Landskapsregeringen lämnar förslag till en ny landskapslag om yrkesmässig trafik. De gällande reglerna för yrkesmässig trafik behöver uppdateras för att följa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Utöver detta lämnar landskapsregeringen också förslag på en omarbetning av bestämmelserna om taxitrafik. I dag är taximarknaden starkt reglerad och offentligt styrd vilket begränsar utvecklingsmöjligheterna inom branschen och förhindrar nyetableringar. I detta förslag tas tillståndskvoterna bort och nuvarande bestämmelser om tillstånd ändras. Aktörerna ska fortfarande vara bundna till en stationsplats, nu omdöpt till trafikområde men antalet aktörer per trafikområde bestäms inte av landskapsregeringen utan den som uppfyller kraven ska ha rätt att bedriva näring oberoende av andra företag inom samma trafikområde. Landskapsregeringen föreslår också att den gällande prisregleringen av taxitjänsterna avskaffas. I stället införs ett krav på att priset per kilometer klart och tydligt ska framgå för kunden innan resan påbörjas. Dessutom föreslås nya bestämmelser för att trygga taxipassagerares säkerhet.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Taxinäringens verksamhetsförutsättningar

Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en betydande förändring av de näringsmässiga förutsättningarna för taxibranschen på Åland. Utskottet ser positivt på att en friare marknad kan skapa bättre möjligheter för nyetableringar, ökat företagande och en mer dynamisk konkurrens. Genom att undanröja etableringshinder ges fler företagare möjlighet att bedriva taxiverksamhet, vilket kan främja innovation, effektivisering och utveckling av nya tjänster. Utskottet anser att detta på sikt kan bidra till en mer konkurrenskraftig och kundanpassad taxinäring.

Samtidigt framhåller utskottet att Åland utgör en liten och geografiskt begränsad marknad, där efterfrågan på taxitjänster varierar avsevärt mellan olika säsonger och geografiska områden. En ökning av antalet aktörer behöver inte innebära en motsvarande ökning av efterfrågan. Utskottet ser därför en risk för att en ökad konkurrens kan medföra försämrad lönsamhet och försvåra möjligheterna att bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet, särskilt för mindre företag med betydande fasta kostnader. Detta kan på längre sikt påverka såväl investeringsviljan som kontinuiteten inom näringen.

Utskottet betonar vikten av att reformen genomförs på ett sätt som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och en välfungerande marknad. Det är angeläget att regelverket är tydligt, förutsägbart och proportionerligt samt att de administrativa skyldigheterna inte medför oskäliga kostnader för företagarna. Utskottet framhåller även betydelsen av en fungerande tillsyn för att motverka osund konkurrens och säkerställa att samtliga aktörer verkar under samma förutsättningar.

Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna fria prissättningen kan medföra vissa risker ur ett konsumentperspektiv. När den nuvarande regleringen av maximipriser avskaffas finns en risk för att oseriösa aktörer tillämpar oskäligt höga taxor eller utnyttjar kunders bristande kännedom om prissättningen. Detta kan särskilt drabba besökare och andra kunder som saknar lokalkännedom eller möjlighet att jämföra olika alternativ. Utskottet bedömer att risken för att sådan verksamhet får något större fäste på Åland är förhållandevis liten. Den åländska marknadens begränsade storlek och de nära kontakterna i samhället innebär att oseriösa affärsmetoder sannolikt snabbt skulle bli kända och därmed vara svåra att upprätthålla över tid. Utskottet välkomnar därför lagförslagets bestämmelser om tydlig prisinformation före resans början och framhåller att dessa, tillsammans med en fungerande tillsyn, är viktiga för att upprätthålla konsumenternas förtroende för taxinäringen.

Sammantaget bedömer utskottet att lagförslaget kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling av taxinäringen och bidra till ett mer diversifierat näringsliv på Åland. Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen noggrant följer reformens effekter på marknadens utveckling, företagens lönsamhet och näringens långsiktiga verksamhetsförutsättningar. En välfungerande taximarknad förutsätter enligt utskottets mening en balans mellan möjligheterna till fri konkurrens och förutsättningarna för ett ekonomiskt hållbart företagande.

Taxitjänster inom landsbygd och skärgård

Enligt gällande lagstiftning är innehavare av taxitrafiktillstånd skyldiga att på begäran utföra transporter i enlighet med tillståndet, om inte oöverstigliga hinder eller andra giltiga skäl föreligger. I lagförslaget föreslås denna skyldighet avskaffas. Samtidigt slopas kravet på att taxifordon efter avslutad körning ska återvända till sitt eget trafikområde.

Utskottet noterar att landskapsregeringen motiverar avskaffandet av skyldigheten att utföra transporter med att en ökad konkurrens förväntas göra bestämmelsen obehövlig samt att den nuvarande skyldigheten har varit svår att tolka och övervaka. Utskottet har förståelse för dessa omständigheter men framhåller att förutsättningarna för en fungerande konkurrens skiljer sig avsevärt mellan tätorterna och de mer glest befolkade delarna av landskapet.

Utskottet ser en risk för upphörandet av skyldigheten att utföra transporter, tillsammans med den friare prissättningen och slopandet av återvändandeskyldigheten, kan leda till en försämrad tillgång till taxitjänster på landsbygden och i skärgården. I områden med ett begränsat kundunderlag, långa avstånd och ojämn efterfrågan finns en risk att enskilda körningar inte bedöms vara tillräckligt lönsamma. När tillståndshavarna inte längre har någon allmän skyldighet att utföra beställda transporter kan det bli svårare för invånarna att få tillgång till taxi, särskilt under kvällar, nätter och helger.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen föreslår att taxitrafiktillstånden även fortsättningsvis ska vara knutna till geografiska trafikområden och att perifera kommuner på landsbygden och i skärgården ska kunna utgöra egna trafikområden. Utskottet framhåller att en geografisk anknytning för ett taxiföretag inte i sig garanterar att taxitjänster faktiskt finns tillgängliga inom området när behov uppstår. När såväl skyldigheten att utföra transporter som återvändandeskyldigheten avskaffas försvagas kopplingen mellan ett företags geografiska etablering och den service som erbjuds invånarna i området.

Utskottet betonar att tillgången till taxi på landsbygden och i skärgården har stor betydelse för möjligheterna att bo och verka i hela landskapet. För äldre personer, personer med funktionsnedsättning och andra som saknar tillgång till egen bil kan taxitjänster utgöra en viktig förutsättning för att nå samhällsservice, vård, arbete och fritidsaktiviteter. En försämrad tillgänglighet riskerar därför att få konsekvenser som sträcker sig utöver själva taximarknaden och förstärka skillnaderna mellan stad och landsbygd.

Utskottet noterar att landskapsregeringen i lagförslaget redogör för erfarenheterna av avregleringen av taximarknaden i Finland, där tillgången till taxitjänster har minskat särskilt i glesbygden samtidigt som de genomsnittliga priserna har stigit. Dessa erfarenheter visar enligt utskottet på vikten av att särskilt beakta de geografiska och demografiska förutsättningarna på Åland. En ökad konkurrens och ett större antal taxitrafiktillstånd behöver inte nödvändigtvis innebära en förbättrad tillgänglighet i de delar av landskapet där kundunderlaget är begränsat.

Utskottet understryker därför vikten av att landskapsregeringen noggrant följer reformens konsekvenser för tillgången till taxitjänster på landsbygden och i skärgården. Uppföljningen bör särskilt omfatta den faktiska tillgängligheten, prisutvecklingen och möjligheterna att få transporter utförda under tider med låg efterfrågan. Utskottet anser vidare att landskapsregeringen bör ha beredskap att vidta kompletterande åtgärder om reformen medför att tillgången till taxitjänster försämras i delar av landskapet.

Utskottet framhåller avslutningsvis att en fungerande taximarknad inte enbart kan bedömas utifrån antalet tillståndshavare eller graden av konkurrens. En central målsättning måste även fortsättningsvis vara att invånarna i hela landskapet har tillgång till en tillförlitlig och skäligt prissatt taxiservice. Utskottet betonar därför att landsbygds- och skärgårdsperspektivet särskilt måste beaktas vid genomförandet och uppföljningen av reformen.

De upphandlande enheternas betydelse för taxinäringen

Utskottet konstaterar att de upphandlande enheterna har en central betydelse för taxinäringens verksamhetsförutsättningar på Åland. Samhällsbetalda transporter, såsom skolskjutsar och färdtjänst, utgör en viktig del av många taxiföretags verksamhet och bidrar till kontinuitet och ekonomisk stabilitet inom näringen. Utskottet framhåller att de offentliga upphandlingarnas utformning därmed har stor betydelse för såväl konkurrensförhållandena som den långsiktiga tillgången till taxitjänster i landskapet.

Utskottet konstaterar vidare att upphandlingarnas omfattning och utformning kan få betydande konsekvenser för taximarknadens struktur. Större upphandlingshelheter kan innebära utmaningar för mindre taxiföretag, samtidigt som prisnivåer och avtalsvillkor påverkar företagens möjligheter att bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet. Utskottet erfar att dessa förhållanden kan få särskilt stor betydelse på landsbygden och i skärgården, där samhällsbetalda transporter ofta utgör en viktig del av det samlade kundunderlaget.

Utskottet vill i sammanhanget särskilt uppmärksamma de upphandlande enheternas betydelse för reformens långsiktiga konsekvenser. Hur de samhällsbetalda transporterna organiseras och upphandlas kan få stor inverkan på taxiföretagens verksamhetsförutsättningar och därigenom även på tillgången till taxitjänster för allmänheten.

Utbildningskrav och kompetens inom taxitrafiken

Utskottet välkomnar de utbildningskrav som föreslås i lagförslaget som innebär att såväl förare som trafikansvariga inom skolskjutsverksamheten ska ha genomgått en av landskapsregeringen godkänd utbildning. Utskottet anser att ett lagstadgat utbildningskrav är motiverat för att säkerställa en god kompetensnivå, ett professionellt bemötande och trygga transporter, särskilt med hänsyn till barns individuella behov.

Utskottet konstaterar samtidigt att motsvarande utbildningskrav inte föreslås för övriga taxiförare. Med beaktande av att en betydande del av taxiverksamheten på Åland utgörs av samhällsfinansierade transporter, där färdtjänsten är centralt, anser utskottet att det finns skäl att överväga ett generellt utbildningskrav.

Utskottet erfar att det för personer med funktionsnedsättning är färdtjänst som utgör en av de grundläggande förutsättningarna för självständighet och delaktighet i samhället. Detta ställer särskilda krav på förarnas kunskaper om bemötande, kommunikation, assistans vid på- och avstigning samt säker hantering av hjälpmedel. Utskottet framhåller att sådan kompetens inte nödvändigtvis följer av ett allmänt tillstånd att köra taxi, eller tidigare erfarenhet av taxitrafik. Ett gemensamt utbildningskrav för nya taxichaufförer skulle därför bidra till en mer enhetlig servicenivå och ökad trygghet för resenärerna, oberoende av transportens karaktär.

Utskottet noterar att det i Finland genom ändringar i lagen om transportservice (FFS 320/2017) införts krav på obligatorisk grundutbildning för nya taxiförare från och med den 1 november 2026. Utbildningen omfattar minst 21 timmar och behandlar bland annat trafiksäkerhet, kundbemötande, assistans och olika resenärsgruppers särskilda behov. Därutöver finns en särskild utbildning för förare som transporterar personer med särskilda behov, omfattande 21 timmar, varav minst sju timmar praktisk undervisning. Denna specialutbildning är dock inte ett generellt obligatoriskt behörighetskrav. Utskottet anser att regleringen i Finland utgör ett relevant exempel vid övervägandet av motsvarande kompetenskrav på Åland.

Utskottet är medvetet om att ytterligare utbildningskrav kan medföra administrativa och ekonomiska förpliktelser för näringsutövarna och framhåller därför vikten av en proportionerlig reglering anpassad till åländska förhållanden. Ett ändamålsenligt utformat utbildningskrav behöver emellertid inte stå i motsatsförhållande till målsättningen att främja konkurrens och underlätta etablering inom taxinäringen. Utskottet anser att en gemensam grundläggande kompetensnivå kan stärka förtroendet för branschen och säkerställa att kvaliteten i samhällsbetalda transporter inte enbart blir beroende av upphandlingsvillkor eller enskilda aktörers rutiner.

Utskottet anser mot denna bakgrund att landskapsregeringen bör överväga att införa ett lagstadgat utbildningskrav för samtliga taxiförare, med särskild betoning på de kunskaper som krävs för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.

Kunskaper i svenska

Utskottet välkomnar att lagförslaget uttryckligen ställer krav på att taxiförare ska ha tillräckliga kunskaper i svenska och tillräcklig interaktionsförmåga. Utskottet framhåller att möjligheten att kommunicera på svenska är av grundläggande betydelse för såväl kundservicen som passagerarnas trygghet och säkerhet. Detta är särskilt viktigt vid transporter av barn, äldre och personer med särskilda behov, där tydlig kommunikation mellan förare och passagerare kan vara avgörande. Utskottet konstaterar att det i dagsläget är Ålands polismyndighet som avgör ifall taxiidkaren har tillräckliga kunskaper i svenska, vilket även ska fortsätta i samband med att lagförslaget träder i kraft.

Utskottet anser att landskapsregeringen bör följa upp om det finns skäl att i framtiden se över språkkraven, t.ex. om språkkravet ska vara goda kunskaper i svenska. Ett sådant krav skulle ytterligare kunna stärka förutsättningarna för en trygg och fungerande kommunikation mellan förare och passagerare. Utskottet framhåller samtidigt att en eventuell skärpning förutsätter en tydlig definition av vilken språknivå som ska uppnås samt hur kunskaperna ska bedömas och verifieras. I detta sammanhang behöver även de administrativa och ekonomiska konsekvenserna beaktas, såväl för berörda myndigheter som för enskilda förare och företagare. Utskottet anser därför att frågan om ett eventuellt högre språkkrav bör bedömas med hänsyn till såväl behovet av tillräckliga språkkunskaper som möjligheterna att genomföra en rättssäker och kostnadsmässigt proportionerlig prövning.

Skolskjutsar och taxitrafik

Utskottet konstaterar att det i landskapsregeringens lagförslag, landskapslag om yrkesmässig trafik, görs en åtskillnad mellan taxitrafik och skolskjuts. Av definitionerna framgår att skolskjuts utgör en särskild form av transportverksamhet som skiljer sig från taxitrafik. Med skolskjuts avses transport av elever till eller från grundskolan som särskilt har ordnats av det allmänna för detta ändamål och som inte är av tillfällig natur.

Utskottet konstaterar att skolskjuts till sin karaktär skiljer sig från traditionell taxitrafik. Skolskjuts är en på förhand organiserad och återkommande transportverksamhet som utförs på uppdrag av det allmänna, där såväl transporternas omfattning som ersättningen i regel regleras genom avtal. Skolskjuts riktar sig således inte till allmänheten på samma sätt som taxitrafik.

Utskottet noterar vidare att lagförslagets bestämmelser om taxitrafik och skolskjuts har placerats i skilda kapitel. Bestämmelserna om taxameter i 24 och 25 §§ avser taxitrafik, medan de särskilda bestämmelserna om skolskjuts i 4 kap. inte innehåller något uttryckligt krav på taxameter.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att bestämmelserna om taxameter bör tolkas med beaktande av den åtskillnad som görs mellan taxitrafik och skolskjuts i landskapsregeringens lagförslag. Utskottets uppfattning är att skolskjuts som uppfyller definitionen i 4 § inte i sig ska medföra skyldighet att använda taxameter. Vid skolskjuts där ersättningen fastställs genom avtal med det allmänna kan det även saknas behov av att använda taxameter för att bestämma transportens pris.

Utskottet understryker samtidigt att en åtskillnad måste göras mellan skyldigheten att använda taxameter vid en enskild transport och skyldigheten att ha taxameter installerad i ett fordon som även används i taxitrafik. Ett fordon som används i båda verksamheterna kan således omfattas av taxameterkravet till följd av att det även används i taxitrafik.

Utskottet betonar att skolskjuts och taxitrafik är två skilda verksamhetsformer enligt lagförslagets definitioner. Utskottet konstaterar därför att bestämmelserna om taxameter inte ska tillämpas på skolskjuts enbart på den grunden att transporten utförs yrkesmässigt mot ersättning. Det avgörande ska vara vilken verksamhet som faktiskt bedrivs och om transporten omfattas av definitionen av skolskjuts eller taxitrafik.

Kravet på gott anseende

Utskottet välkomnar att kravet på gott anseende tydliggörs i lagförslaget och att det uppställs närmare kriterier för bedömningen av tillståndshavares och trafikansvarigas lämplighet. Utskottet anser att ett välfungerande tillståndsförfarande förutsätter att det ställs tydliga krav på laglydnad och ansvarstagande, särskilt inom en verksamhet där allmänhetens säkerhet och förtroende är av central betydelse.

Utskottet uppmärksammar att kvinnor kan uppleva en särskild utsatthet i samband med taxiresor och kan i vissa fall leda till att de avstår från att använda taxi. Även ur ett jämställdhetsperspektiv ska därför ändamålsenliga rutiner utformas för att hantera anmälningar om missförhållanden.

Utskottet konstaterar att det föreslås bestämmelser om vilka överträdelser och brott som kan medföra att kravet på gott anseende inte anses uppfyllt. Vidare föreslås bestämmelser om olämplighetsförklaring och en olämplighetstid om ett till fem år, varvid bland annat gärningarnas allvar, omfattning och betydelse för trafiksäkerheten ska beaktas. Utskottet finner det ändamålsenligt att bedömningen grundas på tydliga kriterier och att det finns möjlighet att beakta omständigheterna i det enskilda fallet.

Utskottet framhåller vikten av att bestämmelserna tillämpas med iakttagande av proportionalitet, likabehandling och rättssäkerhet. En tidigare överträdelse bör inte automatiskt medföra ett långvarigt hinder för näringsutövning utan att dess art, allvar och relevans för den aktuella verksamheten beaktas. Särskild vikt ska fästas vid gärningar som visar på bristande respekt för passagerarnas personliga säkerhet och integritet. Detta är inte minst angeläget med hänsyn till att taxiverksamheten omfattar transporter av barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, vilka i många fall befinner sig i en särskilt utsatt eller beroende ställning.

Utskottet anser vidare att kravet på gott anseende måste kunna följas upp genom en ändamålsenlig och rättssäker tillsyn även efter att trafiktillstånd beviljats. Utskottet understryker att en tydlig och konsekvent tillämpning av bestämmelserna är av väsentlig betydelse för att förena ett öppnare tillträde till taximarknaden med högt ställda krav på passagerarsäkerhet och allmänhetens förtroende för branschen.

Övergångsperioden och behovet av uppföljning

Utskottet konstaterar att den föreslagna övergångsperioden på två år, innan bestämmelserna om taxitrafik i 3 kap. i den nya landskapslagen om yrkesmässig trafik träder i kraft, är av central betydelse för att säkerställa en ordnad och rättssäker övergång till det nya regelverket. Bestämmelserna i 3 kap. omfattar bland annat förutsättningarna för att bedriva taxitrafik, tillståndsgivning, trafikområde, prissättning och krav på taxiverksamheten, däribland avskaffandet av nuvarande tillståndskvoter och prisreglering.

Utskottet framhåller att övergångsperioden ger såväl taxibranschen som berörda myndigheter och offentliga beställare nödvändig tid att förbereda sig för de förändrade förutsättningarna. Särskilt viktigt är att befintliga aktörer ges möjlighet att anpassa sin verksamhet till en mer konkurrensutsatt marknad och att kommunerna och Kommunernas socialtjänst ges tillräckliga förutsättningar att säkerställa fungerande samhällsbetalda transporter. Övergångsperioden bör även användas för att säkerställa att nödvändiga föreskrifter, tillsynsförfaranden och administrativa rutiner finns på plats innan de nya bestämmelserna börjar tillämpas.

Utskottet betonar samtidigt vikten av att landskapsregeringen under övergångsperioden aktivt följer förberedelserna inför reformens genomförande och för en kontinuerlig dialog med berörda aktörer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt tillgången till taxitjänster i landsbygden och skärgården, prisutvecklingen, trafiksäkerheten samt förutsättningarna för skolskjutsar och färdtjänst.

Utskottet understryker att landskapsregeringen bör ha beredskap att skyndsamt återkomma till lagtinget med förslag till kompletterande lagstiftning eller andra ändamålsenliga åtgärder om det under övergångsperioden eller efter reformens ikraftträdande framkommer brister eller oförutsedda negativa konsekvenser. Målsättningen bör vara att säkerställa att reformens intentioner förverkligas utan att tillgängligheten, tryggheten eller kvaliteten i taxitjänsterna äventyras.

Maximipriser för sjukförsäkringsersatta taxitransporter

Utskottet konstaterar att den föreslagna avregleringen av taxipriserna aktualiserar frågan om hur ersättningssystemet för sjuktransporter på Åland ska fungera framöver. Enligt nuvarande praxis använder Folkpensionsanstalten (FPA) de maximipriser som fastställts av landskapsregeringen som grund för ersättning av sjuktransporter på Åland i enlighet med sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). I Finland regleras maximipriserna genom statsrådets förordning om maximipriset för taxiresor som ersätts av sjukförsäkringen år 2026 (FFS 1255/2025). När den allmänna prisregleringen av taxitrafiken avskaffas på Åland försvinner även den reglerade taxa som hittills har kunnat ligga till grund för FPA:s ersättningar på Åland.

Utskottet framhåller att detta kan få särskilda konsekvenser på Åland, där de geografiska förhållandena och transportmarknadens begränsade omfattning ställer särskilda krav på ersättningssystemets utformning. Om ersättningsnivåerna inte motsvarar de faktiska kostnaderna för sjuktransporter finns en risk för ökade kostnader för enskilda och försämrade förutsättningar att tillhandahålla nödvändiga transporter, särskilt på landsbygden och i skärgården. Utskottet anser därför att det är angeläget att det även efter avregleringen finns förutsättningar för ett ersättningssystem som beaktar de särskilda förhållandena på Åland, trots att detta är Finlands behörighet.

Utskottet understryker att avgörandet om vilka maximipriser som ska tillämpas vid ersättning av sjuktransporter på Åland alltjämt ankommer på de behöriga myndigheterna i Finland. Utskottet betonar att det både för åländska och finska myndigheter kan vara fördelaktigt att samarbeta gällande upphandling av sjuktransporter och färdtjänst.

Utskottets samlade bedömning av behovet av reformen

Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en omfattande förändring av den åländska taximarknaden och att reformen, såsom framgår av betänkandet, är förenad med vissa risker och osäkerhetsmoment. Trots detta anser utskottet att det finns starka skäl att genomföra reformen och att behovet av en moderniserad lagstiftning väger tyngre än de risker som identifierats.

Utskottet framhåller att den nuvarande långtgående offentliga styrningen av taximarknaden i sig utgör ett hinder för näringens utveckling. Genom behovsprövning, tillståndskvoter och geografiska begränsningar är det i praktiken landskapsregeringen som avgör marknadens omfattning och förutsättningar. Detta innebär att taximarknaden utvecklas på landskapets villkor och i den takt som den offentliga förvaltningen medger, snarare än utifrån företagens initiativ och den faktiska efterfrågan. Utskottet anser att en sådan ordning inte längre är ändamålsenlig på Åland.

En särskilt betydelsefull förändring är att taxiföretag ges möjlighet att bedriva verksamhet över hela Åland, oberoende av var företaget är etablerat. Därmed undanröjs begränsningar som i dag försvårar för aktörer på landsbygden och i skärgården att ta körningar i Mariehamn och andra delar av landskapet. Vidare innebär reformen att taxiföretagare har möjlighet att utveckla nya tjänster på marknaden. I och med slopandet av maxtaxan kan även taxiaktörer anpassa sin prissättning i samband med plötsliga kostnadsförändringar inom branschen, tex. bränsleprisets fluktuation. Detta möjliggör ett effektivare nyttjande av befintliga resurser och ger företagarna större frihet att själva utveckla sin verksamhet.

Utskottet betonar vidare att reformen samtidigt stärker myndigheternas förutsättningar att säkerställa en seriös och trygg taxinäring. Genom tydligare krav på tillståndshavare och taxiförare, en mer ändamålsenlig lämplighetsprövning samt förbättrade möjligheter till tillsyn och ingripanden kan samhällets kontroll i högre grad inriktas på vilka som bedriver verksamheten och hur den bedrivs, i stället för att begränsa antalet företagare på marknaden.

Utskottet anser sammantaget att det inte är motiverat att upprätthålla ett föråldrat och begränsande regelverk enbart för att undvika de osäkerheter som en förändring kan medföra. Reformen innebär ett nödvändigt steg mot en modernare lagstiftning där företagarna ges större ansvar och handlingsutrymme, samtidigt som det offentliga behåller och utvecklar sina möjligheter att säkerställa trafiksäkerhet, rättssäkerhet och konsumentskydd.

Detaljmotivering

Landskapslag om yrkesmässig trafik

2 § Internationella vägtransporter

Utskottet föreslår ingen ändring i sak, men noterar att det i detaljmotiveringens sista stycke första mening finns ett fel där det står ”på Åland”. Sista styckets första mening ska lyda:

Av 3 mom. framgår att yrkesmässig trafik utanför Åland får bedrivas av den som har ett gemenskapstillstånd utfärdat av Statens ämbetsverk på Åland.

3 § Undantag för viss yrkesmässig trafik

Utskottet föreslår ingen ändring i sak, men noterar att termen ”köra” används i detaljmotiveringen. Utskottet önskar förtydliga att termen ”köra” i detta fall ska ses som att bedriva trafik.

7 § Villkor rörande etableringskravet

Utskottet föreslår, i syfte att undvika onödig administration, att en juridisk person ska bestyrka att den är etablerad och berättigad att bedriva näring på Åland, i stället för att lämna in en handling som styrker dessa förhållanden.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen redan förfogar över de uppgifter som behövs för att kontrollera detta. Det är därför enligt utskottets bedömning inte ändamålsenligt att ålägga en juridisk person att begära ut handlingar från landskapsregeringen enbart för att därefter lämna in dessa handlingar till landskapsregeringen. Utskottet anser att landskapsregeringen i stället ska kontrollera uppgifternas riktighet med stöd av de uppgifter som redan finns tillgängliga hos myndigheten i samband med att ansökan behandlas.

9 § Krav på gott anseende

Utskottet konstaterar att det enligt aktiebolagslagen (624/2006) inte föreligger något ovillkorligt krav på att ett aktiebolag ska ha en verkställande direktör. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att bestämmelsen ändras så att den är tillämplig vad gäller den verkställande direktören i de fall aktiebolaget har en verkställande direktör.

10 § Krav på ekonomiska resurser

Se resonemanget i betänkandets detaljmotivering 9 § landskapslag om yrkesmässig trafik, vad beträffar att en verkställande direktör i aktiebolag inte är ett ovillkorligt krav.

17 § Ansökan om taxitrafiktillstånd

Se resonemanget i betänkandets detaljmotivering 9 § landskapslag om yrkesmässig trafik, vad beträffar att en verkställande direktör i aktiebolag inte är ett ovillkorligt krav.

18 § Krav för att beviljas taxitrafiktillstånd

Se resonemanget i betänkandets detaljmotivering 9 § landskapslag om yrkesmässig trafik, vad beträffar att en verkställande direktör i aktiebolag inte är ett ovillkorligt krav.

19 § Krav på den trafikansvariga

Utskottet föreslår ett förtydligande där år ändras till antal månader i syfte att undvika tolkningsproblem då lagparagrafen tillämpas.

33 § Återkallelse av trafiktillstånd

Se resonemanget i betänkandets detaljmotivering 9 § landskapslag om yrkesmässig trafik, vad beträffar att en verkställande direktör i aktiebolag inte är ett ovillkorligt krav.

36 § Bestämmande av olämplighetstid

Utskottet föreslår en ändring av bestämmelserna om fastställande av olämplighetstid, som möjliggör att tiden bestäms med en noggrannhet om månader, i stället för att enbart fastställas i hela år.

Övriga ändringsförslag i lagförslagen är av teknisk och språklig natur. Utskottet betonar en lagteknisk justering i landskapsregeringens lagförslag om yrkesmässig trafik genom att termen trafikansvarige ersätts med trafikansvariga. Syftet med ändringen är att använda en könsneutral benämning. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 används termen trafikansvarige. Utskottet konstaterar att termen trafikansvariga i denna lagstiftning ska förstås som liktydig med termen trafikansvarige i förordning (EG) nr 1071/2009.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 september 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Camilla Gunell, lagberedaren Patrik Lönngren, byråchefen Gustav Blomberg, överdirektören Kimmo Pylväs vid Transport- och kommunikationsverket, organisations- och utbildningsexperten Frida Helminen-Lindroos vid Suomen Taksiliitto r.y., områdeschefen Pamela Sjödahl och socialhandledaren Emma Eriksson vid Kommunernas socialtjänst k.f., utbildningschefen Cecilia Johansson vid Norra Ålands utbildningsdistrikt k.f., klubbchefen Björn Wennström vid Ålands golfklubb r.f., flygplatschefen Tanja Sabel vid Finavia Abp, vid företagaren Boris Boman, ordförande Peter Nylund och kassören Emanuel Johansson vid Mariehamns åkeriförening r.f., chefen Hillevi Smeds vid Folkpensionsanstalten på Åland, verkställande direktören Kjell Holmström vid Brell Ab, trafikledaren Niklas Ljungar vid Jollys taxi, näringsidkaren Satu Numminen vid Sagolik Service, företagaren Stefan Öström vid Öströms taxi, företagaren Madeleine Mattfolk och den anställde Michaela Boman-Karlsson vid Droskan taxi ab, verksamhetsansvarige Roger Nylund vid Jomala taxi Ab, verksamhetsledaren Karl Wahlman och funktionsrättsombudet Moa Clemes vid funktionsrätt Åland r.f. samt verkställande direktören Ronny Eriksson vid Långnäs hamn Ab.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordförande Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Roger Höglund, Jörgen Gustafsson, Christian Wikström och Wille Valve.

Reservationer

Lagtingsledamot Wille Valve och Christian Wikström har lämnat in en gemensam reservation och Christian Wikström har lämnat in en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapslag om ändring av 12 § trafikbrottslagen för Åland, landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för Åland, landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd, landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster, landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare och landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola i föreslagen lydelse samt landskapslag om yrkesmässig trafik, landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om yrkesmässig trafik

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 kap.
Inledande bestämmelser

1 §

Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på de som bedriver eller har för avsikt att bedriva yrkesmässig persontrafik eller godstrafik på väg på Åland samt de som bedriver eller har för avsikt att bedriva taxitrafik.

Bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas av den som bedriver eller har för avsikt att bedriva yrkesmässig persontrafik eller godstrafik finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till förordning (EG) nr 1071/2009 samt bestämmelser om taxitrafik och skolskjuts.

Bestämmelser om kollektivtrafik finns i landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster.

2 §

Internationella vägtransporter

Med internationella vägtransporter avses yrkesmässiga transporter på väg av personer eller gods mellan Åland och destinationer utanför Finland.

För internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) finns det särskilda bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 och i lagen om transportservice (FFS 320/2017).

Internationella vägtransporter får bedrivas endast av den som har ett sådant gemenskapstillstånd som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1072/2009 eller i artikel 4 i förordning (EG) nr 1073/2009. Gemenskapstillstånd beviljas av Statens ämbetsverk på Åland.

3 §

Undantag för viss yrkesmässig trafik

Bestämmelserna i denna lag och förordning (EG) nr 1071/2009 ska inte tillämpas på företag som uteslutande bedriver

1) godstransporter inom Åland med motorfordon eller fordonskombinationer med en högsta tillåten totalvikt som inte överstiger 3,5 ton,

2) transporter med utryckningsfordon,

3) transporter av avlidna~~döda~~,

4) transporter av snö och is samt av sand, vägsalt, eller annat material i samband med snöröjning eller halkbekämpning,

5) transporter som endast avser sådan renhållning och avfallshantering som en kommun är skyldig att tillhandahålla,

6) transporter som endast gäller bärgning av fordon med bilar som är särskilt inrättade för detta ändamål,

7) transporter med traktor i jordbruket eller skogsbruket av produkter från eller förnödenheter för dessa näringar,

8) transporter av rotfrukter~~potatis sockerbetor~~, grönsaker, frukt och bär till förädlingsindustrier och transport därifrån av biprodukter som uppkommit vid bearbetningen av dessa produkter,

9) transporter av fritidsbåtar mellan hamn och uppläggningsplats med traktor med en högsta tillåten hastighet som inte överstiger 60 kilometer i timmen,

10) transporter med turisttåg med en högsta tillåten hastighet som inte överstiger 40 kilometer i timmen.

Genom landskapsförordning får även godstransporter inom Åland som på grund av godsets karaktär har en endast obetydlig inverkan på transportmarknaden befrias från tillståndsplikt.

4 §

Definitioner

Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i landskapslagen (2021:157) om tillämpning av fordonslagen.

Ytterligare definitioner finns i artikel 2 i förordning (EG) nr 1071/2009.

I denna lag används dessutom följande termer:

1) Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola. Yrkesmässig persontransport med buss eller taxi som är beställd för en viss resa inom barnomsorg eller grundskola.

2) Taxitrafik. Trafik som bedrivs yrkesmässigt med personbil och som innebär att fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer.

3) Taxikort. En handling som visar att innehavaren har behörighet att köra taxi.

4) Beställningscentral. En gemensam växel som samordnar och fördelar körningar åt flera taxiföretag.

5) Skolskjuts. Skjuts till eller från skolan av elever i grundskola. Skjutsen ska vara särskilt ordnad för ändamålet av det allmänna och inte vara av tillfällig natur.

2 kap.
Yrkesmässig godstrafik och persontrafik på Åland

5 §

Tillståndsplikt

Yrkesmässig trafik får bedrivas av den som har ett trafiktillstånd utfärdat av landskapsregeringen och uppfyller etableringskravet och kraven på gott anseende, och har tillräckliga ekonomiska resurser och erforderligt yrkeskunnande enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009.

Ett företag som är etablerat på Åland och har ett gemenskapstillstånd kan göra en trafiktillståndsanmälan till landskapsregeringen som då utfärdar ett trafiktillstånd för yrkesmässig trafik på Åland.

Den som har trafiktillstånd för persontransporter får även frakta gods med de fordon som tillståndet avser, under förutsättning att persontransporter utgör den huvudsakliga delen av transportverksamheten.

Ett trafiktillstånd gäller i tio år.

6 §

Ansökan om trafiktillstånd för yrkesmässig trafik

Trafiktillstånd för yrkesmässig trafik kan sökas av en fysisk eller en juridisk person. Ansökan görs via landskapsregeringens e-tjänst.

Sökanden ska ge in sådana handlingar som visar att kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 är uppfyllda.

7 §

Villkor rörande etableringskravet

Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska vara etablerat på Åland enligt etableringsvillkoren i artikel 5 i förordning (EG) nr 1071/2009.

OmÄr den sökande är en fysisk person ska denne lämna in ett ämbetsintyg med personuppgifter som visar att personen är myndig och permanent bosatt på Åland. Personen ska även lämna in ~~Har personen ett företag som verksamheten ska bedrivas från ska även~~ ett utdrag ur handels- och föreningsregistret ~~lämnas in~~.

Söks trafiktillstånd av en juridisk person ska ett utdrag ur handels- och föreningsregistret, en kopia av bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna lämnas in. Den juridiska personen ska ~~och en~~ bestyrka ~~handling som visar~~ att företaget är etablerat och berättigatd att bedriva näring på Åland ~~lämnas in~~.

Saknar den sökande hembygdsrätt och inte har haft fem års permanent bosättning på Åland måste den sökande ansöka om att få rätten att utöva näring på Åland prövad av landskapsregeringen enligt 4 § landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring.

8 §

Trafikansvarig

Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska utse minst en fysisk person, en trafikansvarig, som uppfyller kraven i artikel 3.1 b och d i förordning (EG) nr 1071/2009 och som faktiskt och fortlöpande leder företagets transportverksamhet.

Till ansökan om trafiktillstånd ska den som ska vara trafikansvarig lämna in utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret samt ett intyg över personens yrkeskunnande enligt 11 §. Om företaget inte har en anställd trafikansvarig eller sökanden inte själv ska vara trafikansvarig ska ett avtal med den som ska vara trafikansvarig enligt artikel 4.2 b i förordning (EG) nr 1071/2009 bifogas.

9 §

Krav på gott anseende

Vid bedömningen av om ett företag, en trafikansvarig eller en verkställande direktör uppfyller kravet på gott anseende ska laglydnad och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Till ansökan om trafiktillstånd ska den sökande och den trafikansvarigae därför bifoga ett högst två månader gammalt straffregisterutdrag. Har den sökande haft mindre än fem års permanent bosättning på Åland eller i Finland ska även ett straffregisterutdrag från det tidigare bosättningslandet bifogas. Är den sökande en juridisk person ska även den eventuella verkställande direktören bifoga ovannämnda straffregisterutdrag. Landskapsregeringen kan även begära utlåtande över det goda anseendet från Ålands polismyndighet.

Kravet på gott anseende i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1071/2009 anses inte uppfyllt av en fysisk person, trafikansvarig eller verkställande direktör som

1) under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff för en eller flera överträdelser av bestämmelser inom de områden som anges i artikel 6.1 a eller b i förordning (EG) nr 1071/2009, eller

2) under de senaste två åren har dömts till bötesstraff eller påförts sanktioner för minst två allvarliga eller flera upprepade överträdelser av de bestämmelser som anges i 1 punkten, eller

3) i annat fall dömts för ett allvarligt brott, inräknat ett allvarligt ekonomiskt brott som visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.

Kravet på gott anseende i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1071/2009 anses inte uppfyllt av en juridisk person

1) som under de senaste fem åren har dömts till samfundsbot för en allvarlig överträdelse och därmed bedöms uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik, eller

2) vars trafikansvarigae eller eventuella verkställande direktör inte uppfyller kraven på gott anseende.

10 §

Krav på ekonomiska resurser

Vid bedömningen av om ett företag uppfyller kravet på ekonomiska resurser enligt artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 1071/2009, ska viljan och förmågan hos företaget, den trafikansvarigae och den eventuella verkställande direktören att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna beaktas.

Till ansökan om trafiktillstånd ska utdrag ur konkurs- och företagsregistret och utsökningsregistret bifogas.

Ett företag ska förfoga över kapital och reserver enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1071/2009 till ett värde av minst

- 9 000 euro för det första motordrivna fordon som används i verksamheten, och

- 5 000 euro för varje ytterligare sådant fordon som används.

Om en utökning sker av det antal motordrivna fordon som tillståndshavaren ska använda, ska det prövas att de ekonomiska förutsättningarna enligt denna paragraf är uppfyllda.

Kravet på ekonomiska resurser är inte uppfyllt om företaget har utestående skulder till offentligrättsliga organ, under de senaste två åren har försatts i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden. Kravet uppfylls inte heller om den trafikansvarigae eller den verkställande direktören har försummat skyldigheter som hänför sig till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och inte heller har andra skulder till offentligrättsliga samfund som beror på utövande av näringsverksamhet och som med avseende på personens betalningsförmåga är mer än ringa.

Sökandens kreditvärdighet kan verifieras av en GR-, CGR- eller OFGR-revisor, genom en årsredovisning eller genom en bankgaranti.

11 §

Yrkeskunnande

Vid bedömning av om ett företag uppfyller kraven på yrkeskunnande enligt artikel 3.1 d i förordning (EG) nr 1071/2009 ska bestämmelserna i artikel 8 följas. Om sökanden eller den trafikansvarigae inte tidigare har haft tillstånd eller varit trafikansvarig ska en kopia på intyg över den trafikansvarigaes yrkeskompetens bifogas ansökan. Ett intyg om yrkeskunnande utfärdat av ett annat medlemsland inom EU utgör tillräckligt bevis på yrkeskunnande.

Landskapsregeringen, eller en av landskapsregeringen utsedd underlydande myndighet, utformar och anordnar skriftliga examensprov i yrkeskunnande i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1071/2009.

Landskapsregeringen får medge undantag från skyldigheten att avlägga examensprov i yrkeskunnande enligt artikel 8.7 eller 9 första stycket i förordning (EG) nr 1071/2009.

12 §

Beslut om tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik

Ett beslut om tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik eller persontrafik ska innehålla

1) tillståndshavarens namn, postadress, ~~personnummer eller~~ företags- och organisationsnummer,

2) adress till företagets driftscentrum, om annan än postadressen,

3) uppgifter om den trafik som tillståndet avser och

4) uppgift om tillståndets giltighetstid.

Beslutet ska också innehålla uppgift om vem som är trafikansvarig.

Tillståndet ska vidare innehålla upplysningar om det eller de fordon som tillståndshavaren har anmält enligt 13 § samt en upplysning om under vilka förutsättningar tillståndet kan komma att återkallas.

13 §

Fordonsanmälan

Innan ett annat fordon än ett släpfordon får användas i yrkesmässig trafik ska tillståndshavaren anmäla fordonet till landskapsregeringen med uppgift om fordonets registreringsnummer och, om en utökning sker av antalet fordon som ska användas i verksamheten, ett bevis på att kravet på ekonomiska resurser enligt 10 § är uppfyllt.

Om ett fordon inte längre ska användas i verksamheten ska tillståndshavaren anmäla detta till landskapsregeringen innan fordonet tas i bruk för annan trafik.

14 §

Användning av fordon hyrda utan förare för godstrafik

Innehavaren av ett trafiktillstånd för godstrafik får använda ett hyrt motordrivet fordon registrerat i ett annat EU- eller EES-land för godstransporter under högst 30 dagar i följd under ett kalenderår utan att registrera fordonet på Åland. Innan ett sådant fordon används ska innehavaren av trafiktillståndet göra en skriftlig anmälan om fordonet till Fordonsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om fordonets registreringsnummer och hyresavtalets längd. Utöver det ska ett utländskt registreringsbevis och handlingar som styrker att fordonet uppfyller motsvarande krav som ställs på fordon registrerade i fordonsregistret ges in. Uppgifterna ska införas i fordonsregistret. Efter 30 dagars användning måste fordonet registreras på Åland eller lämna landskapet.

Antalet sådana utlandsregistrerade fordon får inte överstiga 25 procent av företagets motorfordonspark registrerad för tillståndspliktig godstrafik. Om beräkningen medför att antalet fordon behöver avrundas uppåt till närmaste heltal får gränsen på 25 procent överstigas. Består tillståndshavarens motorfordonspark av två eller tre fordon får dock ett utlandsregistrerat fordon användas.

När fordonet används ska fordonets registreringsbevis, elektronisk eller i pappersform, hyresavtalet eller en bestyrkta kopia av det samt, om föraren inte är tillståndshavaren, dennes anställningsavtal eller en bestyrkt kopia av det kunna visas upp.

3 kap.
Taxitrafik

15 §

Tillståndsplikt

Taxitrafik får bedrivas endast av den som har ett taxitrafiktillstånd utfärdat av landskapsregeringen.

Ett taxitrafiktillstånd får inte säljas eller överlåtas. Om ett tillstånd har beviljats en juridisk person och det företag i vars namn tillståndet är säljs eller annars överlåts, ska den juridiska personen för att få fortsätta bedriva trafiken ansöka om att förnya tillståndet inom sex månader från överlåtelsen. Företaget anses ha överlåtits, om bestämmanderätten som grundar sig på delägarskap eller aktieinnehav i företaget har överförts. Den som överlåter en juridisk person ska utan dröjsmål meddela överlåtelsen till tillståndsmyndigheten.

16 §

Transporter som inte kräver taxitrafiktillstånd

Taxitrafiktillstånd behövs inte för

1) interna persontransporter med fordon som ägs av företaget,

2) persontransporter inom den offentliga social- och hälsovården med fordon som innehas av organisationen och med förare som är anställda av organisationen,

3) tillfälliga skolskjutstransporter som en kommun eller kommunalförbund utför med godkända skolskjutsfordon som innehas av kommunen eller kommunalförbundet och med förare anställda av kommunen eller kommunalförbundet.

17 §

Ansökan om taxitrafiktillstånd

Landskapsregeringen beviljar taxitrafiktillstånd efter ansökan av en fysisk eller en juridisk person. Ansökan görs via landskapsregeringens e-tjänst. I ansökan ska det anges till vilket trafikområde enligt 20 § som taxitrafiktillståndet ska knytas.

Om Är den sökande är en fysisk person ska ett ämbetsintyg med personuppgifter, uppgift om företags- och organisationsnummer ~~lämnas in~~ samt, ett högst två månader gammalt straffregisterutdrag lämnas in. Har den sökande haft mindre än fem års permanent bosättning på Åland eller i Finland ska även ett straffregisterutdrag från det tidigare hemlandet bifogas. I ansökan ska det anges vem som ska vara trafikansvarig och dennes utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret och straffregisterutdrag bifogas.

Söks trafiktillstånd av en juridisk person ska det anges vem som är trafikansvarig och den trafikansvarigaes utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret och straffregisterutdrag enligt 2 mom. bifogas.

Om ett bolag har en ~~Den~~ verkställande direktören ska den lämna in ett straffregisterutdrag. Dessutom krävs utdrag ur handels- och föreningsregistret, kopia av bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna och en handling som visar att företaget är berättigad att bedriva näring på Åland.

18 §

Krav för att beviljas taxitrafiktillstånd

För att beviljas taxitrafiktillstånd krävs att sökanden är etablerad på Åland enligt bestämmelserna i 7 §, uppfyller kraven på ekonomiska resurser och uppfyller kraven i 19 §. Är den sökande en juridisk person ska den trafikansvarigae uppfylla kraven enligt 19 §. Den eventuella verkställande direktören ska uppfylla kravet på ett gott anseende enligt 9 §.

Innan landskapsregeringen prövar en ansökan om trafiktillstånd kan utlåtande inhämtas från Ålands polismyndighet för att bedöma om kravet på gott anseende enligt 19 § 3 punkten är uppfyllt.

Landskapsregeringen kan även begära utlåtande från sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik vid prövning av ansökan.

19 §

Krav på den trafikansvarigae

Landskapsregeringen beviljar taxitrafiktillstånd till sökanden vars trafik-ansvarigae

1) har ett taxikort,

2) är myndig och vars handlingsbehörighet inte har begränsats med stöd av 18 § i lagen om förmyndarverksamhet och för vilken det inte med stöd av 8 § 1 mom. i den lagen har förordnats en intressebevakare,

3) uppfyller kraven på gott anseende enligt 9 §,

4) inte har fått ett tidigare taxitrafiktillstånd återkallat under det senaste tolv månaderna ~~året~~ eller vid tiden för ansökan har fått ett trafiktillstånd återkallat med stöd av 33 §,

5) inte under de senaste 24 månaderna~~två åren~~ har försatts i konkurs i en bransch där det krävs trafiktillstånd,

6) inte har försummat skyldigheter som hänför sig till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och inte heller har andra skulder som drivs in genom utsökning och som med avseende på personens betalningsförmåga är mer än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett medellöshetsintyg,

7) inte har meddelats näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud,

8) inte genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats skyldig till att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ha försummat att betala klara fordringar som grundar sig på ett anställningsförhållande,

9) inte på grund av i 3–7 punkten avsedd eller därmed direkt jämförbar tidigare verksamhet visar sig uppenbart olämplig att bedriva sådan tillståndspliktig verksamhet som avses i denna lag.

20 §

Anknytning till ett trafikområde

Taxitrafiktillståndet är knutet till ett trafikområde där fordonet är stationerat. Ett trafikområde kan bestå av en eller flera kommuner.

Närmare bestämmelser om antalet trafikområden, trafikområdenas geografiska utformning samt områdesspecifika bestämmelser kan anges i förordning.

21 §

Beslut om taxitrafiktillstånd

Ett beslut om taxitrafiktillstånd ska innehålla

1) tillståndshavarens namn, postadress, ~~personnummer eller~~ företags- och organisationsnummer,

2) uppgift om trafikområde och adress till tillstånds~~inne~~havarens driftscentrum, om annan än postadressen,

3) uppgifter om den trafik som tillståndet avser,

4) uppgift om vem som är trafikansvarig,

5) registreringsnumret på de fordon som trafiktillståndet avser,

6) uppgift om tillståndets giltighetstid och den tidpunkt då trafiken senast ska inledas,

7) information om under vilka förutsättningar tillståndet kan komma att återkallas.

Taxitrafiktillstånd får förenas med villkor om det finns särskilda skäl. Sådana villkor får beslutas såväl i samband med att tillstånd ges som senare under tillståndstiden.

22 §

Fordonsanmälan

Innan ett fordon får användas i taxitrafik ska tillståndshavaren anmäla fordonet till landskapsregeringen med uppgift om fordonets registreringsnummer.

Om ett fordon inte längre ska användas i verksamheten ska tillståndshavaren anmäla detta till landskapsregeringen innan fordonet tas i bruk för annan trafik.

23 §

Anknytning till en beställningscentral

Taxitillståndshavare kan vara anslutna till en beställningscentral dit samtalen kopplas när tillståndshavaren inte är i tjänst. En beställningscentral kan vara gemensam för flera trafikområden.

24 §

Taxameter och uppgifter som ska samlas in om taxiresor

Ett fordon får användas i taxitrafik endast om det är försett med en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument (FFS 707/2011) och att taxametern samlar in följande uppgifter i elektronisk form för varje taxiresa:

1) företagarens ~~FO-~~företags- och organisationsnummer,

2) fordonets registreringsnummer,

3) personbeteckning eller födelsedatum för den förare som utfört körningen,

4) tidpunkten för resan samt dess längd och varaktighet,

5) uppgifter om resans pris och betalningssätt.

Tillståndshavaren svarar för att uppgifterna enligt 1 mom. förvaras så att dess innehåll inte kan ändras och så att de utan svårighet kan granskas och vid behov skrivas ut i läsbar form.

Den trafikansvarigae är från och med att fordonet anmälts för taxitrafik skyldig att i samband med tillsyn eller inspektion enligt 32 § överföra taxameteruppgifter och sådana i 1 mom. nämnda uppgifter till tillsynsmyndigheten.

Landskapsregeringen ansvarar för att följa upp den allmänna prisutvecklingen för taxitrafiktjänster på Åland. Landskapsregeringen kan utse en underlydande myndighet att samla in och sammanställa prisuppgifter för uppföljningen. För skötseln av de tillsynsuppgifter som avses i 32 § 1 mom. och för att följa prisutvecklingen är en tillståndshavare, trots sekretessbestämmelser, skyldig att på landskapsregeringens begäran lämna uppgifter om de faktiska taxorna på de taxitjänster som de tillhandahåller.

25 §

Taxans uppbyggnad och prisinformation till kunden

De fordon som används i taxitrafik ska ha information om den taxa som tillämpas. Information om taxan ska lämnas genom lämpliga åtgärder som låter passageraren få kännedom om taxan innan resan inleds.

Taxan ska vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden.

Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa ska resans taxa grunda sig på den tillryggalagda sträckan och den tid som använts för resan och en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument användas för att bestämma priset. För resan kan det ~~dessutom~~ tas ut en separat grundavgift och andra tilläggsavgifter, som passageraren på förhand känner till. Föraren ansvarar för användningen av taxametern.

Närmare bestämmelser om prissättning, prisinformation och utmärkning av fordon kan anges i landskapsförordning.

4 kap.
Skolskjuts

26 §

Utbildningskrav för förare och trafikansvarigae

Föraren och den trafikansvarigae i ett företag som kör skolskjutsar ska gå en av landskapsregeringen godkänd utbildning för skolskjutsning innan verksamheten får påbörjas. Godkänd utbildning registreras i trafiktillståndsregistret. Utbildningsarrangören utfärdar intyg till förare som har genomgått en godkänd utbildning.

Närmare bestämmelser om utbildningens och intygets innehåll och krav kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.

27 §

Utrustningskrav på skolskjutsfordon

När ett fordon används för skolskjuts ska det framtill och baktill vara försett med en kvadratisk skylt vars färger och symbol överensstämmer med vägmärke A15 varning för barn. I skyltens övre hörn ska två orangefärgade blinklyktor vara fästa. Blinklyktorna ska tändas 50 meter innan fordonet stannar för att ta upp eller släppa av passagerare och släckas när fordonet lämnat platsen. En personbil kan i stället förses med en genomlyst dubbelsidig skylt med blinklyktor synlig både framåt och bakåt placerad på fordonets tak.

Sittplatserna i ett fordon som används för skolskjuts ska vara utrustade med trepunktsbälten. Dörrar på vänster sida av fordonet ska inte kunna öppnas inifrån. Andra dörrar ska vara så konstruerade att de inte kan öppnas ofrivilligt av passagerare.

I fordonet ska det finnas förstahjälpen-utrustning vars innehåll fyller kraven på förstahjälpen-utrustning för buss.

Fordonet ska vara utrustat med ett alkolås som uppfyller de krav som anges i lagen om alkolås (FFS 730/2016). Trafiktillståndshavaren ansvarar för att alkolåset monteras i fordonet och hålls i funktionsdugligt skick.

Fordon i kategori M1 och M2 som används vid skolskjuts får inte vara äldre än 15 år.

Fordonet måste ändringsbesiktigas innan det tas i bruk för skolskjuts.

Om ett fordon som används för skolskjutsning på grund av ett tekniskt fel inte kan användas får ett ersättningsfordon som inte uppfyller kraven i 4 och 5 mom. tillfälligt användas. Trafiktillståndshavaren ska genast underrätta beställaren av skolskjutsen att ett ersättningsfordon används.

Närmare bestämmelser om skylt och blinklykta enligt 1 mom. samt om alkolås i fordon enligt 4 mom. som används för skolskjuts kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.

28 §

Krav på kommunen och beställaren

Skolskjuts ska när det gäller tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses.

I varje kommun ska det kommunala organ som fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet verka för att hållplatser för skolskjuts utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Det kommunala organet bestämmer för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske.

Beställaren av skolskjutsen ska överlämna en förteckning över de barn som ska skjutsas med fordonet till den som utför transporten samt ge instruktioner om färdvägen och av- och påstigningsplatser. Passagerarförteckningen ska finnas i fordonet.

Beställaren ansvarar för att barnen undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjuts.

29 §

Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola

När tillfällig skjutsning av barn sker som beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola ska föraren uppfylla kraven i 26 § och fordonet uppfylla kraven i 27 §.

5 kap.
Särskilda bestämmelser

30 §

Skyldighet att medföra trafiktillstånd

Ett trafiktillstånd ska finnas i varje fordon som används i verksamheten. Handlingen ska på begäran kunna visas upp för polisen.

31 §

Statistiska uppgifter

Taxitillståndshavare är skyldiga att föra statistik över körda kilometrar och hur många kilometrar som varit yrkesmässig trafik. Taxitillståndshavare ska därutöver föra statistik över skolskjutsar och andra samhällsbetalda transporter samt transporternas upphandlade pris per kilometer.

Landskapsregeringen kan ge anvisningar på hur uppgifterna ska redovisas.

32 §

Tillsyn och inspektioner

Landskapsregeringen är inom ramen för tillämpningsområdet för denna lag en sådan behörig myndighet som avses i artikel 10 i trafiktillståndsförordningen och utövar den allmänna tillsynen över att tillståndshavare bedriver verksamheten i enlighet med denna lag.

Polisen övervakar i fält att tillståndshavare utövar trafiken enligt bestämmelserna i denna lag och att eventuella villkor i trafiktillstånden efterlevs.

Landskapsregeringen och polisen har för fullgörandet av uppgifterna enligt denna lag och för tillsynen över efterlevnaden av lagen och av Europeiska unionens förordningar rätt att få tillträde till en tillståndshavares lokaler och områden som används för verksamheten och till fordon i yrkesmässig trafik för att kunna genomföra inspektioner. Tillståndshavaren ska bistå under inspektionen och tillsynsmyndigheterna har rätt att få tillgång till de anordningar och material som behövs för genomförande av inspektionen.

Landskapsregeringen, polisen, konsumentombudsmannen och andra tillsynsmyndigheter som övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag har, trots sekretessbestämmelserna, rätt att av tillståndshavare, trafikansvarigae och förare få den information som är nödvändig för att utföra myndighetsuppgifter enligt denna lag. Informationen ska lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt.

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet har rätt att granska de dokument som krävs för en yrkesmässig vägtransport enligt denna lag om informationen inte kan fås elektroniskt och får avbryta transporten om de handlingar eller uppgifter som avses ovan inte finns tillgängliga, om det inte finns särskilda skäl att låta transporten fortsätta.

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten ska, oavsett sekretessbestämmelser, snarast möjligt underrätta landskapsregeringen om sådana omständigheter som kan leda till att ett trafiktillstånd återkallas, som kan leda till förlust av trafiktillståndshavarens goda anseende eller som inverkar på betraktandet av en innehavare av trafiktillstånd som ett riskföretag. ~~Dessutom ska l~~Landskapsregeringen ska, trots bestämmelser om sekretess, förse polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten med den information som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1071/2009 för inspektioner.

Landskapsregeringen har rätt att få handräckning av polisen för fullgörande av de tillsynsuppgifter landskapsregeringen har enligt denna lag.

33 §

Återkallelse av trafiktillstånd

Om en tillståndshavare inte följer villkor i tillståndet, inte utövar trafiken på behörigt sätt eller annars låter bli att ansvara för sina förpliktelser, kan landskapsregeringen återkalla trafiktillståndet.

Landskapsregeringen ska återkalla ett trafiktillstånd om

1) förutsättningarna för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls och de fel eller brister som förekommer beträffande förutsättningarna inte rättas till inom utsatt tid,

2) tillståndshavaren upprepade gånger eller allvarligt har brutit mot bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, eller mot sådana bestämmelser i Europeiska unionens förordningar som gäller i denna lag reglerad verksamhet som utövas av tillståndshavaren, och ett åläggande enligt 37 § inte har gett avsedd effekt, eller

3) det av någon annan orsak finns grundad anledning att misstänka att tillståndshavaren inte förmår sköta sin uppgift enligt tillståndet eller bedriva den verksamhet tillståndet avser på ett säkert sätt.

Landskapsregeringen ska återkalla ett tillstånd endast om någon lindrigare påföljd inte kan anses tillräcklig med tanke på omständigheterna i ärendet. Innan landskapsregeringen fattar beslut ska tillståndshavaren höras.

Om tillståndshavaren, den trafikansvarigae eller den eventuella verkställande direktören i företaget är misstänkt för ett allvarligt brott som sannolikt kommer att leda till förlust av det goda anseendet kan landskapsregeringen besluta att tillståndshandlingen ska förvaras hos landskapsregeringen under den tid ärendet utreds. Trafiktillståndet ska genast återlämnas om utredningen visar att tillståndet inte ska återkallas.

Ett ärende som avses ovan får inte avgöras utan att tillståndshavaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplighet prövas. Om inte ~~heller~~ den nya personen godkänns ska tillståndet återkallas.

34 §

Återkallelse och tillfällig indragning av trafiktillstånd för yrkesmässig persontrafik eller godstrafik

Vid konstaterande att en trafiktillståndshavare riskerar att inte längre uppfylla kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska förfarandet i artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009 följas.

Vid konstaterande att en trafiktillståndshavare inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska landskapsregeringen följa förfarandet och återkalla eller tillfälligt dra in trafiktillståndet i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009.

Tidsfristerna i artikel 13.1 a i förordning (EG) nr 1071/2009 ska också tillämpas när en verkställande direktör inte längre uppfyller kravet på gott anseende.

35 §

Olämplighetsförklaring

Bestämmelser om olämplighetsförklaring av en trafikansvarig finns i artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009.

Om ett tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik eller persontrafik återkallas enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009 på grund av att en verkställande direktör inte längre uppfyller kravet på gott anseende enligt 9 § ska den prövade förklaras olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.

Om ett tillstånd att bedriva taxitrafik återkallas på grund av att trafiktillståndshavaren, den trafikansvarigae eller den verkställande direktören inte längre uppfyller kravet på gott anseende ska den prövade förklaras olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.

36 §

Bestämmande av olämplighetstid

Om en ansökan om trafiktillstånd avslås eller ett tillstånd återkallas på grund av omständigheter som anges i 9 §, 18 § 1 mom. eller 19 § 1 mom. 3 punkten gällande gott anseende, ska landskapsregeringen bestämma en tid ~~på mellan~~ om minst ett år och högst fem år, under vilken den prövade ska anses olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.

Vid bestämmandet av olämplighetstiden ska hänsyn tas till

1) hur lång tid som har gått sedan den senaste gärningen begicks,

2) antalet gärningar och om gärningarna varit systematiska,

3) gärningens eller gärningarnas allvarlighet,

4) om någon gärning varit riktad mot transportobjektet eller en myndighet,

5) om någon gärning har utförts vid bedrivande av yrkesmässig trafik,

6) om någon gärning haft konsekvenser som försämrar trafiksäkerheten, och

7) om någon gärning på något annat sätt visar på likgiltighet för person- eller trafiksäkerheten.

37 §

Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande

Landskapsregeringen kan ålägga den som bryter mot denna lag, mot EU-förordningar som gäller verksamhet som omfattas av lagen eller mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, att rätta till felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten helt eller delvis avbryts, att trafiktillståndet återkallas eller att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad, för vilka landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen tillämpas.

38 §

Återupprättande av det goda anseendet

En trafikansvarig som förklarats olämplig att leda ett företags transportverksamhet ska inte längre anses olämplig att bedriva yrkesmässig trafik när olämplighetstiden förflutit och den trafikansvarigae därefter avlagt ett sådant skriftligt examensprov som avses i artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1071/2009. En trafikansvarig inom taxitrafik som förklarats olämplig att leda en taxiverksamhet ska inte längre anses olämplig att bedriva yrkesmässig taxitrafik när olämplighetstiden förflutit.

Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009 är det intyg om yrkeskunnande som innehas av den person som förklarats olämplig inte giltigt.

39 §

Återkallande av ett trafiktillstånd på tillståndshavarens begäran

Landskapsregeringen ska återkalla ett trafiktillstånd på tillståndshavarens begäran om verksamheten inte har bedrivits eller upphört.

Om verksamheten avslutas innan tillståndstiden gått ut ska tillståndet lämnas in till landskapsregeringen i original.

40 §

Ändring och förnyande av trafiktillstånd

Landskapsregeringen kan utfärda ersättningsexemplar av ett trafiktillstånd om trafiktillståndet kommit bort eller skadats.

Ett trafiktillstånd kan ändras eller förnyas på ansökan hos landskapsregeringen. På förnyande av tillstånd tillämpas vad som föreskrivs om beviljande av tillstånd. Vid ändring av tillstånd bör förutsättningarna för beviljande av tillstånd beaktas till den del de inverkar på ändringen av tillståndet.

Om en ansökan om förnyande av ett tillstånd har lämnats in senast en månad före tillståndets sista giltighetsdag, får trafiken fortsätta med det tillstånd som ska förnyas tills ärendet har avgjorts.

En tillståndshavare ska utan dröjsmål meddela landskapsregeringen förändringar i förutsättningarna för beviljande av tillstånd.

41 §

Byte av trafikansvarig

Om ett företag förlorar sin trafikansvarigae ska detta genast anmälas till landskapsregeringen. Företaget har därefter sex månader på sig att anmäla en ny trafikansvarig som uppfyller kraven. Görs inte det återkallas trafiktillståndet.

42 §

Dödsfall eller konkurs

Om tillståndshavaren avlider~~dör~~, övergår tillståndet på dödsboet.

Om tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst sex månader räknat från dödsfallet eller konkursbeslutet om inte landskapsregeringen på grund av särskilda skäl medger längre giltighetstid, dock längst nio månader. Senast tre månader efter dödsdagen eller konkursbeslutet måste en ny trafikansvarig som uppfyller kraven anmälas till landskapsregeringen.

43 §

Straffbestämmelser

Den som uppsåtligen bedriver yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr 1071/2009 eller denna lag utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som bedriver taxitrafik utan taxikort straffas med böter enligt bestämmelserna i trafikbrottslagen (2023:109) för Åland.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet kör skolskjuts utan sådan utbildning eller sådant intyg som avses 26 § 1 och 2 mom. i denna lag straffas med böter.

44 §

Avgift för trafikförseelser

Trafikansvarig kan påföras en avgift för trafikförseelse på 200 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om lämnande av prisuppgifter i 25 § eller i föreskrifter som utfärdats med stöd av 25 §.

Föraren kan påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om användningen av taxameter i 25 § 3 mom.

Trafikansvarig kan påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta bestämmelserna i 24 § om användningen av taxameter.

Trafikansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 27 § 2 mom., 4 mom., 5 mom. eller 6 mom. i denna lag kan påföras en avgift för trafikförseelse på 140 euro.

Den som under en skolskjutskörning uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 27 § 1 mom. eller 3 mom. eller 30 § i denna lag kan påföras en avgift för trafikförseelse på 140 euro.

Bestämmelser om påförande, delgivning och verkställighet av en avgift för trafikförseelse samt rättelseyrkande eller besvär över en påförd avgift för trafikförseelse finns i vägtrafiklagen (2023:108) för Åland.

45 §

Ändringssökande

Den som inte är nöjd med ett beslut som landskapsregeringen eller polismyndigheten fattat får inom 30 dagar från att beslutet delgavs skriftligen begära rättelse hos den myndighet som fattat beslutet. Av skrivelsen ska det framgå vilket beslut som avses, den ~~hurdan~~ rättelse som yrkas och på vilka grunder rättelse yrkas.

Ett yrkande om rättelse ska behandlas skyndsamt. När myndigheten har tagit upp ett yrkande om rättelse kan den ändra eller upphäva beslutet eller avslå yrkandet om rättelse.

Den som inte är nöjd med beslutet avseende yrkandet om rättelse, får söka ändring genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

Beslut som polismyndigheten har fattat med stöd av denna lag får verkställas trots att besvär har anförts.

Rätt att anhålla om ändring av beslut om beviljande, ändring eller återkallande av trafiktillstånd eller taxitrafiktillstånd har den som ansöker om eller har ett tillstånd, en annan tillståndshavare som påverkas av beslutet, samt den kommun i vilken trafiken bedrivs eller ska bedrivas.

46 §

Trafiktillståndsregister

För ~~att kunna utöva~~ tillsynen över trafiktillstånd som beviljats enligt denna lag ska landskapsregeringen föra ett elektroniskt trafiktillståndsregister. Registret ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

1) uppgifter enligt artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1071/2009, förutom punkterna h och i,

2) uppgifter om beviljade och återkallade tillstånd, tillståndens innehåll och tillståndsvillkoren, tillståndens nummer, giltighetstid samt ändringar i tillstånd,

3) uppgifter om anmälningar om avvikelser.

Uppgifter ur trafiktillståndsregister får lämnas till Ålands polismyndighet, Fordonsmyndigheten, Transport- och kommunikationsverket, till myndigheter inom EES som handlägger trafiktillståndsärenden samt till den som uppgifterna gäller.

47 §

Gallring av uppgifter i trafiktillståndsregistret

Uppgifter om ett företag som har fått tillståndet tillfälligt indraget eller återkallat ska finnas kvar i registret i två år från och med den tidpunkt då den tillfälliga indragningen eller återkallandet upphörde att gälla, varefter de ska tas bort.

Uppgifter om personer som har förklarats olämpliga att bedriva yrkesmässig trafik ska finnas kvar i registret så länge som deras goda anseende inte har återupprättats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.3. i förordning (EG) nr 1071/2009. Efter ett sådant återupprättande eller efter det att liknande åtgärder har vidtagits, ska uppgifterna omedelbart tas bort.

Skälen till att tillståndet tillfälligt drogs in eller återkallades eller till olämplighetsförklaringen, i tillämpliga fall, liksom åtgärdens varaktighet, ska ingå i de uppgifter som avses i 1 och 2 mom.

Övriga uppgifter i trafiktillståndsregistret ska gallras enligt följande:

1) uppgifter om tillstånd sex år efter att tillståndet återkallats eller upphört,

2) personuppgifter som hänger samman med ett yrkestrafiktillstånd eller ett fordon för vilket yrkesmässig trafik bedrivits tio år efter att trafiktillståndet upphört eller fordonet slutligt har avslutat sin trafik,

3) personuppgifter senast tio år efter personens död

4) uppgifter om brott och om brottspåföljder genast då de har blivit obehövliga

5) en uppgift som konstaterats vara felaktig eller felaktigt införd fem år efter att felet upptäcktes, om uppgiften behöver bevaras för att trygga den registrerades, någon annan parts eller den registeransvariges rättigheter,

6) ett verksamhetsförbud som meddelats den registrerade eller en uppgift om någon annan administrativ åtgärd som landskapsregeringen eller polisen vidtagit, tio år efter att beslutet har vunnit laga kraft.

Trots vad som anges i 1 mom. får en uppgift i enskilda fall av särskild orsak lämnas kvar i registret för så lång tid den är nödvändig för skötseln av den personuppgiftsansvariges uppgifter. Landskapsregeringen ska när den förlänger lagringstiden fastställa orsaken och hur länge uppgifterna kommer att vara kvar i registret.

48 §

Ikraftträdelse

Denna lag träder i kraft den… med undantag för 3 kap. som träder i kraft två år efter att denna lag trätt i kraft.

Genom denna lag upphävs 3, 6, 6a, 6b, 8, 14, 16, 18, 19 och 24 §§ i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik samt 4 och 7 § i samma lag till den del de rör godstransporter på väg samt persontransporter på väg med fordon avsedda för att transportera fler än nio personer inklusive föraren, landskapsförordningen (2000:6) om yrkesmässig trafik, 40a § i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon samt landskapsförordningen (2008:140) om skolskjutsning. Återstående bestämmelser i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik upphävs två år efter att denna lag trätt i kraft.

49 §

Övergångsbestämmelser

Tidigare utfärdade trafiktillstånd som berättigar till att bedriva taxitrafik betraktas som taxitrafiktillstånd och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem. Landskapsregeringen kan förena de trafiktillstånd som beviljats samma innehavare till ett enda taxitrafiktillstånd.

Tidigare utfärdade trafiktillstånd som berättigar till att bedriva person- och godstrafik betraktas som trafiktillstånd för yrkesmässig godstrafik eller persontrafik och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem,

Det krav som ställs på kommunen att utforma säkra hållplatser för skolskjuts ska vara genomfört till höstterminen 2028.

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av körkortslagen för Åland

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 3 § 1 och 3 mom., 35 § 2 mom. 38 och 39 §§, inledningssatsen till 66 § 1 mom. och 66 § 1 mom. b punkten körkortslagen (2015:88) för Åland, av dessa bestämmelser 3 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2019/61, 35 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2019/91, 38 § och 39 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2023/112 och 66 § 1 mom. b punkten sådan den lyder i landskapslagen 2025/44 samt

fogas till lagen en ny 38a § som följer:

3 §

Yrkesmässig trafik

Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (xx:xx) om yrkesmässig trafik och landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster. Bestämmelser om transport av farliga ämnen finns i landskapslagen (2024:83) om tillämpning på Åland av lagen om transport av farliga ämnen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

~~Dessutom finns b~~Bestämmelser om taxikort finns i 5 kap. i denna lag.

35 §

Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om sökanden har fyllt 70 år ska ett högst två månader gammalt läkarutlåtande som visar att de medicinska kraven uppfylls, fogas till ansökan i stället för en hälsodeklaration. Detsamma gäller om ansökan avser körkort i grupp 2 eller sökanden har taxikort och sökanden har fyllt 45 år eller fyller 45 år under det nya körkortets giltighetstid. Lider sökanden av något av de medicinska problem som nämns i 10 § kan polismyndigheten ålägga denne att lämna in ett läkarutlåtande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

38 §

Taxikort

För att få köra personbil i yrkesmässig persontrafik (taxi) krävs, förutom ett giltigt körkort och att föraren har tillräcklig interaktionsförmåga och tillräckliga språkkunskaper i svenska samt ett tillstånd att köra taxi (taxikort) utfärdat av polismyndigheten.

Taxikort får utfärdas till den som

1) har ett giltigt åländskt eller annat EES-körkort i kategori B och har haft det i minst två år,

2) har klarat det teoriprov för taxiförare som avses i 38a § samt

3) uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D.

Ett taxikort utfärdas med en giltighetstid som motsvarar körkortets giltighetstid. Därefter ska tillståndet förnyas.

Om det finns skäl att misstänka att en taxiförare inte längre uppfyller de medicinska kraven kan polismyndigheten förordna denne att inom en viss tid lämna in ett utlåtande av en läkare eller en specialistläkare över att personen uppfyller de medicinska kraven.

Taxikort får inte beviljas eller förnyas om personen på det sätt som framgår av straffregistret under de senaste fem åren eller på det sätt som framgår av bötesregistret under de senaste tre åren som föregår ansökan har gjort sig skyldig till

1) något av följande brott enligt trafikbrottslagen för Åland: grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 §, rattfylleri enligt 4 §, grovt rattfylleri enligt 5 §, smitning enligt 8 § eller olovlig körning enligt 9 § eller

2) något av de brott som anges i 25 § 3 mom. 1 och 2 punkten i lagen om transportservice (FFS 320/2017) eller något annat brott som motsvarar det som avses i detta mom. och som visar att sökanden är uppenbart olämplig som taxiförare.

Taxikort får inte heller beviljas eller förnyas om

1) en körförbudstid längre än en månad har löpt under det senaste året före ansökan med anledning av något annat brott som anges i 43 § eller

2) personen inte längre uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D.

Ett taxikort ersätts under samma förutsättningar som ett körkort enligt 33 §.

38a §

Teoriprov för taxiförare

Teoriprovet för taxiförare innehåller frågor om central lagstiftning om yrkesmässig trafik, fordon och trafiksäkerhet, om assistans och omsorg om passagerarna och passagerarnas säkerhet och olika passagerargruppers särskilda behov samt förarens rättigheter och skyldigheter.

Polismyndigheten ansvarar för att ordna teoriprovet.

Bestämmelser om teoriprovets utformning kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.

39 §

Återkallelse av taxikort

Polismyndigheten ska återkalla ett taxikort om tillståndshavaren

1) har gjort sig skyldig till sådana gärningar som anges i 38 § 5 mom. eller inte uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D,

2) inte lämnar in föreskrivet läkarutlåtande eller underlåter att följa ett förordnande av polismyndigheten enligt 38 § 3 mom. att lämna in ett utlåtande av läkare eller specialistläkare, eller

3) själv anhåller om att tillståndet ska återkallas.

Uppstår skäl för återkallande av ett taxikort ska frågan prövas utan dröjsmål.

Ett taxikort återkallas under så lång tid som körförbudstiden löper eller tills vidare om återkallelsen beror på att tillståndshavaren inte uppfyller de medicinska kraven eller inte följer ett åläggande enligt 1 mom. 2 punkten. Om tillståndshavaren inte följer uppställda tillståndsvillkor eller gjort sig skyldig till brott som anges i 38 § 5 mom. 1 eller 2 punkten återkallas taxikortet i minst två månader och högst fem år. När återkallandets längd bestäms ska allvaret i den eller de gärningar som ligger till grund för återkallandet och under vilka omständigheter den eller de begåtts särskilt beaktas.

Om det finns skäl att misstänka att tillståndshavaren har gjort sig skyldig till ett brott som anges i 38 § 5 mom. 1 eller 2 punkten ska ~~förundersökningsledaren underrätta~~ polismyndigheten underrättas som då kan återkalla taxikortet temporärt. Ett temporärt återkallande gäller trots ändringssökande till dess att ärendet har avgjorts och vunnit laga kraft. Om förundersökningen läggs ner eller ärendet avskrivs ska taxikortet utan dröjsmål återlämnas till innehavaren, om det inte finns andra skäl att återkalla det.

Ett körkort villkorat av alkolås enligt 7 kap. är i sig inget hinder mot innehav av taxikort.

66 §

Uppgifter i körkortsregistret

Fordonsmyndigheten ska föra ett körkortsregister. Registret förs elektroniskt. Registret förs i syfte att bevilja och utöva tillsyn över körkort, utveckla mobilitetstjänster och utnyttjandet av dem, främja tjänster som baserar sig på hantering av en persons egna uppgifter och producera myndighetstjänster samt främja trafiksäkerhet. I registret ska följande uppgifter föras in:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

b) ansökan och beviljande samt återkallelse av körkortstillstånd, uppgifter som behövs för körkortstillstånd (fordonsklass, datum), utfärdande av körkort, beviljande samt återkallelse av yrkeskompetensbevis, beviljande samt återkallelse av taxikort, trafiklärartillstånd och handledartillstånd (datum, elev, fordonsklass) samt beslut om varning, interimistiska körförbud, omhändertagande av körkort och körförbudstider,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

Tidigare utfärdade körtillstånd för taxi ska betraktas som taxikort och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem.

Körtillstånd för taxi som har utfärdats enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag träder i kraft och som har en sista giltighetsdag som sträcker sig längre än den 18 januari 2033 måste bytas ut mot ett taxikort som uppfyller kraven i denna lag före den 19 januari 2033. Körtillstånd för taxi som inte har bytts ut innan den 19 januari 2033 blir ogiltiga efter detta datum.

__________________

Mariehamn den 10 november 2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 3/2026-2027

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter