Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Planeringen av ekonomin under ett budgetår har landskapsregeringen visat genom ordinarie budget och första tilläggsbudget. En konjunkturbild för den ordinarie budgeten ger en tabell av hur vi planerar ekonomin något år framöver. Sedan kompletteras den av motsvarande tabell på våren i tilläggsbudget, som ligger till grund för ramar för nästa år. Därför har vi inte presenterat motsvarande konjunkturbedömning i den här tilläggsbudgeten. Jag skulle ändå vilja säga några ord om hur vi bedömer hur läget är nu.

Den globala internationella finanskrisen utvecklas ungefär såsom vi hade förväntat oss under våren och under det här verksamhetsåret. Därför tror vi att staten Finlands ekonomiska utveckling också kommer att vara ungefär såsom vi räknade med förra våren, kanske till och med att den blir något bättre. Nu tror man att BNP-utvecklingen detta år är lite bättre och kanske också nästa år. Arbetslösheten i Finland tycks inte utvecklas till den sämsta tänkbara nivån som man prognostiserade den för ett halvt år, ett år sedan. Det här kan förstås ge en viss påverkan på det kommande avräkningsbeloppet. Därför dristar vi oss att kortfattat säga i denna tilläggsbudget att inkomsterna ser ut att bli i stort sett på förväntad nivå eller kanske på något högre nivå.

I samband med budget och tilläggsbudget fördes en hel del diskussioner om det som vi kallade för en inbesparing på lönemomentet motsvarande två veckors avlöning. Vi eftersträvade frivilliga lösningar i första hand, men där vi kunde tänkas ta till permitteringar i sista hand. Utfallet har varit så att till någon del har vi tvingats ta till permitteringar rörande ett trettiotal personer, om jag har rätt minnesbild just nu.

För utbildningssektorn kom vi till en överenskommelse med den fackförening som har medlemmar inom utbildningssektorn. Istället för att ta hela inbesparingen under detta år 2010, så skulle inbesparingen kunna sträcka sig över till nästa år också. Detta eftersom vi strävar efter frivilliga lösningar i första hand.

Löneinbesparing motsvarande två veckors avlöning betyder totalt med de här åtgärderna 3-4 miljoner euro på årsnivå, alltså detta år. Motsvarande åtgärder kommer vi, som jag har sagt tidigare, inte att vidta nästa år. Överenskommelsen med detta fackförbund och avtalet har vi presenterat för lagtingets finansutskott, som har godkänt avtalet men ville få en redogörelse över detta här i salen. Vi tror, med vad vi vet idag, att också skolorna, vars lönekostnader påverkas av detta avtal, kommer att kunna hålla sig inom ramarna i sin verksamhet för detta år ändå. En del av inbesparingen på lönemomenten ska kunna synas i motsvarande inbesparingar också nästa år.

Herr talman! Sedan till några detaljer i detta budgetförslag. Kanske något om det som står här och möjligen något om det som inte står här.

Överlåtelse av fastigheter, på sidan 7, Fastighets Ab Godby center. Landskapet är en majoritetsägare via sina olika verksamheter i det bolaget. Historien har visat att landskapet inte har fungerat som en särdeles bra ägare med tanke på att en stor del av lokalerna fortfarande till stor del står tomma. Landskapsregeringen begär mandat att få avyttra ägandet i Fastighets Ab Godby center. Detta förslag är inget inspel i möjligheterna att fortsätta med de verksamheterna som vi har i fastigheten utan vi bedömer att landskapet kan utgöra en trygg och bra hyresgäst i framtiden.

Något om utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola. Med den information som vi har idag framskrider arbetet i lagtinget med lagstiftningen och vi hoppas att vi ska kunna ha en lag som kommer i kraft nästa år. Vi vill starta upp projektet redan nu genom att anställa en planerare. Vi föreslår 60 000 euro.

Sedan finns det ett antal moment som grundar sig på lagstiftning, såsom studiepenningen, som givetvis behöver få sina medel, bostadsbidrag likaså.

Museibyråns verksamhetskostnader och utgifter. Där äskar vi om medel för att kunna hantera champagnen på ett bra sätt. Jag är säker på att kulturansvariga vicelantrådet kommer att berätta mera om denna fantastiska händelse under debatten.

Vad gäller utgifter för avbytarservice inom lantbruket har vi inte kunnat presentera en lag som reducerar förmånerna och därigenom minskar kostnaderna. Därför äskar vi om 150 000 euro till för att utföra verksamheten i enlighet med gällande lag under detta år. Motiveringarna innehåller skrivningar om vår beredskap att återkomma till denna fråga med lagstiftning under detta år.

Sedan till sjötrafiken. Här har vi inte lyckats utföra verksamheten i enlighet med det anslag som lagtinget har beviljat oss. Vi äskar om 730 000 euro mera i anslag för att färjorna ska kunna gå under resten av året. En stor del av detta äskande härrör sig till den vinter och det förhållande som vi hade. Sedan räknas det upp ett antal andra saker som har påverkat driftskostnaden. Just gällande isförhållandena genomfördes två turlistminskningar under vinterperioden för att hålla kostnaderna nere. Skulle inte detta ha gjorts skulle kostnaderna förstås ha varit ännu högre.

Det återstår saker att göra, strukturellt i verksamheten, för att minska på kostnaderna ytterligare. Av privatiseringarna som har aviserats har den ena inte kunnat göras ännu och den andra är på gång. Sedan finns det många andra exempel för hur det ska utföras. Viktigaste av allt, bedömer vi, landskapsregeringen och jag, är att vi får till stånd en fortsatt debatt om ett kommande kortruttssystem. Vi avser att presentera ett underlag för det under detta år. Det krävs också anslag för reparation av en skärgårdsfärja, det krävs mera anslag för samma vinterproblem som har påverkat vägunderhållet.

Jag tänkte också säga några ord om det som inte står i detta budgetförslag. Det torde vara känt att liberalerna och centern hade en omröstning i frågan om mera investeringsbidrag till jordbruket för någon dag sedan. Till saken hör att viljan till att omstrukturera jordbrukssektorn finns starkt hos båda majoritetspartierna. Enligt min uppfattning, jag uttalar min uppfattning eftersom regeringsblocket är splittrat i den här frågan, är det oerhört viktigt att vi kan fokusera och rikta de stödpengar som säkerligen kommer att synas i ordinarie budget för nästa år, så att vi får en strukturrationaliseringseffekt. Den effekt som vi vill uppnå genom LBU-programmet, som vi lever under.

Målsättningen står klart i det programmet. Nu är pengarna slut till den delen och mycket återstår att göra. Målsättningen har inte kunnat uppnås. När vi nu står inför den situationen att vi bara har nationella pengar kvar att investera med i jordbruket, blir det viktigt, viktigt har det varit förut och nu blir det synnerligen viktigt, att vi ser till att vi når den målsättning som jag bedömer att alla, åtminstone majoritetsblocket, har. Därför ser jag framför mig en diskussion om hur vi riktar dessa pengar så att vi når den målsättning, som vi har satt, redan i LBU-programmet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Kanske jag börjar med det sista. Minister Perämaa säger att när det gäller investeringsstöden för lantbruket har man inte fokuserat, man har inte riktat dem tillräckligt för strukturrationalisering. Jag noterade också i media att målen inte har uppnåtts, man har inte fått önskade effekter. Kan han förklara på vilket sätt, vad har han för stöd för den uppfattningen? På vilket sätt har man inte uppnått målen? Det här måste finansministern förklara lite mera i detalj.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Svaret finns i den frågeställning vi står inför idag. Det finns fortfarande ett behov av investeringspengar. Målet med LBU-programmet var att strukturrationaliseringar skulle genomföras och uppnås. Om vi står inför den situationen att vi inte är där ännu har man inte heller uppnått målen. Det är så jag bedömer det.

Jag vill inte med det säga att alla investeringar skulle ha varit till spillo eller gått snett. Det säger jag inte, men målet som vi står inför och kravet på att vi har ett rationellt jordbruk framöver den dagen när stöden fasas ut också kanske på EU-nivå, det är målet vi måste uppnå. När vi inte har uppnått det är vi inte framme.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag konstaterar att finansministern inte riktigt vet vad han pratar om när han säger att målen inte har uppnåtts. Det har gjorts en mellanrapport och det har gjorts utvärdering av LBU-programmet. Jag undrar om finansministern har tagit del av dem. De visar att målen gott och väl har uppnåtts. Tar vi t ex ÅCA så väger de in tio procent mera mjölk i månaden nu än vad de gjorde tidigare. Varför gör man det? Jo, just på grund av de investeringar som har stötts med LBU-programmet så kan man göra det. Jag ringde på förmiddagen och talade med ledningen för ÅCA och de sade att det annars hade varit lapp på luckan om inte investeringsstöden hade funnits.

Nej, finansminister Perämaa, ta del av mellanrapporten, ta del av utvärderingen så ser han att det inte finns fog för det han säger. Investeringsstöden finns, det finns behov fortfarande, det är riktigt. Behovet kommer alltid att finnas så länge som vi är med i EU och så länge vi vill att den åländska jordbruksnäringen ska konkurrera på samma villkor som övriga.

Jag tror att det är dåliga opinionssiffror som har styrt liberalerna mera än reella fakta den här gången. Tyvärr!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare så är det säkerligen så att investeringsstödet till viss del har gett effekter, men vi kan inte på något vis hävda att vi har uppnått målet eftersom samma organisationer och företag som nämndes i replikväxlingen står och säger att det krävs mera pengar nu. LBU-pengarna är slut, det krävs mera pengar för att vi ska uppnå strukturrationalisering annars ligger livsmedelsklustrets företag bakom dem och jordbrukarna ligger också illa till. Kanske man har nått ett delmål, men avsikten var att nå målet med LBU-programmet. Det varar till 2013, ännu tre år, nu är pengarna slut, nationella investeringspengar återstår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Att man säljer ut aktierna i f d Godmans är förnuftigt och det har man också beslutat i tidigare lagting fastän det inte har blivit gjort. Nu vill man också sälja ut aktierna som motsvarar ÅHS’ och polisens utrymmen. Jag hävdar att landskapsregeringen medvetet går in för att flytta ÅHS’ verksamhet från Finström till Mariehamn och polisens verksamhet från Finström till Mariehamn. Alltså norra Åland kommer härmed att bli av med sjukvård på norra Åland.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är uttryckligen precis tvärtom. Vi har varit väldigt noga i våra diskussioner med att klargöra det mellan ledamöterna i landskapsregeringen. Vi har också velat klargöra det för respektive lagtingsgrupp som stöder landskapsregeringen. Budskapet har varit tydligt, det finns inte några flyttningstankar bakom det här. Problemet som vi vill lösa är att vi inte har varit bra ägare i Fastighets Ab Godby center. Jag ser det som ett fungerande sätt att landskapet hyr fastigheter för hälsofunktioner. Det har vi gjort på många andra ställen, bl a för tandläkarvård och andra saker också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! I konsekvensens namn måste vi också sälja ut sjukhuset och polishuset i Mariehamn, men det kommer man naturligtvis inte att göra. Man inser att man inte alltför mycket kan sätta sig i händerna på en entreprenör som hyr ut lokaler som är skräddarsydda för ändamålet. Så kommer det också att gå här, dessa utrymmen är färdigt investerade. De är färdiga, de kommer att vara i säkert 20 år utan att göra något desto mera åt dem. Det här betyder att en privat kommer att köpa dessa utrymmen och det finns bara två hyresgäster, ÅHS och polisen. Det vet den som hyr ut och han sätter hyran därefter. Det här betyder i praktiken: Tack landskapsregeringen, det flyttas till Mariehamn.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag känner inte igen den här diskussionen. Jag vet att det har framförts farhågor, och framför därför vikten av att betona det här väldigt noga för att visa att landskapsregeringen inte har några sådana avsikter.

Jag säger det återigen, några flyttningsplaner av verksamheter ingår överhuvudtaget inte i detta förslag

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det var så mycket här så man borde ha begärt flera repliker på det här anförandet, men jag fortsätter där ledamot Karlsson just avslutade. Jag undrar hur man tänker säkerställa dessa utrymmen, för de är faktiskt specialgjorda för ÅHS och nyrenoverade. Jag är lite fundersam på att man börjar med att sälja. Att man är en dålig hyresvärd, det vet vi. Landskapet har intresse bara för ett hus i Mariehamn så det stämmer nog att man är dålig hyresvärd. Jag vill veta hur man säkerställer sjukvården på norra Åland, att vi får ha den kvar. Har man tänkt sälja den måste man ha en plan på hur man tänker hyra det. Är det 10-åriga avtal eller ännu längre?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman Detaljer i detta har ännu inte diskuterats. Vi har nämnt i diskussionerna att vi kan tänka oss 20- eller 30-åriga avtal, som givetvis bör uppgöras innan affären är i hamn, dvs innan den är utförd. Då vet vi att vi har utrymme för verksamheten.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag vill också ta upp det som tyvärr inte var med i budgeten och som finansministern tog upp om investeringsstödet. Finansministern sade att han var starkt för det här, men jag tycker att det är att ta i ton om han föreslår noll för en näring, som verkligen är i behov av det. Det finns över 800 000 som ligger och väntar på beslut och säkert ännu mera projekt på gång för att hålla den rationaliseringstakten, som vi har nu och så föreslår man ingenting i tilläggsbudgeten.  Noll kommer möjligtvis när man har avvecklat jordbruket, som den här regeringen tycks vara inne för att vi ska göra. Det är helt fel signaler från finansministern till näringen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om vi ska vara formellt korrekta budgettekniskt så står det noll därför att det motsvarar det förslag och det som lagtinget bestämde i den ordinarie budgeten och det som ltl Salmén antagligen också har godkänt. Det förslag som nu framförs är en förändring till det som ledamot Salmén ansåg att var bra tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är två reflexioner som jag gör. Angående finansminister Perämaas kortfattade beskrivning att man har tjänat 3-4 miljoner på innehållande av semesterpenning och permitteringar så undrar jag om man verkligen bara har vunnit på affären. Skulle man vara lite mer analyserad i sin analys kanske man också måste konstatera att landskapsregeringen har förlorat en hel del. Av den anledningen kommer man inte att föreslå den åtgärden i nästa budget. Kanske minister Perämaa också kunde uttrycka det som har varit tokigt med den här frågan, nämligen att mycket, mycket arbete inte har blivit gjort och att det här har påverkat arbetstagarna på många sätt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Givetvis har detta påverkat arbetstagarna. Denna fråga har varit föremål för oerhört många behandlingar och diskussioner i våra olika förvaltningsenheter. Jag skulle vilja passa på och ge min eloge till dem som har hanterat detta och också till personalen som har klarat av att utföra sina uppgifter under den press som ändå nödvändiga inbesparingar sätter på landskapsförvaltningen. Vi ska komma ihåg att när förslaget lades och som senare togs av lagtinget, var vi mycket mer osäkra på konjunkturutvecklingen än nu. Då kunde det ha gått ännu sämre. Skulle man bara se på dagssituationen kanske man hade bedömt det annorlunda, men för ett år sedan fanns det mycket osäkerhet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Precis som finansministern säger har oändligt mycket arbetstimmar gått åt till planering och samarbetsförhandlingar. Nu är det historia ska vi hoppas på och kanske man kan göra ett överslag på sikt och se vad man sist och slutligen sparade. Kanske det inte var fullt ut den summa som finansministern nämner.

Vad gäller sjötrafiken så står det att man har bjudit ut både Viggen på driftentreprenad och café- och mathållningen på Gudingen. Inga anbud inkom. Vilken reflexion gör finansministern och vilken slutsats drar man av detta för den framtida politiken inom privatisering av sjötrafik.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! För att vara korrekta igen så står det att det är linjen Åva-Jurmo som har blivit utbjuden inte Viggen. Viggen står inför en kommande upphandling. Linjen bjöds ut på totalentreprenad. Uppenbarligen fanns det inga entreprenörer som såg möjligheten i att skaffa sig ett tonnage och bjuda på detta. Inte kan en landskapsregering stånga huvudet i väggen gång på gång om det uppenbarligen är en sådan konkurrenssituation att man inte får några anbud. Det som har sagts att ska utföras under detta år är fortfarande lagtingets beslut och det avser vi att genomföra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det står faktiskt Viggen. Jag måste ta min kollega i försvar inför sådana här uppläxningar. Mitt ärende gäller egentligen utvecklingsprojektet inom Ålands gymnasieskola. Det är inte en riktigt bra lösning att det nu ska anställas en planerare. Vad är planerare? Projektet ska så småningom bli slutfört här i lagtinget och då ska det verkställas. Det är verkställighet det är frågan om och då vet jag inte om man ska anställa en planerare. Dessutom är det så att den tjänst som ska sköta dessa yrkesinriktade utbildningar är lediganslagen. Nog vore det viktigt att den tjänstemannen har huvudansvaret för verkställigheten och att man tar in, från skolorna, tilläggsresurser, inte mera planerare. Handling!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi kan döpa om det till en verkställare, inte mig emot. Vi bedömer det som oerhört viktigt att man i inledningsskedet av genomförandet av den lagstiftning som lagtinget förhoppningsvis antar snart, kommer igång med det redan under hösten för att sedan verkställa lagstiftningen och den reform som ska ske redan från nästa höst, som det är planerat. Vi sparar pengar så mycket vi kan för olika verksamheter, men igångsättandet av en sådan här jättestor reform anser vi att behöver sin egen uppmärksamhet och sina egna resurser.

Om vi ännu ska gå tillbaka till sjötrafiken står det faktiskt att arbetet med att upphandla trafiken med Viggen fortgår, medan försöket gjordes för linjen Jurmo-Åva.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Då har vi utrett det. Fortfarande så tycker jag att det är en dålig lösning som landskapet kommer med, det är väldigt slentrianmässigt. Nu blir det en stor reform, nu måste vi ha flera människor som ska rådda på med det här. Nu ska vi anställa en planerare. Vad är det för kompetens man ska ha? Ska man ta in någon helt ny utifrån som inte alls har varit med i processen? Jag tycker att det är en väldigt dålig politik och jag ber finansutskottet se om man inte inom ramen för gymnasialstadieskolorna kan tillföra den resurs som behövs.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Rådda? Avsikten och målsättningen är den rakt motsatta. Landskapsregeringen och majoriteten håller på att ro i hamn en lagstiftning för gymnasialstadiet, en stor reform. Det som misslyckades för några år sedan. Vi vill utföra det här på ett bra sätt. Vi vill se till att det får en bra start. Det kommer att leda till kostnadsinbesparingar på sikt. Vi kommer att kunna ge eleverna en bättre utbildning. Att vara dumsnål i inledningsskedet, det är klart att man kan vara det, men det kommer att straffa sig senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att gå in på champagnelasten som i budgeten får ett tilläggsanslag på 113 000. Här framkommer inte vad den totala kostnaden är i och med att man säger att det finns pengar sedan tidigare år. Varför budgeterar man inte några intäkter från den eventuella försäljningen? Vad jag har förstått så finns det en bred majoritet i lagtinget för en försäljning och hur ser finansministern på det. Är han positiv till en försäljning?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Sista meningen under momentet Museibyråns verksamhetsutgifter där vi äskar om mera anslag, anger att eventuella intäkter gottskrivs ett annat moment. Det säger att landskapet, och därmed skattebetalarna, därigenom ska få intäkter från den här hanteringen. Möjligen direkt via champagneflaskorna, men med all sannolikhet mest via de kringeffekter champagnen ger oss genom att vi når en stor synlighet i omvärlden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller det här med sjöfarten och privatiseringen tycker jag mig se ett mönster när det gäller privatisering. När landskapet vill göra en privatisering så är tanken säkert god, men väldigt många gånger visar det sig att upplägget av privatiseringarna resulterar i att det inte kommer in några anbud. Är upphandlingen uppgjord på rätt sätt? Är finansministern nöjd med resultatet eftersom det verkar finnas en återkommande faktor att de läggs upp på ett sådant sätt att det inte är attraktivt för den privata marknaden att bjuda på det.

Finansminister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om landskapsregeringen bjuder ut någonting till den privata sektorn att utföra finns målsättningen att vi ska uppnå resultat och avtal. Nu blev det inte några anbud och då motsvarar resultatet inte det som vi hade som mål och vad lagtinget hade som mål genom att det antog budgeten som den ligger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Finansministern nämnde om sjötrafiken och jag bara undrar om man fortsättningsvis tänker transportera bränsletransporterna till Föglö på södra linjens färjor en turistsäsong till. Det här betyder att det tar bort däckskapacitet på södra linjens färjor vilket hämmar turistnäringen och dränerar också turistföretagarna på pengar. Det betyder också att det blir dyrare för slutkunden i de flesta av de här kommunerna. Hur kommer man att agera med detta?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det här är ett problem precis som ledamoten Englund säger. Det är ett resultat av att färjan är helt överbyggd. Det får man konstatera i efterhand. Vi har fattat ett beslut i landskapsregeringen på föredragning av trafikministern att vi ska bygga om färjan så att man kan transportera bränsle. Vi vill inte föregå lagtingets kommande beslut om ombyggnaden genom att föra den på varv innan lagtinget hinner fatta beslut. Ifall vi får ett sådant läge att det blir en dockning under våren ska vi hinna med det här före nästa turistsäsong annars senast nästa höst. Vi vill avvakta lagtingets beslut.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Det här är en mycket viktig fråga i och med att man behöver besluta om det och äska pengar. Det borde ha varit med i den här tilläggsbudgeten att man hade kunnat upphandla detta och gjort det under lågsäsong så att man inte sparar det och kommer in i högsäsongen igen.

Sedan hade jag en annan undran av det som finansministern var inne på. Nu har vi en landskapsregering med finansministern och lantrådet i spetsen som har dränerat lantbruket och landsbygden på miljoner pengar. Nu har man inte ens fått med i budgeten pengar för investeringar, så att man kan utveckla lantbruket. Inte ens det har man gjort fastän man känner till att det finns behov. Jag bara undrar helt kallt om investeringsstödet kommer att höjas, sänkas eller hållas kvar på sin nuvarande nivå?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vad gäller ombyggnaden av Skarven för att man ska kunna frakta bränsle på den framöver, visst hade vi kunnat äska om medel i denna tilläggsbudget, men färjan är antagligen på dock redan nu. Då hade vi varit tvungna att fatta beslut om att föra den på dock för att göra ombyggnadsarbetet innan lagtinget hade hunnit ta ställning i frågan. Det ville vi inte göra i den här situationen eftersom den klara avsikten med beslutet att göra det här arbetet framöver ändå sattes samtidigt.

Ledamoten Anders Englunds frågeställningar, eller möjligen påståenden om landskapsregeringens sätt att dränera lantbruket motsvaras inte av det att vi fortfarande ligger på samma nivå när det gäller avbytare, där vi har enats om att minska på nivåerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Finansministern tog själv upp investeringsbidragen till lantbruket och menar att man måste försöka rikta dem inom ramen för budgetramarna. För vår del stöder vi finansministerns hållbara resonemang att enskilda utvärderingar bör göras. Hittills har man när det gäller LBU-programmet, gjort generell utvärdering och det visar naturligtvis på ett positivt resultat, det är självklart. Vad jag förstår så är finansministern ute efter de enskilda utvärderingarna. Varje enskild satsning är säkert inte någonting som höjer det åländska produktionsvärdet. Hur kommer man att gå vidare med att göra mera enskilda utvärderingar för att kunna använda de pengar man har så effektivt som möjligt för den målsättning som vi gemensamt är överens om att utveckla, särskilt förädlingsindustrin men också lantbruket?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! För det första så vill jag att landskapsregeringen ska diskutera den här frågan. Det kommer vi säkert att göra. Det är en fråga som väcker ett stort allmänt intresse och också mitt intresse och näringsministerns intresse i all synnerhet. I den här situationen, när vi inte har LBU-pengar mera utan bara nationella, måste vi kunna göra bedömningen precis som ltl Roger Jansson sade, bedöma de enskilda projekten. Ett sätt kunde vara att ansökningarna lämnas in för att behandlas under vissa tider per år så att man får jämföra olika projekt med varandra. Det är det som det blir i sista ändan. Nu kommer ansökningarna in vartefter och man tar dem, som jag har uppfattat systemet, en efter en. Då får man kanske inte samma bedömning.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det låter förnuftigt. EU-beroende som vi är inom det åländska lantbruket och när vi använder oss av den här kraftigt framtunga budgeteringsmodellen, så blir det lätt så att i början av en period kan det användas en hel del pengar, som kanske borde sparas för att gå till mera produktiva investeringar. Nu har man satt sig själv i en rävsax när man har utnyttjat den här framtungheten som man har gjort. Det är uppenbart svårt nog att hitta en modell i ordinarie budget för 2011 för att komma ur den här situationen eftersom misstagen är gjorda redan tidigare.

Minister Mats Perämaa, replik

Jag avstår!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Socialdemokraterna har lämnat in en finansmotion med anledning av det här förslaget till tilläggsbudget och den tar sikte på diskussionen om ett framtida avbytarsystem. Här kommer det pengar till eftersom den här regeringen inte har förmått i enlighet med anslaget till budgeten, ändra den lagstiftningen som nu reglerar den här avbytarverksamheten. Det är väl bara att konstatera att de här 150 000 krävs för att tillgodose de rättigheter som mjölkbönder och andra som sysslar med djurhållningen har rätt till. Tanken är väl ändå på sikt att man ska minska kostnaden.

Vi tycker att det här förslaget är en försämring. Det är nerskärning, en försämring. Det är det enda man signalerar, inte omstrukturering. Jag har under årens lopp börjat fundera på om vi har samma uppfattning om vad omstrukturering betyder. För oss innebär det att man i grunden gör om ett system på det sättet att man med i stort sett samma pengar får ut mera av systemet och att det är anpassat till dagens behov. Man ökar på det viset produktiviteten. Den här regeringen har mest sysslat med att kortsiktigt skära ner och därmed också försämrat verksamheterna inom många viktiga områden som landskapet har ansvar för.

Vad borde syftet med att dra ner stödet till avbytarservicen vara? Vi resonerar som så att man inte kan se enbart på avbytarservicen utan man måste se på hela stödsystemet. Då har vi föreslagit att stödet, som man inte får nämna med namn, åtminstone inte i texten, men som börjar på i och slutar på d, får avgörande betydelse för hur man kan hantera den här avbytarsituationen på sikt. Då är tanken helt enkelt den att genom att öka mjölkgårdarnas konkurrenskraft får de större mjölkvolymer, att de genom moderna ladugårdar får möjlighet att bedriva den här näringen genom lösdrift och att hanteringen överhuvudtaget blir både bättre för djur och människor och resultatet blir större. Det är inte så märkvärdigt, men vi tror att det är väsentligt för de åländska mjölkbönderna.

Det är ju så att antalet mjölkbönder brukar man säga att halveras, det betyder inte att de går mitt itu utan det betyder att antalet halveras under en tioårsperiod. Det förväntar man sig nu också, men istället för att låta de svagaste dö ut så tycker vi att samhället har den skyldigheten att skapa sådana förutsättningar att de som vill och tror på större enheter ska få ekonomiska möjligheter att göra det. LBU-programmet är redan inne på det, men det krävs mera pengar för att näringen ska klara den här omstruktureringen.

Sedan är det väl rimligt att samhället inte fortsättningsvis subventionerar mjölkböndernas semestrar. Alla andra löser finansieringen av sin semester, om man är egen företagare måste man betala för det själv, och är man löntagare är det arbetsgivaren som står för lönekostnaderna. Den här gruppen har varit väldigt priviligerad, genom skattemedel har man fått sin ledighet finansierad och också vid sjukdom och olycksfall och så vidare. Det är då främst löntagare och pensionärer som har sett till att det här har varit möjligt.

Man brukar hänvisa till att det här är en uppgörelse, ett sorts avtal, som tidigare gjordes mellan producentorganisationerna och staten, men det är i en tid som är långt, långt tillbaka. Det var innan vi var med i EU. Det fördes en nationell jordbrukspolitik, som styrdes av helt andra mål och villkor än dagens internationella jordbrukspolitik. Man måste vara beredd också från jordbrukarnas sida att lämna vissa förmåner som inte är relevanta idag mot att man får förutsättningar att skapa konkurrenskraftiga mjölkgårdar. Det är i stort sett så som vi resonerar.

I Sverige har man inte det här systemet överhuvudtaget utan man har tagit bort det. Däremot har man ett försäkringssystem där de berörda lantbrukarna är med. Det finns också i rapporten som landskapsregeringen har tagit fram om det framtida avbytarsystemet, att man skulle resonera mera om att skapa en sådan försäkringskassa också på Åland. Det tycker jag att är klokt. Där kan säkert också landskapet vara med initialt, men i stort sett borde näringsidkarna själva stå också för de kostnaderna.

I arbetsgruppens rapport har man diskuterat att det kanske borde finnas ett tak för hur stora gårdar som har rätt till avbytarservicen, men man har frångått det. Det är ganska typiskt för centerns politik att man ska ha mera och mera och mera, men man ska inte avstå från någonting. Det är ett sätt att sköta intressebevakningen, men om vi ska nå större samförstånd är det viktigt att det också finns en beredskap att avstå. Vi har exempel på gårdar, där man har blivit tillräckligt stora, där man säger att behovet av avbytare inte är särskilt stort. Hanteringen är väldigt känslig på många sätt och vis. För den som är ansvarig och äger hela mjölkgården är det mycket tryggare med fast anställd personal, som kan gården och kossorna och allt och hur det ska skötas än att det kommer in många personer med varierande kunskap och engagemang.

Det är det som är tanken bakom motionen och jag hoppas att finansutskottet ska ha en bra diskussion på basen av den.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ledamot Sundback är som vanligt ute och pratar om att man subventionerar avbytarna med skattepengar, men det har varit en förhandling, som det brukar vara mellan fack och arbetsgivare. Nu har det varit landskapet och riket som har skött det här genom tiderna. Kan ltl Sundback tala om några andra, som har dragit ner så mycket som vi har dragit ner, om vi tittar i budgeten hur mycket det har minskat. Skulle någon annan grupp dra ner lika mycket skulle vi inte ha något problem i landskapets budget, om man har dragit ner lika mycket som vi har dragit ner på avbytarverksamheten.

Sedan pratar man också om den svenska sidan. När man är en liten jordbrukare i Sverige är man knappt stor på Åland. Det är inte riktigt jämförbart. Största jordbrukaren med kor på Åland är förmodligen ett litet i Sverige. Det är en helt annan sits i Sverige att sköta avbytarverksamheten. Det är företag där och inte familjejordbruk.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det avtal som här talades om ingicks ju mellan parter som idag inte har ansvar för jordbruk. I det stora hela drivs jordbrukspolitiken från Bryssel, men avtalet har inte förts över till någon kommissionär. Det är en gammal rätt som man lever på, men som man inte för evigt ska vara förpliktigad att uppfylla. Jag tycker att det är väldigt orättvist att den här yrkesgruppen ska ha skattefinansierad semester. Det passar inte in i min värld.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Nej det förstår jag, man vill ha importerad mat istället. Det är väl det man är ute efter. Om man ser till semestern fick vi faktiskt godkänt i Bryssel när vi gick med i EU. I princip var det också en förhandling med jordbruket att man skulle fortsätta med det. Jag har inte sett att man har tillfört något annat och försökt höja priserna för att utjämna det här. Jag skulle vilja att ledamot Sundback säger någon annan grupp som har avstått så mycket som jordbrukarna har gjort under de två senaste åren. T ex Ålandstillägget har inte ens kunnat diskuteras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ledamot Salmén, om jag säger som ledamot Anders Eriksson brukar säga, med handen på hjärtat, det finns väl ingen som har startat från en sådan bidragsnivå som lantbrukarna. Det finns alltså en prutmån jämfört med alla andra grupper i samhället. Det är inte det som är en diskussion som för vidare. Vill ledamot Salmén att den här näringen ska överleva så behövs det investeringsstöd, men det ska ske inom de ramar som vi har i dag, i stort sett. Vi kan inte i den här näringen bara pumpa in mera och mera pengar och alla förmåner ska vara kvar. Det tror jag inte att majoriteten av ålänningarna tycker att är rättvist.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! När man ser på finansmotionen så är det egentligen precis i fas med hur regeringen avser att jobba. Man funderar på att utfasa delar av avbytarsystemet och en omstrukturering bör ske och då tar man upp medel i ordinarie budget istället för i tilläggsbudget. Det är så jag ser det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Som jag ser det är det inget som hindrar att man hade tagit upp pengar i den här budgeten, investeringsstöd alltså. Jag vet inte hur det ser ut, om det har funnits några pengar, men om man ska göra det här som en strukturomvandling, att man samtidigt som man tar upp pengar för investeringsstöd så ska man fasa ut avbytarservicen, behöver vi ha en lag också om avbytarservicen som är i kraft. Det har vi inte ännu och det finns säkert de inom centern som inte vill ha det. De vill fortsätta ha sina förmåner, har vi hört, och så vill man ha mera och mera pengar också för investeringsstöd.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Tanken med investeringsstöden är omstrukturering och då passar de i och för sig bättre i ordinarie budget. Det jobbas också på en lag när det gäller avbytarservicen efter vad jag har förstått. Den kommer också då i paritet med de investeringsstöd som borde komma i den ordinarie budgeten i så fall.

I ett replikskifte talades det också om besparingar. Nog har det gjorts besparingar på andra områden också. Jag vill bara påminna om ÅHS, där har det gjorts besparingar på miljoner.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag förstår att ledamot Dahl och jag har samma uppfattning och jag hoppas att finansutskottet har en majoritet bakom sig i den här skrivningen. Då kan man få den i betänkandet och den ligger till grund för budgetbehandlingen. Vad skulle vara bättre än det. Det är precis det vi önskar med den här motionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Barbro Sundback tar upp omstruktureringar och konstaterar att vi har olika synsätt på omstruktureringar. Socialdemokraterna säger att man gör omstruktureringar med i stort sett samma pengar. Det stora problemet har varit att vi inte har samma pengar, vi har 30 procent mindre inkomster och vi har också konstaterat att det finns indikationer på att vi aldrig kommer att komma upp i de inkomster som vi har haft tidigare. Omstruktureringar innebär effektivisering, men det innebär också att ta bort saker. Det är helt klart.

När det gäller investeringsstödet vill jag för min del och för liberalernas del vara helt glasklar. Vi pratar om en tilläggsbudget för återstoden av det här året, tre månader. Vi håller samtidigt på att se över budgeten för 2011. Vi är ingalunda emot investeringsstöd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tackar för upplysningarna men jag förstår inte riktigt vad de har med mig att göra.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Så kan kanske vara fallet, men jag drar mig också till minnes när vi debatterade tilläggsbudgeten i våras när ltl Sundback sade: ”Om det i nästa tilläggsbudget kommer ökade resurser till jordbruket medan man tar pengarna från löntagarna här i huset, då ska lantrådet få det hett om öronen.” Det är lite kappvändarpolitik.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Men snälla minister Sjögren inte står det väl någonstans här att investeringsstödet ska tas in i tilläggsbudgeten?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Jag respekterar ledamot Sundbacks engagemang och intresse för de här frågorna. Det är bra att det är flera ledamöter och grupper som verkligen försöker sätta sig in i saker och ting. Ledamoten uttryckte speciellt att semestern är samhällsfinansierad, att det skulle vara något fult. Antagligen är semestrar något fult för oss alla som är här i huset också. Våra semestrar är också samhällsfinansierade. Sedan finns det också andra näringar som har en viss del av samhällsfinansiering, som man kanske utnyttjar som semester.

Däremot kan jag lite hålla med om att den som är riktigt stor kanske ska ha en lägre ersättning. Det skulle kanske vara uppenbart. De indikationerna och de linjerna går man också efter inom EU idag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Lantbrukarna är inte anställda av landskapet. Landskapet är inte Salméns och alla andra lantbrukares arbetsgivare. Lantbrukarna är inte landskapets arbetstagare. De avtalen gäller inte utan det här är en speciell förmån som tillkommer just den här yrkesgruppen.

Det finns många som tycker att småföretagarna är i en liknande position. En som har en affär på Torggatan där man står ensam dag ut och dag in och som blir sjuk eller som vill ta semester, men den måste man finansiera själv. Det är väl det som man måste komma ihåg att lantbrukarna inte är anställda av Ålands landskapsregering.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Jo, det kan man säga, gud ske lov att vi inte är det till 100 procent och inte vill vi vara mera. I debatten behandlas det åländska lantbruket som om det var en separat företeelse när det i själva verket är det första skedet i livsmedelsproduktionen som är reglerad enligt alla konstens förordningar nationellt och inom EU och internationellt. Det är därför som branschen i hela Europa är reglerad. Vi bor längst norrut och har kanske de svåraste förutsättningarna inom EU att kunna vara konkurrenskraftiga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Argumentationen är ofta den från lantbrukarna att egentligen vill vi inte ha de här stöden, vi vill ha betalt för våra produkter istället. Ja, men det finns ju ett överskott av alla produkter. Skulle det vara marknaden som avgör skulle antagligen stora delar av det europeiska lantbruket vara tvunget att läggas ner. Hela regleringen är ett sätt för att göra det möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU. Det accepterar vi.

Sedan talar man om öppet landskapet och sådant och det är också delar i det hela. Grunden är att skulle enbart marknaden styra så skulle det inte finnas lantbruk antagligen på de här nivåerna. Det är alltid så att när man är beroende av stöd så är det den som beviljar stöden som bestämmer. Det är liksom en ekonomisk realitet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ja, jag har svårt att förstå att det ska vara så svårt att förstå att det inte går att jämföra en ladugård med 120 kor med en klädbutik på Torggatan. Det går inte. Bryter man benet och inte kan stå i affären så brukar man sätta lapp på luckan, men bryter man benet och 120 kor ska stå utan mat och bli omjölkade är något helt annat.

När det gäller reformen fick arbetsgruppen i uppgift att söka ett rättvisare system, det skulle vara effektivare, vi skulle privatisera och naturligtvis också göra kostnadsbesparingar. Det var syfte och målsättning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Näringsministern uttrycker sig väldigt bestämt att den som har en affär och bryter benet bara sätter lapp på luckan och så är det klart. Jag skulle inte vara så kategorisk på den punkten. Det är antagligen den personens levebröd och det är inte bra för verksamheten att sätta lapp på luckan. Inte har socialdemokraterna pratat emot vikariestöd osv. Frågan är vem som ska finansiera det. Den som har en butik får inget samhällsstöd för att finansiera sitt behov av vikarie, det får däremot vissa inom lantbruket. Visst är det en orättvisa.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag har jobbat som företagare och entreprenör en stor del av mitt liv. Jag har också under de första 18 åren av mitt liv levt mycket på en bondgård. Jag kan jämföra ganska bra. Här handlar det om att det är djuren som måste tas hand om. Det handlar om djurskydd också. Det är svar på den frågan.

Ledamot Barbro Sundback har dubbla budskap här. Jag vet inte riktigt vart hon vill komma. I den radiodebatt som jag var med i och nu här idag har jag nog den uppfattningen att helst skulle det här tas bort omedelbart med de konsekvenser det kan få.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Om vi börjar med minister Torbjörn Eliassons erfarenheter så låt oss prata om en struktur, inte om individer. För en ensamföretagare kan det vara katastrofalt att inte kunna gå till jobbet. Naturligtvis är det annorlunda om man ska dra försorg om levande varelser. Vi har talat om finansieringen hela tiden. Vem ska stå för fiolerna? Är det löntagarna och pensionärerna? Löntagaren måste ordna det själv, men i det här fallet har vi ett långvarigt system där andra tar det ekonomiska ansvaret. Det är inte rättvist. Däremot finns det en lösning i större enheter och man kan fasa ut det här. Då blir man av med en konsumtionsutgift som är alltför stor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag måste först säga att jag håller med ltl Barbro Sundback om investeringsstödet, som behövs. Däremot är det så att också avbytarsystemet har en väldigt stor betydelse när jordbrukarna ska välja väg. Ska man fortsätta med sin djurhållning, ska man lägga av eller ska man investera i nytt för att mejeriet ska klara sig. För mejeriet, som på tio år minskar hälften av sina producentleverantörer, är det väldigt viktigt att det finns ett välfungerande avbytarsystem. I Finland ligger avbytarsystemet under social- och hälsovårdsministeriet. Det är en slags sociallag. Det är ofta många gånger så att när det händer något olycksfall och dylikt måste man få hjälp, som det sades tidigare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, nu tycker jag att vi för en diskussion där vi är eniga om målsättningen. Det är viktigt med större konkurrenskraftiga mjölkgårdar, bl a för att tillgodose mejeriets behov av råvaror. Sedan är vi ganska övertygade om att den bästa lösningen vad gäller avbytarservice och de stora gårdarna är fast anställd personal. Avbytarservicen ska fasas ut och att det fasas ut av sig självt, de små gårdarna, eller gårdarna som har 30-35 kor är för tungarbetade, de har för gammal teknik. Det är inte förenligt med de krav som dagens människor har på arbetet.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag undrar om ltl Sundback och flera av dem som har tecknat under finansmotionen har analyserat effekterna av att fasa ut avbytarsystemet. Vad får det för följder för näringen som sådan?

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I politiken ska man i första hand säga vad man vill och hur det ska förverkligas. Inte har vi sådana resurser. Skulle vi ha tillgång till jordbruksavdelningens tjänstemän skulle vi säkert kunna göra en rapport, men nu är vi tre stycken och en deltidsanställd partisekreterare. Vi har ändå ansträngt oss, vi har varit ut till några gårdar, vi har fört några diskussioner, vi har läst rapporten, ja, vi har en egen uppfattning. Vi lyssnar gärna på andras, men det här är vad vi tror att är bäst för lantbruket på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Vi behandlar en tilläggsbudget för 2010. En tilläggsbudget brukar ta upp sådant som man har haft anledning att ändra i det ordinarie budgetunderlaget, exceptionella händelser, justering av sådant som man inte har förverkligat eller fått inkomster för. I det perspektivet är det ingenting märkligt från liberalernas sida att vi inte i tilläggsbudget för upp ett nytt investeringsbidrag för budgeten 2010.

Ser man över tid har det varit ganska omfattande investeringar i jordbruket, nationella och sådana som är kompletteringsstöd till EU-stöden så det är mycket väl motiverat av landskapsregeringen att se över stöden och komma igen i ordinarie budget för investeringsstöd.

Mycket här handlar om att man slår in öppna ladugårdsdörrar. Mjölkproduktionen har rationaliserats starkt under den senaste tioårsperioden. För tio år sedan var mejeriet hotat, många gårdar var ineffektiva, det var kvarleva av familjejordbruket, tungarbetat och så vidare. En rationalisering av mjölkproduktionen har skett, hur långt den ska fortsätta är en diskussion som bör föras. Hur långt den bör föras i volym är också viktigt.

För liberalernas del får vi ofta kritik för vår jordbrukspolitik. Ledamot Anders Englund har idag sagt att liberalerna dränerar jordbruket. Vi har varit med och dränerat jordbruket i 50 år genom täckdikningsbidrag och så vidare och det har haft både positiva och negativa effekter. Positiva för jordbruket, men negativa för miljön ibland.

Landskapsregeringen har blivit beskylld för att inte göra någonting åt avbytarfrågan. Jag hoppas att centerministern Torbjörn Eliasson fortsätter sitt arbete med den frågan. Vi ska också komma ihåg att när det gäller jordbrukspolitiken är det en skillnad mellan centern och liberalerna men kanske inte i de konkreta förslagen. Jag tror mycket väl att man kan samarbeta med jordbrukspolitiken, jag tror till och med att det är nödvändigt för det behövs ett brett stöd.

Attackerna är många, motståndet är hårt. Besservissermentaliteten ökar med besöken på landsbygden. Om de är tillfälliga och så vidare. Det är också så att ute bland folk konstaterar man att landsbygdsprogrammet är omfattande, att producentförbundets ordförande sade nej till Lissabon-fördraget. Hur många miljoner skulle det kosta lantbruket? Hur mycket skulle det kosta om man inte hade stött lönejusteringarna i förvaltningen, 3-4 miljoner, permitteringarna blev ytterst marginella, kostnaderna för enskilda individer kan man knappast räkna.

Jag skulle vilja säga till alla dem, inklusive mig själv, att i och med att man har tagit på sig det ansvaret att sänka sina löner har landskapet kunnat upprätthålla hälso- och sjukvård och utbildning, det vill säga, jag har skrivit det förr i en insändare, det är en solidaritetshandling. Vår klumpsumma, våra inkomster minskar och det måste tas någonstans ifrån. Nu lever vi delvis på att pengarna, som är reserver, används och de måste förnyas på nytt.

Herr talman! Några ord till om dagens tema som egentligen är ett icke-tema i budgeten, dvs. jordbruket. Jordbruket i ett historiskt perspektiv har nära samband med sjöfarten. På 1850-talet var det jordbruk och sjöfart, sjöfart för kommunikation och jordbruk för produkten. Så småningom har vi fått ett kemikaliejordbruk. Vi har fått specialisering på rotfrukter, grönsaker, äppelfrukter och vi har så småningom fått en centralisering av slakteriverksamheten, en centralisering av mejeriverksamheten. Den centraliseringen är knappt så att det räcker till i våra dagar. Vi har Atria köttkomplex, vi har Arla mjölkkomplex, oerhört stora enheter, jag vet inte hur många gånger större de är än de åländska men vi ska konkurrera med dem.

På många områden har de åländska jordbrukarna varit enträgna entreprenörer. Vi har varit först med specialredskap för lökodling, sättmaskiner, specialisering för kinakål, fruktodling som har haft mycket hög kvalitet för finländska och svenska förhållanden. Vi har gått vidare med flexibelt jordbruk, ekologiskt jordbruk.

Vi har alltså ett matkomplex, kompletterat med upplevelse och turism, öppna landskap. Där hjälper det inte med jättestora volymer, där finns det inga avbytare, som man kan gömma bort i storleksrationaliseringar. Vi har också köttproduktion, som är omfattande. Där finns det behov av stöd för företagen. Samma sak med mjölkproduktion. Där finns det behov av socialt stöd i vissa situationer. Där kommer vi in till det som man idag inte bara kan kalla kemikaliejordbruk. Där har vi miljökraven på oss. Där har vi ett volymjordbruk när det gäller vissa råvaror. Då blir de företag.

Andra mindre företag diversifierar sin verksamhet, börjar med bed-and-breakfast, turistverksamhet och så vidare. De blir företag med vanliga försäkringar för sina anställda och så vidare.

Går vi in för en större mjölkproduktion måste vi ha någon form av uppbackning och service. Om vi ska volymisera hela Åland till ett jättejordbruk som kanske köps av Nalle Wahlroos med anställda personer, då har vi sålt Åland helt enkelt. Det åländska öppna landskapet, det åländska familjejordbruket, de åländska levande byarna, de små jordbrukarna som är entreprenörer, gör maskiner, kommer fram med specialgröda, de är borta. Det kunde man kalla Sovjetjordbruk, eller kolchoser, jättestora anläggningar med anställda. Det kanske blir en del sådana av nödvändighet, men att vi medvetet skulle gå in för en sådan politik.

Därför vill jag säga till dem som representerar särintresse, producentförbundet, men också till dem som representerar allmänintresset i centern och jordbruket, att vi har en gemensam syn också med andra partier här i lagtinget om att jordbruket är en viktig näring. Jordbruket i dess mångfald, jordbruket som en utvecklingsnäring, jordbruket kopplat till matproduktion, till upplevelser, öppna landskap och turism det ska vi ta vara på och utveckla. Då behöver vi inte strida om investeringsstödet nästa år för det kommer. Det har jag fått försäkringar om, men hur det ska utformas kan vi diskutera gemensamt.

Herr talman! Ett par anmärkningar till, jag går över tiden tyvärr, men jag vill ta tjuren vid hornen så att säga. När det gäller budgetsituationen har vi två fula streck i räkningen, det gäller avbytarfrågan och det gäller trafiken. Det har sina orsaker, det har inte gått enligt budget. I övrigt har det gått enligt budget. Vi är nere på 306 miljoner i utgifter mot 338 miljoner för två år sedan, det är en väsentlig förändring. Inkomsterna stiger sakta förefaller det som. Att BNP går ner drastiskt 2008 är ett skendiagram för den reella ekonomin är kopplad till arbetsplatserna. Den här landskapsregeringen har stått för arbetslinjen och arbetslösheten är på väg neråt. Vi får hoppas att det fortsätter så. Det vi har kunnat göra är att vi i den lokala ekonomin har skatteinkomster, vi har kunnat parera den arbetslöshet som har funnits bland ungdomar och andra med utbildningsplatser och särskilda insatser.

Det behöver göras mer, men sammanfattningsvis, herr talman, i den här tilläggsbudgeten finns plus och minus, men vi har grunden för nästa års budget. Jag är optimistisk när det gäller den. Däremot ska jag avsluta med att säga att vi har stora problem kvar, vi behöver komma ner 20 miljoner i utgifter för att kunna balansera på lång sikt. Där har vi två områden, vi har trafiken i allmänheten och vi har kommunstrukturen, inte nödvändigtvis sammanslagning, men samverkan på det sociala området. Jag skulle uppskatta att man kan spara de 15-20 miljoner vi behöver spara, men man behöver ha en bred enighet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ledamoten Olof Erland säger att det ska komma investeringsstöd i budgeten för 2011, men först ska man diskutera och ändra strategin för hur stöden ska riktas. Har jag förstått det rätt är det en förändring i LBU-programmet och det är en ganska lång process, medan budgeten för 2011 väl ska vara klar inom en månad. Hur går det ihop?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tänker inte göra någon budget för 2011 utan jag sade att vår uppfattning när vi diskuterade de här frågorna är att budgeten för 2011 ska ta upp principerna för det nationella stödet som man då sätter i budgeten. LBU-programmet har sina regelsystem och investeringsstödet är en begäran. En förutsättning är att liberalerna och centern, de som leder partierna och sitter i landskapsregeringen, diskuterar det här. Att man hastigt skakar av sig irritationen som en omröstning betyder.

Vad jag säger från partifältet, gräsrötterna eller vallstråna eller vad man säger, är att det inte finns någon motsättning när det gäller jordbrukets framtid, tvärtom kan det vara intressemotsättningar, men inte när det gäller att utveckla jordbruket.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Man blev inte så mycket klokare av det svaret. Det man har sagt i frågan hittills i media och från den här stolen från liberalt håll är att de här stöden har misslyckats, man har inte nått målen, man har antagligen följt en felaktig strategi vad liberalerna beträffar och man har inte lyckats nå de målsättningar man har önskat. Ska man fortsätta ge investeringsstöd inom 2011 måste man följa en annan typ av strategi, som enligt liberalerna är mer lyckad och verkligen når målet. Det skulle vara intressant att veta vad den strategin går ut på?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om ledamot Gunell inte har förstått vad jag har sagt i mitt anförande så är det bara att beklaga. Mitt budskap var det att liberalerna står för en utveckling av jordbruket, för det är en integrerad del av det åländska samhället, har alltid varit, men det är många ben som ska samordnas. Det gäller volym i jordbruket, råvaruproduktionen, det gäller ekologisk odling, frukt, grönsaker, kopplingen till öppna landskap, men också företagsformen, familjejordbruk. Personligen vill jag inte ha jättejordbruk på Åland. Naturligtvis inser jag att det inom mjölkproduktionen kan vara motiverat med strukturrationaliseringar, men jag vill ha öppna landskap, flexibilitet, effektivitet, mångfald och att landsbygden kan leva.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Centern har i alla tider tagit ansvar för Ålands ekonomi, alltid med Ålands bästa för ögonen och alltid försökt se en helhetsutveckling. Vi är väl medvetna om dagens ekonomiska situation. Centern är inte bara ett jordbruksparti, ett bondeparti, även om vi kanske är det parti som helhet som mest talar för jordbruket, kanske Ålands framtid ligger lika nära, och vågar stå upp för jordbruket fastän det sablas ner i media och i olika debatter. Jag vill påstå det. Alla andra samhällsfrågor är minst lika viktiga för center. Inte har vi någonsin backat i hälsovårdsfrågor, utbildningsfrågor eller kommunernas utvecklingsmöjligheter, näringslivsutveckling, vad som helst egentligen.

Vi känner också till nu att vid behandlingen av tilläggsbudgeten II lyckades inte centern få med det nödvändiga investeringsstödet, det är ett känt faktum. Det betyder inte att centern ger upp utan inför budgeten 2011 förs redan diskussioner om att vi ska investeringsstöd i ordinarie budget.

Investeringsstöden hänvisar alltid till LBU-programmen 2007-2013. Man måste ändå komma ihåg att det är ett föränderligt dokument. Sedan 2007 har det hänt olika saker i samhället som gör att behoven är annorlunda. Om man sedan var för framtung och för generös i början av perioden är lite svårt att säga i efterskott, men ett exempel på något som har förändrats på den här tiden är t ex sockerproduktionen. Ingen visste väl det 2007 att den skulle upphöra på Åland. Det har varit en stor produktion jämfört med chipspotatisproduktion. Vi måste alltid jämföra oss med Finland och finska jordbrukets möjligheter eftersom vi lever i en konkurrens gentemot dem. Det finns mycket att säga om det.

Vi har också lärt oss att i lågkonjunktur är stimulansåtgärder tillsammans med olika sparåtgärder det som krävs, dvs. man ska både gasa och bromsa. Det sades också på flera håll idag att resultaten inte har uppnåtts för investeringsstöden. Jag tror att på inkommande fredag, lördag och söndag kommer vi att få svar på frågorna, den som ger sig ut på öppna gårdar kommer att se vad man har att erbjuda och man kommer att inse att mycket av vad de stora gårdarna erbjuder är just med hjälp av investeringsstöd.

Öppna gårdar har blivit en stor händelse på Åland, det drar till sig 1000-tals människor. Det kommer många bortifrån, det är bra för besöksnäringen, inte enbart för jordbrukarna. Tillsammans med bondgårdarna säljer hantverkarna sina produkter, hotell och restauranger får leva upp de här dagarna. Alltigenom positivt, här kan man skriva investeringsstöd, eller stöd överlag som ett plus. Det viktiga med det här är att notera att allt som säljs på öppna gårdar och på skördefesten är producerat på Åland, det får inte säljas någonting annat. Då är det fantastiskt att se vad man erbjuder. Kom inte och säg att jordbruket är oviktigt, det har ingen sagt heller i och för sig, men det kanske är bra att vi repeterar det.

Jag vill ändå ge några kommentarer från center om den liggande budgeten. Vi har redan hört vissa saker som jag inte behöver upprepa, både ledamoten Olof Erland och minister Perämaa beskrev flera saker. Jag vill ändå uppmana finansutskottet att titta på överlåtelse av fastigheter, de här aktierna i Godby center. Vad blir konsekvenserna? Det kan hända att det är bra, jag säger inte att det inte är bra, men jag vill uppmana finansutskottet att tänka igenom konsekvenserna av detta.

När det gäller moment 33 60 20 Polismyndighetens verksamhetsinkomster är det väl okey, men jag vill passa på och hoppas på att på något sätt skulle det här förbättra klimatet inom polismyndigheten. Kanske, eftersom man gör lite utvikningar, att polisstyrelsen är på kommande snart.

Om gymnasieskolan tänkte jag bara säga, jag behöver inte säga något mera, att den tydligen kommer att komma till lagtinget.

En kort kommentar om champagnen, det går inte att gå förbi den. Det är en otroligt spännande historia och där hoppas vi från centern åtminstone att utnyttjandet av fyndet blir positivt både för landskapets kassa och för besöksnäringen. Vi hoppas på att man lyckas komma framåt.

47 15 23 Avbytarservicen. Vi har talat flera gånger idag om överenskommelser som ska hållas. Den överenskommelse som gäller framför allt är handlingsprogrammet. Där säger vi att vi ska ha en fungerande avbytarservice. Det är det som jag vill att det här ska leda till. Jag hörde just att ledamot Barbro Sundback i sin motion anser att man kan investera bort behovet av avbytarservice. Det enda som kan lösa det är att man investerar i en robot som klarar av allting. Inte kan man investera bort ett behov av avbytarservice, det tror jag inte. En fungerande avbytarservice är målet!

När det sedan gäller sjötrafiken är det naturligtvis bekymmersamt också för centern att det har gått över, att pengarna inte har räckt till. Det enda som gäller här är att fortsätta för att genomföra de tänkta åtgärderna. Vi vill se olika privatiseringsupphandlings- och strukturomvandlingar. I och för sig kan vi ha en viss förståelse i och med att det har strulat eftersom det har varit så mycket speciella problem på trafikavdelningen.

Det jag ännu glömde säga när det gäller lagtingets granskning av investeringsstöden är att läsa gårdagens Ålandstidning där alla gårdar är nämnda, mycket förnämligt. Om ni tittar så är det väldigt många som är rena bondgårdar som alltså visar upp sig. Här kan man också konstatera med glädje att det finns väldigt många stora företag som sponsorerar och anser att verksamheten är väldigt viktig med öppna gårdar.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Det var ett bra anförande som ledamot Gun Carlson hade, men en sak är lite beklaglig nämligen att centern förkastade motionen om förhöjning av investeringsstödet i ordinarie budget, som ledamot Anders Eriksson lämnade in med mig som undertecknare. Den som var ordförande i finansutskottet då var minister Eliasson och nu tvingas han att rösta i landskapsregeringen om att få mera medel. Där har vi redan kunnat lösa frågan. Visst blir man lite konfunderad av hur ärendena sköts.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, det är klart att man kan tycka att man kan vara efterklok, men man ska komma ihåg att när vi diskuterade detta så fanns det inte några kända investeringsbehov. Det fanns inga av landskapsregeringen kända behov, så framställdes det. Det fanns också kvarlämnade medel sedan tidigare år. Det var anledningen till att vi gjorde som vi gjorde. Var det fel, så var det fel, men så var det då.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Det var så att vid den punkten fanns det tyvärr en liten summa i budgeten och det var inte mycket. Då fanns redan en hel del projekt förberedda, som det som det motionerades om inte heller hade räckt till. Så mycket fanns det känt, idag finns det mera känt än vad det har redovisats, som också har lämnats in till landskapet. Det finns mera i röret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man får säga som så att man inte ska gråta över spilld mjölk. Jag vill understryka det som ledamot Gun Carlson sade om sockerproduktionen och öppna gårdar. De sakerna visar på att det inte bara är mjölk det handlar om, det är inte bara avbytare det handlar om, utan det är gårdar som har funnit sin inriktning under tidernas lopp och är med och marknadsför sig med turism och annat och levererar åt olika håll. När det gäller sockerproduktionen, på grund av systemet, marknaden, produktionen och tekniken har många jordbrukare fått ställa om och då är det ett argument för investeringsstöd. Det är viktigt att vi gemensamt ser möjligheterna framöver för jordbruket. Det är det som är riktlinjerna för nästa års budget för liberalernas del.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, det är en bra sammanfattning av landsbygdsutvecklingen. Det är faktiskt inte bara mjölkgårdar och avbytare utan kanske något annat också. Visst är det så. Vi i centern kan nog ändå se nödvändigheten av att se det här i ett helhetsperspektiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Carlson säger att de öppna gårdarna, som vi nu ska studera igen, och de diversifierade gårdarnas framgångar beror på investeringsstöden. De moderna och expanderande lantbrukarna som jag träffar har främst expanderat på sina och sina familjers duktighet, arbetsiver, förtroende i bankvärlden och entreprenörskap. Sedan behöver man nog för en hel del av insatserna riktade samhällsstöd, ja, men missa nu inte frågan om vad som kommer först.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag är inte riktigt säker på vad ledamot Roger Jansson frågade efter. Vad gäller investeringsstödens målsättning har man nog lyckats uppnå de mål man ställde när man beviljade investeringsstöd för många av de här gårdarna som finns i Ålandstidningen och som vem som helst kan läsa om. De har nog också fått del av investeringsstöd och har följaktligen lyckats bygga upp en god verksamhet, inte bara med stöd av investeringsstöd naturligtvis, det kräver bra mycket engagemang. Inte är det så att det räcker om man får pengar i handen utan man ska också göra något själv, men de har hjälpt till, det vill jag påstå. Jag tror att man hittar flera svar om man åker runt och diskuterar lite.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vänder mig mot det uttalande som ledamot Gun Carlson gjorde när vi igen skulle besöka de öppna gårdarna och där vi skulle se att det är investeringsstöden som har åstadkommit det som har åstadkommits. Jag vill understryka att huvuddelen av de expanderande och diversifierande lantbrukarna, de som kanske inte har fastnat så mycket i formerna utan vill se möjligheterna i sin och sina gårdars framtid, huvudsakligen tack vare andra skäl, entreprenörskap, förtroende i bankvärlden som jag sade, har gjort dessa expansioner. EU:s jordbrukspolitik är sådan och den prisbildning som sker på marknaden är sådan att också samhällsstöd måste in, men de bör naturligtvis riktas och inte vara generella som centern i allmänhet önskar att de är.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Vi har aldrig inom centern talat om att det ska vara generella stöd. Det måste alltid vara kriterier för stöd naturligtvis, det ingår i ansökningarna för att få stöd. Det vet jag inte att vi någonsin har sagt. Jag tittar på många namn som jag vet att har fått del av investeringsstödet och det är klart att en del av den utveckling som de har kunnat utföra är tack vare investeringsstöden. Det är absolut så och därför är det så positivt när man åker ut och tittar på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ledamot Gun Carlson tvivlar på mitt påstående att man ska investera i mjölkgårdarna och på det viset minskar, eller kanske rentav försvinner, behovet av avbytare. Det kanske är lite tillspetsat, men det är klart att robotiseringen minskar behovet av manuell arbetskraft. Det är så som all industriell verksamhet blir mera produktiv. Det gäller naturligtvis också inom den här branschen.

Jag har dessutom en principiell hållning till avbytarservicen. I den mån den i framtiden ska finnas ska dem som berörs av den själva finansiera den. Det talas också i rapporten om att i försäkringssystemet för vikariehjälp skulle de som berörs av det ta ett ekonomiskt ansvar. Jag tycker att det är orättvist att löntagare och pensionärer ska betala det här.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det här handlar om, det som har berörts idag redan, lagstiftning som vi har levat med i många år, som vi försöker ändra nu. Det handlar om, som jag sade i mitt anförande, att vi måste ha en jämförbar konkurrens gentemot Finland eftersom vi säljer våra produkter till Finland. Vi är beroende av det finska näringslivet i stort och de finska jordbrukarna har en helt annan avbytarservice än vad vi har. Nu vill vi ytterligare försämra. Det brukar inte ledamot Sundback vilja göra, göra något sämre än i Finland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! När det gäller den sista slängen tror jag att ledamot Gun Carlson måste se sig lite i spegeln. Majoriteten står ju i beråd nu att ta bort garantilagen. Att jämföra sig med Finland är lite som det passar sig, när det är ekonomiskt fördelaktigt vill centern gärna jämföra sig med Finland, annars vill man knappt höra ordet nämnas. Det där är en bisak i sammanhanget, utan frågan är om avbytarservicen ska finansieras av löntagare och pensionärer. Det tycker inte jag. Däremot tror jag mycket på att man ger förutsättningar för speciellt unga intresserade jordbrukare att få möjligheter att bygga moderna mjölkgårdar och en djurhållning som konsumenterna har tilltro till och att kossorna får gå ute. Det tror jag att är rätt väg, inte att hänga sig fast vid avbytarservicen, som är en avart, någonting som hör till det nationella finska jordbruket.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är ganska många som använder jämförelsen till Finland, men när det gäller jordbruket är det mycket lätt att gång på gång hitta olikheter till Ålands jordbrukares nackdel både när det gäller investeringsstöd och i avbytarservice. Det är alldeles klart. Man tror att det bara är mjölkgårdar som behöver avbytarservice, men det finns många köttgårdar också och de djuren behöver samma vård som mjölkkorna. Det är alldeles klart att man inte bara kan tro att man löser allt bara med att ge mjölkproducenterna avbytarservice och att alla andra klarar sig så länge vi lever med den lagstiftning vi har.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! När man tar del av denna tilläggsbudget ändras bilden delvis av budgetåret när alla budgeter ska läggas samman. Mer och mer framträder en bild där vi inom den ekonomiska politiken har lyckats spara på sjukvården. ÅHS har till fullo levt upp till sina inbesparingskrav, ett område där vi helst skulle undvika inbesparingar, medan t ex skärgårdstrafiken, där vi alla är helt inne på att göra stora inbesparingar, har misslyckats med att spara pengar. Vi har lyckats spara på det som vi istället skulle vilja prioritera. Det är ingen vidare upplösning på den ekonomiska politiken förutom att den totala inbesparingen mot bakgrund av hur mycket intäkter vi har tappat, är på tok för lite. Budgetåren, som vi nu har lämnat bakom oss kommer att gå till historien som de år där vi på rekordtid tömde en ytterst välfylld självstyrelsekassa. Det kan man säga rent allmänt, herr talman! Tyvärr!

Även om man idag får prata om sådant som inte står i budgeten ska jag huvudsakligen prata om sådant som står i budgeten. Dock tänker jag ta tillfället i akt och utnyttja den ram som tidigare talare har utvidgat när det gäller jordbrukspolitiken. Häromdagen jämfördes jag med en grammofonspelare, man visste på förhand vilken skiva som skulle sättas på. Det vet man framför allt när det kommer till jordbrukspolitiken. Man vet vilka skivor som ska spelas. Det är precis lika varje gång. En skiva går lite i moll och anklagar de andra skivorna för att vara negativt inställda till jordbruk och landsbygd fastän ingen är det.

Det är ingen här som är negativt inställd till jordbruk och landsbygd. Däremot är det många ansvarsfulla politiker, dock inte alla, som ser att i en sådan här enorm ekonomisk kris som landskapet genomlider måste alla prioritera. Stöd till näringslivet, löner till våra offentligt anställda, allt är under samma tak och nu är det inte så att det finns luft under taket, utan det tar i taket, intäkterna tar emot. Därför måste vi våga prioritera och det är det som landskapregeringens majoritet har gjort. Visst, det blir olyckligt om man under budgetåret har räknat med att det kommer tilläggspengar och sedan kommer det inte. Kanske man borde ha prioriterat lite annorlunda innanför ramen där det fanns pengar.

Det är klart att det är olyckligt om man bara har kört på. Som ltl Roger Jansson mycket förtjänstfullt var inne på att man bara kör på och inte har prioriterat tillräckligt och inte har gjort individuella utvärderingar tillräckligt, man utvärderar bara programmet. Det är precis så man måste se det. Man måste göra betydligt tydligare prioriteringar. Att säga det är inte samma sak som att vara emot jordbruket och landsbygden. Jag är själv född och uppväxt i den allra mesta jordbruksentreprenörsbygden Norr-Finström. Inte är jag emot den bara för att jag säger att man måste prioritera investeringsstöden. Jag förstår också att mot de rådande marknadsförutsättningarna måste det finnas investeringsstöd fortsättningsvis, men de måste inriktas till sådana aktörer och sådana projekt som gör att jordbruket totalt sett utvecklas. Det får absolut inte gå till konserverande projekt.

Vi borde kanske inse att strukturförändring av jordbruket är smärtsamt. Det är ungefär som att dra bort ett plåster. Har du ett plåster på benet och ska dra bort det, drar man sakta gör det ont jättelänge men river man bort det snabbt så gör det också ont, men en kortare tid. Smärtan har vi dragit ut på maximalt när det gäller det åländska jordbruket särskilt när det gäller Sverige där man tog smällen mycket tidigare. Kanske det blir så att vi alla kommer till insikten att vi inte kan räkna antalet väljare inom jordbruket utan vi måste räkna strikt ekonomiskt, vad som är bäst för det åländska jordbruket och omforma jordbrukspolitiken en aning. Utvecklingen går ditåt, vare sig vi vill eller inte så kommer den utvecklingen från Bryssel när man steg för steg drar bort möjligheten till stöd. Är man inte då beredd kommer det att smärta etter värre.

Det om den här idag tillåtna utvikningen. Det är bra att veta till nästa gång om man har en fråga kan man passa på att vidga ramarna för debatten. Det var en liten pik.

Om jag går vidare i budgeten är det positivt att man nu vill avyttra Fastighets Ab Godby center, alltså landskapets innehav i densamma. En tidigare talare bad finansutskottet utreda konsekvenserna. Nå, konsekvenserna blir nu delvis förbättrad ekonomi för landskapet. Kanske lokalerna kommer till användning. Nu står de till största delen tomma om jag har förstått saken rätt. Det gör vi mer än gärna i finansutskottet. Det här är ytterst positivt. Det är positivt så fort landskapsregeringen kommer med avyttring av fastigheter. Det ska man ha allt beröm för att man gör, men jag tycker att man kunde ha en högre takt.

En fråga som jag hakar upp mig på är museibyrån, 46 60 20, där man med några meningar bara beskriver den s k bärgningen av lasten på champagnevraket. Där borde man ha lagt ut texten betydligt mera i budgeten eftersom det är så stort allmänintresse, man borde ha passat på och skriva en sida. Att man får muntlig information i finansutskottet är inte alls samma sak. Man har varit väldigt hemlig i sin information, man har varit för hemlig, kan man lugnt säga, från landskapsregeringens sida när det gäller det här.

Man ska väl inte vara hemlig mot lagtinget när man begär pengar. Man borde för det första redovisa vad det är för kostnader, hur mycket pengar finns det sedan tidigare. ”Återstående medel” skriver man här, det kan vara mycket pengar det, det kan vara hundratusentals euro, vad vet vi? I finansutskottet kommer vi att få veta, men det vore klädsamt att ytterligare beskriva det.

Jag kan redan nu meddela att det absolut är ett krav från obunden samlings sida att man i det här skedet konstaterar att man kan sälja champagnen åtminstone motsvarande den här summan och helst mera. Man måste finansiera det här med försäljning av champagnen. Det måste vi också utreda i finansutskottet eftersom det inte står någonting här, var den utvecklingen ligger. Här borde man ha brett ut sig lite mera, man kunde ha brett ut sig som om det vore jordbrukspolitik. Då brukar man kunna breda ut sig.

Till sist, trafikavdelningen. Jag måste säga, när det gäller skärgårdstrafiken blir man bara för trött, här är det återigen är ett tilläggsanslag på 730 000 euro i dessa tider. Det är så med skärgårdstrafiken att vi inte behöver budgetera, låt dem köra hur som helst. Som när man får en räkning som är på automatisk betalning så finns det bara stjärnor på raden, ungefär så kan vi sätta i budgeten, sätt fem stjärnor så får de köra på. Äh, jag skojar förstås, men det allvarliga i skämtet är att ska man aldrig börja följa budgeten och anpassa verksamheten efter de rådande förutsättningarna. Det är en sak om det har varit vinter, men det finns många andra saker här som man borde ha kunnat undvika. Det är så frustrerande, med tanke på alla andra små moment som man har plockat bort och stramat åt, så kör man på bara med skärgårdstrafiken. Kritisera den som kritiseras bör rent generellt. Det måste vi också titta på i finansutskottet.

Till sist följetongen om Skarven, jag sade vid ett tillfälle att sista kapitlet inte är skrivet i boken och det är det verkligen inte. Nu kommer landskapsregeringen till lagtinget och begär 60 000 euro för att betala garantireparationerna. Man för färjan till det varv, samma koncern som har byggt den, för garantireparationer och så kostar det 60 000 euro och man måste betala det. Nu får det ändå vara nog, hur flat är man mot varvet. Hur kan man begära att man ska betala sina egna garantireparationer. Om man har byggt ett fartyg och det är vissa garantireparationer måste man väl stå för dem.

Det här börjar ta sådana proportioner att man måste ta kontakt, om det så är finansutskottet eller landskapsregeringen, direkt med Fjodor Berman, som äger rederikoncernen, en av Estlands rikaste affärsman, jag tror att han är tredje på inkomsttoppen i Estland. Diskutera direkt med honom, här har en regering i ett grannland köpt en båt och så måste man betala sina garantireparationer själva. Jag tror inte att Fjodor tycker att det är rätt. Jag tror att han tycker att hans koncern ska göra rätt för sig och göra garantireparationerna. Sedan är det en annan sak med förseningsböterna. Detta är en helhetsknippe som man borde ta direkt kontakt och diskutera annars får finansutskottet kalla på honom. Nu har det helt enkelt gått för långt om vi ska betala garantireparationerna själva. Det går jag inte med på, herr talman!

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller museibyråns anslag och äskande om 113 000 euro kan jag hålla med ltl Sundman, att det skulle ha varit informativt om vi hade skrivit om hur mycket av våra tidigare budgeterade medel som har använts. Jag kan informera om att det rör sig om drygt 80 000, men det är alltså beroende på att vi har prioriterat om och lagt allt annat undersökningsarbete åt sidan. Vi använder egentligen de här medlen till det som lagtinget en gång har godkänt, för undersökning av den här typen av föremål. Därför har vi inte framfört det eftersom de pengarna redan är godkända. För informationen är det drygt 80 000.

Landskapet har en skatt, som vi ska förvalta på bästa sätt. Egentligen är det enkelt nu i en replik att säga att vi har en kommersialisering under beredning, som är mycket komplicerad och mycket, mycket spännande, men jag ber att få återkomma till det i mitt anförande.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ska man tolka det som så att det är 193 000 euro som vi satsar på för att få upp champagneflaskorna ur havets djup? Folk har reagerat på 80 000 euro som har nämnts i tidningarna, men det är mer än dubbelt mer än det. Kan man kommersialisera det här, sälja flaskorna, få ovärderlig PR för Åland, vilket man redan har fått, så okey, men skriv det i budgeten att man avser att finansiera det med försäljning. Så mycket kan man säga, det står att eventuella intäkter gottskrives. Det står ingen beskrivning om hur man gör osv., allt kan inte vara hemligt, jag kan förstå att vissa saker i affärsplanen, om man kallar det så, men lite mer kunde man berätta om. T ex som om det vore jordbrukspolitik, då brukar man lägga ut texten.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi avser att kommersialisera det här, det tycker jag inte att vi har gjort någon hemlighet av, men man kan inte garantera innan vi har okulära besiktningen gjord av alla flaskor, förrän vi faktiskt vet att vi har en värdefull last. Kanske det är därför det lilla eventuella står där. Vi förväntar oss inkomster och att de ska komma in i vår budget tillbaka. Däremot vill vi inte fästa oss vid något belopp, men till sanningen hör att vi förväntar oss mycket, mycket mera än de här utgifterna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! För min och obunden samlings del så är det av största vikt att man tydligt ger landskapsregeringen i uppgift att finansiera kostnaden med försäljning, kommersialisering av produkten om man vill kalla det så. Det kommer jag att driva i finansutskottet. Visst ska vi förvalta den skatt vi har hittat utanför Föglö, på havets botten, men någon måtta måste det vara på vad det får kosta jämfört med allt annat. Jag fick just ett samtal från sjukhuset där man var kritisk till sättet man sparar på vissa resurser där, som man helst gärna vill prioritera. Där har man lyckats. Det här är okey, men man måste finansiera det genom försäljning och man måste våga säga det redan nu, så mycket måste väl champagnen vara värd i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Vad gäller skärgårdstrafiken, om vi går tillbaka och tittar var det under en åtta års period som konsumtionsutgifterna steg med en procent per år. Nu när man ser tillbaka finns det en sak som vi var lite naiva i lagtinget och det var när vi bestämde ramen för skärgårdstrafiken. Man hade redan från början varit så tight i kostnadsökningen så det kanske inte fanns utrymmen, vi satte kanske ramen lite för högt. Jag är rädd för att vi gjorde så, och kanske också om man ser på de senaste turerna när man inte fick något anbud som man begärde in. Kanske också en övertro till privatiseringen finns. 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Till det sista med övertro på privatisering, som man ropar i skogen får man svar. Som man bjuder ut trafik får man svar, bjuder man ut det på ett omöjligt sätt får man inget svar, det har man fått i det i här fallet. Visst är det en utmaning att driftsprivatisera, men det är ingen omöjlighet om man gör det så att det är attraktivt på marknaden. Jag tror att det finns grova pengar att spara där. Det som retar en är att vi försöker budgetera och räkna på turer, tusenlappar här och där och så kommer det 730 000 på ett bräde, då får man lust att sätta stjärnor bara och låta dem köra. Det kan vi ju inte göra utan vi måste ta ansvar för ekonomin. Det är en tung stund när man passerar de här momenten i tilläggsbudgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ledamot Sundman nämnde champagneförsäljningen och jag stöder hans åsikter, som i och för sig också finns hos kulturministern, att man ska sälja champagnen. När man börjar räkna på antalet flaskor och det priser som spekuleras om handlar det om miljoninkomster, både direkt och också indirekt om man förvaltar det här på ett speciellt sätt. Det tror jag också att kulturministern avser att göra. Det är svårt att säga exakt hur man skulle göra idag. Jag vill höra med ltl Sundman om han stöder tanken på att inrätta en fond för att återbörda till Östersjön vad vi har gjort hittills. Vi har smutsat ner den nu och nu skulle det finnas möjlighet att ge tillbaka. Vi kunde ha en fond där pengarna skulle gå till att förbättra vattenkvaliteten. Det skulle vara intressant att veta var de obundna står i den frågan.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi är öppna för en diskussion om den frågan, men personligen tycker jag att man kan inrätta en fond som tar sig an det som är på insidan av de här glasflaskorna, nämligen alkoholen. Det som är det största samhällsproblemet vi har idag, alkoholmissbruket och den halva av befolkningen som är mer eller mindre berörd av alkoholmissbruk. Man kunde sätta miljonerna i en fond för att försöka stävja det. Inget ont om att arbeta för Östersjöns miljö, men vi är ganska långt på gång med det jämfört med de problem vi har i samhället med alkoholmissbruk och övrig konsumtion av alkohol. Det är också en idé. Man kan komma med förslag från landskapsregeringen. Vi är i stort sett överens om det att pengarna ska användas för ett specifikt ändamål.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jo, det kan också vara behjärtansvärt att minska alkoholkonsumtionen i samhället. Det kan vi i den här salen göra konkret utan att det kostar en enda cent. Nu går vi t ex in för 0,2 promille istället för 0,5 i trafiken, vilket betyder en attitydförändring. Då minskar alkoholen i stort i samhället. Vi har också behörighet inom många andra lagstiftningsområden som kan begränsa alkoholutbudet och vi kan också försöka påverka staten att ha Alko öppet kortare än livsmedelsbutikerna osv. Det här kostar ingenting, det skulle göra stor skillnad utan att det kostar någonting. Det är en annan debatt. Det känns bra att Sundman kan tänka sig tanken i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag delar helt ledamot Danne Sundmans uppfattning om att budgetramar ska hållas och det förverkligandedirektiv som landskapsregeringen gett ska man självklart sträva efter att följa. Den första att beklaga att trafikavdelningen inte har kunnat hålla sig inom sina ramar är jag, men det beror inte på bristande vilja från trafikavdelningens sida. Av de summor som äskas på sjötrafikenheten är 300 000 euro relaterade till vinterns isförhållanden, 85 000 till en översyn av ISM-systemet, 15 000 till oförutsedda lönekostnader till följd av haveri, 87 000 till löneökning utöver vad som beaktats i budgeteringsskedet. Därutöver återstår 240 000 euro, där vi från trafikavdelningens sida hade ambitionen att få ner dessa kostnader genom driftsprivatiseringar och mathållningen på Gudingen och också en totalprivatisering av linjen Åva-Jurmo.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När vi på sessionen i våras ställde spörsmål och bekymrade oss för att man inte hade tagit tag i inbesparingsåtgärder, bland annat på trafikavdelningen, fick vi kritik för att vi var för tidigt ute, låt oss jobba på osv. Nu är vi på andra ändan av året och kan konstatera att man på punkt efter punkt inte har lyckats med de viktiga strukturella förändringarna som förutsattes i budgeten för 2010. Nu kommer det här som ett brev på posten och vad har man för val annat än att bevilja pengar. Vi kan konstatera att vi hade helt rätt när vi väckte spörsmålet i våras och bekymrade oss över att man inte tog tag i det här. Man borde ha börjat 5 över 12 på nyårsafton och inte ha den här arbetstakten att det här kommer ett år för sent. Det har alltid varit ett år för sent, de här ekonomiska åtgärderna. Specifikationen borde ha varit i budgeten så att man hade vetat vad 730 000 handlar om.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Vad gäller Gudingen, där kaféet, mathållningen och städningen bjöds ut på entreprenad, var det frågan om en EU-upphandling, vilket gjorde att hanteringsprocessen var ganska komplicerad. Vi vet att vi har erhållit viss kritik, att det har varit för svårt helt enkelt för en vanlig entreprenör att bjuda på det här och därför har vi tagit kontakt med handelskammaren och fått goda råd och stöd därifrån. Vi avser att den närmaste veckan återigen göra en ny utbjudning av mathållningen och städningen på m/s Gudingen. Den här gången i bättre samklang och med hjälp och stöd av Ålands handelskammare så att därigenom kunna nå ut och få entreprenaden i kraft.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det låter klokt att man tar hjälp av handelskammaren som har lite känning i det åländska näringslivet och som på förhand kan säga vad som är rätt och fel. Det är viktigt återigen, när man bjuder ut, om det sedan är mathållning på ett fartyg, eller privatisering av ett stort fartyg eller litet fartyg så måste man försöka bjuda ut det på sådant sätt att det är attraktivt för de aktörer som finns, för det finns inte så många aktörer. Gör man inte det så får man inte några anbud. Det är precis som de tidigare upphandlingarna inom vägunderhållet, när man var helt orimlig när det gäller krav på utrustning och tiden var för kort osv. Det går aldrig att räkna ihop det om man så skulle vilja. Det är säkert så att det funnits aktörer som räknat på det här, men så blir det för orimliga villkor. Man måste tänka om det sköter sig ekonomiskt. Det är bra att handelskammaren är med på ett hörn.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill gärna beröra de av punkterna som nämns i tilläggsbudgeten, de berör gymnasieskolan, avbytarservicen och sjötrafiken. I den här budgeten finns det alltså medel för att ta in en planerare, projektledare, verkställare, vad man nu ska kalla funktionen, för att sjösätta den nya gymnasieskolan i enlighet med den lagstiftning, som just nu processas ganska intensivt i kulturutskottet och som vi hoppas att ska komma till salen här för beslut ganska snart.

Det är viktigt att man har väldigt klart för sig vad den här personen ska utföra för arbete, inom vilka tidsramar och vilka kompetenser som krävs. Min erfarenhet av den förra processen är att det krävs en väldigt, väldigt insatt person som ska kunna utföra allt det man här föreställer sig, nämligen rekrytera ledande tjänstemän, skapa regelverk, skapa interna organisationer, bemanningsplan osv, osv. Det krävs en lång, lång erfarenhet av arbete inom gymnasieskolan och det krävs mycket kunskap av skolförvaltning för att kunna klara den här typen av arbetsuppgift.

Jag tror att det är klokt för alla att den här reformen sjösätts när den är redo och mogen. Jag har i dagsläget ganska svårt att föreställa mig att man skulle vara redo för att sjösätta Ålands gymnasium redan i augusti 2011. Det kan låta sig göras, men då krävs det mycket intensivt arbete.

Jag tror man redan nu kan konstatera att gymnasieskolan är under stort tryck vad gäller arbeten med mycket reformarbete, som just nu pågår i form av periodisering, läroplansarbete och annat. Det är mycket viktigt att förberedelserna görs noga, att styrdokumenten är klara.

Jag förundrar mig lite grann att man är beredd att ta in en tillfällig aktör att utföra de här viktiga arbetsuppgifterna framom att anställa ordinarie personal på avdelningen. Det är en tendens som jag har sett med den här regeringen, de ordinarie tjänstemännens antal minskar medan de tillfälliga tjänstemännens antal ökar. Det här borde man fundera över, vilket som är det klokaste att göra. Jag hoppas att vi kan titta på frågan närmare i finansutskottet.

Vad gäller avbytarservicen så har vi från socialdemokratiskt håll lämnat in en finansmotion. För dem som har sagt här att det är att slå in öppna dörrar vill jag hävda att ingen tidigare har hävdat att de här två storheterna ska kombineras när man funderar över avbytarsystemet och investeringsstöden. Det gäller mjölkproduktionen i huvudsak. Vi tycker att det är viktigt att avbytarsystemets utveckling eller avveckling sker i samklang med att investeringsstöd ges så att gårdarna byggs ut och moderniserar och man får till stånd en behärskad strukturomvandling där gårdarna blir mer konkurrenskraftiga och lönsamma.

Det är tråkigt om vi gång på gång hamnar i en debatt där man är för eller emot det åländska jordbruket. De flesta är mycket glada över att det finns och särskilt inom mjölkproduktionen ska man vara ganska försiktig med de åtgärder man gör.

Om man nu konstaterar att vi behöver ungefär 2 000 kor för att försörja den åländska befolkningen med mejeriprodukter, alltså smör, ost osv. är det just där som det antalet finns idag. Det går inte idag att stänga ner många gårdar för då har vi inte den volymen som krävs. Därför är det viktigt att låta frågorna gå hand i hand så att man faktiskt åstadkommer en hållbar utveckling. Det ju det som regeringen hela tiden har sagt att man har som målsättning. Jag hoppas att man i praktiken också klarar av att leva efter den tesen och tar sådana beslut som går i den riktningen.

Det har förvånat mig lite att finansminister Perämaa har sagt att de 3,7 miljoner euron man har använt under årens lopp har missriktats eller att man inte har nått målet. Med den lilla efterforskning jag har gjort i frågan har inte det här något stöd vad jag kan se, hos näringsavdelningen, som anser att man har följt de strategidokument som landskapsregeringen har uppdragit för hur de här pengarna ska investeras. Så har väl också kommissionen ansett, att implementeringarna har gått riktigt till. Det här är väl slutsatser som man får antar att tillhör personen, finansminister Perämaa, och att han får stå för det.

Det som jag ytterligare skulle vilja fundera över och som också var lite intressant var att man nu säger att strategin varit missriktat, man har inte nått målet som var avsikten och man behöver nu alltså en ny strategi. Kommer det då mera medel i budgeten för 2011 för det här ändamålet så måste strategin se annorlunda ut eller villkoren för beviljande av stöden måste se annorlunda ut. Det skulle vara väldigt intressant att höra hur den strategin skulle se ut så att man undviker det som minister Perämaa anser att man har misslyckats med. Det är ganska viktigt att de här två går hand i hand, att både medel och strategi står i paritet med varandra.

Man säger att egna pengar ska användas mera och med större noggrannhet än EU-medel. Jag anser nog att man ska använda alla medel med största noggrannhet, oberoende om de ursprungligen kommer från EU eller om de kommer ur den egna åländska börsen.

Sist vill jag ta upp skärgårdstrafiken. Här står i budgeten att man bjuder ut Viggen, inga anbud inkom på linjen Åva-Jurmo och inte heller på kafé- och mathållningen på Gudingen. De slutsatser som åtminstone jag drar av det här är att det är en mycket svår väg att tro att man kan spara pengar på skärgårdstrafiken genom att privatisera. Jag undrar om någon fortfarande med fog verkligen tror att det här är den rätta vägen att gå. Det är naturligtvis så att om anbuden inte är tillräckligt attraktiva är det naturligtvis svårt att få villiga entreprenörer.

Det är skäl att ha fokus på en bolagisering av skärgårdstrafiken och jag hoppas och tror att landskapsregeringen nu är inne på samma linje. Det är viktigt att försöka separera myndighetsutövningen gentemot serviceproduktionen. Det är min förhoppning att den här frågan snart ska vara så pass långt beredd att man kan komma till lagtinget för att ta ett beslut.

Sedan har jag ett initiativ, nu finns ingen av våra nordiska rådsmedlemmar på plats, men det vore viktigt för framtiden om man från åländsk sida i ett nordiskt sammanhang kunde ta ett initiativ till att hamnarna i Östersjöområdet ska vara standardiserade. Det betyder att det lilla utbud av tonnage som finns och som passar i våra vatten skulle vara lättare att använda över gränserna inom Åland och Åboland och andra delar av Östersjön, där samma typer av tonnage finns idag, om hamnarna var likadana på alla platser. Ett nordiskt initiativ om en Östersjöstandard för hamnar vill vi ha.

Hamnarna ska vara harmoniserade så att de kan vara anpassade både till det isgående tonnaget som vi har, men även för framtida förhoppning om att vi ska kunna ha katamaraner och mera lättgående trafik. Vi vet alla att vi måste förändra sektorn om vi ska kunna uppnå en långsiktig, stabil och flexibel trafik i nya former. Det ekonomiska tryck som den här sektorn är utsatt för betyder en neråtgående spiral hela tiden.

Landskapsregeringen aviserar i tilläggsbudgeten att man ska ge ett kortruttsmeddelande före jul till lagtinget. Jag vill då påminna om att vi tidigare i den regionalpolitiska spörsmålsdebatten kom till att det är ett skärgårdsmeddelande som lagtinget skulle behöva få. Trafiken måste placeras in i ett regionalpolitiskt sammanhang där man också tar i beaktande näringar, utkomstmöjligheter, befolkningsstruktur, eftersom trafiken är ett medel för att uppnå ett mål, nämligen en skärgård som är levande och där man har den bosatta befolkningens behov i fokus.

Ja, där kanske jag kan sluta. Jag skulle vilja ge lite mera färdkost till det här meddelandet som jag hoppas ska komma till lagtinget inom kort. Det är när man funderar över kortruttskonceptet att man noga ska överväga om det är det bästa vad beträffar alla linjer och alla delar av regionen eftersom transportbehoven är olika. Där borde man göra en utredning av de faktiska transportbehoven idag. Investeringarna som krävs för att åstadkomma en kortrutt är väldigt tunga, väldigt kostnadskrävande så det kanske finns lättare sätt att gå, modernare sätt att tänka och en vision som är inriktad på 2050. Jag hoppas att vi får se lite nytänkande i de här frågorna i det kommande meddelandet från landskapsregeringen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag vill, liksom ledamot Anders Englund, ge beröm åt socialdemokraterna. Man har satt sig in i jordbrukspolitiken och jag tycker att man har goda åsikter och jag delar dem långt. Faktum är att strukturomvandlingen är på gång och har uppnåtts ganska fantastiskt egentligen. Man ser på avbytarsystemet att det enligt bokslutet 2008 kostade 933 000 euro, nu pratar man om 500 000 euro. Då har man mage att inte vilja fortsätta ta upp pengar för strukturomvandlingen för att minska driftskostnaderna ytterligare, inte bara på det här momentet utan även på andra moment. I vilket fall som helst är programmet slut år 2014. Socialdemokraterna har helt rätt åsikt att man måste investera sig ur problemet med överhöga stora driftsstöd. Det kommer emot oss, gör vi inte det har vi inget jordbrukskluster på Åland mera.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tackar för det bifallet från ledamoten Runar Karlsson. Vi har sett en strukturomvandling, som dels sker naturligt och dels sker på grund av att samhället driver en sådan politik att det går i den riktningen. Vi vill hävda det att man inte kan både äta kakan och ha den kvar. Kanske det är så att driftsstöden som pumpas ut årligen i budgeten i form av stöd till avbytarservice måste omvandlas till att vara investeringspengar i stället så att gårdarna blir mer bärkraftiga och självständiga och mindre beroende av stöden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Alla strukturförändringar måste göras varsamt. Det här är ganska dramatiskt, man har halverat stöden till avbytarservicen. Det är ganska dramatiskt. Om vi vill eller inte så har EU sagt att vi måste investera oss ur det här för att år 2013 minska driftsstöden. Det är ett faktum. Jag t o m ifrågasätter om det är EU-förenligt att inte ta upp investeringsstöd, som landskapsregeringen har gjort. Kanske det är lagvidrigt gentemot EU, vi är med i EU och man har sagt att man måste göra det här. Skulle land efter land inte ta upp investeringsstöd för att förändra jordbrukspolitiken i Europa skulle EU antagligen reagera.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är väl därför det heter EU:s strukturfonder, det handlar om att förändra. Det är väl det som de här pengarna är till för, inte att skapa ett status quo där man låser situationen utan pengarna är till för ett utvecklingsarbete. Det är det vi hävdar att måste fortgå och det måste naturligtvis fortgå över en lång tid. Vad jag har förstått finns det möjligheter att inom de medel som idag totalt sett går till LBU-programmet och till de andra medel som i dagsläget riktas till jordbruksnäringarna, att göra omprioriteringar. Jag skulle då vilja säga att jag tycker att man ska ha mjölkproduktionen högt prioriterad. Ska man inte hålla mjölkproduktionen högt prioriterad? Det kommer att löna sig tror jag, det är en typ av produkter i butiken som jag tror att ålänningarna gärna handlar lokalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag vill kort beröra LBU-stödet. Problematiken med LBU-stödet och att använda det för omstruktureringar låter sig inte göras för det finns inga medel kvar. Det är det som är det stora problemet.

När det sedan gäller privatisering är det sant att Åva-Jurmo-linjen bjöds ut utan tonnage och fick inget anbud. Vi har analyserat detta noggrant och landskapsregeringens avsikt är att göra en ny upphandling, den här gången som driftsentreprenad, dvs. att vi står för tonnaget och det är själva driften som vi konkurrensutsätter.

När det gäller bolagisering, visst är vi på väg mot en bolagisering inte bara sjötrafiken utan även av andra enheter. Det är egentligen inte fråga om ett vägval för det är EU:s direktiv som styr det i den riktningen. Sedan kan man gilla det eller inte gilla det, men problemet med bolagiseringsprocessen är att det tar lång tid, tittar man på finska sidan har det tagit sex år. Sex år har det tagit för dem att få myndigheten omstrukturerad. Vi kan förvänta oss att göra det lite snabbare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tror också att det kommer att ta tid på Åland, men det tar ju en evighet om man aldrig börjar. Det är viktigt att vi tar steg 1 om vi vill ha en målsättning att inom tio år ska skärgårdsbolaget finnas och de ska sköta serviceproduktionen av trafik i den åländska skärgården med landskapsregeringens trafikavdelning som beställare. Jag tycker att det här ska vara en målsättning.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jo, det gläder mig att vi har samma målsättning, men jag vill erinra ledamoten om att arbetet har påbörjats. Det första steget som tas är frågan om en separering av beställare och utförare. Det kräver en omorganisering av trafikavdelningen. De skrivningarna finns i röda boken, grundbudgeten, och det arbetet har påbörjats. Det är den första förutsättningen, att man får beställaren å ena sidan och utföraren å andra sidan.

Nästa steg blir fråga om in doors, inomhusbolag, där styrdokument och ägarstruktur struktureras upp på något sätt. Därefter blir det frågan om ett Ab av det hela. Förhoppningsvis, min målsättning är att det ska gå lite snabbare än tio år, men under 3-4 år låter det sig inte göras.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är väl bra om arbetet pågår inom trafikavdelningen. Det är ingenting som vi utomstående har sett att några konkreta mått och steg tas i de här frågorna hittills. Snarare har vi tyckt att fokus mera har varit inställt på privatiseringar och att bjuda ut enskilda linjer, vilket den här budgeten har visat att inte är så särskilt lyckosamt. Kanske man kan lämna den delen och istället fokusera fullt ut på en bolagisering istället. Då tror jag att arbetet går snabbare och man får mera gjort om man fokuserar resurserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Ledamot Gunell sade i sista repliken nästan en del av det jag tänkte på. Bolagiseringen har egentligen varit mitt första alternativ i snart 20 år. Hur ska man organisera det här sedan man började strida om att det gick för mycket pengar hela tiden? Vi måste komma till skott någon gång. Det är det som är bekymmer här, det pratas och pratas, men det kommer aldrig något konkret förslag om att nu sätter vi igång. Jag ser fram emot när vi får ta ett beslut om bolagisering i den här salen och jag skulle gärna vilja göra det snabbt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, jag hoppas att skärgårdens representanter, om man nu vill ha den här utvecklingen som jag i varje fall anser är önskvärd, hjälper till med att sätta blåslampan någonstans på den här landskapsregeringen så att vi får lite verkstad. Jag tror att vi gärna ser att det går åt det hållet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jo, jag kan säga så för ledamot Gunell tog också upp den regionalpolitiska debatten som var i april. Det finns mycket intressant läsning i det stenografiska protokollet därifrån. Om åtgärder som skulle göras för att trygga trafiken, men det var nog bara prat det som kom.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Vi är synnerligen överens idag ledamoten Torsten Sundblom och jag så det är väl bara att konstatera. Kanske ledamot Sundblom kan hjälpa till bakom kulisserna och försöka få meddelandet som ska komma från regeringen, ett skärgårdsmeddelande där trafiken är ett mål för att åstadkomma den utveckling man önskar, inte ett medel i sig självt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Möjligen finns det en del missförstånd i investeringsstödsdebatten här i salen eller är det något annat. Läget är att man enligt landsbygdsutvecklingsprogrammet ger investeringsstöd för strukturrationaliseringar, det vi eftersträvar. De medlen, just för det här ändamålet från programperioden från 2007 till 2013, är förbrukade, knappa fyra miljoner euro.

Parallellt med det har vi haft nationella investeringsstöd, helt med landskapsmedel, ett antal miljoner som har getts, jag kan inte den exakta summan, men några stycken torde det vara under den här perioden. Nu har vi bara våra egna medel kvar. Vi har en programperiod som varar ända till 2013 och när vi fortfarande pratar om strukturrationaliseringar har vi inte uppnått de mål som vi har satt i programmet. Då måste vi vara noggrannare så att vi uppnår målsättningen. Det är det jag menar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, det låter betydligt bättre än det man kunde läsa i tidningarna idag. Det är naturligtvis viktigt att stöden riktas rätt och att man får den utveckling man önskar åstadkomma. Sedan vet jag lika väl som minister Perämaa att investeringsstöden i nuvarande LBU-program är förbrukade, men då är det frågan om vilka andra medel ska man få fram för investeringsstöden? Jag tror inte att lagtinget, i alla fall inte mitt partis, uppfattning är att de här pengarna ska tas från hälso- och sjukvården, från skolan eller från någon annan viktig sektor. De här medlen måste man hitta inom ramen för alla de stöd som i dagsläget riktas till lantbrukssektorn. Där tror jag att minister Perämaa får ta en djupare diskussion, kanske med näringsministern, men också med näringsavdelningen. Kanske det råder olika uppfattningar om pengarna, om de finns eller inte och hur angelägna de är i relation till annat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ja, det här var väsentlig information från socialdemokraternas sida. Det kan hända att socialdemokraternas och centerns tidigare kärleksfulla omfamning är något svalare nu. Vi har budgeterat medel på sidan om det övriga programmet för nationella investeringsstöd. Att nu säga att man ska ta från LBU-programmet betyder det att man ska minska i arealstöden, vilka hävdas att är synnerligen viktiga, eller ska man minska miljöstöden. Det var väldigt bra att socialdemokraternas agenda kom fram här.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Naturligtvis, mitt parti tar stort ekonomiskt ansvar och vi vet hur situationen ser ut. Naturligtvis är det viktigt att man hittar de här medlen inom befintliga ramar. Antingen kan man omnotifiera stöd om det är möjligt. Det gick ju bra för landskapsregeringen att göra det den dag de tog miljöstöd och satte över till arealstöd. Kanske det finns en möjlighet att hitta inom LBU-programmet. Annars är det väl de nationella medlen som vi nu diskuterar i huvudsak, de som minister Perämaa ska hitta någon annanstans.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Frisinnad samverkan är inte representerat i finansutskottet så jag och kollegan Ehn kommer här att ge viss vägkost till finansutskottet. Kollegan Strand har väsentligare uppgifter för närvarande.

För det första vill jag framhålla att det är oklart hur landskapsregeringen har lyckats genomföra sin budget för 2010 så här långt. Det skulle erfordra att lagtinget presenteras ett mellanbokslut av något slag och en årsprognos. Nu vet vi bara en gång per år hur det har gått och det är i allmänhet nästan ett halvt år efter att året är till ända. I alla andra sammanhang som jag verkar fungerar det inte på det här sättet. I kommunerna när man har tilläggsbudgeter så får man alltså mellanbokslut. Inom landskapsorganisationen ÅHS är det så att vi får mellanbokslut varje månad, kontinuerlig uppföljning. Jag är säker på att landskapsregeringen också får mellanbokslut, men lagtinget får det inte. Vi vet alltså inte hur landskapsregeringen lyckas genomföra sin egen budget. Däremot hör vi en hel del signaler om att det antagligen inte kommer att bli så hemskt mycket genomfört när det gäller besparingarna och nerdragningarna, som är nödvändiga för att anpassa kostymen till de inkomster som vi kommer att ha framöver. Särskilt markant sägs det vara inom centerns särskilda ansvarsområden, trafik och näring. Kanske med tonvikt på lantbruk när det gäller det senaste.

I det här läget som landskapet är med information från näringslivet om att inte heller där fungerar det särskilt progressivt just nu, eller under de här sista två åren. Inte ser det heller ut som om vi skulle ha en progression, en framåtanda, framför oss i de väsentliga åländska näringarna. Då skulle vi verkligen vara i behov av en aktiv näringspolitik. Hur näringsministern då kan säga i dagens tidning att det endast är några näringar som har framtiden framför sig, medan vår huvudnäring sjöfarten inte räknades upp förstår inte jag.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, sjöfarten kunde vara underlag för att Åland skulle ha 280 000 invånare istället för 28 000. Naturligtvis gör man inte det här snabbt, men man måste i varje fall jobba i den riktningen att man kan utöka Ålands befolkning genom att stärka vår basnäring, sjöfarten. Detsamma gäller turismen där vi har fyra snart förlorade år bakom oss. Turismen ropar inte efter mera marknadsföring, eftersom man har en relativt dåligt produkt att sälja, utan turismen på Åland ropar efter kvalitetsutveckling, diversifiering och evenemang året runt osv.

Vår förädlingsindustri står och stampar på stället och kämpar för sin överlevnad. Cleantech-, informations- och kommunikationsteknik är framtidsnäringar, absolut, men det fordrar att landskapsregeringen är aktiv och vidtar åtgärder och driver på i den anda som t ex näringslivet hjälpte till med på 90-talet med sitt projekt Wheel it.

Vi ska också komma ihåg att under den här landskapsregeringen har konsumtionskraften i samhället kraftigt nedgått genom den skattehöjning som landskapsstyrelsen inledde med i budgetsaneringsarbetet. Ingen talar om det mera, men det var visst fyra miljoner man drog in från medborgarna för att hjälpa till med att sanera landskapets egen budget. De fyra miljonerna tar man in varje år. Det var mellan tre-fyra miljoner vill jag minnas. Kom ihåg det. Medborgarna är med och betalar detta.

Nåväl, jag ska nu gå in och meddela finansutskottet de synpunkter vi har när det gäller landskapets tilläggsbudgetförslag. Det första gäller överlåtelse av fastigheter där vi applåderar landskapsregeringens förslag. Det är bra och jag tycker att finansministern motiverade det här i sitt inledningsanförande i samband med en replik alldeles utomordentligt. Landskapsregeringen har här visat sig inte vara en bra ägare. Har man under så många år inte varit en bra ägare är det här ett riktigt steg man nu tar. Om inte landskapet ska kunna hyra upp faciliteter från det privata för sina verksamheter och sina basverksamheter lever vi i ett socialistiskt samhälle. Sådana motiv kan åtminstone inte vi köpa någonsin.

Däremot bör man ha långsiktiga kontrakt och en politik som är hållbar så att man vet vad som gäller framöver. Kollegan Ehn kommer som sagt var att ta upp en del av de andra frågorna här, förhoppningsvis också utvecklingsprojektet för Ålands gymnasieskola, där jag har förstått att det är ett nödvändigt förslag som läggs här för att hålla den tidtabell som man har.

Däremot bekymrar anslaget 46 19 08 Utgifter för projektet nätpedagogik och validering på Åland. Motiveringarna här är synnerligen tunna och finansministern kom inte heller med någon synpunkt på detta enorma tilläggsanslag på 290 000 euro till ett grundanslag på 250 000 euro. Vi måste få reda på vad det här. Vi vill att Ålands folk ska få reda på det här. Varför gör man på det här sättet och vad är nyttan med det här projektet för 290 000 + 250 000 på ett budgetår. Det är säkert mera på flera budgetår. Vi har inte sett någon nytta ännu och vi menar att det kan klara sig inom ramen för utbildningsavdelningens löpande ordinarie verksamhet.

När det gäller utvecklingen av avbytarservicen för lantbruket inser vi nödvändigheten av att ha en långsiktig politik när man till en del fasar ut det system, som härstammar från början av 1990-talet och före det var en del av avtalsförhandlingarna mellan staten och lantbruksnäringen. Att man gör det i trappsteg. Vi tycker för vår del att landskapsregeringens förslag och arbetsgruppens förslag är bra som trappsteg 1, att man går in för det.

Vi ser nog att socialdemokraternas förslag i sin anslutningsmotion är ett möjligt steg 2 som man därefter kan diskutera. Däremot är sista stycket under den här motiveringen en klar fingervisning, landskapsregeringen säger själv att man har misslyckat med att genomföra sin egen politik.

För övrigt när det gäller jordbrukets stöddebatt finner jag åtminstone den, och säkert många andra också, väldigt historielös. Man säger att man ska satsa på investeringar för att lösa lantbrukets kommande problem.

EU-programmen från 1995 till 2013 har innehållit just detta, men med markant satsning på diversifiering och investeringar för att klara den framtida egna konkurrensen utan samhällsstöd och en avfasning av samhällsmedverkan i näringens kostnadsbit. Åtskilliga miljoner har använts sedan 1995 på just detta. Åtskilliga insatser har gjorts för att skapa förutsättningar för vår mjölkindustri, för vår övriga primärproduktsindustri. Nu är vi i slutskedet av det här genom att Finland har fått förlängning på perioden. Huruvida man får en förlängning efter 2013 är ännu skrivet i stjärnorna. Det vet vi inte. Då kommer situationen att vara en helt annan än vad den är idag. Den är redan helt annorlunda idag än vad den var för fem år sedan och vad den var för tio år sedan om man låg på högre nivå.

Om man nu säger att det är nödvändigt att öka pengarna av det skälet att man måste rädda lantbruksnäringen då erkänner man att man har haft en helt misslyckad politik tidigare. Nu är det naturligtvis inte på det här sättet, ingenting är svart eller vitt eller enkelt i de här frågorna, men man måste komma ihåg att det har skett en sådan här utveckling.

När det gäller sjötrafiken är det ett annat exempel på att man inte har lyckats. Trafikministern redogjorde för kostnadsökningar som ligger till underlag för önskemålet om 730 000 euro i tilläggsanslag. Däremot fick vi ingen lista på kostnadsminskningarna. Kostnadsminskningarna var basen för grundbudgeten, hur stora har de varit? Var har de kommit? Det var landskapsregeringens uppgift, som man fick bekräftat från lagtinget när man själv hade föreslagit att man skulle vidta åtskilliga kostnadsminskningar för att kunna säkerställa på lång sikt en god skärgårdstrafik.

Sedan har man under året försökt bjuda ut driften på Åva-Jurmo, mathållningen på Gudingen och så avser man att lämna Viggen på driftsentreprenad framöver. Det här är inte första gången man kan notera att det misslyckades. Inga anbud inkom på de två försök man har gjort. Det är en orsak till eftertanke.

Har vi i offentlig sektor, har vi i landskapsregeringen, förmågan att upphandla? Har vi den kunskapen? Jag har berört frågan med finansavdelningens chef några gånger och han liksom jag, delar uppfattningen att man måste ha specialister på upphandling i vår förvaltning. Jag tror att man måste ha en central enhet för upphandlingen. Jag har inom ramen för ÅHS råkat ut för samma problematik och det är en jättestor problematik också där. Vi skulle vilja ha det så att det skulle finnas en kunskapscentral i landskapsregeringen för upphandlingen, som skulle kunna det och som kunde hjälpa till. Sedan kunde vi ha en undercentral på ÅHS, som tillsammans med de centrala personerna på landskapsregeringen klarar av att göra sakenliga upphandlingar, som kan intressera näringslivet och som kan skapa en konkurrens mellan olika företag. Jag tror att landskapsregeringen inte har den kunskapen och därför går det på det här sättet. Sedan får de som inte gillar privatisering vatten på sin kvarn som vi har haft ända sedan Grisslan privatiserades i tiden.

Ytterligare, den sista lilla kommentaren gäller 48 50 21 Utgifter för bolagisering, 75 000 nya pengar behöver man. I ordinarie budgeten talade man om att man skulle genomföra en sådan bolagisering, man började arbeta med den. Då borde man veta vad den kostar. Vad är orsaken till att man nu plötsligt har fått reda på nya kostnader? Vad är det för slags nya kostnader, som man inte visste när man gick in för det här i den ordinarie budgeten? Tack herr talman!

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamot Roger Jansson för att han tycker att vi, när det gäller avbytarservicen, jobbar på rätt sätt, dvs. långsiktigt och i trappstegsmodeller. Det här är ingenting som går att såga direkt.

Sedan sade ledamot Jansson att jag i tidningen idag har undgått att nämna sjöfarten som en viktig näring. Då har han inte läst texten, fast det råkade stå i bildtexten faktiskt, där fanns sjöfarten med. Det var en diskussion med reportern där vi tittade på de mogna frakterna. Han frågade mig vad jag tror om dem. Jag svarade att i ett så här litet samhälle behöver vi allt och även flera av våra mogna branscher kan fortfarande utvecklas. Sjöfarten nämndes också vid sidan av de andra.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den preciseringen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag kan inte göra så kort replik, men tack i varje fall. Det gällde också den historielösa EU-skrivningen som ledamot Jansson talade om. Det är sant, vi har hållit på nu sedan vi gick in i EU att försöka investera oss till konkurrenskraft inför utfasningen, men det betyder inte att vi inte måste fortsätta. Vi måste fortsätta så länge alla andra gör det. Vi får inte vara sämre den dag som det här utfasas. Vi måste vara på samma nivå som dem för att kunna konkurrera.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Där tror jag också att man inte får vara historielös utan man måste se hur mycket vi i förhållande till vår jordbruksnäring har haft medel ända sedan 1995 i budgeterna för det här. Vi har haft mera proportionellt än vad man har haft i riket. I Sverige har man nästan inte haft något alls. Där drog man ner på stöden i ett väldigt tidigt skede så att allt jordbruk i princip norr om Stockholmsområdet har försvunnit.

På Åland har vi gjort betydande insatser. Ett fel nog i backspegeln som vi har gjort när det gäller de insatserna är att de inte har varit bedömda ur produktivitetssynpunkt. Har man velat ha en maskinhall eller två maskinhallar har man per automatik fått stöd för det. Vem är det som har ordet? Det är bara att begära ordet? En större bedömning utav nyttan för jordbrukets del är viktig när man använder sig politiskt av den här typen av pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är viktigt att man håller sig till sak och sanning när man debatterar i lagtinget, annars kommer man ingen vart. Jag håller med ledamot Jansson om att det har pumpats in mycket pengar, ganska mycket i jordbrukspolitiken. Han nämnde att vi har gjort det mer än i Sverige. Det är möjligt. Hade vi gjort som i Sverige hade vi inte haft ÅCA, vi hade inte haft Chipsen, Dahlmans, Trädgårdshallen.

Vi har proportionellt mycket, mycket fler arbetsplatser inom jordbruksklustret än vad Sverige och Finland har. Därför har vi velat stöda det mera. Skulle vi inte ha gjort det sedan 1995 hade vi inte haft de 250 arbetsplatserna på Chipsen, Dahlmans osv. + 300 jordbrukare + en massa andra runt omkring i klustret. Man pratar om 1 000-1 500 arbetsplatser. Det är världsunikt att lilla Åland kan ha så många arbetsplatser när det gäller livsmedelsförädling och kluster. Därför måste vi precis som näringsministern säger slutföra det här med några år till.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar för den upprepning av det jag sade från ledamoten Karlssons sida. Det har varit nödvändigt det som vi har gjort. Det har varit räddningen för vår livsmedelsindustri. Mitt parti och jag har varit med på det här och arbetat för den under alla dessa år, men det behöver inte betyda att allting vi har gjort i detalj och när det gäller användarstödet, har varit särskilt produktivt. Inte allting. Skulle vi ha använt pengarna inom jordbruket, inom lantbruket till någon annan satsning än till det vi just gjorde, utan att nämna någonting, kanske produktiviteten hade varit större och säkerheten för vår livsmedelssektor varit klart bättre än vad den är. Men det viktigaste budskapet är att vi inte har någon orsak att leva i några aha-upplevelser. Nu måste vi gå in och göra strukturförändring som vi har hållit på med sedan 1995. Egentligen före det också, men sedan 1995 med EU-medel.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det har säkert gjorts fel investeringar inom lantbruket på Åland. Det är vi medvetna om, men det är som det alltid är att det är svårt att se vad som är rätt och riktigt och vad man ska satsa på. Jag minns så väl när vi gick med i EU, då gav man stöd för att såga bort äppelträden. Äppelodling skulle vi inte ha på Åland. Idag är det en av de viktigaste näringarna på Åland och en av de mest framgångsrika i och med att man började förädla den, vilket också ger arbetsplatser.

Det är alltid svårt i stödpolitiken att hela tiden ha rätt. Jag vill påstå att jordbruksklustret är oerhört framgångsrikt för Åland, inte bara för jordbrukarna utan för ålänningar som helhet i och med att det ger arbetsplatser och skatteinkomster osv. Det är precis som med sjöfarten, lika värdefulla är de båda två.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är så, vi är helt överens om det. Liksom inom socialpolitiken finner jag betydande fel i den nordiska modellen när det gäller de generella stöden. Alliansen i Sverige har varit mycket framgångsrik i sin politik att ändra på det. Samma resonemang kan vi delvis använda inom jordbrukspolitiken också här. Det är viktigt att centerkollegerna skulle vara beredda att diskutera de här frågorna sakligt så att det inte blir så hemskt känslomässigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Projektet nätpedagogik och validering, det är stora pengar för att genomföra dem, det håller jag med om, men de är samtidigt väldigt viktiga och de har varit angelägna. Det här momentets parentes innehåller ett VR-anslag, medlen fanns budgeterade för 2008 och fanns tillgängliga i 2009 års budget också. I samband med bokslutet togs de tillbaka. Projektet har fördröjts väldigt mycket, men vi avser ändå att genomföra det och då budgeterar man upp de medel som krävs nu för att genomföra projektet. Delvis ska det vara klart 2011 och delvis 2012.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den tilläggsinformationen. Jag hoppas att finansministern också här har samma inställning som när det gäller jordbrukets investeringsstöd, att man är beredd att mäta nyttan av det som hittills har gjorts när man går vidare med det här, så att man inte använder pengar på ett icke effektivt sätt. Jag ber också finansutskottet att reda ut hur det hanteras framöver. I det som finns i backspegeln har man klart för sig och det borde gå bra att göra en bedömning utgående från det. Se hur pass nyttiga pengarna är framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag vill komma med två förtydliganden. När det gäller bolagiseringsprocessen och äskanden om tilläggsmedel är det ett misstag från avdelningens sida. Vi noterade inte att pengarna, i och med att det var s k gamla pengar, återtogs och därför äskade vi om nya. Pengarna behövs för de juridiska kostnader och även andra kostnader för att genomdriva bolagiseringsprocessen i första hand vid Möckelö.

När det gäller EU-upphandling, tonnage och driftprivatiseringar delar jag helt ledamoten Roger Janssons synpunkt på att vi inte har den kompetensen på avdelningen. Vi har inte den kompetensen på avdelningen och därför har vi köpt extern kompetens för att kunna genomföra dessa driftsprivatiseringar på ett korrekt sätt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller många tilläggsanslag för att t ex ta upp champagnen eller för att bolagisera ute på verkstads- och lagerområdet i Möckelö så längtar jag nästan tillbaka till tiden när vi hade finska mark. Då visste folk att en halv miljon mark var hemskt mycket pengar. Hur kan man använda en halv miljon mark för att genomföra en bolagisering ute på Möckelö? Det begriper inte jag. Jag har varit med i näringslivet länge och där skulle man få sparken direkt om man skulle göra sådana bolagiseringsprocesser, om de skulle kosta så mycket.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Bolagisering innebär inte bara en kort juridisk process. Det innebär också att nya ekonomisystem ska köpas in och sättas i kraft eftersom bolaget ska verka på den öppna marknaden som ett ”riktigt” bolag. Det kräver att det separeras helt från förvaltningen där det finns nu. Det gäller allt, både löneräkning, postgång, ekonomisystem, egenhantering och det gör att det här tar lång tid. Det är förknippat med kostnader. Det är en puckel av kostnader som jag anser att vi bör ta för att vi ska kunna börja skapa bolag som kan verka. Det som är fördelen är att när vi har det första bolaget sjösatt, att det är på land, gör det att det blir billigare och lättare med de andra som följer efter.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den kompletteringen. Då hoppas jag att landskapsregeringen tar en ordentlig diskussion om att man överför de här kostnaderna, som egentligen är bolagets egna kostnader, som en fordran på bolaget i samband med bildandet, så att man på det sättet får tillbaka pengarna. De hör egentligen inte ihop med skattebetalarnas ansvar.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det har varit en lång debatt om tilläggsbudgeten. Det har varit mera känslor än ekonomi kanske många gånger. Det första anslaget som jag blev lite förvånad över är 60 000 för utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola. Revisorerna var väldigt kritiska på de höga kostnaderna som var på gymnasialstadiet. Dubbelt högre kostnader än omkringliggande regioner. Vi efterlyste då ekonomiska nyckeltal för det här området. Vi har förstått att det skulle levereras till kulturutskottet under de här dagarna. Hur det har gått får vi väl se om ett par dagar.

Nu ska ledande tjänstemän rekryteras, regelverket ska jobbas fram osv. osv. Det här ryms inte inom den ordinarie budgetramen tydligen, men ändå, försök lägg fokus på den ekonomiska biten också för annars står vi här och diskuterar samma sak igen inom en ganska snar framtid.

Det finns, herr talman, två anslag som väckte mitt intresse under näringsavdelningens förvaltningsområde. Det är för det första att man tar upp 60 000 euro för att stöda export från Åland. Det är positivt, men det man ger med ena handen tar man tillbaka lika fort med den andra handen, man föreslår en minskning av anslaget för produkt- och teknologiutveckling.

Jag har bara den här veckan pratat med tre företagare. Den sista hade tre olika projekt på gång. När han tar kontakt med näringsavdelningen och de försöker få till stånd en utveckling är det alltid samma budskap. Ta kontakt med Finnvera, ta kontakt med Finnvera, de hjälper till.

Det verkar inte finnas någon aktiv näringspolitik nu heller trots byte av minister. Det är väldigt viktigt. Vi vet alla, som har kommit i kontakt med Finnvera, att det är en oerhörd byråkrati. Man måste kunna möta upp det åländska näringslivets önskemål, krav, projekt mer än att man bara hänvisar vidare till en finsk institution. Det här är oerhört viktigt. Näringspolitiken som helhet måste skötas. Sjöfarten, turismen, överhuvudtaget, annars får vi den debatten som har pågått under flera år runt jordbruksnäringen. Där finns anslagen kvar och det tycker jag givetvis att är bra. Centern måste se sig i spegeln, men också se till att man driver en heltäckande näringspolitik annars blir situationen omöjlig för hela näringslivet inklusive jordbruksnäringen.

När det gäller investeringsstöden, som har varit mycket på tapeten idag, är målet med dem att höja konkurrenskraften för näringen och se till att näringen drivs så miljövänligt som möjligt. Det är de två huvudmålen. För att uppfylla de målen finns det miljöstöd och investeringsstöd. Debatten idag har mycket gått ut på att bara man har anpassat jordbruksnäringen så kan man ta bort investeringsstöden. Inte är det på det sättet. De här tre benen finns hela tiden för att man ska kunna driva den jordbrukspolitik som drivs.

Jag vill också säga att det är klart att det är på sin plats att höja ett varningens finger när man pratar om stöd. Många stöd är pacificerande, många stöd leder också till att de som verkligen vill satsa inte har möjligheter att satsa. Givetvis måste man prioritera, det är inte bara att köra på i ullsockorna, om uttrycket tillåts.

Nu har vi tyvärr finansministern borta fast vi pratar om en tilläggsbudget. Han sade tidigare under debatten att man inte har uppnått målen. När jag frågade vad finansministern riktigt menade, för jag känner till att den mellanrapport, den utvärdering man har gjort, visar att målen med råge har uppfyllts, men han menade att man inte har uppnått målen för att det fortfarande finns ett behov. Det kommer det alltid att finnas så länge vi är med i EU, det måste man ha klart för sig.

Tittar man på livsmedelsklustret så är omsättningen 120 miljoner euro. Som jag nämnde i ett replikskifte har ÅCA tack vare investeringsstöden lyckats höja invägningen med tio procent på månadsnivå. Det har pratats mycket i debatten om att vart tionde år så halveras antalet mjölkproducenter. Så är det, ja, i de omkringliggande regionerna. På Åland halverades yrkesmjölkproducenter från år 2000 redan till år 2006. Det betyder att den fantastiska strukturrationaliseringen, som efterlyses, går mycket snabbare, nästan hälften snabbare, här på Åland än vad det går i omkringliggande regioner. Det kan också vara bra att ha klart för sig.

Det kan också vara bra att ha klart för sig när vi pratar om större enheter, att det leder de facto till att vi har mindre arbetsplatser på landsbygden och i skärgården. Det kan vara värt att notera det. Vi har 50 mjölkproducenter idag. Det är en enkel matematik att räkna ut hur många vi har om sex år om ingenting görs.

Tittar vi på Chipsen, som står för hälften av omsättningen 60 miljoner i livsmedelsklustret så vet vi att det är Orkla som äger Chipsanläggningen här på Åland, vi vet att utan investeringsstöd finns det inte nya maskiner, det finns ingen bevattning, det finns ingen råvara. Det här är ingenting som går av sig självt, värderade lagtingsledamöter.

Nu pratar man om att i nästa års budget ska det komma, men igen, det var precis samma snack när vi hade den ordinarie budgeten för i år, då skulle det komma i den första tilläggsbudget som bara finns. Det lovade till och med från samtliga regeringspartier om jag inte missminner mig, åtminstone från centerns sida, men jag tror från hela regeringen samstämmigt. Det skulle komma i nästa tilläggsbudget om det fanns ett behov.

Jag hade en finansmotion, som enbart ltl Anders Englund hade kurage att skriva på. Det var en ganska enkel matematik om man bara vill sätta sig in lite i saker och ting och se att det här inte kommer att gå. Utvecklingen inom lantbruksnäringen stannar upp när man helt plötsligt drar ner anslagen från 900 000 till 0. Det fungerar inte. Därför står vi här där vi står idag. Det hade varit viktigt om centern hade varit med när budgeten för detta år gjordes upp. Det hade varit mycket, mycket enklare att få saker och ting på plats då än vad det förefaller att vara nu.

När det gäller investeringsstöd så tycker jag att sossarnas intresse och engagemang är positivt. Det är inte frågan om något annat. Jag hade två frågor men jag tror inte att jag får så många svar på de frågorna.

När man från socialdemokraternas sida pratar om stora, lönsamma enheter så känns det lite fjärran från det som socialdemokraterna brukar stå för, dvs. att man ska stöda de små och de svaga. När vi pratade om Gesterby ladugården är det en enda ladugård som har 220 kor här på Åland. Investeringarna är på över 2 miljoner euro. Det är oerhörda pengar, det är inte många som vågar ge sig in på en sådan investering. Det vill jag säga att de små ladugårdar vi har med 15-25 djur kommer vi att vara tvungna att ha kvar fortsättningsvis ett tag. Det är klart att de kommer att slås ut så småningom. Det är just de som behöver avbytarverksamheten på grund av att man inte har de ekonomiska möjligheterna att ta någon ledighet överhuvudtaget. Det tror jag att kan vara viktigt att fundera på när man pratar om stora rationella enheter.

Herr talman! Jag har konstaterat att de flesta talare idag har brutit mot tidsbegränsningen, för ovanlighetens skulle måste jag också göra det. När jag pratade om behovet av investeringsstödet bör man också peka på hur vi ska finansiera det. Går vi in på sjötrafiken så ser vi att verksamhetsutgifterna i den ordinarie budgeten för 2010 höjdes med 700 000 jämfört med budgeten året tidigare och nu begära man ytterligare 730 000. Det kan vara värt att notera att de flesta anslag försökte man faktiskt få ner i den ordinarie budgeten.

Man nämner att man kommer att bjuda ut m/s Viggen som driftsentreprenad, det arbetet fortgår. Det sägs också att ett fortgående arbete med att analysera bytestider, arbetsskift och bemanning pågår för att hitta kostnadseffektivare lösningar för verksamheten.

När vi pratar om revisionsberättelse försökte jag ställa frågor, trafikministern har en märklig förmåga att komma in, men när man försöker ställa frågor och diskutera så försvinner hon lika fort som hon har kommit in. Den utredning som gjordes år 2008 har man synbarligen inte tagit i när det gäller de här bitarna, fortfarande från landskapsregeringens sida. Den färdigställdes den 21 augusti. Det är över två år sedan. Bilden av trafikavdelningen är tyvärr att det är ett otroligt råddande där och jag är helt säker på att man hade kunnat halvera anslaget, som bra hade räckt till investeringsstödet bara den politiska viljan hade funnits.

Till sist, herr talman, när det gäller utgifter för drift och underhåll av vägar sägs det att 240 000 euro är för täckande av merkostnader för snöröjning och halkbekämpningen år 2010. Det här visste alla om på trafikavdelningen redan i mars men ändå gjorde man ingenting för att försöka spara på de stora anslagen, över fyra miljoner euro, fast man visste att här kommer man att gå över, utan man låter det rulla på bara. Jag hörde vad ledamoten Runar Karlsson sade.

Till sist vill jag säga att när det inte sägs att det finns anslag för att utveckla en näring, som är ganska viktig för sysselsättningen fortsättningsvis på Åland, är det bara att svänga sida och säga att när det gäller skärgårdstrafik och när det gäller trafikhanteringen så finns det inga problem att ta upp hur mycket anslag som helst gång på gång.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! När det gäller investeringsstödet så uppfattar jag det som så att ledamot Anders Eriksson och jag tycker exakt lika. Det kommer jag att beskriva mera i mitt anförande här om en liten stund. Jag håller inte med om att vi inte har en aktiv näringspolitik överhuvudtaget. Det har vi visst. Det är många projekt som är på gång, som redan är i gångsatta och vi har också flera intressanta i röret. För alla dessa projekt är målsättningen mera tillväxt, vi tittar på nya produkter och innovationer. Det finns mycket på gång och det ska vi snart redovisa.

När det gäller skiftena, kontona över internationalisering och teknologiutveckling bedömde vi på avdelningen att pengarna på det kontot som vi tog ifrån skulle räcka under det här året, medan det behövdes pengar på det andra. Det är därför vi har gjort så.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller investeringsstödet till lantbruket så ja, där tror jag att näringsministern och jag tycker lika, men vi tycker olika när ministern säger att man har en aktiv näringspolitik. Kritiken mot anslagen och mot jordbruksnäringen tror jag att skulle ha varit betydligt mindre om man också hade förmågan att driva en heltäckande näringspolitik där sjöfarten, där turismen, där tillverkningsindustrin har en framskjutande roll.

Tyvärr, näringsminister Eliasson, igen i den här tilläggsbudgeten i anslag, jag kontrollerar ganska ofta upp de beslut som landskapsregeringen tar, är det inte mycket näringspolitik. Man pratar om nya produkter. Nå här drar man ner anslagen för produkt- och teknologiutveckling. Det är tre företagare, som jag har pratat med den här veckan, som får samma svar, vänd er till Finnvera. Var är den åländska näringspolitiken då?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, vi må ha olika åsikt då, ltl Anders Eriksson och jag, om vi bedriver en aktiv näringspolitik eller inte. Det får vi försöka överbevisa ledamot Eriksson om att vi gör. Vi har inte alla redskap heller när det gäller näringspolitiken så vi försöker utnyttja de vi har så gott som möjligt. Just nu har vi igångsatt ett arbete på avdelningen där vi under september går igenom våra egna stödprinciper. Det har visat sig att den tratten är trångare än exempelvis EU:s tratt. Ett mål är att vi ska kunna stöda exempelvis miljö- och energiprojekt på ett bättre sätt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag hoppas, i och med att jag ser att minister Eliasson är nästa talare, att han kan nämna hur det är möjligt, inte är det någon heltäckande undersökning jag har gjort, absolut inte, men lite slående blir det när jag pratar med tre företagare och de säger precis samma sak. När man vänder sig till näringsavdelningen så får man ingen support utan man får känslan av att det här är ett bekymmer, det här vill vi bli av med, vi hänvisar till Finnvera. De har hänt gång på gång, en företagare har tre olika projekt, och varje svar är att vända er till Finnvera.

Det är oerhört viktigt om man driver en aktiv näringspolitik att en företagare känner att det här är en avdelning, en institution, som vill hjälpa till, som vill stöda, som vill sporra. Tyvärr näringsminister Eliasson har vi inte sett någon större ändring ännu, trots ministerbyte. Ingen skulle bli gladare än jag om jag blir överbevisad, som det sades att jag skulle bli. Det är bara att vänta och se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande, som vanligt, som ledamoten Eriksson höll. Hans insikter i näringspolitiken är goda och han har ett stort kontaktnät. Jag saknar lite av intressebevakning, vad är det som saknas? Jo, det största problemet som vi har inom turismen, även lantbruket, är att skapa framtidstro inom generationsväxlingen. Den generationsväxlingen behöver inte betyda att det går från far till son utan det är ägarbyte vi pratar om. Det kan se ut på olika sätt. Där är investeringsstöden synnerligen viktiga, att de finns, för att skapa framtidstro för en ny företagare, inom vilken bransch det än är i, men framför allt inom de branscher som vi får stöda med egna medel och med EU medel.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har ingen avvikande åsikt till vad ledamot Mattsson sade, men just mot den bakgrunden är det också oerhört viktigt om en företagare, jag räknar också lantbrukarna till företagare, söker upp näringsavdelningen och känner att det här är en instans som vill hjälpa till, som vill sporra, som vill stöda och som just vill skapa framtidstro som ltl Mattsson nu sade. Vi är helt eniga om det. Det är klart att investeringsstödet är viktigt där. Det är ännu mera viktigt om man ska lyckas hålla kvar den här biten framöver. Om man ska lyckas få samtliga politiker, samtliga partier att förstå vikten av investeringsstöd, att man driver en heltäckande näringspolitik där alla är med.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jo, det är synnerligen viktigt och därför lyfter jag frågan eftersom jag har saknat den under tidigare anföranden idag, som en ingrediens i helheten för varför landskapsregeringen, landskapet Åland, det offentliga, ska vara delaktiga i den process som vi har. Där är generationsväxlingen, för mig åtminstone med de kunskaper jag har nu, till och med i vågskålen. Jag skulle vilja påstå att åstadkommer vi inte en mängd generationsväxlingar, kanske främst inom lantbruket, men även inom turistnäringen, får vi en nerförsbacke som inte är rolig att svänga.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det blir lite märkligt det här. Jag är helt enig med det där. Problemet för mig är att jag står i opposition och kan inte påverka det här. När man har gjort undersökningar med företagare vad man upplever som det största bekymret, om jag inte missminner mig, så är det byråkratin som kommer som nummer 1. Men det är som ltl Mattsson nämner viktigt inom turismen, inom lantbruket, överhuvudtaget inom småföretagandet, att man får generationsväxlingen att fungera. Därför är det så oerhört viktigt att det är en aktiv näringspolitik som ingjuter framtidstro i dem som är beredda att ta över.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ledamot Anders Eriksson pratade här om att centern inte stod upp för det här investeringsstödet och inte ställde upp på motionen som Eriksson och Englund hade. Det tänkte jag att jag skulle förklara lite. Ltl Anders Eriksson sade själv att vi hade blivit lovade ett nytt moment och det skulle komma nästa gång och nästa gång. Det var en av orsakerna som jag var övertygad om att det var en självklar sak, när det var ett sådant behov så skulle det komma in i moment. Man blir lite ledsen när finansministern sade att jag själv har godkänt noll, som om det skulle ha varit ett godkännande för all evighet. Det stämmer inte, man hoppas att när man blivit lovad det så ska det hållas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Tack för den informationen. Jag tolkade också informationen på det sättet att nästa gång jag kommer med en finansmotion så då kommer inte ltl Salmén att låta sig luras den gången utan då är vi flera undertecknare. Jag ser fram emot det.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ja, man vet aldrig när man blir lurad nästa gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jag blev lite frågande när ledamot Anders Eriksson talade om skärgårdstrafiken och näringsstödet osv. Jag har alltid trott att Anders Eriksson var en skärgårdsvän, men är det så nu att avsikten med det här anförandet var att man skulle ta pengar från skärgårdstrafiken och föra till näringsstöden eller hur var tanken. Saker och ting sätts mot varandra. Är det så?

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är glad att ltl Torsten Sundblom har sett mig som en skärgårdsvän och jag hoppas att han kan se mig som skärgårdsvän i fortsättningen. Jag har inte varit ute efter att skrota skärgårdstrafiken. Det jag sade var att man också här måste böra ta ett ekonomiskt ansvar. I budgetprocessen redan i november så flaggade man för en privatisering av Viggen. Ingenting har hänt överhuvudtaget. Man har pratat om kortruttsmeddelandet hela den här mandatperioden. Ingenting har hänt tillsvidare. Man har pratat om bolagisering, ingenting har hänt. Jag kan göra den här listan jätte, jättelång.

Ltl Sundblom, jag är nog skärgårdsvän och jag tror faktiskt att skärgårdstrafiken skulle vara mera rationellt skött än vad den är idag om Ålands framtid skulle ha möjlighet att vara med och påverka. Kanske ltl Sundblom och jag sida vid sida efter nästa val kan göra något till det här.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Det var bra att det blev lite förtydligat. Det är nog så med hela den långa listan som ledamot Eriksson räknade upp. Läs protokollet från den 7.4 detta år i debatten om regionalpolitiken om alla åtgärder som skulle vidtas och ingenting är gjort. Det är trafikavdelningen som skulle göra det. Förtroendet är nog lite dåligt nu för den biten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ja, jag har inte så stort förtroende, skärgårdstrafiken sköts inte, men att också ltl Sundblom, som faktiskt står bakom regeringen, så öppet och tydligt visar att det inte finns något förtroende för de båda partierna som utgör landskapsregering, är ingen hemlighet heller för dem som är politiskt insatta, men det är ganska sällan som det nämns så här öppet i varje fall.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Minister Torbjörn Eliasson

Herr talman! Om jag först får vända mig till ledamot Anders Eriksson. Jag ska ta uppmaningen och försöka överbevisa ledamoten om att det händer någonting inom näringslivspolitiken. Vi försöker hjälpa, vi försöker sporra och skapa framtidstro, det är vår roll. Vi får som sagt var vänta lite och se. När det gäller debatten är det ganska lustigt egentligen att den mest snurrar runt ett moment som inte är öppnat, dvs. investeringsstöden. Det finns en hel del frågetecken att räta ut där så jag kommer att tala om det.

Det handlar ytterst om att hantera den av er väldigt hårt styrda jordbruksnäringen. Jag känner att jag till mycket behöver stå upp och försvåra ett system som egentligen ingen vill ha. I och med EU-medlemskapet måste vi följa den politik och de regler som slås fast i Bryssel. Det är bara så. En jordbrukare är en entreprenör och helst vill han klara sig utan stöd. Som det är nu upplagt måste vi ta skeden i vacker hand och hänga med i ett mycket byråkratiskt system. Jobbigt och arbetskrävande både för jordbrukarna och för näringsavdelningen, de som ska sköta byråkratin.

Glöm inte att vi alla behöver och vill ha god och lokalproducerad mat. Glöm inte att Åland behöver all den export och tillväxt vi kan åstadkomma. Livsmedelsklustret sysselsätter 1 400 personer och exporten är faktiskt 90 procent. Det är ett mycket viktigt kluster det också.

Jag tänkte gå in lite på hur investeringsstöden är riktade eftersom de har diskuterats. För den som inte känner till hur stödpengarna hittills har utbetalats under programperioden och hur de har fördelats ska jag förklara hur. För dem som tror att investeringsstöden inte riktas rätt eller har gett effekt ska jag försöka bevisa motsatsen.

Herr talman! Att pengarna nu är slut visar egentligen inget annat än att vi har kommit en god bit på väg i vårt omstruktureringsarbete, men att det inte är klart. Idag finns alltså ett behov på 865 000 euro som har nämnts, i form av inneliggande ansökningar. Vi vet också att det finns mera på lut. Jag tycker att inriktningen på stöden absolut inte är misslyckade utan faktiskt tvärtom.

Vi har driftiga jordbrukare som söker för att de ska kunna producera på samma konkurrensvillkor som omgivande marknader. Det handlar framför allt om två ändamål, strukturrationalisering för ökad produktivitet och generationsväxlingar för att behålla och utöka produktionen.

Hur har de då riktats? Där finns det faktiskt statistik, det är bara att läsa. Av de 3,9 miljonerna som är EU-pengar, 40 procent av stödet är delfinansierat av EU, har till största delen gått till mjölk, kött, frukt och grönsaker. Det handlar om mjölkladugårdar, mjölkanläggningar, ungdjursstall, gödselvård, lösdriftsstall, foderanläggningar och kyllager för frukt och grönsaker, torkanläggningar, förpackningsmaskiner.

När det gäller de internationella pengarna som är på 1,670 miljoner euro under de första åren 2007-2010 så har hela 45 procent gått till frukt- och grönsaksodlingen och 20 procent till nötköttsuppfödningsinvesteringar. För mjölken handlar det om foderlager, inredning, för kött lösdriftsstall, gödselvård, foderanläggning och för frukt och grönsaker kyllager, torkanläggningar och förpackningar. Så har det använts.

Herr talman! Jag kan utan överdrift säga, och det har också sagts här tidigare idag, att utan investeringsstödet skulle vi inte ha vårt Ålandsmejeri ÅCA kvar idag. Så är det. Prismässigt konkurrenskraftig råvara behövs för att de ska hänga med i framtiden. Jag tror att det var ledamot Anders Eriksson som sade att man ökade invägningen med tio procent. Jag kan ge lite fakta till där. Idag väger man in 14 miljoner liter, men man har en kapacitet på 20, alltså sex miljoner till kunde man producera. Det betyder att man behöver ungefär 700-800 kor till.

Från företagets sida att man är övertygad om att utan stöden så kommer investeringarna inte till. Tittar vi sedan på en annan livsmedelsproducent, Ålands trädgårdshall, vet vi att äppelhanteringen ökade, det ser ni själva när ni kör längs vägarna, nya moderna äppelodlingar överallt. För det här krävs det mera lager, speciallager och från det företaget har man gjort den bedömningen att om vi exempelvis satsar 500 000 euro härifrån i stöd, som då plussas på med lika mycket från andra hållet, så betyder det en ökad exportintäkt på 1-2 miljoner euro per år. Pengarna skulle alltså vara väldigt snabbt tillbaka.

Sedan till frågan vilken effekt och nytta som investeringarna har gett. Där finns det sådana som tvivlar på att investeringarna har givit någon som helst nytta. Jo, investeringarna har bidragit till bättre utnyttjande av produktionsfaktorer, ny teknik har införts så att råvaruanläggningar och arbetsinsatser kan utnyttjas bättre. Investeringsstöden bidrar till ökat tillträde och tillgång till marknader. Det är viktigt att man kommer in på nya marknader och att man kan hålla sig via den konkurrenskraft på de marknader som redan finns. De större projekten bidrar till långsiktig utveckling samt gör jordbruket mera hållbart i alla avseenden.

Till sist, konkurrenskraften ökar genom bättre utnyttjande av produktionsfaktorerna och ny teknik och självklart också genom att höja produktkvaliteten. Det är väldigt viktigt om man ska kunna vara med och konkurrera i ett exporterande företag, man måste ha hög produktkvalitet och ett konkurrenskraftigt pris.

Herr talman! Med det här vill jag ha sagt att livsmedelsklustret är viktigt för både lokalmarknaden och exporten. De satsningar som hittills har gjorts under programperioden har riktats rätt och har gett god effekt och vi måste fortsätta att hålla igång investeringarna, som är motorn för att skapa lönsamhet och tillväxt.

Jag skulle vilja ställa en fråga till dem som i pressen ifrågasätter riktandet av de här stöden, om de är korrekta och även kritiserar och påstår att stöden inte har haft någon eller väldigt liten effekt. På vilken information grundar ni det? Vilka undersökningar och vilka papper kan ni ta fram där det visar sig att det här har varit fel och inte givit någon effekt. Jag tycker att man ska svara på den frågan.

Till sist, herr talman, näringsavdelningen har många intressanta projekt, som jag sade tidigare åt ledamot Anders Eriksson, med övrigt näringslivet. Vi har jättegott samarbete med handelskammaren exempelvis och jag ska återkomma till det vid ett senare tillfälle. Alla ska vi veta att näringsavdelningen arbetar hårt med ett flertal interna rationaliseringsprojekt. Under finanskrisen har vår budget krympts mest av alla. Jag är stolt över min personal som arbetar hårt och målmedvetet för att spara och effektivisera. Sedan finns det en gräns, man måste komma ihåg att det finns en gräns när besparingar blir kontraproduktiva. Speciellt gäller det för en avdelning som ska smörja motorn i samhället.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag har inte hört en enda här i salen som har ifrågasatt huruvida vi behöver investeringsstöd i jordbruket. Däremot har nivån och när man ska föra till extra pengar diskuterats. Vartenda parti här i salen har enhälligt stött de pengar, som har funnits med tidigare i budgeten. Man har också nu uttalat att man är beredd att fortsätta med det här när man också då har kunnat svara på frågan hur man ska fortsätta.

Vi har inte ifrågasatt att investeringsstöden överhuvudtaget inte har haft någon effekt, men vi har sagt att om målsättningen är satt, man har en prislapp på hur man ska uppnå den målsättningen och sedan kommer man och säger att man måste ha mera för att uppnå den, då behöver man ha lite mera kött på benen för att man ska kunna acceptera det rakt av.

Till sist herr talman, kan jag inte heller riktigt förstå att det skulle göra skillnad på de tre månader vi har kvar av det här året, för att sedan återkomma till det här i ordinarie budgeten, när man får ställa de här sakerna i förhållande till allt annat som också behöver pengar i dagens samhälle.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Det är jättebra, ledamot Johan Ehn, att alla här tydligen är för att det måste mera investeringsstöd till. Det var inte det jag sade att det hade sagts här, utan det handlade om hur man har riktat dem och hur effekterna har varit. Jag sade inte att ledamot Ehn hade sagt någonting sådant här, men jag konstaterade att det fanns flera som hade sagt det i pressen och här i salen, att man inte har riktat dem rätt, tydligen, och att man inte har fått effekt. Det var därför jag försökte förklara hur de har använts. Jag tror faktiskt att effekten av investeringsstöden hittills har varit god och att vi måste fortsätta på samma linje.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror att jag måste återupprepa det jag sist sade och det blev ont om tid för mig, jag var otydlig. Jag hör till dem som också har varit med och ifrågasatt att man skulle skjuta till pengar i en tilläggsbudget när man samtidigt har sagt att man har ett mål för vad man ska uppnå. Det målet har man satt en prislapp på och sedan konstaterar man i ett skede att pengarna som man satte på prislappen inte har räckt till. Det behövs mera för att uppnå målet. Det är så jag läser det förslag som har varit tidigare.

Är det på det sättet så måste man stanna upp, checka av och se på vilket sätt man kan göra det och få en bra förklaring på vilket sätt man ska göra det. Jag och vi från mitt parti har sagt att vi är intresserade av att diskutera vidare. De motiv som finns för det här, nämligen att skapa ett jordbruk som har möjlighet att skapa större enheter, effektivisering osv, det stöder vi. Det jag vänder mig emot i huvudanförandet var det att det inte finns någon här och i varje fall inte från vårt parti som har sagt att investeringsstöd inte behövs och som definitivt säger nej.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag sade faktiskt inte det heller, ledamot Ehn, att någon har sagt att det inte behövs, men vi ska inte käbbla om det. Mera kött på benen, ja, det försökte jag ge och i de ansökningar som finns så finns det mycket kött på de här benen och det är 865 000 euro det handlar om. Vi vet att om vi exempelvis nu skulle ha samma investeringsstödsnivå som landet Finland har, om vi tar 0,45an, så handlar det om upp till 2,5 miljoner euro. Så mycket satsar de, som vi faktiskt konkurrerar med och exporterar till. Det här visar att pengarna är slut, att intresset för att utveckla näringen, för att få till stånd generationsväxlingar, för att få högre produktivitet, för att öka exporten, tillväxten och därmed skatterna har varit större än vi trodde och det ska vi vara väldigt glada för.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad.

Ltl Anders Englund

Herr talman! Det var ett mycket bra anförande som näringsminister Torbjörn Eliasson hade, han belyste många frågor. Vi ser att dagen tyvärr börjar lida mot sitt slut om vi tittar ut över salen. Det är många som man skulle vilja titta i ögonen när man har ett anförande och diskutera med. Ifall talarlistan blir slut före kl 17.00, som det sades att vi skulle arbeta till, föreslår jag att ärendet bordläggs till inkommande måndag.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Knappast framom andra, men i varje fall hade jag begärt ordet. Jag skulle vilja säga några ord ytterligare kring budgeten, som inte berör diskussionen om det som icke var nämnbart, men ändå har diskuterats rätt mycket. Det är några detaljer, som jag gärna ser att finansutskottet skulle titta närmare på och kanske det kommer svar från ministerbänken, om det finns direkta svar på det.

För det första så finns det i budgeten upptaget ett anslag 43 32 20 som handlar om alarmcentralen, 25 000 euro för att utveckla alarmeringsfunktionen och sådana saker. Det är pengar som jag vet att behövs, men jag vet att det från tidigare finns ett ganska stort anslag, det torde röra sig kring 500 000-700 000, som är reserverade för detta ändamål och då i samband med att man ska titta på hur man kan få ett utökat samarbete med polisen. Eftersom det finns ett så stort anslag borde man titta noggrant på huruvida de pengarna kunde användas för detta ändamål istället för at skjuta till nya pengar. Det här borde man ta en titt på i finansutskottet.

Sedan herr talman, kan jag inte låta bli att lyfta frågan kring den berömda champagnen. Visst är det på det sättet att det här är någonting som är väldigt unikt, något väldigt fantastiskt, någonting som vi ska rida på, men att vi i vår verksamhet satsar så mycket tid, energi och pengar på det här kräver nog tusan att vi efteråt också kan visa på att vi faktiskt har nytta av den här biten. Om jag förstår det här rätt är det alltså 200 000 euro man sätter på att plocka upp flaskorna. Jag hoppas verkligen att det är så att man har torrt på fötterna när man säger att värdet av det här kommer att komma tillbaka, annars kommer det att bli väldigt dyra champagneflaskor för detta landskap.

När man sedan tittar på det arbetssätt man har valt ställer det också en hel del frågor i luften. Jag förstår att det här är någonting som alla vill vara med om, det är en historisk händelse, alla vill vara med och styra upp det på det sätt som man själv vill och kanske till viss del få en glans som finns kring de här flaskorna. Kan det faktiskt vara så att man behöver en ledningsgrupp på tjänstemannanivå, som består av flera av de högsta cheferna? Är det faktiskt så speciellt det här att man inte klarar av att göra den här frågan på utbildningsavdelningen? Jag förstår att det har funnits strategiska beslut att ta, men har jag förstått det rätt så finns t ex både landskapets förvaltningschef och utbildningsavdelningens chef med i den grupp som håller i trådarna för det här.

För mig känns det lite som att det här ligger på aningen en för hög nivå. Borde det inte klaras i första hand av dem som normalt sett är avsatta för att just ta hand om det som är vårt kulturarv, dvs. museibyrån. Behöver man då beslut och den typen av stöd borde förvaltningen vara uppbyggd på det sättet att det går att söka när så behövs. Här borde man ta sig en funderare på vad det finns för övrigt stora projekt som man ska driva igenom och då också kunna sätta kraft och energi på. Det här är någonting som är en politisk värdering om hur man vill prioritera resurserna. Där vill jag att man tar sig en rejäl funderare på huruvida det här har varit i rätt proportion eller inte just nu.

Herr talman! När det gäller gymnasiesamordningen var ledamoten Anders Eriksson inne på en diskussion om de bitarna. Nu finns det i budgeten en gymnasiesamordnare intaget. Jag tror att summan var 60 000. Det ifrågasattes huruvida det här verkligen behövdes. Jag hör till dem som nog ger mitt stöd till att den behöver finnas där. Ska vi genomföra detta stora projekt med den tidsplan som landskapsregeringen har lagt upp behöver vi de här resurserna för att klara den biten. Jag är helt övertygad om att det här är nödvändigt om vi ska klara av att sjösätta denna gymnasiereform. Jag hoppas att vi nästa vecka kan gå in mera i detalj och diskutera gymnasiereformen, men jag tror att den har förutsättningar att kunna ge inbesparingar på sikt och därför kommer det här att betala tillbaka sig så jag understöder varmt den här biten. Annars tror jag att det kommer att ta en väldig tid förrän vi får det här genomfört.

Till sist, herr talman, vill jag också lyfta fram biten vad gäller utgifter för bolagisering. Vi fick ett svar på att det här handlar kanske inte bara om bolagisering under trafikavdelningen, men man fick faktiskt ta sig en liten funderare när man såg att det behövdes 75 000 euro för den här biten. Är det här någonting som man gör som grund för övrigt arbete också må det vara hänt, men man borde fundera på var pengarna ska finnas.

Herr talman! De saker som jag vill att finansutskottet ska titta lite närmare på gällde framför allt alarmcentralen och de 25 000 som finns. Kan man använda andra pengar? Det finns kanske också en orsak att lite ta sig en titt på champagnesidan och ställa lite krav på att det måste komma någonting tillbaka, lite på det sätt som ledamoten Danne Sundman var inne på. Det är rätt stora pengar som vi nu lägger på ett bräde om vi sätter det i relation till diskussionerna om vissa andra investeringsstöd och liknande.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ledamot Ehn berörde momentet som rör alarmcentralen och konstaterade också att det egentligen består av två saker. Det finns ett tidigare moment om 500 000 euro och det har ett framåtsyftande ändamål. Där har vi redan börjat använda pengarna för uppköp av nya datasystem som har att göra med den stora reformen som rör både polisen och alarmcentralen. Det momentet siktar framåt. I praktiken handlar det här om att hålla igång det redan nu föråldrade systemet. Det är oväntade utgifter som vi inte har kunnat förutse i budgeten, i praktiken handlar det om köp av support från Ålands telefonandelslag.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Handlar summan 25 000 om köp av tjänster är den beskrivning som finns i budgeten inte riktigt överensstämmande med det som nu ges utan där handlar det faktiskt om utrustning. Enligt den information jag har kring den här biten är det både frågan om en uppdatering av den utrustning man har och sedan kanske något slags inköp av stödtjänster. Är det inte så att de här två projekten kunde ha så stora beröringspunkter med varandra att man hade kunnat hitta pengarna i detta moment för att sedan komma vidare.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag bestrider inte ledamot Ehns sakkunskap på området, det är allom bekant. De uppgifter jag har fått är just det jag beskrev att det handlar närmast om köp av support för att kunna hålla igång det nuvarande, redan kraftigt föråldrade systemet, men utskottet kan gärna titta närmare på frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Handlar det här enbart om teknisk support för att hålla igång ett system för 25 000 i tilläggsanslag är det en väldigt dyr prislapp. Då finns det nog ytterligare orsak för utskottet att titta på den biten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag har gjort anteckningar på alla de uppmaningar som finansutskottet ombeds att göra och de flesta är ganska klara och tydliga, men när det gäller champagnen förstod jag lite mera på resonemanget att det finns ett ansvar för hur man går till väga vid bärgningen. Utskottets roll är nu lite frustrerande och jag blir fundersam på vad vi ska göra i utskottet. Ska vi på något sätt garantera värdet på vraket och champagnen eller ska vi sätta någon sorts skyldighet att landskapsregeringen ska omorganiseras. Jag hörde ledamoten Ehn säga att det borde finnas en annan typ av organisation som sköter det här. Vad är utskottets roll? Vi kan ingalunda gå in och säga att man inte får sälja dessa under ett visst pris. Landskapsregeringen borde garantera någon sorts minutpris eller utförsäljningspris. Det blev lite oklart.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Någon omorganisation kanske jag inte pratade om, utan jag pratade om att det skulle skötas inom den ordinarie organisationen. Nu har man gjort en specialgrej, man har skapat något som är specifikt för det här, man har skapat en arbetsgrupp som är sektoröverskridande. Det kan säkert finnas till vissa delar behov för en sådan. Jag ställer mig frågande om det inte borde kunna behandlas inom den ordinarie verksamheten på museibyrån. Det gör vi med andra bitar. Jag har inte den informationen och ber därför att utskottet ska titta lite närmare på det, hur man använder sig av arbetskraften.

När det gäller kostnaderna bör man från utskottets sida få en lite bättre bild av hur landskapsregeringen har formulerat sig. I själva budgeten finns bara skrivet: ”Här finns kostnader”. Däremot inte hur man ser på ekonomin framåt. Vi hörde minister Lundberg prata om det i sin taltur, vilket jag tyckte att gav lite mera kött på benen i och med att man förväntar sig att få tillbaka mera av det, men lite mera behöver man veta till vad man ger pengarna.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jo, det är klart att en precisering av vad pengarna används till och kanske framför allt på vilken nivå det ligger eftersom det står att det finns tilläggsmedel sedan tidigare som används. Nu är det här ett moment som har uppstått där man redan har en kostnad, som man vet till en viss gräns hur stor den är. När det gäller resultatet av undersökningen är förhoppningen att pengarna ska komma tillbaka och den förhoppningen när ju jag också.

När det gäller hur man ska gå tillväga med sådant här är det klart att vi kan ta in uppgifter på det, men det här gäller väldigt många olika former. Med erfarenhet från landskapsregeringens arbete vet jag att väldigt ofta när det är olika verksamheter som går in i varandra, har man ansvariga personer med från de olika enheterna som berörs. Så upplever jag att den här grejen är, men visst kan finansutskottet fråga upp det och få det mera klarlagt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det jag vill få någon slags klarhet i är just vad arbetsgruppen har för uppgifter. Jag reagerar på att våra högsta tjänstemän, både för hela förvaltningen och för utbildningen tillsammans med ett antal tjänstemän till, är de som har ansvar för den här biten. Jag ser det som självklart att det här borde ligga som ansvar på den byrå som normalt sett har ansvar för att ta vara på fornfynd och den typen av saker. Om man behöver hjälp och stöd ska det finnas i förvaltningen. Sådant händer och sker hela tiden, men att man skapar en särskild organisation för det här är det som har fått mig att fundera på den här biten. Det kan också vara så, ledamoten Mattsson, att utskottet kan presentera tankegångar som får mig att förstå det här på ett bättre sätt och därmed är frågan utagerad. Jag vill att man ska reda ut den här biten eftersom det verkar som om mina och ledamoten Mattssons kunskaper om det här skiljer sig åt. Därför ställer jag också frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Under diskussionen har ledamoten Englund ställt ett villkor att förslag om att ärendet måtte bordläggas till måndag ifall ärendet inte på annan grund förflyttas till måndagen. Av hänsyn till att klockan nu är 14.55 avbryts behandlingen av detta ärende och behandlingen av andra tilläggsbudgeten för år 2010, alltså detta ärende, återupptas vid lagtingets plenum måndagen den 20 september. Talarna på listan kvarstår och debatten fortsätter i den ordning där de nu är upptagna. Detta ärende avbryts härmed.