Budgetförslag 3/2025-2026
Dokumentnamn
BUDGETFÖRSLAG nr 3/2025-2026
Datum
15.5.2026
Till Ålands lagting
Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens förslag till vårbudget med budgetpolitiska mål.
Det av lagtinget fastställda överskottsmålet ligger fast med målsättningen att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030. Landskapsregeringen föreslår därmed inte någon ändring till denna del.
Med beaktande av beräknade inkomster för planåren 2027 – 2029 föreslår landskapsregeringen resultatförbättrande åtgärder och nivåer för vad nettokostnaderna, kostnadstaken, högst kan uppgå till under åren 2027 – 2029.
Innehållsförteckning
1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken
1.1.1 Skapa en ekonomisk buffert då ekonomin har balanserats
1.1.2 Förvaltningsutveckling och effektivisering
1.2 Ändringar från godkänd budget 2026
1.3.1 Inledning och övergripande förutsättningar
1.3.2 Makroekonomiskt sammanhang
1.3.3 Intäktssidan och skattefinansiering
1.3.4 Kostnadsutveckling och budgetdisciplin
1.3.5 Resultatutveckling och finansiell balans
1.3.6 Investeringar och likviditet
1.3.7 Osäkerheter och riskbild
2. Den makroekonomiska utvecklingen
2.1.1 Allmänt konjunkturläge och osäkerhetsfaktorer
2.1.4 Utvecklingen i Finland och Sverige
2.2.1 Allmänt konjunkturläge och osäkerhetsfaktorer
3.1 Uppföljning av överskottsmålet
3.2.1 Fastställd nivå på kostnadstaket 2027
3.2.2 Fastställd nivå på kostnadstaket 2028
3.2.3 Förslag till nivå på kostnadstaket 2029
4.4 Intäkter från utsläppsrättshandel
4.5 Avkastning från landskapets fastighetsverk
4.6 Avkastning från Ålands penningautomatförening
5.1 Preliminära kostnadsramar 2027–2029
5.2 Politikområde 1 – Lagtinget och landskapsrevisionen
5.4 Politikområde 3 - Finansavdelningens förvaltningsområde
5.5 Politikområde 4 - Social- och miljöavdelningen samt ÅMHM
5.7 Politikområde 6 – Näringsavdelningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
5.8 Politikområde 7 - Infrastrukturavdelningen, Energimyndigheten och Fordonsmyndigheten
5.9 Politikområde 8 – Ålands hälso- och sjukvård
5.10 Ofördelade resultatförbättringar och ofördelade kostnadsposter
7 Landskapets likvida ställning
1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken
1.1 Politiska utgångspunkter
Landskapsregeringens förslag till vårbudget är tredje gången det finanspolitiska ramverket tillämpas. Förslaget innebär att ytterligare steg tas för att skapa en stabil ekonomisk grund för Åland. Överskottsmålet, Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030, ligger fast. Föreliggande budgetförslag visar ett mindre underskott än vad planen visade för år 2027, vilket är positivt. Det bör dock noteras att det därutöver finns prognoser som pekar på kraftigt ökade skatteinkomster år 2027 som baserar sig på en eventuellt kommande slutreglering av skatteavräkningen för år 2025. För att långsiktigt balansera den offentliga ekonomin krävs det ändå kontinuerliga produktivitetshöjningar, resultatförbättringar, bedömningar om vad självstyrelsen ska utföra, konkurrensutsättningar med mera. Välfärden ska säkras på fortsatt hög nordisk nivå.
1.1.1 Skapa en ekonomisk buffert då ekonomin har balanserats
En buffert i offentlig ekonomi är en central förutsättning för stabila samhällsfinanser och långsiktig hållbarhet. Med en buffert menas att staten eller kommunen har ekonomiska reserver, överskott eller låg skuldsättning som skapar handlingsutrymme vid oväntade händelser. Detta är särskilt viktigt i en värld där ekonomiska svängningar och kriser kan uppstå snabbt.
En av de viktigaste funktionerna hos en buffert är att den bidrar till stabilitet under lågkonjunkturer. När ekonomin försvagas minskar skatteintäkterna samtidigt som behovet av offentliga utgifter ökar, till exempel genom arbetslöshetsstöd. Om det då finns upparbetade reserver kan det offentliga mildra effekterna av nedgången utan att behöva införa kraftiga besparingar eller skattehöjningar, vilket annars riskerar att fördjupa krisen.
Bufferten ger också politisk handlingsfrihet. Med starka offentliga finanser kan beslutsfattare vid behov genomföra stimulansåtgärder, stödja företag och hushåll eller hantera oförutsedda händelser som naturkatastrofer eller globala recessioner. Detta stärker förtroendet för den ekonomiska politiken och minskar beroendet av extern upplåning i osäkra tider.
Landskapsregeringens arbete med produktivitetshöjningar och resultatförbättringar jämte de nu föreliggande prognoserna för goda intäkter via skatteavräkningen ger landskapet goda möjligheter till att finansiera landskapets höga investeringsnivå utan extern upplåning. Den långsiktiga målsättningen är att i nästa steg skapa en ekonomisk buffert. Detta kunde lämpligen göras vid kommande översyn av överskottsmålet.
Sammanfattningsvis fungerar en buffert som ett ekonomiskt skyddsnät som stärker stabilitet, flexibilitet och hållbarhet i offentlig ekonomi.
1.1.2 Förvaltningsutveckling och effektivisering
Under 2027 tar landskapsregeringen ett samlat och avgörande steg i omställningen av landskapsförvaltningen. Moderniseringsarbetet går då in i en genomförandefas där struktur, arbetssätt och styrning förändras i grunden. Reformen syftar till att höja produktiviteten, stärka kvaliteten i den offentliga servicen och samtidigt skapa en mer hållbar arbetssituation för medarbetarna. Nya arbetssätt, digitalisering och kompetensutveckling ska tydligt integreras i kärnan av hur förvaltningen arbetar och levererar resultat. Arbetet med att minska antalet årsverken fortgår enligt plan.
En central drivkraft i reformen är en systematisk uppbyggnad av digital kompetens, där bland annat artificiell intelligens tas i bruk som ett strategiskt verktyg för att effektivisera handläggning, förbättra beslutsunderlag och minska den administrativa belastningen. Fokus ligger på ett målmedvetet införande där teknik, kompetens och styrning utvecklas samordnat för att realisera produktivitetsvinster och samtidigt stärka kvaliteten i arbetet.
Från 2027 genomförs en strukturell ändring av stödfunktionerna genom etableringen av ett gemensamt servicecenter för ekonomi‑, löne‑ och upphandlingsprocesser samt en samordnad HR-funktion. 2027 utreds stärkt samordning av ytterligare verksamhetsområden. Därigenom skapas en mer enhetlig, professionell och skalbar stödstruktur som frigör resurser i kärnverksamheterna och säkerställer en konsekvent tillämpning i hela organisationen.
Lagstiftningsprocessen för landskapsförvaltningen utgör samtidigt en bärande reformpelare och ska skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk som stödjer digitala arbetssätt, effektiv styrning och höga krav på rättssäkerhet. Under året intensifieras även förberedelserna inför nästa programperiod för EU‑fonderna som inleds 2028, med ett tydligt fokus på att stärka genomförandekapaciteten och säkerställa ett effektivt utnyttjande av tillgänglig finansiering.
Vidare etableras den första versionen av den åländska medborgarportalen under 2027. Detta markerar en tydlig förskjutning mot en mer sammanhållen och tillgänglig offentlig service, där medborgaren möter förvaltningen genom en gemensam digital ingång och med förenklade processer.
Sammantaget innebär reformen ett skifte till en samordnad, mer produktivitetsdriven och proaktiv förvaltning. Målet är en modern offentlig sektor som levererar mer värde för medborgarna med bättre resursutnyttjande och högre kvalitet.
1.2 Ändringar från godkänd budget 2026
I vårbudgeten beskriver regeringen politikens inriktning på medellång och lång sikt. Om det under ett budgetår sker förändringar som inte var möjliga att förutse i samband med höstbudgeten kan regeringen lämna förslag till ändringar i Ålands budget för det löpande budgetåret. Det ska som huvudregel ske i form av ändringsbudgetar under våren och hösten. Under våren 2026 har ingen ändringsbudget ännu gjorts. I nära anslutning till denna vårbudget kommer en vårändringsbudget lämnas till lagtinget.
1.3 Landskapets finanser
1.3.1 Inledning och övergripande förutsättningar
Landskapet Ålands finanser befinner sig inför ramperioden 2027–2029 i ett läge som präglas av betydande strukturella utmaningar, men också av en gradvis förbättrad konjunkturbild. Utfallet för 2025 visade på ett underskott om cirka 28 miljoner euro och en tydlig försvagning av likviditeten, vilket bekräftar att den offentliga ekonomin ännu inte är i balans.
Budgeten för år 2026 innebär en mer strikt tillämpning av det finanspolitiska ramverket och kostnadstaken, men resultatnivån påverkas i hög grad av temporära faktorer. Den underliggande obalansen kvarstår, vilket innebär att perioden 2027–2029 blir avgörande för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av landskapets finanser.
1.3.2 Makroekonomiskt sammanhang
Den makroekonomiska utvecklingen under perioden 2026–2029 bedöms präglas av måttlig tillväxt och fortsatt osäkerhet. Den globala ekonomin utvecklas i ett scenario med relativt stabil tillväxt kring tre procent, men påverkas av geopolitiska konflikter, energipriser och störningar i internationella transportflöden.
Särskilt det geopolitiska läget i Mellanöstern och dess effekter på energimarknaderna har ökat osäkerheten och bidragit till högre kostnadstryck. Samtidigt innebär den väntade utvecklingen med stabiliserad inflation och gradvis förbättrad arbetsmarknad att konjunkturförutsättningarna förbättras något under senare delen av perioden.
För Åland bedöms BNP‑tillväxten uppgå till omkring 2 procent per år 2026–2028. Utvecklingen är dock beroende av enskilda branschers resultat, särskilt inom sjöfarten, vilket innebär att volatiliteten i tillväxt och skatteunderlag förblir relativt hög.
1.3.3 Intäktssidan och skattefinansiering
Den långsiktiga utvecklingen av skattefinansieringen har varit gynnsam, men en betydande del av inkomstökningarna har varit kopplade till tillfälliga eller strukturella engångseffekter.
För perioden 2026–2029 bedöms de samlade inkomsterna från avräkning och skatteavräkning ligga på en relativt stabil nivå kring 350–360 miljoner euro. Utmärkande för perioden är ovanligt höga samfunds- och kapitalinkomstskatter. Från och med år 2027 syns också en höjning av lotteriskatten, vilket är en direkt följd av den planerade penningsspelsreformen i riket.
Den underliggande skattebasen är fortsatt känslig för utvecklingen, särskilt inom sjöfarts‑ och transportsektorn. Detta innebär att intäktsutvecklingen även framöver kan uppvisa betydande variationer mellan enskilda år. Se även kapitel 4.1 Skatteintäkter för ytterligare information gällande bedömningen av de indikativa skatteintäkterna under perioden.
1.3.4 Kostnadsutveckling och budgetdisciplin
Kostnadsutvecklingen är en central faktor för landskapets finansiella utveckling under ramperioden. Utfallet för 2025 visar visserligen att kostnadstaket hållit, men också att oplanerade kostnadsökningar inom enskilda verksamheter, särskilt hälso‑ och sjukvården, snabbt kan påverka resultatet negativt.
Budgeten för 2026 innebär att kostnaderna hålls inom fastställda ramar, med takbegränsade kostnader om cirka 373 miljoner euro och bibehållet kostnadstak. För att uppnå balans i ekonomin till år 2030 krävs att denna budgetdisciplin upprätthålls under hela ramperioden samt att den planerade resultatförbättringen om cirka 4 miljoner euro per år realiseras.
Samtidigt kvarstår kostnadsdrivande faktorer i form av demografiska förändringar, personalrelaterade utgifter och ökade krav inom välfärdssektorn, vilket innebär att trycket på de offentliga finanserna fortsatt är betydande.
1.3.5 Resultatutveckling och finansiell balans
Den underliggande resultatutvecklingen är fortsatt negativ. Trots att budgeten för 2026 uppvisar ett överskott, beror detta i huvudsak på extraordinära intäkter, inklusive en större överföring från penningautomatmedel. Rensat från temporära poster visar budgeten för år 2026 ett underskott om cirka 14 miljoner euro.
Under perioden 2027–2029 bedöms resultaten kunna förbättras gradvis i linje med det finanspolitiska ramverket, men från ett svagt utgångsläge. Uppfyllelsen av målet om balans i ekonomin förutsätter att underskotten successivt reduceras genom både kostnadskontroll och en långsiktig ökning av intäkterna.
1.3.6 Investeringar och likviditet
En särskild utmaning under ramperioden är utvecklingen av landskapets likviditet. År 2025 minskade de likvida medlen kraftigt, och utvecklingen dämpades endast genom extraordinära åtgärder såsom försäljning av tillgångar och interna lån.
Samtidigt kvarstår en relativt hög investeringsnivå, med omfattande satsningar inom infrastruktur. Även om investeringarna i många fall är samhällsekonomiskt motiverade innebär de en belastning på likviditeten och ställer krav på prioritering och långsiktig planering.
Arbetet med att stärka den externa finansieringen, bland annat genom EU‑medel, utgör ett komplement för att minska belastningen på landskapets egna resurser.
1.3.7 Osäkerheter och riskbild
Den ekonomiska utvecklingen under perioden 2027–2029 är förknippad med betydande osäkerhet. De huvudsakliga riskerna är kopplade till:
· geopolitisk utveckling och energipriser
· utvecklingen inom sjöfartssektorn
· konjunkturen i Finland och Sverige
· kostnadsutvecklingen inom offentlig sektor
Det geopolitiska läget har redan visat sig påverka både energipriser och efterfrågan, vilket i sin tur kan påverka såväl skattebas som kostnadsnivåer.
Särskilt utvecklingen inom sjöfarten och transportsektorn är av stor betydelse, både genom dess direkta bidrag till sysselsättning och genom dess påverkan på skatteintäkter.
1.3.8 Samlad bedömning
Sammantaget bedöms landskapet Ålands finanser under perioden 2027–2029 präglas av en gradvis förstärkning, men från ett svagt utgångsläge. Den ekonomiska utvecklingen ger visst stöd åt intäktssidan, men är inte tillräcklig för att i sig säkerställa finansiell balans.
För att uppnå en hållbar utveckling krävs fortsatt strikt budgetdisciplin, genomförande av strukturella reformer samt en investeringspolitik som är förenlig med landskapets långsiktiga finansieringsförmåga. Utrymmet för nya permanenta åtaganden är begränsat, och behovet av prioriteringar är därför stort.
Ramperioden 2027–2029 blir därmed avgörande för att skapa förutsättningar för balans i ekonomin och för att säkerställa stabila offentliga finanser på längre sikt.
2. Den makroekonomiska utvecklingen
I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen på Åland och i övriga världen 2026–2029, baserat på ÅSUB:s rapport 2026:3 Konjunkturläget våren 2026.
2.1 Utsikterna i omvärlden
2.1.1 Allmänt konjunkturläge och osäkerhetsfaktorer
Den globala ekonomin befinner sig i ett läge präglat av måttlig tillväxt och betydande osäkerhet. De senaste prognoserna pekar på att den globala BNP‑tillväxten uppgår till drygt 3 procent under de närmaste åren, men utvecklingen påverkas i hög grad av motverkande faktorer. Å ena sidan stöds tillväxten av fortsatt aktivitet inom vissa sektorer, såsom investeringar kopplade till teknologi och energiomställning. Å andra sidan dämpas utvecklingen av ett osäkert geopolitiskt läge, störningar i internationella transportflöden samt stigande energipriser.
Det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern utgör en central riskfaktor. Konflikten har medfört ökade oljepriser och störningar i energihandeln, vilket bidrar till högre kostnader och försämrad köpkraft globalt. Detta påverkar såväl hushållens konsumtion som företagens investeringsbeslut och skapar en betydande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
Sammantaget bedöms de globala utsikterna vara stabila men sköra, där riskerna för negativa utfall kvarstår som betydande.
2.1.2 Tillväxt i omvärlden
Den globala tillväxten väntas vara måttlig under prognosperioden. IMF bedömer att världsekonomin växer med cirka 3,1 procent år 2026 och 3,2 procent år 2027.
Utvecklingen varierar mellan regioner. I euroområdet väntas tillväxten uppgå till omkring 0,9 procent år 2026 och stärkas till cirka 1,3 procent år 2027, vilket speglar en fortsatt svag men gradvis förbättrad konjunktur.
Tillväxten dämpas av höga räntor, svag efterfrågan och osäkerhet kopplad till handel och geopolitik. Samtidigt väntas stigande reallöner och en gradvis förbättrad arbetsmarknad bidra till att stärka konsumtionen under de kommande åren.
2.1.3 Inflation och räntor
Inflationen i euroområdet har efter den kraftiga uppgången under åren 2022–2023 stabiliserats nära Europeiska centralbankens mål, men har under inledningen av 2026 åter visat tecken på uppgång, framför allt till följd av stigande energipriser.
Enligt Europeiska centralbankens prognos väntas inflationen uppgå till cirka 2,6 procent år 2026 och därefter gradvis sjunka till omkring 2 procent åren 2027–2028.
Penningpolitiken befinner sig samtidigt i ett läge där realräntan är nära noll eller svagt positiv. Detta innebär att finansieringskostnaderna fortsatt verkar dämpande på konsumtion och investeringar, även om räntenivåerna stabiliseras under prognosperioden.
2.1.4 Utvecklingen i Finland och Sverige
Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit svag under de senaste åren och återhämtningen väntas bli långsam. BNP väntas öka med cirka 0,6 procent år 2026 och därefter stärkas till omkring 1,7 procent åren 2027–2028.
Utvecklingen påverkas av högre energipriser, svag inhemsk efterfrågan och ett fortsatt dämpat investeringsläge. Arbetslösheten bedöms förbli relativt hög och minska endast gradvis under prognosperioden.
Sverige befinner sig i ett konjunkturläge som gradvis förbättras. BNP‑tillväxten väntas uppgå till cirka 2,2 procent år 2026 och 2,6 procent år 2027, drivet av stigande reallöner och förbättrad köpkraft.
Sammantaget innebär utvecklingen i omvärlden att förutsättningarna för små och öppna ekonomier förblir osäkra, men att en gradvis återhämtning kan ske under andra delen av prognosperioden.
2.2 Utsikterna på Åland
2.2.1 Allmänt konjunkturläge och osäkerhetsfaktorer
Den åländska ekonomin utvecklas i ett konjunkturläge som präglas av förhöjd osäkerhet och svag efterfrågan. Den aktuella konjunkturbedömningen visar att utsikterna har försämrats jämfört med tidigare prognoser, främst till följd av det geopolitiska läget och dess ekonomiska konsekvenser.
Den ekonomiska utvecklingen påverkas i hög grad av stigande energipriser, högre räntor och ett osäkert internationellt konjunkturläge. Dessa faktorer bidrar till ett ökat kostnadstryck och en dämpad efterfrågan, vilket särskilt påverkar hushållens köpkraft och konsumtion.
Samtidigt visar konjunkturenkäten att det finns tecken på en gradvis återhämtning i det privata näringslivet, främst genom förbättrade omsättningar och ökade investeringar. Däremot utvecklas lönsamhet och sysselsättning mer dämpat.
Sammantaget bedöms konjunkturuppgången bli försiktig och ojämnt fördelad mellan branscher, samtidigt som osäkerheten i prognosen är fortsatt stor.
2.2.2 BNP‑tillväxt
Den åländska BNP‑tillväxten väntas uppgå till cirka 1 procent år 2025 och 2 procent år 2026.
Prognosen för 2026 är svagare än i tidigare bedömningar, vilket främst beror på en dämpad hushållsefterfrågan till följd av högre inflation och räntor samt pressad lönsamhet inom passagerarsjöfarten.
För åren 2027 och 2028 väntas tillväxten uppgå till omkring 2 procent per år, förutsatt att hushållens ekonomi förbättras och att transportsektorn fortsätter att utvecklas relativt väl, om än på en något lägre nivå än tidigare.
Tillväxten är dock osäker, särskilt vad gäller utvecklingen inom fraktsjöfarten och dess driftöverskott.
2.2.3 Inflation
Inflationen på Åland uppgick till -0,2 procent år 2025, vilket speglar en kraftig nedgång efter de föregående årens inflationsuppgång.
För år 2026 väntas inflationen uppgå till cirka 1,6 procent, följt av 1,4 procent år 2027 och 1,9 procent år 2028.
Den låga inflationen under senare tid förklaras i stor utsträckning av en negativ ränteeffekt. I takt med att räntenivåerna stabiliseras väntas denna effekt klinga av, vilket bidrar till att inflationen återgår mot mer normala nivåer.
Utvecklingen framöver är dock osäker och påverkas av energipriser och internationella konjunkturförhållanden.
2.2.4 Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden på Åland bedöms vara svagare än i tidigare prognoser. Arbetslösheten har legat över 5 procent under en längre period och tydliga tecken på en snabb förbättring saknas.
För år 2026 beräknas arbetslösheten uppgå till cirka 5,2 procent. Därefter väntas en gradvis förbättring till 5,0 procent år 2027 och 4,8 procent år 2028.
Den svaga arbetsmarknaden förklaras av en dämpad efterfrågan på arbetskraft, särskilt inom konjunkturkänsliga och arbetsintensiva branscher. Samtidigt väntas efterfrågan på arbetskraft öka under senare delen av prognosperioden i takt med att konjunkturen förbättras.
Ett särskilt bekymmer är den ökande långtidsarbetslösheten, där ÅSUB identifierar en risk för att den förblir förhöjd även efter en konjunkturförbättring.
Oroligheterna i omvärlden medför att prognoserna är gjorda med en hög grad av osäkerhet.
3 Budgetpolitiska mål
Det finanspolitiska ramverket är ett viktigt verktyg för att bidra till långsiktigt hållbara finanser. De budgetpolitiska målen i ramverket består av ett överskottsmål och ett kostnadstak.
3.1 Uppföljning av överskottsmålet
De huvudsakliga motiven bakom överskottsmålet är att det ska bidra till långsiktigt hållbara landskapsfinanser, tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en politik som aktivt motverkar lågkonjunkturer, en jämn fördelning av resurser mellan generationerna och ekonomisk effektivitet. Överskottsmålet ska gälla tillsvidare och ses över vart sjätte finansår. Uppföljningen av överskottsmålet görs mot räkenskapsperiodens under- eller överskott.
Landskapsregeringen föreslog i 2024 års vårbudget, i enlighet med 4 § landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning (2023:136), följande mål som sedan beslutades av lagtinget:
Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030.
Det finns goda skäl för att tillse att överskottsmålet bidrar till att på sikt skapa en buffert för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att landskapet tvingas skuldsätta sig. Prognoserna för de kommande åren tyder på fortsatta underskott i Ålands budget om inte resultatförbättrande åtgärder i form av besparingar och intäktsökningar vidtas.
Enligt finansförvaltningslagen 4b § ska landskapsregeringen minst en gång varje finansår redovisa för lagtinget hur målet uppnås. Vid en bedömd avvikelse från målet ska landskapsregeringen även redogöra för hur en återgång till målet ska ske.
De takbegränsade kostnaderna som låg till grund för lagtingets beslut om kostnadstaket för år 2025 var 374,7 miljoner euro. Kostnadstaket fastställdes av lagtinget till 382,2 miljoner euro och där ingår även en budgeteringsmarginal på 7,5 miljoner euro. Utfallet för år 2025 ligger på 370,8 miljoner euro och understiger därmed de takbegränsade kostnaderna netto med ca 3,9 miljoner euro.
I vårbudgeten 2024 redovisade landskapsregeringen sin plan för att nå balans i budgeten år 2030. Enligt den ska resultatförbättringar om 4 miljoner euro per år leda till att målet nås.
Föreliggande förslag till vårbudget framgår av tabellen nedan.
3.2 Kostnadstaket
Enligt 4a § landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning (2023:136) ska landskapsregeringen lämna förslag till tak för landskapets kostnader som ska användas i beredningen av Ålands budget och i genomförandet av den budgeterade verksamheten. Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar samtliga kostnader utom de finansiella. De takbegränsade kostnaderna utgörs av summan av budgetens politikområden 1–8. Kostnadstaket för landskapsbudgeten är ett centralt finanspolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplin.
Ett viktigt syfte med kostnadstaket är att det ska ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar finanspolitik.
En del av kostnadstaket ska reserveras för oförutsedda kostnader (budgeteringsmarginal).
Kostnadstaket för de olika åren är i löpande priser genom att intäkts- och kostnadsposter har indexjusterats för att kompensera för uppskattade pris- och löneökningar så att planerad verksamhet kan upprätthållas.
Kostnadstaket utgör en övre gräns för kostnadsnivån i landskapets budget och beslutas för tre år framåt. För att kostnadstaket ska främja en kontrollerad kostnadsutveckling samt vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Det finns dock inte några formella hinder för lagtinget att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på kostnadstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till nya yttre förutsättningar som är betydande, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer.
Landskapsregeringen föreslår att de tidigare beslutade kostnadstaken för åren 2027 och 2028 ligger fast. Landskapsregeringen föreslår att kostnadstakets nivå för år 2029 bör uppgå till 399,9 miljoner euro. Det innebär att nivån på kostnadstaket år 2029 ökar med 7,3 miljoner euro jämfört med år 2028.
3.2.1 Fastställd nivå på kostnadstaket 2027
Landskapsregeringens förslag:
Lagtinget tog i vårbudgeten 2024 beslut om ett kostnadstak för Ålands budget för år 2027 om 385,9 miljoner euro, detta föreslås gälla oförändrat.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 380,2 miljoner euro år 2027 (se tabell nedan). Samtidigt lämnas 5,7 miljoner euro obudgeterade under kostnadstaket som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal). De takbegränsade kostnaderna samt budgeteringsmarginalen föreslås justerade enligt nedanstående översikt. De tekniska justeringarna motsvaras av lika stor ökning i intäkter.
3.2.2 Fastställd nivå på kostnadstaket 2028
Landskapsregeringens förslag:
Lagtinget tog i vårbudgeten 2025 beslut om ett kostnadstak för Ålands budget har för år 2028 om till 392,6 miljoner euro, detta föreslås gälla oförändrat.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 382,7 miljoner euro år 2028. Samtidigt lämnas 9,9 miljoner euro obudgeterade under kostnadstaket som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal). De takbegränsade kostnaderna samt budgeteringsmarginalen föreslås justerade enligt nedanstående översikt. De tekniska justeringarna motsvaras av lika stor ökning i intäkter.
3.2.3 Förslag till nivå på kostnadstaket 2029
Landskapsregeringens förslag:
Kostnadstaket för Ålands budget fastställs för år 2029 till 399,9 miljoner euro.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 388,3 miljoner euro år 2029 (se tabell nedan). Samtidigt föreslås 11,6 miljoner euro lämnas obudgeterade under kostnadstaket som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal).
Skälen för landskapsregeringens förslag: Förslaget till kostnadstak är dimensionerat med utgångspunkt i överskottsmålet. Med beaktande av ovanstående är målsättningen att år 2030 ska intäkter och kostnader vara i balans som ett resultat av olika resultatförbättrande åtgärder. En ungefärlig nivå på resultatutvecklingen i miljoner euro kan sammanfattas enligt nedanstående tabell.
Resultatutvecklingen kan sammanfattas enligt nedanstående tabell:
3.2.4 Osäkerhetsfaktorer
Pris- och löneökningar samt avskrivningar
Generellt kan man konstatera att nivåerna på prisjusteringar och räntenivåer under planperioden är mycket svåra att förutse. För närvarande är utvecklingen på priset för olja mycket svårförutsägbar. Detsamma gäller för nivåerna på avskrivningarna i och med att det inte i dagsläget är känt vad de slutliga avskrivningsnivåerna blir såväl för pågående som för planerade investeringar och när de tidsmässigt faller ut. Tjänstekollektivavtalet för landskapets tjänstemän gäller för tiden 1.5.2025 till 29.2.2028, varför delar av planperioden inte omfattas av avtalet.
Investeringsprojekt
En annan osäkerhetsfaktor är hanteringen av investeringsprojekt som avslutas på grund av att de inte förverkligas. Under projekteringstiden har investeringsprojektet belastats med kostnader som skulle ha aktiverats i det fall att projektet skulle förverkligats. Om ett projekt inte förverkligas måste redan upparbetade kostnader kostnadsföras i resultaträkningen, vilket innebär en risk att kostnadstaket överskrids. En översyn pågår för att minska antalet reservationsanslag för investeringsutgifter i budgeten för 2027.
Penningautomatmedel
Oförbrukade penningautomatmedel vid årets slut kostnadsförs i resultaträkningen, helt i enlighet med gällande redovisningsprinciper. Det innebär att medel som inte använts behöver inrymmas under kostnadstaket vilket kan tyckas märkligt och ställer till problem då kostnadstaket ska budgeteras och följas upp.
En större översyn har inletts av regelverket för hur avkastningen från Ålands penningautomatförening ska hanteras, dock så att den ursprungliga avsikten med stödjandet av den tredje sektorn kvarstår. Landskapsregeringen utreder samtidigt förutsättningarna att ombilda Ålands penningautomatförening till ett aktiebolag.
4 Nettointäkter
Tabell över centrala intäkts- och kostnadsposter som inte ingår i politikområden:
4.1 Skatteintäkter
Av nedanstående tabell framgår beloppen för av Ålandsdelegationen fastställt förskott för år 2026 respektive preliminära uppgifter för åren 2027 – 2029 i enlighet med underlag i statens plan för de offentliga finanserna för åren 2027 – 2030.[1]
Riksdagen antog i slutet av år 2025 regeringens förslag om att reformera penningspelssystemet, se RP 16/2025 rd. Ikraftträdandet av den nya penningspelslagen senareläggs med ett halvt år jämfört med det ursprungliga förslaget, så att lagen träder i kraft den 1.7.2027. I ovanstående prognosuppgifter har beaktats att skatteavräkningen kommer att öka med anledning av att skattesatsen för lotteriskatt höjs och befrielsen från samfundsskatt för Ålands penningautomatförenings spelverksamhet upphör. I prognosen ingår inte någon särskild bedömning om utvecklingen av Ålands penningautomatförenings omsättning och resultat till följd av reformen i riket.
Av nedanstående diagram framgår utvecklingen av avräkningsbeloppet sedan år 2021. Uppgifterna är enligt basår, det vill säga baserat på respektive års statsbokslut, budget respektive planår. Avräkningsbeloppet betalas som förskott under pågående år och sedan slutregleras det efter att statsbokslutet för respektive år är fastställt. Slutregleringen som kan vara positiv eller negativ beaktas därmed i budgeten med ett års eftersläpning.
Av nedanstående diagram framgår utvecklingen av skatteavräkningen per skatteslag. Tabellen är uppgjord enligt vilket år skatterna hänför sig till oberoende av vilket år de utbetalas. Systemet fungerar så att landskapet under pågående skatteår erhåller ett förskott och sedan slutregleras det efter att beskattningen för respektive skatteår är slutförd. Slutregleringen som kan vara positiv eller negativ beaktas därmed i budgeten två år efter skatteåret. För skatteåret 2025 ingår en första, mycket tidig förhandsuppgift om beskattningen. I och med att uppgiften är erhållen i så tidigt skede är, enligt uppgift från skattetagartjänsten, beskattningen inte färdig, speciellt vad gäller kapitalinkomstskatten och samfundsskatten. Enligt dessa högst preliminära uppgifter är det en stor positiv avvikelse för de ovan nämnda skatteslagen i jämförelse med de uppgifter som förskottet på skatteavräkningen för skatteår 2025 baserade sig på. Landskapsregeringen har i föreliggande vårbudget beaktat prognoserna för förskotten för respektive skatteår, medan eventuella slutregleringar kan beaktas på hösten i respektive års förslag till grundbudget när det finns senare och därmed säkrare förhandsuppgifter om beskattningen.
Sammantaget kan konstateras att prognosen för utvecklingen av avräkningsbeloppet är relativt svag och att nivån kommer att sjunka något de kommande åren medan prognosen för skatteavräkningen är betydligt positivare bland annat till följd av penningspelsreformen i riket och den höjda lotteriskatten.
Beloppen för apoteksavgift som beaktats i planen är enligt nedanstående tabell.
Av nedanstående tabell framgår de belopp som beaktats för medieavgiften. Nettobeloppet för influtna medieavgifter med avdrag för kostnader för uppbörden av medieavgiften och upphovsrätter överförs till Ålands Radio och TV Ab.
4.2 Finansiella nettointäkter
Likviditetsutvecklingen är beroende av många faktorer så som totala investeringsvolymen och utvecklingen av räntenivåerna. I det här skedet har det antagits att ränteintäkterna kommer att sjunka. Se även kapitel 7 nedan.
Ränteintäkter på utestående lån beräknas minska något under de kommande åren, huvudsakligen beroende på minskad lånestock till följd av amorteringar.
Dividendintäkterna beräknas ligga på en konstant nivå om 1,1 miljoner euro.
4.3 Trafikförseelseavgifter
I planen har inkomsterna uppskattats till 50.000 euro per år 2027 – 2029.
4.4 Intäkter från utsläppsrättshandel
I planen har 2 miljoner euro beaktats åren 2026 – 2029. Det belopp som beaktats baseras på samma andel som tidigare erhållits då industrin varit med i systemet (försiktighetsprincip). Denna andel bör dock vara avsevärt högre vad gäller sjöfarten. Förhandlingar med riket pågår kring hur stor andel som ska tillkomma Åland av intäkterna från sjöfartens handel med utsläppsrätter. Landskapsregeringen bedömer att Ålands andel ska ligga i storleksordningen 20 – 25 miljoner euro.
4.5 Avkastning från landskapets fastighetsverk
I planen har en avkastning om 5 miljoner euro per år beaktats 2027 – 2029.
4.6 Avkastning från Ålands penningautomatförening
Under åren 2027 – 2029 har ett årligt uttag om 15,2 miljoner euro beaktats till årlig fördelning till tredje sektorn. Utbildningen inom informations- och kommunikationsteknik (”grit:lab”) har beaktats fortgå och inkomster om 0,4 miljoner euro år 2027, 0,5 miljoner euro 2028 och 0,4 miljoner euro 2029 har beaktats. Utöver ovanstående ingår 5 miljoner euro under år 2027 som planeras att användas för investeringar.
Det ovan nämnda, kapitel 4.1, planerade införandet av ett licenssystem för penningspel i riket kommer att inverka på Ålands penningautomatförenings framtida avkastning.
5 Kostnader
Ålands budget delas in i åtta politikområden. Kostnadsramarna för politikområdena utgörs av summan av de medel som anslås på de moment som ingår i respektive politikområde. Landskapsregeringens beslut om preliminära ramar baseras på beräkningar av volymutvecklingen i överföringssystemen och pris- och löneomräkningen av främst verksamhetsanslagen. Vidare har samtliga politikområden krav på resultatförbättringar i form av besparingar och/eller intäktsökningar för att överskottsmålet ska vara möjligt att nå.
5.1 Preliminära kostnadsramar 2027–2029
De i nedanstående tabellen angivna beloppen är preliminära och kan komma att justeras i den fortsatta budgetberedningen, bland annat genom utfördelning till politikområden av de i detta skede ofördelade resultatförbättringarna och kostnadsposterna.
5.2 Politikområde 1 – Lagtinget och landskapsrevisionen
Nettokostnadsutveckling för politikområde 1
Inga större förändringar av verksamheten planeras. För år 2028 budgeteras kostnader för utbildning och resor för det nyvalda lagtinget.
5.3 Politikområde 2 - Regeringskansliet, Datainspektionen, Polismyndigheten, Ombudsmannamyndigheten, ÅSUB och Lagberedningen
Nettokostnadsutveckling för politikområde 2
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Beredskapsfrågorna är fortsatt högt prioriterade vilket påverkar såväl regeringskansliet som Ålands polismyndighet
· Frågor kring nödalarmeringssystemet är förknippade med kostnader som i dagsläget är mycket svåra att uppskatta
· Inom regeringskansliets verksamhetsområde pågår en omfattande mängd reformer och förändringsarbeten; arbetet med ny självstyrelselag, nytt ärendehanteringssystem, nytt HR-system som ska implementeras under 2007 och samordningsprocesser kring digitala tjänster för att nämna några. Detta innebär både risker och nya möjligheter, samt höga krav på tydlig prioritering.
5.4 Politikområde 3 - Finansavdelningens förvaltningsområde
Nettokostnadsutveckling för politikområde 3
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Från 2027 förverkligas ett servicecenter för samordnad ekonomiförvaltning och upphandling. Detta förväntas leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar, vilket beaktats i budgeten
· En utredning av landskapsandelssystemet pågår och utredningen slutförs före sommaren. I ramen har beaktats att kompensationen till kommunerna för minskad samfundsskatt slopas och i stället justeras de uppgiftsbaserade landskapsandelarna, nettot blir lägre
· Pensionshandläggningen av de anställda som ingår i landskapets pensionssystem köps som tjänst från KEVA från och med 2027, vilket är ekonomiskt fördelaktigt och minskar behovet av personal på avdelningen
5.5 Politikområde 4 - Social- och miljöavdelningen samt ÅMHM
Nettokostnadsutveckling för politikområde 4
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Särskilt fokus ligger på att möta socioekonomisk utsatthet och bygga en socialvård som håller ihop bättre
· Socialvårdslagen revideras. Målet är att säkra servicehelheter
· Ny klientavgiftslag tas fram
· Finansieringsfullmakt för nytt sjukhus förbereds och styrgrupp för projektet tillsätts
· Vattenförbättrande åtgärder är fortsatt prioriterat och projektet Rent vatten 2030 förnyas inför år 2027 och planeras fortsätta under hela ramperioden.
5.6 Politikområde 5 - Utbildnings- och kulturavdelningen, Högskolan, Folkhögskolan, Musikinstitutet, Gymnasiet och Sjösäkerhetscentrum
Nettokostnadsutveckling för politikområde 5
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Sjöfartsutbildningarna samordnas och kurserna vid Högskolan på Åland, Ålands yrkesgymnasium och Ålands sjösäkerhetscenter sammanslås till en enhet för utbildning och kommersiell kursverksamhet
· Anta och inleda förverkligandet av det nya utbildningspolitiska programmet för perioden 2026 – 2030
· Fortsätta översynen av studieplatser och utbud inom Ålands yrkesgymnasium
· Skapa bättre förutsättningar för den kulturella infrastrukturen och därmed samlat för kulturen.
5.7 Politikområde 6 – Näringsavdelningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
Nettokostnadsutveckling för politikområde 6
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Landskapsregeringen bereder Ålands del i den nya partnerskapsplanen (NRP) inför EU:s budgetram 2028–2034. Fokus ligger på att säkra finansieringen och handlingsutrymmet inom landskapets behörighetsområden i en ny fondstruktur. På grund av betydande osäkerheter kring utformningen är det svårbudgeterat
· Fokus på tillväxtpolitik ökar. Exportsatsningar prioriteras i syfte att bredda näringslivets intäktsbas, med tyngdpunkt på att stärka företagens konkurrenskraft och underlätta steget ut på nya externa marknader
· Den ökade efterfrågan på investeringsstöd tyder på en ekonomisk ljusning och en stärkt investeringsvilja hos näringslivet. I ramen har beaktats en positiv trend i den ekonomiska aktiviteten, men med förbehåll för att yttre makroekonomiska osäkerhetsfaktorer snabbt kan förändra förutsättningarna för tillväxt
· Arbetslösheten, som för närvarande överstiger det historiska genomsnittet, bedöms sjunka under ramperioden i takt med den förväntade ekonomiska återhämtningen.
5.8 Politikområde 7 - Infrastrukturavdelningen, Energimyndigheten och Fordonsmyndigheten
Nettokostnadsutveckling för politikområde 7
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Klimatneutralt Åland 2035: Arbetet med ett minskat beroende av fossila källor sker genom övergång till eldriven trafik på land och till sjöss. Genom omläggning av trafikstruktur, lång upphandling, minskad bränsleåtgång och effektivare uppbörd av avgifter klarar vi ekonomin inom skärgårdstrafiken
· Axyards är arbetsnamn för den varvsverksamhet som landskapet planerar att förverkliga på Möckelöområdet. Den pågående marknadsanalysen visar att det finns ett stort behov av varvstjänster i Östersjöområdet. Planen är att bilda ett bolag, uppföra en docka och inleda samarbete med näringslivet kring tjänster kopplade till varvet
· Sunnanvind-projektet planeras gå in en fas för genomförande av konkurrensutsättning i slutet av år 2026. Det är i detta skede ännu mycket svårt att bedöma storleksordningen på de framtida intäkterna och när de infaller beroende på utformningen av konkurrensutsättningens villkor och dess resultat. I landskapsregeringens bedömning av den totala nettokostnadsutvecklingen finns det grovt uppskattade inkomster från havsbaserad vindkraft om 6 miljoner euro fördelade under åren 2027-2029. Den analys som affärsrådgivarkonsulten genomför (som även omfattar en marknadsdialog) fortgår ännu när denna vårbudget lämnas till lagtinget. Analysen väntas ge vissa svar avseende potentiella intäkter från en konkurrensutsättning.
5.9 Politikområde 8 – Ålands hälso- och sjukvård
Nettokostnadsutveckling för politikområde 8
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
· Arbetet med digitala tjänster fortsätter
· Planerade utvecklingsprojekt inom ÅHS förverkligas, med fokus på vårdens kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och långsiktig hållbarhet
· ÅHS fortsätter arbetet med att stärka personalens arbetsmiljö, trygga kompetensförsörjningen och utveckla patientnöjdheten.
5.10 Ofördelade resultatförbättringar och ofördelade kostnadsposter
Utöver ovanstående har landskapsregeringen gått in för ytterligare resultatförbättringar som i ett senare skede fördelas ut på politikområdena 2-8. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· It-samordning och
· Samordning av lokalvården.
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar enligt följande:
Dessutom har i detta skede ofördelade kostnadsposter beaktats för:
· Lönepotter enligt ingångna avtal.
De ökade kostnaderna, som kan fördelas ut till politikområden först i ett senare skede, har beräknats enligt nedanstående tabell:
6 Investeringar
Planerade investeringsvolymer framgår av tabellen nedan.
Investeringsnivåerna är främst kopplade till den förestående driftskostnadsinbesparande trafikomläggningen av skärgårdstrafiken.
7 Landskapets likvida ställning
Föreliggande plans inverkan på de likvida medlen framgår av nedanstående sammanställning. Om förslaget fullt ut skulle förverkligas under planåren 2027-2029 medför det ett nettofinansieringsbehov om ca 44 miljoner euro. Kassaflödet i verksamheten beräknas ge ett finansieringsöverskott om drygt 35 miljoner euro medan ett nettofinansieringsbehov om knappt 80 miljoner euro hänför sig till investeringar och övriga balansposter.
Landskapsregeringen kommer att lämna ett förslag till ändringsbudget för år 2026, vilket till viss del kan inverka på finansieringsbehovet för år 2026. Som helhet bedöms förändringarna under år 2026 vara positiva. Så som framgår under avsnitt 4.1 ovan finns det högst preliminära förhandsuppgifter om beskattningen för år 2025 vilka är mycket positiva. I ovanstående tabell över finansieringen har inte några slutregleringar av skatteavräkning eller avräkningsbelopp beaktats. Det kan konstateras att tidpunkten och beloppen för eventuell intern upplåning från Fastighetsverket respektive extern upplåning är helt beroende av utfallet av kommande slutregleringar av överföringarna i enlighet med självstyrelselagens finanseringsbestämmelser. Eventuella fullmakter för upplåning tas upp i respektive års budget.
8 Förslag till lagtingsbeslut
Med hänvisning till ovanstående får landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget
- fastställer kostnadstaket för Ålands budget till 399,9 miljoner euro för år 2029 (kapitel 3.2.3).
Mariehamn den 15 maj 2026.
Lantråd Katrin Sjögren
Minister Mats Perämaa
[1] År 2026 är förskott enligt ÅD beslut. Statsbudget inkl. tb 1 sänker avräkningen för år 2026 med 2.405.000 euro
Eventuella slutregleringar och tilläggsförskott som hör till tidigare år ingår inte i tabellen.