Den finländska ekonomin förväntas visa en svag positiv tillväxt under 2025 om 1,3 procent. Enligt finansministeriets uppskattning är den prognostiserade tillväxten år 2026 – 2029 cirka 1,5 procent.

Arbetslöshetsgraden i Finland var 8,4 procent per den 31.12.2024, arbetslöshetsgraden förutspås öka till 8,8 procent år 2025 och därefter sjunka år 2026 - 2029. År 2029 förväntas arbetslöshetsgraden vara 7,3 procent. Inflationen som varit aktuell under och efter Covid-pandemin har avtagit.

Inflationen på Åland var i april 2025 0,4 procent, vilket är en sänkning från motsvarande siffra för april 2024 som uppgick till 2,9 procent och en avsevärd sänkning för motsvarande siffra i april 2023 som uppgick till 9,4 procent.

Befolkningen i landskapet ökade under 2024 med 113 personer, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter. Totalt har befolkningen ökat med 5,5 procent på 10 år.

Den relativa arbetslösheten på Åland var 5 procent i april 2025, året innan (april 2024) var den relativa arbetslösheten 4,4 procent. Utskottet konstaterar en nedåtgående trend mot samma relativa arbetslöshet som rådde innan Covid-pandemin (3,4 % april-19) verkar ha avstannat. Antalet långtidsarbetslösa har mera än fördubblats i förhållande till situationen innan pandemin (2,7 % i april-25 mot 1,2 % i april-19). Utskottet erfar att det finns många faktorer som kan påverka detta, däribland att långtidsarbetslöshet ökar i och med att arbetslösheten ökar, att den arbetssökande inte kan tillräckligt bra svenska och att den arbetssökande i praktiken inte är arbetsför, men är registrerad som arbetssökande. Ungdomsarbetslösheten (6,6 % april-25 mot 5,3 % i april-19) är högre än före pandemin. Samtidigt minskar ungdomsarbetslösheten i förhållande till föregående år (6,6 % i april-25 mot 8,4 procent i april-24).

Intäktssidan

Budgetförslagets prognos över skatteintäkter (avräkning och skatteavräkning) för planperioden 2026–2028 visar en förändring om 5,8 procent år 2028 i förhållande till år 2025. Mellan år 2026–2027 är prognosen att skatteintäkterna temporärt ökar, och därefter sjunker något år 2028. Enligt budgetförslaget beror detta på att förändringar i regleringen av penningspelssystem där vissa ändringar träder i kraft den 01.01.2026 och resterande regleringar den 01.01.2027. Utskottet erfar att förändringarna påverkar lotteriskatten. Detta påverkar avräkningsbeloppet som temporärt höjs åren 2026 och 2027, därefter är bedömningen att avräkningssumman minskar. Beräkningarna av avräkningen och skatteavräkningen baserar sig på Finansministeriets plan för de offentliga finanserna (publicerad 30.04.2025).

Intäkter vad beträffar utsläppshandel råder det fortsatt osäkerhet om, vilket utskottet även konstaterade våren 2024 i sitt betänkande till förslag till budgetpolitiska mål med förslag till överskottsmål samt kostnadstak för åren 2025–2027 (betänkande nr 8/2023-2024). Detta beror till stor del på att landskapet fortsatt förhandlar om fördelningen av intäkterna i samband med att sjöfarten införlivas i utsläppshandeln. Landskapsregeringen har bedömt att Ålands andel ska ligga på 20 – 25 miljoner euro per år.

Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft har beaktats för åren 2026 – 2028. Den uppskattade summan är 2,5 miljoner euro år 2026, 2,5 miljoner euro år 2027 och 1 miljon euro år 2028. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte än går att fastslå i och med att intäkterna beror på flera olika variabler i anknytning till en kommande auktioneringsprocess.

Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap inför att intäkterna vad beträffar arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft kan bli lägre än vad som prognostiserats i samband med att förslag till budgetpolitiska mål med förslag till överskottsmål samt kostnadstak för åren 2026–2028 framställts.

Kostnadstak och budgeteringsmarginal

Utskottet konstaterar att implementeringen av det nya finanspolitiska ramverket sker kontinuerligt. Utskottet noterar att landskapsregeringen i föreliggande vårbudget har föreslagit att lagtinget fastställer kostnadstaken från år 2026 – 2028. Utskottet konstaterar att beslutet om kostnadstaken år 2025 – 2027 gjordes av lagtinget år 2024 i och med att år 2024 var det första året som det finanspolitiska ramverket behandlades i lagtinget. För att efterfölja Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltnings 4 a § ska lagtinget under år 2025 endast besluta om kostnadstaket för år 2028. Utskottet noterar att landskapet även föreslår ett oförändrat överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030. Utskottet konstaterar att överskottsmålet för år 2030 fastslogs våren 2024 av lagtinget.

Utskottet erfar att det finns ett behov av förtydligande vad beträffar budgeteringsmarginalen. Utskottet noterar att föreliggande vårbudget innehåller en förändring i den beräknade budgeteringsmarginalen för år 2027 om 2 miljoner euro. I vårbudgeten för år 2024 (budgetförslag 04/2023-2024) är den beräknade budgeteringsmarginalen för år 2027 11,2 miljoner euro medan den i föreliggande vårbudget är 9,2 miljoner euro. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att dylika förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen redovisas tydligt i framtida vårbudgetar. Om kostnadstaket inte ändras men budgetmarginalen sänks innebär det att de takbegränsade kostnaderna ökar vilket kan få en inverkan på överskottsmålet.

