Enda behandling

Ärendet har bordlagts den 29 och 30 september 2010 vilket innebär att ärendet inte ytterligare kan bordläggas.

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen.

Om ett förslag till hemställan har väckts bordläggs ärendet till ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Diskussionen går vidare i detta för Åland viktiga ärende. Minister Sjögren sade i sitt huvudanförande att det här var årtiondets viktigaste fråga, vilket jag kan hålla med om. Det är en väldigt viktig fråga. Det här är också en strukturell viktig fråga för det fortsätta arbetet inom den här verksamheten på Åland. Det är viktigt hur vi går vidare med den här verksamheten.

Vi vet idag att det finns två parallella spår. Vi har spåret som sorterar under ÅHS verksamhet, sjukvården. Vi har det spåret som sorterar under kommunernas sociala verksamhet, social service, det som vi kallar för omsorg om de äldre i kommunerna.

Idag finns det en sammanblandning mellan de här två spåren. Det finns kommuner som utför hemsjukvård på sina effektiverade serviceboenden, vilket en del av oss åtminstone anser att är fel.  Kommunerna tar på sig ett alldeles för stort medicinskt ansvar som inte hör hemma inom social verksamhet i kommunerna.

Vi har inväntat att det skulle bli en lösning på den här frågan. Man har från landskapsregeringen lovat att komma med strukturella förändringsförslag för dessa två olika verksamhetsområdena.

Vi har tyvärr inte sett några sådana förslag, de har uteblivit. Man har däremot nog haft en person som har utrett det här och som under det här året skulle komma med förslag till förändringar. Man har påbörjat ett projekt där man skulle se hur de här olika verksamheterna skulle kunna jobba tillsammans och kanske också ha ett ansvarstak. Vi vet inte hur detta kommer att falla ut. Vi har inte sett lagstiftningsförändringar. Lagstiftningen är i egentligen ramen för båda dessa verksamheter. Utifrån lagstiftning så vet man inom ÅHS och inom den sociala verksamheten i kommunen på vilket sätt man ska hantera de här verksamheterna.

Idag vet vi att det finns en otydlighet i socialvårdslagstiftningen. Man säger att ministeriet ska komma med närmare föreskrifter om vad man anser att är anstaltsvård. Det här är en blankettlagstiftning, som ni alla vet vi det här laget, alltså är det landskapsregeringen som ska komma med närmare föreskrifter. Det här är inte gjort. Man vet inte i kommunerna egentligen var gränsdragningen går, medan ÅHS-lagen är tydlig och säger att det är sjukvård som Ålands hälso-och sjukvård ska syssla med. Man säger både i 1 § och 4 § i hälso- och sjukvårdslagen vad ÅHS ska hantera.

För att åtminstone få strukturell klarhet och lagstiftningsmässig klarhet i de här verksamheterna så att vi har ramen och att det finns ordentliga tankar bakom detta så föreslår jag en kläm; ” lagtinget hemställer om att landskapsregeringen reviderar socialvårdslagen så att den är anpassad till åländska förhållanden inom äldreomsorgen.” Det här är ett första steg sedan kan vi utveckla det åt olika håll. Vi måste ha lagen, vi måste ha ramen så att vi vet vilka förväntningarna är, åtminstone på kommunerna och på ÅHS. Sedan kan man göra de här överföringarna genom olika köptjänster eller hur man vill göra det i framtiden. Vi måste få lagstiftningen klar, vilket den inte är idag. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Efter år av diskussioner om hur de äldres hälso- och sjukvård ska ordnas så tycker jag att vi nu har kommit till en punkt där åtminstone de flesta, om inte alla i lagtinget, inser att vi måste fatta beslut. Vi kan inte mera utreda den här frågan. Det är nu dags för både landskapsregeringen och lagtinget att fatta några viktiga strategiska beslut.

Lagtinget har, i samband med fjolårets budget i det utlåtande som social- och miljöutskottet då skrev, sagt att det nu finns tillräckligt med underlag för att fatta de nödvändiga besluten. Tyvärr, herr talman, när man läser nästa års budget så är samma, samma gamla vanliga; "utreda, gå i riktning mot, överväga, i mån av möjlighet". Det saknas viktiga strategiska beslut, och vilka är de? Det är framför allt två beslut; det viktigaste, nummer ett, är att säga vad Gullåsen ska ha för roll i det här sammanhanget och när det ska förverkligas. Det finns flera utredningar som säger att Gullåsen ska bli ett geriatriskt och rehabiliteringssjukhus eller en enhet inom ÅHS som har inriktning på geriatrik och rehabilitering, hur man nu vill kalla det. Beslutet måste fattas nu! Det avgör helt och hållet sedan hur den övriga vården ser ut.

I de utredningar som har funnits är tanken att Gullåsen och dess olika avdelningar skulle ha huvudansvaret också för hemsjukvård och rehabiliterande verksamhet för äldre.

Det andra beslutet är det som vtm Gun-Mari Lindholm också sade, man måste klargöra ansvaret mellan kommunernas socialtjänst och ÅHS, landskapets hälso- och sjukvård.

I motsats till riket ligger all hälso- och sjukvård på landskapet, ingenting ligger på kommunerna enligt lag. I riket ligger både hälso- och sjukvården på kommunerna. I riket är äldreomsorgen och socialtjänsten för de äldre lagt på kommunerna, därför kan man samordna detta på kommunal nivå. Hos oss är äldreomsorgen och olika typer av stödtjänster till äldre för att de ska kunna bo hemma eller på serviceboende eller institutionsboenden lagt på kommunerna. Därför är det betydligt svårare att samordna.

Vår lagstiftning som vi har idag är oklar. I 2 § i ÅHS-lagen sägs att man ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster åt alla ålänningar. Det finns inte några undantag för äldre som bor på institution, hemma eller någon annanstans. Sedan säger socialvårdslagen och framförallt klientavgiftslagen att kommunerna också ska anordna sjukvård för de äldre.

Idag när man tänker på detta så kan man konstatera, åtminstone vi som också jobbar som kommunalpolitiker, att vi inte borde ha institutioner. Vi borde bara ha effektiverat serviceboende, sådana boendeformer där de äldre hyr in sig och har tillsyn dygnet runt, men som inte är institutionsboende, för då skulle hemsjukvården komma till dem på samma villkor som för dem som bor hemma. De kommuner som inte har institutionsboende för äldre, låt bli att inrätta det så slipper ni en massa problem!

De här två konkreta besluten krävs. Det kräver också lagstiftningsåtgärder. Socialvårdslagen, som är en blankettlag, där måste vi ändra detta med anstaltsvård för de äldre. Vi kunde ju tala om institutionsboende för äldre. Å andra sidan så inbegriper väl begreppet också annan anstaltsvård. Eftersom vi inte på kommunal nivå har det ansvaret så vet jag inte om det är nödvändigt att det begreppet finns kvar. Och man måste ändra klientavgiftslagen på den här punkten.

Idag är det så, precis som vtm Gun-Mari Lindholm sade, att kommunerna tar på sig kostnader som de inte egentligen är skyldiga att bära. Vi betalar privata läkare och vi anställer sjuksköterskor i kommunerna för institutionsboendena; De Gamlas Hem, Sunnanberg och Trobergshemmet. Detta måste det bli ett slut år 2011, så att vi får det här på rätt.

Herr talman! Den här äldreboomen fortsätter till 2020, sedan börjar det dala igen. Man borde ha ett sådant perspektiv på den här utvecklingen. Idag känns hela det här problemet oöverkomligt på något vis. Vi har få korta perspektiv. Man skulle vilja se hela det här komplexet i ett sådant tidsperspektiv.

Det behövs inte mera utredningar, det behövs beslut och de måste komma nästa år, som jag ser det. Annars blir det ett nytt lagting, det blir en ny hälso-och sjukvårdsminister och det blir samma gamla prat som nu har pågått i åtminstone 15 år. Tänk hur lång tid det har gått sedan hemsjukvården och hemvården skulle slås ihop. Nu har vi pilotprojekt men vi har ingen tidtabell för hur det ska genomföras i verkligheten. Det går för långsamt på det här området.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! För vår del har vi framhållit våra synpunkter tillräckligt i den här frågan. Det är dags att knyta fast säcken. Både Tina Turner, Mick Jagger och jag, som var aktuella här i debatten den 29 september, är överens om detta.

Jag har funderat på hur den här klämmen kan motiveras att man skulle gå in och revidera socialvårdslagen som vi har som blankettlag och huruvida det är rimligt att göra det. Då måste vi se på tidtabellen för hela lagstiftningspaketen. Den kommer nog att bli ganska utdragen. Minister Sjögren kan säkert specificera den på något sätt, men å andra sidan är det bara ett år kvar på den här mandatperioden så det är säkert svårt att ge några tydliga besked. Jag känner väl till lagstiftningen om ÅHS-lagen och den kommer nog att dra in på år 2012 förrän vi har en ny sådan lag. Det blir efter nästa val. Det är rimligt att tänka sig en sådan tidtabell.

När det gäller revidering av socialvårdslagstiftningen, som är den andra parten i den här frågeställningen, så är det inte rimligt att tänka sig att vi har en sådan förrän år 2013.

För min del är det väsentligt att kommunernas äldreomsorg i förhållande till ÅHS ansvar behandlas likartat, på det sätt som ltl Sundback här redogjorde för. Jag hör till dem som har samma uppfattning. Den här märkliga uppdelningen som man har i riket mellan olika vårdformer inom äldreomsorgen för kommunerna har sina historiska skäl där. Men här hos oss har vi ju en helt annan organisation utgående ifrån vår lagstiftning. Därför bör socialvårdslagen vara anpassad till den verkligheten här.

För att vi också inom ÅHS ska kunna gå vidare med de planer som finns, särskilt verksamhetsplaneringen men även utbyggnadsplaneringen och saneringsplaneringen för Gullåsen, så är det viktigt att någorlunda snabbt få ett besked ifrån landskapsregering och lagting i den här frågan om gränsdragningen och ansvaret.

Därför är det för långt att vänta till 2013, det måste komma betydligt tidigare. Det borde komma i början av nästa år. Därför är tidtabellen väldigt viktig. Jag hoppas att hela lagtinget kan vara överens om att det brådskar att få gränsdragningen gjord nu. Därför är det rimligt att stöda klämförslaget som kommer till omröstning här, tack.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det har varit en omfattande diskussion om äldreomsorgen. När man kokar ner det till kärnfrågan så handlar det om vem som ska ha ansvaret för sjukvården på institutionerna.

Efter att vi har debatterat senast så har vi på socialvårdsbyrån analyserat de synpunkter som kom fram vid diskussionen.

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för öppen vård respektive institutionsvård gäller redan i dagsläget på Åland, till den del de omfattar de delarna som vi inte har lagstiftningsbehörighet på. Lagstiftningsbehörigheten är uppdelad i socialförsäkringssystemet och socialvården. Det är jättesvårt att lyfta ut en del i systemet eftersom socialförsäkringssystemet omfattar allt från bostadsbidrag för pensionärer, vårdbidrag och rehabiliteringsåtgärder, så det är jättesvårt att lyfta ut en del på det viset.

Vidare i den analysen ser inte socialvårdsbyrån något skäl till varför vi skulle ha avvikande definitioner. Man ser inte heller vinsten för den enskilde, för ÅHS eller för kommunerna. Att ha ett annat ord för anstalt eller institution ändrar ändå inte innehållet för det är beroende av de andra sociala lagstiftningarna som också ålänningarna rätt till i socialförsäkringssystemet.

Det finns två möjligheter att förtydliga det här ansvaret som efterfrågas ifrån lagtinget och som efterfrågas för kommunerna. Den komplicerade vägen är att göra det via sociallagstiftningen. Det krävs att vår blankettlagstiftning av socialvårdslagen ändras, vilket skulle krävas en helt ny paragraf som fastställer grunderna för gränsdragningen.

En snabbare och enklare väg, och det som vi håller på med just nu, är att göra förtydligande och gränsdragningar i ÅHS-lagen. Det arbetet är inlett. Ambitionen är att lämna en ny ÅHS-lag till lagtinget under den här mandatperioden och att den självklart ska hinna behandlas i utskott.

Det framfördes också ett önskemål i debatten tidigare att man ville ha tillämpningsföreskrifter. Det har man också diskutera på socialvårdsbyrån och med lagberedningen. Man konstaterar där att tillämpningsföreskrifter inte är bindande. Det är mera lämpligt att vi gör förtydliganden i ÅHS-lagen.

Man säger också att det är mycket i görningen på hela äldre omsorgsområdet. Det är jättesvårt att göra gränsdragningen mellan sjukvård och äldreomsorg. Det är som att drag en linje i vattnet. Vi har också sjukvård inom missbrukarvården. Kommunerna anställer sjukskötare inom missbrukarvården och inom specialomsorgen. Jag delar inte alls den uppfattningen att det är lätt att helt och hållet dra gränsen.

Det pågår uppluckringar mellan institutionsvård och öppenvård. Kommunerna har serviceboende och effektiviserat serviceboende. Nu får också personer som bor på institutioner rätt till vårdbidrag. Det har man inte heller haft förut.

Socialvårdsbyrån på landskapsregeringen förväntar sig att man går vidare i den här riktningen och att skillnaden mellan institutionsvård och öppenvård, inom äldreomsorgen överlag, krymper.

I dagsläget när kommunerna grundar nya enheter så ska de lämna in en anmälan till FPA som bedömer om det är frågan om öppenvård eller slutenvård.

Det här var en del i hela den här frågan om vem som ska ha ansvar för sjukvården på institutionerna.

Men, är det så som lagtinget diskuterar så ska vi ju ändra hela den inslagna vägen, den väg man fastslog under förra landskapsregeringens mandatperiod. Där sänkte man Gullåsenavgifterna för kommunerna och man började planeringen med Gullåsen. Vi skriver förtydliganden i budgeten att ÅHS övertar ansvaret över Gullåsen. Det blir specialsjukvård, vilket för äldreomsorgen blir spindeln i nätet med rehabilitering, utredning och specialistläkarkunskap. Det betyder ökade kostnader på 3-4 miljoner euro för ÅHS. Man har också gjort om landskapsandelssystemet, det har fördubblats från 9 miljoner euro, inklusive investeringskostnader, till i dagsläget när vi nästan är uppe i 19 miljoner euro.

Det här är också en fråga om vård på rätt nivå, det mest smarta, det mest humanistiska och det mest kloka ekonomiskt. Det här är en linje som man har slagit in på.

Gör vi på det viset att ÅHS ska ansvara för institutionerna då måste vi ju göra om hela systemet. Då får ÅHS ta ansvar för institutionerna, det måste ju då få konsekvenser för landskapsandelar och avgifter osv. Men, då gör vi en 180 graders ändring i hela systemet.

En av landskapsregeringens riktlinjer är den slutrapport från arbetsgruppen som hade i uppdrag att utreda äldreomsorgen. Det här är ett arbete som den här landskapsregeringen fortsätter med och som förra landskapsregeringen satte igång. Jag tror att ltl Barbro Sundback också var referensperson där. Det står så här om ansvarsfördelningen för ÅHS respektive kommunerna; ”den huvudsakliga ansvarsfördelningen mellan ÅHS och kommunerna kan i generella termer beskrivas så att kommunerna ansvarar för grundservicen för de äldres boende i eget hem samt inom serviceboenden. Kommunerna ansvarar vidare för vården och omsorgen vid De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg inklusive ansvaret för den medicinska personalen. ÅHS ansvarar för sjukvårdsinsatser oavsett boendeform, exklusive institutionsvård, och för sjukhusvård”. Om vi ska vi ändra det här då får vi slå om alltihop 180 grader, det är min uppfattning.

Det ska fattas beslut om Gullåsen, man håller på förbereder till styrelsen, ja, men det ligger hos styrelsen. Socialdemokraterna har en representant i ÅHS styrelse. Vi har gjort förtydligande i budgetförslaget. Vi kommer att revidera ÅHS-lagen under den här mandatperioden. Vi tar in folkhälsolag, primärvårdslag, specialsjukvårdslag och vi kommer också att skriva in det som är oklart för åländska förhållanden och som är speciella för åländska förhållanden t.ex. gränsdragning mellan institutionsvård och sjukhusvård.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det kanske inte är någon lätt uppgift som ministern har. Frågan är nog om ministern ska lyssna på lagtinget eller på sina tjänstemän. Jag tror att det bland de flesta tjänstemän ändå finns en inställning att det är bättre ju mindre man gör. Det ligger i en byråkrats hjärta att tänka så. Det är bra att de är så för det betyder att de inte går på alltför tokiga förändringar. I det här fallet har nog lagtinget varit ganska tydlig under den här mandatperioden. Vad gäller sjukvården för de äldre så är det någonting som de redan nu har rätt till via ÅHS. Frågan hur det ska organiseras? Det är landskapsmyndigheterna och ÅHS uppgift att göra det. Att de äldre ska få sin hälso- och sjukvård via ÅHS, det är oomkullrunkeligt, det finns ju inte någon annan som kan producera den tjänsten.

Minister Katrin Sjögren, replik

För det första så vill jag kommentera detta med tjänstemännens inställning. Socialvårdsbyrån och social- och miljöavdelningen är en mycket hårt arbetande enhet. Det där uttalandet tar jag som en dålig dag.

Landskapsregeringen har lyssnat på den inslagna vägen som förra landskapsregeringen tog; äldreomsorgsrapporten, landskapsandelssystemet och sänkningen av avgifterna på Gullåsen. Hur förklarar ltl Barbro Sundback texten i äldreomsorgsrapporten? Det kan inte stå tydligare än det står i äldreomsorgsrapporten. Då menar alltså lagtinget att vi ska slå om 180 grader på hela äldreomsorgstanken som har varit bärande under så många år? Det tycker jag att är att kasta väldigt mycket i sjön.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den rapport som ministern hänvisade till var viktig 2006. Sedan har åtminstone jag gått vidare i mitt sätt att se på den här frågan, eftersom det bara har blivit sämre för de äldre vad gäller tillgång på hälso- och sjukvård för dem som bor på institution. Samt att många äldre sjuka skickas hem till kommunerna utan att kommunerna har resurser att ta emot dem. Situationen har blivit värre för de äldre. Jag tror att vi måste överge 2006-års rapport till den här delen och se situationen med nya ögon. Det har faktiskt lagtinget gjort så sent som i samband med den senaste budgeten. Ministern borde läsa det utlåtande och inte stirra sig blind på rapporten 2006 för att på något sätt nita dit mig.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag fungerar inte så som politiker att jag försöker nita dit någon. Det är ltl Sundback som agerar enligt den devisen. Den här landskapsregeringen har följt den inslagna vägen. Jag kan hålla med om att det finns vissa delar som är inaktuella i den här rapporten. Det följer vi upp genom kvalitetsrekommendationer, genom att analysera vårdkedjor, genom att ha dialog med kommunerna och genom att ha dialog med ÅHS.

Man föreslår här nu att lägga om hela systemet. Jag undrar om det är så jätteklokt? Befolkningsutvecklingen innebär ökade kostnader för ÅHS och det innebär också ökade kostnader för kommunerna, det kommer vi inte ifrån. Tanken med t.ex. läkarresurser är att man ska stärka hemsjukvården. I mitt önskescenario finns det så mycket läkare inom hemsjukvården att de kan serva institutionerna. Det finns också geriatriker som sköter specialsjukvården.

Talmannen

Tiden är ute. Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Dramatiken som ministern anför här ska åtminstone inte anspela på mina resonemang och förslag. 2006-års utredning är en ypperlig utredning. Vi borde ha genomfört betydligt mera än vad vi har gjort. Däremot finns det detaljer som man kan justera till den delen. Vi som lagstiftare måste dra den här gränsen i vattnet mellan äldreomsorgens hälso- och sjukvård och ÅHS ansvar. Därför förstod jag inte ministerns svar här tidigare, varför det skulle vara lättare att dra gränsen i ÅHS-lagen än i en paragraf i blankettlagen? I fall man gör som ministern förespråkar finns blankettlagen kvar oförändrad. Socialvårdslagen måste vara huvudlag i den här frågan när det gäller kommunernas ansvarsområde. Därför förstod jag inte resonemanget om att det skulle räcka med ÅHS-lagen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Hela socialvårdslagen reglerar också förhållanden mellan kommunerna och folkpensionsanstalten. Nej, men det stämmer inte. Jag har en femsidig utredning på hur komplicerad den här lagstiftningen är och hur svårt det är att rycka ut en del ur det. Jag upplever att det inte är det som är bekymret, om vi gör gränsdragningen i ÅHS-lagen eller om vi skulle göra det i blankettlagen. Det stora bekymret är vem som sist och slutligen ska ansvara för sjukvården på institutionerna. Det är ju där som kärnan finns. Där tycker delar av lagtinget att ÅHS ska ansvara för sjukvården på institutionerna. Svaret är då att ÅHS ska ta över institutionerna. Så diskuterar man.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Så ska det absolut inte gå till. Kommunernas äldreomsorg ska i förhållande till hälso- och sjukvården i landskapet behandlas likvärdigt. Det måste man ha som målsättning. Det är viktigt att man kan göra den här förändringen i socialvårdslagstiftningen så att den inte anpassas till riksförhållandena, utan att den anpassas till de åländska förhållandena där vi har ett annat hälso- och sjukvårdssystem än vad man har i riket. Huvudmannaskapet är ju helt annorlunda.  

Jag förstår fortfarande inte varför man inte skulle kunna sätta till den här enda paragrafen i socialvårdslagen utan att det skapar väldiga problem i förhållandet till socialförsäkringslagstiftningen? Jag kan inte tänka mig att det skulle vara fallet. Oberoende av det förslag som ministern nu kommer med här, att blott ÅHS-lagen ska ändras, innebär att vi inte skapar ett eget system på Åland utan vi anpassar oss till hundra procent till rikssystemet, eftersom det är lite jobbigt i blankettlagstiftningen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det där stämmer inte heller. I socialvårdslagen analyserar man skillnaden på sjukhusvård och sjukvård. Sjukvården på institutionerna är kommunernas ansvar och sjukhusvården är vårdorganisationernas ansvar.

Vi kommer att göra alldeles egna specifikt åländska lösningar i ÅHS-lagen. Där har vi projektet samarbete mellan hemservice och hemsjukvård som handlar om sjukhusets öppna vård och kommunernas öppna vård. Det vi pratar om är sluten vård och institutionerna. Det blir också väldigt otympligt om t.ex. hemsjukvården skulle serva institutionerna. Hemsjukvården har också en ganska stark utveckling. Vi har dagkirurgiska patienter, vi har cancerpatienter hemma och de behövs också för andra patientkategorier. Det handlar sist och slutligen om vård på rätt nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är bra att man försöker ändra på ÅHS-lagen. Den behöver också moderniseras och reformeras. Det allena gör inte att vi får ett mindre problem när det gäller anstaltsvård i 17 § socialvårdslagen. Det är en alldeles särskilt uppgift för landskapsregeringen att reformera och revidera den lagen så att de här två kongruerar med varandra tillsammans för att vi ska få en tydlighet när det gäller äldrevården och omsorgen.

Är det så att ÅHS får mera äldresjukvård på sin lott så kommer ju landskapsandelarna förstås i motsvarande grad att gå ner när det gäller det som man idag har fört till äldreomsorgen. Jag förstår inte varför det skulle vara en så jättereform.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nej, men så blir det. Om jag uppfattade det rätt så blir det ÅHS ansvar att ta ansvar över institutionerna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Institutionerna fortsätter precis som tidigare, men den sjukvården som man på institutionerna är ÅHS ansvar. Så står det i lagen idag. Jag har inte hört att det finns någon annan som har det ansvaret. Möjligtvis liberalerna som vill ändra på det och föra ut sjukvården också i kommunerna. Centern, socialdemokraterna, frisinnad samverkan, Ålands framtid och obunden samlig är inne för att man ska ha det som det var tänkt. Socialvården ska man ha i kommunerna, men sjukvården, enligt lagen som vi också har idag, är ÅHS ansvar. Jag vet inte vad liberalerna vill? Det skulle väldigt intressant att veta vad liberalerna vill vad beträffar äldreomsorgen. Man bara pratar om de här svårigheterna. Visa visioner och framåtsyftande åtgärder så vi får det här problemet löst.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! I landskapsregeringens svar på det här spörsmålet så fanns det minsann åtgärder och visioner. Det kan ingen sticka under stol med. Det arbetas för fullt med äldreomsorgsfrågorna. Egentligen är det ett systemfel, ÅHS borde inte heller vara på landskapsregeringen, det borde vara på kommunerna. Sådana diskussioner förs när man diskuterar om kommunala strukturer. Vi är inte någon isolerad enhet. Hur ska man kunna dra gränslinjen när det gäller sjukvård och äldreomsorg? Vi har ett annat parallellt projekt där hemvården och hemsjukvården samarbetar och man tycker att man ska överföra sjukvård på hemvården, att de ska kunna ge insulinsprutor och dela ut dosetter. Det är precis samma tankegångar här. Man ska försöka få det så smidigt som möjligt. Att ha mobila sjuksköterskor som servar institutionerna tycker jag inte är någon lyckad lösning. Det är bättre att man är på plats.

Talmannen

Tiden är ute. Talmannen är lite strängare med tiden idag. Vi har i talmanskonferensen diskuterat att vi ska respektera de utsatta tiderna. Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Den här svängningen på 180 grader som minister Sjögren talade om, den kan jag inte alls förstå. Det gjordes en bra utredning 2006. Sedan dess har utvecklingen tagit steg för steg. Nu tycker lagtinget tydligt och klart, åtminstone majoriteten, att nya beslut borde tas. Besluten borde egentligen tas i och med den här budgeten. Jag påtalade det viktiga beslutet som borde tas om Gullåsen i och med budgeten 2011. Nu är det oklart vad ministern har för åsikt om var de här besluten ska fattas. Inom ÅHS kan vi till vissa delar ta beslut om inriktningen, men det är ju inom landskapsregeringen och lagtinget som det ska beslutas om resurstilldelningen. Vi vet att geriatriska rehabkliniken kommer att kosta mera, likaväl om man ska bygga om Gullåsen eller inte.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har gjort vissa förtydligande både i det inlämnade budgetförslaget från ÅHS och i de allmänna motiveringarna i budgetförslaget för 2011. Det är helt sant att det är landskapsregeringen som ska tilldela resurserna. Först måste det ju komma från sakutskottet, från ÅHS styrelse, om man ska välja att riva ner hela Gullåsen och bygga upp ett nytt eller om man ska välja att renovera. Vi måste ha en prislapp på frågan.

För några veckor sedan deltog jag i ett möte på Gullåsen. Där börjar man jobba enligt den här indelningen som finns i rapporterna för Gullåsen. Man ser att det är svåra omständigheter eftersom nuvarande byggnad och utrymmen inte alls är anpassade efter den höga vårdtyngden som patienterna har. Man gör det man kan. Man har också inlett ett intensifierat samarbete med rehab.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är säkert så. Det förekommer diskussioner både här och där. Jag ser ändå att det är landskapsregeringens, och i det här fallet minister Sjögrens, uppgift att dra upp riktlinjerna för hur äldreomsorgen ska se ut. Det är otroligt viktigt att man kommer med en tydlig åsikt. Är det den här linjen som vi ska fortsätta på? Ska vi nu ta steget att göra om Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus som vi har talat om? I så fall måste lagtinget fatta det beslutet. Jag hade förväntat mig att landskapsregeringen skulle komma med det underlag som nu krävs för beslut. Annars kommer det att gå ännu ett år, ännu ett val och vi vet inte när de här besluten tas. Både människor, medborgare, kommuner och institutionsboendena blir att hänga i luften om man inte är tydlig på den här punkten.

Minister Katrin Sjögren, replik

Planen har hela tiden varit att Gullåsen ska bli en rehabiliterings- och geriatrisk specialklinik inom ÅHS. Den riktlinjen är helt klar. Det är oklart vad man ska göra med utrymmena, ska det rivas eller byggas nytt?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Vi pratade i talmanskonferensen idag om vikten av att man får framställningar i rätt tid och att man kan hålla en sammanhållen och bra debatt. När det gäller det här ärendet så har vi kanske inte riktigt lyckats med det. Det är tredje gången som vi pratar om det här ärendet. Risken är stor att man upprepar sådant som har sagts förut. Jag ska försöka undvika det. Det har varit en lite olycklig debatt i det här ärendet. Det är ändå ett väldigt, väldigt viktigt ärende som vi pratar om, därför skrev jag på vtm Gun-Mari Lindholms spörsmål.

Jag tycker att debatten har hamnat på detaljnivå. Det är en så pass stor utmaning så det är viktigt att man ser på det lite vidare. Kvalitetsmässigt är det viktigt, de äldre ställer allt mera krav, vilket jag tycker att är rätt. De äldre ska ställa krav, det de som har byggt vår välfärd. Vi har också ekonomiskt stora utmaningar som vi inte alla riktigt kan inse alla gånger.

Minister Sjögren pekade på en fördubbling av kostnaderna för socialvården bara sedan år 2005, vilket också står i sista stycket i landskapsregeringens svar. Där framgår det också att när det gäller Gullåsens avgifter så är det ungefär ytterligare 1 miljon som är till kommunernas fördel.

Tittar vi framåt så ser vi redan nu att kostnaderna ökar väldigt mycket. Jag försökte via ÅSUB får reda på hur det kommer att se ut framöver. Mycket pekar på att behovet av äldrevård i framtiden kommer att fördubblas fram till 2040. Nu vet jag inte om demens är inräknat i detta, det är ännu mera kostnadsdrivande än vanlig äldrevård. Jag kunde heller inte utröna om inflyttningen är inräknade i de här siffrorna, vilket jag inte tror. Inflyttningen kommer också att bli en ganska stor utmaning framöver. När folk flyttar hit från Finland, Baltikum eller från någon annanstans så är det ganska naturligt att man vill ha sina äldre i sin närhet när de är i behov av vård. Det är också en del av vårt utmaningsscenario.

Om inte siffrorna är riktigt klara så kan man ändå notera att det faktiska behovet kommer att öka. Att få en riktigt klar bild av detta är svårt. Det är nog viktigt att kommunerna och landskapet tillsammans skulle försöka få ett helhetsgrepp på det här. Synen på äldrevården borde bygga på en övergripande helhetssyn.

Nu pratar vi om socialvårdslagstiftningen, vilket är viktigt när det gäller kommunernas roll. Ministern pratade om ÅHS lagstiftningen, jag ska återkomma till det. Det är ju väldigt viktigt att man får en helhetssyn på det här. Det är oerhört viktigt att man har en överbyggande vårdkedja som både landskapsregeringen och kommunerna är med i, det måste man få till stånd på något sätt.

Det pratades också om att det är viktigt att de äldre har rätt vårdnivå. Så är det ju inte idag på grund av de problem vi har med platser. Jag har förstått att det på sjukhusets medicinavdelning ligger äldre som egentligen är klart vårdade där, men det finns ingen plats som de kan flyttas till.

En liten detalj som jag vill ta upp, som vi har motionerat om tidigare, gäller den elektroniska dokumenteringen. Den bör utvecklas så att behörig vårdpersonal kan få information från de olika det instanser och inrättningar som är aktuella för den enskilde. Det är viktigt att informationen blir så riktig som möjligt så att rätt mediciner och uppgifter tillhandahålls på ett konsekvent och korrekt sätt. Man kan tycka att det borde fungera här på Åland med vårt relativa låga invånarantalet. Det visar sig att det inte fungerar. Om man flyttar från en kommunal institution till Gullåsen så får man inte den elektroniska dokumenteringen att fungera. Det är ju rätt märkligt att man efter så lång tid inte riktigt får detta att fungera.

En positiv sak i budgetförslaget är stöd för hissar för att hjälpa äldre att bo kvar hemma. Här tror jag att man måste lägga mycket, mycket mera resurser framöver. Den utmaningen som vi står inför kan vi inte lösa med institutionsvård, vilket heller inte tanken är. Ltl Sundbacks sade att det var ett viktigare spår att gå på att man får en så effektiv hemsjukvård och hemservice som möjligt. Det tror jag är rätt om man ska klara av den ekonomiska biten.

Hissar är en sak men man måste överhuvudtaget ha en kartläggning, försöka förebygga och hjälpa till på något sätt så att det inte händer olycksfall i hemmet. Många vårdfall beror på att de äldre av en eller annan orsak råkar ut för olyckor hemma. Det är också någonting som man borde försöka göra någonting åt.

När det gäller klämmen tycker jag att det inte är någon riktig helhetslösning. Det är ju kommunernas roll i så fall. Men det är bättre än att det inte händer någonting. Det blir lite märkligt om vi ifrån oppositionen hemställer om att landskapsregeringen reviderar socialvårdslagen så att den anpassas till åländska förhållanden inom äldreomsorgen. Trots att jag sade att det inte är någon helhetslösning så stöder jag det här förslaget, det är bättre än ingenting. Man har mera fokus på ÅHS lagstiftningen från ministerns sida. Man måste få till stånd en helhetssyn när det gäller detta.

Jag tycker att det är viktigt att ta fasta på det som sägs i spörsmålstexten; ”för att uppnå en god vård och omsorg för de äldre måste landskapsregeringen fatta beslut om hur arbetet mellan hälso- och sjukvård och kommunerna sociala tjänster framdeles skall organiseras.” Det är just detta som vi står och pratar om. Var ska det åtgärdas, är det inom ÅHS lagstiftningen eller inom socialvårdslagstiftningen? Det berör egentligen båda lagstiftningarna. Det här borde man ifrån landskapsregeringens sida ta lite mera fasta på. Jag tycker inte att det har framkommit tillräckligt tydligt, åtminstone inte i det skriftliga svaret på spörsmålet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är precis såsom det är just nu när det gäller äldreomsorgen. Vi släpar efter på vissa delar och vi står inför stora investeringar. Det har både att göra med att vi måste rusta upp institutionerna till viss del men också serviceboendena och effektiverade serviceboendena. Detta är en sak som lite har fallit tillbaka på Åland där man också borde ha satt in kluten och byggt ut det systemet.

Vi har en politisk målsättning att 90 procent av 75-åringarna ska bo hemma. Därför är det väldigt viktigt att man ser på alla åtgärder i äldreomsorgskedjan. Nu har det varit mycket fokus på institutionsboendena.

När det gäller att stöda de äldre så finns det ett alldeles utmärkt instrument som heter förebyggande hembesök. Alla 75-åringar som så önskar får ett hembesök av en ergoterapeut. Man går igenom lägenheten, man ringar in risker, man upplyser om rättigheter, vårdnadsbidrag, bostadsbidrag och möjligheter till hemservice och hemhjälp. Det är en alldeles utmärkt sak.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller det sistnämnda så kände jag inte till det. Det kan låta som en liten, liten detalj, men jag tror att det är en väldigt viktig detalj som kan spara ganska mycket pengar och resurser framöver.

När det gäller tillbakagången på de kommunala instanserna så tror att det beror på dagens situation. Vi vet att Trobergshemmet i Mariehamn har blivit försenad av olika orsaker. Stängning av avdelningar inom ÅHS är en annan orsak. Det är flera olika orsaker som har samverkat som gör att situationen är väldigt svår just nu. När det gäller de kommunala instanserna så kan det vara lite så som ltl Barbro Sundback var inne på, man börjar ute i kommunerna fundera om det vara så ekonomiskt förnuftigt att göra de satsningar som de har gjort eller om någon annan borde annan ta ansvaret.

Jag försökte säga i mitt hastigt påkomma anförande att det gäller att få en helhetssyn på äldreomsorgen och få till stånd en lösning så att alla kan dra åt samma håll. Jag upplever att det inte är riktigt så nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det gläder mig att många har uttalat sitt stöd vad beträffar mitt klämförslag. Man ska se det i belysningen av att vi har fått vetskap om att man har för avsikt att revidera ÅHS lagen. ÅHS lagen är inte allena saliggörande. Vi behöver också få en revidering av socialvårdslagen för att få de här två verksamheterna anpassade efter och till varandra. Därför är klämmen utformad såsom den är.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en mycket bra förklaring. Det är ju ändå landskapsregeringen som har det övergripande ansvaret och att man ser till att man får helheten att fungera. Då har jag en större förståelse för klämmen. Det var ju tur att jag uttalade stöd för klämmen redan före det här tillrättanläggandet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Den här frågan har vi diskuterat många gånger. Jag vet inte hur mycket vi kommer framåt.

Det som vi mest behöver för de äldre är den goda vårdkedjan som faktiskt bygger olika länkar som blir rätt för varje enskild patient för varje tillfälle. Det här är lätt att säga och sägs ofta och man menar olika saker. Vi har folk som bor i sina hem och klarar sig. Vi har hemvårdstjänster som kan vara mera eller mindre utvecklade. Vi har våra omsorgshem, servicehem, vi har lite olika namn på dem, men vi menar egentligen samma sak. Patienterna/klienterna hyr sina utrymmen i serviceboenden och köper de tjänster som de behöver. De köper tjänster när det gäller mat, tvätt mm och hemsjukvården servar med sjukvårdstjänsterna. Så här långt är allt gott och väl.

Sedan har vi institutionerna som ger vård åt sådana personer som inte mera klarar sig. När man är på en institution så tar institutionen hand om hela ens liv och leverne och drygt 85 procent av inkomsterna. Då får man all vård man behöver. De pengar som blir över är fickpengar. Så här långt har det också varit gott och väl.

Vid den första äldreomsorgsrapporten började man penetrera olika saker. Rapporten var bra på många sätt, men den beaktade inte ett dugg det som nu har blivit problemet, dvs socialvårdslagen kontra ÅHS lagen. Där började man se de här olika problemen. Där är vi nu.

Jag tror nog att man vågar säga att ÅHS lagen, även om vi ändrar den, inte kommer att kunna bestämma över kommunerna. ÅHS lagen kan inte göra detta oberoende av vad man skriver. Som vi har det idag är det socialvårdslagen som bestämmer över kommunerna. Detta får man nog lov att komma ihåg.

Vad måste vi då göra? Ja, jag har många gånger ifrån den här talarstolen sagt att jag tror att man behöver anpassa socialvårdslagen till åländska förhållanden. Vi har en socialvårdslag som egentligen inte tydliggör kommunernas ansvar så mycket. I Finland har kommunerna ansvar över allt. Folkhälsolagen säger tydligt att allt är kommunernas ansvar; primärvård och hälsoskydd etc. Lagen om specialsjukvård säger samma sak. Det är kommunernas ansvar. Det här medför att det förr eller senare krockar när man börjar titta på det.

Förra gången som vi diskuterade det här sade minister Sjögren att man ska försöka titta på det här. Jag förstod att man nu på avdelningen har gjort en tolkning att det här gör låter sig icke göras. Det kräver säkert lite funderingar ännu, det här är nog inte är färdigt.

Jag har för min del önskat man måste klarlägga ansvaret mellan de åländska kommunerna och ÅHS. Det funkar inte annars. Låt oss vänta på någonting sådant.

Man har också berört Gullåsen ganska mycket. Man måste fatta om Gullåsen ska bli ett specialsjukhus. Det är beslut som först måste fattas i ÅHS styrelse som sedan för frågan vidare till landskapsregeringen. Så kommer det att gå till. Man kommer också att behöva fundera i Åhs styrelse om rehab ska sammanföras med Gullåsen. Det är också ett beslut som ÅHS styrelse måste förorda eventuellt för landskapsregeringsbeslut.

Det är detta som vi nu håller på att fundera på. Huruvida vi kallar en ändring av Gullåsen för sjukhus eller enhet är mindre viktigt.

Hur man definierar sjukvård är en viktig sak som också minister Sjögren var inne på. Var går gränsen mellan vård och sjukvård? Det är inte alltid så lätt att säga. Jag håller med ministern om att det kan vara svårt att dra den gränsen. Låt oss nu vi invänta klarläggandet när det gäller lagstiftningen. Vi måste nog börja där nu. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är helt klart som ltl Carlson säger, ÅHS lagen kan inte bestämma över kommunerna. ÅHS lagen kan klargöra vad ÅHS har för ansvar och den kan klargöra skillnaden mellan sjukvård och sjukhusvård. Läser man gällande ÅHS lag och planen parallellt så står det egentligen idag också klart och tydligt vad ÅHS ska ansvara för. I dagsläget ingår inte heller sjukvården på institutionerna.

Ltl Gun Carlson, replik

Nej, det är säkert så. Den allra första rapporten var alldeles tydlig och klar på vad som var kommunernas ansvar och vad som var ÅHS ansvar. Men då beaktade man inte den här verkligheten, som vi alla har levt i länge men ändå fått upp ögonen för nu, att sociallagstiftningen i Finland som vi lever efter, har ett helt annat sätt när det gäller den kommunala vården och ansvaret gentemot folket. Kommunerna i Finland har det totala fulla ansvaret för såväl vård, omsorg, socialvård, sjukvård, special sjukvård och primärvård. Alltihop är kommunernas ansvar. Så är den lagen uppbyggd. Vi lever efter ett annat system. Det är det som vi måste rätta till.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag har sagt att vi ska förtydliga lagstiftningen. Det som jag upplever som den stora utmaningen är att nu är verkligheten här. Förut hade vi kanske ett fåtal äldre människor på årsbasis som hade haft smärttillstånd och behövde vård. Nu är äldreomsorgsboomen här. +85-åringarna kommer att öka. Vi behöver ha närvårdare på institutionerna. För att arbetet på institutionerna ska flyta på flexibelt och bra och till klienternas fromma så behöver vi vara flexibla. Man måste också försöka ha individperspektivet.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det intressanta i detta är att vi egentligen har väldigt hög nivå på våra institutionsplatser. Vi ligger mycket, mycket högre än de nationella kvalitetsrekommendationerna. I Finland räcker det med 3-5 procent för omsorgshem, vi har 6,5 procent. När det gäller rekommendationer för institutioner är det bra om man har 5-7 procent. Vi har redan 9,4 procent institutionsplatser. Våra institutionsplatser räcker till 2030 och vi pratar som om vi skulle ha världens bekymmer. Vi har egentligen inte de verkliga bekymren, vi har lagstiftningskrånglet som vi ska reda ut. Vi har inte bekymmer med platser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag vill gärna fortsätta där ltl Gun Carlson slutade. Jag tycker att det är en mycket viktig synpunkt och ställningstagande att vi har ganska gott om platser, både på institutionsboenden och på serviceboenden. Vi har också en ganska utvecklad hemtjänst. Man kan säkert diskutera om efterfrågan är ännu större, vilket jag tror att den är. Om vi ska jämföra de nationella normerna så ligger vi förhållandevis bra till.

Som har kommit fram här är problematiken vem som ska ansvara för sjukvården för dem som bor på institutioner, eftersom vi inte har samma hälso- och sjukvårdsorganisation som i riket. Det är säkert bra att man gör en lag om medborgarnas rätt till hälso- och sjukvård. ÅHS lagen är egentligen en organisationslag. Det är bra om man har kommit fram till att man ska lagstifta om de här rättigheterna. I den lagen ska man skilja sjukvård och sjukhusvård. För att göra det ännu mera komplicerat så ger man i Finland på vissa ställen också sjukhusvård i hemmen. Servicen behöver nödvändigtvis inte ges på ett sjukhus, den kan också ges hemma. Som ltl Anders Eriksson sade blir det här kanske lite på detaljnivå.

Jag skulle ändå vilja säga någonting om socialvårdslagen och klientvårdsavgiften för de har harmonierar ju med varandra. I klientvårdsavgiften ingår också sjukvård. De äldre som bor på institution, De Gamlas Hem eller Trobergshemmet, betalar över 80 procent av sina inkomster i avgift. De ska då få allt som de behöver. Men, det sägs inte i lagen att det är kommunen som måste leverera sjukvården. Det är att observera. Det centrala är att de äldre får den sjukvård som de behöver, inte att det är kommunen eller ÅHS som ska leverera den. All logik säger ju att på Åland måste det vara ÅHS eftersom kommunerna inte har hälso- och sjukvård i sitt ansvarsområde. Det är punkt nummer ett.

Det är andra är att ÅHS lagen säger, utan undantag, att alla ålänningar ska få sin hälso- och sjukvård via den organisationen. Linjen i vattnet som alla ska hålla på att dra hela tiden, sluta upp med det! Lagstiftningen är ganska klar på Åland i det här avseendet.

Ministern försöker återge en diskussion som man för bland socialarbetarna, speciellt här på landskapets socialvårdsbyrå. Man har någon slags rädsla för att om vi på Åland definierar anstaltsvård på ett annat sätt då ska på något vis folkpensionsanstalten säga till alla dem som bor på anstalter eller institutioner; ”nej, ni uppfyller inte anstaltsvårdsvillkoren så ni kan inte få vårdbidrag”.

Ur självstyrelsepolitisk synvinkel är det viktigt att vi hävdar vår egen lagstiftning och säger att på Åland kallar vi det institutionsboende och det ingår också sjukvård i detta. Men sjukvården kommer inte ifrån kommunen utan sjukvården kommer från ÅHS.

Att detta ska vara så svårt att reda ut kan jag inte begripa. Över tio år har jag nu hört detta prat om alla problem och alla svårigheter. Det är det som jag menar med att tjänstemännen kanske inte har till uppgift att göra några större förändringar. De rullar på i samma gamla hjulspår eftersom det låter logiskt det som de säger. Det betyder inte att det är politiskt önskvärt att vi har det såsom vi har haft det hittills; oklart, det är bara svårigheter, det är omöjligt att göra någonting och det är direktiv från Helsingfors och Gud vet allt som är i vägen.

Herr talman! Ännu för repetitions skull; genom att klientvårdsavgiften som lag också gäller på Åland så ska alla de äldre som bor på De Gamla Hem, Trobergshemmet eller Sunnanberg få sjukvård. Men det står ingenstans att den sjukvården måste komma från kommunerna. Tvärtom, det står i ÅHS lagen att den sjukvården ska ges via ÅHS. Huruvida betalningsströmmarna, när man bär upp avgifter, går till är ju en teknisk fråga. Det kan lösas genom avtal mellan ÅHS och kommunerna. Man är som fixerad vid lagstiftning i de här frågorna. I vissa fall är det ju förstås bra, men det är onödigt att göra allting så komplicerat med tanke på att de äldre inte har det bra idag i kommunerna på Åland.

Den här rädslan för att FPA inte ska godkänna begreppet institutionsboende på Åland för att det är det inte står anstaltsvård. Anstaltsvård är ett förskräckligt ord, det påminner om gamla mentalsjukhus eller några andra inrättningar som om man kommer in dit så kommer man knappt ut.

Jag tycker för min del att det är dags att lagtinget tar de här besluten om inte regeringen förmår ta besluten. Så att vi kommer vidare med tanke på de äldres bästa. Det här går att lösa om man bara har fantasi och god vilja.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi är på väg att lösa det här. Vi har lite olika infallsvinklar. Ltl Sundbacks säger att det inte står i socialvårdslagen vem som ska ge sjukvården. Faktum är att det är kommunerna som debiterar klienterna på institutionerna, 85 procent av pensionen går till kommunerna.

När det gäller att sjukhusvård kan bedrivas i hemmet, visst, sjukhusvård bedrivs i hemmen för fullt genom avancerad hemsjukvård och genom specialsjuksköterskor. Man kan få cytostatika, dialys och antibiotikabehandling med mera hemma. Sjukhusvård behöver inte bedrivas på ett sjukhus.

Vi kan ha ett avvikande system, vi kan hävda vår rätt och det tror jag att FPA är med på men det kostar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi har ett avvikande system. Det är ett av problemen som vi diskuterar. Om man kan ha sjukhusvård i hemmen, varför kan man inte då ha det på Trobergshemmet?

Det är sant att avgiften som vi nu debiterar i kommunerna innehåller sjukvård. Men som jag sade, det finns ingenstans skriver att det är kommunen som måste anställa privat läkare eller sjuksköterskor för att sköta de äldre. Det är inte rättssäkert för det finns inte i kommunen någon medicinsk sakkunskap som bär ansvar för det här. Vi har inte några övervakande myndigheter i kommunerna. Därför måste sjukvården vara under ÅHS.

Minister Katrin Sjögren, replik

I sjukvården på institutionerna ska det också ingå en ansvarig läkare. Det finns i dagsläget ansvariga läkare på institutionerna.

Hemsjukvården är specialiserad sjukvård som är ÅHS ansvar. Sjukvård på institutioner handlar om helt annan sjukvård än när ltl Sundback pratar om avancerad hemsjukvård. Här kommer detta in på var man ska sätta in insatserna och vård på rätt nivå. Specialsjuksköterskorna inom hemsjukvården servar cancerpatienter och de servar patienter som behöver antibiotika. Man har delvis sjuksköterskor på institutionerna som kan serva också institutionerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den vården borde ledas från den sakkunskap som finns inom hemsjukvården och på Gullåsen för att, som det står i den kommande budgeten, alla på Åland ska ha rätt till samma nivå och standard.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Sundback. Det är viktigt att komma vidare med tanke på de äldre. Jag håller inte med ltl Sundback när hon säger att det finns ganska gott om platser. Jag upplever det akuta problemet som ett av de kanske allra största bekymren just nu. Flera olyckliga omständigheter har sammanfallit samtidigt. Man stängde Övergårds på grund av mögel, där försvann det 22 platser, plus besvär runt Trobergshemmet som har lett till att man inte har fått det riktigt på plats. Jag håller inte med ltl Sundback när hon säger att det finns ganska gott om platser. Det är helt omöjligt för ganska många äldre att få en plats just nu. Som jag sade i mitt anförande så ligger många på helt fel plats, på medicinavdelningen, på grund av att det inte finns andra platser.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag sade faktiskt lite mera än att det finns gott om platser. Det var en diskussion som ltl Gun Carlson tog upp. Om man jämför med riksnormerna så har vi rätt hyfsat med platser på Åland. Jag sade att efterfrågan är nog ganska stor ändå. Många vill bo på serviceboende och kanske också på institutionsboende. Frågan är i vilken takt vi hinner och orkar bygga ut äldreboenden för vi är lite sent ute.

En viktig fråga är om de äldre själva ska få bestämma var de ska bo. Eller är det de sakkunniga som ska säga hur många procent av platser som det ska finnas. Jag tror nämligen inte att det blir samma utslag. Jag tror att det finns betydligt fler äldre som vill få någon form av stödboende än vad normen anger.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag fäste mig i anförandet vid att ltl Sundback sade att det finns ganska gott om platser. I förhållande till riksnormen är det väl en sak. Men det verkliga behovet är stort. Frågan vem man ska fråga, om det är de äldre själva som ska säga var de ska bo så tycker jag givetvis att man ska fråga de äldre. Jag tror att de flesta av dem vill bo hemma, vilket jag också ville peka på att man måste möjliggöra det. Många som har fått hjärnblödning eller någonting annat klarar sig de facto inte själva och de slipper inte ens in när det inte finns platser. Jag upplever nog att det finns ett för litet antal platser just nu. Behovet är ganska akut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vet inte vad ltl Anders Eriksson baserar sina uppgifter på. Antagligen känner han några personer som är i behov av sådant boende. Vi borde ha en mycket bättre statistik. Man har inte heller fört statistik på Åland sedan vi fick den nya självstyrelselagen. Vi ligger faktiskt lite risigt till när det gäller fakta på det här området.

Jag tror att det inte är enbart de som har en allvarlig sjukdom och behöver vård som vill ha en plats, utan det finns många andra som vill flytta till serviceboende på grund av sociala skäl. Man känner sig isolerad, man kanske inte orkar laga mat och därför skulle man gärna bo på ett serviceboende. Jag tror att det antalet är betydligt större än de platser vi har.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har vtm Gun-Mari Lindholm understödd av ltl Roger Jansson lagt följande förslag till hemställan: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen reviderar socialvårdslagen så att den är anpassad till åländska förhållanden inom äldreomsorgen.”

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum onsdagen den 10 november. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 10 november.