för första gången sextonåringar att rösta. Låt oss hämta lite erfarenhet därifrån, vad som hände och vilka reflexioner man har. Sedan kanske, inte kanske till nästa höst, men till följande kommunala val borde man kunna genomföra ett försök med en sänkt rösträttsålder för att den vägen uppmuntra till att komma igång med att aktivera sig vad gäller ett demokratiskt politiskt arbete i samhället.
Jag ska återkomma vad gäller de övriga bitarna i programmet när vi fortsätter med diskussionen. Tack, herr talman!
Ltl Anders Eriksson
Tillåter talmannen en kort kommentar från bänken? Jag understöder också ltl Sundbacks förslag. Jag tycker det är sympatiskt. Det kan kanske leda till att vi alla engagerar oss lite mera i de här frågorna. Jag hoppas att man ifrån lagtingets kansli tar förslaget på allvar och ser till att vi har en god representation av ungdomar här nästa gång vi debatterar det här.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Jag ber att få avstå och jag återkommer.
Talmannen
Ärendet är bordlagt till den 12 januari 2011.
Föredras
10 Förändring av taxisystemet
Landskapsregeringens svar
Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)
Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Idag är taxitillstånden på Åland knutna till kommungränserna, vilket är ett föråldrat system. Finansutskottet konstaterade redan i fjolårets budgetbetänkande att det behövs förändringar av dagens taxisystem. Man menade att både konsumenterna och företagarna skulle vinna på justeringar av stationsområdena och att även Åland som turistmål skulle ha behov av en bättre fungerande taxitrafik. Förändringar av dagens taxisystem finns med i landskapsregeringens lagstiftningsprogram men ingenting har hittills hänt.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Ämnar landskapsregeringen förändra dagens taxisystem så att tillstånden inte längre är knutna till kommungränserna?
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Landskapsregeringens övergripande målsättning är att grantera en god taxiservice i hela landskapet med så lite regleringar som möjligt. Landskapsregeringen är medveten om behovet av förändringar inom den yrkesmässiga trafiken, bland annat då det gäller beställningstrafik med personbil. Ett första steg i den riktningen var slopandet av fastställandet av rutt taxorna i maj 2009, vilket gjorde det möjligt att utsätta den regelbundet upphandlade trafiken för riktig konkurrens. Frågan om tillstånd per kommun hör till de saker som kommer att tas under övervägande när landskapslagen om yrkesmässig trafik revideras.
Man bör beakta att nuvarande tillståndsperiod löper till den 31 december 2014. Före den tiden kan man inte gå in och ändra i rådande system, det har med landskapets trovärdighet som avtalspartner att göra. Men vi försöker då gå vidare med lagstiftningsåtgärder.
Herr talman! Det är därför idag svårt att ange någon exakt tidpunkt för när en framställning kan lämnas. Landskapsregeringens ambition är dock att eventuella förändringar ska ha stöd i lag innan nästa tillståndsperiod påbörjas.
Sedan lite bakgrundsfakta. Den andel av trafikidkarnas inkomst som hänförs sig till av samhället betalda tjänster utgör ca 78 procent, dvs skolskjutsar och annan beställningstrafik.
Landskapsregeringen överväger att göra hela fasta Åland till en stationsplats för beställningstrafik med personbil. Alternativt kan man också fundera på om Mariehamn skulle vara en särskild stationsplats.
På 90-talet skedde det en uppluckring i tillämpningen av frågan om rätt att ta upp passagerare utanför stationsplatsen. Det här, herr talman, är ett steg i riktningen som jag nämnde inledningsvis, dvs att garantera taxiservice med så lite regleringar som möjligt. På fasta Åland råder det ibland vissa tider, vid helger, nattetid och vid stora evenemang, brist på taxibilar.
I skärgården är det annorlunda. Man kan också överväga att det kanske inte är förnuftigt att dra in dem i det här systemet med en enda stationsplats eller eventuellt två.
Sedan några ord om samarbete, herr talman. Man bör hålla i minnet och observera att nuvarande lagstiftning inte förhindrar taxiidkare att samarbeta och gå ihop om en jourtjänst.
Det kan också finnas orsak från regeringens sida att lagstifta om detta, med lagtingets samtycke. Det kan även finnas behov av att lagstifta om taxicentraler ute på landsbygden. Vi har också tittat på en avreglering helt och hållet. Det visar sig att det låter sig inte göras. Orsakerna är ganska många. En orsak är att det kan bli svårt att få tag i en taxi i glesbygden på vardagar. Sedan har det bl.a. i Sverige visat sig att det har lett till olika lycksökare. Det finns olika modeller, man kör taxi svart eller man vill ha taxitillstånd bara för att få billigare bilskatt och sedan idkar man inte trafik. Allt detta måste beaktas.
Vi överväger att göra hela fasta Åland till en stationsplats, eventuellt Mariehamn som ett annat område. Alla de här förändringarna som vi har aviserat ska förstås ske i samarbete med trafikidkarna.
Ltl Carina Aaltonen
Skulle minister Eriksson kunna vara så vänlig och förklara för mig vad som är så bra med nuvarande taxisystem att man kan ta bort gränserna på landsbygden men behålla gränserna mot Mariehamn? Just nu kommer det fler och fler regleringar inom taxibranschen. Det kommer fler påbud som driver upp kostnaderna för de enskilda företagarna. Också vi i lagtinget går medvetet in då och medverkar till det här. Nyligen tog vi en lagstiftning som går ut på obligatoriskt alkolås i alla fordon som skjutsar skolbarn. Det är bra men det driver upp kostnaderna. Numera behövs i alla bilar trepunktsbälten och sittkuddar till mindre barn, vilket vi har varit med och tagit beslut om här. Det kommer också nya bankkort som kräver nya bankkortsläsare osv. Dessutom är numera bussbolagen, som subventioneras ganska mycket av landskapsregeringen, allt större konkurrenter till skolskjutsarna på landsbygden. Taxiföretagarna har det tufft och det blir bara tuffare.
Visst är det ett komplext problemen. Men jag förstår inte att den här borgerliga regeringen inte litar på att taxibranschen skulle kunna sköta det här utan detaljstyrningar från regeringen. Varför är det så viktigt att bibehålla dagens struktur, där vi i princip har ett taximonopol med en stor vinnare, nämligen Mariehamns taxi. Varför det är så viktigt att skydda just de?
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Jag sade inledningsvis att vår övergripande målsättning är att garantera en god taxiservice i hela landskapet med så lite regleringar som möjligt. Det är vår politik. Vi försöker göra det så fritt som möjligt. Av olika orsaker som måste det finnas regleringar. Om ltl Aaltonen anser att jag försvarar dagens system så gör jag inte det. Det första som den här regeringen gjorde var att vi avreglerade rutt taxan vid skolskjutsar. Det släpptes fritt. Det var ganska mycket diskussioner om det också, men det visar sig att det fungerar någorlunda bra. Som jag också just nämnde så jobbar vi vidare med att a kunna avreglera såtillvida att man t.ex. skulle ha hela fasta Åland till en stationsplats och eventuellt Mariehamn till en särskild station. Det här måste övervägas senare. Tanken går i alla fall i den riktningen att det ska bli en uppluckring och så lite reglering som möjligt.
Alkolås, som nämndes här, är mycket styrt av direktiv. Det har också med trafiksäkerhet att göra. Det är också en sak som lagtinget inte heller vill pruta på.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Min uppfattning är ändå att jag har ett stöd av minister Eriksson i den här frågan, att det måste ske en förändring och att man vill ha så lite regleringar som möjligt. Men ändå vacklar minister Eriksson när det gäller Mariehamn taxis monopol. Har ministern med sig regeringen och regeringspartierna i den här frågan? Det finns ju många landsbygdsföreträdare här i lagtinget. Vill de verkligen att ett stadsföretag ska gynnas av den här vacklande linjen? Man kan inte riktigt bestämma sig när man ska göra det, hur man ska göra det och om man ska göra det. Jag får inte riktigt klara besked från minister Eriksson angående var, när och hur man tänker gå vidare med den här frågan.
Minister Roger Eriksson
Tack talman! Jag nämnde tidigare att nuvarande tillståndsperiod löper ut den 31 december 2014. Ambitionen är att vi till den tiden ska ha ett regelverk som är så fritt och så lite reglerat som möjligt. Men, av olika orsaker måste det finnas vissa regleringar. Jag nämnde också att vi överväger att göra hela fasta Åland till en stationsplats, eventuellt kan också Mariehamn ingå eller utgöra en egen station. De sakerna måste vi ta beslut om senare när vi har hört alla trafikidkarna. Jag nämnde också att alla förändringar i regelverket ska ske i samarbete med trafikidkarna.
Det kan också nämnas att när vi tidigare tog bort rutt taxorna så förekom det också kritik ifrån olika trafikidkare att det skulle snedvrida konkurrensen och att vissa skulle gynnas.
Den här processen går vidare och ambitionen är som jag just nämnde.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
11 Landskapets utbildningspolicy
Landskapsregeringens svar
Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 2/2010-2011)
Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Vårt svenska språk utgör en av de viktigaste byggstenarna i självstyrelsesystemet. I och med de utökade problemen att erhålla högkvalitativ utbildning på svenska i Finland, har allt fler ungdomar sökt sig till Sverige för vidarestudier. En utveckling som de flesta politiker stött, vilket också skapat möjligheter för ålänningarna att vara en del av det svenska utvärderingssystemet. Något som igen förefaller var på väg att ändra. Enligt uppgifter i media så får dock allmänheten den upplysningen att inte utbildningsavdelningen tänker lägga två strån i kors för att lösa den uppkomna situationen.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilken utbildningspolicy är det som gäller för landskapsregeringen beträffande åländska studerandes möjligheter till vidareutbildning i Sverige?
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Landskapsregeringens policy och hållning är att arbeta för att vi har och en hög utbildningsnivå på Åland och att tillse att våra ungdomar har tillträde till ett rikt utbud av utbildning på svenska. Landskapsregeringen ska inte vara med och styra om våra studerande skall välja att studera på Åland i Sverige eller Finland eller annat land. Universiteten och högskolorna runt om oss konkurrerar med kvalitet och popularitet om de studerande. Vart man söker sig är ungdomarnas eget val.
Citat om två strån i kors eller inte två strån i kors känner jag igen från insändare som relaterar till ett telefonsamtal mellan en tjänsteman på utbildningsavdelningen och en förälder. Tjänstemannen har själv besvarat sin insändare, jag har också bemött den. Det som beskrivs är inte landskapets policy.
Ärendet handlar om att Sveriges regering införde 2010 nya tillträdesregler till svenska högskolor. Ett meritvärderingssystem där studerandenas betyg för studier i relevanta ämnen skulle ges extra poäng vid ansökan. Det rör sig i första hand om matematik och moderna språk. Eftersom den svenska regeringen bedömde att de inte kunde meritvärdera de utländska studerandenas studier skapades en utlandskvot. Åland anhöll och förhandlade om att få ett undantag från utlandskvoten. Förhandlingarna gav resultat och undantaget beviljades. De åländska studerandena meritvärderas från och med denna höst.
Sverige har utsatts för hård kritik för det nya systemet. Inom det nordiska samarbetet har hävdats att införandet av en utlandskvot strider mot nordiska överenskommelser. Det har också höjts röster mot att det nya antagningssystemet strider mot EU:s fria rörlighet.
Sveriges regering har därför fattat ett nytt beslut i slutet av oktober i år. I det beslutet gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att i samråd med Verket för högskoleservice utarbeta föreskrifter om hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas så att sökande med sådana betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning. Det nya systemet ska införas hösten 2012.
Landskapsregeringen agerade omedelbart och uppmärksammade Sveriges regering om Nationernas förbunds beslut från juni 1921 där det särskilda ansvar som Finland och Sverige har för att garantera oss vår självstyrelse, dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Vi har även uppmanat regeringen att i samband med de nya föreskrifterna beakta de behov av tillträde till högre utbildning på svenska som det åländska samhället har. Vi upplyser i brevet även om att 70 procent av våra ålänningar som studerar på högskolenivå väljer att studera i Sverige. Vi har även varit i direkt kontakt med företrädare för den svenska regeringen. Vid Nordiska Rådets session har de åländska representanterna både formellt och informellt fört fram Ålands speciella behov av svenska studieplatser. Vid de nordiska utbildningsministrarnas möte den 8 november 2010 var jag med och diskuterade frågan med mina nordiska kollegor och framförde vår hälsning än en gång till den svenska regeringen. Vi har försäkrats om att förändringen som nu görs ska leda till att alla behandlas lika och att det inte kommer att missgynna Åland. Vi har även framfört en begäran att få vara delaktiga i arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna. Igår inkom en förfrågan där vi har möjlighet att ge remissutlåtande för studerande med äldre betyg inledningsvis. Vi har genast tagit itu med att besvara förfrågan, vilken ska vara besvarad senast den 16 december.
Landskapsregeringen följer aktivt arbetet och tar varje tillfälle i akt att bevaka våra ungdomars möjligheter att ha ett brett utbud av studieplatser på svenska. Tack herr talman.
Ltl Anders Eriksson
Jag tycker att det var ett bra svar av vicelantrådet. Jag har ju debatterat den här frågan förut. Det beslut som togs den 10 december i fjol blev ganska kortvarigt. Vicelantrådet var ju ganska glad. Man kan givetvis inte rå för den uppkomna situationen. Jag har också tagit del av det brev som landskapsregeringen har skrivit och jag tycker det är mycket bra formulerat. Jag tycker att det är bra att landskapet har den policyn att de åländska ungdomarna ska ha ett så brett utbildningsutbud som möjligt på deras eget modersmål.
Vicelantrådets nämnde den här insändaren. Det gäller inte bara en insändare, utan det är flera oroliga föräldrar som av naturliga orsaker har tagit kontakt och de har fått likalydande svar, vilket jag ställer mig väldigt frågande till. Vilken policy är det riktigt som gäller hela vägen ner på utbildningsavdelningen? Jag tror absolut på det som vicelantrådet säger och det som man skriver i brevet till den svenska regeringen. Men varför kommer det olika signaler ifrån utbildningsavdelningen när det gäller det här?
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Genast när jag fick vetskap om att det här samtalet hade ägt rum, utan att kunna bedöma om vad som har sagts eller inte har sagts, så har jag fört en diskussion med utbildningsavdelningen kring både service, bemötande och landskapsregeringens policy när det gäller studieplatser.
Ltl Anders Eriksson
Givetvis, alla kan ha en dålig dag. Men om man får till svar; ”att det skadar inte att ungdomarna lär sig lite finska och att man kan studera i Finland också lika bra som i Sverige”, så är det inte riktigt i linje med den policy som vicelantrådets säger att landskapregeringen har.
Om vi går tillbaka till själva grundproblematiken. Det behöver ju inte bli sämre för de åländska ungdomarna i det svenska utbildningsväsendet med det nya systemet än vad det är med dagens system, som är ganska kortvarigt. Men det skapar en oro hos ungdomarna och föräldrarna. Mot den bakgrunden är det ju väldigt viktigt att korrekt information går ut ifrån utbildningsavdelningen om vad som gäller och vad landskapsregeringen jobbar med.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Självklart är det viktigt att korrekt information går ut. Den information som vi har fått så här långt är att systemet kommer att bli väldigt likt det som gällde före man införde meritvärderingssystemet. Men vi kommer ändå att bevaka det här väldigt noga.
Precis som ltl Eriksson säger, så har det ju gått en väldigt kort tid, den här hösten har det intagits studeranden enligt det här nya systemet. Den här våren, nästa höst och därpå följande vår kommer det ytterligare att följa samma system. Det blir också ett väldigt litet jämförelsematerial i förhållande till systemet som sedan kommer hösten 2012. Utan att vi har gjort någon vetenskaplig undersökning, vi har mera gjort stickprov och lyssnat runt med ungdomar, så har vi hittills erfarit att man har kommit in på ungefär samma sätt som man gjorde före meritvärderingssystemet. I några fall är det sådana studerande som inte slapp in förra gången som har sluppit i nu. Det kan också bero på slumpen och beroende på hur andra har sökt osv. Vi kommer att följa det här väldigt aktivt. Det är oerhört viktigt för utbildningsnivån på Åland att vi har tillträde till utbildningar på svenska i Sverige. Det tryggar också ett diversifierat utbildningsutbud, att man också även kan studera udda ämnen på svenska fast man är ålänning. Ska man studera i Finland så är det ett ganska begränsat utbud som erbjuds. Det är hög prioritet och en väldigt viktig fråga. Jag måste också säga att jag är förvånad över att samtalet har tolkats på det här sättet. Jag kan inte säga om det är sant eller falskt. Jag kan läsa bemötande som tjänstemannen har skrivit. Den tjänstemannen har också aktivt varit med och bidragit till det här resultatet.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
12 Europeiska konstruktionsstandarder
Landskapsregeringens svar
Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 3/2010-2011)
Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Vid årsskiftet 2010/2011 kommer Sverige att genomföra implementeringen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Eftersom den åländska plan- och bygglagen integrerat svenska byggbestämmelser är det relevant att veta i vilken grad ändringarna i de svenska byggbestämmelserna återspeglar sig i motsvarande åländska regelverk.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: När kommer regeringen att införa s.k. eurokoder i det regelverk som rymmer de åländska byggbestämmelserna?
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Eurokoderna är en frivillig åtgärd som rekommenderas av EU. Det finns inte något direktiv i botten. Det är s.k. europeiska standarder för bl.a. planering av bärande konstruktioner. Eurokoderna som huvudsakligen utarbetats under 90-talet är avsedda att främja EU:s inre marknad och underlätta för exempelvis byggföretag och konsultbolag att verka i alla EU-länder.
Vid införande av eurokoder som ersättning för tidigare nationella bestämmelser ska eurokoderna kompletteras med erforderliga "nationella val".
De nationella valen anger sådana avvikande krav som är motiverade med hänsyn till lokala förutsättningar, avseende exempelvis geologi, klimat, olikangående värderingar och säkerhetsnivå.
Sverige har nu efter flera års utredning beslutat att, från och med den 1.1.2011, införa eurokoder för att ersätta Boverkets gällande konstruktionsregler.
Herr talman! På Åland gäller tillsvidare Boverkets konstruktionsregler med stöd av plan- och bygglagen för Åland jämte dito förordning.
Boverkets konstruktionsregler förblir fortsättningsvis i kraft på Åland till dess landskapsregeringen tar beslut om ändring av Ålands byggbestämmelsesamling.
För att kunna följa de svenska byggreglerna bör även Åland vid lämplig tidpunkt införa eurokoderna.
När Sverige nu har beslutat att ta i bruk eurokoderna och utformar sina nationella val, kan vi även på Åland påbörja arbetet med att bedöma förutsättningarna och konsekvenserna av ett införande av koderna samt behovet av "nationella val" baserat på lokala förutsättningar.
Här kan man vara lite smart. Man kan titta lite på hur man har gjort i Sverige och förhoppningsvis kan vi också implementera flertalet av de svenska nationella valen. Att de även skulle tillämpas på Åland skulle underlätta arbetet med att utforma de åländska "nationella valen".
Det finns vissa problem. Omfattningen av beredningsarbetet gällande eurokoderna är i hög grad beroende av vilka lokala krav som anses motivera särskilda "nationellt val". Innan arbetet har påbörjats är det därför svårt att ange en exakt tidpunkt när vi på Åland kan ersätta de nuvarande konstruktionsreglerna med eurokoder, men arbetet pågår.
Man måste ha utlåtanden från sakkunniga. Problemet är klimatanpassningar när det gäller olika vind- och snölaster och temperaturväxlingar mm. För Åland finns det inte ännu aktuella klimatsiffror. Vi måste få hjälp med detta för att kunna utarbeta egna koder.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det här är ett komplicerat system. Jag vet inte om jag intuitivt reagerar men det känns som att det saknas ganska mycket av den expertis inom förvaltningen som skulle behövas för att göra en sådan här riktig åländsk analys av vilka nationella val man skulle behöva träffa i de här frågorna. När vi en gång i tiden gick in för Boverkets bestämmelser så var det i första hand av språkliga skäl och inte så mycket, vad jag kan minnas i alla fall, det innehållsliga i bestämmelserna. På något vis känns det ändå som att det skulle vara ganska tillförlitligt att följa svenskarna i spåren. Är det inte ändå så att för företagen på Åland, inom byggbranschen, skulle vara till fördel att man inte har helt egna bestämmelser. De här gamla svenska bestämmelserna kommer väl att avvika, både för de som man har i riket och i Sverige. Det måste väl rimligen betyda att det kan bli dyrare att bygga Åland med sådana bestämmelser.
Vad är ministerns politiska bedömning i den här frågan? Vilken väg ska man välja?
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Det är riktigt det som ltl Sundback sade här i sin första replik. Vi måste ha hjälp med det här för att kunna räkna olika kalkyler och analysera. Där måste vi kolla med sakkunniga. Jag nämnde också att vi tänker vara lite smarta. Vi tittar hur man göra på den svenska sidan mittemot oss för att ha liknande, för där har man exakt samma klimatförutsättningar. Men det finns olika problem här, t.ex. för Gotland har man tre olika zoner för snölast. Där måste man få de rätta kalkylerna och de matematiska formlerna för att det här ska gå ihop. Tanken med den frivilliga rekommendationen är att det ska underlätta för byggföretag och konsultbolag att verka i alla EU-länder.
Ltl Barbro Sundback
Ja, det är väl oundvikligt att det måste till någon sorts expertisbedömningar. Man måste fatta politiska val om hur man gör på Åland med de här bestämmelserna och vilka man förnyar enligt det svenska normsystemet.
Jag har en tilläggsfråga. Om man lyckas med det här arbetet inom rimlig tid innebär det då att plan- och bygglagen måste förändras? Eller kan de här bestämmelserna införas i någon slags lägre författningsdokument, förordning eller landskapsbeslut eller krävs det lagändring? För då betyder det att det drar ut på tiden ytterligare och ganska mycket antagligen.
Minister Roger Eriksson
Tack, herr talman! Jag har inte riktigt kollat upp den frågan. Jag har på känn att det här är konstruktionsregler som man kan sätta in i byggbestämmelsesamlingen. Det kanske inte behöver vara på lagnivå. Men det har jag inte kristallklart för mig, men jag har den uppfattningen.
Den övergripande problematiken som har med standardisering att göra är en helt annan fråga som jag har redogjort för i självstyrelsepolitiska nämnden.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
13 Lag om ekodesign och energimärkning
Landskapsregeringens framställning (FR 6/2010-2011)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 13.12.2010.
14 Finlandskabeln
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 4/2010-2011)
Svar på enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen 1.12.2010.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 13.12.2010 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.12).