Utskottet konstaterar att den finländska ekonomin enligt finansministeriets prognoser förväntas uppvisa en svag positiv tillväxt om 0,6 procent år 2026. Den prognostiserade ekonomiska tillväxten uppgår enligt finansministeriets bedömning till 1,7 procent år 2027, 1,7 procent år 2028, 1,5 procent år 2029 och 1,3 procent år 2030.

Utskottet konstaterar att omvärlden präglas av betydande osäkerhet, där geopolitiska spänningar och utvecklingen på energimarknaderna kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Särskilt kraftiga förändringar i oljepriset kan inverka på inflationen, företagens kostnader och hushållens köpkraft, vilket kan medföra avvikelser från den nuvarande prognosen.

Utskottet noterar vidare att arbetslöshetsgraden i Finland uppgick till 9,8 procent per den 31 december 2025. Enligt finansministeriets prognoser (hösten 2025) väntas arbetslösheten öka ytterligare under år 2026 för att därefter minska något under åren 2027–2028.

Utskottet konstaterar att inflationen på Åland uppgick till 1,1 procent i april 2026. Detta innebär en ökning jämfört med april år 2025, då inflationen uppgick till 0,4 procent, men en lägre nivå än i april 2024, då inflationen uppgick till 3,8 procent.

Vidare konstaterar utskottet att befolkningen i landskapet ökade med 182 personer under år 2025, vilket motsvarar cirka 0,6 procent. Under den senaste tioårsperioden har befolkningen ökat med totalt 6,4 procent.

Den relativa arbetslösheten på Åland uppgick till 5,4 procent i april 2026 jämfört med 5,1 procent under april år 2025. Utskottet konstaterar därmed att den relativa arbetslösheten på Åland har ökat jämfört med året innan. Samtidigt noterar utskottet att arbetslöshetsgraden sedan januari 2026 (5,7 procent) minskat i förhållande till april 2026 (5,4 procent).

Utskottet konstaterar att det i betänkandet över vårbudgeten 2025 (betänkande nr 15/2024 - 2025) framkommer att antalet långtidsarbetslösa (arbetssökande i över 6 månader) mer än fördubblats jämfört med situationen före covid-19-pandemin. Utskottet konstaterar att denna utveckling inte har förändrats, då andelen långtidsarbetslösa uppgick till 2,8 procent i mars 2025 jämfört med 1,2 procent i mars 2019.

Mot denna bakgrund uppmanar utskottet landskapsregeringen att aktivt arbeta för att motverka långtidsarbetslösheten. Utskottet hänvisar även till betänkande nr 8/2025–2026 för en närmare redogörelse över de hinder och möjligheter som föreligger i fråga om bland annat arbetslöshet och utanförskap på Åland.

Intäktssidan

Budgetförslagets prognos över skatteintäkter (avräkning och skatteavräkning) för perioden 2026–2029 visar en förändring om 13,6 procent år 2029 i förhållande till år 2026. År 2027 är prognosen att skatteintäkterna är på ungefär samma nivå som år 2026, och därefter ökar skatteintäkterna, ökningen beror bland annat på att den finländska penningsspelslagen träder i kraft den 01.07.2027, vilket medför att skatteavräkningen ökar i samband med höjd lotteriskatt. Utskottet noterar att avräkningen kommer att minska mellan år 2027–2029, samtidigt som skatteavräkningen förväntas stiga väsentligt. Detta medför att den totala skatteintäkten förväntas öka.

Källa: tabell tagen från budgetförslag nr 3 2025/2026

Intäkter vad beträffar utsläppshandel råder det fortsatt osäkerhet om, vilket utskottet även konstaterade år 2024 och 2025 (betänkande nr 8/2023-2024, betänkande nr 15/2024-2025). Utskottet erfar att landskapsregeringen fortsatt aktivt arbetar med att komma till en lösning vad beträffar intäkter för utsläppshandeln. Landskapsregeringen har bedömt att Ålands andel ska ligga på 20 – 25 miljoner euro per år.

Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft har uppskattats för åren 2027 – 2029. Den uppskattade summan är 6 miljoner euro fördelat mellan åren 2027 till 2029. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte än går att fastslå i och med att intäkterna beror på flera olika variabler i anknytning till en eventuellt kommande auktioneringsprocess.

Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap inför att intäkterna vad beträffar arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft kan komma senare än vad som prognostiserats.

Kostnadstak, takbegränsade kostnader och budgeteringsmarginal

Utskottet noterar att landskapsregeringen i föreliggande vårbudget redovisar för kostnadstaken för åren 2027 – 2029. Kostnadstaken år 2027 och 2028 är oförändrade jämfört med vad som redovisats i vårbudget för år 2025. Kostnadstaket för år 2027 är 385,9 miljoner euro och kostnadstaket för år 2028 är 392,6 miljoner euro. Vidare föreslår landskapsregeringen att kostnadstaket för år 2029 ska fastställas till 399,9 miljoner euro. Prognosen för år 2029 är att de takbegränsade kostnaderna är 388,3 miljoner euro och budgeteringsmarginalen är 11,6 miljoner euro.

Utskottet noterar att de uppskattade takbegränsade kostnaderna för år 2027 och 2028 har justerats i förhållande till vad som uppskattades i samband med vårbudgeten år 2025. De takbegränsade kostnaderna för år 2027 har höjts med 3,5 miljoner euro samt med 1,5 miljoner euro år 2028. Detta innebär en minskad budgeteringsmarginal i förhållande till vad som tidigare uppskattats. Utskottet understryker att budgeteringsmarginalen ska reserveras för oförutsedda kostnader och ska inte användas för att öka ett anslag utan lagtingets godkännande. I utskottets betänkande 15/2024-2025 konstaterades att en förändring av budgeteringsmarginalen är möjlig i samband med höstbudgeten då den inte fastslås i samband med vårbudgeten.

Kommuner

Utskottet konstaterar att arbete med förnyelse av landskapsandelssystemet för närvarande pågår. I det aktuella vårbudgetförslaget har beaktats att kompensationen till kommunerna för minskade samfundsskatteintäkter slopas och att detta i stället ska kompenseras genom justeringar av de uppgiftsbaserade landskapsandelarna. Utskottet noterar att den samlade effekten för kommunerna enligt budgetförslaget blir lägre än i nuvarande system.

Utskottet anser att det är viktigt att förändringar i landskapsandelssystemet genomförs på ett transparent och långsiktigt hållbart sätt, särskilt med beaktande av kommunernas varierande ekonomiska förutsättningar. Utskottet ser därför behov av att landskapsregeringen närmare analyserar konsekvenserna av de föreslagna förändringarna, inklusive hur olika kommuner påverkas ekonomiskt och vilka effekter förändringarna kan få för den kommunala servicen.

Utskottet konstaterar att översynen av landskapsandelssystemet gällande kommunerna är av sådan karaktär att frågan ska beredas genom samråd med kommunerna i enlighet med avtal om samrådsdelegationen för kommunala frågor (12.01.2023). I avtalet framkommer bland annat att syftet är att samrådsdelegationen ska fungera som ett rådgivande organ för utbyte av synpunkter och ställningstaganden i frågor som är av betydelse för kommunerna, eller för att behandla frågor av informativ eller särskild betydelse för parterna. Utskottet har erfarit att slopande av kompensationen för samfundsskatt kan leda till minskat incitament för en aktiv näringspolitik samt risk för ökade kommunalskattesatser, vilka båda är hämmande för tillväxten. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att under de två samråd som är planerade söka samförstånd runt landskapsandelar och kompensationer.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 27 maj 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.

Motioner

5 budgetmotioner har inlämnats. Motionerna föreslås förkastade.

Höranden

Utskottet har i ärendet hört ministrarna Camilla Gunell och Mats Perämaa, avdelningschefen Björn Snis, avdelningschefen Fredrik Pettersson, byråchefen Elin Roselius, finanschefen Conny Nyholm, budgetplanerarna Robert Lindblom och Annelie Karlberg vid finansavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Erica Bonns, chefläkaren Peter Nieminen och ekonomichefen Ulrika Österlund vid Ålands hälso- och sjukvård, budgetrådet Johanna von Knorring-Rosenlew vid finansministeriet, utredarna Johan Ekstedt och Johan Flink vid Ålands statistik- och utredningsbyrå, verkställande direktören Christer Fahlstedt vid Ålands penningautomatförening, förbundsdirektören Minna Hellström vid Ålands kommunförbund k.f., kommundirektören Magnus Sandberg vid Finströms kommun, kommundirektören Andreas Johansson vid Sunds kommun, tillförordnade stadsdirektören Emma Dahlén vid Mariehamns stad samt ekonomichefen Dan Lindblom vid Jomala kommun.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att budgetmotionerna nr 57–61 förkastas samt,

- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2029 till 399,9 miljoner euro

__________________

Mariehamn den 02 juni 2026

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 17/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter