Landskapsrevisionen har den 27 februari 2026 till lagtinget överlämnat sin i 7 § 1 mom. landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen avsedda berättelse gällande effektivitetsrevisionen.

Landskapsrevisionen väljer årligen ut ett antal områden för effektivitetsrevision. Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

År 2025 har granskningarna omfattat landskapets budgetprocess, pensionssystemet, samt Ålands gymnasium.

Landskapsregeringen har den 6 juni 2026 överlämnat ett svar på rapporterna i den utförda effektivitetsrevisionen.

Utskottets förslag

Utskottet avger i detta betänkande sina synpunkter över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2025 samt landskapsregeringens svar.

Utskottet föreslår att berättelsen och granskningen jämte svar antecknas för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och landskapsrevisionens kännedom.

Utskottets synpunkter

Landskapets budgeteringsprocess

Effektivitetsrevisionen av landskapets budgeteringsprocess har särskilt granskat skillnaderna mellan grundbudget och faktiskt utfall under åren 2021–2024 samt användningen av ändringsbudgetar. Revisionens övergripande synpunkt är att budgeten i högre grad bör återspegla det mest sannolika ekonomiska utfallet och att ändringsbudgetering bör användas restriktivt och främst för verkligt oförutsedda händelser. Därutöver lyfts behovet av en översyn av regelverket för PAF-medel samt en mer långsiktig och transparent hantering av eventuella överföringar till pensionsfonden.

Utskottet noterar att landskapsregeringen framhåller att grundbudgeten utarbetas utifrån det utfall som vid tidpunkten bedöms som mest realistiskt, samtidigt som en försiktighetsprincip tillämpas för osäkra inkomster och sannolika kostnader. När det gäller ändringsbudgetar delar landskapsregeringen i princip revisionens uppfattning att dessa ska användas restriktivt, men bedömer samtidigt att de ändringsbudgetar som hittills lämnats har varit motiverade av särskilda skäl och förändringar som inte kunnat förutses när grundbudgeten antogs.

Beträffande PAF-medlen har landskapsregeringen inlett en förstudie om behovet av att revidera regelverket. I fråga om den extra överföringen till pensionsfonden 2024 framhåller landskapsregeringen att överföringen möjliggjordes först efter Ålandsdelegationens beslut om slutregleringen och därför inte kunde tas upp i den ordinarie grundbudgeten. Landskapsregeringen hänvisar även till principerna om sund ekonomisk förvaltning och budgetens fullständighet som skäl för att hantera inkomsten och utgiften när de blev kända.

Utskottet konstaterar att granskningen aktualiserar frågan om budgetens funktion som styrinstrument. En grundbudget som ligger nära det mest sannolika utfallet stärker lagtingets möjligheter att göra verkliga prioriteringar mellan olika verksamhetsområden. Samtidigt behöver det finnas utrymme för att hantera förändringar som det inte har varit möjligt att förutse. Utskottet kan därför konstatera att parterna i huvudsak förefaller dela målsättningen om en realistisk grundbudget och en restriktiv användning av ändringsbudgetar, medan bedömningen av vad som i praktiken ska anses vara oförutsett delvis skiljer sig åt.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens möjligheter att budgetera intäkterna med hög precision begränsas av att både avräkningen och skatteavräkningen bygger på förskott, prognoser och slutregleringar som fastställs långt senare. När grundbudgeten upprättas saknas bland annat kännedom om kommande statliga tilläggsbudgetar och den slutliga beskattningen. Prognoserna kan även förändras väsentligt på kort tid.

Utskottet konstaterar exempelvis att den beräknade slutregleringen vad beträffar skatteavräkningen för skatteåret 2024 ökade från 17,37 miljoner euro till 23,72 miljoner euro efter att budgetförslaget lämnats, medan prognosen för 2025 sjönk från cirka 38,3 till 27,6 miljoner euro. Det innebär att även en budgetering utifrån bästa tillgängliga information och försiktighetsprincipen kan resultera i betydande skillnader mellan budgeterade och slutligt redovisade intäkter. Utskottet anser att en helt träffsäker budgetering därför är svår att uppnå och avvikelser bör bedömas mot bakgrund av den osäkerhet som är inbyggd i finansieringssystemet.

Utskottet konstaterar att det i effektivitetsrevisionen över landskapets budgetprocess framkommer att det finns andra synsätt på den offentliga åländska ekonomin, men betonar att utskottet fortsatt ser att det finns ett behov av återhållsamhet för att skapa en ekonomisk buffert för framtida behov och nå en ekonomi i balans.

Ålands gymnasium

Effektivitetsrevisionen av Ålands gymnasium tar sin utgångspunkt i verksamhetens framtida ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar. Bland de frågor som lyfts finns användningen av fastigheter och internhyror, läraravtalets utformning, flexibiliteten i undervisningsresurserna, utbildningsutbudets dimensionering, ekonomistyrningen samt konsekvenserna av eventuella budgetnedskärningar.

Revisionen pekar bland annat på behovet av ekonomiska incitament för ett effektivare lokalutnyttjande. Vidare rekommenderas ökad flexibilitet i undervisningstimmarna och en översyn av undervisningssektorns tjänstekollektivavtal (läraravtalet), inklusive årsarbetstid, övertidsersättning och fördelningen mellan olika arbetsuppgifter. En annan central rekommendation är att kostnaderna per utbildningsprogram analyseras och att utbildningsutbudet i högre grad anpassas till arbetsmarknadens behov. Revisionen efterfrågar också utvecklad ekonomistyrning och bättre digitala verktyg samt konsekvensanalyser innan nedskärningar genomförs.

Ålands gymnasium och landskapsregeringen delar till flera delar revisionens problembild. Gymnasiet konstaterar samtidigt att flera av effektiviseringsmöjligheterna är beroende av styrsystem och regelverk som myndigheten inte ensam förfogar över, exempelvis internhyror, läraravtal och budgetramar. Beträffande undervisningsresurserna delar gymnasiet bedömningen att en större flexibilitet behövs och avser att analysera läraravtalets konsekvenser tillsammans med berörda parter.

När det gäller utbildningsutbudet konstaterar utskottet att gymnasiet och landskapsregeringen avser utveckla dimensioneringen så att beslut om utbildningar och studerandevolymer i högre grad grundas på arbetsmarknadens behov, demografisk utveckling, genomströmning och kostnadsstruktur. Ekonomistyrningen ska samtidigt utvecklas genom bättre analys av kostnaderna per utbildningsprogram, gemensamma nyckeltal och digitala verktyg. Gymnasiet framhåller att begränsad tillgång till ekonomiska data i landskapsregeringens IT-system hittills har försvårat detta arbete.

I fråga om nedskärningar framhåller revisionen behovet av konsekvensanalyser för utbildningskvaliteten innan sparåtgärder genomförs. Gymnasiet uppger att dialogen med landskapsregeringen om konsekvenserna av olika förändringar i utbildningsutbudet fortsätter.

Utskottet konstaterar att det är centralt att ekonomisk effektivitet inte bedöms isolerat från utbildningens kvalitet och Ålands långsiktiga kompetensbehov. Kostnader per utbildningsprogram är ett viktigt beslutsunderlag men behöver vägas mot bland annat arbetsmarknadens efterfrågan, genomströmning, utbildningarnas samhällsuppdrag och behovet av kompetensförsörjning.

Utskottet betonar att den snabba utvecklingen inom bland annat artificiell intelligens förändrar arbetsmarknadens kompetensbehov och ställer nya krav på yrkesutbildningarnas innehåll. För att säkerställa att utbildningarna förblir relevanta behöver de kontinuerligt anpassas till teknisk utveckling och förändrade krav i arbetslivet.

Utskottet konstaterar att flera av de identifierade effektiviseringsmöjligheterna inte ligger inom gymnasiets egen beslutanderätt. Det finns därför skäl att tydliggöra vilka åtgärder som ankommer på gymnasiet och vilka som förutsätter beslut eller förändringar från landskapsregeringens sida.

Landskapets pensionssystem

Effektivitetsrevisionen av pensionssystemet behandlar bland annat redovisningen av Landskapet Ålands pensionsfonds administrativa kostnader, riskbedömningen av pensionsansvaret, ansvarsfördelningen inom pensionssystemet, intern kontroll och riskhantering, helhetsrapportering samt IT- och cybersäkerhet.

Revisionens övergripande synpunkt är att styrningen av pensionssystemet behöver betraktas som en sammanhängande helhet. Bland annat rekommenderas att ansvaret för pensionssystemet formaliseras och att det tydligare framgår vem som ansvarar för systemets samlade risker, interna kontroll, rapportering och budgetering. Revisionen efterlyser även en riskbedömning av hur förändringar i pensionsansvaret kan påverka landskapets ekonomi samt en mer utvecklad helhetsrapportering.

Landskapsregeringen delar bedömningen att pensionsfonden och dess administrativa kostnader bör synliggöras tydligare i årsredovisningen. Landskapsregeringen avser därför att i kommande årsredovisningar kort redogöra för pensionsfondens budgetutfall och resultat. Samtidigt framhålls att fonden enligt lag har egen bokföring och eget bokslut och inte ingår i landskapets budget. Utskottet konstaterar att pensionsansvaret och fondens tillgångar i sin helhet redovisas separat från landskapets årsbokslut.

När det gäller riskbedömningen konstaterar utskottet att det finns skillnader mellan revisionens rekommendation och landskapsregeringens bedömning. Revisionen anser att landskapet bör ha en egen bedömning av hur förändringar i pensionsansvaret kan påverka ekonomin. Landskapsregeringen hänvisar till de beräkningar och prognoser som Keva regelbundet tar fram och konstaterar att mer omfattande scenarioanalyser och stresstester kräver specialistkompetens och betydande resurser. Eftersom förutsättningarna att klara pensionsskulden bedöms som goda och fonderingsgraden som relativt hög anser landskapsregeringen att behovet av sådana stresstester för närvarande är begränsat och lämnar därför rekommendationen utan ytterligare åtgärd.

Beträffande ansvarsfördelningen konstaterar utskottet att landskapsregeringen delar revisionens synpunkt om att ansvaret i dag är uppdelat mellan flera delar av förvaltningen och att någon enskild tjänsteinnehavare inte har haft ett samlat ansvar för pensionssystemet. Landskapsregeringen bedömer rekommendationen om ett tydligare helhetsansvar som relevant, men framhåller att förutsättningarna förändras när pensionsadministrationen, inklusive pensionsbeslut och utbetalningar, överförs till Keva den 1 januari 2027.

I fråga om intern kontroll och riskhantering avser landskapsregeringen att anta en övergripande riskhanteringspolicy som även omfattar pensionsfonden. Pensionsfonden utvecklar samtidigt system för uppföljning och rapportering och har förstärkt personalen med en fondförvaltare som bland annat ska utveckla den interna kontrollen. Ambitionen är även att utveckla en utökad framåtblickande helhetsrapportering om fondens utveckling, framtida pensionskostnader och de fonderade medlens tillräcklighet.

Utskottet anser att pensionssystemets långsiktiga ekonomiska hållbarhet och en tydlig helhetsbild av pensionsansvaret är av särskild betydelse. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i flera avseenden delar revisionens bedömningar och avser att utveckla rapportering, riskhantering och intern kontroll. Samtidigt finns en skillnad i synen på behovet av ytterligare risk- och scenarioanalyser. Med hänsyn till pensionsåtagandenas långsiktiga karaktär och ekonomiska betydelse finns det skäl att säkerställa att lagtinget regelbundet får ett tillräckligt framtidsinriktat underlag för att bedöma pensionsfondens utveckling, pensionsansvaret och den framtida belastningen på landskapets budget.

Utskottet anser vidare att överföringen av pensionsadministrationen till Keva inte i sig undanröjer behovet av ett tydligt definierat ansvar på landskapsnivå. Även efter överföringen kvarstår landskapets ekonomiska ansvar och behovet av styrning, uppföljning och rapportering. Ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, pensionsfonden och Keva bör därför vara tydlig och möjliggöra en samlad bedömning av pensionssystemets ekonomi och risker.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 juni 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2025 jämte landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen. Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, förvaltningschefen John Eriksson, avdelningschefen Björn Snis, finanschefen Conny Nyholm, redovisningschefen Boel Josefsson, landskapsrevisorn Kenneth Åkergård vid Landskapsrevisionen samt regionala direktören Andreas Holmgård och revisorn Hans Becker vid BDO Ab.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Wille Valve samt Andreas Kanborg.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2025 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och Landskapsrevisionens kännedom.

__________________

Mariehamn den 27 augusti 2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 22/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter