Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Äntligen ligger förnyelsen av vallagen på vårt bord. Detta arbete inleddes hösten 2014, då förra landskapsregeringen tillsatte en arbetsgrupp för översyn och uppstädning av vallagstiftningen inför valet 2019.

Samtidigt tillsattes en politisk referensgrupp med alla lagtingspartier representerade. Den här arbetsgruppens uppdrag var att citat ”... ta ställning till förutsättningarna för att införa ett elektroniskt förfarande för röstning vid lagtings- och kommunalval samt överväga möjligheter och konsekvenser av att sänka åldern för allmän rösträtt till 16 år. Arbetsgruppen kan dessutom ge andra förslag till en modernisering av LL (1970:39) om lagtingsval och kommunalval samt annan lagstiftning som berör lagtings- och kommunalval.”

Den enskilt största förändringen är att en möjlighet att ordna förtidsröstning via internet införs. Enligt lagförslaget ska det vara möjligt för väljare som är bosatta utanför Åland att rösta via internet i lagtingsvalet. Detta är den stora, nya förändringen som vi alla, parlamentariskt sett, var överens om att gå in för. Vi öppnar också upp möjligheten för våra kommuner att anordna folkomröstning över internet, när de själva bedömer att de är redo för detta.

Utöver denna förändring föreslås en begränsning av antalet kandidater som får ställa upp till 60, i kommunalval det dubbla antalet i förhållande till hur många fullmäktigeledamöter som ska väljas.

 I kommunallagen föreslås två materiella ändringar. Den ena innebär att tidpunkten för bestämmande av rösträtten i rådgivande kommunala folkomröstningar bestäms i förhållande till röstningsdagen, i stället för till den dag när fullmäktige fattar beslut om omröstningen. Den andra innebär att åldersgränsen, liksom i riket, sänks från 18 till 15 år för medverkan i initiativ till en rådgivande folkomröstning i kommunen.

E-röstning i valet 2019 handlar om att värna engagemanget hos de ålänningar som, exempelvis, under studietiden bosätter sig någon annan stans än på Åland. Avsikten är att, efter omsorgsfull utvärdering, utvidga e-röstningen till att omfatta fler grupper i valet 2023. Införandet av e-röstning måste också ses som ett led i förbättrad tillgänglighet för ålänningarna och nämns specifikt som en åtgärd i programmet ”Ett tillgängligt Åland”.

Talman, i framtagandet av detta lagförslag har den parlamentariska förankringen varit viktig. Det här må formellt sett vara landskapsregeringens lagförslag, men just detta lagförslag är allas vår gemensamma angelägenhet. Landskapsregeringen önskar Lag- och kulturutskottet arbetsglädje med att ta sig an dessa viktiga, 135 sidor.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack, ministern för presentationen av lagförslaget. Några principiella aspekter finns detta. Om vi ser på förslaget om att begränsa antalet kandidater på kommunal nivå och sätter det i sammanhanget av det tidigare ärendet på listan ”kommunstrukturreformen” där vi går mot avsevärt större kommunala enheter om tvångslagstiftningen vinner, i sista hand, presidentens godkännande. Är det rimligt att begränsa den demokratiska uppslutningen på förhand i valen framöver på förhand? Södra Ålands kommun, 25 ledamöter i de tidigare fem självständiga kommunerna. Då skulle vi ha bara ”50 kandidater” att möjliggöra för centern i ett sådant valsamarbete i de nya storkommunerna, är det rätt och riktigt att begränsa med tanke på den reformens tanke?

Minister Wille Valve, replik

Det är förstås en rent principiellt sett en intressant fråga och den berördes i den parlamentariska arbetsgruppen. Den sammantagna bedömningen är dock den att det är en så pass rimlig begränsning av antalet kandidater så att det borde fungera i framtida kommunstrukturer. Vi talar trots allt om det dubbla antalet kandidater som kommer att vara valbara till fullmäktige. Landskapsregeringens helhetsbedömning är, liksom också den parlamentariska var tidigare, att en viss begränsning av antalet kandidater kan vara befogad med tanke på en allmän upphyfsning av valprocedurer såsom beskrivs i lagförslaget.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den förklaringen. Det är naturligtvis möjligt att ha en sådan utgångspunkt men problemet, som jag ser det, för framtida valkoordinatorer är att när man väljer från en ny stor kommun, ungefär 10 000 invånare, och har fem tidigare ”självstyrda” centerenheter ute i kommunerna – vem ska då säga att ”ni kan inte vara med”? Det blir lite kontraproduktivt när vi samtidigt understryker vikten av att kunna delta i den nya demokratiskt styrda kommunen, vilket är tanken - eller hur? Eftersom om jag leder lag- och kulturutskottet så kan jag lova att det här är en aspekt som vi kommer att pina landskapsregeringen med. Är det rimligt att faktiskt begränsa möjligheten att kunna engagera sig? Det som är så oerhört avgörande för att man ska kunna trivas i den nya stora kommunen.

Minister Wille Valve, replik

Det är precis så som ltl Jansson sade inledningsvis, svaret på den frågan blir lite beroende på talarens utgångspunkt. Jag välkomnar att utskottet belyser den frågan ur olika vinklar som också landskapsregeringen strävar för att göra i sitt lagförslag. Personligen så kan jag säga att en kandidatbegränsning, om vi tar lagtingsvalet som exempel, på 60 kandidater och sedan tittar på den historiska genomgången som också finns i det här lagförslaget om hur många kandidater det har varit, så har det varit ytterst sällsynt att partier ens nått upp i 40, 45 kandidater - i enstaka val har man kommit över det. Men, Landskapsregeringen välkomnar en mångsidig diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas

Fru Talman! Snart är det val på Åland och till det en moderniserad vallag, en vallag som ska underlätta för de som inte är på Åland när röstsedeln skall läggas i valurnan. Nu kan vi komma att erbjuda internetröstning som ett alternativ till det traditionella sättet att rösta på plats på Åland. Kanske kommer valdeltagandet bland de yngre generationerna att öka ytterligare, när det sker ett val efter deras önskemål.

En förutsättning för internetval innebär att höga krav på säkerhet och funktion måste ställas, anskaffas och utprövas i god tid - samt till en godtagbar kostnad. För de bosatta utanför Åland skapar det en ökad känsla för delaktig i det åländska samhället och kan öka på återflyttning av tillfälligt borta boende.

På tal om yngre generationer, så är det positivt att vi nu släpper in 15-åringar att delta i kommunala folkomröstningar, denna gång följer vi den finska lagstiftningen. När vi istället föreslog att Åland skulle införa 16 års åldersgräns i kommunal- och lagtingsval fick Åland avslag i högsta domstolen. Nu kan vi läsa att två stora finska partier, center och De Gröna, istället för fram en finsk version av det åländska förslaget om 16 års åldersgräns. Så snart kanske vi återigen ser det förslaget på våra bord.

En ytterligare åtgärd som är ägnad att öka tillgängligheten till valen för personer som har begränsad rörelseförmåga är förslaget om utökad service i samband med röstning per brev. Det föreslås att en person på begäran ska kunna få brevröstningshandlingarna förda till sig, och avhämtade efter genomförd röstning.

Ett annat större förslag till ändring av den nuvarande vallagen är att begränsa antalet kandidater från 90 till 60. I det första förslaget var 45 kandidater, en av fördelarna med 45 kandidater är ett det säkrar valhemligheten mer än det nu föreslagna 60 stycken.

Under de tidigare valen till lagting har det inte inträffat en gång att det ställt upp fler kandidater för ett parti än just 60. Det kan tyckas att de föreslagna lagförslaget till den delen inte överhuvudtaget stärker valhemligheten, det skulle istället det först föreslagna kandidatantalet om 45 gjort. Jag vill påpeka att 45 kandidater är ett antal som de flesta partier inte har kommit upp till. Egentligen är det bara vi liberaler samt socialdemokraterna som har haft fler kandidater i de senaste valen än 45. Svårigheten för partierna är att få just kandidater och orsaken till detta kan vara vårt sätt att arbeta, som kännetecknas som ryckigt. Delvis arbetsintensivt och dels med långa uppehåll. En förnyelse av arbetsupplägget, och i god tid, inför det kommande valet skulle vara välkommet.

Avslutningsvis skulle vi gärna sett att 45 kandidater varit i det nu liggande lagförslaget men vi liberaler stöder förslaget och ställer oss bakom det.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Staffas. Jag har egentligen bara en fråga och jag hade tänkt att ställa den redan till ministern, men jag hann inte in då anförandet var kortare än det brukar vara. Min fråga är gällande e-röstning, varför exkludera de sjömän som faktiskt kan vara borta på arbete och inte har tillgång till att rösta varken i förhandsröstning eller på valdagen?

Ltl Mikael Staffas, replik

Det hade varit bättre att ställa den här frågan till ministern. Men om jag ställer en motfråga, varför gör inte internetvalet det möjligt även för sjömännen?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman. Jag har läst det här förslaget och i det står det inskrivet, du får rätta mig om jag har missförstått, vissa grupper - bl.a. de som är bosatta utomlands för studier, men sjömännen nämns inte. Jag tycker att det borde vara rimligt, då det inte rör sig om någon större grupp och det faktiskt finns dem som har arbetshinder hela röstperioden. Om det är meningen att de ska räknas med så är det jättebra, men det borde klarläggas att det gäller även dem.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag tar med mig det till utskottet så ska vi försöka reda ut frågan där. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Så man kan förutsäga redan nu att den liberala gruppen anser att en begränsning av det framtida kommunala kandidatfältet är helt acceptabelt utan någon vidare analys. Är det inte så att när den parlamentariska gruppen satt och diskuterade så fanns kanske inte tanken om storkommunerna enligt den här modellen? Finns det inte skäl, bästa ltl Staffas, att fundera på om det här är korrekt med tanke på det?

Sedan har ledamoten säkert läst lagförslaget noggrannare än jag men att bilda valförbund hjälper inte på det kommunala fältet utan där är det fortfarande maxtaket som gör sitt.  Det gör så att man inte kommer att runt begränsningen om att dubbla antalet fullmäktige-platser får ställa upp.

Ltl Mikael Staffas, replik

Vem som har läst mest utav oss är en fråga jag inte tänker gå in i. Vad det gäller det här med att ”gå runt”, vi borde väl skapa lagar som inte ska sträva till att vi ska gå runt dem? Jag har inte satt mig in i alla kommuners valdeltagande men jag har väldigt svårt att se att det skulle bli ett problem att man får för mycket kandidater i förhållande till antalet erbjudna platser.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret. Problemet, rent praktiskt, är att som valkoordinator vid valet 2027 tvingas meddela folk ute i bygderna att ”tyvärr, ni får inte stå till förfogande vid nästa kommunalval därför det har gjorts begränsningar på lagtingsnivå”. Jag pratar nu ur ett centerperspektiv och det är lätt för mig att konstatera att centern i Jomala inte har några problem, utgående från en förändrad kommunstruktur, med att ställa upp 30 kommunalvalskandidater på egen hand. Det skulle betyda att de fyra andra kommunerna bara skulle ha 20 stycken egna centerkandidater att dela på. Vem ska sitta där och säga att ”du duger inte och du duger inte heller för vi har begränsningar”? Här finns det nog skäl för utskottet, där ledamoten ingår, att faktiskt fundera om det är en bra begränsning av demokratin.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Som svar på den sista frågan ”ja, det är det.” Vad är det som sker 2027 om det blir ett problem? Vad jag vet så är inte den här lagen huggen i sten. Vid en stor förändring och vid ett större behov av någonting så går det säkert att korrigera den även framledes. Jag ser inte det här som något slutligt, definitivt eller något för all framtid. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! Från centerns sida så välkomnar vi att man äntligen har fått en ny vallag på bordet. Vi har varit ganska bekymrade med tanke på hur stor andel av våra studerande som har möjlighet att rösta även i lagtingsvalet, närmare 10 % av de röstberättigade i lagtingsvalet finns bosatta utanför Ålands gränser. Därför hade vi önskat att landskapsregeringen skulle haft det här lagförslaget högre prioriterat än man har haft. Nu försökte man istället utmana grundlagen och skicka hit ett lagförslag om att 16-åringar skulle få rösträtt - vilket föll, som vi vet.

Som sagt, vi hade önskat att den här lagen skulle ha kommit avsevärt mycket tidigare. Orsaken till att vi önskar det är att vi tror att de tekniska lösningarna kommer att ta ganska lång tid att få på plats.

Det är en upphandling som ska göras, om jag har förstått lagstiftaren rätt, vilket kommer att ta tid och den tid som kommer att finnas tillgänglig för den som ska utföra detta kommer nu att vara väldigt begränsad. Med största sannolikhet kommer den här lagstiftningen inte kunna klubbas förrän i december, vilket betyder att lagstiftningskontrollen troligtvis inte inleds förrän i januari - där rikets president har tre till fyra månader på sig. Före 21 juni ska det vara bestämt huruvida man kan ha en förhandsröstning eller inte. Det är alltså väldigt, väldigt sent. Vi hoppas ändå att den ska kunna sättas i kraft så att det går att använda sig av internetröstning för bosatta utanför Åland.

Jag vill också trycka på det som ltl Mikael Lindholm tidigare nämnde, att sjömän verkar vara exkluderade i den här lagstiftningen. Vi hade gärna sett att de också hade haft en möjlighet att använda sig av internetröstning.

Det som vi däremot är lite förundrade över är den begränsning man gör till lagtingsvalet, 60 personer. I remissförslaget var det 45 men man har nu höjt det till 60. Det finns skrivningar i allmänna motiveringen över hur man har resonerat kring det men det är kanske lite svårt att omfatta det. Vi har nämligen inte sett att det har funnits problem i kandidatantalet, det är ju upp till de politiska partierna vem man vill ha som kandidat och hur många kandidater man vill ha. Men det här lagförslaget omöjliggör ett utökat samarbete på mitten-höger flanken eftersom man skriver i den allmänna motiveringen ”det är bara ifall ett valförbund mellan två större aktörer skulle bli aktuellt som begränsningen eventuellt får betydelse”. Tittar vi på den politiska kartan så kan jag svårligen tänka mig att socialdemokraterna skulle kunna hitta ett förbund på vänsterflanken, eller en intresseförening eller ett valförbund att göra ett samarbete med. Detta betyder att det omöjliggör för mitten- och högerpolitiska föreningar att skapa ett valförbund, vilket jag faktiskt tycker att är tråkigt. I teorin kan man tänka sig att moderat samling och centern skulle kunna inleda och ha ett gemensamt valförbund, men det är högst sannolikt inte möjligt – nu gör jag inte den politiska bedömningen utan bara enligt lagstiftningen. 60 kandidater är helt enkelt för lite för att två stora partier ska kunna gå samman.

Utöver det funderar jag kring skrivningarna som finns i allmänna motiveringen att det nu är landskapsregeringen som ska besluta var kommunernas förhandsröstningsställen ska vara. Texten är lite klurig här, man skriver att ”landskapsregeringen föreslår att kommunstyrelsen ska fatta beslut om inrättande av allmänna förtidsröstningsställen i samråd med landskapsregeringen”, men fortsätter vidare ”tanken är att landskapsregeringen ansvarar för att de allmänna förtidsröstningsställena får en ändamålsenlig spridning i landskapet”. Återigen, bästa ledamöter, så tar man makt från kommunerna. Det kan tyckas vara en nullitet var kommunerna placerar sina förhandsröstningsställen men det är signalpolitik som landskapsregeringen bedriver. Att det är landskapsregeringen som ska besluta var kommunerna ska ha sina förhandsröstningsställen tycker jag faktiskt är lite anmärkningsvärt.

Avslutningsvis hoppas jag att lag- och kulturutskottet lite kan fördjupa sig i dessa tankegångar, speciellt gällande den tidsnöd som uppenbarligen kommer att uppstå – det är viktigt att man tittar om det är teoretiskt möjligt att få detta genomfört på ett säkert sätt. Vi har nämligen våra dubier kring det, även kring skrivningarna om centralvalnämndens uppgift ifall det förekommer något sorts problem i samband med internetröstningen, vad händer t.ex. om den ska avbrytas? Kanske värt att tydliggöra i paragrafen om vad man gör med de som har röstat, vilka röster som kommer att tillgodoräknas och hur man kommer att hantera hela den processen. Jag skulle gärna se om minister Wille Valve eller någon annan från regeringsblocket kan förtydliga kring det. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är tråkigt att vtm Thörnroos fortsätter den retoriska debatten och börjar klampa ner på socialdemokraterna. Att påstå att det är omöjligt att ingå i någon form av valförbund stämmer inte. Det är bara att se på riksdagsvalet där vi år efter år sitter med, ibland är det listor – är det då inte ett gemensamt listval? Sedan ser vi också gemensamma listor i de små kommunerna där man över partigränserna samarbetar för kommunens bästa. Att komma ut i debatten med sådana påståenden tycker jag att är direkt osakliga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Med endast ett vänsterparti här i lagtinget där övriga är mitten eller höger blir det rent sannolikt att ett samarbete på mitten-höger falangen har avsevärt större möjlighet att förverkligas än ett vänsterparti - som för tillfället inte har ett systerparti att gör ett valförbund med.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, det kanske stämmer rent statistiskt men det handlar kanske också om sakfrågor. Om man kommer överens om vilka sakfrågor man ska driva under mandatperioden, varför skulle man inte kunna samarbeta då?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I motiveringarna finns resonemang kring att ett begränsat antal kandidater ger positiva inverkningar på jämställdheten. Det är ett av de få verktyg vi har tillgängliga när det gäller vallagstiftningen eftersom vi inte har listval på Åland. Hur ser vtm Thörnroos och centern på den här frågan? Är det inte ett problem att vi har så otroligt ojämnställda fullmäktigen och lagting?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag väljer att bara kommentera lagtingsdelen, jag är inte fullt insatt i det kommunala för jag har inget förtroendeuppdrag varken i ett kommunförbund eller kommun. Vad gäller lagtingsvalet, när centern gick till val 2015 hade vi precis lika många manliga kandidater som kvinnliga. Vi ser inga problem med en rekryteringsbas av både män och kvinnor till lagtinget. Hur sedan utfallet blir av själva röstningen till lagtinget kan inte vi styra, det är väljarna som avgör vem man sätter sin röst på.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker det är svagt att en vice talman vid Ålands lagting, där enbart en tredjedel består av kvinnor, konstaterar att denne inte är invald i en kommunfullmäktige och anser sig inte kunna ha en åsikt om de stora jämställdhetsproblem som vi har på Åland som helhet. Det tycker jag är mycket, mycket svagt.

Vi kan konstatera att man kan ha jämställda listor, det hade vi liberaler också, men ser man på ”röstningsbenägenheten” – hur folk röstar – så är det några få kvinnor som drar väldigt många röster. Väljarna är benägna att rösta på olika sätt när det gäller kvinnor och män. Borde vi inte hjälpa till att stödja med de få verktyg vi har tillgång till?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Om man nu ser det som ett problem, att några kvinnor i Ålands lagting hade väldigt många röster, och tror att det problemet kan åtgärdas genom den här lagstiftningen så måste jag säga att den analysen kan jag inte dela med ltl Johansson. I ett jämställt samhälle är det självklart så att män och kvinnor ska ha lika mycket makt. Men i ett demokratiskt samhälle så kan inte vi styra det utan det är väljarna som väljer vem man sätter sin röst på. Jag ser inte att de begränsningar som finns inskrivna här kommer att gynna en demokratisk process vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Äntligen, efter fyra års arbete och vissa bakslag, har vi en ny vallag framför oss. Arbetet med vallagen har varit lång, som ni känner till, och det har varit ganska tuffa diskussioner. Men efter en hel del kompromisser så kan nu den socialdemokratiska gruppen anta det här lagförslaget. Det finns ett behov, som vi har hört tidigare, av en förnyad vallag. Den nuvarande är föråldrad när det gäller språk och disposition. Givetvis har många bestämmelser förnyats sen lagen tillkom, men de många ändringarna och tilläggen genom årets lopp har gjort lagen svår att hitta i. En del viktiga bestämmelser saknas också.

Vi skulle helst ha sett att antalet kandidater skulle begränsas till 45, alltså en och en halv gång av lagtingets storlek. Personligen är jag lite orolig, som vi kunde höra i en tidigare replik mellan vtm Thörnroos och ltl Johansson, att det kommer att påverka jämställdheten. Den debatten fördes när lagförslaget var på remiss i stadens fullmäktige. Jag hade gärna snavat till antalet så att vi, som vi sett under tidigare valkampanjer, inte aktivt dammsuger våra kommuner på personer som kan tänka sig att ställa upp.

Att ställa upp som politiker och göra ett politiskt och demokratiarbete är något man ska vilja göra. Det kräver väldigt mycket egen tid och arbete, något som jag hoppas att de flesta har en chans att prova på, men det är också ett väldigt tufft och tungt arbete. Det borde också fördelas jämt så att både kvinnor och män, unga och gamla finns representerade.

Största frågan utifrån en demokratisynvinkel är väl ändå möjligheten att få rösta på internet. I och med att vår post har blivit sämre och sämre, då vi inte alltid får in alla röstsedlar i tid, så är det väldigt glädjande att man nu inför en ny och demokratisk rätt att kunna rösta på internet i de åländska valen.

Det här görs i två steg, vilket jag tycker att är bra. Vid valet 2019 är det tänkt att man endast gör det i lagtingsvalet och endast för ålänningar bosatta utanför Åland. I valet 2023 används det i både lagtingsvalet och i kommunalvalen för alla röstberättigade. Jag hoppas att man utnyttjar den här möjligheten och verkligen ser ett här som något framåtsträvande som också ökar valdeltagandet. Det ger både våra bortaålänningar och studerande möjlighet att göra sin röst hörd.

Diskussionen om skillnaden mellan studenter och sjömän förvånar mig och jag måste säga att jag inte är tillräckligt insatt för som jag har läst den här lagen skulle det inte vara någon skillnad – jag har tolkat det som att det gäller bortaålänningar. Jag skulle vara väldigt glad om utskottet kan titta noggrant på hur det ska gå till och vem det faktiskt gäller.

Internetröstningen ska förberedas inom förvaltningen som har en särskild kommission med sakkunniga till sin hjälp. Under hösten 2018 kommer ett system för röstning via internet att upphandlas och det stämmer att det är väldigt ont om tid då vi redan är i november. Jag hoppas att det är fart på, annars får vi helt enkelt acceptera att det blir under januari eller februari.

Jag skulle vilja tacka för det arbete och de diskussioner vi har haft tillsammans i landskapsregeringen mellan partierna för att uppnå den här kompromissen. Med det sagt stöder partier lagförslaget.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Eftersom detta med sjömännen verkar vara något som frekvent kommer upp så vill jag helt kort förklara. Internetröstning kommer i första hand att möjliggöras i valet 2019 för de som är skrivna utanför Åland. Sjömännen brukar i regel vara skrivna på Åland, det finns ett fåtal som är skrivna utanför Åland, vilket utskottet kan fördjupa sig i och se exakt hur den fördelningen blir. Med det beaktat är det en väldigt tydlig ambition från samtliga partier som har varit med att vi ska analysera och utvärdera efter 2019 och efter det är målet att utvidga demos till den delen som har med internetröstning att göra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Valve för klargörandet. Det klargjorde åtminstone mycket för mig. Är man skriven på Åland är det väl meningen att man ska kunna rösta på Åland, åtminstone i första hand. Är man utomlands så är man det och det finns möjlighet att rösta även om vi har sett att det är svårt. Det är i varje fall inte endast studerande utan det är alla bortaålänningar, där både vuxna och unga har möjlighet att göra sin röst hörd. Det är glädjande och tack för förtydligandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Vi har en välkommen och uppdaterad vallag framför oss. Även jag omfattar de förbättringar som gjorts i den och jag tycker de flesta är riktigt bra. Men jag konstaterar också att den åtgärd som fanns i arbetsgruppens förslag med målet om att främja jämställdheten inte finns med. Vi sitter nu i Nordens minst jämställda parlament och vi har en vallag framför oss som inte syftar till att öka jämställdheten i parlamentet. Vi har ändå följande skrivning i t.ex. regeringsprogrammet ”ett hållbart Åland förutsätter jämställdhet och bygger på allas möjlighet att delta i samhällsbygget. Landskapsregeringen ska förverkliga jämställdhet inom alla politikområden”. Vi kan även läsa i utvecklings- och hållbarhetsagendan att ”vi strävar till en jämställd representation i beslutande organ” och att ”makten ska vara jämt fördelad.”

Sveriges riksdag arbetar sen några år tillbaka med en handlingsplan för en mer jämställd riksdag. Jag hade förmånen att för cirka ett år sen besöka Sveriges riksdag på ett nordiskt rundabordssamtal om jämställda parlament. Syftet var att utbyta erfarenheter och etablera samarbete i dessa frågor. Jag fick dock sitta och hålla i skämskudden eftersom vi, här på Åland, har nordens minst jämställda parlament. Alla nordiska länder arbetar hårt för att få in flera kvinnor i parlamenten. Ska vi göra lite tvärtom? Alla ska kunna blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar, även kvinnorna. Därför ber jag lag- och kulturutskottet att speciellt fördjupa sig i frågorna om lagförslagets inverkan på jämställdheten.

Till sist, talman, så vill jag påminna lagtinget om att jämställdhet bildas där makt och pengar fördelas. Tack, talman.

Minister Wille Valve

Tack, talman! Låt oss börja bakifrån med den sista av alla synpunkter som har berörts. Ltl Söderlund lyfte jämställdheten, undertecknad reagerade precis på samma sätt när jag såg det här lagförslaget och begärde klargöranden. Det är så att den jämställdhetsbonus som våra partier har kommit överens om är inte tänkt att vara lagreglerad utan den ingår som en del av anslaget för politisk verksamhet och information i budgeten, därför är den inte specifikt med i det här förslaget. Jämställdhetsbonusen, kortfattat, kommer att innebära att de partier som ställer upp kandidater förväntas ha lika många av manligt som av kvinnligt kön på kandidatlistan för att kunna ta del av bonusen. Jag och landskapsregeringen välkomnar att utskottet fördjupar sig i detta.

Upphandling av ett nytt valsystem för e-val är redan igång. Det kan vara intressant att notera den enkät som vi gjorde i samband med föregående val där vi frågade, i samband med brevröstningen, ”skulle det vara intressant att övergå till internetröstning?” Den som vill veta vad svaret på det var kan titta under allmänna motiveringar, det var en stor majoritet för ”ja” – 105 av 115 var intresserade av den möjligheten.

I den här debatten har vi också berört den långa startsträckan, vilken vi från landskapsregeringens sida har bedömt varit väldigt viktig. Att vi har kunnat begrunda det här och att vi verkligen kan känna att alla kan vara för det. Jag måste säga att jag är lite förvånad över tonen idag därför att t.ex. ett parti som åländsk center har varit representerade i den parlamentariska referensgruppen. Den 13 juli 2018 skickade landskapsregeringen ut lagförslaget till samtliga lagtingspartier. Vi beskrev lagförslaget och betonade att synpunkterna var viktiga, deadlinen sattes till den femte oktober och det har definitivt inte framkommit några synpunkter av de slag som har kommit i debatten idag. Ska jag tala ännu mera klarspråk så är det så att det inte kom något svar alls.

Tidtabellen däremot, den borde hålla. Landskapsregeringen har ingen panik över tidsnöd med anledning av det här lagförslaget, vilket vi är beredda att beskriva i närmare detalj för utskottet för den som undrar hur vi tänker. Tack för ordet.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack minister Valve för ett bra klargörande angående jämställdhetsbonusen. Det blir förstås utskottet som får fördjupa sig i om det är tillräckliga åtgärder eller inte - och lag- och kulturutskottet består väl ungefär 100% av män, om jag är rätt informerad.

Minister Wille Valve, replik

Ja, ltl Söderlund är rätt informerad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Jag är medveten om att ministern inte hade det med i sitt nuvarande anförande men jag vill ändå fråga en tilläggsfråga som framkom i ett replikskifte vid ett annat anförande.

Det gäller problemet kring att sjömän inte kan ingå i e-röstningen för att de är skrivna på Åland. Kan du utveckla det lite till? Jag tycker det rör sig om en begränsad grupp och därmed borde finnas lösningar. Jag tycker det är synd att exkludera de som vill vara med och bestämma men på grund av arbetsförhinder inte kan.

Minister Wille Valve, replik

Det beror på att, rent tekniskt, baserar sig möjligheten till internetröstning valet 2019 på var en medborgare är skriven. Är medborgaren skriven utanför Åland har man möjlighet till det. Jag förstår varför ltl Lindholm skulle vilja nå den politiska målsättningen att inkludera alla sjömän. Jag tror det är bra om utskottet tittar på det här men när man tar nästa steg och ska förverkliga det så tror jag det kan bli väldigt svårt. Min bedömning är att det kan vara klokt att göra så som föreslås i valet 2019 så att man i valet 2023 kunde inkludera grupper såsom sjömännen.

En annan kritik som har riktats mot liggande förslag är att de så kallade tillgänglighetseffekterna inte kommer medborgarna till godo ännu i 2019 års val. Det är en helt legitim kritik. Det kommer egentligen först när vi utvidgar, har testat och utvärderat internetröstningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Även moderat samlings lagtingsgrupp välkomnar förslaget till ny vallag. Den tidigare vallagen har fått en hel del år på nacken vilket syns i att den fått små upprensningar här och där som gör att den blir svårt att följa - eftersom tankesättet kring hur man bygger upp valen har förändrats. Den uppsnyggning som nu har gjorts välkomnar vi. Vi vet att under de senaste åren förorsakade en del av lagen en hel del huvudbry vad gällde hur partierna skulle ställa upp sina kandidater och det blev rätt mycket extra byråkrati runt det, vilket jag hoppas att man nu ska slippa så att det istället blir enkelt och smidigt att kunna delta i val.

Den andra biten som jag vill lyfta för vår del är frågan om att man möjliggör röstning på internet. Att se till att så många som möjlighet deltar i val tror jag är väldigt viktigt. Vi vet att tekniken har förändrats mycket under de senaste åren men ser vi oss omkring så är det inte en självklarhet att rakt av använda internet som grund för att rösta heller. Det uppstår en hel del frågeställningar kring vad som är tekniskt säkert och hur vi kan se till att vi inte får oegentligheter när vi använder oss av ny teknik. Därför tycker jag att det är bra att man, i den första omgången, testar det här i en någorlunda begränsad grupp som man har god kontroll över så att man vet vad resultatet blir när man ska gå vidare. En utvärdering av det här kommer definitivt att behövas och jag tror att det är en del av förklaringen till den frågeställningen som ltl Lindholm gav. Varför är det bara studeranden eller sådana som är skrivna borta den här gången? Jo, det blir lättare rent praktiskt att genomföra det i en grupp där man vet ungefär var man har dessa människor. Det är naturligtvis något som vi ska titta på vidare i utskottet och problematisera kring.

Som ni vet har vi från åländsk sida haft en ganska unik möjlighet att kunna rösta per brev i hemmet. Det är få ställen där man får valmaterialet hemskickat till den adress eller den bosättning man har utanför Åland och kan rösta den vägen. Problemet är, precis som det kan vara i det elektroniska formatet, att vi inte vet vem som står bakom axeln och påverkar vem du röstar på. Det förs ett resonemang även kring den här biten i samband med landskapsregeringens framställning och jag tror den är värd att hålla ett litet öga på. Vi ska inte heller hamna i en situation att uppmuntra eller ens ge möjligheten till att på ett aktivt sätt kunna handla med röster i de här sammanhangen. Det här är något man bör följa men däremot måste man även våga ta stegen.

Systemen för att använda det elektroniskt finns framför allt inom icke-statlig verksamhet där man använt det mycket, många föreningar och förbund och liknande använder det ofta som utgångspunkt för att genomföra olika omröstningar och val. I det offentliga har man gjort försök, men man har kontinuerligt stött på en hel del saker som man behöver fundera vidare kring. Estland gjorde ett ganska omfattande system och de fick en hel del saker att fundera vidare kring. Om jag inte minns helt fel, för det är med viss tveksamhet jag säger det, så skulle man göra det helt manuellt i det följande valet för att kunna göra säkringen på ett bra sätt.

Till sist kom det frågeställningar kring förhandsröstningsställen. När jag läser det så tycker jag att det är väldigt tydligt, det är sjätte paragrafen i lagen som säger att ”förtidsröstning anordnas på förtidsröstningsställen som antingen allmänna förtidsröstningsställen eller inrättningar”. Moment två i samma paragraf, ”kommunstyrelsen fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen”. I varje kommun ska det finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe och sedan kommer landskapsregeringen in i bilden, som vtm Thörnroos lyft upp. Om inte kommunstyrelsen, efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner, beslutar att det inte finns något behov av det. Det finns egentligen ingen skillnad mot hur paragrafen i nuvarande lag ser ut, det är fortfarande så att det är kommunen och kommunstyrelsen som fattar beslut kring de här bitarna. I detaljmotiveringarna beskrivs det att man ska göra det här i samråd, så att man kan se till att man kan göra detta på bästa möjliga sätt – men beslutet, som jag läser det, ligger i varje kommuns styrelse. Tack, fru talman!

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.