Enda behandling

Först tillåts fortsatt diskussion.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Jag får äran att inleda dagens spörsmålsdebatt. Det var en bra debatt i måndags med fina diskussioner, ser fram emot att denna eftermiddag blir lika intressant. Vi socialdemokrater ser en så hög sysselsättningsgrad som möjligt och då krävs en politik som främjar det. I svaret till denna spörsmålsdebatt ser jag en sådan politik, men det återkommer jag till senare när jag pratar om arbetsmarknadspolitiken. Vi vill också se ett blomstrande näringsliv som ser möjligheter och vill utvecklas. Det anser jag att minister Karlström har skapat och fortsättningsvis kommer att skapa.

Att beskylla regeringen på en obefintlig näringspolitik då vill man bara fälla krokben för regeringen till vilket pris som helst. Sen är den eviga frågan hur mycket och var skall vi politiker gå in och styra näringslivet. Hur är vår näringspolitik just nu? Frågar man oppositionen är den obefintlig, men jag håller inte med. Jag är inte heller så förtjust i landskapsregeringens näringspolitik, det är en politik som är mycket styrd av minister Karlström och han gör det på sitt sätt med bravur. Så sann entreprenör som ministern är så är det mer riskkapital, mer produktion och mindre rena ekonomiska stöd.

Ålands framtid brukar prata om denna regerings vänsterpolitik och all politik bara går vänsterut, anser man också i det här att det är så. Ser vi t.ex. på skärgårdstrafiken är det något som går vänsterut eller är det något som gynnar privata företag men också görs för att bibehålla en tätare trafik. Gentemot oppositionens spörsmål kommer den här regeringen med stimulansinsatser, än med direkta stöd till enskilda näringar.

Anser oppositionen att direkta ekonomiska stöd till branscher är en långsiktig hållbar näringspolitik? I landskapsregeringens svar, under rubrikerna investeringar och företagsklimat finns det olika satsningar som möjliggör för företagen att se förutsättningar för ett företags utveckling än direkta ekonomiska stöd. Stimulanspaketet för 2015, som möjliggör satsningar finns både i budget för 2015 och i regeringens svar på spörsmålet.

Lite kort om entreprenörskap, jag kan aldrig glömma när jag satt på en föreläsning och lyssnade på Fryshusets grundare Anders Carlberg som sade, ”ta vara på de unga som inte passar in i skolsystemet, de är morgondagens entreprenörer, de vill se action det har inte tid att sitta i grundskolan”. Är det något vi borde ta mer vara på i grundskolan?

Strandnäs skola startade nyligen ett projekt för unga, vissa som inte klarade av att gå i skolan hela tiden utan man behöver hitta något annat, hälften i skola, hälften på arbetsplats. Kanske man där borde lära dem om entreprenörskap och dess möjligheter, för de riktigt duktiga praktikerna kan bli riktigt duktiga företagare, men de behöver få hjälp.
När vi pratar om mer företagande behöver vi få in att man skall se möjligheter redan i grundskolan, men då måste vi prata om möjligheterna med företagande när vi står här i stolen, inte hur svårt allting är och att det inte finns någon näringspolitik.

Småföretagarnas vardagshjältar sa minister Karlström i debatten i måndags, det håller jag med om. Man borde se på vilket sätt att hjälpa de mindre familjeföretagen att anställa någon och kunna utöka. Inte i direkta stöd men kan man minska på kostnader om man anställer någon? Vi behöver se hur vi kan skapa fler arbetsplatser.

Fru talman, lite om arbetsmarknadspolitiken. Vi behöver ha en politik som bygger på att alla får vara med, mer än att man hamnar i ett tidigt utanförskap. Jag har under en tid stått här med mina domedagsord ord om framtiden och en oro för ungdomsarbetslösheten, det känns som landskapsregeringen lyssnat på dem och kommer med åtgärder. Jag förstår att det tar tid att vända på det, inget man vänder på en dag. Nu gör landskapsregeringen någonting, nämligen en politik som ämnar förbättra möjligheterna för de som idag inte får någon sysselsättning. Borde det ha kommit tidigare? Samtidigt måste man förstå processen, ett uppdrag sändes till avdelningarna som kommer med underlag till ett beslut.

Vi här i lagtinget, ministrarna kan inte skapa jobb eller sysselsättningstillfällen, men vi kan skapa förutsättningar för det som denna regering gör. Dels genom lagstiftningen, där ser jag fram emot den reformerade arbetsmarknadslagstiftningen som är lovad i början av 2015. Där hoppas jag på fler flexibla lösningar som ger möjligheter för den enskilde individen. Arbetsmarknadslagstiftningen är inte till den enskilde individens fördel, det finns ofta tidsbegränsningar i t.ex. arbetspraktiken där den arbetslöse måste sluta sin praktik och gå tillbaka till arbetslöshet om man inte har någon annan lösning. Vi skulle gärna se möjligheter för den enskilde individen, det är alltför strama regelverk.

Arbetsmarknadspolitiken går åt rätt håll. Det som jag ser fram emot är det som nämns i både budget och landskapsregeringens svar; Ålands ungdomsavtal. Där det blir en dialog mellan ungdomen och i det här fallet den handläggande myndigheten, det är både ungdomen och myndighet som har ansvaret om jag förstår det rätt. Jag nämnde i en replik med minister Karlström i budgetdebatten att ungdomsfrågor är en framgångsfaktor att jobba med tvärsektoriellt. Det görs just nu och med Ålands ungdomsavtal där vi har sociala-, utbildnings- och näringsavdelningen som jobbar gemensamt för att förbättra för våra unga.

Vi kan ha mycket åsikter om minister Karlström och hans politik, men jag tycker ändå inom samtliga områden har ministern en konsekvent politik. Tar vi t.ex. LBU-programmet är det en politik som främjar stordrift och produktion och mindre direkta stöd. Personligen hade jag andra åsikter om LBU-programmet inom vissa av områdena. Jag hoppas att rådgivningen kan hjälpa till med eventuell omstruktureringen där det behövs.

Vi måste i framtiden lättare kunna stöda möjligheten att skola om sig och möjliggöra det dels genom utbildningsalternativ, dels de ekonomiska möjligheterna. Jag har förstått att minister Ehn ska se över studiestödsmöjligheterna och hoppas att även vuxenstudier finns med.

En annan framtida utmaning är att se vilka arbeten det finns på Åland om 10 – 15 år. Vi pratar ofta om att få folk att flytta tillbaka och ge dem jobb. Hur är det med de som snabbt vill få en utbildning och sedan ett yrke? Hur ser deras arbetsmöjligheter ut i framtiden? De som inte passar in i dagens skolsystem, var finns deras arbeten? Vi har inte så många industrier där det går lätt går att få arbete idag.

Även de funktionsnedsattas framtida arbetsmarknad, hur är deras möjligheter på lilla Åland? Jag var på ett seminarium i Helsingfors med rubriken ”unga och arbete i Norden” där lyftes de hörselnedsattas möjlighet till jobb i Finland. När man pratar om ungdomsgarantin, hur är det med oss? Det kom fram att det är otroligt svårt för de hörselnedsatta att få ett arbete. Här är något vi borde titta på, alla med funktionsnedsättning, vad kan vi hjälpa till med för att skapa arbetsplatser? När vi pratar om tillväxt behöver vi se till allas möjlighet till en egen förtjänad inkomst.

Sammanfattningsvis fru talman, ser man tillbaka finns inte mycket förslag från oppositionen om vad som skulle bidra till en hållbar tillväxt. Man kritiserar regeringen för en obefintlig näringspolitik, är allt som minister Karlström räknade upp i måndags obefintligt? Det tycker inte jag. Man vill åstadkomma olika saker från denna stol, vissa vill ge framtidshopp och vissa inte.

2015 kommer att vara ett år som skapar en politik som ger fler invånare förutsättningar till sysselsättning där företag, om man ser från det politiska hållet, skapat förutsättningar på sikt där företag får möjligheter. För att vända på detta måste vi ha tålamod och jobba tillsammans mer än att försöka springa och fälla krokben för varandra. Av den politiken är det tyvärr bara ålänningar, vare sig de är företagare, arbetstagare eller arbetslösa som förlorar på. Att ge ekonomiska bidrag direkt till näringar är ingen hållbar långsiktig näringspolitik.

Nu när vi ser möjligheter och de åtgärder som vidtagits ser vi framåt om vad som mer behövs, det gör vi bäst tillsammans eftersom vi ändå har ett gemensamt mål, nämligen en ökad tillväxt.

Jag ser fram emot bl.a. fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa, åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet. Förslag på att arbetslösa ska få pröva en utbildning före en ansökan till skolan. Yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams. Att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ska ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning. Jag hoppas på en fortsatt dialog mellan Ålands landskapsregering och Ålands Näringsliv samt att vi snart får en konjunkturvändning uppåt att vi kan ge alla en större framtidstro.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kollegan Winé sade att vissa i den här debatten ville ingjuta framtidshopp och andra inte, det blev lite oklart vilka som hade de olika rollerna. Ltl Winé sa också att han tidvis, stundtals har varit kritisk till Karlströms näringspolitik och att ni såg väldigt olika på den. Av de åtgärder som finns under arbetsmarknadspolitik är inte ltl Winé ganska nöjd med dem?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Under arbetsmarknadspolitik är jag riktigt nöjd. Vi haft olika åsikter om näringspolitiken, men det ska inte falla någon skugga över minister Karlström för det är hans politik och det har jag full respekt för.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är inte så akademisk att det här är näringspolitik, det här är arbetsmarknadspolitik och det här är regionalpolitik, vi är verksamma på lilla Åland och här flyter allt in i varandra. Därför pekar jag på att de stycken som finns under arbetsmarknadspolitik förstår jag att ltl Winé är väldigt nöjd med och jag har ingenting emot dem de är också viktiga. Men den andra delen, av en modern arbetsmarknadspolitik, entreprenörsanda, digitalisering osv. det finns inte här och det var jag kritisk till i mitt anförande men jag förstår att ltl Winé var nöjd och det ville jag få bekräftat.

Ltl Göte Winé, replik

Jag minns också att i debatten kritiserade ltl Eriksson Karlströms resa till Kina. Vad kan det ge för förutsättningar för turism Åland? Vi måste våga se utanför boxen hur mycket man kan driva framåt, vad team Åland kommer att bidra med till Åland, de sakerna ville inte ltl Eriksson se nu. Försökt titta lite mer brett ibland och se vad det kan skapa för förutsättningar, se möjligheter våga visionera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! En spörsmålsdebatt ska man inte ta personligt eller angripa med sårad fåfänga. Jag kan hålla med om att vissa formuleringar i spörsmålet kanske var onödigt spetsiga. Det är tillfälle att diskutera angelägna och viktiga ärenden och med det sagt vill jag göra några allmänna reflexioner.

Vi lever i en spännande och utmanande tid. Den korta stund i historien när vi har byggt upp ett globalt välstånd i ett furiöst tempo både på en fossil och på en linjär ekonomi närmar sig obevekligt sitt slut. Det globala kapitalet sinar i form av naturtillgångar som är på upphällningen och jordens bokslut visar röda siffror genom klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, vattenbrist och cocktaileffekter. Svaret på omställningen heter bioekonomi och cirkulärekonomi. Här hade jag samma reflektioner som ltl Sundback hade i måndags.

En beskrivning av cirkulärekonomi och därmed framtiden får man lättast om man beskriver dess mindre fullkomliga syskon, den linjära ekonomin. Linjär ekonomi är norm i näringslivet, man producerar en produkt säljer den till brukaren som sedan slänger den enligt systemet producera, förbruka, kasta bort, vi är vid vägs ände.

Den cirkulära ekonomin uppstår i glappet som måste överbryggas, vi behöver förnya och utveckla våra produkter så att minsta möjliga eller inget går till spillo när produkten är uttjänt. Det som kastas går tillbaka till producenten eller naturen utan att naturen tar skada. Det här är ingenting nytt utan det handlar om att gå tillbaka till rötterna 2.0 utan att klä sig i säck och aska.

Bioekonomin utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energiprodukter och tjänster. Bioekonomin strävar efter att minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemet samt främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser enligt principen för hållbar utveckling. Det handlar om att göra affärer, driva samhället på ett smartare och effektivare sätt. Ekonomi betyder att hushålla med resurser.

Det finns uppenbarligen en framtid för bl.a. den finska skogsindustrin. Användningen av bioråvaror och bioteknologi ökar, nya produkter tas fram t.ex. talloljebaserade kemikalier, xylitol, förnybar diesel och bioetanol, nygamla produkter som tillverkas av växtbaserade råvaror som t.ex. målfärg, lim, kosmetika och gummiprodukter.

Vad har det för åländskt perspektiv? Det är tyvärr så att det behövs mindre fartyg för att frakta läppstift än det behövs för att frakta stora pappersbalar, det har definitivt en påföljd på åländskt näringsliv och ekonomi, det ser vi redan idag.

Här har också Åland möjligheter, där en del av vårt grundfundament inom näringslivet utgörs av mat- och energiproduktion, äpplen, potatis, mjölk, lammkött och vindkraft. Det ligger något genuint sunt i att bygga delar av näringslivet kring näringar där behovet är bestående.

Det handlar också om att modernisera andra rådande system. Jag kan konstatera att vid liberalernas näringsdebatt för två veckor sedan i Sund hade man delvis samma diskussioner som Anders Borg och Johanna Vartiainen hade i sin paneldebatt på Hanken i Helsingfors. Man diskuterade bl.a. våra avtal och kollektivavtal som inte längre är tidsenliga t.ex. söndagsersättning, det var en sak vi också diskuterade med småföretagarna i Sund. Vi lever på ett helt annat sätt i dag, vi handlar, reser, vilodagen är inte helgad på samma sätt är det då rimligt att man får hundra procent i söndagsersättning? De är frågeställningar som är provocerande men otroligt intressanta.

Vårt lönesättningssystem gynnar inte heller individuell prestation, tar man på sig mera ansvar eller vidareutbildar sig har man svårt att se det i lönekuvertet, något Johanna Vartiainen påpekade i näringslivsdebatten. Anders Borg sa att vi hade alldeles för höga löner och det har visat sig när det gäller Finlands konkurrenskraft som också slår tillbaka på Åland.

Ett annat mynt av den sidan och kring lönesättningen handlar om hur man lönesätter traditionellt kvinnliga och traditionellt manliga yrken. Gudrun Schyman brukar prata om pappa metall och mamma kommunal. Där måste samhället gå in, de som vi har debatterat tidigare och ge stöd i andra ändan ensamförsörjartillägg, tillägg för ekonomiskt utsatta pensionärer. Det finns moderniseringsbehov inom flera områden.

Ett välmående samhälle har ett framgångsrikt näringsliv, entreprenörskap och småföretagsamhet är en överlevnadsfaktor för det åländska välfärdssamhället. Att ha ett näringsperspektiv är lika naturligt som att ha ett jämställdhets- och miljöperspektiv. Det fungerar som ett raster som man kan sätta över olika politikområden utbildning, miljö, infrastruktur, planering, bostäder, barnomsorg och integration.

Vtm Viveka Eriksson höll liberalernas gruppanförande med ett brett perspektiv, jag vill lyfta fram tre specifika områden. Kvinnligt företagande, de kulturella och kreativa näringarna och lagstiftning som underlättar och tydliggör för näringslivet.

Kvinnligt företagande som man är en av mina käpphästar. En väg för Europa ur krisen med lågkonjunktur och finansieringsgap är att utnyttja den potential som finns i världens bäst utbildade hemmafruar. En väg för Åland ur krisen och att få hjulen att rulla är att stimulera kvinnor att bli företagare. Andelen kvinnliga företagare utgörs hos oss av 30 procent, något bättre än Sverige. Dessvärre om man ser på nyföretagande per kön märks inte motsvarande tillväxt av andelen kvinnliga företagare under de senaste åren som i våra närregioner. Vår historiska bakgrund påverkar våra traditioner och attityder, påverkar också samhällsstrukturen samt den manliga prägel som företagandet har idag. Där har jag kritiserat att näringspolitiken tenderar att ha grabbiga uttryckssätt.

Den största delen av befintlig dokumentation inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild. Många kvinnliga entreprenörer har sin verksamhet inom handel, tjänstesektor och hotell- och restaurangbransch det handlar om framtidsbranscher med stor tillväxtpotential och även om både regional och hållbar utveckling. Landskapsregeringen behöver på ett tydligare och strukturerat sätt lyfta fram detta.

Jag önskar att landskapsregeringen tog ett samlat grepp om de kreativa och kulturella näringarna. Vi går från ett informationssamhälle till ett kunskapssamhälle och det gör att upplevelsebaserade näringar ökar i betydelse. En av mina förebilder Pontus Schultz, som var chefredaktör på Veckans Affärer, hade en otrolig näsa för jämställdhet, kvinnligt företagande, idéer om miljöteknik, grönt företagandet. Han sa också att kreativitet är det nya stålet, han refererade till kreativa och kulturella näringar. Han förolyckades tyvärr i en cykelolycka för två år sedan, sedan dess har inte Veckans Affärer varit sig likt.

När det gäller kulturella och kreativa näringar växer det fram nya branschområden t.ex. dataspel, vad får det för konsekvenser när Supercell omsätter mer än hela finska skogsindustrin. Skogsindustrin sysselsätter tusentals människor och Supercell är 20 stycken, det får också återverkningar på hela näringslivet och ekonomin.

Det sker en naturlig och kontinuerlig utveckling av den kulturella och kreativa näringen, den producerar hela tiden nya tjänster och produkter och nya branscher uppstår. Typiskt för det kulturella och kreativa näringarna är design, formgivning, film, foto, konst, mode, musik, måltider, slöjd, hantverk och upplevelsebaserat lärande. Där har man också sagt att kulturarvet har fått en renässans inom det kulturella och kreativa näringarna. Försöker man ta ett samlat grepp vad som händer på Åland så är det faktiskt flera saker som är på gång. Vi har Bomarsund, Rockoff, Skördemarknaden, i somras Magnus Maria, det finns också en rörelse på Åland. Där skulle man önska ett samlat grepp från landskapsregeringens sida.

När det gäller att modernisera och utveckla utan att det kostar pengar gäller det att ha lagstiftningen i schack, det har liberalerna tidigare fört fram. En sak är upphandlingslagstiftningen, de nya direktiven som kommer som uttryckligen kommer att stimulera och underlätta för småföretagare det blir enklare, effektivare och mera tillgängligt. En annan sak vi väntar på är servicesedlar, där det kan uppstå nya företag.

En tredje sak som också kom upp när Ålands framtid hade sitt näringslivsseminarium som ett direkt önskemål, får vi utomeuropeisk arbetskraft, man etablerar sig, har jobb, bosätter sig här och kanske får barn då blir skolan otroligt viktig. Där blir hemspråksundervisning viktig, har jag spanska som modersmål vill man gärna att barnen ska ha kontakt till hemlandet och sina släktingar.

Det finns saker att göra när det gäller landskapsregeringens- och lagtingets egen butik att hjälpa till att modernisera och underlätta för näringslivet genom att ha lagstiftningen i schack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren tog upp Anders Borg och hans kritik mot våra löner. Borg sa att vi har cirka 20 procent för höga löner i Finland och jämförde oss mot Tyskland. Tyskland är mest känt för sina många låglönejobb och en mängd visstidsanställningar. Är det den här sortens arbetsmarknad som liberalerna förespråkar?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte alls ltl Holmberg, den jag citerade mest var Johanna Vartiainen som är socialdemokrat. Borg konstaterade att vi har ett väldigt oflexibelt system som inte gagnar näringslivet och tillväxten.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Om man sänker människors löner slår det mot köpkraften i samhället? Människor som redan nu har svårt att få ekonomin att gå ihop med två heltidslöner, hur skulle det gå bättre om familjer får 40 procent mindre? Om man tror på småföretagande måste man också låta människor tjäna pengar som man kan spendera på småföretagen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Holmberg har haft selektiv hörsel när han lyssnade på mitt anförande. Det jag sa var att t.ex. våra kollektivavtal inte gynnar individuell lönesättning om man utbildar sig eller tar utökat ansvar, vi ser också en kraftig snedfördelning när det gäller mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Skulle vi kunna sätta lite krut på de kvinnodominerande yrkena är jag alldeles säker på att den köpkraften skulle gå till nya galonbyxor och mat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren berör ett intressant ämne vad gäller avtalsförhandlingar och löneutvecklingen de senaste åren, speciellt med anledning av den kris som vi fortsättningsvis befinner oss i både på Åland och i Finland. Det är klart ett problem om man ser till den löneutveckling som har skett mellan 2002 och 2012 har lönenivåerna stigit mellan 35 och 45 procent, samtidigt som vi haft en BNP-utveckling under samma period som i princip är noll. Främst tack vare ett stort efterfrågebortfall både inom finländska och åländska branscher och företag, det är klart att vi har svårt att vara konkurrenskraftiga med de lönenivåer vi har i dagsläget. Ska man se det här uttalandet och efterfrågan på en mer flexibel arbetsrätt som ett stöd för de tankar vi har i Ålands framtid och bland andra partier, att faktisk gå till handling och överta arbetsavtalsrätten som idag finns på B-listan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Även ltl Jonsson hör selektivt och gör sina egna tolkningar. Jag är liberal, jag har ett öppet sinne, jag läste vad som skrivs på högerkanten och vänsterkanten och tyckte att det var intressant och skulle gärna ha varit där lyssnat. Vi har instrumentet i vår egen hand att modernisera lönesättning och där har man konstaterat att landskapsförvaltningen ligger efter den kommunala förvaltningen, både när det gällde arbetsvärdering och lönesättning. Om vi skulle börja där det är lättare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är säkert ett bra steg, men eftersom vi diskuterar näringspolitik i dag så är det ändå lönesättningen och lönebildningen i den privata sektorn som är avgörande för om vi ska kunna skapa tillväxt framöver. Det instrument som reglerar den lönebildningen idag är den privata arbetsavtalsrätten, den ligger på B-listan i självstyrelselagen och vi kan överta den med en enkel rikslag och använda de möjligheter som det ger till en mer flexiblare arbetsavtalsrätt, som liberalerna efterfråga. Det vore intressant att titta på den möjligheten också för att kunna bedriva en aktiv näringspolitik, utöver de förslag som liberalerna för fram vad gäller tjänstekollektivavtalen som vi i dagsläget har behörighet över.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller att överta behörighet, vilket alltid har varit en liberal ståndpunkt, där måste man först se vad det kostar, merarbete, det kanske inte blir en politisk högsta dröm utan man kanske också måste ha en dialog med näringslivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det var ett innehållsrikt och intressant anförande ledamot Sjögren höll, jag delar mycket av det hon sa. Kvinnligt företagande har vi replikera att ett antal gånger där jag har lyft upp de insatser som görs som har visat sig vara väldigt attraktiva för kvinnor att bli entreprenörer och ta steget till att börja tänka starta eget företag, med starta eget rådgivning, företagarskolan och nu senast Business Lab där merparten kvinnor än män är med. Jag vill ge ett bifall till tanken kring den kreativa näringen, det är ett väldigt bra fokusområde för Åland att jobba mer på. Vi har ett väldigt aktivt föreningsliv som skapar livskvalitet på Åland som gör att man vill leva och bo här. Kopplar vi ihop det med näringslivet, som det exempelvis gjordes i somras med körslaget på torget, så visar det sig vara en bild som sprids av Åland som är väldigt positiv. Där kan vi göra mycket mer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har också projekt när det gäller närproducerad mat och måltid, ursprunget ur det är hela Smakbyn. Jag vill ändå lyfta fram det, det man glömmer bort är kulturen och kulturarvet där finns en hel del att göra.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det finns väldigt mycket att göra tillsammans. Därför har utbildnings- och kulturministerns och jag kontinuerliga diskussioner med både näringsliv och kulturutövare, att man kan börja tänka lite mera kommersiellt också i det kulturella utövandet. Framför allt tror vi på filmsatsningar, som man kan börja använda på ett annat sätt än vad man kanske gjort tidigare, där vi bara har beviljat ett bidrag till olika filminspelningar till att tänka att vi är med och delfinansierar en viss del, förutsatt att filmproduktionen sen också återinvesterar en del av filminspelningskostnaderna och använder de pengarna att arbeta på Åland. Det finns väldigt mycket att göra inom de här områdena. Jag återkommer i mitt huvudanförande om den flexibla arbetsrätten, det är en viktig fråga att diskutera vidare, se om vi kan hitta en väg tillsammans på Åland att jobba runt, det är skillnad att vara en småföretagare på Åland eller en medelföretagare i Finland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill understryka det jag sa tidigare i en annan replikväxling det ska inte får vara en våt politisk dröm utan det handlar om att ta med även andra aktörer om man ska diskutera avtalen. Det är orealistiskt eftersom det kräver väldigt mycket resurser. Det finns andra aktörer, det är inte bara politiker det är näringslivet, småföretagare och fackföreningarna som har sitt att säga i frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det var många saker man gärna vill diskutera till ltl Katrin Sjögrens anförande, men replikskiftet ska begränsas till frågor och klargörande. Servicesedlar, som liberalerna pratar varmt för, nu kopplas det till nya företag men det blir offentligt finansierad verksamhet. Vad är den ekonomiska faktorn i detta, vad är så bra med servicesedlar och företag som liberalerna framhåller? Vad är det som blir bättre jämfört med dagens situation, det skulle jag gärna höra mera om?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Servicesedlar är inte lösningen på allt men kan vara ett komplement, det finns en bättre och tydligare lagstiftning på rikssidan. Liberalerna har diskuterat servicesedlar när det gäller t.ex. tandvården, då handlade det om att man kan köpa tjänster av befintliga företag, tandläkare som har egna mottagningar som har investerat i instrument. Det betyder att kan man t.ex. köpa den tjänsten från det offentliga behöver man inte själv göra stora investeringar, behöver inte anställa fler, inget pensionsansvar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag förstod inte riktigt den ekonomiska kalkylen. Socialdemokraterna är inne för att införa servicesedlar för tandvården men det är för att förverkliga allmän tandvård, nu används servicesedlar i ett näringspolitiskt syfte. Det går väl ut på att skapa mera arbetsplatser, att öka tillväxten i samhället, helst privata arbetsplatser, där får jag inte klart för mig hur man resonerar från liberalt håll.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Fortsätter vi på spåret med tandvården är det primära att utöka servicen, göra en bättre tandvård. Det som blir väsentligt i sammanhanget är hur man gör det. Liberalernas spår har hela tiden varit, också under förra mandatperioden, skulle det ha funnits pengar kunde man ha utveckla det ännu mer. Vi trodde också på spåret med servicesedlar när det gällde tandvården. Det glädjer mig om socialdemokraterna har ändrat sig att man kan tänka sig servicesedlar för tandvården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren diskuterade hemspråksundervisning, vilket liberalerna lyft fram tidigare som ett viktigt politiskt område. Det är sant, kan man sitt modersmål lär man sig andra språk mycket snabbare, modersmålsundervisning är viktig. Hur har liberalerna tänkt förverkliga hemspråksundervisningen när vi har 90 olika nationaliteter kringspridda på Åland? Det är en stor kostnad att hitta ämneslärare i alla språken när det in de facto finns att erbjuda hemspråksundervisning till en rimlig kostnad via nätet. Kanske det är upp till hemmet att ordna det, eller hur mycket anser liberalerna att samhället ska betala?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller hemspråksundervisningen har vi konstaterat tidigare att det har varit väldigt svårt att låta sig göras om man måste anställa ämneslärare. Det finns fantastiska redskap när det gäller nätbaserad undervisning. Uppsala har nätbaserad undervisning på 70 eller 80 olika språk, det finns även i Seinäjoki, nätbaserad undervisning skulle vara spåret. Det är rimligt att samhället kunde ta ett visst ansvar för de barnen som har annat modersmål än svenska. Man kan aldrig ta ansvaret från familjen, det är inget hokus pokus, både Sverige och Finland har fungerande hemspråksundervisning. Nätbaserad undervisning skulle också vara Ålands svar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ett klargörande som socialdemokraterna varit inne på, det måste skötas via nätbaserad undervisning, det är det enda rimliga. Var skulle kostnaden ligga, föreslår liberalerna att man skulle se över lagstiftningen för att garantera att alla på Åland får hemspråksundervisning bekostad via sina kommuner?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna sitter inte i landskapsregeringen. Det skulle vara en väsentlig del när man tittar på landskapsandelarna för grundskolan, skulle liberalerna få bestämma skulle det här vara en faktor att man tar med hemspråksundervisningen i sammanhanget, stärka barn och ungas rättigheter till sitt modersmål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Tack för ett intressant anförande, det fanns mycket saker jag kunde hålla med om. Det nämndes bl.a. moderniseringen av lönesättningen, det tror jag på. Söndagstimmar är ett ok för företagare i dag, det är väldigt tungt. En annan sak som jag ser som en möjlighet är att kunna jobba extra utan att straffas med 40 till 50 procent i skatt, det stänger många dörrar när man vill pröva på något nytt man är intresserad av. Som i sin tur gör att man kanske inte startar det egna företaget för att du aldrig får chansen att pröva på något nytt, vidga sina vyer. Vad tror ltl Sjögren om det?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är ett intressant resonemang. När det rör sig om söndagsersättning, även inom offentlig sektor t.ex. inom hela vården 100 procent ersättning för söndag, kanske man borde se det rimliga att se över grundlönerna. Det skulle vara ett vettigt system eftersom våra vanor har ändrat helt. Vi gör ingen skillnad varken på dag eller på kväll, lördag, söndag, det finns väldigt mycket intressant att diskutera kring detta. Jag vill igen understryka att det inte är något politiskt projekt att ta hand, det handlar om att diskutera med fackföreningar, småföretagare, arbetsgivare och arbetstagare. Det var så intressant, det kom upp på vårt näringslivsseminarium och det diskuterades även i Helsingfors.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! I servicesedlar ser jag enorma möjligheter, speciellt när det gäller kvinnligt företagande. Det öppnar till att vara de små företagen som hjälper inom sociala, äldreomsorgen, kan hitta alternativ när det gäller närståendevård, avlastningsvård, det finns enorma möjligheter med servicesedlar och främst för kvinnor för det är inom den branschen som kvinnor ofta finns. När det gäller nätverk för kvinnliga företagare, United Minds är en som finns för kvinnor. Det behöver kanske finnas fler kvinnliga nätverk, där kan man bolla och diskutera, där man våga fråga de dumma frågorna som man kanske inte frågar där männen finns.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Gällande servicesedlar kan jag inte svara i detalj på, jag har inte den kunskapen varken när socialdemokraterna eller moderaterna frågar. När det gäller servicesedlar vet vi att närståendevårdare har rätt till avlastning. Enligt barnskyddslagen ska vi ha familjearbetare, kanske det skulle kunna vara sådana saker, att man inte måste ha alla anställda inom offentlig förvaltning utan man kan ha småföretagande. Det är svårt att få lönsamhet i hela vård- och omsorgssektorn, det är tuffa bandage. Som i replikväxling med ltl Sundback, det är ändå samhället som ska stå för kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det var ett intressant anförande. Vtm Viveka Eriksson höll i måndags ett anförande om den långsiktiga liberala näringspolitiken som var väldigt framåtsyftande. Vi har fört fram många konkreta saker om hur vi vill bedriva näringspolitik.

Det var uppenbarligen känsligt med begreppet obefintlig i näringspolitik, det som står noterat i spörsmålet. Det kan hända att den benämningen är något felaktig, visst får jag erkänna att den näringspolitik som minister Karlström bedriver är ofta synlig t.o.m. yvig ibland. Under dygnets alla timmar kan vi notera på nätet att ministern gör inlägg om näringspolitiken, ofta goda och intressanta sådana. Benämningen är som den är men blir det inte värre än så här, bästa minister är det inte så farligt.

Det finns ändå något i andra ändan av en näringspolitik, om resultaten uppnås, uppnådde det man eftersträvar. Tyvärr ser vi att många företag på Åland tvingas varsla personal. Vi kunde se i veckan att ÅSUB i sin novemberrapportering noterar att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt t.o.m. på ett markant sätt från 97 till 166, jämfört med året tidigare. Saker och ting går inte bara rätt väg, även om vi kanske erkänner att näringspolitiken till vissa delar är synlig.

När det gäller arbetslösheten skulle det vara skäl för lagtinget, det har förts fram tidigare i debatter, att vi tillsammans skulle sluta säga att arbetslösheten fortfarande är så låg att det inte är ett bekymmer. Någon gång kommer ändå situationen när vi måste anse att det börjar vara ett bekymmer, utifrån det fundamentet ta avstamp i en arbetsmarknadspolitik, näringspolitik som bryter denna trend.

Långtidsarbetslösa, har av ministern själv hävdat, att arbetslösheten om fyra procent inte är ett stort problem eftersom vi har så få långtidsarbetslösa. Nu håller trenden på att svänga också där. Det här kommer inte att utskottsbehandlas, men det skulle vara bra om vi i samband med budgetbehandling eller något annat skulle enas om att vi bör ta tag i de här frågorna på allvar, diskussionen är meningslös om det är ett problem eller inte.

Jag tänker kort upprepade det jag sa i en tidigare replikväxling i måndags, som en replik till de Ålands framtid förde fram nu. Arbetsrätten är riksbehörighet till de väsentliga delarna, det kan vara en intressant tanke och måste ha det med som en tanke eftersom vi strävar till en utvecklad självstyrelse där lagtinget ska få välja själv vilka behörighetsområde man tar över hit. I bästa fall, om detta sker kommer det att ta väldigt länge innan vi har de verktygen på plats, det känner vi alla till eftersom alla partier har representation i Ålandskommittén som behandlar frågan.

Därför borde vi under tiden ägna denna fråga en stor betydelse och göra det på samma sätt som landskapspolitiker tidigare har gjort vid sjöfartsfrågor. På områden där vi inte har behörighet, hitta likasinnade politiker på rikshåll, bedriva ett aktivt lobbyarbete för att förmå riksdagen att fatta de beslut som skulle vara gynnsamma för oss. Kostnaderna för småföretagare när man ska anställas sin första person eller första personer, det steget är oerhört stort att ta.

Det är inte ett lätt politiskt arbete att härifrån förmå riksdagen att vidta de åtgärderna. Jag är säker på att man på rikshåll diskuterar just samma saker. Utgångspunkten bör vara att det finns en möjlighet att hitta samarbetspartner för att driva på, också för åländsk del att man kunde nå resultat. Det här är näringspolitik om någonting, men det kräver resurser, arbete och engagemang. Om jag nu sade vad jag sade om att inte näringspolitiken som representeras av minister Karlström inte är obefintlig och så nämnde jag några andra varianter på hur den kunde betraktas och ses.

Beträffande sjöfarten är jag dessvärre, tyvärr tvungen att konstatera att där är näringspolitiken obefintlig, de delar som vi ur oppositionsrollen kan skåda och se resultaten. Inte till den delen vi har behörighet på utbildningssidan, enligt vår uppfattning händer det saker på högskolan. Där har man gått in för att målmedvetet profilera sjöfartsutbildningen och koncentrera den så att den uppfattas som en enhet, vad gäller behörigheten är det helt klart att det bedrivs en politik. Gällande sjöfartspolitiken utanför behörigheten, d.v.s. det som är riksbehörighet där kan åtminstone inte vi se att landskapsregeringen bedriver en synlig näringspolitik.

Genom åren har många landskapspolitiker drivit många stora sjöfartsprojekt som har gynnat den åländska sjöfarten, likväl som den finska. Ingen av dessa herrar är här i salen just nu, ledamöterna Harry Jansson, Gunnar Jansson och vtm Roger Jansson har varit involverade i sådana projekt som har lett till en skattefri försäljning för passagerarsjöfarten, helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.

Några av dessa herrar har jobbat med frågan om bemanningsstöd för passagerarsjöfarten på ett framgångsrikt sätt, vilket har varit helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.

Även under den förra mandatperioden, om jag allra ödmjukas dristar mig att säga det, drevs frågor om tonnageskatt för fraktrederier, snusfrågan som kan låta som en parentes i sammanhanget men som har betydelse för flaggan som hängde bak på fartyget. Snusfrågan drevs både i förhållande mot riksdag och regering och också mot kommissionen i Bryssel. Det gjordes klusterutredningar för att bedöma sjöfartens betydelse och peka ut de utmaningar som finns. Tyvärr och dessvärre kan vi inte på ett tydligt sätt se att landskapsregeringen nu har något sjöfartsprojekt utanför behörigheten som man driver mot andra parlament, regeringar och myndigheter.

Det finns massor av projekt man kunde välja att driva. Vi har något som heter barlastkonventionen, träder den i kraft kan den utgöra ett bekymmer för sjöfarten. Det betyder att fartygets tankar för barlasthantering ska vara på ett visst sätt om man ska kunna leverera barlasten i hamnarna på ett bra sätt. Det är förstås inte åländsk behörighet men via den finländska regeringen kan man förmå nationen Finland att driva frågorna till vår fördel.

Vad gäller svaveldirektivet har landskapsregeringen mer eller mindre konstaterat att det inte finns så mycket att göra. Svaveldirektivet kommer att träda ikraft, men i förlängningen kan man t.ex. se till att Finland trycker på att det leder till att hela Europa omfattas av svaveldirektivet, att vi når en konkurrensneutralitet så fort som möjligt.

Man kan driva sådana saker som flampunkter på bränsle, vi behöver inte gå in på tekniska saker, vilket kunde medföra att sjöfarten kunde köra sina fartyg på samma dieselbränsle som biltrafiken, vilket kunde hålla ner kostnaderna.

Den fråga man borde visa aktivitet på nu inom sjöfarten är att man har kontakt med de stora partierna på rikshåll, för att säkerställa sig om att då det skriver ett nytt regeringsprogram, nästa vår, kommer att se till att bemanningsstödet för passagerarsjöfarten kvarstår. När den nuvarande mandatperioden inleddes fanns det ett faktiskt hot om att Finland, i besparingssyfte avsåg att ta bort detta stöd.

Vi vet inte vilket parti som kommer att bli störst, vilka partier som kommer att ingå i regeringen på rikshåll. Centerpartiet i Finland ser ut att ligga bra till opinionsmässigt, jag utgår ifrån att man tar kontakt med dem och med andra, för att så tidigt som möjligt säkerställa sig om ett gynnsamt regeringsprogram.

Om man önskar läsa på om vilka sjöfartsfrågor som är aktuella för finländsk sjöfart just nu kan man med fördel läsa verksamhetsberättelserna efter det arbete som organisationerna och rederierna i Finland gör. Där finns en mängd sjöfartsfrågor som kontinuerligt ligger för behandling. Det finns hur många saker som helst för en landskapsregering och för politiker att fördjupa sig i om man önskar delta i ett konstruktivt arbete för den åländska sjöfarten.

Jag säger det igen, det kan hända att det bedrivs en aktiv sjöfartspolitiken men vi kan inte se den. Det budgetförslag som landskapsregeringen har lagt och som behandlas i lagtinget just nu ger inte heller någon bild av vad landskapsregeringen avser att bedriva för sjöfartspolitik. Det ger inte en bild av i vilka projekt man fördjupar sig, det ger en liten beskrivning av de problem som finns men tyvärr kan inte politiken skönjas.

Det maritima Åland och sjöfarten skulle må bra av att vi skulle återgå till de tidigare traditionerna, bedriva en aktiv sjöfartspolitik också utanför behörigheten. Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det har varit diskussioner några år gällande arbetslösheten och procenten om den är katastrofal eller inte, jag kan hålla med om att det är en viktig fråga. Nationalekonomiskt är runt fyra procent en optimal gräns, att det finns både tillgång och efterfrågan på arbetsplatser och arbetskraft för företagen här i att också rekrytera. Det är förstås ingen tröst för varje individ som är långtidsarbetslös. För varje individ behöver vi se till den individens egenskaper, göra allt vi kan från samhällets sida att hjälpa personen in på arbetsmarknaden igen. Tyvärr är det inte lagstiftare eller politiker som skapar riktiga arbetsplatser, det är näringslivet som gör det. Här behöver vi i stor utsträckning vara med och hjälpa till i förändringsprocessen som vi lever i nu, i den globaliserade värld och den snabba utveckling som sker. Tanken med Team Åland är något som vi aktivt kan jobba tillsammans med de kommande månaderna för att verkligen lyfta Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om fyra procent arbetslöshet är optimalt, enligt minister Karlström, idag har vi en arbetslöshet på 4,1 procent och passerat det optimala och då bör vi ha det som grund för att försöka åtgärda saker.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag sa inte att det var optimalt enligt Karlström, enligt nationalekonomin ligger gränsen vid fyra procent när det är optimalt. För Ålands del har vi varit vana att ha den lite lägre. Vi vet också att vi har haft en arbetslöshet för 20 år sedan med uppemot nio, tio procent. Det var ett bekymmer för några år sedan, ur företagarnas perspektiv, när arbetslösheten var två procent man fick inte den kompetens till de arbetsplatser man behövde och det kan också bli hämmande ur ett tillväxtperspektiv om det inte finns tillräckligt med arbetskraft tillgänglig. Det viktiga nu är att vi får de personer som är långtidsarbetslösa att hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden. I ÅSUB:s utredning såg vi att ungdomsarbetslösheten, den trenden har ändrat och är nu nedåtgående, där har vi de facto gjort vissa insatser. Vi får sätta mera fokus och större insatser på de långtidsarbetslösa än vad vi gjort tidigare, det kommer den nya arbetsmarknadslagstiftningen i början av året att kunna bidra till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om vi skulle kunna enas om, det kan jag för min del göra men förstås inte för minister Karlström, vi skulle lämna diskussionen om vad som är optimalt och var gränsen går för vad som är lagom arbetslöshet och istället fokusera på vad vi gör. Kunde vi ha det som utgångspunkt för kommande debatter tror jag att det bli intressantare för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Jag vill påminna ltl Perämaa om att jag varit med i den åländska politiken i ledande ställning sedan början av nittiotalet och varit med och infört skatteundantaget som lägger grunden för den åländska ekonomin. Jag har sida vid sida vid dåvarande lantrådet Roger Jansson räddat skatteundantaget när det liberala partiet gjorde allt för att dra undan mattan utan att ta hänsyn till de konsekvenser det skulle ha fått för den åländska ekonomin. Det är lätt för ltl Perämaa att stå här och vara självgod, han borde kanske titta sig själv i spegeln och det parti han representerar. Politiker jobbar på olika sätt. Jag jobbar lite tystare än andra gör. När vi senast besökte statsminister på aftonskolan frågade jag Widén, som är VD för redarna i Finland, vad vi skulle framföra, vi ska framföra att Finland bedriver i dag Europas bästa sjöfartspolitik. Det är inte politiken det är fel på i dag i Finland, det är marknaden som det är fel på, det tycker jag att ltl Perämaa kunde tillstå i det här läget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Känsligt, uppenbarligen. Jag håller med om att den finländska politiken, med det arbete som har gjorts tidigare, att den finländska flaggan är en rätt bra flagga därmed den åländska också för att bedriva sjöfart. Men ändå finns det väldigt många saker att göra. Konsekvenserna av svaveldirektivet kommer på ett eller annat sätt och konsekvenserna går att lindra via flampunkten på bränsle, via det att konkurrensneutraliteten så fort det bara är möjligt återställs så att hela Europa blir under samma område. Vicelantrådet har mer eller mindre målat upp svaveldirektivet som en möjlighet för den åländska sjöfarten. Statsminister Katainen tillsatte redan 2012 en krisgrupp för att utröna och se på vilka åtgärder man kan vidta för att begränsa effekterna av svaveldirektivet. Möjligen pågår det politik i det tysta, jag frågade om det också, berätta då vilka projekt inom sjöfarten man driver nu?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Undertecknad och den här regeringen har haft ett gott samarbete med Finlands regering när det gäller att försöka mildra effekterna av svaveldirektivet. Vi har också sett till att det finns pengar i Finlands budget för att kunna göra miljöinvesteringar ombord på fartygen. Det är ett gemensamt projekt vi har bidragit till. Farledsavgifterna har vi varit aktiva i för att det inte ska bli en försämrad situation, när det gäller barlastpolitiken är vi även där aktivt med och arbetar. Det gäller att se till att vi har en bra miljö för sjöfarten på Åland, där utbildningen kanske är det absolut viktigaste instrumentet vi kan behärska här på Åland. Där har jag sett till att vi har tillräckliga ekonomiska resurser för att man ska kunna utveckla sjöfartsutbildningen på Åland, att vi ska kunna vara så konkurrenskraftiga och ha en så hög kvalitet som möjligt. Det finns olika former att föra politik på man kan skramla mycket och det syns lite, eller föra en mera tystlåten politik och se till att det blir resultatet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är förstås lätt att säga att man kan bedriva politik på olika sätt. Det har under de 25 åren sedan taxfree infördes bedrivits frågor, av många personer säkert också nuvarande vicelantrådet i någon roll, om taxfree, bemanningsstöd till sjöfarten och jag sa att det var framgångsrikt. Det har även blivit synliga resultat i frågor som tonnageskatten, bemanningsstöd också till fartyg som bedriver verksamhet i ö-cabotageform, trafik mellan öar inom ett land, klusterutredningar. Det vore väl om den sjöfartspolitik som förs skulle få mer synlighet, också det som är utanför behörigheten. Det känns som den frågan har fått för lite utrymme, den får inte särdeles mycket utrymme i budgetförslaget, för det är ändå den viktigaste näringsgrenen än så länge.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är inte lätt i dessa tider som råder, inom hela livsmedelssektorn att komma med några patentlösningar för framtiden. Den oro som råder bland jordbrukare för framtiden är befogad. Inte nog med att det kommande LBU-programmet har försämrat jordbrukets verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraften mot våra närregioner försvagas och det försämrade avbytarsystemet lägger ytterligare last på bördan.

Ett avbytarsystem som övergår i privat regi, vilket inte är fel i sig, men landskapsregeringen har fråntagit sig ansvaret att garantera avbytare vid akuta sjukdomsfall, en lösning som borde varit klarlagd samtidigt som avbytarsystemet blir privatiserat.

Som ett sista ok på axlarna får jordbrukarna läsa i tidningen Landsbygdens Folk att landsbygdsverket Mavis tänker senarelägga utbetalningarna av stöden nästa år. Vilken annan yrkesgrupp kan man behandla på detta sätt? Det är ungefär som att landskapsregeringen skulle säga åt alla offentligt anställda att vi har likviditetskris, vi kommer inte att betala ut lön för december och januari månad, vad skulle reaktionen bli?

För att blicka framåt måste jag först göra en tillbakablick om vad den nuvarande landskapsregeringen har gjort för att skapa verksamhetsförutsättningar för att hela livsmedelsklustret ska leva.

När landskapsregeringen startade upp arbetet med det nya LBU-programmet borde det redan då har funnits en livsmedelsstrategi om hur helheten av det åländska livsmedelsklustret ska fungera. Att man nu har tänkt, enligt 2015 års budget, starta upp en styrgrupp för att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland är bra, men alldeles försent. Men som ordspråket säger, bättre sent än aldrig.

Vad skulle ha hänt om ministerns dröm om tusen kor hade slagit in? Där i huvudsak allt investeringsstöd under de närmaste åren bakåt i tiden har gått till satsningar på mjölkproduktion, som inte är fel i sig men visar ändå att det är farligt när man riktar stöd till bara en viss inriktning av en hel livsmedelskedja. Detta har resulterat i att andra inriktningar har fått stå tillbaka på sina investeringar, vilket resulterar i slutändan i en obalans i utvecklingen av de olika verksamheterna.

Jag vill påstå att den nu sittande landskapsregeringen inte har haft ett vidvinkel perspektiv över helheten. Detta kan givetvis bero på okunskap men till det finns det hjälp. Det har påpekats otaliga gånger från Ålands Producentförbundet att den nu förda politiken kommer att påverka lönsamheten för jordbruket i framtiden. Ålands framtid har i otaliga motioner framfört förslag på alternativ till lösningar men i vanlig ordning sätter denna landskapsregering prestigen före kloka förslag.

Vi har företag idag som står på framkant vad gäller förädling av våra odlade råvaror Chips, ÅCA, ÅTH och Dahlmans, en förutsättning för att vi ska ha dessa kvar är att det finns förutsättningar för jordbrukarkåren att existera. Företag är beroende av att vi har ett levande jordbruk kvar på Åland. Bästa ledamöter, sluta gnälla över det stöd som jordbruket och företag beviljas i dag. Många av er har röstat för att vi ska gå med i EU, detta är konsekvensen.

Stöd som gjort det möjligt för en levande landsbygd, som har gjort att företag har vågat satsa på en förädlingsindustri. Hade samma satsningar gjorts om dessa möjligheter till stöd inte hade funnits? Åtminstone inte i samma omfattning. Tänkt vad många arbetsplatser som har skapats.

Skogsbruket på Åland har i många år varit en verksamhet som inte har väckt något större intresse från landskapsregeringen. Det visar tydligt anslaget i budgeten. Därför anser Ålands framtid att nu när landskapet ska göra en översyn av lagstiftningen, om skogsvårdsföreningar, bör det tas ett helhetsgrepp om hur den framtida organisationsmodellen ska se ut för det åländska skogsbruket. Viktigt är att alla berörda skogsägare, skogsbolag och skogsvårdsföreningen samt Ålands Producentförbundet får komma till tal hur lagförslaget bör utformas. Vi kan inte i framtiden ha fackkunnigt folk att sitta på minst tre olika ställen för att behandla en avvecklingsplan.

Byråkratin inom all verksamhet har en förmåga att bara öka. Här finns en konkret möjlighet att förbättra den för alla berörda parter. Det borde också innebära inbesparingar om det hanteras rätt.

Vad gäller Åland och utvecklingen av turismen har vi haft ett problem som ser ut att kunna få en lösning. Då tänker jag närmast på gemensam bokningsplattform. En lösning som har stötts och blötts i många år. Jag tror att ltl Roger Jansson var en av de första som lyfte frågan. Visit Åland har gjort ett bra arbete tillsammans med sina samarbetspartner som kommer att synliggöra Åland på ett helt annat sätt. Samtidigt som Krutbyn tänker satsa på en familjepark i Eckerö. Även golfbanan har fått en lösning i samma kommun för fortsatt verksamhet. Utbudet av aktiviteter till turister och Ålands befolkning har stigit mångdubbelt.

Vad finns då att göra i framtiden för turisterna? Framtiden borde vara att göra Åland tillgängligt på ett lättare sätt när kunden sitter och planerar sin resa. Via nätet borde det finnas möjlighet att boka, inte bara resa och boende på Åland, utan också kunna boka plats på t.ex. skärgårdsfärjorna samtidigt, samt de aktiviteter du önskar göra. Detta ökar möjligheten för kunden att kunna boka sin resa på ett helt annat sätt via nätet.

Hade vi skattebehörigheten kunde vi utveckla turistnäringen på ett helt annat sätt, som tidigare när staten tillät kvittning mellan förvärvskälla vilket ledde till att många företag satsade på sidinkomster bl.a. utbyggnad av uthyrningsstugor. Denna möjlighet finns inte idag, samma gäller avskrivningsprocenten för nybyggnation. 1992 bygger jag själv upp min stugby då var avskrivningsprocenten tio procent för uthyrningsstugor, i dag är den avskrivningen fyra procent för ett företag som satsar inom branschen. Det säger sig självt att intresset för att satsa skulle vara mycket intressantare om man hade dylika möjligheter, att vara beroende av investeringsstöd skulle inte vara lika viktigt.

Ålands Framtid har lyft dessa frågor tidigare men alltid fått till svar att det inte är vår behörighet, det är sant. Man ska aldrig ge upp, för ofta har landskapsregeringen lyft denna fråga med berörda finska myndigheter. För turistnäringen skulle det vara viktigt att öka intresset för att satsa inom branschen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är mycket jag tänker kommentera, det är bra att jag har anförandet efter ltl Eklund. Där är flera osanningar som förs fram och flera ganska grova anklagelser som kommer på landskapsregeringen, vad man gjort och inte gjort. Det handlar om allt från investeringsstöd, men jag återkommer till det. Satsningarna som nu görs i Eckerö är ett aktivt val som sittande näringsminister gjorde för ett drygt år sedan när ltl Eklund hade en enkel fråga i lagtinget vad landskapsregeringen tänker göra vad gäller Eckerö Golf. De aktiva beslutet att inte lägga sig i har nu sett till att det blir en golfbana förverkligad och en smartpark placerad på det området. Det var ett aktivt beslut att låta marknaden ha sin gång, det var också ett aktivt val och en aktiv näringspolitik. Jag återkommer till de andra punkterna i mitt huvudanförande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den utveckling som Eckerö golfbana fick ska vi vara glada att blev. När jag nämnde frågan var jag orolig för att det inte skulle hända någonting. Landskapsregeringen har inte satt en cent i den satsning som har gjorts av entreprenören, det är helt och hållet självfinansierad satsning från entreprenörens sida. Minister Karlström ska inte ta så mycket åt sig av den äran att den utvecklingen skedde. Det var ett initiativ som entreprenör tog själv för att köp banan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Ltl Brage Eklund är kritisk till punktinsatserna och mjölkproduktion, jag ser det inte på det sättet som en punkt. När man gjort satsningarna på större enheter måste man se hela kringeffekterna, jag ser det som en möjlighet och en motor inom jordbruket. Inte bara enheten i sig, utan alla små producenter runt omkring som kanske vågar satsa och ser en marknad att sälja sina produkter, vågar satsa på sina små enheter och kan leverera någonting till det större företaget. Olika restprodukter kan användas till foder, använda grödor på flera olika sätt och utnyttja mark och område och växla grödföljd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Om ltl John Helander skulle ha lyssnat sa jag att satsningarna på mjölkproduktionen inte är fel i sig. Jag menade att man riktade in alla investeringsstöd de här åren på i huvudsak mjölkproduktion, vilket har resulterat i en eftersläpning av andra investeringar inom jordbruket. Om dessa 1000 kor skulle ha slagit igenom kommer det åtminstone tusen kalvar ifrån dem. 500 av dem är tjurkalvar, vem skulle ha tagit vara på dem om det inte finns motsvarande satsningar på köttproduktionssidan? Man måste ha ett helhetsperspektiv, titta på helheten när man går in för investeringsstöd och stöd överhuvudtaget.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Vi ser att entreprenörerna tar eget ansvar och hittar på egna lösningar, där är det just nu i vissa fall olyckliga omständigheter. Från de större enheterna har man tagit det och sett det på nya sätt. Jag får tacka ledamoten för det positiva om Eckerö kommun där nya entreprenörer ser en framtidstro och vågar satsa i kommunen och återuppta golfbanan och bilda familjeparken. Det hade varit helt otroligt ekonomiskt missbruk av medel om man låtit den förfalla. Nu hade vi tur och hittade en entreprenör som såg möjligheten och potentialen.

Ltl Brage Eklund, replik

När det gäller satsningar i Eckerö kommun, golfbanan och Krutbyn är det driftiga entreprenör som sett möjligheter. Eckerö kommun har varit positiva till utvecklingen inom alla politiska organ och politiker, ingen har dragit bakåt det är viktigt om man ska gå framåt med dylika investeringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag tänkte komma med några klargöranden. 1000 kor var inte tanken att på något sätt hindra att andra grenar inom lantbruket att kunna investera. 1000 kor tanken har också varit ett projekt som ska vara till 2020. Målet är att 2020 ska det finnas 1000 kor till, alltså 2850 kor på Åland vilket skulle vara behovet som ÅCA hade som mål när vi drog igång projektet. Just då hade man 15 miljoner liter mjölk per år och hade haft det de senaste 10 - 15 åren, men har en kapacitet på att ta emot 25 miljoner liter mjölk. Sålunda var projektet 1000 kor en tanke som visade en väg åt vilket håll landskapsregeringen gärna såg att man skulle gå inom det produktiva jordbruket.

Det är på inget sätt någon annan som har blivit drabbad, inte kunnat göra de investeringar det har velat göra inom lantbruket, det att har funnits medel vart enda år för andra investeringar inom andra områden också. Det här året fanns det pengar kvar, vi har budgeterat nationella medel efter att medlen tog slut från förra EU-programmet. Det har vi gjort vart enda år och det har funnits mer pengar än vad det funnits ansökningar de senaste åren. Det är helt klart en felaktig uppfattning som ltl Eklund har gällande de 1000 korna.

Det är inte fel att man sätter igång jobbet med att förfina och anpassa den åländska livsmedelsstrategin efter LBU-programmet, det är ett enormt arbete nedlagt i den processen från alla som berörs. Allt från producenter, organisationer, odlare, miljöintresserade personer och organ som varit med i jobbet där man utgått ifrån vad behovet är på Åland och sedan kopplat det arbetet mot det målet. I LBU-programmet har huvudmålet och utgångspunkten varit fokus på råvaror till livsmedelsindustrin och till producenterna. Nu handlar det om hur vi kan ta det ett steg till och få ut ännu mer mervärde ur de produkter som produceras ur den åländska myllan.

 Ingen har ifrågasatt investeringsstöd vad jag vet. Jag har aldrig någonsin i den har talarstolen ifrågasatt investeringsstöd, ibland har jag ifrågasatt stödnivåerna. Ibland när det gått över 50 procent i investeringsstöd, där det har funnits en stor efterfrågan i tidigare år på mycket investeringar som är väldigt brett så har väldigt mycket pengar gått till några investeringar. Där har en linje varit att dra ner investeringsnivån en aning så att fler investeringar kan göras med de pengar som vi har.

Tittar vi på det livsmedelsindustrier som nämndes i huvudanförandet ÅCA, Trädgårdshallen, Chipsen på Dahlmans osv. har de fått investeringsstöd under alla år. Senast idag beviljades ett investeringsstöd till Orkla Confectionery & Snacks, ett bolag som gör 10 miljoner euro vinst, beviljades 20 procent i stöd för en ny chipsfriteringsmaskin. Jag tycker det är rätt, de gör att det skapar arbetsplatser, skapar ytterligare tillväxt för det bolaget och vi vet att de har ökade kostnader med att vara på Åland till skillnad från att vara någon annanstans i Norden.

Det finns en bra dialog mellan bolagen och landskapsregeringen och vi ser synergierna hur vi tillsammans kan skapa mera arbetsplatser och mera tillväxt på Åland. Jag försvarar en investering till Orkla på 20 procent, 90 000 euro i en chipsfriteringsmaskin. Ingen har ifrågasatt det någonstans från regeringspartierna, det är fel av ltl Eklund att stå i talarstolen och säga så.

Till Eckerö Golf var det ett aktivt val att inte blanda sig i. Det var en katastrof som inträffade då, men sedan har marknaden haft sin gång som resulterade i att det är driftiga entreprenörer på gång, en stor satsning som landskapet är med och finansierar till stor del. Smartparken, som blir i Eckerö istället för i Jomala och kopplar ihop det tillsammans med artonhåls golfbanan finns det förutsättningar för ytterligare expansion inom området boendet och i turistisk verksamhet i den kommunen som jag tror kommer att bli framgångskommun inom turism igen.

Det var tur att inte landskapsregeringen började vidta åtgärder och började driva turistisk verksamhet via något av våra utvecklingsbolag, som vi faktisk tittade på och började fundera kring. Det var bra att vi inte lät göra det, utan låta marknaden ha sin gång, låta entreprenörerna som kom in driva det vidare.

Det var de saker jag tänkte ta gällande ltl Eklunds huvudanförande, jag ska hålla lika långt anförande som förra gången så jag avslutar här.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru tal man! Min oro när det gällde golfbanan var att det inte skulle bli någonting alls av den. Det kunde ha blivit så, det hade helt hållet att göra med vilken investeringsvilja entreprenören hade, vi får vara glad att han satsade. Minister Karlström kan absolut inte ta äran åt sig i den satsningen. Det hade precis lika bra kunna gått åt andra hållet. Nu har vi den här utvecklingen och det ska vara glada för. Minister Karlström säger när det gäller stöden, att han aldrig har kritiserat dem. Bidrag brukar minister Karlström kritisera och stöden är bidrag. Hela åländska näringslivet är uppbyggt med bidrag, t.o.m. färjetrafiken har fått bidrag. Bidrag och stöd ser jag som nästan samma sak och det har minister Karlström kritiserat många gånger.

Minister Fredrik Karlström, replik

För det första är inte hela åländska näringslivet uppbyggt på bidrag och stöd. Största delen av det åländska näringslivet, med 2500 företag, har aldrig fått en euro i stöd, bidrag eller hjälp från landskapsregeringens eller finska statens sida utan de har utvecklat sina produkter, sålt sina tjänster och vidareutvecklat den verksamhet de har kämpat med i sina generationer och nystartade företag. Det finns vissa områden som får bidrag och stöd, jordbruket är ett, turismen en annan och sjöfarten en tredje. Landskapsregeringen har haft en ganska klar linje genom årtionden, att om det är stöd och bidrag inkopplat i det åländska näringslivet ska de kopplas till export. Det är det första viktiga kriteriet. Om du sysslar med export kan du få hjälp med ekonomisk finansiering till investeringar. Vi vet att det är dyrare att bygga här än vad det är på andra sidan skiftet och andra sidan Ålands hav. Sålunda har det funnits en rak linje och det har jag försvarat.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var kanske för mycket sagt att alla har fått stöd, de kan jag ta tillbaka. Branscherna som jag räknade upp i mitt anförande, jordbruket och de företag som förädlat inom primärnäringarna har fått sina stöd. Det är väl unnade pengar för det har sysselsatt, som jag sa i mitt anförande, inte sats i fickor för företagen eller jordbruket. Det är väl använda pengar, man måste komma ifrån kritiken att jordbruket lever på stöd och vi gör bara illa. Titta runt och se vad det har skapat i stället och vad det skulle vara om det inte har funnits. De flesta har varit med och rösta in oss i det här, det är inte vi som har ropat på det.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Politiken kommer in när det handlar om bidrag och stöd.  Frågan är hur man prioriterar. Ska alla få stöd till allting som man vill göra, eller ska man rikta stöden till där de får mest nytta? Vi har ökat investeringsnivån i det kommande LBU-programmet jämfört med det förra, förutsatt att man kopplar det till råvaran som går till konsumenten och till industrin. Får vi ihop hela den linjen med att producera den råvara som förädlas i industrin har du också möjlighet att få stöd, där får vi mest ut tillbaka till det åländska samhället. Det finns ingen anledning att dela ut bidrag och stöd om det inte är produktivt, det kommer inte på sikt att vara hållbart. Vi måste leverera produkter och råvaror som människor efterfrågar och som industrin behöver. Det är politiken i LBU-programmet, tänka mera produktivt, mera råvaror och tänka också förädlingsledet, då kopplar sedan in livsmedelsstrategin som kommer in med varumärkesbyggande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det har varit en intressant och viktig debatt, ett ärende som lagtinget vill diskutera, därför är spörsmålet bra som lagts av bl.a. ltl Anders Eriksson.

Historiskt ser vi en intressant strukturförändring i vårt samhälle. Vi har gått från ett industrisamhälle där sjöfarten på Åland har varit otroligt viktig. Som ung pojke 14,15, 16 år när han avslutat sin skolgång har man kunnat fara till sjöss och på det sättet kunnat arbeta sig upp och t.o.m. bli kapten. Nu har vi en helt annan processnivå på din utbildning som på ett helt annat sätt är avgörande om du ska få ett jobb.

Vi har inte ett industrisamhälle, vart ska man ta vägen om man går ut grundskolan? Här har närings- och marknadspolitiken en stark koppling till utbildningspolitiken, den sammankopplingen ser vi att går hand i hand i budget 2015. Det har funnits en diskussion i vårt parti om att den avgiftsfria grundläggande utbildningen borde expanderas även till gymnasienivå. Att även i det stadiet erbjuda avgiftsfri utbildning eftersom det blivit mer krävande att ha någon form av examen för att kunna få ett jobb. Annars är du den som först får gå eller har svårt att få en fast tjänst. Det är något vi borde diskutera mera i lagtinget hur vi ska se på det framöver, det diskuteras även på rikets sida.

Förutom strukturförändringen runt arbetsplatser ser vi även en kraftig digitalisering och internationalisering. Ska du som företag klarar dig behöver du vara framme inom dessa två områden. Att som tidigare bara lita sig på den tanken att all business is local, har vi insett att de företag som verkligen vågar sig ut på den internationella marknaden är de som har lyckats och det är kanske där pengarna finns att hämta. Ex. på det är Crosskey och PAF med internationaliseringen att det går framåt.

Den andra punkten jag vill diskutera är den grupp individer, oberoende av vilken situation eller vilken struktur Åland befinner sig i, har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden och ännu svårare nu när vi har ett ekonomiskt tufft läge. Det är framför allt de handikappade, de som ltl Göte Winé nämnde, de synskadade och de som vi helt enkelt inte anpassar arbetsmarknaden för, utan man tror att samhället på något sätt ska ta hand om det. ICA i Sverige har gjort ett fantastiskt projekt där man anställde personer med down syndrom. Man gjorde sedan en TV reklam som vi alla känner igen, den största stjärnan var en av de skådespelarna som hade down syndrom.

Man har gett lätta arbetsuppgifter och det har lett till att kunder väljer det här butiken för att man stöder en grupp som faktiskt vill förtjäna pengar och försörja sig själv och inte leva på statens bidrag. Det är något att tänka på och jag tror att det också kan finnas ekonomiska fördelar också för företag att utnyttja den här arbetskraften som egentligen bara väntar att få börja jobba.

En viktig del som har diskuterats, sjöfarten och sjöfartens betydelse. Jag sitter med i en sjöfartspolitisk kommitté där ordförande är Roger Jansson. Vi har i flera år diskuterat sjöfartens betydelse för Åland och för Mariehamn och den koppling det har till utbildning. Ålands BNP har varit som högst 40 procent av sjöfarten och nu är vi nere i 20 procent. Enligt våra analyser stämmer inte det. Den klustereffekt som sjöfarten egentligen ger upphov till, den redovisas inte som den borde göras. Tar man den i beaktande kan man konstatera att det inte går så dåligt för hela sjöfarten, de ringeffekter som sjöfarten ger på det åländska näringslivet. Vi hoppas att ÅSUB kan göra en djupare analys kring det.

En rimlig bedömning blir att varken rederinäringens eller sjöfartsklustrets del av det totala produktionsvärdet på Åland egentligen har minskat. På 2000-talet hade den åländska handelsflottan ökat från 830 000 till över 980 000 bruttoton och åländska handelsfartyg från 44 till 52 stycken, statistik från ÅSUB. Det sker mycket arbete inom verksamheten och här är Åland fortfarande en stark konkurrenskraft. Sjöfarten, rederinäringen är vår främsta ekonomiska motor men det maritima klustret har lika stor ekonomisk betydelse för att hämta in pengar och arbetsplatser till Åland.

Den åländska sjöfartsutbildningen har varit central och det är glädjande att höra att vi utvecklar den ännu mera. Det finns mycket kunskap att hämta i det åländska sjöfartskunnandet, det är mycket efterfrågat och erkänt och vi borde kanske specialisera oss på ett annat sätt kring området istället för att tänka negativt. Det som kom fram när jag träffade Ålands Högskola var möjligheten att utveckla gröna alternativ, green shipping, är något de tror att Åland skulle kunna vara en föregångare i. Man har möjlighet att utveckla området i samarbete med utbildningssektorn och rederinäringen och på det sättet skapa nya arbetsplatser och nya innovationstankar som leder till småföretagande och annat i klusternäringen.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Ltl Göte Winé inledde med att det var en bra debatt i måndags, det håller jag med om men det var också en lite konstig debatt. Det var många bra inlägg, vtm Eriksson hade ett väldigt bra anförande. Ltl Barbro Sundback hade också ett bra anförande och kunde också medge att det var ett bra spörsmål som vi har lagt. Klart att jag är lite jävig det erkänner jag, men det är ett bra och nödvändigt spörsmål.

I november var den öppna arbetslöshetsgraden i genomsnitt 4,1 procent, det är de högsta talen vi har haft på länge. Antalet långtidsarbetslösa har ökade till 166 st. på ett är från 97 st., en ökning med 100 personer som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Det går inte att luta sig tillbaks och peka på hur mycket bättre det är i Finland och Sverige. Det här måste vi ta på allvar och vi behöver gå vidare. Nu har vi debatterar frågorna och vi behöver gå från ord till handling.

Visst är det som Sundback sa att efterfrågan är för låg och tillväxten för svag. Men kostnadstrycket för företagarna är för högt och byråkratin är allt för stor. Vi är helt enkelt inte konkurrenskraftiga, för att använda förre socialdemokratiske finansministern Erkki Liikanens ord. Det var modigt det som Katrin Sjögren tog upp när det gäller dessa frågor. Däremot tycker jag att ltl Pettersson hade ett märkligt anförande och det förefaller som han ofta skriver och eldar upp sig på sin egen kammare, inte lyssnar på vad någon annan säger och de förslag som läggs fram.

Jag försökte finna någon sorts röd tråd i anförandet och den enda trådstump som jag hittade var att man med alla möjliga kurvor ville såga spörsmålet. Det tycker jag inte är så konstruktivt.

Med mina 20 minuter och näringsministern med 40 minuter får vi ta åt oss att de långa anförandena tog musten ur både lyssnare och meddebattörer. Det här visar hur viktig det är med tidsbegränsningar om vi ska få en bra debatt.

Debatten var främst konstig för att det var två totalt skilda världar som möttes. Om det inte finns olika världar så finns det åtminstone olika sidor av vårt näringsliv. IT, digitalisering, internationalisering är absolut viktigt. Men också traditionella näringarna som jordschaktning, byggande, rörmokeri, jordbruk m.m. är fortfarande viktiga näringar och kommer att så förbli, det här måste också tas på allvar.

Jag var inte medveten om att debatten gick ut i radion i måndags, det är länge sedan jag fått så mycket respons av en debatt. Det var exemplet om timrapporteringssystemet inom byggsektorn som gjorde att så många reagerade, jag vill visa på ett typexempel på vettlös byråkrati där man vill motverka svartjobb, men effekterna p.g.a. att renoveringar är undantagna kan bli det rakt motsatta.

Arbetsskyddsinspektören sa i ett sammanhang att man definitivt har trott att i byggnadsbranschen där finns alla fuskare när man stiftat de nya bestämmelserna, men så är det naturligtvis inte. Nödvändigheten av de förekommande bestämmelserna är ett problem från södra Finland som spiller över på hela Finland, med utstationerade arbetstagare, utländska arbetstagare som utnyttjas o.s.v. På Åland kunde vi lätt hantera det annorlunda eller vi har helt enkelt inte det behovet, enligt arbetsskyddsinspektören. Därför ville jag understryka i måndags, att det inte duger att bara vifta bort sådana saker med att det är rikets behörighet. Här bör vi ligga på i Helsingfors för att få till stånd förändringar och undantag för Åland.

Jag nämnde att jag fått mycket respons, sju samtal och 12 - 13 mail, i små åländska förhållanden är det nästan en folkstorm. Det sades, när det gäller arbetstidsrapporteringen, att ingen förstod vad du pratade om, det vågar jag inte uttala mig om men det blev inte så mycket mera. Det användes kraftfulla ord om att, ursäkta uttrycket det paller som näringsminstern håller på med, alla kan inte hålla på med IT, någon sorts kreativa företag, näringsavdelningen är helt hopplös det går inte och få några svar osv.  För min del tycker jag inte att det är paller som näringsministern håller på med, IT-sektorn är enormt viktig det ska jag återkomma till.

Jag vill skicka en vädjan till regeringsblocket, avfärda inte de etablerade företagarna inom de traditionella näringarna med att det inte förstår, försök få dem att förstå. Försök få de som jobbar inom de traditionella näringarna att känna att de också behövs och är viktiga. Försök ta de etablerade företagarnas kritik mot näringsavdelningen på allvar, åtgärda bristerna. Ta det inte som en förolämpning.

Fru talman. Näringsministern hade flera goda idéer i sitt anförande, men det måste komma från ord till handling. Det är viktigt att det finns en sammanhållen strategi. En strategi som alla goda krafter kan bidra till. Vi kommer i en åtgärdsuppmaning uppmana landskapsregeringen att så fort som möjligt komma med ett meddelande där bl.a. åtgärder för förbättrad sysselsättning, utveckling av de olika näringsgrenarna m.m. ingår.

Klämmen skulle lyda så här ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”. Vi har redan hört om många goda idéer, det måste gå att sammanställas, lägga till en strategi att vi har ett bra och sammanhållet underlag, att vi kan få en debatt med ännu mera djup än vad vi fått hittills det vill vi gärna medverka till.

Jag vill kort ta upp två sektorer. IT-sektorn debatterade vi ganska mycket med utbildningsministern och där har tillväxten skett, egentligen all tillväxt inom näringslivet de senaste 10 åren.

Grunden, tekniken, där förefaller det som vi skulle vara relativt väl positionerade tack vare de satsningar som näringslivet har gjort. Däremot får man höra att företag är tvungna att etablera filialer i både Sverige och Finland för att det inte finns tillräcklig kompetens Åland. Den saken behöver vi har stort fokus på.

Jag vill hänvisa till den motion som kollegan Axel Jonsson har lagt, som första undertecknare om stärkt digital kompetens redan i grundskolan. Det förefaller som den utbildning som finns på grundskolan är ganska bra, jag har pratat med IT-företagare, nivån är god men de kommer ut för lite folk därifrån. Det behöver man ha fokus på, är resurserna för små, eller är det för få som är intresserade av det?

Avslutningsvis vill jag beröra sjöfarten. Ltl Perämaa sa att sjöfartspolitiken var obefintlig, åtminstone är det den uppfattningen man får. Det kommer alldeles för lite information om vad som händer och sker. Där skriver landskapsregeringen i sitt svar; ”läget för sjöfartsnäringen är fortsatt mycket utmanande med kostnadsdrivande reformer och överetablering av tonnage”. Man pekar på svaveldirektivet och på hård konkurrens.

När det gäller svaveldirektivet råkar jag av förekommen anledning veta att inom Nordiska rådet gjordes ett enormt arbete för att försöka få till stånd en strategi hur man skulle implementera svaveldirektivet på bästa sätt. Inom Norden var det endast Finland som tog frågorna på allvar och ville försöka göra någonting åt det. En tjänsteman som jobbar med frågorna på finska sidan sa att inte ens från Åland har det kommit påstöt när tjänstemannen i fråga pekade på hur svagt intresset var främst i Danmark och i Sverige. Det här säger också något.

Man nämner att IMO:s barlastkonvention innebär ytterligare kostnadsökningar. Man försöker också här hitta något positivt. Man skriver att det ändå finns positiva tecken inom den åländska sjöfarten, nybeställningen av fyra stora tankfartyg är ett sådant.

Det här skapar egentligen ingen ny sysselsättning på Åland, inte ens befälet är åländsk på de här fartygen. Det är inte kritik mot företaget, så ser verkligheten ut. Ltl Barbro Sundback sa att vi inte har några stora industrier på Åland därför har vi klarat oss ganska bra. Det ligger förstås mycket i det. Sjöfarten har de facto varit vår stora industri.

Tittar man på det som står i allmänna motiveringen i budgeten, d.v.s. att BNP nästa år ska minska med ca 3 procent, då pekar man på att det beror på sjöfarten. Sjöfartens andel av BNP har halverats på 10 år och ligger nu på ca 20 procent av BNP. Jag erkänner helt öppet att jag inte ha någon patentlösning, kanske ingen annan heller. Jag tror det kan finnas kloka tankar både här och där.

Det är enormt viktigt att man sätter sig tillsammans och försöker utarbeta en strategi, det är hög tid medan vi överhuvudtaget har några sjöarbetsplatser kvar. Det kommer mail till lagtingsledamöterna att man t.o.m. anser att skärgårdsfärjorna är utflaggade.

Som ltl Sara Kemetter sa, man behöver titta på hela klustereffekten finns det inget behov av sjöarbetskraft då faller skolor, försäkring, banker som är beroende av sjöfarten. Jag är jävig när det gäller den sjöfartsdelegation som dåvarande lantrådet Roger Jansson ledde och jag som näringsminister satt med i, vi hade våra topptjänstemän med i arbetet, alla ledande personer inom sjöfartsnäringen Nils-Erik Eklund, Ben Lundqvist, Jarl Danielsson för att nämna några som var med. Jag är tveksam om man lyckats få tillstånd en sådan uppslutning hos näringen i dag, men man behöver i varje fall försöka. Vi måste få till stånd en strategi med sjöfartsnäringens där både arbetsgivare och arbetstagare är med. Jag hoppas det kunde ligga på plats i de meddelande som vi efterlyser i klämmen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill göra ett förtydligande. Ltl Anders Eriksson pratade om att jag hade nämnt arbetslöshetsstatistiken, jag pratade om att titta framåt vad som komma skall, de åtgärder som kommer under 2015. Spörsmålssvaret är framåtsyftande om vad som kommer. Där finns flera möjligheter för att få ner arbetslöshetssiffran som i dag för åländska mått är för hög. Arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningsåtgärderna ser bra ut, det var vad jag hade i anförandet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag sa inledningsvis när jag hänvisade till Winé att han började dagens debatt, att det var en bra debatt i måndags. Jag vill peka på att det var en märklig debatt med tanke på hur två skilda världar det var som möttes. Jag tror att det här båda världarna behöver sammanföras på något sätt. Det är trots allt sysselsättning, utveckling och Ålands näringsliv vi pratar om, fast kanske från olika roller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Eriksson vet mycket väl att man alltid får mycket respons om man skäller på myndigheter, landskapsregeringen, kommunstyrelsen eller vad det vara månde. Man måste ta sådant med en nypa salt i alla fall och tänka själv. Klämmen, den samlade strategin som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling, vad utöver det som näringsminister Fredrik Karlström i måndags, i sin redogörelse mycket ingående angav att finns som samlad strategi. Det som redogörs för i de årliga budgeterna, vad ett sådant dokument genom sin byråkratiska ansträngning då skulle resultera i skulle ge för mervärde jämfört med det vi fått höra av minister Karlström och det vi kan läsa i budgetarna vad det skulle ge.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var tråkigt om vtm Jansson uppfattade mitt anförande som att jag bara skällde. De som har lyssnat och berördes uppfattade det inte på det sättet utan uppfattade det som ett viktigt inlägg och så hoppas jag att fler ska uppfatta det. Gällande det meddelande vi vill ha, det är finurligt att säga att vi inte ska ha mera byråkrati, om man tar avstamp i budgeten inte hittar man så väldigt mycket konkreta åtgärder att på det här sättet ska vi främja sjöfarten, på det här sättet ska vi se till att t.ex. IT-branschen kan utvecklas. Det förefaller som landskapsregeringen inte har en samlad strategi, det gäller att gå från ord till handling. Landskapsregeringen behöver ha ett sammanhållet dokument där man jobbar näring för näring. Har man ingen sådan sammanställning är det ett stort bekymmer.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag förstår alla som efterlyser sådana digra program och sedan ligger de på hyllan. För turismen har vi haft vart sjunde år och vad ger det för resultat, egentligen ingenting. Det är det dagliga arbetet med politiken som ger resultat, det får vi beskrivet i budgeten och när vi frågar landskapsregeringen. Vad jag menade med negativism läste jag i spörsmålet, ”vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig m.m.” överdrifter, jag säger att det är oresonliga. Det är klart att man fått positiv respons då. Sjöfartsarbetsplatserna är fortfarande 1000 st. på Åland och arbetsplatser i det intima klustret är ytterligare ca 1000 st. Det är en väldigt stor näring fortsättningsvis och den har expanderat tonnagemässigt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Att prata om negativism det kan man säkert göra men i min vokabulär är det något helt annat att man skäller i varje fall. Det är möjligt att mitt anförande kunde uppfattas som negativ men jag ville lyfta upp de här frågorna för att öppna ögonen på kollegorna, jag ansåg det som viktigt inte menat som något skäll eller negativt. När det gäller sjöfarten är det riktigt vi har fortfarande arbetsplatser kvar men nog har sjöfarten, om vi jämför på ett traditionellt sätt, minskat oerhört om vi tittar på BNP. När jag började var det 50 procent av Ålands BNP och när vtm Roger Jansson började med politik var det säkert ännu högre. Vi har haft en medveten strategi att vi ska bredda det åländska näringslivet, den har vi slagit fast tillsammans många gånger, men sjöfarten kräver faktiskt speciella åtgärder vi måste sätta oss ner och göra någonting åt det, när inte ens befälet är åländskt mer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för uppmärksamheten ltl Anders Eriksson som har satt till en ära att recensera tidigare anföranden från andra ledamöter. Jag sätter själv en ära i att förbereda min anförande noga och basera dem på faktauppgifter. Möjligen skulle jag föreslå att ledamoten Eriksson skulle pröva samma teknik någon gång. Då skulle vi inte behöva lyssna till låga utlägg som inte bara är svåra att begripa, utan också baserade på hörsägen och rykten hellre än de fakta som faktiskt finns och som har byggt ett samhälle, som har väldigt stora förutsättningar för att också klara sig mot framtiden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det finns olika debattekniker och det får man ha respekt för och även ha respekt för att man får kommentera de olika debatteknikerna. Det är absolut bra att förbereda sina anföranden, det brukar jag också göra. Det som skiljer ltl Petterson och mig är att jag också försöker lyssna samtidigt vad som händer och sker. Det jag tänkte på när jag sa det jag sa om Petterssons anförande var att han nämnde att det inte kom några förslag överhuvudtaget från oppositionen. Jag har levererat fem stycken, kollegan Jonsson åtta stycken, vi pekade på det som man skriver, att man vill stärka köpkraften, minska byråkratin inom ÅMHM. Det var precis det förslagen som vi redan har lagt under flera års tid. Det kan inte ha undgått ltl Pettersson, som ordförande i finans- och näringsutskottet för där har de facto förslagen behandlats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Om ltl Eriksson hade föregått med gott exempel och lyssnat själv och möjligen ägnat någon minut åt att läsa svaret från Ålands landskapsregering på spörsmålet hade han nog sett att de förslagen som möjligen Eriksson själv hade kommit med redan fanns där. Man hade återanvänt de förslag som landskapsregeringen redan hade genomfört. Det är rätt kontraproduktivt enligt min uppfattning. Hade verkligen Eriksson lyssnat skulle detta klämförslag egentligen vara onödigt för där står ”återkomma med en samlad strategi”. Den samlade strategin är våningar ovanför de få förslagen, som eventuellt har kommit ifrån ltl Eriksson enligt mitt alldeles enkla förmenande. Jag skulle inte drömma om att recenserade 20 minuter långt anförande det förbjuder min uppfostran mig.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi i stället försöker hålla en saklig ton. Om landskapsregeringen har så många förslag som är våningar ovanför det som oppositionen har lagt, då kan det verkligen inte vara något större bekymmer att sammanställa det till ett dokument. Ltl Pettersson är ganska på vils när det gäller tidsaxeln. Vi har lagt förslag enligt tre års tid, det är Pettersson mycket väl medveten om, de förslag som landskapsregeringen lyfter fram i spörsmålet är just sådana vi lagt förut. Jag kan försäkra att jag har analyserat landskapsregeringens svar det väldigt noga för att hitta något intressant och framåtsyftande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Oppositionen har säkert den bästa avsikten med sitt spörsmål. Debatten har varit sansad och tidvis riktigt god. Det är ingen lätt fråga och ingen har förväntat sig heller att någon skulle komma med några fantastiska lösningar. Det som jag uppfattar som centralt i ltl Anders Erikssons diskussion är att sjöfarten behöver stöd, mera IT-personal och att arbetslösheten är för hög. Det sista kan jag hålla med om. Klämmen svarar inte mot trygga arbetsplatser, jag vet inte vad som avses med det, vad vi behöver är mera arbetsplatser för att öka köpkraften. Det saknas en dynamik i det här, det låter som vilket program som helst, att näringslivet ska ha goda förutsättningar. Är det någon som är i mot det?

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är bra att ltl Sundback uppfattar att vi har det absolut bästa avsikterna med spörsmålet. Jag håller med om att det inte är någon lätt fråga. Jag kan säga det redan nu tills näringsminister Fredrik Karlström kommer upp, under de åtta åren jag var näringsminister blev jag trött på att man efterlyste olika strategier till höger och vänster och meddelanden osv. jag var också ganska operativ. Ju äldre man blir, ibland ser man att det är bra om man vet vad man gör innan man sätter igång och opererar. Mot den bakgrunden, ltl Sundback efterlyste vi en samlad strategi, ett meddelande. De huvudpunkter jag hade i mitt huvudanförande var att minska byråkratin, där har vi de facto ganska mycket behörighet. Det säger också företagarna, man pratar inte om lägre skatter, lägre löner för personal utan man pratar om byråkratin det kommer alltid som nummer ett och det måste vi ta på allvar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst ska man ta det på allvar men man kan inte ta det på allvar om man inte vet konkret vad det betyder. Det är många som vill skylla på byråkrati, på datorn, på sateliter, på vädret och allt möjligt när man inte får det som man vill. Det är inte någon framgångssaga. Vi måste tänka lite vidare, vad ska vi ha för ekonomisk verksamhet i framtiden? Var finns de nya jobben som skapar tillväxt utan att vi tär på kommande generationers möjligheter att leva ett lika gott liv som vi. Samlad strategi, vad är det för något? Är inte det den näringspolitik som regeringen för? Det är ord, med vad finns bakom, det har jag svårt att se, det nya är det som skulle lösa oss ur den negativa position vi är i idag. Jag vill se mera fantasi och risktagande.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så ltl Sundback, pratar vi byråkrati och man inte vet vad det betyder är det svårt att göra något åt det. Man löser inte byråkratins bekymmer genom att bygga upp en internetsida och tro att folk ska vara jätteaktiva där, då bör det också hända något på de förslag som kommer in. Det är enormt viktigt, speciellt ifrån näringsministerns sida, men egentligen hela landskapsregeringen att man i alla lagförslag, i alla sammanhang försöker utvärdera vad vi bygger upp för byråkrati t.ex. lagstiftning som kommit runt ÅMHM de sista åren. Var finns de nya jobben? Vi ska inte bara fokusera på att skapa nya jobb, fokus behöver också finnas på att bevara de jobb som finns, det visar den stigande arbetslösheten att vi måste göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Folkstorm det var sju samtal och 12 mail. Jag fick ta en liten bris av den, hälften av de som tog kontakt med mig sa att det var ett surt inlägg som kom från ltl Eriksson, nämnde exempel på byråkrati som de facto inte är åländsk behörighet. Tittar man på byråkratin som är åländsk behörighet är det de facto inte så stora trösklar att komma över. Det var även någon politisk insatt person som hade kommenterat något i ltl Erikssons anförande, den sortens retorik skrämmer upp olika känslor ute hos befolkningen som kanske annars inte kommer fram. Man måste prata om de saker man kan göra något åt här och nu, det som betyder något för det åländska näringslivet där ute. Trygga arbetsplatser, skriver ltl Eriksson, det är inte politiker som skapar trygga arbetsplatser utan det skapas ute i näringslivet. Vi kan inte lagstifta fram dem.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror absolut på det som näringsminister Karlström säger för jag uppfattar honom som en ärlig och schysst man, det är säkert de som hört av sig till honom och sagt att det var ett väldigt surt inlägg som jag hade. De som hörde av sig till mig, jag säger inte vad de sa om näringsminister Karlströms anförande. Försök nu ta det här på allvar, minister Karlström, här har vi två skilda världar och det här båda världarna tror jag att vi skulle vinna mycket på om vi kunde sammanföra när det gäller tryggande av arbetsplatser och utveckling. Inte är det politikerna som skapar arbetsplatserna. Men som sades i måndags, man skapar förutsättningar för företagen att bibehålla och utveckla trygga arbetsplatser, där återstår mycket att göra framför allt när det gäller byråkratin, som jag har valt att fokusera på.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! När det gäller byråkratin och exemplet om ÅMHM som ltl Eriksson tog upp, att det inte har ändrat något på 5, 10 år, det företag jag har pratat med ser en enorm stor förändring på bemötandet från ÅMHM de senaste åren. I dagens huvudanförande säger ltl Eriksson att det är It-bolagen som har tillväxt. Tittar vi på tillverkningsindustrin, företag som vi varit med och stött de senaste åren Goodtech, Optinova, Leakomatic, Scantube, Colorant Chromatics, Holmbergs fastigheter, Inficon bara för att nämna några som har fått stöd för investeringar i tillverkning och utveckling på Åland. Det finns ett stort hopp och tro till det åländska näringslivet från landskapsregeringen och framför allt en aktiv dialog, Vd:n för Ålands näringsliv och jag mailar och pratar dagligen och deltar i lunchmöten veckovis. Det är aktiv näringspolitik och det som krävs i stället för någon sorts politisk strategi. Näringslivet behöver ingen politisk strategi och näringslivet ska utvecklas. Näringslivet utvecklas om de har förutsättningar för det och det ger landskapsregeringen åt Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Landskapsregeringen behöver definitivt en sammantagen strategi, det behöver alla, det har företagen man har ganska klart för sig vad man vill uppnå. Det finns många goda tankar i näringsminister Karlströms huvud men det är viktigt att vi får hela förvaltningen med att jobba mot de tankar och mål som finns. Vi vill gärna ha ett utförligt underlag och vi vill gärna vara med och förbättra det i så fall. När det gäller ÅMHM, igen pratar vi synbarligen med olika företagare, det går inte att låta bli att konstatera att det var något helt annat före ÅMHM fanns. Det är klart man kan säga att det åländska samhället har blivit helt annorlunda, mycket mera komplicerat, problemet är att man låtit det bli väldigt komplicerat. Till sist, det går inte att lämna det där hän, bara för att det inte är vår behörighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda det klämförslag som lagts av ltl Anders Eriksson.

Talmannen

Antecknas. Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Anders Eriksson understödd av lagtingsledamoten Brage Eklund lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 8.12.2014. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 8.12.2014.