Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2024 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2024-2025. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår också landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2024.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2024 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Årsredovisningen i allmänhet

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Av dessa ingår ÅHS i huvudbokslutet. ÅHS upprättar också en egen utförlig verksamhetsberättelse som innehåller separata bilagor för bokslut, verksamhetsstatistik och personalberättelse. Fastighetsverkets sifferbokslut ingår som en bilaga i bokslutet.

Landskapsförvaltningen utgör i dagsläget en relativt stor helhet omfattande den allmänna förvaltningen, fristående myndigheter, affärsverk och olika bolag.

Förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen omfattar cirka 190 sidor och utgör således större delen av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten. Varje avdelning redovisar en årsöversikt, budget- och måluppfyllnad samt väsentliga förändringar. De fristående myndigheterna redovisar därtill för risker och osäkerhetsfaktorer samt för den interna kontrollen.

Resultat- och kostnadsutveckling

Då resultatet jämförs för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till 43,8 miljoner euro, vilket påverkas väsentligt av en extraordinär intäkt om 47 miljoner euro som härrörde från finska statens återförande av elmarknadsstödet.

Landskapet beslutade i och med detta att bokföra en extraordinär kostnad om 40 miljoner euro som en överföring till Landskapet Ålands pensionsfond. Syftet var att trygga framtida pensionsutbetalningar.

	2020	2021	2022	2023	2024
Årsbidrag, milj.euro	-15,3	23,7	15,8	37,7	43,8
Avskrivningar	-10,6	-19,1	-11,5	-12,1	-12
Resultat före extra poster	-25,9	4,7	21,8	12,5	-6,9
Periodens under- eller överskott	-50,0	-0,2	15,3	-3,9	- 17,2

Räkenskapsperiodens resultat år 2024 uppgår till -6,9 (12,5) miljoner euro.

Det slutliga resultatet, som i årsredovisningen kallas ”Räkenskapsperiodens under- eller överskott”, uppvisar ett minus om 17,2 miljoner euro, vilket är ett försämrat resultat. Resultatet kan förklaras med att verksamhetskostnaderna ökat med cirka 15,1 miljoner euro och att de ordinarie skatteintäkterna minskat, samt att den extraordinär kostnaden om 40 miljoner euro. Den extraordinära kostnaden består av en överföring till Landskapets Ålands pensionsfond i syfte att trygga framtida pensionsutbetalningar.

Verksamhetens kostnader uppgick år 2024 till 243,8 (228,7) miljoner euro, vilket är en ökning med 15,1 (6,1) miljoner eller 6,6 (3,0) procent jämfört med år 2023. Orsaken till att verksamhetskostnaderna ökar resoneras det om separat i detta betänkande.

Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar ökade med 5,0 (8,3) miljoner euro till 114,2 (109,2) miljoner euro.

Budgetuppföljningen

Budgetens förverkligandegrad visar att 90 (88) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har nyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 39,4 (43,0) miljoner euro. Av detta belopp överförs 30,1 (27,5) miljoner euro till budgetåret 2025.

Utskottet konstaterar att olika typer av projektorienterade anslag alltid kommer att uppvisa stora fluktuationer i utfallet.

Investeringsanslagen (utan finansiella investeringar) uppgick till 46,8 (46) miljoner euro, av vilket 28,0 (23,4) miljoner euro nyttjades. Till budgeten 2025 har 18,8 (18,0) miljoner euro av investeringsanslagen överförts.

Utskottet erfar att Landskapsregeringen överväger att övergå till årlig budgetering av investeringskostnader. Även om nya rutiner initialt kan innebära ett merarbete för förvaltningen välkomnar utskottet ökad transparens samt att budget och bokslut närmar sig varandra.

Skatteintäkter och likviditet

De totala intäkterna av skattekaraktär ökade med 29,2 (26,1) miljoner euro, eller 9 procent, till 353,5 (324,3) miljoner euro jämfört med år 2023. Det bör noteras att intäkterna påverkas väsentligt av den extraordinära intäkten om 47 miljoner euro. De löpande skatteintäkterna har således minskat med 17,8 miljoner euro jämfört med år 2023.

Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 39,1 (40,9) miljoner euro.

Likviditeten har minskat med - 46,1 (14,2) miljoner euro från 78,9 till 32,8 miljoner euro. Fastighetsverkets likviditet vid årsskiftet uppgick till 29,4 (22,8) miljoner euro, vilket innebär att landskapets totala likviditet vid årsskiftet uppgick till 62,2 (101,7) miljoner euro.

Utskottet har begärt en likviditetsöversikt för augusti 2025. Av redovisningen framgår att de likvida medlen, inkluderande ÅHS samt fastighetsverket, exkluderande PAF-reserveringar för tredje sektorn och internlån mellan landskapsregeringen och fastighetsverket, uppgår till 15,9 miljoner euro per den 31 augusti 2025. Utskottet noterar att det kan finnas ett lånebehov vid årsskiftet. Utskottet erfar att landskapet behöver ha en grundkassa om minst 10 miljoner euro för att säkerställa löpande utgifter.

Utskottet ser med oro på den negativa utvecklingen av likviditeten med tanke på att likviditeten minskat med ca 45 miljoner euro under årets första 8 månader. I likviditeten för bokslutsdagen, som uppgick till 62,2 miljoner euro, ingår 30 miljoner euro reserverade medel för tredje sektorn. Utskottet konstaterar att det saknas egna likvida medel i landskapet att täcka dessa reserverade medel.

Pensionskostnaderna

Utgifterna för landskapets pensioner uppgår till 44,9 (42,1) miljoner euro, vilket är 2,8 (3,3) miljoner eller 6,7 (8,5) procent högre än 2023. Enligt budgeten för 2024 skulle pensionskostnaderna ha uppgått till 43,7 miljoner euro. Antalet pensionstagare ökar för tillfället med 70 - 100 personer per år.

	2021	2022	2023	2024
Inkomster från pensionsfonden	20 275 000	21 400 000	22 400 000	24 025 000
Kostnader för pensioner	37 342 800	38 768 200	42 107 200	44 899 300
Nettokostnad	17 067 800	17 368 200	19 707 200	20 874 300
Antal pensionstagare	3 112	3 224	3 305	3369

Ur tabellen framgår det att nettokostnaderna för pensionerna tidigare har legat på drygt 17 miljoner euro, trots att pensionernas totalbelopp har stigit. Regleringen av nettokostnaden har skett genom ett ökat uttag från pensionsfonden, vilket är i samklang med fondens syften. År 2024 budgeterades en nettokostnad om 19,7 miljoner euro i budget. För år 2025 har budgeten för nettokostnaderna minskat med 1,67 miljoner euro, till 18,03 miljoner euro.

Personal

I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom Landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som redovisar personalparametrarna i sina egna årsredovisningar.

Antalet årsverken redovisas dock för hela landskapet, förutom för Landskapets fastighetsverk som utelämnats. Inom allmänna förvaltningen uppgick antalet årsverken till 316 (300), i de underlydande myndigheterna till 513 (506) och inom ÅHS till 873 (865), totalt 1702 (1679). Årsverkena har således under året ökat med totalt 23. Fastighetsverkets årsverken 51 (57) framkommer av fastighetsverkets eget bokslut.

Utskottet noterade i sitt betänkande angående årsredovisningen 2023 (Finans- och näringsutskottets betänkande 14/2023-2024) att det fanns en diskrepans mellan landskapsregeringens och ÅHS redovisning över årsverken. Denna diskrepans finns än, där det i årsberättelsen för år 2024 framkommer att ÅHS har 873 årsverken, medan ÅHS uppger i sin egen verksamhetsberättelse för år 2024 att det fanns 909 årsverken. I utskottets betänkande över årsredovisningen 2023 framkom även att fastighetsverkets årsverken bör framkomma i framtida årsredovisningar, detta har inte gjorts i årsredovisningen för år 2024.

Utskottet har i betänkande angående årsredovisningen för år 2023 betonat att även små myndigheters årsverken i fortsättningen bör redovisas per myndighet, utskottet noterar att landskapsregeringen inte gjort detta år 2024. Utskottet betonar att antal anställda per myndighet bör framgå i årsredovisningen så att resursanvändningen i förhållande till budgeten redovisas transparent.

Den hälsorelaterade frånvaron uppgick år 2024 till 28 600 kalenderdagar, vilket är lägre än 2023 (32 142), när man räknar med ÅHS i statistiken för år 2023. År 2024 inkluderas ÅHS i statistiken. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för hela landskapsförvaltningen var 15 dagar/anställd år 2024, vilket är två dagar färre i förhållande till år 2023.

ÅHS gör upp ett eget personalbokslut. I december 2024 fanns det 949 (975) anställda, varav 145 (236) hade tidsbegränsade anställningar. Totalt beräknas att antalet årsverken uppgick till 909 (903).

Det genomsnittliga antalet månadsanställda i Fastighetsverket uppgår till 51,48 (56,7) personer.

Utskottet noterar att antalet årsverken år 2024 ökat i förhållande till år 2023, och att antalet anställda år 2024 är på ungefär samma nivå som år 2023. I och med de ökade verksamhetskostnaderna där en betydande andel består av personalkostnaderna anser utskottet att det är en ohållbar trend att antalet årsverken ökar medan antalet anställda inte minskar nämnvärt.

I tabellen ovan framkommer anställda och årsverken inom landskapsförvaltningen (inklusive ÅHS, regeringen och lagtinget). Det bör noteras att det år 2022 redovisats för lågt antal anställda för Ålands landskapsregering, vilket föranleder att antalet anställda och årsverken år 2023 samt 2024 ger den mest rättvisande bilden av antalet anställda och årsverken inom landskapsförvaltningen.

Landskapets tillgångar och PAF-reserveringar

Under posten ”fondernas kapital” finns 90 (84,4) miljoner euro upptaget (not 17). Av dessa medel utgörs cirka 1,4 miljoner euro av Ålands självstyrelses jubileumsfond samt övriga donerade tillgångar. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet. Återstoden om 88,6 (83,0) miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel samt reserveringar. Större delen av dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet.

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningen för åren 2021 och 2022 (FNU 22/2021-2022 och FNU 24/2022-2023) samt i betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen och redovisningen av PAF-medel (FNU 23/2021-2022) lyft frågan om tydligare regler för de reserverade PAF-medlen, samt även hela lagstiftningen kring penningautomatföreningens verksamhet. Utskottet noterar att regler för de reserverade PAF-medlen samt lagstiftningen kring penningautomatförening inte har reviderats år 2024 trots att utskottet har lyft frågan vid flertal tillfällen. Utskottet framhåller att lagtinget enhälligt våren 2025 antog en gemensam åtgärdsuppmaning rörande en revidering av regelverket. Utskottet erfar att landskapsregeringen arbetar med frågan.

Verksamhetskostnader

Utskottet konstaterar att verksamhetskostnaderna har ökat med cirka 20 % mellan år 2020 (203,4 m€) jämfört med år 2024 (243,8m€). Den största ökningen består av köp av tjänster, vilket har ökat med 18m€ från 50,6 m€ år 2020 till 68,6 m€ år 2024. En annan stor kostnadsökning är personalkostnaderna, vilket har ökat med 16,8m€ från år 2020 (107,9 m€) till år 2024 (124,7 m€).

Utskottet erfar att kostnadsökningen vad beträffar personalkostnader främst beror på avtalsmässiga lönejusteringar samt löner för vikarier, extra personal, ökat antal årsverken och jour.

Utskottet konstaterar att de största kostnadsposterna år 2024 vad beträffar köp av tjänster består dessa av färje- och busstransporter (16,8 m€), extern sjukvård (10,8 m€), IT- och kommunikationstjänster (8,5 m€) samt bygg- och vägprojekt, underhåll (7,3 m€).

Utskottet anser att det finns ett akut behov för att de ökade verksamhetskostnaderna stävjas. Vidare uppmanar utskottet landskapsregeringen att undvika bokföring av kostnader under ospecificerade konton för att öka transparensen om hur landskapets medel nyttjas.

Koncernbokslut

Utskottet har tidigare belyst behovet av att upprätta ett koncernbokslut i någon form. Detta får stöd i landskapsrevisionens berättelse, där det framkommer att en aktuell och informativ helhetsuppfattning av landskapets tillgångar och åtaganden är en förutsättning för ett sunt beslutsfattande och därigenom en sund ekonomisk förvaltning.

Utskottet erfar att en schematisk bild över koncernbalansräkningen skulle ge en tydligare bild över landskapet Ålands tillgångar samt skulder. Ett exempel på detta är när Fastighetsverket bildades och en avsevärd egendomsmassa försvann från landskapets balansräkning. Landskapsregeringen valde senare att införa en bilaga i årsredovisningen där Fastighetsverkets bokslut konsoliderats med landskapets bokslut.

Utskottet har samtidigt förståelse för utmaningarna, både resurs- som tidsmässigt, med att upprättgöra ett fullständigt koncernbokslut. Dessutom kan ett koncernbokslut eliminera vissa interna poster mellan landskapets bolag, vilket minskar transparensen. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder möjligheten att vid ett skilt tillfälle upprätta en koncernrapport som kunde innehålla koncernbolagens inklusive Landskapets Ålands pensionsfonds bokslut och en schematisk koncernbalansräkning.

Landskapets pensionssystem och dess pensionsfond

Utskottet noterade i sitt betänkande över årsberättelse för år 2023 att pensionsfonden fortsatt är en av landskapets största finansiella tillgångar med en hög fonderingsgrad. Utskottet uppmärksammade särskilt fondens ökade placeringar i private equity, vissa brister i redovisningen av innehaven genom bolaget Brightnala Holding Ab samt behovet av en översyn av placeringsförordningen. Utskottet framhöll även att årsredovisningen bör göras tydligare och mer enhetlig.

Utskottet erfar att Landskapets Ålands pensionsfond har sett över dotterbolaget Brightnala Holding Ab och felaktigheter i bokföringen för år 2019 – 2023 har rättats till i bokföringen för år 2024.

Utöver detta noterar utskottet Landskapsrevisionens iakttagelser och rekommendationer angående Ålands pensionssystem. Utskottet konstaterar att ansvarsskulden under de senaste fem åren ökat med 7,73 procent, från 803,6 miljoner euro till 865,7 miljoner euro. Då pensionsfonden är planerad att avvecklas inom 30–40 år aktualiseras frågan om täckningen av den växande ansvarsskulden. Ansvarsskulden åligger fortsatt landskapsregeringen efter detta.

Utskottet noterar att den del av ansvarsskulden som ännu inte täcks av fondens tillgångar per den 31.12.2024 uppgår till 270,4 miljoner euro.

Utskottet erfar att Landskapsrevisionen avser påbörja en effektivitetsrevision av det åländska pensionssystemet under hösten 2025. Utskottet ser positivt på detta initiativ och en konstruktiv och fortlöpande dialog mellan Ålands landskapsrevision och landskapsregeringen med dess underlydande myndigheter, särskilt i de sammanhang där förbättringsåtgärder och rekommendationer aktualiseras.

Pågående rättegångar

En långvarig rättsprocess har pågått med anledning av uppsägningen av avtalet om färjetrafiken till Föglö. Åbo hovrätt meddelade den 24 januari 2024 dom, varigenom det skadestånd som Ålands landskapsregering skulle utge till ett konsortium bestående av Ansgar Ab och Finlands Färjetrafik Ab fastställdes.

Landskapsregeringen ingick den 19.04.2024 en förlikning med konsortiet. Förlikningen innebar att konsortiet erhöll 11,9 miljoner euro i ersättning för utebliven vinst. Genom uppgörelsen undveks prövning i Högsta domstolen och den ersättning som annars skulle ha utgått enligt hovrättens dom reducerades med cirka 1,34 miljoner euro.

Kostnaden om 13,2 miljoner euro har budgeterats i samband med ändringsbudget 3/2023 som en extraordinär kostnad i resultaträkningen för år 2023. Under år 2024 har en extraordinär intäkt om cirka 1,34 miljoner euro bokförts, motsvarande den reducering av ersättningsbeloppet som förlikningen medförde.

Utöver detta noterar utskottet att ytterligare ett tvistemål är anhängigt i Högsta domstolen, där besvärstillstånd inte än getts i ärendet. De krav som ställs på landskapsregeringen är ersättning för olägenheter om 90 000 euro samt dröjsmålsränta räknat från 23.02.2020 samt rättegångskostnader. Rättegångskostnader i Högsta domstolen kan tillkomma.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 4 juni 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.

Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, förvaltningschefen John Eriksson, byråchefen Conny Nyholm, redovisningschefen Boel Josefsson, landskapsrevisorn Kenneth Åkergård och revisorn Annina Berglund vid Landskapsrevisionen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2024 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 11 september 2025

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 19/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter