Första behandling

Först tillåts allmän diskussion. Enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen kan därefter förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag kan börja med att konstatera att finansutskottets betänkande är klart. Det är på skrivet och justerat. I samband med det har vi också diskuterat bl.a. den här budgetlagen.

Landskapsregeringen föreslår att basbeloppen för verksamhetsåret 2010 inte indexjusteras. Basbeloppen ligger till grund för beräkning av landskapsandelar till kommunerna. De landskapsandelar som berörs är den allmänna landskapsandelen, landskapsandel för socialvården, landskapsandel för grundskolan, särskild landskapsandel för träningsundervisningen och landskapsandelarna medborgarinstitut, landskapsandelarna för kommunala bibliotek samt landskapsandelarna för kultur-, idrotts-, och ungdomsverksamhet.

Genom förslaget kommer basbeloppet för dessa landskapsandelar att kvarstå på samma nivå som år 2009. Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sådant sätt lagen bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20§ 3 mom. självstyrelselagen.

 Landskapsregeringen föreslår att lagen antas som en budgetlag. Lagförslaget har anknytning till anslaget under momenten: 44.05.31., 45.15.30, 46.05.51, 46.07.30, 46.09.30 och 46.15.30 i liggande budgetförslag.

Det här har utskottet behandlat samtidigt som vi har behandlat budgeten. Beträffande hörandelistan hänvisar vi till den som finns i finansutskottets huvudbetänkande.

Med hänvisning till det här har finansutskottet omfattat lagförslaget och föreslår att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget. En reservation finns inlämnad av ltl Camilla Gunell.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I remissdiskussionen kring budgeten och det här förslaget till lagstiftning så lyfte bl.a. jag fram de problem som vi har sett från vår sida. De förhandlingar som fördes med kommunerna kring de här frågorna gjordes väldigt sent. Dessutom blir ännu den här hälsningen till kommunerna om att det kommer att bli på det här sättet också väldigt, väldigt sen. Har finansutskottet i sina resonemang överhuvudtaget diskuterat frågorna kring att man är väldigt sent ute med att ändra förutsättningarna för kommunernas verksamhet? Det går inte att läsa ut ur betänkandet som ligger på bordet. Det vore intressant om finansutskottets ordförande kunde lägga ut texten lite kring detta?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vårt betänkande ligger här, det står finansutskottet för. Den här lagen kommer att behandlas tre gånger. Efter de två första behandlingarna kommer vi att ta budgeten och de här lagarna. Jag förutsätter att det säkert kommer att diskuteras, från i morgon kl. 9.30, en hel både om den här och de andra budgetlagarna. Jag hade tänkt att man kanske inte skulle ha en så stor diskussion kring detta idag, utan vi kan återkomma i morgon och på fredag.

Ltl Johan Ehn, replik

Jag har både en förhoppning och en tro att så kommer att bli fallet. Jag tycker ändå det skulle ha varit intressant att få ett visst resonemang kring de bitarna, när ett sådant här ärende ligger på bordet. Jag får väl tydligen ge mig till tåls fram till dess att budgetbetänkande ligger på bordet. Jag tycker ändå att när man lägger fram ett betänkande så kunde det vara bra att också visa på resonemang kring de bitarna. Specifikt lyfte åtminstone jag från min sida, jag vet att det också var andra som lyfte fram de här bitarna just när vi diskuterade det här lagförslaget. Men jag har respekt för att den här diskussionen kan fortsätta vid annat tillfälle.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Johan Ehn. Jag kan väl konstatera generellt att när det gäller hela budgetbehandlingen och budgetlagar i samband med det så är tiden kort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Undertecknad har fogat en reservation till det här beslutet. Jag tycker inte att situationen är sådan att landskapsregeringen behöver ändra på de villkor man har överenskommit med kommunerna om i samband med det nya landskapsandelssystemet, som är relativt nytt.

När lagframställningen togs här i lagtinget 2007 så var det en väldigt stor och bred enighet som rådde om att det nya landskapsandelssystemet var viktigt och det också skulle ge kommunerna en långsiktighet. Kommunernas verksamhetsvillkor skulle vara tydliga och klara.

Därför tycker jag att det är alldeles för tidigt att enbart, efter två år, gå in och göra en sådan här förändring i gällande lagstiftning. Sådana drastiska åtgärder skapar, som jag ser det, oro och osäkerhet ute i kommunerna.

Det är väldigt viktigt att oförutsägbara förändringar inte uppstår så att kommunerna på ett mera långsiktigt sätt kan klara sina budgetöverskott, vilket de idag måste ha för att kunna finansiera kommande investeringar.

Vi vet alla att många viktiga investeringar väntar, särskilt stora utmaningar finns det bl.a. inom äldreomsorgen.

Kommunerna har idag en gemensam lånebörda på ca 60 miljoner euro. Landskapet har, trots nedgången i ekonomin, fortfarande en mycket robust ekonomi och inte några lån.

Det finns istället risk att kommunerna blir de som får uppta ytterligare lån eller höja avgifterna. Med tanke på att Åland befinner sig i en lågkonjunktur så behöver vi ju kanske i samhället föra en sådan ekonomisk politik som bidrar till ökad köpkraft och inte minskar den.

Andra viktiga frågor, som också behöver lösas i kommunerna, och som också är ett argument för att man har långsiktiga och stabila verksamhetsförutsättningar, är den åldrande befolkningen, pensionsavgångar, ökad krav på specialisering och kompetents samt en växande integration.

Det är viktigt att kommunerna och landskapet även i framtiden i samråd utarbetar strategier, särskilt om hur man ska klara av att bibehålla välfärdssystemen och servicen ute i kommunerna och hur man också ska klara budgeten och de överskottsmål som man bör ha.

Jag känner till att en samrådsgrupp är under planering. Det är väldigt viktigt att den tillsätts och att arbetet där kommer i gång. Det är nog så kanske att man står inför ganska reella reformer för att stärka framförallt kompetensen och specialistkunnande, särskilt inom omsorgssektorn. Och att man stärker integriteten och rättsskyddet för individerna och även den regionala balansen och en likvärdig service.

Jag tycker det vore viktigt att landskapsregeringen kom med ett mera helhetsresonemang kring kommunernas ekonomi och även andra faktorer som gör att många regioner kanske får tänka om. Särskilt i kombination med de förändringar som väntar inom sjötrafiken är det kanske angeläget att särskilt diskutera skärgårdsregionernas särskilda utmaningar.

Vi kan konstatera att, enligt den statistik som finns, att år 2020 kommer den allra största delen av den äldre befolkningen att bo i skärgårdskommunerna, över 30 procent. Det gäller samtliga, Föglö och Kumlinge låg i topp. Medan kommunerna på fasta Åland som Jomala, Finström och Lemland kommer att ha ett äldreantal runt 20 procent. Det vore viktigt att ta ett helhetsgrepp om de här frågorna. Landskapsregeringen kanske kunde överväga att komma till lagtinget med ett regionalpolitiskt meddelande så småningom eller ev. utveckla meddelandet som nu finansutskottet beställer kring kortruttstrafiken så att det också görs i ett helhetsperspektiv, där man tar in regionalpolitiska- och ekonomiska resonemang.

Jag kommer sedan i detaljmotiveringen att föreslå en kläm för omröstning.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Med all respekt för ltl Camilla Gunells åsikter och reservation så vill jag bara förtydliga att finansutskottet har räknat in de totala effekterna både vad gäller landskapets och statens åtgärder. Man bedömer att kommunerna ändå kommer att få bättre från 0,8 till 0,9 miljoner euro. Detta ställt till relation till landskapets otroligt svåra ekonomiska situation så anser vi att det här är befogat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker nog bör skilja mellan de beslut som staten fattar och som påverkar kommunerna, det är en sak. En annan sak är att den lagstiftning, vi själva här har omfattat för bara två år sedan, bör ligga stabilt och att man inte rustar på den. Kommunerna utgår ju ifrån att lagstiftningen är det som gäller. Det är också i enlighet med det beslutet som jag har förstått att landskapsregeringen under hösten har bestämt basbeloppen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag vill ytterligare tillägga att detta beslut gäller endast år 2010.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är ju ännu mera märkligt egentligen, att man för ett enda enskilt budgetår går in och gör den här förändringen. Det finns inte, som jag ser det, några skäl till det. Jag tycker att landskapsregeringen måste ta ett helhetsansvar för den åländska ekonomin, där ingår även kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det är viktigt att gång på gång poängtera att utgångspunkten för det mesta av vår budgetdebatt är den finans- och ekonomikris som drabbade den globala ekonomin för ganska länge sedan och så småningom också den lokala ekonomin. Det är ganska märkligt egentligen att den inte ännu mera penetrerat den åländska konsumtionen och lokala ekonomin, även om arbetslöshetssiffrorna visar att det finns problem.

När man ser på budgetlagarna är det viktigt att se att vårt system hänger ihop finansiellt ganska starkt med statens genom vårt avräkningssystem. Landskapet har en stor betydelse för kommunerna genom landskapsandelssystemet. Då kan man inte säga att den kris vi har nu är landskapets egen kris eller egna problem. De hänger ihop med kommunerna. I det system vi har är kopplingarna starka. Då måste man, när det har uppstått en situation som det har gjort, se på alla delar. Det har hänt tidigare att man har gjort bedömningar av kommunernas lönsamhet som helhet och landskapets lönsamhet som helhet och då har bl.a. det allmänna avdraget varit en regulator för den ekonomiska balansen mellan landskapet och kommunerna.

När landskapsregeringen nu inför ett stopp för indexregleringen så är det i förhållandet till hela systemet man ska se det. Det är alltså inte landskapets sätt att lösa sina problem. Det är landskapets sätt att hantera samhällsekonomin. Det här betyder att man ska bedöma det i förhållandet till socialskyddsavgifterna, FPA-systmet, i förhållandet till landskapsandelarna och man ska göra det i förhållandet till avdragssystemet. Frågan man måste ställa är om det här är en balanserad finansiell åtgärd mellan landskapet och kommunerna? Landskapsregeringens svar är givet, det här är deras förslag. Finansutskottet har också svarat att det här är någonting som man bör gå vidare med.

När det gäller kommunernas dilemma att man har gått in i ett system med landskapsandelar och de ska utvärderas enligt en viss mall så är det klart att det är problem för vissa kommuner, som inte har räknat in det här i sin budgetering. Flera kommuner har hört från kommunförbundet och andra att det här är på gång och att det kan bli ändringar. De flesta kommunala representanter är nog så medvetna om att det pågår en global finanskris och att det är en konjunkturnedgång där ingen kommun är skyddad från omvärldens ekonomi. Det betyder att tänker man efter så tänker man efter före man budgeterar. Det har många kommuner gjort. Så en så stor överraskning ska det väl inte vara? Att man stoppar upp indexjusteringen men hänsyn till att Finlands bruttonationalprodukt minskar i år med kanske 8 procent, att statsbudgeten, när det gäller inkomsterna, går ner med kanske 30 procent och därmed också klumpsumman osv.

Kommunerna och landskapet har att förhålla sig till en helhetsekonomi när det gäller finanserna. På det sättet finns det inte några vägande skäl mot en sådan här åtgärd, även om reservationen talar om att landskapet ska sköta sina problem och kommunerna sina problem. Det är naturligtvis orimligt, i ett system med så omfattande överföringar mellan landskap och kommuner och ett så omfattande fördelningssystem när det gäller den kommunala ekonomin, att man skulle kunna isolera de här två delarna.

Det som är viktigt i landskapets politik i förhållande till kommunerna är att man upprätthåller utbildningen, att man upprätthåller sysselsättningen och att man upprätthåller hälso- och sjukvården för det är lika viktigt för varenda kommunmedborgare som det är viktigt för varenda landskapsmedborgare. Man kan inte skilja ut en del i ekonomin och peka finger åt en annan, det är orimligt enligt min mening.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ltl Erland och jag är helt överens om att kommunerna ska vara både medvetna och beredda på att dra sitt strå till stacken när det gäller att vara med och reda upp den ekonomi som vi gemensamt har. Men mitt ifrågasättande har funnits i att tidtabellen för det här inte har varit den mest snygga gentemot kommunerna. Visserligen fanns det med i de diskussioner, som fördes mellan kommunförbundet och landskapsregeringen, men sedan helt plötsligt kommer det från landskapsregeringen ett beslut om att göra den här saken. I det beslutet nämner man inte ett ljud om att man samtidigt är på väg att göra ett sådant här lagförslag, vilket hade varit ganska klädsamt gentemot kommunerna i det fallet. Att få den signalen vad som är på gång och vilken lösning man hade tänkt sig. Nu fick man i stället den signalen till kommunerna, såsom de flesta som jag har pratat har förstått det, att indexjusteringen kommer man inte att dra ner.

Tittar man sedan ytterligare på hur mycket man skär på överföringsutgifterna och hur mycket man skär på de egna konsumtionsutgifterna så finns det en hel del att fundera kring, vad gäller den här biten.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Mot bakgrund av den kris som uppstod ganska oväntat och fick ett snabbt genomslag så är det viktigt att man drar lärdom av det här. Det viktiga är nu att kommunförbundet vet hur det fungerar, landskapsregeringen vet hur det fungerar och vi vet också att med stor sannolikhet har vi ett par år till med en likartad nedgång i ekonomin. Då är det skäl att finansutskottet, lagting och landskapsregeringen planerar för nästa budget. Det har alltså varit en stor press på ekonomierna i kommunerna och i landskapet under den här processen. Det gäller att hitta konstruktiva lösningar. De lösningarna kan ibland komma snabbt när det är fråga om politiska förhandlingar och politiska processer. Frisinnad samverkan har ju själv varit med i förhandlingar och det blev inte så snabba resultat där heller, tror jag.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag är inte ute efter att säga att den ena eller den andra har gjort någonting bättre eller sämre. Jag var ute efter, precis det som ltl Erland var inne på inledningsvis i sin replik och som jag tycker är bra, att vi ska lära oss någonting för framtiden. Det är också en av orsaken till att jag lyfte frågan. Om man ska få ett lyckat samarbete kring finansiella frågor mellan kommun och landskap så behöver man vara ute i god tid. Man behöver också hitta ett system som gör att det blir lite mera förutsägbart också för kommunerna. Som det är nu så sitter kommunerna helt och hållet i händerna på beslut som landskapsregeringen tar. Så har det alltid varit, jag säger inte att det är den här regeringen som gör på det sättet. Däremot så efterlyser jag, jag har efterlyst det redan tidigare, om man ska få det här att fungera på ett bra sätt så måste man vara ute mycket mera tidigare i processen, för att kunna arbeta in det i kommunernas budget och också få ett samförstånd på vilket sätt man kan lösa det här framåt. Det som sades, vad man tänker göra nästa år kring att bygga upp förhandlingar, det är bra. Men jag ifrågasätter fortfarande hur det här har kommit till?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Så länge jag har varit med i den här processen så har det alltid varit önskemål om att komma i gång tidigare. Det är väldigt svårt att göra det. Nu finns det vissa saker på gång. Det är på gång en diskussion om de kommunala sambanden. Det är en diskussion om skattepolitiken gentemot kommunerna och i kommunerna på gång. Det är fråga om budgetsystemet och det är frågan om finansiella reformer när det gäller klumpsumman och kanske också beskattningen. Därför tror jag att det är viktigt att trycka på härifrån lagtinget att man ska vara tidigt ute. Kanske partierna kan tänka sig att förhandla i god tid och se de långsiktiga stora lösningarna? Jag tror inte att det är omöjligt att förbättra den här processen betydligt. Kommunförbundet har väl också någonting att bevisa i den här processen när det gäller samarbetet och samverkan med landskapsregeringen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag undrar om ltl Erland missförstod mitt anförande? Min poäng var just att landskapsregeringen har ett helhetsansvar för Ålands ekonomi. Inte att vi sköter vårt och de andra får sköta sitt. Det är ju viktigt att landskapsregeringens budget är ett fundament för hela den åländska ekonomin som påverkar både kommunerna, näringslivet och medborgarna på olika sätt. Kompensationen för grundavdraget har man i riket kompenserat till kommunerna, det gör vi ju inte på Åland. Jag anser att man heller inte kan peka på kommunernas överskott och säga att de klarar sig bra. Kommunerna måste ha överskott, enligt det nya systemet, för att klara sina investeringar.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gällde ltl Gunell så tittade jag mest på reservationen, där det står att landskapet ska sköta sina problem. Min poäng var att så är det inte. När det gäller grundavdraget och kompensation är det samma sak där, man måste sätta in den i sin helhet. Det gäller FPA-avgifterna, skattepolitiken som helhet och det gäller landskapsandelssystemet såsom indexjusteringen. Allt det här är en fråga om fördelningen av medel mellan kommunerna och landskapet. Vilken politik som landskapet ska bedriva för att också kommunerna ska kunna få full sysselsättning, arbetskraft, kompetens och tillväxt osv. Det här är absolut inget statiskt spel med budgeten. Budgeten lägger ju grunden för de kommande åren.

Ltl Camilla Gunell, replik

Därmed är det ju viktigt, om man ska klara det här åtagandet och klara det tillsammans, att förutsättningarna är klara för alla. Därmed bör ju lagt kort ligga. Den lagstiftning, som vi gick inför år 2008 som också var en räddningsaktion för många kommuner, den bör ligga fast. Särskilt i tider när kommunerna också drabbas av minskande samfundsskatter och andra skatteintäkter är det otroligt viktigt att landskapets hand är fast, och att man kan hålla fast vid det man en gång har lovat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Vi kan alla önska, särskilt inför jul, att allt ska ligga fast och ingenting ska förflyktigas. Vi kunde önska oss att Lehman Brothers var kvar och att finanskrisen aldrig hade inträffat. Vi skulle kunna önska att den finska exportindustrin skulle rulla på som förr så att vi får sälja våra varor till utlandet som vi alltid har gjort. Då skulle allt vara frid och fröjd. Men nu är det inte så. Det är en nedgång i Finlands ekonomi, det är en nedgång i våra inkomster och det är en nedgång i vårt handlingsutrymme när det gäller ekonomin. Landskapsregeringen och lagtinget ska försöka balansera ekonomin så att landskapsregeringens åtgärder gynnar kommunerna så att kommunerna kan bibehålla sina grundläggande servicefunktioner, vård omsorg och skola. Det är det som det här handlar om. Det går alltså inte att önska sig tillbaka till en fast och säker situation. Vi måste vara med i den här dynamiken även om den är problematisk.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ltl Olof Erland försökte förklara indexjusteringens uteblivande med Lehman Brothers och nedgången i Finlands exportindustri och alla möjliga världsliga ekonomiska problem. Jag menar nog att det är att skjuta grovt över målet. Det är sant att landskapets ekonomi har försämrats på grund av sämre och mindre klumpsumma. Det som man hela tiden låter bli att säga är att det finns stora besparingar i landskapets kassa. Betydligt större än någon kommun kan visa upp.

Det som sker nu är att landskapet inte vill låna och inte vill tala om hur mycket resurser man har. Man vill bara tala om hur hemskt svårt det är och vilken kris vi är i. Inte är det så allvarligt vare sig för landskapet eller för det åländska näringslivet. Vi har ingen dramatisk höjning av arbetslösheten men det finns oroande tecken och de har funnits länge. De tecknen borde ha bemötts med stimulans.

Den offentliga ekonomins uppgift under en kris är att man ska expandera den, inte dra åt. Expanderar gör ju alla andra. Staterna lånar ju mycket pengar för att hålla igång sysselsättningen och också för att stimulera den offentliga efterfrågan. I riket kompenserar man kommunerna, man drar inte åt som man gör här. Under dåliga tider blir den service, som offentlig sektor har att erbjuda, ännu viktigare. Efterfrågan ökar ju på tjänster. Det är de man ska finansiera via expansionen.

Socialdemokraterna håller inte alls med den här analysen och slutsatsen. Man gör ont värre på det sätt som man nu beter sig med den här finanspolitiken som vi ser.

Det är viktigt för ålänningarna att veta att det inte är så illa ställt med landskapets ekonomi som man från regeringsblocket vill framhålla. Man använder sig redan av besparingar och det kommer man att fortsätta med fram till nästa val. Vi får se om det finns någonting kvar, möjligen till om med det. Det finns ingenting som säger att landskapet ska tvingas, för att klara sin budget, att bestjäla kommunerna på 1 miljon euro. Indexjusteringen är en överenskommelse som man nog borde hålla om man har någon heder i kroppen. Vi har nu sett den här regeringens heder.

I överläggningarna med kommunerna var man överens den 28 september, trodde man från kommunerna sida. Kommunerna lovade, om de fick indexjusteringen och om de skulle få det som de hade kommit överens om, så är de beredda att 2010 sätta sig ner och titta på det offentliga utbudet av tjänster och hur det ska finansieras. Regeringen gick hem från förhandlingarna och gjorde precis tvärtom.

Vi har upprepade gånger sett att den här regeringen inte står vid sitt ord. Man sitter och lyssnar, man vill vara tillsammans, man vill föra dialog men sedan går man hem och bakom slutna dörrar beslutar någonting helt annat. Jag tror inte att den politiken håller. Folk förväntar sig nog, när man har suttit vid ett bord och diskuterat, att det är på jämlika villkor. Men det är inte så som regeringen beter sig. Jag är lite förvånad över att speciellt centern är villiga att gå med på att indexjusteringen tas bort. Det är ju ett sätt att svara emot den överenskommelsen för förra regeringen och lagtinget hade med kommunerna. Vi tar bort investeringsstöden mot att vi indexbinder landskapsandelar. Om det här är nu är så viktigt att för att rädda landskapets ekonomi, min uppfattning är att det inte är det, ska det då vara slut 2010? Är det klart med räddningsaktionen då? Det vill jag veta. Eller ska vi höra den här visan igen 2011 om Lehman Brothers och alla möjliga hemskheter som tvingar regeringen att lyfta bort indexjusteringen? Det är ingen långsiktighet i det här. Det är bara att hugga till lite.

Herr talman! Om lagtinget ska stå fast vid den lagstiftning vi har tagit så tycker jag det är helt klart att man inte ska godkänna den här indexjusteringen. Regeringen behöver nog fundera på sina diskussioner om hur skattemedel ska fördelas till sina partners, som är beroende av de skattemedel som är med och bidrar till att vi har i klumpsumman. Landskapet klarar sig nog genom den här krisen utan att behöva försämra ekonomin för kommunerna.

Vi läser en dag efter dag hur kommunernas ekonomi ser det ut. Kökars befolkning har minskat på två år med 15 procent. Andelen pensionärer stiger snabbt till 30 procent. Andelen av de kommunalt anställda, som går i pension, avancerar starkt. Vad tänker regeringen om detta? Ska det här rädda den saken?

Nej, bästa vänner, det här är för kortsiktigt och det ser inte till helheten. Det ser inte till alla ålänningarnas bästa.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! I replik till ltl Camilla Gunell sade jag att vi tar ansvar för helheten. Vi vet ändå att kommunerna, när man tar sin hänsyn till alla statliga- och landskapets åtgärder, kommer att få ett plus, om vi räknar plus och minus.

Men ltl Sundbacks säger att landskapets ekonomi är god. Ja, det är den men efter tre år, år 2012, ligger vi 116 miljoner back. Finansutskottet kan inte säga när vi åter har budgeten i balans. Att alla är med och hjälper till är inte helt oväsentligt. Landskapets budget ju också viktig, att vi kan hålla den i skick.

Skatter tar man också via lagar, visst kan man ändra de lagarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Finansutskottet Eliasson säger att indexjusteringen inte behövs i kommunerna. Man har beaktat statens olika insatser och FPA-avgifter. Resonerar Ålands kommunförbund på samma sätt? Vems resonemang är det som ska avgöra vad som är bäst för kommunerna? Är det Ålands kommunförbunds resonemang eller är det regeringens resonemang. För att inte ha en sådan motsättning har vi systemet med överenskommelser som regeringen inte höll fast vid från den 28 september utan man gick hem och gjorde tvärtom. I den överenskommelsen var det inte med någonting om att indexjusteringen inte skulle genomföras. Där var alla partier representerade.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! När man ska implementera sådana här svåra åtgärder och beslut är det jobbigt både för dem som ska ta besluten och för dem som drabbas av besluten. Alla vill ha mer, i varje fall inte mindre. Jag ställer en retorisk motfråga; vem är det som ska ta landskapets budget? Kommunerna tar sin budget, men nu diskuterar vi landskapets budget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var en intressant replik. De representanter från centern, som satt med i Ålands kommunförbund och diskuterade den här överenskommelsen, deras åsikt ska vi alltså inte bry oss om?

Landskapet har ett helhetsansvar. Det är landskapet som påför kommunerna lagliga skyldigheter inom äldreomsorg och barnomsorg osv. Därför har man ett landskapsandelssystem för att trygga att finansieringen åtminstone till en viss del är säkrad. Nu drar ju ltl Eliasson bort delar av det stödet samtidigt som vi ser en stor utflyttning från skärgården. Vi har kommuner på fasta Åland som går på knä; Eckerö, Geta och Finnström. Lumparland går det inte heller så bra för. Det är kommunerna runt Mariehamn som klarar sig. Är det regionalpolitik som ni gillar?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är fascinerande att följa med svängningarna i socialdemokraternas ekonomiska politik. För knappt ett år sedan, när gick in i den här krisen och det fanns starka önskemål från alla partier också ifrån oppositionen att vi skulle ta tag i ekonomin och se till att vi klarar av att hantera den här finanskrisen och sjunkande inkomster, då var också socialdemokraterna inne på den linjen. Att vi måste omvandla strukturellt och vi måste också spara pengar. På en förfrågan till den numera blivande ordförande i socialdemokraterna, i samband med den debatten ifrågasattes varför socialdemokraterna hade tillåtit en alltför stor expansion under konjunkturen och att vi hade ett budgetunderskottisolerat år 2008, då svarade den personen att då hade vi pengar för det. Då hade man pengar för att expandera. Under lågkonjunkturen ska man då ytterligare expandera? Jag saknar den röda tråden i socialdemokraternas ekonomiska politik.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nu är det ledamot Perämaa som har ansvar för finanserna. Tala om varför ledamot och finansminister Perämaa inte höll överenskommelsen med Ålands kommunförbund? Berätta vad orsaken var! Var det inte en bra överenskommelse, att man sedan 2010 skulle börja diskutera långsiktigt? Varför inte stå vid sitt ord och inte tjafsa om socialdemokraterna? Varje gång en liberal inte klarar av sitt uppdrag då är det socialdemokraternas fel.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Visst är det intressant att följa med de svängningar ändå som sker i den ekonomiska politiken. I den här situationen vi nu befinner oss i, när vi har hanterat en budget och finansutskottets betänkande ligger på bordet så har samtliga partier fört en konsekvent linje i hur vi ska föra den ekonomiska politiken, förutom socialdemokraterna som i ett skede ropar om inbesparingar. Nu har de svängt helt och fullständigt, nu ska vi ytterligare expandera i den här situationen.

Vad gäller överenskommelsen var jag fullständigt tydlig med kommunförbundets representanter att något av alternativen, om hur vi ska spara ca 1 miljon euro, kommer vi att genomföra. Det fanns ingen överenskommelse om att inte indexjusteringen borttagande skulle genomföras. Det fanns två alternativ. Jag sade att någondera av dessa kommer att ske. Kostnadseffekten av vad som sades var fullständigt klar för alla parter.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Min uppfattning är att den inte alls var klar. Överenskommelsen var man överens om. Men sedan hände någonting annat när ministern kom in i det egna rummet. Det finns ju en rad överenskommelser som man har brutit; handelskammaren, det nordiska samarbetet osv. Man går bara ensidigt emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag måste säga att jag är lika fascinerad som finansminister Perämaa över de svängningar som finns i socialdemokraternas resonemang. Det är alldeles riktigt att man måste föra en långsiktig ekonomisk politik. Inte minst med tanke på kommunernas förutsättningar att upprätthålla grundservicen. Nu talar vi då om landskapsandelarna i detta. Men när vi talar om reflexionerna på landskapets ekonomi så ett av de stora problemen är att socialdemokraterna, under de tre år man satt i landskapsregeringen, blåste upp landskapets ekonomi och budget med ungefär 20-25 procent. Det här är faktiskt en del av de problem vi har nu. Därför att landskapsregeringarna då gjorde en viss reserv, men de reserverna var alldeles för små.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi är vana med åsikts differentieringar i liberalerna. Enligt Olof Erland var det Finlands försämrade ekonomi, Lehman Brothers och exportindustrins problem att vi inte kan indexjustera. Nu är det socialdemokraternas fel, under den förra perioden, att vi måste vidta den här åtgärden. Snacka om fascinerande!

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! De här sakerna hänger alldeles naturligt ihop. För att den starka överstora expansion av landskapets egen ekonomi, som socialdemokraterna var arkitekter till under de tre åren man satt i landskapsregeringen, ledde till att nu när finanskrisen påverkar Finlands ekonomi och därmed också klumpsumman betyder det att det blir ännu svårare att gå ner till en nivå med en landskapsekonomi som är hållbar på sikt. Det är det här som landskapsregeringen håller på med. Landskapsregeringens partier är eniga om att driva den här linjen vidare just med tanke på att garantera medborgarna en grundservice på en bra nivå som medborgarna ska ha.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu blev det ju mest tal om landskapets ekonomi och hur liberalerna ska skapa balans i detta. Vad den här frågan anbelangar, d.v.s. kommunernas ekonomi, så hör man väldigt lite om detta nu i det här sammanhanget. Det är ju det som man gör de facto, för att förbättra landskapets budget kör man över en del av det ekonomiska ansvaret på kommunerna. I det här fallet är det frågan om 1 miljon. Det tror vi att är väldigt illa, speciellt för dem som är i behov av kommunala välfärdstjänster. Vår bedömning är att landskapet tål indexjusteringen eftersom det är så viktigt att upprätthålla det välfärdssystem som vi har. Vi ser dessutom ser bristen på regionalpolitik som gör att folk nu flyr skärgården och många randkommuner brottas med stora ekonomiska problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Jag fann det nödvändigt att åtminstone gå upp och informera om att ltl Barbro Sundback inte var närvarande vid de förhandlingar som skedde mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Ltl Barbro Sundback har tydligen gjort sig till talesman för resultatet av förhandlingarna. Detta bör klargöras att jag var närvarande, ltl Barbro Sundback var inte närvarande.

Klart var att vi inte kom till en enighet om de åtgärder som jag under förhandlingarna nämnde för kommunförbundet att vi förmodligen kommer att genomföra. Det är rätt så självklart och naturligt att kommunförbundet i en sådan situation inte vill acceptera en sänkning av deras intäkter. Det är en naturlig reaktion. Däremot var det ett helt klart att vid den sista förhandlingen angav jag några alternativ på hur vi kommer att göra för att skapa den budgeteffekt som föreligger. Det ska sparas cirka 1 miljon euro antingen via indexjusteringen eller via någon annan åtgärd. Det fanns ett alternativ då när vi avslutade att förhandlingarna om att göra på det ena eller andra sättet. Inte som någon överenskommelse att det inte skulle ske. Till kostnadseffekt delen var det fullständigt klart i förhandlingarna att något kommer att hända.

Den signal som ltl Sundback försöker framföra här, att vi skulle ha brutit någon överenskommelse, stämmer överhuvudtaget inte.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var ju välbehövlig information. Indexjusteringen avgjordes, trots allt, ensidigt av finansministern, i medvetenhet om att det inte var det kommunförbundet önskade. Det är helt klart. Var det för landskapets bästa eller med tanke på kommunernas bästa?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Det var för att trygga den offentliga välfärden och serviceproduktionen i sin helhet. Det är därför som vi är tvungen att göra de här åtgärderna. Som jag tidigare har sagt så går det inte att separera den ena ekonomin, kommunernas ekonomi från landskapets ekonomi. Precis på samma sätt som vi inte kan separera landskapets ekonomi helt och hållet från den finska ekonomin. Vi är lagstiftare i den här salen. Vi är tvungna och vi har ansvar att säkerställa hela ekonomin. Därför var det frågan om helheten. Jag vill ytterligare poängtera här att landskapets intäkter sjunker från 2008 till 2010 med närmare 29 procent. Medan kommunerna sett ekonomi ökar med 4,5 procent under samma tidsperiod, även fast vi inte indexjusterar landskapsandelarna. En avsevärd skillnad i situationen föreligger ändå.

Ltl Barbro Sundback, replik

Så kan man säkert resonera. Finansministern glömmer en viktig del; att kommunerna är rätt skuldsatta. Det kostar mycket. Tvingas man att ta ännu mera på lån så kostar det ännu mera och det minskar utrymmet på att producera välfärdstjänster. I det avseendet har kommunerna mycket mindre ekonomiskt rörelseutrymme än landskapet som inte har en cent i lån.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Nej, men eftersom den här landskapsregeringen planerar ekonomin långsiktigt fram till 2012 och även därefter så ser vi att vi kommer att behöva förbrukar våra resurser, det som kallas utjämningsfonden, i sin helhet. Vi kommer att likviditetsfinansiera väsentligt därutöver vilket är ett sätt att låna av oss själva. De pengarna ska betalas tillbaka till våra förbindelser i vårt ekonomiska system, så vi kommer också att låna pengar. Men visst, det stämmer att kommunerna också har lån. Vissa kommunerna har större problem. Totalt sett, för att balansera ekonomin, ta helhetsansvar, trygga välfärden och se till att vi har pengar till utbildning vård och omsorg, anser vi att det här var nödvändigt. Det gläder mig också att finansutskottet har kommit till motsvarande insikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.

Ärendets första behandling är avslutad.