Landskapsregeringen har den 18 maj 2026 till lagtinget överlämnat ett tillväxtpolitiskt meddelande. Meddelandet redogör för bakgrunden till landskapsregeringens tillväxtpolitik samt samlar och tydliggör dess övergripande inriktning. Eftersom tillväxtpolitiken berör flera sektorer och sakområden beskrivs även hur arbetet organiseras och genomförs. Till meddelandet har bifogats en handlingsplan för tillväxt år 2026 – 2027 samt ett underlag för en åländsk tillväxtstrategi 2026 – 2035, vid namn ’mot en exportorienterad tillväxtstrategi’.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att meddelandet ger en samlad bild av landskapsregeringens tillväxtpolitik och de förutsättningar och utmaningar som bedöms påverka Ålands långsiktiga ekonomiska utveckling och konkurrenskraft. Tillväxtpolitiken struktureras kring fyra pelare: export, kompetens och attraktionskraft, transporter och infrastruktur samt företagsklimat. Inom dessa områden behandlas bland annat näringslivets utvecklingsmöjligheter, tillgången till kompetens, fungerande kommunikationer och infrastruktur samt förutsättningarna för företagande och investeringar. Meddelandet redogör även för hur tillväxtarbetet ska organiseras, finansieras och följas upp.

Export

Utskottet konstaterar att en ökad export är avgörande för Ålands långsiktiga tillväxt. Den begränsade hemmamarknaden innebär att en större del av den framtida tillväxten behöver skapas genom försäljning av åländska varor och tjänster på marknader utanför Åland. Utskottet anser därför att exportperspektivet bör ges en tydlig och långsiktig ställning i näringspolitiken. Utskottet betonar vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Viktiga inslag i exportindustrins förutsättningar är de pelare som beskrivs i tillväxtmeddelandet. Kompetens och attraktionskraft bör prioriteras högst samtidigt som både transporter och infrastruktur samt exportföretagens direkta kostnader är avgörande för konkurrenskraften. Åland behöver prioritera både högkvalitativa utbildningar, inflyttningsfrämjande åtgärder och direkta kostnader för exempelvis el, vatten och avlopp.

Utskottet understryker att export ska förstås i bred bemärkelse och omfatta såväl varor som tjänster. Sjöfarten har en central betydelse för den åländska ekonomin, samtidigt som utskottet anser att exportverksamheten behöver breddas. Det är angeläget att skapa goda förutsättningar för befintliga exportföretag att växa samtidigt som fler företag ges möjlighet att etablera sig på externa marknader. En bredare exportverksamhet stärker enligt utskottets mening även den åländska ekonomins motståndskraft.

Utskottet framhåller att exportföretagens betydelse inte begränsas till den egna verksamheten. Exportföretagens efterfrågan skapar affärsmöjligheter för underleverantörer och andra företag på den åländska hemmamarknaden. Utskottet anser därför att åtgärder som stärker exportföretagens konkurrenskraft kan ge positiva effekter för näringslivet som helhet. Utskottet erfar att särskilt it- och bankingverksamhet på Åland som tydligt exportdrivet och uppvisar mycket goda resultat.

Utskottet konstaterar att tillgången till kompetens är en avgörande förutsättning för exportorienterad tillväxt. Utskottet anser att utbildning, kompetensförsörjning och inflyttning i högre grad behöver kopplas till näringslivets faktiska och framtida behov. Brist på kvalificerad arbetskraft får inte bli ett hinder för företag som har möjlighet och ambition att växa internationellt.

Utskottet ser positivt på de exportfrämjande åtgärder som anges i handlingsplanen, bland annat satsningar på internationalisering, finansiering och nätverk. Utskottet understryker samtidigt att resurserna måste riktas till åtgärder som ger konkret effekt för företagens möjligheter att växa och exportera. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot företag som har potential att ta steget från en lokal marknad till en större extern marknad. Utskottet har under meddelandets behandling erfarit att IT-upphandlingarnas kravställningar och tidtabell kan försvåra för åländska företag att växa och sedan ta steget till externa marknader. Utskottet anser att landskapsregeringen kunde överväga meriterande kravställningar som alternativ till rigorösa ska-krav för IT-upphandlingar.

Utskottet betonar vidare att fungerande transporter och kommunikationer är en grundläggande förutsättning för ett exportberoende ö-samhälle. Tillförlitliga sjö-, flyg- och digitala förbindelser är enligt utskottets mening en del av Ålands konkurrenskraft och bör därför behandlas som en integrerad del av tillväxt- och exportpolitiken.

Utskottet understryker slutligen vikten av tydliga mål och uppföljning. Landskapsregeringen bör kunna visa i vilken utsträckning de vidtagna åtgärderna leder till ökad export, fler exporterande företag och stärkt konkurrenskraft. Utskottet anser att åtgärder som inte ger tillräcklig effekt bör omprövas och att resurser i högre grad bör koncentreras till insatser som påvisbart bidrar till en långsiktigt starkare åländsk exportverksamhet.

AI, kompetens och tillväxt

Utskottet konstaterar att den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) förändrar förutsättningarna för tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft på Åland och globalt. AI påverkar redan arbetsuppgifter och kompetensbehov och utvecklingen berör såväl näringslivet som den offentliga sektorn.

Utskottet understryker att Åland behöver ligga i framkant när det gäller att tillvarata de möjligheter som AI och ny teknik medför. En ökad användning av AI kan bidra till högre produktivitet och göra det möjligt för företag och offentliga verksamheter att utvecklas trots begränsade personalresurser. Samtidigt anser utskottet att ett långsamt införande av ny teknik riskerar att försämra de åländska företagens konkurrenskraft och göra Åland mindre attraktivt för företag och kvalificerad arbetskraft.

Utskottet framhåller särskilt utbildningens betydelse. Utbildningssystemet behöver kontinuerligt anpassas till en arbetsmarknad där AI och digitala verktyg blir en naturlig del av allt fler yrken. Utskottet anser att AI-kompetens inte enbart bör betraktas som en fråga för IT-utbildningar, utan som en färdighet som i olika omfattning behöver integreras i utbildningar inom flera branscher och yrkesområden. Även möjligheterna till fortbildning och kompetensutveckling under arbetslivet behöver utvecklas. Utskottet erfar att det från näringslivets sida finns en efterfrågan på denna typ av kompetens och erfar att grit:lab är ett exempel på en utbildningsinstans där studeranden erhåller sådan kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Utskottet erfar vidare att lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens förmåga att hålla jämna steg med utvecklingen. När tekniken och kompetensbehoven förändras snabbt behöver även lärarkompetensen kontinuerligt utvecklas. Utskottet anser därför att fortbildning och kompetensutveckling för lärare bör ges hög prioritet, särskilt inom AI och digital transformation.

Utskottet understryker att förmågan att anpassa utbildning, arbetsliv och offentlig verksamhet till den tekniska utvecklingen är en konkurrenskraftsfråga för Åland. Målsättningen bör vara att Åland även framöver har tillgång till den kompetens och arbetskraft som behövs för tillväxt. Utskottet anser därför att AI och dess konsekvenser för kompetensförsörjning, produktivitet och arbetsmarknad bör beaktas genomgående i det fortsatta tillväxtpolitiska arbetet.

Näringarnas samspel och lagstiftningens betydelse

Utskottet konstaterar att de olika delarna av det åländska näringslivet är nära sammanlänkade och att utvecklingen inom en näring får direkta och indirekta effekter på andra delar av ekonomin. Detta gäller såväl de stora exportnäringarna som mindre näringar vilka har stor betydelse för det åländska samhället och näringslivets helhet.

Utskottet framhåller att de åländska exportnäringarna består av flera ben med olika behov. Den absolut största delen av Ålands exportinkomster genereras av tjänstesektorn. Åland har även framgångsrik småindustri med sin bas i primärnäringarna, samt en specialiserad högteknologisk industri med betydande internationell tillväxtpotential.

Primärnäringarna skapar inte enbart sysselsättning och ekonomisk aktivitet inom den egna näringen, utan bidrar även till verksamhet inom bland annat livsmedelsindustrin, handel, transporter, restaurang- och besöksnäring samt andra tjänster. Utskottet understryker därför att en närings betydelse inte enbart bör bedömas utifrån dess direkta bidrag till BNP eller antalet sysselsatta inom den enskilda branschen. Förändrade förutsättningar för en näring kan få konsekvenser genom hela den åländska ekonomin och för samhällets förutsättningar att fungera, även ur ett beredskapsperspektiv. Primärnäringarna och livsmedelsklustret på Åland bör funktionellt ses som en gemensam helhet vars konkurrenskraft måste tryggas.

Utskottet anser att detta ömsesidiga beroende behöver beaktas i tillväxtpolitiken. Åtgärder som stärker en etablerad åländsk näring kan skapa tillväxt och efterfrågan även hos andra företag, medan regler eller andra hinder som begränsar en närings utvecklingsmöjligheter kan få motsatt effekt.

Utskottet understryker i detta sammanhang lagstiftningens betydelse för företagens möjligheter att utvecklas och investera. Det offentliga har ett ansvar för att lagstiftningen är ändamålsenlig, tydlig och anpassad till förändrade förutsättningar. Utskottet anser att landskapsregeringen aktivt bör identifiera sådan lagstiftning inom den åländska behörigheten som begränsar möjligheterna till hållbar utveckling och tillväxt inom näringar där Åland redan har kompetens, etablerade företag och konkurrensfördelar.

Utskottet pekar särskilt på vattenlagen som ett exempel på lagstiftning vars utformning har direkt betydelse för verksamheter som är beroende av vattenmiljön, där framför allt fiskodlingen påverkas. Fiskodlingen är en bransch med goda och hållbara tillväxtförutsättningar och bör ges samma verksamhetsförutsättningar som i Finland.

Utskottet anser att lagstiftningen, med bibehållna krav på miljömässig hållbarhet, bör utvecklas så att den skapar tydliga och förutsägbara förutsättningar för näringsverksamhet och möjliggör utveckling och investeringar.

Utskottet betonar sammantaget att tillväxtpolitik inte enbart handlar om nya stöd eller enskilda satsningar. Ett konkurrenskraftigt regelverk och en förståelse för hur de åländska näringarna är beroende av varandra är enligt utskottets mening centrala förutsättningar för tillväxt. Landskapsregeringen bör därför fortlöpande pröva hur lagstiftning och myndighetsprocesser kan utvecklas för att stärka konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för befintliga åländska näringar att växa. Utskottet bedömer att det kan finnas skäl för landskapsregeringen att vid lagstiftningsprocesser bedöma hur lagstiftningen påverkar förutsättningarna för näringslivet.

Tillgång till riskkapital

Utskottet konstaterar att tillgång till riskkapital är en viktig förutsättning för att företag med tillväxtpotential ska kunna utvecklas och expandera. Utskottet erfar att tillgången till riskkapital på Åland i dagsläget är begränsad, vilket kan hämma företagens möjligheter till tillväxt.

Utskottet erfar att konsumentförtroendet är lågt såväl på Åland som i Finland. Det låga konsumentförtroendet bidrar till en ökad försiktighet, vilket innebär att tillgängligt privat kapital i högre grad hålls i sparande i stället för att omsättas i konsumtion och investeringar. Utskottet understryker i detta sammanhang det offentligas ansvar för en saklig och balanserad kommunikation om det ekonomiska läget, där såväl utmaningar som positiva utvecklingstendenser och framtidsmöjligheter synliggörs i syfte att bidra till framtidstro och stärkt konsumentförtroende.

Utskottet anser att det offentliga kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för privata investeringar och stärka kontakterna mellan företag och investerare. En väl fungerande riskkapitalmiljö kan bidra till att fler företag kan växa och utvecklas från Åland. Utskottet erfar att regeringen i sin handlingsplan för tillväxt (2026-2027) avser införa ett incitament i beskattningen för privatpersoner att investera i mindre onoterade åländska aktiebolag för att öka tillgången till riskkapital. Landskapsregeringen utreder även möjligheten till en tillväxtfond i syfte att stärka tillgången av riskkapital.

Tillväxt och civilsamhället

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för tillväxt inte enbart skapas inom den privata sektorn eller genom samspelet mellan näringslivet och det offentliga. Tillväxt behöver ses ur ett bredare samhällsperspektiv, där även de faktorer som gör Åland attraktivt att leva, arbeta och etablera sig på har stor betydelse.

Utskottet framhåller i detta sammanhang civilsamhällets betydelse. Åland har ett starkt förenings- och organisationsliv som bidrar till bland annat gemenskap, delaktighet, kultur, idrott och fritidsverksamhet. Utskottet anser att ett livskraftigt civilsamhälle stärker Ålands attraktionskraft och därmed även förutsättningarna för att människor ska vilja stanna kvar, flytta till och bosätta sig på Åland.

Utskottet understryker att civilsamhället har en betydelse för Ålands långsiktiga tillväxt och kompetensförsörjning. Goda förutsättningar för civilsamhället att verka och utvecklas bör enligt utskottets mening ses som en del av arbetet för ett attraktivt och konkurrenskraftigt Åland.

Cirkulär ekonomi och tillväxt

Utskottet konstaterar att cirkulär ekonomi inte enbart bör betraktas som en miljö- och hållbarhetsfråga, utan även som en möjlighet till ekonomisk tillväxt. Ett effektivare nyttjande av material och resurser kan minska kostnader, skapa nya affärsmodeller och ge upphov till nya produkter och tjänster.

Utskottet anser att Ålands begränsade resurser och litenhet skapar särskilda skäl att bättre tillvarata de resurser som redan finns i samhället. Genom ökad återanvändning, förädling och samverkan mellan företag kan restprodukter och material i större utsträckning användas som resurser i annan verksamhet. Cirkulära lösningar kan därmed skapa nya affärsmöjligheter och samtidigt stärka befintliga näringars konkurrenskraft.

Utskottet anser att Ålands småskalighet och närheten mellan olika aktörer skapar goda förutsättningar för samverkan och cirkulära lösningar. Utskottet anser därför att cirkulär ekonomi även bör ses som en möjlighet att stärka det åländska näringslivets konkurrenskraft och bidra till tillväxt.

Utskottets sammanfattning

Utskottet konstaterar att långsiktigt hållbar tillväxt på Åland kräver tydliga prioriteringar, samordnade resurser och politiskt mod att genomföra förändringar. Åland är ett litet och överblickbart samhälle med korta avstånd mellan beslutsfattare, näringsliv, utbildning och andra samhällsaktörer. Det är en styrka som måste användas bättre. Resurserna behöver koncentreras till de insatser som ger störst effekt för samhällsekonomin och Ålands framtida konkurrenskraft. Utskottet hänvisar i detta sammanhang även till resonemangen angående allmänt stöd för arbetslösa (FNU betänkande nr 8/2025-2026), där FNU betonar behovet av en ökad samverkan.

Utskottet betonar att utbildning och kompetensförsörjning är en förutsättning för tillväxt. Åland har inte råd att lämna människors kompetens onyttjad. Samtidigt behöver utbildningsutbudet vara relevant och aktuellt samt svara mot arbetsmarknadens och samhällets föränderliga behov. Trösklarna till utbildning och arbete måste sänkas och vägarna in på arbetsmarknaden bli tydligare. Genom att fler ges möjlighet att utbilda sig och utveckla relevant kompetens samt komma i arbete tas den tillgängliga kompetensen bättre till vara, samtidigt som risken för utanförskap minskar. Det stärker arbetskraftsutbudet, skattebasen och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

Företag måste kunna starta, investera och växa på Åland. Det kräver tillgång till kapital och riskkapital, fungerande transporter och kommunikationer samt en lagstiftning som är tydlig, förutsägbar och stödjer utveckling. Åland måste också vara attraktivt för människor och företag som överväger att flytta hit, investera eller etablera verksamhet.

Utskottet erfar att tillväxt kräver innovation. Det går inte att göra saker på samma sätt som tidigare och förvänta sig andra resultat. Genom att identifiera centrala utmaningar och sedan arbeta med dem i strukturerade processer, kommer Åland framåt. Viktigast i dessa processer är att undvika att redan från början formulera lösningar. Det kan vara en utmaning i politiska sammanhang, men en framgångsrik tillväxtpolitik behöver bygga på målsökande processer där man inledningsvis vågar testa nya idéer i liten skala.

Utskottet understryker att dessa frågor inte kan hanteras var för sig. Utbildning, kompetensförsörjning, kapital, transporter, lagstiftning och attraktionskraft måste ingå i en gemensam inriktning för Ålands utveckling. Splittrade insatser riskerar att ge begränsad effekt. Resurser, ansvar och prioriteringar måste därför samordnas kring ambitioner och prioriteringar.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 juni 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört näringsministern Jesper Josefsson, civilministern Ingrid Zetterman, avdelningschefen Linnéa Johansson, informationssäkerhetsansvarige Jockum Djupsund, tillförordnad verkställande direktören Dan Westerholm vid Ålands näringsliv, medlemmarna Tom Bengtsson och Tommy Sjöblom vid Ålands näringslivs IKT-utskott, bankdirektören Stefan Jakobsson vid Andelsbanken Åland, tillförordnade verkställande direktören Anna Nordlund-Gustafsson vid Ålands centralandelslag, verkställande direktören Olle Dahl vid Kökarsenap Ab, verkställande direktören Maria Karlström vid Guldviva Ab, verksamhetsledaren Rosita Broström vid Ålands fiskodlarförening, verkställande direktören Peter Granholm och operativa chefen Christian Jansson vid Pedago Ab, rektorn Yana Jahrén-Åkerblom vid Ålands Yrkesgymnasium, verksamhetsledaren Robert Jansson vid Emmaus r.f., verkställande direktören Mariah Ben Salem Dynehäll vid Drivhuset Göteborg samt projektledaren Mats Holmberg vid Högskolan på Åland.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 4/2025-2026 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 september 2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 23/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter