Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2025 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2025-2026. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår också landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2025.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2025 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Årsredovisningen i allmänhet

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Av dessa ingår ÅHS i huvudbokslutet. ÅHS upprättar också en egen utförlig verksamhetsberättelse som innehåller separata bilagor för bokslut, verksamhetsstatistik och personalberättelse.

Landskapsförvaltningen utgör i dagsläget en relativt stor helhet omfattande den allmänna förvaltningen, fristående myndigheter, affärsverk och olika bolag.

Förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen omfattar cirka 190 sidor och utgör således större delen av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten inom åtta politikområden. Varje avdelning redovisar en årsöversikt, budget- och måluppfyllnad samt väsentliga förändringar. De fristående myndigheterna redovisar därtill för risker och osäkerhetsfaktorer samt för den interna kontrollen.

Resultat- och kostnadsutveckling

Då resultatet jämförs för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till -18,8 miljoner euro, vilket är en minskning med 62,2 miljoner jämfört med år 2024. Årsbidraget för år 2024 påverkades väsentligt av en extraordinär intäkt om 47 miljoner euro som härrörde från finska statens återförande av elmarknadsstödet.

	2021	2022	2023	2024	2025
Årsbidrag, milj.euro	23,7	15,8	37,7	43,8	-18,8
Avskrivningar	-19,1	-11,5	-12,1	-12	-10,5
Resultat före extra poster	4,7	21,8	12,5	-6,9	- 29,3
Periodens under- eller överskott	-0,2	15,3	-3,9	- 17,2	- 28,3

Räkenskapsperiodens resultat år 2025 uppgår till -29,3 (-6,9) miljoner euro.

Det slutliga resultatet, som i årsredovisningen kallas ”Räkenskapsperiodens under- eller överskott”, uppvisar ett minus om 28,3 miljoner euro, vilket är ett försämrat resultat. Resultatet kan förklaras med att verksamhetskostnaderna ökat med cirka 11,9 miljoner euro och att skatteintäkterna minskat med cirka 39,5 miljoner euro jämfört med år 2024. Minskningen av skatteintäkter beror främst på den extraordinära intäkten år 2024 om 47 miljoner euro i avräkningsbeloppet.

Verksamhetens kostnader uppgick år 2025 till 255,7 (243,8) miljoner euro, vilket är en ökning med 11,9 (15,1) miljoner eller 4,9 (6,6) procent jämfört med år 2024. Orsaken till att verksamhetskostnaderna ökar resoneras det om separat i detta betänkande.

Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar ökade med 13,6 (5,0) miljoner euro till 127,8 (114,2) miljoner euro.

Utskottet konstaterar att resultatet i betydande utsträckning har påverkats positivt av flera större poster. Bland dessa kan särskilt nämnas försäljningsvinster från avyttringen av skärgårdsfärjor om cirka 9 miljoner euro samt ett extra uttag av penningautomatmedel om 5 miljoner euro.

Om effekten av dessa poster beaktas uppgår det underliggande underskottet till över 40 miljoner euro, vilket enligt utskottets bedömning ger en mer rättvisande bild av landskapets ekonomiska resultat.

Mot denna bakgrund understryker utskottet vikten av en fortsatt återhållsam kostnadsutveckling och uppmanar landskapsregeringen att fortsätta arbetet med effektiviseringar, prioriteringar, kostnadsminskningar och åtgärder som långsiktigt stärker balansen i landskapets ekonomi.

Budgetuppföljningen

Budgetens förverkligandegrad visar att 92,6 (90) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har nyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 29,7 (39,4) miljoner euro. Av detta belopp överförs 23,7 (30,1) miljoner euro till budgetåret 2026.

Utskottet konstaterar att olika typer av projektorienterade anslag alltid kommer att uppvisa stora fluktuationer i utfallet.

Investeringsanslagen (inkluderat finansiella investeringar) uppgick till 54 miljoner euro, av vilket 32,4 miljoner euro nyttjades. Till budgeten 2026 har 20,6 miljoner euro av investeringsanslagen överförts.

Skatteintäkter och likviditet

De totala intäkterna av skattekaraktär minskade med 39,5 (ökade med 29,2 miljoner euro år 2024) miljoner euro, eller 11,6 procent, till 313,9 (353,5) miljoner euro jämfört med år 2024. Det bör noteras att intäkterna år 2024 väsentligt påverkades av en slutreglering gällande avräkningsbeloppet år 2023 om 44,5 miljoner euro, samt att slutregleringarna år 2025 har varit negativa.

Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 27,7 (39,1) miljoner euro. År 2024 gav en god likviditet möjligheten till depositioner och därmed ökade ränteintäkter. Under 2025 har den lägre likviditeten i stället medfört behov av upplåning. Därtill gjordes extra uttag från Penningautomatföreningen om totalt 11 miljoner euro under 2024, medan ett uttag om cirka 5 miljoner euro gjordes 2025. Utskottet noterar att det i årsredovisningen (sida 10) framkommer att inget extra uttag av PAF-medel gjordes under år 2025. Utskottet noterar samtidigt att det i not 3 (sida 178) framkommer att det de facto har gjorts ett extra uttag om cirka 5 miljoner euro om not 3 jämförs med budget för år 2025. Utskottet erfar att texten om att inget extra uttag av PAF-medel gjordes år 2025 (sida 10) är ett misstag.

Likviditeten har minskat med -23 (-46,1) miljoner euro från 32,9 till 9,8 miljoner euro vid utgången av år 2025. Fastighetsverkets likviditet vid årsskiftet uppgick till 20 (29,4) miljoner euro, vilket innebär att landskapets totala likviditet vid årsskiftet uppgick till 29,8 (62,2) miljoner euro.

Utskottet har för tydlighetens skull begärt en likviditetsöversikt per den 31.07.2026. Utskottet betonar att likviditeten för ett specifikt datum endast är en ögonblicksbild och förändras dagligen. Av redovisningen framgår att de likvida medlen inkluderande ÅHS samt fastighetsverket uppgår till 37,4 miljoner euro. Utskottet noterar att PAF-reserveringar för tredje sektorn ingår i totalen. Utskottet noterar ytterligare att LR den 31.07.2026 hade ett internlån om 25 miljoner euro av fastighetsverket, 10 miljoner av euro av detta lån har betalats tillbaka i augusti 2026.

Pensionskostnaderna

Utgifterna för landskapets pensioner uppgår till 45,6 (44,9) miljoner euro, vilket är 0,7 (2,8) miljoner eller 1,47 (6,7) procent högre än 2024. Enligt budgeten för 2025 skulle pensionskostnaderna ha uppgått till 46,3 miljoner euro. Antalet pensionstagare hade ökat med 16 personer i december 2025 (3385) jämfört december 2024 (3369). Nettomässigt minskade pensionskostnaderna med 3,6 miljoner euro till följd av ett ökat uttag från landskapet Ålands pensionsfond.

Tabell över pensionskostnaderna
	2022	2023	2024	2025
Inkomster från pensionsfonden	21 400 000	22 400 000	24 025 000	28 270 000
Kostnader för pensioner	38 768 200	42 107 200	44 899 300	45 560 300
Nettokostnad	17 368 200	19 707 200	20 874 300	17 290 300
Antal pensionstagare	3 224	3 305	3369	3385

Personal

I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom Landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som redovisar personalparametrarna i sina egna årsredovisningar.

Antalet årsverken redovisas för hela landskapet, förutom för Landskapets fastighetsverk som utelämnats. Inom allmänna förvaltningen uppgick antalet årsverken till 351,5 (344), i de underlydande myndigheterna till 551,7 (530,4) och inom ÅHS till 934 (909), totalt 1885 (1830). Årsverkena har således under året ökat med totalt 55. Fastighetsverkets årsverken 50,5 (51,48) framkommer av fastighetsverkets eget bokslut.

Utskottet noterade i sitt betänkande angående årsredovisningen 2023 (Finans- och näringsutskottets betänkande 14/2023-2024) att det fanns en diskrepans mellan landskapsregeringens och ÅHS redovisning över årsverken. Denna diskrepans fanns fortsatt år 2024 då det i årsredovisningen framkom att ÅHS hade 873 årsverken, medan ÅHS uppgett i sin verksamhetsberättelse för år 2024 att det fanns 909 årsverken. I årsredovisningen för 2025 anges att ÅHS hade 934 årsverken, medan det i ÅHS verksamhetsberättelse för samma år anges 904 årsverken. Utskottet konstaterar att det alltjämt föreligger en diskrepans mellan ÅHS redovisning av antalet årsverken och landskapsregeringens redovisning av motsvarande uppgifter för ÅHS. Utskottet bedömer att en skillnad i redovisningen om 30 årsverken för 2025 är betydande. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att tillsammans med ÅHS, inför årsredovisningen för 2026, verka för att en enhetlig beräkningsmetod för årsverken tillämpas av båda organisationerna.

Utskottet har i betänkande angående årsredovisningen för år 2023 och 2024 betonat att även små myndigheters årsverken i fortsättningen bör redovisas per myndighet, utskottet noterar att landskapsregeringen inte gjort detta år 2025. Utskottet betonar att antal anställda per myndighet bör framgå i årsredovisningen så att resursanvändningen i förhållande till budgeten redovisas transparent.

Den hälsorelaterade frånvaron uppgick i årsredovisningen för år 2024 till 28 600 kalenderdagar. I årsredovisningen för år 2025 framkommer inte antalet kalenderdagar för hälsorelaterad sjukfrånvaro. Utskottet har under sin behandling efterfrågat information om den hälsorelaterade sjukfrånvaron för landskapsförvaltningen (exklusive ÅHS), vilken uppgick till 11 214 kalenderdagar. I ÅHS verksamhetsberättelse för år 2025 framkommer det att den hälsorelaterade sjukfrånvaron uppgick till 17 196 kalenderdagar. Totalen för hela landskapsförvaltningen vad beträffar hälsorelaterade sjukfrånvaro år 2025 är därmed cirka 28 400 kalenderdagar. Utskottet erfar att delar av årsredovisningen vad beträffar hälsorelaterade sjukfrånvaro för år 2024 inte är tillförlitlig i full utsträckning. Utskottet erfar att landskapsregeringen under hösten 2026 kommer att se över redovisningen av anställningar, årsverken och hälsorelaterad frånvaro med målet att uppnå jämförbara data mellan verksamhetsåren inom samtliga verksamheter i landskapet. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för hela landskapsförvaltningen var 15 dagar/anställd år 2025, vilket även var fallet år 2024.

ÅHS gör upp ett eget personalbokslut. I december 2025 fanns det 965 (949) anställda, varav 165 (145) hade tidsbegränsade anställningar. Totalt beräknas antalet årsverken uppgå till 904 (909).

Utskottet noterar att antalet årsverken och anställda år 2025 ökat i förhållande till år 2024. I utskottets betänkande över årsredovisningen år 2024 konstaterade utskottet att en betydande andel av verksamhetskostnaderna består av personalkostnader, och att det därmed är en ohållbar trend att antalet årsverken ökar medan antalet anställda inte minskar. Utskottet konstaterar att samma trend även har varit aktuell år 2025 och uppmanar landskapsregeringen att stävja denna trend.

I tabellen ovan framkommer anställda och årsverken inom landskapsförvaltningen (inklusive ÅHS, exklusive ministrar, ledamöter och lagtingets personal). Det bör noteras att det tidigare år redovisats för lågt antal anställda, vilket medför att data i denna tabell inte kan jämföras med tidigare årsredovisningars data.

Utskottet konstaterar att det är utmanande för landskapet och underlydande myndigheter att prognostisera årsverken och anställningar i budget för kommande år. Utskottet anser att en genomarbetad och jämförbar redogörelse över årsverken och anställningar endast är nödvändig en gång per år i samband med årsredovisningen.

Landskapets tillgångar och PAF-reserveringar

Under posten ”fondernas kapital” finns 91 (90) miljoner euro upptaget (not 17). Av dessa medel utgörs cirka 1,8 miljoner euro av Ålands självstyrelses jubileumsfond samt övriga donerade tillgångar. Dessa medel är placerade på egna bankkonton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet. Återstoden om 89 (88,6) miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel samt reserveringar. Större delen av dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet.

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningen för åren 2021, 2022 och 2024 (FNU 22/2021-2022, FNU 24/2022-2023, FNU 19/2024-2025) samt i betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen och redovisningen av PAF-medel (FNU 23/2021-2022) lyft frågan om tydligare regler för de reserverade PAF-medlen, samt även hela lagstiftningen kring penningautomatföreningens verksamhet. Utskottet noterar att regler för de reserverade PAF-medlen samt lagstiftningen kring penningautomatförening inte än har reviderats. Utskottet framhåller att lagtinget enhälligt våren 2025 antog en gemensam åtgärdsuppmaning rörande en revidering av regelverket. Utskottet erfar att landskapsregeringen arbetar med frågan.

Verksamhetskostnader

Utskottet konstaterar att verksamhetskostnaderna har ökat med cirka 25,7 % mellan år 2020 (203,4 m€) jämfört med år 2025 (255,7 m€). Den största ökningen består av köp av tjänster, vilket har ökat med 28,6 m€ från 50,6 m€ år 2020 till 79,2 m€ år 2025. En annan stor kostnadsökning är personalkostnaderna, vilka har ökat med 22,4m€ från år 2020 (107,9 m€) till år 2025 (130,3 m€).

Utskottet erfar att kostnadsökningen vad beträffar personalkostnader beror på avtalsmässiga lönejusteringar, löneharmoniseringar, löner för vikarier, extra personal samt ökat antal årsverken och anställningar.

Utskottet konstaterar att kostnadsökningen vad beträffar köp av tjänster år 2025 (79,2 m€) jämfört med år 2024 (68,6 m€) främst beror på en ökning av färjetransporter, detta i och med att landskapet inte mera äger majoriteten av de frigående färjorna. Detta behöver ses i samband med att kostnaderna för bränsle minskat med fyra miljoner euro jämfört med år 2024.

Utskottet anser att det finns ett akut behov för att de ökade verksamhetskostnaderna stävjas.

Koncernsammanställning

Utskottet har återkommande belyst behovet av att upprätta ett koncernbokslut. Behovet av en översikt över landskapsregeringens hel- och delägda bolag framkommer även i revisionsberättelsen för år 2024 och år 2025.

Utskottet erfar att upprättandet av ett fullständigt koncernbokslut för landskapet Åland skulle innebära ett omfattande administrativt arbete och ett betydande resursbehov. Mot denna bakgrund uppmanar utskottet landskapsregeringen att överväga möjligheten att, som ett alternativ till ett regelrätt koncernbokslut, ta fram en koncernsammanställning.

En sådan sammanställning kunde omfatta de bolag som, med hänsyn till storlek och ekonomisk betydelse, bedöms vara relevanta för helhetsbilden av landskapets ekonomi, oberoende av om bolagen är hel- eller delägda av landskapet. I syfte att begränsa resursåtgången kunde koncernelimineringar understigande en fastställd väsentlighetsnivå samt noter utelämnas. Sammanställningen kan därmed begränsas till en konsoliderad resultat- och balansräkning samt relevanta nyckeltal, såsom antalet årsverken.

Utskottet noterar att Landskapsrevisionen i revisionsberättelsen för år 2025 framhåller behovet av en koncernrapport som i första hand ska ges i samband med årsredovisningen eller i andra hand som ett skilt meddelande till lagtinget.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 juni 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.

Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, förvaltningschefen John Eriksson, avdelningschefen Björn Snis, byråchefen Conny Nyholm, redovisningschefen Boel Josefsson, personalsamordnaren Teresa Mattsson Westmark samt landskapsrevisorn Kenneth Åkergård vid Landskapsrevisionen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2025 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 27 augusti 2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 21/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter