Bibliotekskommissionens berättelse 1/2002-2003

	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2002-2003
		Datum
	Bibliotekskommissionen	2003-05-21
	Till Ålands lagting

Bibliotekskommissionens berättelse över

verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2002

 

 

INNEHÅLL

Allmänt1

Verksamhet1

Bokbestånd. 2

Bibliotekets budget2

Utlåning och användning. 2

 

 

Allmänt

 

I enlighet med reglementet för lagtingets bibliotek överlämnar biblio­tekskommissionen 2002 års berättelse över verksamheten till lagtinget. Lagtingets bibliotek har till uppgift att tillhandahålla lagtinget och centrala ämbetsverket, samt utomstående i mån av möjlighet, med litteratur, tidskrifter och tidningar. Biblioteket förvaltas av en särskild bibliotekskommission, som för år 2002 har bestått av medlemmarna i lagtingets kanslikommission, talmannen Viveka Eriksson, vicetalmännen Bert Häggblom och Christer Jansson, lagtingsledamöterna Anne-Helena Sjöblom och Ragnar Erlandsson, samt hela året av landskapsstyrelsen utsedda medlemmarna, landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, föredraganden i biblioteksärenden, byråchefen Jan-Ole Lönnblad samt administrationschefen Susanne Björkholm. Biblio­tekskommissionen har haft ett vårmöte.

 

Verksamhet

 

Deltidstjänsten som bibliotekarie 20 t/v har handhafts av Lilian Norring-Öhman, som varit anträffbar på förmiddagarna klockan 8.00-12.00. Biblioteket har kunnat öppethållas även på eftermiddagarna eftersom lagtingets byråsekreterare Maj Falck haft sin arbetsplats i biblioteket. Maj Falck har bl.a. skött inkrävning av böcker.

     Bibliotekariens arbete har fortgått med litteraturbevakning och anskaffning av facklitteratur till lagtinget och till ämbetsverkets avdelningar enligt anslag och önskemål samt katalogisering och klassificering i den åländska mediadatabasen KATRINA, som finns tillgänglig bl.a. via lagtingets hemsida www.lagtinget.aland.fi och presentationen av lagtingets bibliotek. För närvarande har lagtings­biblioteket 9.270 volymer i katalogen.

     Listor över nyförvärv, tidskrifter och periodica samt listan över litteratur om Ålands självstyrelse i lagtingets bibliotek har uppdaterats. Listan Biblioteksnytt når numera alla i det interna nätverket genom e-post. I personaltidningen Byråkraten har bibliotekarien bidragit med boktips. Bibliotekarien deltog under hösten i Ålands högskolas kurs i EU-kunskap.

     Biblioteket har stått till tjänst med litteratur- och informationssökning samt förmedling av fjärrlån och kopior från och till andra bibliotek och institutioner. Genom Internet har biblioteket tillgång till många användbara databaser. Många nyare dokument kan nu fås direkt via Internet. Biblioteket har tillgång till den avgiftsbelagda databanken CELEX som innehåller EU-lagstiftning. Lagtingsledamöterna har haft möjlighet att via biblioteket få passord till CELEX. Biblioteket har också stor nytta av de många litteraturdatabaser som upprätthålls av bibliotek och organisationer, särskilt när det gäller att lokalisera fjärrlån. Speciellt användbar är den svenska databasen LIBRIS, som innehåller all svensk och utländsk litteratur som finns i Sverige.

 

Bokbestånd

 

Antalet registrerade volymer i biblioteket var vid årets slut, efter gallring, ca 26.400. Tillväxten är 892 volymer. I denna siffra ingår även de böcker som anskaffats till ämbetsverkets avdelningar och lagtingets utskottsrum. Utöver detta kommer onumrerad litteratur i form av lösblad och tidskrifter. Biblioteket hade år 2002 ca. 50 tidskrifter och 11 dagstidningar. Bibliotekets viktigaste samlingar består av Ålands lagtings handlingar och stenografiska protokoll, litteratur om den åländska självstyrelsen, utredningar utgivna av Ålands landskaps­styrelse, författnings-, fördrags- och lagsamlingar från Finland, juridisk och statsvetenskaplig litteratur, EU-lagstiftning och EU-litteratur, upp­slagsverk och ordböcker, samt litteratur med inriktning på minoriteter, folkrätt och offentlig förvaltning. Biblioteket har fått många värdefulla bokgåvor från bibliotek och institutioner, bl.a. riksdagshandlingar och vissa officiella publikationer från Finland och Sverige samt alla nordiska publikationer som publiceras av Nordiska Ministerrådet. Även några privatpersoner har skänkt litteratur.

 

Bibliotekets budget

 

Bibliotekets budget har varit 27.000 euro. Anslaget avser kostnader för inköp av litteratur till lagtinget och till centrala ämbetsverkets handbibliotek, datakatalogisering, informationssökning i databaser, kontorsmaterial samt övriga utgifter. Av anslaget har ca. 25.505 euro varit kostnader för inköp av facklitteratur, lag- och författningssam­lingar, tidskrifter och dagstidningar. Ca. 994 euro har utgjort kostnader för mediadatabasen KATRINA (passord, etiketter, bibliografisk service), databankerna FINLEX, CELEX och Lif.on.Line (Länder i fickformat) samt 485 euro har varit utgifter för kontorsmaterial, fjärrlån, post- och tullavgifter.

       För datakatalogisering i biblioteksdatabasen KATRINA genom Bibliotekstjänsts katalogiseringssystem Book-it har bibliotekets intäkter under året varit 1.716 SEK.

 

Utlåning och användning

 

En stor del av litteraturen är referenslitteratur som inte lånas ut och måste studeras i biblioteket. Årsstatistiken för utlåning omfattar dock 1.833 volymer varav 65 har förmedlats som fjärrlån från andra bibliotek. Dokument har tagits fram, främst från FINLEX och CELEX-databaserna men även från andra databaser via Internet.En hel del kopior tas av bibliotekets bestånd men någon statistik förs inte över detta.

Lånen fördelar sig enligt följande låntagargrupper:

 

Låntagargrupper	lånade volymer
(lt+ls fjärrlån)	65
lagtinget	407
landskapsstyrelsen	662
utomstående	699
totalt	1.833

 

Under året har 65 st fjärrlån och kopior av tidskriftsartiklar förmedlats av följande bibliotek:

 

Finland	Sverige	Åland	Övriga
Finansministeriet	Handelshögskolans bibliotek i Stockholm	Lemlands bibliotek	Handelshöjskolen Kobenhavn
Handelshögskolans bibliotek/Åbo Akademi	Högskolan i Borås, biblioteket	Mariehamns stadsbibliotek	Antioch/New England Graduate School. USA
Kuopio universi- tetsbibliotek	Högskolan i Kristiansstad	Ålands landskapsarkiv
Riksdagsbiblioteket	Karolinska institutets bibliotek
Social- och hälso- vårdsministeriet	Linköpings univer­sitetsbibliotek
Tammerfors uni- veristetsbibliotek	Riksdagsbiblio­tektet
Terkko. Central-bibliotek för hälso-vetenskap	Stockholms universitets bibliotek
Tritonia/Vasa vetenskapliga bibliotek	Södertörns hög-skola
Utbildningsstyrel-sen	Ultunabiblioteket
Åbo akademis bibliotek	Uppsala universitet, Ekonimikums bibliotek

 

De vanligaste dokumentförfrågningarna är förarbeten till åländska, finländska och svenska lagar, EU-direktiv och förordningar, EU-mål, HFD- och HD-beslut samt internationella konventioner.

     Sökord och ämnesområden har bl.a. varit Balkanfrågan, bo­stadslöshet, fiske, fornminnen, jakt, mikroekonomi, kulturminnesvård, kvinnomisshandel, mervärdesbeskattning, regioner och regionalpolitik, Självstyrelselagen, valstatistik, Åland och EU, Ålands län, Ålands självstyrelse, Ålandsmodellen.

 

Berättelsen är sammanställd av Lilian Norring-Öhman.

 

 

 

 

Mariehamn den 21 maj 2003
Ordförande	Viveka Eriksson
Sekreterare	Lilian Norring-Öhman