Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Mikael Lindholm

    Talman! På försommaren lämnade jag in en åtgärdsmotion för att försöka rädda det småskaliga torskfisket som pågår i Ålands hav. Motionen hann dock inte behandlas då utan blev liggande tills idag.

    Jag vill börja med att tacka landskapsregeringen som agerade helt enligt mina önskemål och lyckades rädda - kortsiktigt i alla fall - det åländska torskfisket.

    Dessvärre är denna motion lika aktuell igen nu när kvoterna för 2020 ska förhandlas fram. Det finns en stor risk att enbart bifångst av torsk kommer att vara tillåtet vilket skulle medföra att våra åländska fiskare kommer att stå utan möjlighet till fiske och försörjning trots god tillgång på torsk och ett hållbart fiske. Jag hoppas att landskapsregeringen jobbar vidare med frågan för att nå en lösning som undantar det småskaliga och hållbara fisket efter torsk som bedrivs i Ålands hav av såväl åländska som svenska fiskare.

    För att ytterligare visa vårt ansvarstagande borde hela Ålands hav göras till en zon där trålfisket är förbjudet. Det skulle ytterligare höja vår profil som hållbara.

    Vad det gäller den andra delen av motionen som berör laxkvoterna så är detta också något som vi måste jobba vidare med. Det är inte rimligt att politikerna i Helsingfors ensidigt kan bestämma över dessa kvoter då Åland är en egen fiskenation. Årets stopp inträffade olyckligtvis så att flera fiskare gick miste om möjligheten att kunna erbjuda färsk lax till midsommar. Med tanke på att kvoten överskreds och detta innebär en neddragning av nästa års kvot är risken överhängande att fiskestoppet nästa år kan infalla ännu tidigare.

    Jag hoppas att landskapsregeringen fortlöpande förhandlar med Helsingfors om omfördelning av laxkvoterna. Tack, talman.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Tack till ltl Mikael Lindholm som tar upp frågan om det åländska fisket. Det är bra att många engagerar sig i den frågan. Det här kommer inte att bli en enkel resa. Det är bra att vi tillsammans kan vara eniga om att ta de här striderna för att det är detta som vi kommer att ha framför oss också.

    Det som hände i våras gällande torsken fick ju ändå ett lyckligt slut genom ett gott samarbete och tydliga besked från det åländska hållet. Med hjälp av våra medarbetare i Bryssel så blev det en god lösning till den delen.

    Men som sagt, nu kommer nästa års kvoter upp till diskussion igen. Redan den här veckan pågår viktiga möten.

    Finland, som nu är ordförandeland i EU, så borde ju kraftfullt föra fram de finländska ståndpunkterna kring fisket, men de har valt att ta en ganska neutral roll. Som ordförande vill man då tydligen inte ha så tydliga åsikter i det här, vilket jag tycker att inte är riktigt rätt. Är man ordförande ska man väl ta makten och möjligheterna att leda på riktigt EU:s länder i en god riktning. Men i den här frågan så vill man förhålla sig neutral.

    Det som är viktigt är förstås att de åländska positionerna ändå hela tiden förs fram och att det är tydligt vad som gäller från åländsk sida.

    Landskapsregeringen har idag skickat en skrivelse till jord- och skogsbruksministeriet eftersom vi vet att redan den här veckan kommer viktiga möten kring nästa års kvoter att diskuteras.

    När det gäller framtiden så ser vi att Rådets förordning kring fiskemöjligheterna reglerar fyra av de viktiga fiskarter som vi fiskar på Åland. Förutom det som ltl Lindholm nämnde kring laxen så kommer laxkvoterna tyvärr att bli ännu mindre nästa år. I våras mellan den 7,8 och 9 juni fiskades det plötsligt upp mycket lax, det for över kvoten och våra tjänstemän fick på kvällen ringa runt till fiskarna och säga att nu var årets kvot fylld. Det som då drogs över så kommer nu att dra oss bort från 2020 års kvot, plus att man också från kommissionen aviserar en minskning av den totala lax kvoten. Det här är ingenting som man heller kan förhandla med Finland om, för de har också i sin tur fiskat upp sina laxkvoter.

    Det här är nog en långsiktig diskussion som vi har framför oss och det är viktigt att vi fortsätter att driva på.

    Om de här regleringarna går igenom så betyder det ju en 18 procentig minskning när det gäller hela fisket på Åland, vilket faktiskt är väldigt mycket. För strömming och vassbuk skulle det motsvara 2 miljoner kilo och också de här arterna som jag tidigare nämnde.

    Det här kommer att gå fram till den finska regeringen som Ålands ståndpunkter i den här frågan. Vi hoppas att det förs fram nu på ett sakligt sätt i relation till EU-förhandlingarna och att vi sedan fortsättningsvis också kan få gehör för våra synpunkter.

    Det är klart att vi alla tycker att det är förfärligt med de bilder vi ser på torsken, till exempel från södra östersjön, de är avmagrade och lider av olika typer av parasiter, sälmask angripen torsk som ser förfärliga ut. Man måste ju gå till botten med det problemet och försöka få åtgärder som både sätter ett riktat förbud mot ett sådant fiske som inte är bra för fiskstammarna, men också förstås få ordning på de här sjukdomarna så att fisken igen kan bli frisk och fet.

    Jag hoppas det belyser frågan lite grann. Vi avvärjde en fara i våras med gemensamma krafter, men större bataljer kanske ligger framför oss när det gäller fiskens framtid. Tack.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Tack till ministern. Det som jag skulle rekommendera är att man försöker få till en kvot för just för Ålands havs fiske efter torsk och den behöver inte vara jättestor. Det räcker utmärkt med mellan 100 och 150 ton så skulle både roslagsfiskarna och de åländska fiskarna kunna fortsätta sitt hållbara fiske.

    Sedan vad gäller bekymret med sälmask och sådant i torsken i södra Östersjön så ett bekymmer som borde tas tag i - där vi på Åland har varit en föregångare - är att det måste jagas mer säl. Det är också ett stort bekymmer, förutom att det har varit ett överfiske nere i södra Östersjön

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, till det sista så håller jag med. Vi har ju sett att det har blivit en viss ökning i sälfångsten också nu under den sista tiden.

    Det småskaliga garnfisket efter torsk på Åland är trots allt en väldigt, väldigt liten del av det totala fisket i Östersjön. Här har också yrkesfiskarnas förbund på rikssidan och Ålands landskapsregering en tät dialog.  De talar också om bedrövliga siffror och vi använder ordet dråpslag i vår skrivelse.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Jag tycker också att man kan lyfta diskussionen med EU angående att torsken i Ålands hav är frisk, fet och det finns alla storlekar. Det finns inte de små och magra utan det finns alla storleksklasser och det förekommer inte samma bekymmer med sjukdomar som i södra Östersjön.

    Det finns ju t.o.m. teorier som säger att det kan vara ett helt eget bestånd, men det finns inte tillräckligt med forskning på det ännu. Det är ett projekt på gång med både svenska och finländska forskare inblandade på att försöka ta reda på om det är så eller inte.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja det är sant, de frågorna måste man fortsätta att titta närmare på. Det var väl den argumentationen som också ledde till att Åland kunde fortsätta med torskfiske inom den ruta där vi bedriver det, eftersom det inte riktigt går att jämföra torsksituationen i södra Östersjön med den som råder här.

    Men klart är att vi har stora utmaningar framför oss, så vi får fortsätta att jobba på saken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Om och när man får fiska så är det ju bra att man har tillräckliga kvoter också för åländsk del.

    Kan ministern berätta något för lagtinget om erfarenheterna av Högsta domstolens utslag för ett år sedan, där man bestämde att det är Finland som bestämmer om kvoternas fördelning? Har man märkt någonting till Ålands fördel eller nackdel när det gäller den delen?

    När det gäller rätten att framföra sina synpunkter och ståndpunkter inför EU så är det lite uppseendeväckande agerande från Finland som ordförandeland, vilket ministern redan var inne på. Har landskapsregeringen övervägt att kräva att personligen vara med på ministerrådsmöte när den här typen av frågor kommer upp, just för att kunna försvara och också argumentera för Ålands intressen?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Nu när Ålandsministern Anna-Maja Henriksson var på besök här så lyfte jag faktiskt den saken. Särskilt om Åland har en avvikande åsikt så kommer vi väldigt gärna med, åländska ministrar eller åländska tjänstemän, och framför den åländska positionen. Det är säkert ett fullt möjligt förfarande om de nu tar oss med. Men klart är också att oavsett om vi är där eller inte så ska man från rikets sida framföra Ålands position enligt självstyrelselagen 59a §

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, ministern har helt rätt och därför var det ett uppseendeväckande agerande från Finlands sida, under veckan runt midsommar i år, att de då valde att ignorera vårt system. Detta medför att vi från centern har sagt att då måste vi också, när vi tittar på en total revision av självstyrelselagen, säga att det inte får finnas något tvivel om att Ålands ståndpunkter ska komma fram. Är det så att Finland avser att inte argumentera för de åländska ståndpunkterna överhuvudtaget, än mindre lägga fram dem då, då är nog den enda utvägen att vi har en egen representant, lämpligen ministern för respektive ansvarsområden.

    Detta visar väl igen hur viktigt det är att se till att vi har ett vattentätt regelverk när det gäller förhållandet till Helsingfors.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja det är riktigt. Om den åländska ståndpunkten är känd och avviker från den finländska ståndpunkten så tycker jag också att den kan framföras vid möten som kanske inte är direkta beslutsmöten, men där man ändå diskuterar frågan så att man redan i förberedande diskussioner lyfter fram att det finns olika syner på saken.

    Sedan är det ju förstås den långsiktiga frågan att vi kommer överens med riket kring hur Åland och riket förhandlar om de gemensamma resurserna. För där har vi ett jätteproblem, det är ytterst oklart vad som ska råda från och med det tidigare laxkriget som vi hade och vad som ska bli nästa steg. På den punkten måste den nya lagen bli väldigt bra och tydlig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.