Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2025-2026
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2025-12-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Utvidgning av högkostnadsskydd och avgiftsfria tjänster
· Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2025-2026
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår en ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Förslaget innebär en utvidgning av högkostnadsskydd och avgiftsfria tjänster tillhandhållna av Ålands hälso- och sjukvård.
Utskottet konstaterar att lagförslaget är en del av de kompensatoriska åtgärder som landskapsregeringen hänvisade till i lagförslaget om avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget vid kommunalbeskattning från och med den 1 januari 2025 (LF 24/2023-2024).
Utskottet konstaterar att föreliggande lagförslag tillsammans med höjt grundavdrag och ett höjt minimibelopp för personligt bruk för klienter med långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg utgör en samlad paketlösning som syftar till att uppväga effekterna av att sjukdomskostnadsavdraget avskaffats.
Lagförslaget omfattar ett antal olika ändringar. Gränsen för högkostnadsskyddet föreslås sänkas från 475 euro till 450 euro per år. Genom att höja inkomstgränsen till 21 000 euro utvidgas det inkomstrelaterade högkostnadsskyddet (125 euro) till avsevärt större del av låg- och medelinkomsttagarna. Det skulle enligt exempelberäkningar på basen av 2025 års beskattning för en ensamstående person bosatt i Mariehamn, tillhörande den evangelisk-lutherska församlingen, född 1962, med endast avdrag som görs med automatik av Skatteförvaltningen, betyda att pensionen kan uppgå till cirka 26 339 euro per år eller löneinkomsten till 24 788 euro per år. Vidare kommer enligt förslaget personer i gruppen 75 år och äldre inte längre på basen av ålder att omfattas av något separat högkostnadsskydd, men 75 % av dem som tidigare uppnådde det högkostnadsskyddet bedöms komma i åtnjutande av det föreslagna högkostnadsskyddet om 125 euro med inkomstgränsen om 21 000 euro. Det kan noteras att medelförvärvsinkomsterna för gruppen 75+ inte är generellt låga. För barn och ungdomar bibehålls ett separat högkostnadsskydd om 100 euro, med höjd åldersgräns från 20 till 21 år. För avgiftsfrihet inom primärvården höjs åldersgränsen från 20 år till 21 år och för avgiftsfrihet inom tandvården höjs åldersgränsen från 19 år till 21 år. Sammantaget får barn och ungdomar enligt förslaget bättre avgiftsvillkor och därmed avlastas föräldrarna ekonomiskt. Vidare har unga vuxna genomgående låga förvärvsinkomster och kan därmed i hög grad förväntas falla in under det inkomstrelaterade högkostnadsskyddet med en inkomstgräns om 21 000 euro. Avgiftsfrihet för receptförnyelse utan besök förs in i lagen och kommer till exempel långtidssjuka och särskilt äldre med många läkemedelsbehandlingar till godo. Det föreslås också att personer som vid vårdtillfället har ett gällande beslut om beviljat utkomststöd inte betalar någon patientavgift.
Avsikten är att lagförslaget ska behandlas i samband med Ålands budget för år 2026 på ett sådant sätt att den föreslagna landskapslagen på grunder som anges i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen kan sättas i kraft redan den 1 januari 2026.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att lagförslaget är utformat för att mildra de ekonomiska effekterna för patienterna och samtidigt öka förutsägbarheten och tydligheten i avgiftssystemet inom Ålands hälso- och sjukvård. Förslaget bygger på en genomgång av nuvarande avgifter och högkostnadsskydd samt på beräkningar som visar hur förändringarna påverkar olika inkomst- och åldersgrupper.
Utskottet anser att förändringarna innebär att tidigare separata och delvis otydliga stödformer samordnas och förenklas. Utskottet konstaterar vidare att förslaget förbättrar avgiftssituationen särskilt för låginkomsttagare, barnfamiljer, unga vuxna samt personer med återkommande vårdbehov. Samtidigt avskaffas det särskilda åldersbaserade högkostnadsskyddet för personer över 75 år, eftersom en majoritet av dessa enligt beräkningarna kommer att omfattas av det utvidgade inkomstrelaterade skyddet.
Utskottet anser det som motiverat att jämföra kostnaderna för det slopade sjukdomskostnadsavdraget med de kompensatoriska åtgärderna, eftersom lagförslaget beskrivs som en kompensatorisk åtgärd. Utskottet noterar att förändringen av högkostnadsskyddet delvis påverkar samma grupper som påverkades i samband med att sjukdomskostnadsavdraget upphörde. I tabellen nedan ges en uppskattning av de kostnadsmässiga aspekterna vad beträffar slopande av sjukdomskostnadsavdraget i förhållande till de kompensatoriska åtgärderna.
| Uppskattade kostnader, sjukdomskostnadsavdraget och kompensatoriska åtgärder | |
| Sjukdomskostnadsavdraget | Kostnader |
| Landskapsregeringens uppskattade kostnader för sjukdomskostnadsavdraget år 2026 (LF nr 24/2023-2024) | -187 000 |
| Effekt på kommunalskatten (uppskattade merkostnader om avdraget fanns kvar) | -960 000 |
| Totalt | -1 147 000 |
| Kompensationsåtgärder |
|
| Kostnader för landskapet i samband med utvidgat sjukdomskostnadsavdrag (LF nr 1/2025-2026) | -300 000 |
| Kostnad för kommuner, höjning av grundavdraget (LF nr 4/2024-2025) | -682 000 |
| Kostnad för kommuner, ändring av klientavgifter inom socialvården (LF nr 18/2024-2025) | -72 000 |
| Totalt | -1 054 000 |
Utskottet betonar att uppgifterna för kostnaderna är preliminära bedömningar eller baserade på tidigare kostnader och ska läsas som riktgivande. Det bör även understrykas att de förlorade intäkterna för kommunerna som förändringarna i LF 32/2022-2023 (cirka 213 000 euro) inte är medräknade i kalkylen eftersom lagförslaget inte har framförts som en kompensatorisk åtgärd i samband med slopandet av sjukdomskostnadsavdraget.
Utskottet anser att skillnaden mellan de uppskattade kostnaderna för sjukdomskostnadsavdraget och de uppskattade kostnaderna för de kompensatoriska åtgärderna är små för samhället i stort. Det bör även understrykas att ändringarna i samband med utvidgat sjukdomskostnadsavdrag främst kommer att påverka patientgrupper som utskottet erfar att inte nyttjade sjukdomskostnadsavdraget i stor utsträckning, det vill säga patienter med ett kontinuerligt behov av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster.
I lagförslaget framgår att personer som får utkomststöd ska befrias från patientavgifter. Utskottet konstaterar att dessa personer tidigare har fått ersättning för patientavgifter i samband med sin ansökan om utkomststöd. Enligt utskottet kan den föreslagna förändringen av att patientavgiften helt slopas när ett beslut om utkomststöd uppvisas vara till fördel ur ett patient- och klientperspektiv i och med att färre handlingar behöver delges KST i samband med ansökan om utkomststöd. Utskottet erfar samtidigt att förändringen kan kräva extra administrativa resurser inom ÅHS.
Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några ändringar av teknisk karaktär.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 11 november 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.
Utskottet har i ärendet hört social- och hälsovårdsministern Arsim Zekaj, avdelningschefen Otto Ilmonen och byråchefen Ylva Lindström från social- och miljöavdelningen, ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård samt verksamhetsledaren Karl Wahlman och funktionsrättsombudet Moa Clemes från Funktionsrätt Åland.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Wille Valve, Roger Höglund samt Andreas Kanborg.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagen helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen (1991:71) för Åland samt,
att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 3 § 1 mom. 2 punkten, 4 § 1-3 mom., 5 § 2, 3 och 5 mom., 10 § 1 mom., 13 § 1 mom. i landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, av dessa 4 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2018/100 och 4 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2016/93, 5 § 2, 3 och 5 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2011/82, samt
fogas till lagens 3 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2016/93 nya 6-10 punkter, en ny 8b §, till 9 § nya 2 och 3 mom., samt till 10 § ett nytt 2 mom., som följer:
3 §
Avgiftsfria tjänster
Följande tjänster är avgiftsfria:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) skolhälsovård samt barn- och mödrahälsovård,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) receptförnyelse utan besök,
7) all tandvård och besök på primärvårdskliniken för personer under 21 år är avgiftsfri förutom vad gäller föreskrivna läkemedel samt avgift för intyg och kopior,
8) vård till personer som använder livsuppehållande respirator, uppehälle när de får institutionsvård inom hälso- och sjukvården och transport i anslutning till vården,
9) undersökning och vård av övervakningspliktiga smittsamma sjukdomarna hepatit B och hepatit C, samt
10) screening enligt 27 § i landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Högkostnadsskydd
Högkostnadsskyddet ska skydda patienten från alltför höga utgifter för hälso- och sjukvård. Den som under kalenderåret har nått gränsen för högkostnadsskyddet är befriad från att därefter betala ytterligare sådana avgifter som ingår i skyddet under resten av året. I högkostnadsskyddet ingår patientavgifter för öppenvård eller kortvarig institutionsvård. Följande avgifter ingår inte i högkostnadsskyddet om inte landskapsregeringen beslutar annat:
1) avgifter för uteblivna besök,
2) avgifter för grovrengöring, service och transport av hjälpmedel,
3) avgifter för intyg och utlåtanden,
4) avgifter för individuell träning eller självträning i sal efter program, samt
5) avgift för läkarintyg C.
Gränsen för högkostnadsskyddet är 450 euro per kalenderår. Gränsen för högkostnadsskydd är dock:
1) 125 euro för de som vid den senaste beskattningen hade sammanlagda beskattningsbara kapital- och förvärvsinkomster i statsbeskattningen under 21 000 euro,
2) 100 euro för barn och ungdomar under 21 år till och med det kalenderår personen fyller 21 år.
En person har rätt att få återbetalning av det överstigande beloppet om denne under kalenderåret har betalat patientavgifter till ett högre belopp än vad som anges ovan om det på grund av en myndighets eller ett försäkringsbolags beslut eller på grund av en ändringsansökan blir klart först efter uppföljningsåret om avgifterna omfattas av högkostnadsskyddet eller inte. Kravet på återbetalning ska ställas inom ett år från det beslutet har meddelats eller beslut med anledning av besvär har vunnit laga kraft annars går personen miste om sin rätt till återbetalning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Långvarig institutionsvård
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Avgiften för långvarig institutionsvård (långvårdsavgiften) fastställs enligt patientens betalningsförmåga. Avgiften får uppgå till högst ett belopp som motsvarar 85 procent av patientens månadsinkomst. Patienten måste dock alltid till sitt förfogande ha minst 150 euro i månaden.
Om den som är i långvarig institutionsvård omedelbart innan institutionsvården inletts har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden och hans eller hennes månadsinkomst är större än makans eller makens månadsinkomst, fastställs långvårdsavgiften på basis av makarnas sammanräknade månadsinkomst. Avgiften får uppgå till högst ett belopp som motsvarar 42,5 procent av den sammanräknade månadsinkomsten. Den som får institutionsvård måste dock alltid till sitt förfogande ha minst 150 euro i månaden. Om båda makar som avses i detta moment är i långvarig institutionsvård fastställs avgiften enligt vad som anges i 2 mom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det minimibelopp i euro som avses i 2 och 3 mom. och som ska stå till en patients förfogande justeras första gången i januari 2026 och träder i kraft den 1 februari 2026. Därefter justeras beloppen 2027 och vartannat år efter 2027. Landskapsregeringen fastställer de indexjusterade beloppen. Beloppen justeras utifrån förändringen i arbetspensionsindex enligt 98 § lagen om pension för arbetstagare (FFS 395/2006). Som grund används det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för justeringsåret för tillämpning av 98 § lagen om pension för arbetstagare. De indexjusterade beloppen ska avrundas till närmaste euro. Landskapsregeringen fastställer från och med 2027 de indexjusterade beloppen senast den 15 december justeringsåret. De indexjusterade eurobeloppen träder i kraft den 1 februari året efter justeringsåret.
8b §
Rätt att få uppgifter
Landskapets myndigheter, statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter, kommunala myndigheter och andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, arbetsgivare och arbetslöshetskassor samt serviceproducenter inom social- eller hälsovården är skyldiga att på Ålands hälso- och sjukvårds begäran avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna uppgifter och utredningar om personens ekonomiska ställning som de har i sin besittning och som är nödvändiga vid bestämmandet av högkostnadsskydd och patientavgifter.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på uppgifter och utredningar om personens makes eller sambos ekonomiska ställning, om avgiften bestäms eller har bestämts med stöd av 5 § utifrån makarnas eller de samboendes sammanräknade inkomster.
Den skyldighet som avses i 1 och 2 mom. gäller också penninginstitut, om Ålands hälso- och sjukvård inte får tillräckliga uppgifter och utredningar av de aktörer som avses i 1 mom. och om det finns grundad anledning att misstänka att de uppgifter som personen eller personers företrädare har lämnat är otillräckliga eller otillförlitliga. Begäran ska framställas skriftligen till penninginstitutet och en tjänsteinnehavare inom Ålands hälso- och sjukvård är berättigad att fatta beslutet om att framställa begäran. Innan begäran framställs till penninginstitutet ska den vars uppgifter begärs underrättas om begäran.
9 §
Avgift för uteblivet besök
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Avgiften får emellertid tas ut endast om uttaget av avgiften inte ska anses oskäligt och Ålands hälso- och sjukvård i samband med bokningen har meddelat att en i denna paragraf avsedd avgift kan komma att tas ut samt gett anvisningar om att tiden eller platsen kan avbokas på förhand. Uppgifter om uttag av avgift samt om avbokning av tid och plats ska lämnas så att patienten tillräckligt väl förstår innehållet i dem. Avgift får inte tas ut av en patient under 18 år.
Vad som föreskrivs i 2 mom. ska också tillämpas när Ålands hälso- och sjukvård på en patients eller dennes företrädares initiativ har bokat en mottagningstid eller en kortvarig vårdplats eller boendeserviceplats för patienten. Härvid förutsätter uttaget av avgift dessutom att det i 2 mom. avsedda meddelandet och anvisningarna lämnas skriftligen och att patienten eller dennes företrädare får en påminnelse om den bokade tiden eller platsen.
10 §
Efterskänkande och nedsättning av avgift
Ålands hälso- och sjukvård ska besluta att en avgift ska efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för patientens eller dennes familjs försörjning eller förverkligandet av patientens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Myndigheten kan även besluta att en avgift ska efterskänkas eller nedsättas om det är befogat med beaktande av vårdsynpunkter.
Med gällande beslut om beviljat utkomststöd ska avgiftsfrihet tillämpas för det aktuella vårdtillfället om det infaller under tidsperioden för beviljat utkomststöd i enlighet med landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.
13 §
Sökande av ändring
Ändring i ett beslut som fattats av en tjänsteinnehavare får inte sökas genom besvär. Om den betalningsskyldige är missnöjd med ett sådant beslut kan han eller hon begära rättelse av beslutet i enlighet med 53 i § landskapslagen om hälso- och sjukvård.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft
| Mariehamn den 05 december 2025 | |
|
Ordförande |
John Holmberg |
|
Sekreterare |
Benjamin Sidorov |