Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Under den senaste tiden har det diskuterats en hel del kring verksamheter, som landskapet sköter delvis i dagsläget, ska gå in i privat verksamhet. I landskapsregeringens budget skriver man att man ska titta på gränsdragningarna kring vad som är offentligt och vad som är privat.

Vad gäller posten kan man konstatera att där har landskapsregeringen tagit ett steg vidare genom en bolagisering.

Undertecknad i den här motionen tror nu att det skulle vara dags att fundera på följande steg. Vi ser att det finns sådant i postens verksamhet som klart och tydligt går in och konkurrerar med verksamheter som finns inom privat sektor, allt ifrån transportverksamhet till vissa försäljningsverksamheten i övrigt.

Posten har varit en framgångssaga. Man har byggt upp ett bolag som är väldigt lyckat och har en god förutsättning att fortsätta på det sättet. När man jobbar vidare med framgångssagan bör man också se till att det sker på så marknadsmässiga grunder som möjligt.

Vi vet att det finns skillnader i de här verksamheterna. Det som är ren postal verksamhet är någonting som samhället har skyldighet att sköta. Med sådant som ligger utanför de bitarna borde man fundera på om man kunde sälja ut att få någon annan att driva det vidare.

Vi har i motionen pekat på, utan att behöva ta ställning rakt av, att man ifrån landskapsregeringens sida borde titta på postens verksamhet. Se om det finns verksamheter i dagsläget som kan verka sådana att de ser till att marknaden snedvrids genom att man inte konkurrerar på lika villkor.

Vi hoppas därför att lagtinget skulle kunna enas kring att föreslå för landskapsregeringen att man går in och gör den här översynen nu.

Det var en kort presentation av innehållet i denna ändå viktiga motion utgående från att debatten ute i det åländska samhället under den senaste tiden har förts rätt mycket kring postens verksamhet. Tack herr talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Översynen av postens verksamhet är en fråga som är intressant, speciellt i förhållande till den diskussion om i ägarstyrning som landskapsregeringen är med och leder och driver. Vi har funderat i de här banorna i landskapsregeringen. Det vore intressant att utvärdera huruvida posten i sin verksamhet till någon del skulle korssubventionera någon verksamhet. I så fall skulle det ju de facto vara en felaktig vridning av konkurrensläget. Jag tror absolut inte att det är på det sättet. Det kanske skulle kunna vara bra att man skulle få det svart på vitt. I samband med de diskussioner om ägarstyrning, som fördes för ca en vecka sedan, var det intressant att höra att när man bolagiserar både i Finland och Sverige så tar man bort det politiska beslutsfattandet i bolagen och genomför det på marknadsmässiga villkor. Nog har jag tänkt att vi ska ha samma utveckling här.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det låter som en bra utveckling. Det är bra att landskapsregeringen har börjat jobba på det här. Då är det som vi skriver i motionen väldigt snarlik den biten. Vi tror att man behöver göra översynen ännu mera övergripande, att man granskar alla delar av postens verksamheter. När man bildade Posten AB så fick man kapital kvar i bolaget som relativt sett är stort, och som man på ett eller annat sätt ska ha avkastning ifrån. I dagsläget när landskapet får dividender från posten är det inte skattepliktiga dividender, enligt de uppgifter jag har. Det leder ju till att situationen ser lite annorlunda än om det vore en annan ägare. Det gör att situationen för bolaget är lite annorlunda än om man hade en privat ägare.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man kan inte på något vis säga att posten skulle vara underkapitaliserad. Det väsentliga, i förhållande till den här motionen, är om man skulle bedriva verksamhet med det kapitalet som stöd och skulle subventionera någon verksamhet som skulle konkurrera med privata näringslivet. Jag hävdar bestämt att så inte är fallet. Det kan finnas anledning att någon oberoende ser över hur det ligger till med den frågan. Jag har inga tvivel själv, men då skulle det bli svart på vitt.

Vad gäller avkastningen så har den här landskapsregeringen gått in för det öppet och tydligt och sagt att vi ska ha avkastning i dividend från verksamheten. Det är en väsentlig del i ägarstyrning det också.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag kan heller inte med säkerhet hävda att snedvridningen finnas. Den här motionen tillkom utgående från de diskussioner som pågår ute i det åländska näringslivet kring de här frågorna. Därför tycker jag det är väsentligt att man tar sig an den här frågan. Om det skulle visa sig att så inte är fallet kan man också avvisa dem på ett korrekt sätt.

Hur själva översynen ska göras tycker jag att man kan fundera på. Om det ska vara någon oberoende som gör det eller om man gör det utgående från landskapsregeringen som ägare. Det är en smaksak. Det viktiga är att vi kommer vidare med det här. Om det visar att den här typen av konkurrens hämmande effekt finns, då ska man se till att man tar bort den biten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här är ju en mycket viktig och intressant ideologisk fråga. Det är också en aktuell fråga om hur posten på Åland bedrivs idag.

Om jag börjar med det senare så är mitt intryck att bolaget snedvrider konkurrensen, särskilt inom transportsektorn. Jag har inte förberett mig särskilt mycket inför den här motionen. Jag tycker mig ändå komma ihåg att posten transporterar allt möjligt och inte enbart sådant som rör den strikt postala verksamheten. Men erbjuder transporttjänster för olika varor och flyttlass osv. Det är klart att det påverkar konkurrenssituationen inom transportbranschen.

Om man inte har den åsikten att det snedvrider, det är säkert en bedömning. Men om man är ute på en marknad som inte enbart har att göra med den postala verksamheten så är det uppenbart att man snedvrider konkurrensen. Man producerar också en hel del souvenirer av olika slag. Är det inte att konkurrera med hantverkare och andra? Jag säger inte att det är fel men visst påverkar det konkurrensen inom den varuproduktionen. Man har ganska stora resurser för att ta fram olika typer av souvenirer. Det är ingen fara om souvenirerna inte blir särskilt populära, de kan ligga i lager tills de hamnar någon annanstans så småningom.

Nog finns det skäl att diskutera om det förekommer snedvriden konkurrens. Det kanske också finns andra sektorer som inte jag känner till.

Man måste utgå ifrån att det som finansministern säger är regeringens uppfattning eftersom man har sina representanter i styrelsen för bolaget. De tycker tydligen inte att det här är snedvridning av konkurrens inom olika områden i vårt samhälle.

Min uppfattning är att posten på Åland idag är framgångsrik. Det är väl just för att man har tagit sig ganska stora friheter att bedriva ekonomisk verksamhet. Det postala blir allt mindre och mindre. Nu var det aktuellt igen ute i några kommuner att ta bort postkontoren. Det blir väl snart som i Sverige, att man kan inte skicka några kuvert för man hittar inte några postlådor och postkontor mera. Det är en person på en bensinmack någonstans som tar emot kuverten. Jag tror faktiskt inte det stämmer överens med allmänhetens uppfattning om hur den postala verksamheten ska utvecklas. Jag tror att det är tvärtom, posten är en ganska aktad inrättning som många vill ha kvar. Det är en gammal organisation som man har stor tilltro till. Det är en organisation som inte är ute och säljer en massa prylar och ska hänga med i någon sorts allmän turistisk verksamhet. Det är många som tycker att här krävs en uppstramning.

Nu sägs det inte direkt här i klämmen att man önskar sig en privatisering av posten eller kanske delvis en privatisering. Man talar om snedvridningen. Det är bra om utskottet tittar på det. Man måste separera frågan om posten sköts, enligt vår uppfattning, på rätt sätt idag eller inte, och hur vi vill se posten i framtiden. Jag tycker nog att det finns saker som man mycket väl kan ta upp till diskussion.

Det talades här om att man kan ha samhällsägda bolag som man t.ex. har i Finland, där är tydligen näringsministern ganska tveksam, det ska inte alls finnas några politiska representanter i styrelsen. Bolagen ska skötas helt företagsmässigt, vilket betyder att styrelsen består av styrelseproffs av olika slag och helt manliga styrelser. Det blir bonusar och man kliar varandra på ryggen ganska mycket. Man ser hur utvecklingen har varit i Finland och Sverige. Eftersom det är samhällets pengar så är den här utvecklingen stötande för allmänheten.

Bonusdiskussionen i Sverige handlar ju ganska mycket om det här fenomenet. Man ser hur starka representanterna i styrelserna är. De vill gå emot regeringens uttryckliga politik att bonusarna ska tas bort. Man vill inte följa det helt enkelt. Det finns olika argument för det. Jag är ganska övertygad om att allmänheten, skattebetalarna, inte tycker att bonusar är särskilt bra för människor som redan har höga löner. Det är ju inte någon som lider nöd p.g.a. att de inte får bonusarna. Tanken är ju att de ska arbeta så hemskt mycket och bolaget ska gå ännu bättre.

Bonusfrågan har vi ju inte alls diskuterat här. Vi tog upp det i samband med PAF:s förslag om att införa bonusar, vilket inte gick. Gudskelov har de tagit bort bonusarna nu, jag hoppas att det fortsätter så och att bonusar inte tas upp på nytt. Men i posten har man ju ett bonussystem. Det är bättre på det viset att det inte bara berör toppskiktet utan det berör alla som är anställda. Å andra sidan lär det vara så i praktiken att det är väldigt svårt för dem som är på verkstadsgolvet att uppfylla de här kriterierna. Det är inte så lätt.

Det här är en viktig motion, som jag ser det. Det är en viktig diskussion som med fördel kunde bordläggas så att vi skulle få höra den nya ministerns åsikter. Den gamla ministerns åsikter vet vi redan hur de är, tror jag åtminstone, tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tog med intresse del av det här anförandet. Jag blev kanske lite förvånad. Jag uppfattade att ltl Sundback rätt genomgående var ganska kritisk till hur posten sköts.

Vi har ju varit eniga här i lagtinget om att posten skulle bli ett aktiebolag. Åtminstone jag tycker att det är viktigt att de aktiebolag vi har sköts så bra och så ekonomiskt som möjligt. Att man försöker hitta nya intäktskällor tycker jag är bara positivt. Däremot finns det ett bekymmer här. Tillgångarna i bolaget, startkostnaderna för företaget, har man inte fått på samma sätt som när man bygger upp ett privat bolag, vilket är ett bekymmer när det gäller konkurrensen. Men jag vill inte vara genomgående kritisk till att posten försöker hitta nya intäktskällor. Jag tycker att det är bra. De aktiebolag vi har ska skötas så bra som möjligt, det är min ståndpunkt. Därför blir lite förvånad när jag hör ltl Sundbacks anförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju ett faktum att man med postens transporter konkurrerar med transporterna mellan Stockholm och Mariehamn. Det är väl ingenting att bli förvånad över. Det är så det är. Frågan är om det ska vara så. Vi har en privat fungerande marknad. Ska man då gå in från postens sida och konkurrera? Jag tycker det är en legitim fråga. Jag är inte så väl insatt i det. Jag antar att det också finns andra tjänster som man utför som vi kan diskutera.

Posten på Åland lever ju på skatteundantaget. Därför måste posten förbli offentligt ägt för att kontrollera att man inte går för långt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om man går fullt ut istället, jag uppfattade att ltl Sundback var en riktig härförare för privat företagsamhet. Man kanske går andra vägen och helt privatiserar posten i stället.

Det är klart att jag inte är förvånad över att de konkurrerar. Jag är lite förvånad över att ltl Sundback genomgående var rätt kritisk till postens verksamhet. Turistprodukter var inte heller bra. Jag tycker att det är bra att posten försöker hitta nya intäktskällor. Jag tycker att det är bra att de försöker få bolaget att gå så bra som möjligt så att bolaget kan hjälpa till att generera intäkter till landskapet Åland. Det vet vi att behövs.

Bekymret är att posten har fått kapitalkostnaderna på ett annorlunda sätt än vad privata företag har fått. Det gör ju att man tyvärr inte konkurrerar inom alla sektorer på lika villkor. Jag ser också det bekymret.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu handlar den här motionen om snedvridning av konkurrensen. Inom vilka områden kan posten med den verksamhet de har idag snedvrida konkurrensen? Det är två saker som jag kan komma på. Det kanske finns flera, jag vet inte.

Om man är småföretagare och sysslar med att producera turistsouvenirer så är det klart att man känner att posten är en allvarlig konkurrent. Sedan att det är bra för posten, det förstår jag också. I den här diskussionen är det väl meningen att vi ska se på frågan ur olika perspektiv. Eftersom vi har många småföretagare och stora transportföretag så finns det anledning att se det också ur den synvinkeln. Inte bara ur den synvinkeln att posten ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är det valet vi hela tiden har att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback nämner lite i förbigående i sitt anförande indragningen av posten som nu sker i två kommuner. Det är beklagligt att man inte tar kontakt till de samhällen det berör, utan man lägger alla med munkavle i stort sett. Jag fick ett telefonsamtal på fredag kväll och på måndag morgon kom det pressmeddelande. Den hanteringen var inte riktigt bra, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att det är så som många upplever det, som ltl Torsten Sundblom sade. Posten idag tar inte hänsyn till sin ursprungliga uppgift att fungera som postförmedlare och handha posttjänster. Man har en ganska tuff affärsmässig hållning. Det som inte är lönsamt ska bort, så fungerar ju ett bolag. Det är antagligen det som argumentet. Men nu är posten ett samhällsägt bolag som man kan anlägga andra värderingar än de rent ekonomiska. Det blir man tvungen att göra hela tiden. Det är intressant att höra att man inte ens tar kontakt med den kommunen där postkontoret finns. Antagligen har postkontoret funnits där ganska länge och det känns som en förlust för bygden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Anförandet rörde många olika delar. Vad gäller de rörliga lönerna i posten så tillkom de redan under affärsverkstiden. Det är inget resultat av bolagiseringen i sig. Det lät på ltl Sundbacks som att det är bolagiseringen som är kopplad till att man ska driva bolaget mera marknadsmässigt och det har lett till bonusar. Men det är någonting som har funnits sedan tidigare. Jag tycker att de rörliga lönerna, som posten har, är på en rimlig och bra nivå.

När man diskuterar hur posten ska bedrivas så måste man ändå försöka klargöra de olika rollerna. Styrelsen för posten har i enlighet med aktiebolagslagen en uppgift att bedriva verksamheten så bra som möjligt. Då kan det bli verksamheter som kommer i kontakt med annan privat motsvarande verksamhet. Bedömningar ska göras huruvida det är bäst för posten att utföra det som man har beslutat.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Visst är det så att bonussystemet har funnits före bolagiseringen. Jag tog det som exempel på vad som händer när man får helt professionella styrelser, där det inte ska finnas politiker som ska anlägga några andra värderingar på verksamheten än de rent företagsmässiga. Ju bättre avkastning, desto bättre för bolaget, det är marknadsekonomins ganska enkla logik. De som har varit med i styrelsen och bidragit till det ska dessutom belönas för att de har varit så duktiga och fattat kloka beslut, särskilt VD och sedan också de andra i viss mån. Jag tycker att man ser det klart från utvecklingen i Sverige och Finland att det väldigt lätt blir egoistiska styrelser som inte tar hänsyn till något postkontor Föglö. Det är ju olönsamt, det vet vi. Postkontoren ska bort, det är bara en tidsfråga.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Visst kan man vara kritisk till det som kan uppfattas som i girighet i vissa bolag där bonusarna har varit överstora. Men hur detta kopplas ihop med just posten, som vi diskuterar här idag, förstår jag inte.

Man har en viss rörlig del på lönerna för ledningen och de andra. Det är någonting som man har haft sedan tidigare, redan innan det blev ett aktiebolag. Jag förstår behovet att få fram budskapet och flagga mot girighet, men det är inte någonting som finns här.

Det som jag kanske inte sade i första repliken var att jag uppfattar att posten bedriver en seriös och väldigt bra verksamhet. Det är absolut inte det att man sysslar med souvenirer. Jag vet inte om ltl Sundback har besökt posten. Om inte, så kan jag gärna vara med och visa upp verksamheten för ltl Sundback.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nu tycker jag att minister Perämaa blir väldigt osaklig. Om han nödvändigtvis vill veta när jag besökte posten senast så var jag där i går, om det intresserar och är viktigt för diskussionen för ministern.

Inte är bonussystemet, som det är utformat nu, huvudsaken. Men om man vill gå vidare på den marknadsekonomiska linjen, dvs att man inte ska ha politiker i styrelsen utan det ska vara styrelseproffs, då tror jag att det blir hårt mot alla andra värderingar än de rent ekonomiska. Det kanske är syftet, men då ska man säga det rakt ut.

Om man ska göra det här så tycker jag att det är ärligare att helt privatisera posten och inte låtsas att det är samhällsägt men sedan har man inget politiskt inflytande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag hade tänkt beröra motionen lite mer övergripande men efter Sundbacks anförande vill jag bli lite mera detaljerad.

Vi har idag ett postverk i aktiebolagsform som sköts alldeles fantastiskt bra. Den utveckling som posten har gjort som bolag är enastående. Vi ska vara stolta över att vi har lyckats ta över ett statligt trögt, gammalmodigt och ineffektivt och gjort det till någonting framgångsrikt, effektivt och åländskt. Det ska man absolut ha som utgångspunkt.

Det finns sedan mycket frågor som uppstår när man följer med postens framfart på marknaden eftersom det är samhällsägt. Många av de här frågorna skulle inte ställas om det vore ett privatägt bolag av privat kapital.

När det gäller postens konkurrens inom transportsektorn är det både bra och dåligt. Det är dåligt om du lyssnar på övriga aktörer som upplever sig få en orättvis konkurrens i och med att det är ett samhällsägt bolag som konkurrerar med deras verksamhet. Då tar man, per definition, mera illa upp än om det vore en vanlig konkurrent.

Man ska komma ihåg att posten är kapitaliserat av samhället, men samhället får också avkastning på kapitalet. Man kan argumentera för att posten har flera fördelar, man profiterar på skattegränshandeln och man har frimärken som ger ett överskott som gör att man kan konkurrera med de här aktörerna. Det här är aldrig någon svartvit diskussion.

Problemet i transportsektorn är att det finns en stor aktör som har en väldigt dominerande ställning. Men Postens konkurrens gör att de mindre aktörerna, som försöker konkurrera med den stora aktören, i stället blir utkonkurrerade. Detta ser vi inte ännu, men så pratas det. Det blir etter värre. Då har vi två stora aktörer som har ännu mera dominerande ställning.

När ett samhällsägt bolag börjar med någonting nytt och går in på marknaden på det här viset rör det upp mycket känslor. Det är också bra om det innebär en långsiktig konkurrens som tar ner priserna. Vi har ju fruktansvärda fraktpriser till och från Åland. Det ska man ha klart för sig. Det är ju ett ständigt problem för sådana som vill ha transporter av olika orsaker. Det är dyrt, det har också att göra med att vi är en ö och framförallt beror det på brist på konkurrens, enligt branschkännare. Så konkurrensen kan vara en fördel för vissa aktörer i näringslivet.

När det gäller postkontoren så har servisen blivit mycket bättre på alla håll i landskapet när man har postombud i varje kommun istället för postkontor. Det är en utveckling som jag understöder, förutom ett exempel när man lade ner postkontoret i Eckerö post- och tullhus. Där förstod man inte de kommersiella möjligheterna att ha det kvar. Det kanske var ett snedsteg, men det är överspelat nu.

I övrigt har folk fått tillgång till mera postservice. De är öppna mera tid på dygnet och ofta på helgerna. Postkontoren är belägna på sådana ställen dit man ändå far. Det var en lyckad reform. Man har också lyckats att göra det utan att ställa någon utan arbete.

Det kanske allra viktigaste som vi måste våga diskutera när det gäller postens verksamhet är hur man tar del av de möjligheter som skattegränshandeln ger. Där är det inte heller svart eller vitt. Visst ska vi ta del av fördelarna. Eftersom vi har en massa nackdelar av skattegränsen så måste vi kunna ta del av fördelarna. Man måste göra det på ett sådant sätt att man inte hamnar innanför skranket och hela rasket försvinner. Det kan också bli följden om man inte är tillräckligt försiktig, samtidigt som man måste vara offensiv. Det är en väldigt svår balansgång.

Det har varit några exempel, där posten har gått in som samarbetspartner, som man kan ifrågasätta. Där har kunden också kanske litet olämpligt skrutit med den här fördelen. Som tur är har det inte lett till vidare "krambambuli". När detta når en viss omfattning så kan det bli lite obekvämt. Om detta kommer ner till Bryssel har vi ingenting att säga till om. Vi kan inte föra någon talan, särskilt inte om vi inte är överens med Finland. Då ställs verkligt stora värden på spel om skatteundantaget ifrågasätts i det här skedet av utvecklingen. Vi måste absolut vara säkra på att inte skatteundantaget utsätts för prövning. Det här är nästan så hemska tankar att man inte ens kan nämna dem i Ålands lagtings talarstol.

Det är väldigt viktigt att man ifrån landskapsregering sida har en tydlig ägarstrategi. Där måste man hantera posten som aktiebolag och vara på det klara med vad man kan göra, så att man inte ställer till det. Det är väl kanske den allra viktigaste saken man bör titta på. Det här med transporter och att man lagar smycken i konkurrens med leverantörer och att man har den ena eller den andra verksamheten, det är småpotatis jämfört med den här saken.

Jag öste mycket beröm över posten i början men nog har det gjorts klavertramp också, t.ex. när man annonserade dagen före julgatans öppnande att man skulle handla på postorder för då får man sina varor direkt hem i postlådan. Det var nästan en krigsförklaring mot köpmännen. Det var nog många köpmän som tog väldigt illa upp. Dessutom hänvisade posten till en helfinsk Internetsida där det inte fanns ett ord på svenska och sedan var man behjälplig med att skicka ut en helfinsk postorderkatalog. Detta går nog inte riktigt ihop med att det är ett bolag som ägs av självstyrelsen. Men det är endast den som aldrig gör någonting som inte gör något fel. Man måste väl ha kinder tillräckligt att förlåta posten i det fallet, bara det inte upprepas.

Det handlas mycket över postorder, det är också en viktig konkurrens för köpmännen på Åland. Det gäller att köpmännen håller sig alerta när det gäller utbud och priser. Konkurrensen finns från Internet och från närliggande regioner, framförallt handeln i Sverige. Det är inte heller bara av ondo. Det blir lite märkligt när ett samhällsägt bolag gör så där.

För att sammanfatta, med tre sekunder kvar av den rekommenderade taltiden, så är det viktigt med ägarstyrning när det gäller de grundläggande övergripande sakerna, men i detaljer ska man inte peta. Är det så att posten upplever att man får en bättre utveckling av bolaget med ett inslag av bonuslöner, låt de ta ansvar för detta då, bara man ger avkastning på insatt kapital och har en hållbar utveckling i bolaget.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Sundman kom in på en väldigt väsentlig diskussion, som kanske avviker lite från kärnan i hemställningsmotionen.

Visst är det en märklig situation när vi har ett skatteundantag och ändå pratar man om postens verksamhet i termer som om man kanske skulle tappa alltihopa. Det här är en svår diskussion och samtidigt en balansgång. Vi hävdar att vi har skatteundantaget. Det är någonting som följde med anslutningen till EU. Den här diskussionen är synnerligen politisk och den bör föras.

Sedan lite om postkontoren, jag har den bestämda uppfattningen att pappersversioner av dokument kommer att minska mycket och dramatiskt de närmaste åren. Vi kommer inte att kunna har postkontor i den bemärkelse som man hade tidigare. Det blir kanske en viss pakethantering. Det här den enda rimliga utvecklingen. På det här sättet säkerställer man att det finns service överhuvudtaget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller postombuden så det som kommer att öka mera i framtiden, enligt alla prognoser, är ju pakethanteringen. Folk handlar och beställer på postorder. Då är det naturligt att man kan sköta de ärendena utanför arbetstid, vilket man kan hos de flesta postombud. Det är helt enkelt en anpassning till vad som komma ska. Sedan är det ett krav från tillståndsgivarens sida att postverksamhet ska finnas i alla kommuner. Man behöver inte vara bekymrad över att man ska lägga ner postombuden. Det finns inget sådant steg, om inte vi här i Ålands lagting möjliggör det.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Gällande ägarstyrning och det som ltl Sundman kallade för klavertramp för det nya aktiebolaget Posten Åland AB, visst har man i sin iver, över att få bedriva verksamhet i den här formen, varit väldigt aktiv och innovativ. Jag hävdar ändå att ägarstyrningen fungerar. Speciellt när det gäller att man hänvisar till enbart finskspråkiga hemsidor. Det går ganska mycket i strid med vad människor i den här salen väldigt starkt värnar om; det svenska språket. Där har ägaren instruerat och informerat postens ledning om att det är att gå för långt.

Ltl Danne Sundman, replik

Det seminarium som var häromdagen om ägarstyrning var väldigt viktigt. Det är alltid en balansgång. Om ett bolag ska vara framgångsrikt går det inte att ha en alltför detaljerad styrning. Men för att ett bolag ska vara framgångsrikt måste det kanske vara en viss styrning framförallt när bolag profiterar på centrala inslag i självstyrelsens konfiguration såsom, frimärken, skattegränsen osv.

Det som jag inte sade i mitt anförande, men som jag har lyft upp vid flera tillfällen, är man att borde funderar på att sälja posten helt eller delvis och verkligen privatisera. Men det är sedan en annan fråga som inte ryms inom klämmen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! När lagtinget 1990-1991 sade ja till den europeiska inre marknaden så valde man en väg. Det här är en konsekvens av den vägen. Man utgår ifrån att marknadsekonomi bedrivas med rättvisa regler för konkurrens, lika villkor osv. Jag tycker att den här motionens problematisering som lyder så här; det ställs höga krav på privata bolag för att konkurrensen ska fungera och att inte konkurrensen är snedvriden på de här områdena. Det är en mycket relevant fråga, tycker jag. Det här med bonus är en fråga som man får ställa i en annan motion.

I det här fallet är det frågan om att posten bedriver verksamhet som bolagets huvudmän accepterar och har som uppdrag till posten. Det är transporter av försändelser, det uppdraget ska man sköta och det ska vara lönsamt. Om det sedan konkurrerar med andra bolag är egentligen en fråga för regelverkets tolkning. Är det snedvridet eller inte? Då kommer man möjligen in på detta med kapitalisering. Det är väl ändå inte så starkt ifrågasatt vad jag vet. Däremot bedriver andra privata bolag samma verksamhet.

Om man t.ex. jämför med Sverige, där är det andra bolag som bedriver postverksamhet eftersom konkurrensen är fri. Citymail heter ett bolag i Stockholm som bedriver postverksamhet. Det åländskt ägda företaget, Svensk direktreklam, är störst i Sverige på direkta försändelser till hushåll och företag. Där har vi en konkurrens som har lett till att posten har blivit föremål för uppköp. Här kan man mycket väl tänka sig att konkurrenssituationen är densamma. Posten säljer ut vissa delar. De privata bolagen börjar med postförsändelser eller utländska bolag etablerar sig på Åland. Det är den verklighet vi valde 1990-1991. Vi valde att marknadsekonomin skulle utveckla det ekonomiska systemet. Man måste göra bedömningen om detta är samhällsekonomiskt bra. Huvudsaklig fokus är väl på konsumenterna. Konsumenterna får sannolikt billigare transporter och sannolikt bättre service och kvalitet. Det är en samhällsekonomisk effektivitetsökning. Sedan måste regelverket kunna tillämpas på det här. Är det snedvridet, då gör man en anmälan eller undersöker det på något sätt.

Landskapet bör ha en sådan affärsetik att man själv försöker sätta de här gränserna. Det gäller i det här fallet med finsk reklam i samband med julhandeln. Där har ägaren möjlighet att ställa affärsetiska krav.

Det som ltl Sundman nämnde här, att sälja ut posten eller delar av den, det är fullt möjligt. Det är på kommersiella villkor. Man får ett marknadsbud på postverksamheten och går vidare med det. I det här fallet har vi skatteundantaget, som någon nämnde. Det finns en fördel av att landskapet äger posten. Man har en möjlighet att känna av vad som sägs i Bryssel, vad andra aktörer säger när det gäller skatteundantaget och det finns en viss begränsning i det här.

Man kan ställa sig frågan om bolagisering som princip och som lösning på problem för verksamheter i landskapet är någonting som kommer mera och mera. Det finns ett par motioner till här som nämner det. Jag nämnde häromdagen skärgårdstrafiken som är som gjord för bolagisering, bortsett från att man där inte har konkurrensfaktorn överhuvudtaget, hittills i alla fall, om man inte räknar in underleverantörer osv. Bolagisering är någonting som landskapet har nytta av att utnyttja. Posten är ju ett bra exempel, det har gett många lärdomar struktur- och formmässigt.

Man kan fråga sig om posten skulle av sin uppdragsgivare få instruktioner om att man inte ska sälja souvenirer och bedriva informationsverksamhet på postkontor och koppla saker och ting till brev och vykortsförsändelser som den turistiska verksamheten innebär, då skulle man begränsa konkurrensen. Vem skulle vinna eller förlora på det? Konkurrenterna vinner, konsumenterna skulle sannolikt förlora. Är vi villiga att styra verksamheten på ett strikt sätt ifrån lagtingets sida via landskapsregeringen? Eller ska man utgå ifrån att lagtinget har gjort en riktig bedömning när man först har gjort ett affärsverk av posten och sedan bolagiserat verksamheten? Lagtinget ska vara vaksamt på hur den på postala verksamheten sköts för medborgarnas del.

Till sist, herr talman, jag har en känsla av att tiden börjar rinna ut när det gäller taltiden. Om man ska undersöka den här saken så bör ju landskapsregeringen själv ha koll på det hela. Man bör utreda vad posten gör och man bör ha tillräckligt insyn. Sedan bör landskapsrevisorerna rutinmässigt se på den här typen av verksamhet. I yttersta änden finns det en möjlighet att man anmäler posten för snedvridande konkurrens, då blir det EU-institutionerna som utreder det. I systemet med bolagisering finns livrem, hängsle, informationsplikt, redovisningsskyldighet och en aktiebolagslag i grunden som säger att det här är den gängse formen för affärsverksamhet och marknadsekonomi.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag hade inte tänkt uttala mig så mycket i den här debatten. Det är en väldigt intressant diskussion som förs. Jag tycker att det var väldigt viktiga synpunkter som lyftes fram bl.a. av ltl Sundman.

Jag blev aningen förvånad över landskapsregeringens svar vad gäller ägarens syn på frågorna kring posten. Jag deltog, i likhet med många andra i den här salen, i seminariet om bolagsstyrning, ägarstyrning och privatisering och bolagisering. Det var ett väldigt intressant startskott.. Det gav mycket kunskap. Från det borde man nu ta diskussionen vidare ett steg kring hur vi har det på Åland och vad vi kunde göra på Åland. Det återstår ännu. Jag tycker att den här diskussionen idag hakar lite på det som togs upp på seminariet.

Om man tittar på hur det är strukturerat i Finland och i Sverige, hur man resonerar ifrån statligt håll angående sina bolag och hur de styrs, så är det viktigt att ägaren klart tar ställning i viktiga frågor som har en principiell betydelse. Där tycker jag att frågan om bonusarna kommer in. Jag tycker inte att det är någonting som man ska skjuta över till bolaget att själva bestämma över. Man skulle ha en klar princip från landskapet som ägare av bolag av posten och PAF. Inom landskapets ägda bolag ska det inte förekomma bonuslöner. Det är en principiell hållning som man borde reglera.

Vad gäller postens utnyttjande av skatteundantaget så är det en fråga som får de flesta politiker att bli rätt nervösa. Det är också en fråga som vi känner oss ganska obekväma att diskutera.

Ju mer den här verksamheten utvecklas och växer och ju mera kvadratmeter man bygger för ut för att hålla på med den här typen av verksamhet desto viktigare är det att ägaren säger vad som är möjligt. Vad är hållbart för framtiden? Var går gränsen? Hur långt kan posten utveckla den här typen av verksamheter? Det är klart att vi vet att det finns en viss fara i det här, särskilt eftersom skatteundantaget är givet Åland i syfte att vi ska få bibehålla våra kommunikationer. Men det snedvrider ju konkurrensen i jämförelse med omkringliggande länder, eftersom vi har en fördel. Risken finns ju när fler och fler bolag från Finland, Sverige och Danmark attraheras av att komma till Åland och använda sig av den här möjligheten. Frågan uppstår hela tiden; hur långt kan det gå? I vilken mån kan det fortgå och vad är landskapsregeringens, ägarens, synpunkt på det här? Jag tycker det är väldigt viktigt att man klargör, både för sig själv hur situationen är, och vilka risker och möjligheter det innebär? Hur långt kan man gå innan man går för långt?

Det här om någonting handlar väl om hållbar utveckling och en hållbarhet för bolagets framtid som är en mycket viktig verksamhet. Problemet ligger inte i att posten är på bolagiserad, det är den, och det är bra. Man har separerat verksamheter och man har fått en klar arbetsfördelning. Det är heller inte något problem att posten styrs med politiker i ledningen. Man kan överväga att ha både och, dvs sakkunniga inom olika verksamheter och en viss politisk styrning eller till och med att ägaren har ett mycket tydligt regelverk och mycket tydliga principer för ägarstyrning. Då kan man kanske till och med lämna bolaget vad beträffar politiker och istället ha en annan typ av styrelse.

Det förvånar mig att inte landskapsregeringen har en åsikt. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt att formulera den åsikten och också ge den åsikten lagtinget till känna. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Gunell sade att landskapsregeringen inte har någon åsikt. Det må ju förstås sägas ut så där, om man så tycker. Landskapsregeringen har gått in för att bolagisera posten. Vi har genomfört en lagstiftning som har antagits här. Vi har klargjort, precis som ltl Gunell sade, rollerna i hur man bedriver den här verksamheten. Det är väl att ta en åsikt, när man genomför detta.

Vi har också tillsammans med handelskammaren initierat diskussionen om ägarstyrning eftersom vi ser att många nya verksamheter kommer att bedrivas i aktiebolagsform framöver. Det är viktigt att vi lär oss att vara ägare på ett bra sätt. Jag tycker också det här är att ge uttryck för en åsikt.

Sedan kommer vi till skatteundantagsdebatten, som jag sade tidigare i en replikväxling, så är den inte lätt att föra. Det finns väl med all sannolikhet någon gräns för hur stor posten kan bli och hur mycket verksamhet man kan ha. Ingen vet exakt var gränsen är. Ltl Gunell kan vara säker på att det är någonting som landskapsregeringen givetvis diskuterar, överväger och också förmedlar information till posten. Men det är inte lätt att formulera i ett dokument exakt på en rad var gränsen går.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har inga problem med att posten är ett bolag, det har vi lämnat bakom oss. Frågan är väl nu hur ägaren ska fungera i sin ägarstyrning? Vad är viktigt att förmedla från ägare till bolag? Nu säger minister Perämaa att vi håller på att lära oss att bli ägare och att vi håller på att lära oss att styra det här ifrån ägarens synvinkel. Jag kan ha respekt för att man vill lära sig mera, men nog tycker jag att det är helt riktigt att ägaren har en åsikt. Det är den åsikten jag frågade efter. Har ägaren en åsikt vad gäller bonusar i landskapsägda bolag? Jag tycker att man ska ha det, ja eller nej? Det vore ju konstigt om inte landskapsregeringen hade en åsikt eller för en diskussion om skatteundantaget. Vi vet att det är en het potatis. Nu kanske tiden ändå är mogen att på något vis formulera en gränsdragning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi för en diskussion, givetvis. Det är vår skyldighet som ägare. Frågan är inte särdeles enkel. Vi ska komma till en situation där vi tryggar skatteundantaget, det är målet.

Det seminarium som hölls för några veckor sedan när vi hörde representanter ifrån Sverige och Finland, så även om de är mer vana vid ägarstyrning och har bolagisering sedan lång tid tillbaka så är det de som har problem med bonusar. Vi har inte de problemen här på Åland. PAF har frångått sitt system. Posten har ett system med rörliga löner som hänför sig till en tid när också socialdemokraterna satt i postens styrelse. Problemen finns inte här på Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det börjar bli lite tröttsamt att höra att det alltid är andras fel. Tiden går vidare. Minister Perämaa har snart suttit tre år på den posten. Man måste börja ta sitt eget ansvar och se framåt. Det är helt klart att skatteundantaget inte kan äventyras. Det finns inga möjligheter. Äventyras skatteundantaget så går bottnen fullständigt ur den åländska ekonomin. Det är minister Perämaa och ägarens sak att se till att de landskapsägda bolagen inte på något sätt äventyrar detta. Det är minister Perämaas ansvar. Jag tycker att ägaren måste ha en sådan klar strategi. Om vi ska lära oss hur en bra ägare är, ja, en bra ägare tar ansvar för helheten, för hela Åland och ser till att man inte äventyrar någonting. Sedan är man klar och tydlig i sina besked till de landskapsägda bolagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand

Fru talman! Jag hade inte heller tänkt säga någonting i det här ärendet men debatten har blivit rätt vid.

När det gäller ägarstyrning av posten och de andra samhällsbolagen hade redan förra landskapsregeringen principer om detta. Det finns ett dokument på hur detta ska fungera. Utgångspunkten är det som ltl Olof Erland tog upp här. I nya aktiebolagslagen stipuleras hur det här ska skötas, oberoende om det är ett privatägt eller samhällsägt aktiebolag. Det dokumentet finns redan. Det är ingenting nytt som man behöver göra om, det är bara att plocka fram dokumentet och tillämpa det. Styrningen sker i huvudsak via bolagsordningen och bolagsstämmorna från ägaren. Sedan finns det regelverk i aktiebolagslagen om hur detta ska gå till. Så det är bara att plocka fram dokumentet och börja tillämpa det.

Sedan när det gäller posten specifikt så finns det ytterligare en lagstiftning, det är vår egen lagstiftning som stipulerar detta, så det är relativt enkelt.

Sedan är det en annan sak bolag som man inte berörde, samhällsbolagens verksamhet i förhållande till EU-lagstiftningen och till statsstödslagstiftningen. Det är det som den här debatten handlar om, man snedvrider på något plan. Jag tyckte det var bra att minister Perämaa sade att man skulle utvärdera den här biten.

Sedan finns det en tredje sak som jag tycker att minister Perämaa borde komma upp och redogöra för. Jag har diskuterat med honom personligen om det. Jag har noterat i beslutsprotokollen från landskapsregeringen att man ger rätt mycket tillfälliga näringsrätter åt bolag som kommer hit och utnyttjar skatteundantaget. Jag har funderat kring jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna. Hur ska man hantera det här? Hypotetiskt kan 800 bolag, när omvärlden upptäcker detta, på samma sätt begära tillfälliga näringsrätter och nyttja skatteundantaget. Har vi inte fått ögonen på oss tidigare så kommer vi att få det då. Jag tycker inte att man borde skjuta den här frågan ifrån sig. Vi måste hantera frågan på något sätt. Annars tror jag att det i förlängningen finns en risk med skatteundantaget. Men det kan vi inte beskylla posten för eller nya privata bolag som också tar tillvara den lagstiftning vi har idag, de gör inte några fel. Jag tycker att landskapsregeringen borde ägna en hel del tid åt den här självstyrelsepolitiska frågan. Det är en av de stora frågorna i det nya regelverket kring jordförvärv, näringsrätt och liknande. Här finns det en risk att vi får ögonen på oss.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag sade i en tidigare replik, diskussionen om skatteundantaget är synnerligen väsentlig. Landskapsregeringen för diskussioner om de tillfälliga näringsrätter som har beviljats. Landskapsregeringen ser på möjligheterna att anpassa verksamheten till en lagom nivå i förhållande till lika behandling mot företagare som söker om tillstånd i syfte att säkerställa att skatteundantaget är tryggat. Den diskussionen förs och det förde jag fram här tidigare. Diskussionen bör föras så långt att man har ett säkert sätt att föra sakerna vidare. Att flagga för olika varianter fram till dess tycker jag att är lite för tidigt.

För övrigt tycker jag att det som ltl Strand sade var relevant till alla delar.

Ltl Jörgen Strand, replik

Jag ser ytterligare en risk med tillfälliga näringsrätter. Det kommer bolag utifrån som bygger upp sin verksamhet på de tillfälliga tillstånden. Posten och de privata bolagen bygger upp sin verksamhet, kanske de bygger nya lokaler som grundar på tillfälliga näringsrätter. Den här frågan borde man ägna mycket mera tid åt.

Minister Perämaa sade inte något om det dokumentet som finns om ägarstyrning. Jag tycker inte att man behöver göra jobbet igen, för det är klart och tydligt hur man ska göra. Det är bara att gå igenom dokumentet och börja tillämpa det. Sedan vad man sätter för innehåll i bolagsordningarna och vilka direktiv man ger på en bolagsstämma det är upp till landskapsregeringen som ägare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dokumentet om ägarstyrning finns. Det finns inte någon anledning att lägga det åt sidan och ta fram ett annat dokument, vilket inte heller har varit avsikten. Det finns ändå skäl att fördjupa diskussionen och möjligen komplettera det dokument som finns. Det är också en förvaltningsfråga förutom att det är en politisk fråga. Man måste ha system för styrelserekrytering och för beredning inför en diskussion om ägarstyrning och vilka direktiv man ska ge vidare. Vi måste forma det är så att vår förvaltning, kopplat till det politiska beslutsfattandet, fungerar i förhållande till de bolag vi har nu och de bolag som vi avser att bilda framöver.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! När nya aktiebolagslagen kom och vi tog fram det här dokumentet så gick vi ut och informerade alla styrelser och alla i ledningen i bolagen. Eftersom många av dessa har bytts ut tror jag att det skulle vara viktigt att informera igen så att alla känner till vad man är skyldiga att göra och vilket ansvar man har som styrelseledamot och vilket ansvar man har som VD osv. Man gjorde det då. Jag tror att det skulle vara viktigt att man gör det på nytt så att alla vet vad det handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Fru talman! I vår interna diskussion har jag sagt att man borde förbjuda lagtingsledamöter att gå upp två gånger i samma ärende. Medan det är tillåtet ska jag passa på att göra det. Jag ska väcka en enkel fråga. Ltl Jörgen Strand var faktiskt inne på samma sak när han sade att debatten har blivit ganska och vid.

Jag tycker att det finns frågor att ställa kring debatten runt hemställningsmotionerna. Den här motionen nr 45, en av ett femtiotal, var ovanligt preciserad och probleminriktad, dvs snedvridningen av konkurrensen och hur man ska utreda det. Nå, vad har vi talat om? Jag försökte hålla mig till det, för jag förbereder mig på det sättet. Jag läser motionen. Skulle det ha varit en annan motion så skulle jag ha letat upp det dokument som ltl Jörgen Strand hänvisade till. Därför att det hör till debatten att gå igenom ägarstyrningen, bolagen och bonussystemet.

Nu försöker ltl Camilla Gunell säga att minister Mats Perämaa ska reda upp de rörliga lönerna som infördes på hennes tid, förmodar jag.

Det här visar att debatten blir en evig taktik istället för att man ser till det verkliga problemet. Snedvriden konkurrens är någonting som folk faktiskt diskuterar. I konkurrenternas bolag, i posten och bland allmänheten diskuterar man om postens service och om posten konkurrens snedvrider eller inte. Jag tycker att man kanske borde diskutera hur mycket.

Jag måste ärligt säga att diskussionerna om hemställningsmotionerna i lagtinget har blivit allmänna diskussioner och de leder till vad den speciella personen vill att det ska leda till. I det här fallet vill jag ge ltl Johan Ehn och de som har undertecknat motionen erkänsla för att de har en motion som kan diskuteras och som visar på att det här är en sak som är angelägen. Det borde väl vara vår målsättning här i lagtinget?