Utskottet konstaterar att det inte finns en redovisning i Ålands budget år 2025 över budgeteringsmarginalen för budgetåret. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att redovisa för budgeteringsmarginalen i kommande årsbudgetar. Syftet är att skapa en transparens och tydlighet över budgeteringsmarginalens storlek. Utskottet konstaterar att budgeteringsmarginalen för närmast kommande år fastslås i samband med årsbudgeten. Vårbudgetens beräknade budgeteringsmarginal kan därav liknas med prognoser som kan förändras. Eventuella förändringar i den beräknade budgeteringsmarginalen ändrar inte kostnadstaket, men ändrar de takbegränsade kostnaderna, vilket kan inverka på överskottsmålet. Om den fastställda budgeteringsmarginalen för budgetåret ska tas i anspråk behöver detta ske genom en ändringsbudget i enlighet med detaljmotiveringen till 4a § i Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning (lagförslag 31/2022-2023).

Omställning inom skärgårdstrafiken

Utskottet noterar att landskapsregeringen ska upphandla skärgårdstrafiken för perioden 2028–2042, där landskapsregeringen överväger bland annat att inkludera biljettförsäljningen till den entreprenör som vinner upphandlingen. Utskottet konstaterar att upphandlingens längd kommer att påverka landskapets kostnadstak under flera kommande mandatperioder. Utskottet emotser att landskapsregeringen innan inledandet av upphandlingen återkommer till lagtinget med en långsiktig trafikstruktur och kostnadsbedömning.

Årsverken

Utskottet noterar och ser den planerade reduceringen av personalvolymen (årsverken) som landskapsregeringen avser genomföra som en nödvändig del i arbetet med att uppnå budgetbalans och stärka verksamheternas kostnadseffektivitet. Den föreslagna minskningen uppgår till 30 årsverken per år under perioden 2026–2028, vilket sammantaget innebär en reducering om totalt 90 årsverken.

Verksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) omfattas inte av den föreslagna minskningen, då ÅHS redan under en längre tid bedrivit ett strategiskt arbete inriktat på att reducera både personalvolym och kostnader. Utskottet konstaterar att den nyligen genomförda privatiseringen av medicinsk sekreterarverksamhet inom ÅHS förväntas generera en årlig kostnadsbesparing om 660 000 euro. Detta utgör enligt utskottets bedömning ett gott exempel på hur konkurrensutsättning av intern serviceproduktion kan bidra till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektiv resursanvändning.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vidareutveckla redovisningen av årsverken i syfte att tydligare synliggöra projektanställningar. Vidare uppmanar utskottet landskapsregeringen att överväga möjligheten att utvidga redovisningen av årsverken till att även omfatta dotter- och närstående bolag.

Övrigt

Utskottet anser att det i och med kommande förändringar i penningspelssystemet finns skäl att se över vilken form som är bäst för Ålands Penningautomatförening (PAF) att verka inom. Utskottet erfar att kommande förändringar innebär att penningsspelsverksamheten i Finland skapar en större konkurrens, där PAF bör vara en konkurrenskraftig aktör.

Utskottet betonar vikten av de investeringar som Landskapets fastighetsverk står inför. Den största investeringen är sannolikt utrymmena för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Investeringen behöver genomföras på sådant sätt att de berörda verksamheternas långsiktiga kostnadseffektivitet beaktas. Utskottet erfar att välplanerade utrymmen som är ändamålsenliga för verksamheten även förväntas innebära att driftkostnader och övriga kostnader kan minska. Utskottet betonar därav vikten av att vårdstrategin och planerna för ombyggnationerna av ÅHS verkställs i god tid, vilket ger ÅHS möjlighet att organisera verksamheten mera effektivt.

Utskottet bedömer att det är ändamålsenligt för landskapet att se över möjligheten till framtida koncernbokslut eller motsvarande redovisning i syfte att sammanställa en enhetlig bild av landskapets ekonomi och därigenom skapa förutsättningar för en god likviditetsplanering.

Utskottet noterar en snabbt försämrad likviditet i landskapets ekonomi, med fortsatt negativ utveckling. Utskottet erfar att det under räkenskapsåret 2025 förväntas finnas behov av intern upplåning från Landskapets fastighetsverk. Landskapsregeringen prognostiserar extern upplåning mot slutet av 2026. För att säkerställa finansiering av tredje sektorn har landskapsregeringen genomfört extra uttag om totalt 30 miljoner euro från Ålands Penningautomatförening. Dessa reserverade medel beräknas vara förbrukade under år 2025. Utskottet anser att utvecklingen innebär ökad likviditetsrisk och minskat finansiellt handlingsutrymme för landskapet.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 maj 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.

Motioner

15 budgetmotioner har inlämnats. Motionerna föreslås förkastade.

Reservation

Ledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg har inlämnat en reservation till betänkandet.

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Annika Hambrudd, ministrarna Camilla Gunell, Jesper Josefsson, Mats Perämaa, Arsim Zekaj, finanschefen Conny Nyholm, budgetplanerarna Robert Lindblom och Anneli Karlberg från finansavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård, förvaltningschefen John Eriksson, avdelningschefen Linnea Johansson från näringsavdelningen, avdelningschefen Otto Ilmonen från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck från utbildnings- och kulturavdelningen, avdelningschefen Fredrik Pettersson och byråchefen Gustav Blomberg från infrastukturavdelningen, budgetrådet Johanna von Knorring-Rosenlew och seniorrådgivaren Atro Andersson från finansministeriet, utredaren Johan Ekstedt från Ålands statistik- och utredningsbyrå, verkställande direktören Christer Fahlstedt från Ålands penningautomatförening, verkställande direktören Stefan Rumander vid fastighetsverket samt affärsutvecklaren Michael Sandberg och projektledaren Ralf Häggblom vid Projekt Sunnanvind.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att budgetmotionerna nr 68–82 förkastas samt,

- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2028 till 392,6 miljoner euro

__________________

Mariehamn den 10 juni 2025

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter