Bibliotekskommissionens berättelse 1/2004-2005

	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2004-2005
		Datum
	Bibliotekskommissionen	2005-04-22
	Till Ålands lagting

Bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2004

 

 

INNEHÅLL

Allmänt1

Verksamhet1

Bokbestånd och samlingar2

Bibliotekets budget2

Utlåning och användning. 3

 

 

Allmänt

 

I enlighet med reglementet för lagtingets bibliotek överlämnar biblio­tekskommissionen 2004 års berättelse över verksamheten till lagtinget. Lagtingets bibliotek har till uppgift att tillhandahålla lagtinget och centrala ämbetsverket, samt utomstående i mån av möjlighet, med litteratur, tidskrifter och tidningar. Biblioteket förvaltas av en särskild bibliotekskommission, som år 2004 har bestått av medlemmarna i lagtingets kanslikommission, talmannen Viveka Eriksson, vicetalmännen Barbro Sundback och Harriet Lindeman, lagtingsledamöterna Anders Englund och Danne Sundman, och av landskapsregeringen utsedda medlemmarna, landskapsregeringsledamoten Lars Selander, föredraganden i biblioteksärenden, byråchefen Jan-Ole Lönnblad samt administrationschefen Susanne Björkholm.

 

Verksamhet

 

Deltidstjänsten som bibliotekarie har handhafts av Lilian Norring-Öhman, som varit anträffbar på förmiddagarna. Arbetstiden har varit 25t/v och biblioteket har varit öppet måndag-tisdag kl. 8.00-14.00, onsdag kl. 8.00-13.00 och torsdag-fredag kl. 8.00-12.00. Under året har Rabia Ikram (januari-maj) och Andreas Hagström (juni-september) varit vikarie för Maj Falck, som åter fr.o.m. oktober har fungerat som bibliotekets kontaktperson efter öppethållningstider. Biblioteket har varit semesterstängt.

     Bibliotekariens arbete har fortgått med litteraturbevakning och anskaffning av facklitteratur till lagtinget och till landskapsregeringens avdelningar enligt anslag och önskemål samt katalogisering och klassificering i den åländska mediadatabasen KATRINA, som finns tillgänglig bl.a. under adresserna www.katrina.aland.net  eller  under  www.lagtinget.aland.fi  via  lagtingets hemsida och presentationen av lagtingets bibliotek. För närvarande har biblioteket 10.608 titlar i katalogen.

Litteraturlistor över nyförvärv, tidskrifter och periodica, Åland-EU, samt över litteratur om Ålands självstyrelse i lagtingets bibliotek har uppdaterats. Listan Biblioteksnytt når numera alla i det interna nätverket genom e-post. I personaltidningen Byråkraten har bibliotekarien bidragit med boktips. I landskapsregeringens Intranet har biblioteket under hösten fått två nya sidor som är under uppbyggnad.

     Biblioteket har stått till tjänst med litteratur- och informationssökning samt förmedling av fjärrlån och kopior från och till andra bibliotek. Lokaliseringen av fjärrlån underlättas av de många litteraturdatabaser och samkataloger som finns på nätet. Nyare dokument och elektroniska publikationer kan fås direkt genom tillgängliga fulltextdatabaser. Biblioteket har haft tillgång till den avgiftsbelagda databasen Lif-online (Länder i fickformat) och EU:s databank CELEX, som under året har blivit avgiftsfri och tillgänglig för alla. Genom Mariehamns stadsbibliotek har biblioteket fått passord till bl.a.  några artikeldatabaser.

     I januari deltog personalen i lagtingets studieresa till Sveriges riksdag.

 

Bokbestånd och samlingar

 

Antalet registrerade volymer i biblioteket var vid årets slut, efter gallring, ca 28.100. Tillväxten är 781 volymer. I denna siffra ingår även de böcker som enligt önskemål anskaffats till ämbetsverkets avdelningar och lagtingets utskottsrum. Utöver detta kommer onumrerad litteratur i form av lösblad och tidskrifter. Biblioteket prenumererar på ca. 50 tidskrifter och 11 dagstidningar. I tidningsrummet finns de senast utkomna tidskrifterna och dagstidningarna. Äldre tidskriftsårgångar finns på hyllorna i tidningsrummet eller i bibliotekets förråd.

     Bibliotekets viktigaste samlingar består av Ålands lagtings handlingar och stenografiska protokoll, litteratur om den åländska självstyrelsen, utredningar utgivna av Ålands landskapsregering, riksdagshandlingar, författnings-, fördrags- och lagsamlingar, juridisk och statsvetenskaplig litteratur, EU-lagstiftning och EU-litteratur, nordiska publikationer, uppslagsverk och ordböcker, samt litteratur med inriktning på minoriteter, folkrätt och offentlig förvaltning.

     Genom abonnemang på Studieförbundet Näringsliv och Samhälles utgivning i Sverige kan biblioteket erbjuda aktuell litteratur inom en rad samhällsvetenskapliga ämnesområden som berör t.ex. arbetsmarknad, demokrati, ekonomi, förvaltning, makt, miljö, partier, politik och statsbyggnad.

     Biblioteket har fått värdefulla bokgåvor från bibliotek och institutioner, bl.a. riksdagshandlingar från Finland och Sverige samt nordiska publikationer som publiceras av Nordiska Ministerrådet. Tack vare lagtingets och landskapsregeringens gäster och genom några privatpersoner har biblioteket fått ta emot bokgåvor.

 

Bibliotekets budget

 

Bibliotekets budget har varit 28.000 euro. Anslaget som är ett tvåårigt reservationsanslag (VR) avser kostnader för inköp av litteratur till lagtinget och till centrala ämbetsverkets handbibliotek, datakatalogisering, informationssökning i databaser, kontorsmaterial samt övriga utgifter. Enligt bokslutet har 24.058 euro varit kostnader för inköp av facklitteratur, lag- och författningssam­lingar, tidskrifter och dagstidningar. Kostnader för mediadatabasen KATRINA (passord, etiketter, bibliografisk service), databankerna CELEX och Lif.on.Line (Länder i fickformat) och diverseutgifter för kontorsmaterial, fjärrlån, post- och tullavgifter har varit 1.522 euro. Återstående 2.419 euro har överförts till år 2005.

       För datakatalogisering i biblioteksdatabasen KATRINA genom Bibliotekstjänsts katalogiseringssystem Book-it har bibliotekets intäkter för fyra kvartal varit 4 653 SEK.

 

 

 

Utlåning och användning

 

En stor del av litteraturen är referenslitteratur som inte lånas ut och måste studeras i biblioteket. Årsstatistiken för utlåning omfattar dock 1.755 volymer varav 72 har förmedlats som fjärrlån från andra bibliotek. Dokument har tagits fram, främst från FINLEX och CELEX-databaserna men även från andra databaser via Internet. En hel del kopior tas av litteratur ur bibliotekets samlingar. I biblioteket finns tillgång till dator och scanner. Många utomstående låntagare är åländska studerande. Statistiken är i stort sett på samma nivå som tidigare. I uppgifterna över registrerade lån inräknas, hemlån, läsesalslån, fjärrlån och förmedling av dokument. Någon fullständig statistik kan inte föras över vad låntagarna själva letar fram eller kopierar. I tidningsrummet är det uppskattningsvis dagstidningarna som är mest populära. En del av utlåningen sker efter e-post eller telefonbegäran via intern post.

 

Lånen fördelas för år 2004 enligt följande låntagargrupper:

 

Låntagargrupper	Lånade volymer
(lt+ls fjärrlån)	72
lagtinget	311
landskapsregeringen	627
utomstående	745
totalt	1.755

 

Under året har 72 st fjärrlån och kopior av tidskriftsartiklar förmedlats av följande bibliotek:

 

Finland	Sverige	Åland	Övriga
Depåbiblioteket	Arbetslivsinstitutets bibliotek	Mariehamns stadsbibliotek	Oslo univ.bibliotek. Hum.sam.bibl.
Finlands kommunförbund	Dag Hammar- skjöldbiblioteket	Ålands landskapsarkiv	Oslo univ.bibliotek Juridiske fakultetsbibliotek
Handelshögsko-lans bibliotek vid Åbo Akademi	Göteborgs univ. bibliotek		Statistisk sentralbyrås bibliotek. Oslo
Högsta domstolens bibliotek	Högskolan i Gävle, Biblioteket
Högsta förvaltningsdomstolens bibliotek	Karolinska institutets bibliotek
Jyväskylä univ. bibliotek	Luleå univ. bibliotek
Kuopio univ. bibliotek	Naturvårdsverkets bibliotek
Riksdagsbiblioteket	Riksdagsbiblio­teket
Åbo akademis bibliotek	Umeå. univ. bibliotek
Åbo universitetsbibliotek	Uppsala universitet, Ekonomikums bibliotek
	Örebro universi-tetsbibliotek

 

De vanligaste dokumentförfrågningarna är förarbeten till åländska, finländska och svenska lagar, EU-direktiv och förordningar, EU-mål, HFD- och HD-beslut, författningar och internationella konventioner.

     Exempel på sökord och ämnesområden har varit: arbetsrätt, arkeologiska arvet, arkitekters upphovsrätt, demilitariseringens gränser, diskriminering, econometri, federationer, fornminnen,hembygsdrätt, jordförvärv, jakt, jämställdhet, grundskolan, kommunalt samarbete, kommuners besvärsrätt, kvinnomisshandel, kulturminnesvård, myndighetsutövning, pensionslagstiftning, preamble, regioner och regionalpolitik, valstatistik, äldreomsorg, Åland och EU samt Ålands självstyrelse.

   Skolklasser och andra grupper har gjort studiebesök i biblioteket ochunder hösten har biblioteket besökts av  japanska forskare som ingående studerat bibliotekets utbud av självstyrelselitteratur.

 

Berättelsen är sammanställd av Lilian Norring-Öhman.

 

 

Mariehamn den 22 april 2005
Ordförande	Viveka Eriksson
Sekreterare	Lilian Norring-Öhman