Ursäkta, fru talman, att jag har gått ut över ämnet genom att tala om procedurer. Jag tycker ändå att det har gått så långt när vi har femtiotalet motioner och de rullar på med allmänna debatter och debatterna innehåller inte ämnet specifikt i sak.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag förstår innebörden i ltl Erlands andra anförande så tyckte han inte om att debatterna och underlaget runt motionerna utvecklades till allmänna debatter. Men man behöver ju förstås inte ta del i alla debatter, om man inte tycker om dem. Jag tycker ändå att det visar på någonting. Vad skulle vi diskutera i Ålands lagting idag om det inte skulle finnas motioner? Det kommer ju inte några framställningar ifrån landskapsregeringen. Det är ju ett betydligt större bekymmer än om debatterna runt en motion blir lite vidare än vad det kanske skulle vara om man tittar väldigt strikt på klämmen.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag väckte frågan utifrån mina egna värderingar. Jag ville lyfta fram den här specifika motionen. Jag diskuterar den. Men så hör jag att debatten handlar om en massa andra saker. Bonusfrågan är säkert relevant för ägarstyrningen, men motionen handlar ju inte om ägarstyrningen.

När det gäller framställningar så ligger betänkande nr 27 ifrån lagutskottet på bordet. Det kommer spridda skurar härifrån och därifrån. Hemställningsmotionerna skulle ju vinna på om de diskuterades utifrån vad de säger. Sedan kan man diskutera motionerna att de borde vara mer fokuserade, men det har jag inte berört här. Det finns många olika intressanta ämnen, men diskussionen borde handla om att motionen. Har man behov av att diskutera så finns Facebook, YouTube, bloggar, och insändare för alla ämnen. Motionerna borde tas på allvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller med, speciellt i det sistnämnda som ltl Erland säger. Personligen har jag inte pratat om någonting annat än det som motionen tar upp. Om man tycker att debatterna blir för vid, för allmän och för mycket så behöver man ju inte ta del i dem. Det är någonting som man kan ta upp i talmanskonferensen eller påtala för talmannen. Jag noterade att ltl Erland undviker det som var huvudbudskapet i min replik, dvs att vi inte ha några framställningar att diskutera i lagtinget och ta ställning till. Det kommer inte ens spridda skurar ifrån landskapsregeringen, om jag använder mig av det uttryck som ltl Erland använder. Det ser jag som ett stort bekymmer. Under de år jag har varit med, är jag faktiskt fundersam över om det har varit så glest tidigare som det är denna vår. Det är ett jättebekymmer, ltl Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det där är ett nytt ämne igen. Ltl Anders Eriksson utgår ifrån att vi ska ha en pratkvot som vi ska fylla på olika sätt. Fyller vi inte den med framställningsdiskussioner så fyller vi den med hemställningsmotioner och pratar om det vi vill. Oberoende hur det förhåller sig med framställningar så tycker jag att det inte är rättvist mot motionerna. Jag är systematiskt frånvarande när det gäller hemställningsmotioner om det inte är någon särskild bra motion som den här. Den här motionen väljer ut ett sakområde där man faktiskt kan se att det handlar om någonting där vi kan tillföra något ifrån lagtinget. Pratkvoten kan man ta någon annanstans, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad gäller pratkvoten, vad som rör sig innanför gränserna om vad som är rimligt att ta upp i samband med en motion eller ett ämne, det avgör talmannen. Det är inte ltl Olof Erland som ska avgöra huruvida ltl Gunell håller sig till ämnet eller inte. Jag tycker att ltl Erland ska ta upp sin klagan för en diskussion i talmanskonferensen och inte komma här och säga här vem som rör sig innanför och utanför gränserna för vad som är lämpligt. Jag tycker att det är helt klart, vi diskuterar ägarstyrning. Det hör till frågan om konkurrensvridning av ett bolag som är ägt av landskapet Åland. Allt som vi har diskuterat idag faller mycket väl under ämnet. Antagligen gör väl fru talman samma bedömning eftersom hon tillåter debatten. Jag tolererar inte att Olof Erland ska stå här och sätta gränser för vad som är lämpligt för den ena eller för den andra ledamoten. Det är inte hans uppgift!

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det var ett mycket, mycket auktoritärt uttalande. Att ltl Camilla Gunell inte tolererar att jag står här. ”Komma här och säga, komma här och ha en åsikt i ett lagting”, det är ju fruktansvärt. Vad är det för parlamentarism vi har om man inte ska kunna väcka en åsikt om vad som hör till ett ämne och vad en motion innehåller? ”Komma här och tycka och jag tolererar inte”, snacka om auktoriteter och auktoritära tillhyggen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi har ett system här i lagtinget. Det är talmannen som avgör huruvida ledamöterna håller sig till ämnet eller inte. Om hon bedömer att vi går utöver vad som är rimligt för ämnet som vi diskuterar då avbryter hon debatten. Det är hennes uppgift och det accepterar vi alla andra som sitter här. Det är inte Olof Erlands uppgift och roll som en kollega att säga vad som är lämpligt och olämpligt. Det är så, nu diskuterar vi de här frågorna och jag bedömer att vi håller oss alla inom samma gränser.

Vad gäller det som ltl i Anders Eriksson tog upp så är det ju sant. Vi har inte andra framställningar att diskutera därför att landskapsregeringen inte levererar tillräckligt. Därför diskuterar vi motioner, därför kanske diskussionerna också blir lite långa.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det är ganska belysande när ltl Camilla Gunell säger att hon inte tolererar och sedan hänvisar hon till talmannen. Men talmannen tolererar tydligen. Talmannen har tydligen inte sagt: Olof Erland ska inte komma här och ha åsikter i det här lagtinget. Jag hade den åsikten att motionen var specifik, välformulerad och att det fanns ett ämne i den som jag anser viktigt. Att parlamentera betyder att föra fram sina åsikter och det är precis det jag har gjort. Sedan får andra avgöra det. Men att tolerera att en lagtingsledamot inte säger det som lagtingsledamoten vill säga. Jag har inte sagt att jag inte tolererar vad socialdemokraterna diskuterar, även om jag tycker att det är på sidan om ämnet. Jag tolererar det, men jag tycker att man borde hyfsa debatten.

Ltl Sundback kan ju begära taltur, hon får det säkert också.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.