Finans- och näringsutskottets betänkande 17/2023-2024

Lagtingsår: 2023-2024

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 17/2023-2024

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2024-09-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Avskaffande av sjukdomskostnadsavdraget

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2023-2024

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Reservation. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att sjukdomskostnadsavdraget vid kommunalbeskattningen avskaffas från och med skatteåret 2025. Samtidigt föreslås att en bestämmelse om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga som enbart beror på sjukdom införs i kommunalskattelagen. Dessutom föreslås också att maxbeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 100 euro, från 3 600 till 3 700 euro. Höjningen av grundavdraget är avsedd att kompensera för den sänkande effekt på avdraget som avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget har.

     Landskapsregeringen utreder för närvarande vilka åtgärder inom socialvården samt hälso- och sjukvården som mest ändamålsenligt skulle uppväga effekterna av att sjukdomskostnadsavdraget avskaffas, och kommer att återkomma med separata lagförslag om kompensatoriska åtgärder.

     För att kunna tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2025 bör den föreslagna ändringen av kommunalskattelagen träda i kraft senast den 1 januari 2025.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet har erfarit att sjukdomskostnadsavdraget har en relativt liten effekt i de lägsta inkomstgrupperna eftersom det i allmänhet inte finns någon betydande skatt att göra avdraget från, även om utskottet är medvetet om att också ett litet belopp i form av ett avdrag kan ha en stor betydelse för särskilt utsatta.

     Statistiken över detta avdrag är i viss mån förvillande eftersom antalet personer som äskar avdrag och det sammanlagda beloppet för dessa avdrag är höga i de lägre inkomstgrupperna. Statistiken ger dock inget besked om i vilken utsträckning avdragsäskandena påverkar den slutliga beskattningen.

     Bedömningen av avdragets ekonomiska effekter för medborgarna måste beräknas, vilket i och för sig ger väldigt tydliga resultat då alla faktorer är kända. Vid en årsinkomst om 14 900 euro kan en förvärvsinkomsttagare inte göra något avdrag, medan en pensionsinkomsttagare har en högre skatt vid samma inkomst och följaktligen kan göra ett avdrag.

     Utskottet konstaterar att ingen funktionsrättsanalys i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gjorts. Det saknas också en barnkonsekvens- och näringslivsanalys. Utskottet har erfarit att lokal näringsverksamhet i viss mån påverkas av att avdraget slopas.

     Det kan också vara väsentligt att notera att sjukdomskostnadsavdraget kräver en egen aktivitet från den skattskyldiges sida, den skattskyldige måste dels spara kvitton, dels yrka på avdraget i deklarationen. Man kan således med fog utgå från att det finns ett antal personer som inte äskar avdrag fastän de skulle vara berättigade att söka avdrag.

     Utskottet har också erfarit att uppföljningen av avdraget är relativt arbetsdrygt för skatteförvaltningen och att tolkningen av vad som ska betraktas som sjukdomskostnadsavdrag skulle behöva normeras. Utvecklingen har gått framåt, avdrag görs för utländsk vård och för mediciner som köpts i utlandet vilket försvårar tolkningarna. Det finns för närvarande inga rättsfall som kan användas som stöd för tolkningarna.

     Utskottet har erfarit att regeringen avser införa kompenserande åtgärder på flera olika plan för att i görligaste mån dämpa effekterna av sjukdomskostnadsavdragets bortfall för låg- och medelinkomsttagare.

     I den kompensationsåtgärd som redan finns upptagen i föreliggande lagförslag höjs grundavdraget med 100 euro, vilket är ett automatiskt avdrag som inte kräver någon verksamhet från den skattskyldiges sida. Utskottet har erfarit att många personer, speciellt de som har funktionshinder, kan ha svårt att samla kvitton.

     På ett allmänt plan anser utskottet att automatiska avdrag är att föredra, därför att dessa riktas mot samtliga skattebetalare utan ansökan eller tillhörande byråkrati.

     I lagförslaget ligger också ett införande av en möjlighet att göra ett avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Avdragsmöjligheten har funnits tidigare i 17 § i kommunalskattelagen, som nu får ett andra moment som specifikt hänvisar till höjda sjukdomskostnader och deras påverkan på skattebetalningsförmågan. Sjukdomskostnaderna måste minst uppgå till 700 euro och utgöra minst 10 procent av nettokapital- och -förvärvsinkomsten, vilket begränsar avdragsmöjligheterna till de lägre inkomstkategorierna. Det högsta avdraget är 1 400 euro. Denna avdragsmöjlighet motsvarar skrivningen i 98 § i rikets inkomstskattelag.

     Förutom dessa kompensationsåtgärder som infaller redan för skatteåret 2025 har utskottet erfarit att landskapsregeringen i enlighet med framställningen jobbar med att ta fram åtgärder som kompenserar effekten för låg- och medelinkomsttagare, till exempel sjukvårdens högkostnadsskydd, grundavdraget, klientavgifterna, barnomsorgsavgifterna och tandvården.

     Utskottet konstaterar att det hade varit bättre om kompensationsåtgärderna hade åtföljt detta lagförslag.

     Utskottet ser fram emot kommande åtgärder som fokuserar mer på renodlad tillväxtpolitik.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 11 september 2024 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministrarna Mats Perämaa och Arsim Zekaj, lagberedaren Diana Lönngren, avdelningschefen Otto Ilmonen, byråchefen Ylva Lindström och specialsakkunnige Susanne Broman från social- och miljöavdelningen, skattedirektören Maria Sagulin från Ålands skattebyrå, verkställande direktören Mathias Grunér från Medimar Ab, verksamhetsledaren Karl Wahlman från Funktionsrätt Åland, regionchefen Nico Eriksson från Synsam Ab och apotekaren Ingrid Qvarnström från Första Apoteket Ab.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

 

Reservation

 

Ledamöterna Andreas Kanborg och Wille Valve har lämnat en gemensam reservation till beslutet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 20 september 2024

 

 

Ordförande

 

 

John Holmberg

 

 

Sekreterare

 

 

Sten Eriksson