Landskapsregeringen föreslår vissa ändringar i kommunalbeskattningen av företag. Förslaget innehåller dels bestämmelser som är avsedda att tillämpas tillfälligt under åren 2013–2015, dels bestämmelser som ska tillämpas permanent från och med 2016.

Landskapsregeringen föreslår att två lagar om skattelättnader för företag som antagits i riket görs tillämpliga vid kommunalbeskattningen i landskapet genom en blankettlag. Lagarna är temporära och tillämpas under skatteåren 2013–2015. Lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013–2015 ger skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet rätt att göra en dubbelt så stor avskrivning på anskaffningsutgifterna för en fabrik och verkstad som tagits i bruk under dessa år. Lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2013–2015 ger aktiebolag och andelslag rätt att göra ett tilläggsavdrag på basis av de löner de betalar ut till sina arbetstagare för forsknings- och utvecklingsverksamhet under denna tid.

Med hänvisning till att fördelningen av samfundsskatten mellan de olika skattetagarna har ändrats i riket föreslår landskapsregeringen vidare att skattesatserna för samfund och samfällda förmåner vid kommunalbeskattningen ändras. Enligt förslaget höjs kommunalskattesatserna för skatteåret 2013 och sänks därefter stegvis under 2014–2016 så att de från och med skatteåret 2016 och framåt blir något lägre än enligt nu gällande lag. De totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir under hela perioden 24,5 respektive 28 %. Som en följd av ovan nämnda ändringar av kommunalskattesatserna föreslås även ändringar av procentsatsen för det belopp som betalas till kommunerna som kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.

De föreslagna lagarna är till övervägande del avsedda att tillämpas temporärt under åren 2013–2015. Kommunalskattesatserna och procentsatsen för kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen som föreslås från och med 2016 ska dock tillämpas permanent.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas oförändrade.

Utskottets synpunkter

Skattelättnader för företag

Utskottet anser, i fråga om detta lagförslag, i likhet med landskapsregeringen att de åländska företagen bör ha samma möjligheter att göra avskrivningar och tilläggsavdrag som företagen i riket. Samtidigt finns också behov av att stödja företagen och tillväxten i landskapet. Landskapsregeringen föreslår därför att de båda lagarna om skattelättnader under åren 2013–2015 görs tillämpliga här genom blankettlagstiftning under samma tidsperiod.

När det gäller lagförslaget om produktiva investeringar har riksmyndigheterna för sin del gjort bedömningen att en anmälan om statligt stöd inte är nödvändig. Bedömningen bygger på att en motsvarande lag åren 2009 och 2010 av kommissionen bedömdes till sin karaktär vara en allmän åtgärd, och att den därför inte kunde anses uppfylla kriterierna för statligt stöd. Utskottet har uppfattat att landskapsregeringen gör en motsvarande bedömning av nu aktuella lagförslag.

Lagförslaget om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet är, enligt vad utskottet erfarit, förenlig med gemenskapens regler om statligt stöd i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning).

Utskottet finner att lagförslagen i hög utsträckning föranleds av motsvarande lagstiftningsåtgärder i riket. Få åländska företag torde beröras av skattelättnaderna. Eftersom näringsstrukturen på Åland och i riket skiljer sig åt kommer olika skattelagar av s.k. blankettlagskaraktär att få olika faktisk effekt på Åland och i riket. Med anledning härav anser utskottet att landskapsregeringen i samband med kommande lagförslag på skatteområdet gör en analys av på vilket sätt de faktiska effekterna skiljer sig åt.

Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner

Lagförslaget har föranletts av en förändring av fördelningen mellan samfundsskattens skattetagare (staten, kommunerna och församlingarna) i riket. Denna förändring har lett till att den totala inkomstskatt som samfund och samfällda förmåner har att betala på Åland sjunkit. Genom det nu aktuella lagförslaget korrigeras effekterna av denna förändring. Avsikten, vid behandlingen av detta lagförslag, har således varit att kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner totalt sett bör vara lika på Åland som i riket. Kommunerna i landskapet bör också kompenseras på samma sätt som kommunerna i riket.

Utskottet har inte funnit anledning till att göra någon annan bedömning än landskapsregeringen gällande detta. Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att förändringarna innebär en retroaktiv förhöjning av kommunalskatten för samfund och samfällda förmåner. Frågan om retroaktiv förhöjning har prövats av Högsta domstolen som konstaterat att grundlagen inte innehåller något generellt förbud mot retroaktiv skattelagstiftning. Domstolen ansåg t.ex. i ett liknande fall (FR 23/2008–2009) att hinder inte förelåg för ikraftträdande av en landskapslag innebärande retroaktiv höjning av samfundsbeskattningen.

Justering av kompensationen för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen

Syftet med kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst är att kommunerna som ett tillägg till inkomsterna från samfundsskatten även skulle få del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare i kommunen. Med hänvisning till de föreslagna ändringarna av kommunalskattesatsen för samfund föreslår landskapsregeringen att procentsatsen justeras i motsvarande grad.

Utskottet finner att förslaget att justera kompensationen är i linje med hur systemet med kompensationen för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen är avsett att fungera.

Näringslivskonsekvensbedömning

Näringslivskonsekvenserna har inte utretts i samband med beredningen av förslaget. Utskottet finner det mycket viktigt att konsekvenserna för näringslivet analyseras då lagförslag som berör näringslivets verksamhetsförutsättningar bereds. I detta sammanhang framhåller utskottet även vikten av en god dialog med berörda näringslivsorganisationer.

Utskottet noterar att den finska regeringen antagit en rambudget för åren 2014-2017 som om den verkställs kommer att medföra förändringar i riket i fråga om de skatteåtgärder som riksdagen infört och som motsvarar de som landskapsregeringen nu föreslår. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vid beredningen av eventuellt kommande lagförslag beakta vad utskottet ovan anfört.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 6 mars 2013 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, byråchefen Ben Öhberg vid Ålands skattebyrå, vd:n Daniel Dahlén vid Ålands Näringsliv rf, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson, avdelningsjuristen Ida Hellgren, lagberedaren Diana Lönngren och ombudsmannen Jonny Mattsson vid Företagarna på Åland rf.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg och ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Mats Perämaa samt ersättaren Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen samt

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.

Mariehamn den 2 april 2013

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finans- och näringsutskottets betänkande 14/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter